Stickmyggor sommaren 2011 i Deje, Forshaga kommun

Transkript

1 Uppsala Stickmyggor sommaren 2011 i Deje, Forshaga kommun Jan O. Lundström, Pernilla Wahlqvist & Martina Schäfer Mygg- & miljögruppen Programmet för populationsbiologi och naturvårdsbiologi Avdelningen för ekologi och genetik Uppsala universitet 1

2 Sammanfattning: Översvämningsmyggor dominerade stickmyggfaunan i Deje under sommaren 2010 och närliggande översvämningsområden identifierades som potentiella larvmiljöer för Aedes sticticus. Under sommaren 2011 genomfördes, i samarbeta med Forshaga kommun, ytterligare en inventering av områdets stickmyggfauna under en hel sommar för att få bättre underlag för eventuella beslut om åtgärder. Med hjälp av CDC-fällor har vi fångat stickmyggor i sex områden vid Deje, med fångst varje udda vecka under juni till september, och därefter har stickmyggorna identifierats till art. De totalt stickmyggor som fångades sommaren 2011 i Deje med omnejd innehöll 18 arter. Gruppen översvämningsmyggor dominerade områdets stickmyggfauna (95 % av fångsten) och den i särklass vanligast förekommande arten var översvämningsmyggan Aedes sticticus (58 % av fångsten). I vart och ett av de sex studieområdena dominerade översvämningsmyggorna stickmyggfauna; Ådran 98 %, Risätter 98 %, Smårisvägen 88 %, Älvkroken 81 %, Sjöbotten 77 % och Korset 73 %. De myggtätaste områdena var Ådran med totalt stickmyggor under säsongen och Risätter med totalt stickmyggor under säsongen. Mängder på 1000 översvämningsmyggor per fälla och natt noterades i Ådran (8 341 vecka 27, vecka 29, vecka 31), i Risätter (2 578 vecka 27, vecka 29) och Älvkroken (1 101 vecka 27). Den geografiska fördelningen av myggtäta områden i och kring Deje visar att de mest betydelsefulla produktionsområdena för översvämningsmyggor finns inom områden nedströms Dejeforsen. Likheter med högproduktiva områden för Aedes sticticus i andra delar av landet indikerar att mycket stora mängder av översvämningsmyggor, betydligt mer än vad som uppmäts under 2010 och 2011, riskerar produceras i området vid omfattande översvämningar sommartid. Efter två år av inventeringar är det nu klarlagt att myggproblemen i Deje orsakas av översvämningsmyggan Aedes sticticus, att det förekommer synnerligen besvärande mängder av denna och andra översvämningsmyggor, samt att åtgärder i form av bekämpningsinsatser kan motiveras enligt de riktlinjer som tagits fram av Kemikalieinspektionen vid registrering av det biologiska bekämpningsmedlet VectoBac G. Varmt tack till Anna Hagelin för utbildning av fältpersonal och till Monica Gottmarsson för väl utförd fångst och varsam hantering av stickmyggort, samt till Thomas Persson Vinnersten för korrekturläsning och för utlåning av omslagsbilden. Omslagsbild: Översvämningsmyggor av arten Aedes sticticus på en prästkrage i fotografens hand hannen forsätter suga nektar från blomman men honan biter rakt igenom kronbladet och suger blod ur fotografens tumme. Foto Thomas Persson Vinnersten 2

3 Introduktion Familjen stickmyggor (Culicidae) finns över hela Sverige och innefattar 47 arter (Dahl 1977) inom 10 funktionella grupper (Schäfer et al. 2004). Vi människor drabbas mest av arter från grupperna skogsmyggor och översvämningsmyggor. Stickmyggor, både hanar och honor, lever av nektar men honorna suger dessutom blod för att få extra proteiner till att lägga ägg (se omslagsbilden). I Sverige finns arter som suger blod från grodor, fåglar och däggdjur (inklusive människan). I hela Sverige finns ett tjugotal arter stickmyggor inom den lite försyntare gruppen skogsmyggor. De kan upplevas som besvärande under en rätt begränsad tid men är inte så intensivt påfrestande som översvämningsmyggorna. Gruppen översvämningsmyggor brukar upplevas som mycket besvärande då de är mer aggressiva, dagaktiva och kan förekomma i mycket stora antal. I Sverige finns sju arter översvämningsmygg och av dessa är det särskilt Aedes sticticus som orsakar mycket omfattande problem och besvär för både människor och djur. Stickmyggor av denna art flyger mycket långt och sprids över stora områden långt från sina kläckningsplatser. Larverna av Aedes sticticus utvecklas i grunda temporärt översvämmade områden under perioden maj till augusti och varje översvämning kan föda fram en ny generation av dessa stickmyggor. Äggen kan behålla sin vitalitet i flera år vilket betyder att när arten etablerats i ett område finns stora mängder vilande ägg som kan kläckas till larver vid översvämningar under lång tid framöver. Utvecklingen från nykläckt larv till vuxen stickmygga tar ca 2-3 veckor under tidig vår och ca 8-10 dygn under varma sommardagar. Myggproblemen kan därför uppkomma redan ett par veckor efter en översvämning. I ett flertal områden i Sverige har mycket stora mängder av Aedes sticticus uppmätts och trakten runt nedre Dalälven har haft återkommande problem under decennier. På en av dessa fångstplatser var högst uppmätta antal stickmygg cirka en fällnatt där 98 % av fångsten var Aedes sticticus. Den hittills högsta uppmätta mängden stickmyggor i Sverige är från Domta, Enköpings kommun, där stickmyggor varav 99 % Aedes sticticus fångades i en fälla en natt Befolkningen i Deje säger sig uppleva återkommande problem med stickmyggor och har vänt sig till Forshaga kommun med önskemål om åtgärder mot myggproblemen. Under hösten 2009 sände kommunen en mindre mängd stickmyggor från Deje infångade när de försökte ta blod och vår identifiering visade att översvämningsmyggan Aedes sticticus utgjorde 66 % av fångsten. Under 2010 genomförde vi, i samarbete med Forshaga kommun, en mer omfattande undersökning av stickmyggfaunan och av potentiella larvmiljöer för översvämningsmyggan Aedes sticticus i och kring Deje (Lundström & Schäfer, 2010). Den totala fångsten under 2010 var stickmygg av 20 olika arter och dominerades av gruppen översvämningsmyggor. Översvämningsmyggan Aedes sticticus var den vanligaste arten och dominerade stickmyggfaunan i området. Fällplatserna Ådran och Risätter hade de största fångsterna av vuxna stickmyggor vilket indikerade närliggande viktiga larvmiljöer för översvämningsmygg. Vår inventering av potentiella larvmiljöer för Aedes sticticus visade att främst översvämningsområden i anslutning till sjön Lusten, men även några andra områden, var potentiellt mycket produktiva för dessa stickmyggor (Lundström & Schäfer, 2010). Några av de identifierade mest myggproduktiva områdena är skyddade i form av naturreservatet och av Natura 2000 områden och de har miljökarakteristika som påminner om översvämningsområden vid nedre Dalälven. 3

4 Figur 1. Fångstplatser för stickmyggor i och kring Deje i Forshaga kommun. Insamling utfördes juni till september 2011 med hjälp av CDC-fällor. För att närmare studera mängd och artfördelning hos stickmyggor, och då främst av gruppen översvämningsmyggor, så genomfördes för andra året i rad inventering av stickmyggfaunan i Deje under hela sommaren Syftet var att skapa bättre underlag för kommunens eventuella framtida beslut om åtgärder för att hålla ner mängderna av främst översvämningsmyggan Aedes sticticus i Deje. Material och metoder Studieområden Undersökningen utfördes i sex studieområden (Ådran, Sjöbotten, Korset och Risätter, Älvkroken, och Smårisvägen) i och kring Deje i Forshaga kommun (Figur 1). Fångstperioden var vecka 25 (juni) till vecka 38 (september), med fällfångst under en natt varannan vecka. Totalt genomfördes sju fångster i Ådran, Älvkroken, Sjöbotten, Korset samt Risätter vecka 25-37, och totalt fem fångster på Smårisvägen vecka

5 Figur 2. Fångst av stickmyggor med hjälp av CDC-fälla betad med koldioxid. Foto Pernilla Wahlqvist. Insamling och identifiering av stickmyggor För insamling av vuxna stickmyggor användes Centers for Disease Control Miniature Light trap (CDC-fälla) betad med koldioxid som attraherar de blodsugande honorna av stickmyggor (Figur 2). Fällorna placerades på ca 1,5 m höjd i ett träd eller en buske och vanligen i kanten av ett skogsområde. Viktigt är att fällan är skyddad mot vind för att det skall bli stabila mätvärden. Fällfångsten utfördes en natt var annan vecka och CDC-fällorna apterades under eftermiddagen (ca 17.00) och vittjades följande morgon (ca 08.00). De fångade stickmyggorna sövdes med koldioxid, avlivades genom infrysning, förvarades i - 25ºC och transporterades till Uppsala universitet för bestämning till art. Vid bestämning till art tinades stickmyggorna och diagnostiska strukturer examinerades under stereolupp. Bestämningen grundades på beskrivningar i Becker et al. (2003) och andra referensverk. De arter av stickmyggor som insamlats och identifierats sorterades också till funktionell grupp, enligt en klassning framtagen av Schäfer et al. (2004), med utgångspunkt från antal generationer per sommar, val av miljö för äggläggning, strategi för övervintring, och val av värddjur för blodsugning. Resultat Totalt fångades vuxna stickmyggor tillhörande 18 arter i och kring Deje sommaren 2011 (Appendix 1). Den största mängden fångades i Ådran med stickmyggor (70 % av den totala fångsten) följt av Risätter med stickmyggor (16 % av totalfångsten). Medelvärdet av fångsten per CDC-fälla och vecka kan användas för jämförelse mellan år och vi beräknade dessa medelvärden för fångsterna i Deje under 2010 och 2011 (Figur 3). Detta visar tydliga skillnader mellan åren där 2011 utmärker sig för kraftigt ökad mängd översvämningsmyggor, betydligt större mängder stickmyggor generellt, samt en något senare och mer abrupt start av myggsäsongen. 5

6 Den funktionella gruppen översvämningsmyggor dominerade stickmyggfaunan 2011 då de utgjorde 95 % av de totalt insamlade stickmyggorna och hade även en mycket stark dominans på 73-98% i varje studieområde (Appendix 1). Dominerande arter under 2011 var översvämningsmyggorna Aedes sticticus (16 369; 58 %) och Aedes vexans (8 972; 32 %). Andra vanligt förekommande arter var översvämningsmyggorna Aedes cinereus (829; 3 %) och Aedes rossicus (578; 2 %), skogsmyggan Aedes communis (453; 1,6 %) och arten Coquillettidia richiardii (485; 2 %) som sorterar inom övriga funktionella grupper Stickmygg per fällnatt Skogsmygg Översvämningsmygg Övriga arter År och vecka Figur 3. Variation i medelantal stickmyggor per vecka och funktionell grupp över hela sommaren 2010 och sommaren 2011 i Deje, Forshaga kommun. Fångsterna utfördes varannan vecka under veckorna för 2010 och under veckorna för Såväl antalet stickmygg som fördelningen på funktionella grupper varierar över säsongen (Figur 3). De funktionella grupperna skogsmygg och övriga arter var i luften vid fångstperiodens början, vecka 25, med enstaka inslag av översvämningsmyggorna Aedes cinereus och Aedes rossicus. Vecka 27 förekom de största mängderna översvämningsmygg och då arterna Aedes sticticus och Aedes vexans. Medelantalet stickmyggor per vecka av alla funktionella grupper följer en ungefärlig halveringstid på två veckor och når lägsta värdet vecka 35 (26 stickmyggor per fälla och natt), men så ökar mängden stickmyggor igen under vecka 37 (153 stickmyggor per fälla och natt). 6

7 Antal stickmygg Skogsmygg Översvämningsmygg Övriga arter År och vecka Figur 4. Antal stickmyggor per vecka och funktionell grupp över hela sommaren 2010 och sommaren 2011 i Ådran nära Deje, Forshaga kommun. Fångsterna utfördes varannan vecka under veckorna för 2010 och under veckorna för Antal stickmygg Skogsmygg Översvämningsmygg Övriga arter År och vecka Figur 5. Antal stickmyggor per vecka och funktionell grupp över hela sommaren 2010 och sommaren 2011 i Risätter inom Deje, Forshaga kommun. Fångsterna utfördes varannan vecka under veckorna för 2010 och under veckorna för Det i särklass myggrikaste området var Ådran (Figur 4). Under 2011 ökade mängden stickmyggor per fälla och natt abrupt mellan vecka 25 (150 per fälla och natt) och vecka 27 (8 400 per fälla och natt). Fångsten under vecka 27 innehöll översvämningsmygg per fälla och natt. Även fortsättningsvis fångades stora mängder stickmyggor i Ådran och under hela sommaren dominerades fångsten av översvämningsmyggor och merparten av dessa var Aedes sticticus (75 %) och Aedes vexans (23 %). Vecka 29 fångades översvämningsmygg och vecka 31 fångades översvämningsmygg per fälla och natt. 7

8 Antal stickmygg Skogsmygg Översvämningsmygg Övriga arter År och vecka Figur 6. Antal stickmyggor per vecka och funktionell grupp över hela sommaren 2010 och sommaren 2011 vid Idrottsplats/Älvkroken i Deje, Forshaga kommun. Fångsterna utfördes varannan vecka under veckorna för 2010 och under veckorna för I bostadsområdet Risätter förekom stora mängder stickmyggor och översvämningsmyggorna dominerade starkt (Figur 5). Under vecka 27 fångades stickmygg (varav översvämningsmygg och vecka 29 fångades stickmyggor (varav översvämningsmygg). Fångsten i Risätter under 2011 utgjordes till 99 % av översvämningsmyggor och nästan uteslutande av arterna Aedes sticticus och Aedes vexans. Idrottsplatsen/Älvkroken ligger i den norra utkanten av samhället och även här dominerade översvämningsmyggor fångsten under 2011 (Figur 6). Mängden stickmygg ökade distinkt från vecka 25 (105 per fälla och natt) till vecka 27 (1 101 per fälla och natt), men sjönk sedan till obetydliga mängder. Fångsten under vecka 27 utgjordes av 985 översvämningsmygg som samtliga var Aedes sticticus och Aedes vexans vilka utgjorde 89 % av veckans totalfångst. Studieområdena Sjöbotten och Korset hade de lägsta mängderna stickmyggor per fälla och natt under hela sommaren 2011 (Appendix 1). Liksom för övriga studieområden 2011 fångades det största antalet stickmyggor under vecka 27, med 493 stickmygg per fällnatt i Sjöbotten (93 % översvämningsmygg) och 141 stickmygg per fällnatt i Korset (63 % översvämningsmygg). I studieområdet Smårisvägen påbörjades fångsten av stickmyggor först vecka 29 under 2011 (innebär fångst under 5 veckor), men dock fångades 786 stickmyggor av 10 arter (Appendix 1). De vanligast förekommande arterna var översvämningsmyggorna Aedes vexans (353; 45 %) samt Aedes sticticus (257; 33 %) och översvämningsmyggor generellt utgjorde 88 % av fångsten i detta område. Fem veckors medelvärde av antal mygg per fällnatt för samtliga sex områden visade att Ådran (2 239 stickmygg per fälla och natt) hade det i särklass högsta antalet, följt av Risätter (348 stickmygg per fälla och natt) och Smårisvägen (157 stickmygg 8

9 per fälla och natt). Korset (89 stickmyggor per fälla och natt) och Sjöbotten (84) hade rätt låga mängder och de lägsta mängderna förekom i Älvkroken (42 stickmyggor per fälla och natt). Diskussion Våra övergripande studier av stickmyggfaunan i Deje under sommaren 2010 och sommaren 2011 visar med all tydlighet att detta är ett område som domineras av översvämningsmyggan Aedes sticticus, samt att även översvämningsmyggorna Aedes vexans, Aedes rossicus och Aedes cinereus är vanligt förekommande i området. De potentiellt produktiva arealerna för Aedes sticticus och Aedes vexans i och kring Deje är omfattande. Såväl Aedes sticticus som Aedes vexans lägger ägg på fuktig mark som de bedömer kan översvämmas och det behövs en period av uttorkning av äggen innan de kan kläckas till larver. Dessa arter gynnas av att stora flacka områden som ömsom översvämmas och ömsom torkar ut. Våtmarksområden framförallt nedströms Dejeforsen uppvisar mycket lämpliga karaktäristika för översvämningsmyggor. Områden med dessa arter av översvämningsmyggor behöver dock inte drabbas av stora till olidliga myggproblem varje år utan det finns mycket stora mellanårsvariationer (Schäfer et al. 2008). Forshaga kommun hörde av sig till oss första gången hösten 2009 då Deje-området hade drabbats av myggproblem och vi fick tillsänt ett prov med ett antal insamlade stickmyggor som till övervägande del innehöll arten Aedes sticticus. Detta var det första beviset för att denna mycket besvärliga översvämningsmygga förekom i området och styrkte befolkningens misstankar om att de drabbats av så omfattande myggproblem att det skulle behövas åtgärder. De mycket stora mängderna stickmyggor under sommaren 2011 i Deje och den massiva dominansen av översvämningsmyggor och då främst Aedes sticticus ger en indikation om hur stora problem som området kan drabbas av. Men det är ännu för tidigt att uttala sig om de maximala mängderna översvämningsmyggor i området vid Deje då den mycket stora mellanårsvariationen i abundans av dessa myggor helt styrs av översvämningsmönster (Schäfer et al. 2008). Vi har ännu inte utfört mätningar när området drabbats av riktigt stora översvämningar under perioden maj till augusti. Översvämningsmönstret bestämmer när översvämningsmyggorna produceras och även hur stora mängder som produceras i temporärt översvämmade öppna gräsmader, buskmarker eller skogar (Schäfer et al. 2008). De stora mängderna översvämningsmyggor på fångstplatserna Ådran och Risätter vecka 27 under 2011 indikerar att en översvämning inträffat i deltaområdena nedströms kraftverksdammen i Deje, dvs. Ådran och Pannkakan samt några närliggande områden. Detta styrks av en nyligen genomförd analys med hjälp av en digital terrängmodell (utgår från högupplösande höjddata från luftburen laserskanning av området) där framför allt dessa områden visades vara extremt översvämningsbenägna vid ökande flöden i Klarälven (Berg 2011). Samma områden identifierades redan tidigare som potentiella kläckningsområden för Aedes sticticus och andra översvämningsmyggor baserad på platsbesök och inmätning med GPS (Lundström & Schäfer 2010). Ytterligare flera områden i närheten av Deje är potentiella kläckningsområden för dessa översvämningsmyggor, men den fulla potentialen kan inte visas förrän en omfattande översvämning inträffar under tidsperioden maj till augusti något år. Sammantaget visar de genomförda undersökningarna med full tydlighet att åtgärder för att minska framkläckningen av översvämningsmyggor från områden mellan Dejeforsen och Lusten är helt nödvändiga om myggproblemen skall kunna reduceras i Deje samhälle. Områden uppströms Dejeforsen verkar mindre 9

10 översvämningsbenägna och studieområdena Sjöbotten och Korset, som båda ligger uppströms dammen i Deje, hade de i särklass lägsta mängderna av stickmyggor under Översvämningsmyggorna Aedes sticticus och Aedes vexans är kända för att kunna orsaka olidliga myggproblem inom flera kilometer kring de översvämningsområden där de lägger sina ägg och där larverna utvecklas (Schäfer et al. 2008, Schäfer & Lundström 2009). Dessa arter kan bekämpas med det biologiska bekämpningsmedlet VectoBac G. För att få använda detta bekämpningsmedel ställer Kemikalieinspektionen en rad krav varav ett är att det krävs dokumenterad fångst av stickmyggor med CDC-fälla och att fångsten vid minst ett tillfälle överstiger vuxna översvämningsmyggor per fälla och fångstnatt. Mängden översvämningsmyggor per CDC-fälla i Deje under 2011 översteg översvämningsmyggor per fälla och natt vid fem tillfällen i Ådran samt Risätter och i Idrottsplats/Älvkroken var mängden översvämningsmyggor strax under vid ett tillfälle. Även under 2010 uppmättes mer än översvämningsmyggor per CDC-fälla och natt i Ådran vid två tillfällen (Lundström & Schäfer 2010). Stickmyggfaunan i områden kring Deje är helt dominerad av översvämningsmyggor vilket betyder att mängden stickmyggor styrs till avgörande del av översvämningarnas antal och omfattning under perioden maj till augusti. Varje större översvämning under denna tidsperiod, förutsatt tillräckligt hög temperatur, kan leda till utveckling av stora mängder av den aggressiva, långflygande och dagaktiva arten Aedes sticticus. Dessa stickmyggor kommer att fortsätta orsaka myggproblem av varierande omfattning i Deje så länge som översvämningar i lämpliga mygghabitat förekommer i samhällets närhet. Våra mätningar av myggmängderna i Deje under 2010 och 2011 visar tydligt att området har myggproblem samt att mängden översvämningsmyggor är över gränsen för vad Kemikalieinspektionen kräver för att bekämpning skall kunna tillåtas enligt gällande regelverk. Refererad litteratur Becker, N., Petric, D., Zgomba, M., Boase, C., Dahl, C., Lane, J. and A. Kaiser. (2003). Mosquitoes and their control. New York, USA, Kluwer Academic/Plenum Publishers. Berg, K Var kläcks myggen? Kartläggning av tillfälligt översvämmade våtmarker i Deje. Examensarbete, Mät- och kartteknikprogrammet, Karlstads universitet, 2011:02, 33 s. Dahl, C. (1977). Taxonomy and geographic distribution of Swedish Culicidae (Diptera, Nematocera). Entomologica Scandinavica 8: Lundström, J. O., Schäfer, M Stickmyggor och översvämningsvåtmarker i Deje, Forshaga kommun, sommaren Uppsala Lundström, J. O. (2009). Kortfattad avrapportering, av de stickmyggarter som insamlats i Deje-området under september 2009, i form av ett brev till Anna Grenholm, Miljö- och byggnämnden, Forshaga och Munkfors kommuner, Schäfer, M. L. and J. O. Lundström. (2009). The present distribution and predicted geographic expansion of the floodwater mosquito Aedes sticticus in Sweden. Journal of Vector Ecology 34: Schäfer, M. L., J. O. Lundström and E. Petersson. (2008). Comparison of mosquitoes (Diptera: Culicidae) populations by wetlands type and year in the lower River Dalälven region, Central Sweden. Journal of Vector Ecology 33: Schäfer, M. L., J. O. Lundström, M. Pfeffer, E. Lundkvist and J. Landin. (2004). Biological diversity versus risk for mosquito nuisance and disease transmission in constructed wetlands in southern Sweden. Medical and Veterinary Entomology 18:

11 Appendix 1. Arter och antal av de stickmyggor som fångades med CDC-fällor i områden i och kring Deje, Forshaga kommun Art Ådran Älvkroken Sjöbotten Korset Risätte/r Smårisv Totalt Aedes annulipes Aedes cantans Aedes cataphylla Aedes communis Aedes diantaeus Aedes intrudens Aedes punctor Skogsmygg Aedes cinereus Aedes rossicus Aedes sticticus Aedes vexans Översvämningsmygg Anopheles claviger Anopheles maculipennis Coquillettidia richiardii Culex pipiens/torrentium Culiseta bergrothi Culiseta morsitans Culiseta ochroptera Culicidae spp Övriga stickmygg Summa totalt