Översvämningsmyggor och andra stickmyggor i Övertorneå, sommaren 2014
|
|
- Elin Strömberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Uppsala Översvämningsmyggor och andra stickmyggor i Övertorneå, sommaren 2014 Foto: Jan O. Lundström Jan O. Lundström & Martina Schäfer 1
2 Sammanfattning: Övertorneå drabbas återkommande men oregelbundet av stickmyggproblem. Upprepade klagomål från boende i området motiverade en första undersökning av stickmyggfaunans artsammansättning och abundans av de olika arterna. Insamlingarna som genomförts i fyra studieområden kring Övertorneå under juni till augusti 2014 visade på 14 arter av stickmyggor bland de stickmyggor som samlats in under studieperioden. I särklass vanligast var översvämningsmyggan Aedes rossicus, följt av skogsmyggsarterna Aedes intrudens och Aedes communis. Det är mycket ovanligt att översvämningsmyggan Aedes rossicus förekommer i riktigt stora mängder och detta är det enda område vi känner där denna art dominerar stickmyggfaunan. Den mest besvärande gruppen av stickmyggor benämns översvämningsmyggor och inkluderar nio arter varav fem hittades i Övertorneå. Totalt utgjorde översvämningsmyggor 53% av samtliga insamlade stickmyggor och dominerade fångsten i tre av fyra fångstplatser. På två av fångstområdena fångades det lite mer än stickmyggor per fälla och natt, varav runt 90% översvämningsmygg. Denna mängd stickmyggor är väl över riktvärdet för olidliga myggproblem som är ungefär stickmyggor per CDC-fälla och natt. Det finns alltså en solid och påvisbar grund för de klagomål över myggproblem som inkommit från boende i Övertorneå. Åtgärder för att hindra ytterligare år med liknande problem med översvämningsmyggor kan vara bekämpning av översvämningsmyggornas larver med det biologiska bekämpningsmedlet Vectobac G, eller att ändra områdets hydrologi så att inga översvämningar inträffar. In nuläget finns ingen enkel och lätt applicerbar metod att reducera dessa problem i Övertorneå kommun. Ytterligare fakta om områdets stickmyggor och om hur ofta som olidliga stickmyggproblem förekommer, samt var problemarten produceras, kan behövas som grund för beslut om kommunens agerande i frågan. 2
3 Introduktion Omfattande problem med stickmyggor har vid upprepade tillfällen, men oregelbundet, drabbat Övertorneå vid Torneälven som utgör gränsen mellan Sverige och Finland. Enligt Tomas Rautila, Övertorneå kommun, så drabbades området av mycket stora stickmyggproblem även i Övertorneå centrum under sommaren Den stora mängd stickmyggor som drabbade befolkningen, och att stickmyggorna flyger ända in i de centrala delarna, indikerar att det kan röra sig om någon art av översvämningsmygga. Mot detta talar att det inte finns någon tidigare information om långtflygande arter av översvämningsmyggor i så nordliga delar av landet (Lundström et al 2013). Stickmyggor är en familj (Culicidae) inom den taxonomiska ordningen tvåvingar (Diptera) och i Sverige förekommer 49 arter av stickmyggor (Lundström et al. 2013). De vuxna stickmyggorna av båda könen lever av nektar från blommor men honorna behöver dessutom ta blod från ryggradsdjur för att få protein till sina ägg. En av de svenska arterna tar blod från grodor, sex arter tar blod från fåglar och de återstående 42 arterna tar blod från däggdjur inklusive människor. Besvär orsakade av stickmyggor varierar beroende på mygghonornas beteende (många arter är rätt försiktiga, andra attackerar mer kraftfullt), på mängden myggor (beror av deras förmåga att bygga upp stora populationer), hur länge de är aktiva under sommaren (arter med flera generation förekommer längre tid), vilka tider på dygnet de söker blod (dagaktiva arter är mest besvärande) och hur långt från våtmarkerna de flyger (arter som flyger långt i stor mängd orsakar problem över större områden). Upplevelsen av angripande stickmyggor är individuell men barn och ungdomar är vanligen betydligt känsligare än äldre människor. Den mest besvärande gruppen av stickmyggor benämns översvämningsmyggor och inkluderar 9 arter (Lundström et al 2013). Gemensamt för dessa arter är att de lägger sina ägg på torra delar i områden som senare kan översvämmas, och att de producerar flera generationer per år. Larverna lever främst i grunda temporärt översvämmade områden kring såväl små som stora vattendrag, men också andra områden som översvämmas vid kraftiga regn. Översvämningsmyggor utvecklar nya generationer efter varje översvämning under växtsäsongen och de kan bilda mycket stora populationer. Alla översvämningsmyggarter övervintrar som ägg och äggen behåller sin vitalitet i flera år. Det betyder att när den väl etablerats i ett område finns äggen kvar i markerna och kan kläckas till larver ett eller flera år senare när de exponeras för de rätta förhållandena dvs översvämning under våren eller sommaren när vattnet blir tillräckligt varmt. De vanligaste stickmyggarterna ingår i gruppen skogsmygg som har en biologi liknande översvämningsmygg, men till skillnad från översvämningsmygg har de bara en generation per år. Larverna finns tidigt på våren och de vuxna mygghonorna kan vara till besvär under en tidsperiod tidig på sommaren, men därefter minskar populationen stadigt. Hittills har främst en art inom gruppen översvämningsmygg, Aedes sticticus, orsakat mycket stora problem i flera områden längs den nedre delen av Dalälven (Schäfer et al 2008, Lundström & Schäfer 2014) samt även vid Klarälven (Lundström & Schäfer 2012). Denna aggressiva, långtflygande och dagaktiva översvämningsmygga förekommer i ett flertal områden i främst den södra tredjedelen av landet och kopplat till den pågående klimatförändringen finns risk att problemet sprids till nya områden (Schäfer & Lundström 2009). Mycket besvärande mängder har förutom vid Dalälven och Klarälven även uppmätts i Domta (Enköpings kommun), Sjön Björken (Sunne kommun), Hova (Gullspångs kommun) och Sjön Östen (Skövde och Mariestads kommuner). 3
4 Figur 1. Älvdalen kring Torneälven innehåller flacka partier som är mycket svämningsbenägna. Översvämningar under växtsäsongen kan göra de flacka stränderna lämpliga som larvmiljöer för översvämningsmyggor. Foto: Jan O. Lundström. Inventeringen i Övertorneå under 2014 syftar till att ge en bild av stickmyggfaunan i området, att specifikt undersöka förekomsten av översvämningsmyggor, samt ge mått på mängden stickmyggor generellt och översvämningsmyggor specifikt. Inventering av stickmyggpopulationen i Övertorneå utförs i samarbete med Övertorneå kommun där vi fungerar som rådgivare, ger en viss utbildning och sköter analyser samt rapportskrivning, medan kommunens personal sköter det praktiska arbetet med fångst av stickmyggor och sänder över de insamlade insekterna för identifiering. Material och metoder Studieområde Övertorneå tätort ligger vid Torneälvens södra strand och är omgivet av flacka strandområden med lövskog (främst björk, vide och al) eller öppna strandområden där starr dominerar men där även gräs och örter förekommer (Figur 1). För att ge representativ insamling av de stickmyggor som drabbar Övertorneå tätort, så valdes fällsplaceringar i eller nära svämningsbenägna områden inom ett par kilometer från centrum och med fokus främst på strandområden som direkt påverkas av flödesvariationer i Torneälven (Figur 2). De största svämningsbenägna områdena ligger söder om tätorten och här valdes fällplats Ruskola som ligger mycket nära bebyggelse. Även öster om tätorten ligger stora svämningsbenägna områden och här valdes fällplats SJ-området. Väster om tätorten ligger en sjö, vars strandområden visar på översvämningspåverkan, och som via ett kort vattendrag är kopplat till Torneälven. Här, relativt nära ett villaområde, valdes fällplats Ekopark. Nordväst om tätorten ligger ett mindre område, karakteriserat av omväxlande busk- eller skogsklädda åsar och lägre långsträckta gräsmarker, och som direkt påverkas av Torneälvens vatten. Här valdes fällplats Kuivarakan som ligger ca 2 km från centrala Övertorneå. Fångst och identifiering av stickmyggor För insamling av vuxna stickmyggor användes Centers for Disease Control Miniature Light trap (CDC-fälla) betad med koldioxid som attraherar de blodsugande honorna av stickmyggor (Figur 3). Fångsterna startade i juni (vecka 26), och från vecka 27 utfördes fångst varannan vecka till och med vecka 33 (augusti). CDC-fällorna placerades ut under eftermiddagen, vittjades följande morgon och transporterades till kommunhuset i Torneå. Där sövdes insekterna med koldioxid varefter fångsten rensades från icke-stickmyggor (dvs. harkrankar, flugor, steklar, spindlar, etc.). 4
5 Figur 2. Placering av fyra CDC-fällor i Övertorneå visas med röda stjärnor och namnetiketter. Området längs Torneälven drabbas återkommande men oregelbundet av översvämningar vid kraftiga ökningar av flödet i älven. Översvämningsbenägna ytor potentiellt lämpliga för larver av översvämningsmyggor omgärdar tätorten från alla sidor utom sydväst. De insamlade stickmyggorna räknades och överfördes till märkta ampuller som förvarades i -25 o C fram till identifiering. CDC-fällor betade med koldioxid fångar i huvudsak stickmyggor och nästan enbart de blodsugande honorna. Honor av de insamlade vuxna stickmyggorna identifierades till art och klassificerades till funktionell grupp. Artbestämningen grundades på beskrivningar i Becker et al. (2010) och sorteringen till funktionell grupp enligt indelning i Schäfer et al. (2004) samt Lundström et al. (2013). Av varje fällfångst identifierades ca individer, och resultatet av identifieringen extrapolerades till det faktiska antalet fångade stickmyggor. 5
6 Figur 3 Fångst av stickmyggor med hjälp av CDC-fälla betad med koldioxid. CDC-fällan placeras ut under eftermiddagen och tas in nästa morgon. Foto: Jan O. Lundström. Resultat Under juni till augusti 2014 fångades totalt stickmyggor i de fyra studieområdena kring Övertorneå (Tabell 1). Den största mängden stickmyggor fångades i SJ-området, följt av Ruskola och Ekoparken, men även Kuivarakan hade stora mängder. Totalt innehåller fångsterna 14 arter av stickmyggor varav sex arter skogsmyggor och fem arter översvämningsmyggor. Den i särklass mest abundanta arten var översvämningsmyggan Aedes rossicus ( individer, 52%), följt av skogsmyggan Aedes intrudens ( individer, 20%) och skogsmyggan Aedes communis ( individer, 19%). Översvämningsmyggor utgjorde 53% av samtliga insamlade stickmyggor och dominerade fångsten i Ekoparken (66%), SJ-området (62%) och Kuivarakan (59%). Mängden stickmyggor generellt, och mängden översvämningsmyggor mer explicit, varierade mellan de fyra studieområdena och visade även kraftig variation mellan veckor över sommaren 2014 (Figur 4 7). Vid första fångsttillfälle vecka 26 dominerade skogsmygg i alla områden. I fällan vid SJ dominerade översvämningsmygg under de resterande fyra fångsttillfällen, med den största fångsten veckan 27 (Figur 4). Denna vecka fångades det stickmyggor per fälla och natt, varav (91%) översvämningsmygg. Även fällan vid Ekoparken dominerades av översvämningsmygg under vecka 27 till 33 (dock ingen fångst vecka 29 pga tekniska problem), med den största fångsten veckan 27 (Figur 5). Här fångades det stickmyggor per fälla och natt, varav (90%) översvämningsmygg. 6
7 Tabell 1. Antal och arter av stickmyggor fångade i Övertorneå under sommaren Fångsten utfördes inom fyra studieområden och varannan vecka under perioden juni till augusti vilket ger en bra täckning av säsongen för stickmyggor i området. Art & funktionell grupp Ekopark Kuivarakan Ruskola SJ Totalt Aedes cantans Aedes communis Aedes diantaeus Aedes excrucians Aedes intrudens Aedes punctor Skogsmyggor Aedes cinereus Aedes nigrinus Aedes rossicus Aedes sticticus Aedes vexans Översvämningsmyggor Culex pipiens/torrentium 5 5 Culiseta bergrothi Culiseta morsitans Övriga arter Oidentifierbara Totalt Fångstområde Kuivarakan visade samma mönster, men med något mindre antal stickmyggor per fångsttillfälle (Figur 6). Största fångsten var även här vecka 27 med totalt stickmyggor per fälla och natt, varav (90%) översvämningsmygg. Endast fångsten vid Ruskola dominerades under hela perioden av skogsmyggor, med den största fångsten vecka 26 med totalt stickmyggor per fälla och natt med 100% skogsmyggor (Figur 7). De resterande veckorna förekom även översvämningsmyggor i området men de dominerade inte som i de andra tre fångstområdena. Inom samtliga fyra fångstområden kring tätorten Övertorneå uppnåddes mer än översvämningsmyggor per fälla och natt, och mer än stickmyggor per fälla och natt. 7
8 Figur 4. Antal fångade stickmyggor per vecka under juni till augusti 2014, vid SJ-området i Övertorneå. Mängden stickmyggor per CDC-fälla och natt redovisas på y-axeln och är uppdelat på de funktionella grupperna skogsmyggor, översvämningsmyggor och övriga grupper. Fångstvecka visas på x-axeln från vecka 26 (juni) till vecka 33 (augusti). Figur 5. Antal fångade stickmyggor per vecka under juni till augusti 2014, vid Ekoparken i Övertorneå. Mängden stickmyggor per CDC-fälla och natt redovisas på y-axeln och är uppdelat på de funktionella grupperna skogsmyggor, översvämningsmyggor och övriga grupper. Fångstvecka visas på x-axeln från vecka 26 (juni) till vecka 33 (augusti). Ingen fångst utfördes vecka 29 i detta område på grund av tekniska problem. 8
9 Figur 6. Antal fångade stickmyggor per vecka under juni till augusti 2014, vid Kuivarakan i Övertorneå. Mängden stickmyggor per CDC-fälla och natt redovisas på y-axeln och är uppdelat på de funktionella grupperna skogsmyggor, översvämningsmyggor och övriga grupper. Fångstvecka visas på x-axeln från vecka 26 (juni) till vecka 33 (augusti). Ingen fångst utfördes vecka 29 i detta område på grund av tekniska problem. Figur 7. Antal fångade stickmyggor per vecka under juni till augusti 2014, vid Ruskola i Övertorneå. Mängden stickmyggor per CDC-fälla och natt redovisas på y-axeln och är uppdelat på de funktionella grupperna skogsmyggor, översvämningsmyggor och övriga grupper. Fångstvecka visas på x-axeln från vecka 26 (juni) till vecka 33 (augusti). 9
10 Diskussion Mängden stickmyggor i närområdet till Övertorneå tätort var överraskande högt, med upp till per CDC-fälla och natt. Inom de fyra studieområdena runt centralorten så fångades mer än stickmyggor per fälla och natt inom tre områden. Dessutom dominerades de höga fångsterna av översvämningsmyggor, vilket ytterligare accentuerar de problem som dessa stickmyggor åsamkar boende och besökare i Övertorneå. Denna mängd stickmyggor är väl över riktvärdet för olidliga myggproblem som är ungefär stickmyggor per CDC-fälla och natt (Lundström & Schäfer 2014). Det finns alltså en solid och påvisbar grund för de klagomål över myggproblem som inkommit från boende i Övertorneå. Områdena nära Övertorneå centrum uppvisade exceptionellt höga mängder stickmyggor under sommaren Tidigare mätningar av mängden stickmyggor per CDC-fälla och natt i nordliga delar av landet visade på upp till per fälla och natt i Allavaara under 1997 med 100% dominans av skogsmygg (Schäfer & Lundström 2001). Några områden vid nedre Dalälven har dock drabbats av upp till stickmyggor per fälla och natt (Lundström & Schäfer 2014), vid Klarälven med upp till per fälla och natt (Lundström & Schäfer 2012), och vid Domta (inom Enköpings kommun) med upp till stickmyggor per fälla och natt (Schäfer & Lundström 2009). Enligt Tomas Rautila, Övertorneå kommun, så var det troligen bara ungefär hälften så mycket stickmyggor sommaren 2014 som sommaren Detta indikerar att ytterligare några års mätningar kan behövas för att få mått på hur stora mängder stickmyggor som verkligen kan drabba boende och besökare. Kraftiga svängningar i mängden stickmyggor per fälla och natt är typiskt för områden som drabbas av översvämningsmyggor. Området vid Övertorneå har en ovanligt och överraskande rik fauna av översvämningsmyggor med totalt fem arter (Aedes cinereus, Aedes rossicus, Aedes nigrinus, Aedes sticticus, och Aedes vexans). Av dessa fem arter har endast Aedes cinereus tidigare fångats så långt norrut i Sverige (Lundström et al. 2013). Den vanligast förekommande arten av stickmygga i Övertorneå var översvämningsmyggan Aedes rossicus. Denna art har beskrivits som besvärlig för människor och attackerar även mitt på dagen (Becker et al. 2010). Larverna kan kläckas tidigare på våren (vid lägre vattentemperatur) än till exempel Aedes sticticus, vilket kan förklara deras förekomst så långt norrut. Vi har även påvisat Aedes sticticus, Aedes vexans samt den ovanliga arten Aedes nigrinus, i området men dock endast i små mängder. Översvämningsmyggor, speciellt Aedes sticticus och Aedes vexans men även Aedes rossicus och Aedes cinereus är kända för att kunna orsaka olidliga myggproblem som dessutom sträcker sig över större delen av sommaren och in på hösten (Becker et al. 2010, Lundström & Schäfer 2014). Det krävs kraftfulla insatser för att reducera mängden av dessa stickmyggor till nivåer som accepteras av befolkningen, men i nuläget finns endast två metoder som är tillräckligt effektiva mot översvämningsmyggor och båda metoderna riktar sig mot deras larver (Lundström & Schäfer 2014); 1) bekämpning av larverna med det registrerade biologisk bekämpningsmedlet Vectobac G (innehåller proteinkristaller från jordbakterien Bacillus thuringiensis israelensis (Bti) som aktiv beståndsdel), samt 2) ändring av hydrologin i larvmiljöerna genom att torrlägga dessa helt eller stabilisera vattenytan så det inte inträffar några översvämningar under maj till augusti. Båda dessa metoder är mycket effektiva mot översvämningsmyggor, men skiljer sig på flera sätt vad gäller ekonomi och miljöpåverkan. Spridning av Vectobac G under översvämning är en miljövänlig form av larvbekämpning som, vid korrekt användning, inte har några kända negativa effekter på andra organismer än just larver av stickmyggor (Lundström & Schäfer 2014). Proteinkristallerna bryts ner extremt snabbt i solljus, därför finns ingen residualeffekt vilket är positivt ur miljösynpunkt, men det innebär att 10
11 bekämpning behövs varje gång det är en myggproduktiv översvämning. Denna biologiska bekämpning kräver dessutom specialistkompetens vid utförandet, vilket innebär att metoden kan vara svår att använda i andra områden än inom de extremt myggdrabbade kommunerna vid nedre Dalälven som har en egen bekämpningsorganisation med den nödvändiga kompetensen ( Bekämpning genom ändad hydrologi är inte lika miljövänlig, då vattenbalansen har betydelse för alla organismer som förekommer i våtmarksmiljön, men kan vara mycket effektiv och helt ta bort möjligheten för produktion av översvämningsmyggor. Eftersom Övertorneå ligger vid Torneälven, gränsälv mellan länderna Sveriga och Finland, så är det troligen mycket komplicerat att hitta överenskommelser om eventuell reglering specifikt för myggbekämpning. Andra metoder som ofta diskuteras i samband med myggbekämpning är slåtter/bete och gasolfällor, men dessa metoder är inte tillräckligt effektiva mot översvämningsmygg. Enligt våra beräkningar krävs en reduktion på nära 100% av översvämningsmyggornas larver inom minst 95% av alla produktiva översvämningsområden inom 5 km från de områden som skall skyddas mot översvämningsmyggor (Schäfer & Lundström 2014). En studie av hur slåtter påverkar stickmygglarver visar att mängderna minskas med 70% under våren och med 45% under sommaren (Östman et al. 2014), vilket alltså inte är tillräckligt kraftfullt för att märkbart minska problemen med översvämningsmyggor för människor och djur i närmiljön. Gasolfällor fångar förvisso stora mängder stickmyggor, men ger inte heller tillräckligt effekt mot översvämningsmyggor och kan därför inte anses som en fungerande bekämpningsmetod (Blomgren et al. 2013). För att fortsättningsvis kunna göra en bedömning vilken metod som lämpar sig bäst för en eventuell bekämpning av översvämningsmygg runt Övertorneå behövs: a) Fortsatt inventering av vuxna stickmygg för att få en bättre bild av hur ofta området drabbas av olidliga stickmyggproblem, b) Inventering av produktionsområden för larver av översvämningsmyggor inom 5 km runt Övertorneå eftersom bekämpningsmetoder riktade mot larverna är effektivast och minst miljöpåverkande. Ett varmt tack till Tomas Rautila, Frida Barsk, Jan Bergdahl, och Jacob Lahti för fångst av stickmyggor, Eric Blomgren för identifiering och Pernilla Wahlqvist för datahantering och beräkningar. Refererad litteratur Becker N, Petric D, Zgomba M, Boase C, Madoon M, Dahl C, Kaiser A Mosquitoes and their Control, 2 nd Edition. Springer Verlag, Berlin/Heidelberg, Germany. Blomgren, E., Lindström, A., Hopkins, R Bedömning av förutsättningarna för användning av gasoldrivna myggfällor i bekämpning av översvämningsmyggor i Nedre Dalälvsområdet. Rapport från Statens Veterinärmedicinska Anstalt enligt uppdrag från Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Lundström JO, Schäfer M Stickmyggor i Deje, Forshaga kommun, under sommaren 2010 till Uppsala universitet
12 Lundström JO, Schäfer M MKB 2015 Användning av VectoBac G med spridning från helikopter för bekämpning av stickmygglarver i översvämningsområden vid nedre Dalälven. Uppsala , reviderad Lundström JO, Schäfer ML, Hesson J, Blomgren E, Lindström A, Wahlqvist P, Halling A, Hagelin A, Ahlm C, Evander M, Broman T, Forsman M, Persson Vinnersten TZ The geographic distribution of mosquito species in Sweden. Journal of the European Mosquito Control Association 31: Schäfer M, Lundström JO A comparison of mosquito (Diptera: Culicidae) fauna characteristics of Swedish forested wetlands. Annals of the Entomological Society of America 94: Schäfer ML, Lundström JO The present distribution and predicted geographic expansion of the flood-water mosquitoes Aedes sticticus in Sweden. Journal of Vector Ecology 34: Schäfer, M., Lundström, J. O Efficiency of Bti-based floodwater mosquito control in Sweden four examples. Journal of the European Mosquito Control Association 32:1-8. Schäfer ML, Lundström JO, Petersson E Comparison of mosquito (Diptera: Culicidae) populations by wetland type and year in the lower River Dalälven region, central Sweden. Journal of Vector Ecology 33: Schäfer M, Lundström JO, Pfeffer M, Lundkvist E, Landin J Biological diversity versus risk for mosquito nuisance and disease transmission in constructed wetlands in southern Sweden. Medical and Veterinary Entomology 18: Östman Ö, Wengström Å, Gradin U, Wissman G, Schäfer M, Lundström JO Lower abundance of flood-water mosquito larvae in managed wet meadows in the lower Dalälven floodplains, Sweden. Wetlands Ecology and Management 22: Online 27 August 2014 (DOI /s z) 12
Stickmyggor och översvämningsvåtmarker i Deje, Forshaga kommun, sommaren 2010
Uppsala 2010-11-29 Stickmyggor och översvämningsvåtmarker i Deje, Forshaga kommun, sommaren 2010 Jan O. Lundström & Martina Schäfer Mygg & miljö gruppen Programmet för populationsbiologi och naturvårdsbiologi
Läs merStickmyggor sommaren 2011 i Deje, Forshaga kommun
Uppsala 2011-12-20 Stickmyggor sommaren 2011 i Deje, Forshaga kommun Jan O. Lundström, Pernilla Wahlqvist & Martina Schäfer Mygg- & miljögruppen Programmet för populationsbiologi och naturvårdsbiologi
Läs merKölnavägen 25 Vårdsätravägen 5 810 21 GYSINGE 756 46 Uppsala
org nr 556297-9616 Nedre Dalälvens Utvecklings AB Biologisk Myggkontroll Kölnavägen 25 Vårdsätravägen 5 810 21 GYSINGE 756 46 Uppsala Tel 0291-21180 http://www.mygg.se Registrator Naturvårdsverket 106
Läs merKölnavägen 25 Vårdsätravägen 5 810 21 GYSINGE 756 44 Uppsala
org nr 556297-9616 Nedre Dalälvens Utvecklings AB Biologisk Myggkontroll Kölnavägen 25 Vårdsätravägen 5 810 21 GYSINGE 756 44 Uppsala Tel 0291-21180 http://www.mygg.se Registrator Naturvårdsverket 106
Läs merStickmyggor i Deje, Forshaga kommun, under sommaren 2010 till 2012
Uppsala 2012-12-14 Stickmyggor i Deje, Forshaga kommun, under sommaren 2010 till 2012 Jan O. Lundström & Martina Schäfer Mygg- & miljögruppen Avdelningen för ekologi och genetik Uppsala universitet 1 Figur
Läs merRemissvar om ansökan om spridning av bekämpningsmedlet VectoBac G i Nedre Dalälvsområdet (dnr: NV-10089-12)
Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Tel: 08 624 74 00 Fax: 08 85 13 29 peter.westman@wwf.se mats.forslund@wwf.se Allmänt: info@wwf.se Hemsida: www.wwf.se Naturvårdsverket Björn-Axel Beier
Läs merBedömning av förutsättningar för användning av gasoldrivna myggfällor i bekämpning av översvämningsmyggor i Nedre Dalälvsområdet
Bedömning av förutsättningar för användning av gasoldrivna myggfällor i bekämpning av översvämningsmyggor i Nedre Dalälvsområdet Rapport 2013:14 Bedömning av förutsättningar för användning av gasoldrivna
Läs merRedovisning 2015. Jan O. Lundström & Martina Schäfer
Redovisning 2015 Uppsala 2015-10-27 Alternativa bekämpningsåtgärder under bekämpningssäsongen 2015 i Nedre Dalälven och sammanställning av information om effekter av skötselåtgärder som bete och slåtter
Läs merNedan följer en beskrivning av ansökan, prövningen och begäran om kompletteringar.
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Lundell, Yvonne Tel: 010-698 14 14 Yvonne.lundell @naturvardsverket.se REMISS 2014-11-28 Ärendenr: NV-07349-14 Sändlista Remiss av ansökan om spridning av bekämpningsmedlet
Läs merPrövning enligt 7 kap. 29 miljöbalken avseende bekämpning av stickmygglarver i översvämningsvåtmarker vid Deje, Forshaga kommun
Regeringsbeslut 1:2 REGERINGEN 2015-04-09 M2015/800/Me Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Prövning enligt 7 kap. 29 miljöbalken avseende bekämpning av stickmygglarver i översvämningsvåtmarker
Läs merBemötande av remissvar från Havs-och vattenmyndigheten 2015
org nr 556297-9616 Biologisk Myggkontroll Nedre Dalälvens Utvecklings AB Tel 070-5690023 Kölnavägen 25 http://www.mygg.se 810 21 GYSINGE Tel 0291-21180 Yttrande till Naturvårdsverket angående remissvar
Läs merTotalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.
EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara
Läs merKölnavägen 25 Vårdsätravägen 5 810 21 GYSINGE 756 46 Uppsala
org nr 556297-9616 Nedre Dalälvens Utvecklings AB Biologisk Myggkontroll Kölnavägen 25 Vårdsätravägen 5 810 21 GYSINGE 756 46 Uppsala Tel 0291-21180 http://www.mygg.se Registrator Naturvårdsverket 106
Läs merHur många människor i Nedre Dalälven riskerar att drabbas av långtflygande översvämningsmyggor om det inte finns välfungerande bekämpning?
Uppsala 2017-10-31 Bilaga 6 Hur många människor i Nedre Dalälven riskerar att drabbas av långtflygande översvämningsmyggor om det inte finns välfungerande bekämpning? Martina Schäfer & Jan O. Lundström
Läs merFIGURE 1. Portrait of Edward Francis. Dr. Francis (1872 1957) was an early and important disease researcher who gave tularemia its name, after Tulare
HARPEST FIGURE 1. Portrait of Edward Francis. Dr. Francis (1872 1957) was an early and important disease researcher who gave tularemia its name, after Tulare County, California, Unites States. FIGURE 2.
Läs merAnalys av bytespreferens hos Dytiscidae
Uppsala Universitet 2007-01-31 Analys av bytespreferens hos Dytiscidae - Förberedande experiment och sekvensering av DNA från bytesdjur Thomas Z. Persson Vinnersten 1, Peter Halvarsson 1 och Jan O Lundström
Läs merVuxna stickmyggor (Diptera: Culicidae) i Kristianstad Vattenrike och Nedre Dalälven 2006
Vuxna stickmyggor (Diptera: Culicidae) i Kristianstad Vattenrike och Nedre Dalälven 2006 - En jämförande studie 2008-07-15 30 hp-uppsats Examinator/Johan Elmberg Handledare/Lars Jonsson In a quiet moment
Läs merStandardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22
Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014 En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Sportfiskarna Tel: 08-410 80 680 E-post: tobias@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39
Läs merNaturvårdsverket för specifikt fram önskemål om kommentarer på tre av remissvaren:
Yttrande till Naturvårdsverket 2019 angående remissvar gällande ansökan om spridning av bekämpningsmedlet VectoBac G mot översvämningsmyggor i Nedre Dalälvsområdet (Dnr. NV-07960-18) Totalt fick 37 remissinstanser
Läs merLäge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder
Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset
Läs merLYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17
DEL II Bottenfauna EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 3 2 Metodik... 3 3 Resultat övergripande... 5 4 Resultat stationvis... 9 4.1 Lyckebyån
Läs merRAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär. Petter Haldén
RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär Petter Haldén FÖRFATTARE Petter Haldén FOTO FRAMSIDA Ängsnätfjäril, Petter Haldén KARTOR Pers Stolpe Lantmäteriet 2008,
Läs merSTÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år
Sivu 1/6 STÄNGA AV FÖNSTER De 45 vackra illustrerade korten avbildar 15 olika djur som flyger. Alla djuren finns i tre delar och i varje spel försöker man samla och para ihop kort för att få fram den kompletta
Läs merGroddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun
Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan Nacka kommun Innehållsförteckning Uppdraget 3 Bakgrund 3 Planprocessen 3 Metodik 3 Översiktlig kartering av livsmiljöer för
Läs merGöteborgs Naturhistoriska Museum. INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010
Göteborgs Naturhistoriska Museum INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010 1 Inventering av sandödla (Lacerta agilis) utmed Råövägen (N946) Göteborgs Naturhistoriska
Läs merFÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN
TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord
Läs merBilaga 1. Jan O. Lundström. Förslag på uppföljning myggbekämpning 2012. Uppsala 2011-10-19.
Bemötande Havs och Vattenmyndigheten yttrande 2012-03-29. Ansökan från Forshaga kommun om spridning av bekämpningsmedlet VectoBac G för bekämpning av översvämningsmyggor i Deje, Forshaga kommun, Värmlands
Läs merrapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010
rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson
Läs merVärldsnaturfonden WWF
Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Tel: 08 624 74 00 Fax: 08 85 13 29 peter.westman@wwf.se mats.forslund@wwf.se Allmänt: info@wwf.se Hemsida: www.wwf.se Miljödepartementet 103 33 Stockholm
Läs merAnalys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun
Analys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun MAGNUS GELANG Analys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun. Rapport: PF:111221 Författare:
Läs merEn sommar UTAN mygg! Fångar och dödar mygg och knott. Kan man verkligen bli av med blodsugande myggor och knott utan kemisk bekämpning?
En sommar UTAN mygg! Fångar och dödar mygg och knott Kan man verkligen bli av med blodsugande myggor och knott utan kemisk bekämpning? Ja, med hjälp av Mosquito Magnet marknadens mest avancerade skyddssystem
Läs merNedre Dalälvens Utvecklings AB Tel GYSINGE Tel Länsstyrelsen Uppsala län Uppsala
org nr 556297-9616 Biologisk Myggkontroll Nedre Dalälvens Utvecklings AB Tel 0291-205 77 Kölnavägen 25 http://www.mygg.se 810 21 GYSINGE Tel 0291-21180 Länsstyrelsen Uppsala län 751 86 Uppsala 018-195000
Läs merHur många människor i Nedre Dalälven riskerar att drabbas av långtflygande översvämningsmyggor om det inte finns välfungerande bekämpning?
Uppsala 2016-10-24 Hur många människor i Nedre Dalälven riskerar att drabbas av långtflygande översvämningsmyggor om det inte finns välfungerande bekämpning? Martina Schäfer & Jan O. Lundström Sammanfattning:
Läs merTill Västmanland Dala miljö- och byggförvaltning 774 81 Avesta Sändes som e-post och brev
2011 09 16 Till Västmanland Dala miljö- och byggförvaltning 774 81 Avesta Sändes som e-post och brev Synpunkter på Planhandlingar för Vindkraft - Tillägg till översiktsplan för Avesta kommun och Fagersta
Läs mer2009:15. Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009
2009:15 Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport: 2009:15 Rapportnamn: Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 Utgivare: Länsstyrelsen
Läs merResultat (signifikanta förändringar sista fem åren)
Bakgrund Västra Götalands marina skärgårdsmiljö är unik såväl ur ett nationellt som internationellt perspektiv. Detta innebär att även fågelfaunan måste betraktas som unik, och det är av största betydelse
Läs merSå reste Göteborgarna våren 2012. Rapport 2012-11-09
Så reste Göteborgarna våren 2012 Rapport 2012-11-09 Dokumenttitel: Så reste Göteborgarna våren 2012 Västsvenska paketet rapport: November 2012 Utförande part: Göteborgs Stad, Trafikkontoret Kontaktperson:
Läs merFåglar och vindkraft. Martin Green. Biologiska institutionen, Lunds Universitet
Fåglar och vindkraft Martin Green Biologiska institutionen, Lunds Universitet Vem är Martin Green? Forskare vid Lunds Universitet Miljöövervakningsprojekt & studier av påverkan Vindkraft och fåglar ca
Läs merVikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se
Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)
Läs merNaturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012
ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands
Läs merNedre Dalälvens Utvecklings AB Tel GYSINGE Tel Länsstyrelsen Gävleborgs län Gävle
org nr 556297-9616 Biologisk Myggkontroll Nedre Dalälvens Utvecklings AB Tel 0291-205 77 Kölnavägen 25 http://www.mygg.se 810 21 GYSINGE Tel 0291-21180 Gävleborgs län 801 70 Gävle 026-171000 Uppsala län
Läs merResor i Sverige. VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001
VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002 Resor i Sverige Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001 Författare Susanne Gustafsson och Hans Thulin FoU-enhet Transportsäkerhet och vägutformning Projektnummer
Läs merGPS-sändare: en ny era för studier av beteendeekologi hos vilda djur
GPS-sändare: en ny era för studier av beteendeekologi hos vilda djur Håkan Sand, Per Ahlqvist och Olof Liberg I slutet av 196-talet revolutionerades viltforskningen genom att det blev möjligt att studera
Läs merNATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07
NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2014-10-07 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2014 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160
Läs merGavleån. En ren kraftkälla för Gävle
Gavleån En ren kraftkälla för Gävle Att beskriva Gavleån som Gävles blå pulsåder är ingen överdrift. Från Gavleån får vi delar av vårt rena dricksvatten och en källmärkt energi. I vattnen leker fisken
Läs merDysåns avrinningsområde (677921-141225)
Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Översiktlig beskrivning Dysån är en för regionen typisk skogså, vars avrinningsområde i huvudsak ligger i Älvdalens kommun och därmed förvaltas fisket följaktligen
Läs merTorskburar, ett alternativ till garnfiske på Västkusten
Torskburar, ett alternativ till garnfiske på Västkusten Sara Königson (SLU) och Viking Bengtsson (Hallands Skaldjursförening) Introduktion Bakgrund Program Sälar och Fiske, SLU har under flera år arbetat
Läs merFaunaväkteriet uppmärksammar TUNDRATROLLSLÄNDA Somatochlora sahlbergi. ArtDatabanken Trollsländeföreningen
Faunaväkteriet uppmärksammar TUNDRATROLLSLÄNDA Somatochlora sahlbergi ArtDatabanken Trollsländeföreningen 1 Tundratrollslända Somatochlora sahlbergi NT Tundratrollsländan är anpassad till ett extremt klimat
Läs merStort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland
Stort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland Foto: Roger Andersson Ett hundratal av landets arter insekter, svampar och vissa växter är beroende av skogsbränder. Ett unikt stort naturreservat planeras
Läs merKomplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona
Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona 2011-12-22 på uppdrag av Landskrona stad Tom sida Komplettering gällande större vattensalamander
Läs merrapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund
rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län arbetsmaterial naturvärden och 2009 metodik Rikkärr för uppföljning av biologisk Älvkarleby mångfald kommun Pär Eriksson Jan-Olov och Frida Björklund, Hermanson
Läs merALGEN OCH DESS FODERVÄXTER.
ALGEN OCH DESS FODERVÄXTER. Karl J.Johanson och Roger Bergström Institutionen för radioekologi, SLU Box 7031, 750 07 Uppsala och Avdelningen för viltekologi Svenska Jägareförbundets forskningsenhet Box
Läs merNaturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.
1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430158 psci beslutat av Regeringen 2003-11. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun
Läs merSlutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å
Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Länsstyrelsen i Skåne Höje å fvo Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432
Läs merAxamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016
Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2012
Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna
Läs merBeslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet
Tillstånd och upplysning Agneta Sundgren Delgivningskvitto LRF 105 33 Stockholm Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet 1 Beslut Kemikalieinspektionen beviljar dispens från kravet på produktgodkännande
Läs merVykort från Cucao, Isla de Chiloé
Vykort från Cucao, Isla de Chiloé Vi längtade ut till havet Océano Pacífico där vi trodde att vi kunde idka lite beach walking, dvs. vandring på stranden. Har man en gång provat detta vill man alltid tillbaka.
Läs merYttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010
Göteborg 2010-06-22 Byggnadsnämnden Box 2554 403 17 Göteborg Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Historik och nutid Fässbergsdalens
Läs merÅterintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån. Effektuppföljning av den parasitiska fasen
Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån Effektuppföljning av den parasitiska fasen Sportfiskarna Text: Niklas Wengström, Bild: Jakob Bergengren Tel: 031-83 44 64 E-post: niklas.wengstrom@sportfiskarna.se
Läs merRedovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte
Naturvårdsenheten Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Inledning och bakgrund Rapporten redovisar den avsänkning som gjordes av Forserumsdammen samt de biotopvårdsåtgärder
Läs merKonsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana
PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att
Läs merSMÅKRYP I OLIKA SLAGS VATTEN
SMÅKRYP I OLIKA SLAGS VATTEN Olika vattenmiljöer, stillastående (sjöar och större dammar) och rinnande vatten (från rännilar till stora floder) utgör livsrum för många helt olika små organismer. En väldigt
Läs merFISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013
FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i
Läs merInformation till besökare i Kebnekaiseområdet
Information till besökare i Kebnekaiseområdet juni 2013 Den 15 mars 2012 havererade ett norskt militärt flygplan på Kebnekaise. I denna tragiska olycka miste fem personer livet. Olyckan medförde att flygplansdelar
Läs merYttrande över Remiss om ansökan om spridning av bekämpningsmedlet Vectobac G i Nedre Dalälvsområdet
1(2) ArtDatabanken Jonas Sandström YTTRANDE 2013-01-11 Naturvårdsverket Att. Björn-Axel Beier 106 48 Stockholm NV-10089-12 SLU.dha.Fe.2012.1.4 139 Yttrande över Remiss om ansökan om spridning av bekämpningsmedlet
Läs merRegional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län
Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 1 kommuner i 4 län Bästa Resan - projektet syftar till att uppnå attraktiva och konkurrenskraftiga arbetsmarknadsregioner
Läs merNAKEN B IO L OG I. Parningen hos Onchidoris muricata sker ofta under tidig vår. Efter parningen läggs äggsamlingar som är antingen gula eller vita.
NAKEN B IO L OG I Parningen hos Onchidoris muricata sker ofta under tidig vår. Efter parningen läggs äggsamlingar som är antingen gula eller vita. 16 Text och Foto Anders Axelsson Vinterdykningen går mot
Läs merInventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013
2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra
Läs merUndersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador
Undersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador Bakgrund och metod Tamdjursägare som drabbas av rovdjurangrepp upplever av naturliga skäl ofta situationen som
Läs merSälens matvanor kartläggs
Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och
Läs merFåglar, fladdermöss och vindkraft
Foto: Espen Lie Dahl Fåglar, fladdermöss och vindkraft Martin Green & Jens Rydell Biologiska institutionen, Lunds Universitet Foto: fåglar Åke Lindström, fladdermöss Jens Rydell Fåglar, fladdermöss & vindkraft
Läs merUppföljande provfiske i Snäckstaviksåns avrinningsområde. Botkyrka
Uppföljande provfiske i Snäckstaviksåns avrinningsområde Botkyrka Sportfiskarna Tel: 08-704 44 80, fax: 08-795 96 73 E-post: rickard.gustafsson@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39
Läs merResultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999
Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 - Lägesrapport januari 2000 Stefan Tobiasson, Högskolan i Kalmar Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken
Läs merRovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1
Rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1 Bakgrund till rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län Denna policy ska ses som ett stöd för föreningens medlemmar vid arbete med
Läs merGrodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun
Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare
Läs merÅtgärdsområde 004 Västerån
Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Åtgärdsområde Västerån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+ [_ #* %, ") MÅRDAKLEV G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf
Läs merÖrnar i Falun. En sammanfattning av örnutfodringen 2005-2006. Falu Fågelklubb
Örnar i Falun En sammanfattning av örnutfodringen 2005-2006 Falu Fågelklubb Sammanfattning Vi som under denna vinter jobbat med utfodringen och bevakningen är: Lars Lagerqvist (åtelansvarig och eldsjäl),
Läs merUppdrag om utvärdering av biologisk myggkontroll vid Nedre Dalälven (M2002/2981/Na)
Uppdrag om utvärdering av biologisk myggkontroll vid Nedre Dalälven (M2002/2981/Na) ISSN 0284-8813, 2003:9 Dnr 100-10722-02 LÄNSSTYRELSEN Dnr 100-10722-02 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 1. BAKGRUND...
Läs merHur mår miljön i Västerbottens län?
Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken
Läs merFiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF
KRÄFTBESTÅNDET Kräftor i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO Bild 21-22. Flodkräfta från Halland (t.v.) 2009 och signalkräfta från Uvasjön (Alsterån, Fröseke) 2011 (t.h.). Observera skillnaderna i färg och klornas
Läs merÖvervakning av Öländsk tegellav
Övervakning av Öländsk tegellav Övervakning av Öländsk tegellav Meddelandeserien nr 2012:12 ISSN-nummer 0348-8748 Utgiven av Länsstyrelsen Kalmar län Författare Ulf Arup, AREK Biokonsult HB Omslagsbild
Läs merÄlgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas. Folke Fagerlund
Älgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas Folke Fagerlund 60000 Mantimmar obs 2014 ej slutredovisat 50000 I snitt i länet ligger ca 85 % av mantimmarna
Läs merInventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun
Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun På uppdrag av EXARK Arkitekter April 2012 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se
Läs merNaturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,
Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus
Läs merHeterogen miljö en omgivning som varierar i tid eller rum - kan bidra till att mellanartskonkurrensen inte hinner få full effekt.
SAMHÄLLSEKOLOGI: SAMEVOLUTION, MELLANARTSKONKURRENS & MUTUALISM Organismer har inte bara anpassats till olika abiotiska miljöfaktorer, utan har också utvecklats med och gentemot biotiska faktorer i form
Läs merNacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand. Stockholm 2009.01.12
Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand Stockholm 2009.01.12 Yttrande över Fortum Dalälven Kraft AB:s ansökan om att anlägga ett nytt kraftverk i anslutning till Untra kraftverk
Läs mer2 Företag och företagare. Sammanfattning. Grödor och arealer hos företag. Företag och brukningsförhållanden
2 Företag och företagare 49 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform
Läs merFörmåga att tillvarata sina rättigheter
Kapitel 8 Förmåga att tillvarata sina rättigheter Inledning I SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) finns också ett avsnitt som behandlar samhällsservice. Detta avsnitt inleds med frågan: Tycker
Läs merInventering av fladdermöss inom Malmö Stad
Inventering av fladdermöss inom Malmö Stad Rapport 2008-07-07 Naturvårdskonsult Gerell Inventering av fladdermöss inom Malmö Stad Sammanfattning et noterade arter och individer av fladdermöss är överraskande
Läs mer13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter
13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 04-30 Skötselplan - anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning
Läs merÖversiktlig avgränsning av naturvärden och gröna samband inför detaljplanering Alfred Nobels allé
Översiktlig avgränsning av naturvärden och gröna samband inför detaljplanering Alfred Nobels allé Tumba 2015-03-05 Avgränsning är utförd av Dan Arvidsson och Nils Nygren, Samhällsbyggnadsförvaltningen,
Läs merStrandpaddeinventering i Kristianstad och Bromölla kommuner 2009
Strandpaddeinventering i Kristianstad och Bromölla kommuner 2009 Mikael Gustafsson/N Strandpadda på väg vid Ripa sandar. Den här rapporten är optimerad för att läsas på webben och innehåller därför lågupplösta
Läs mer3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald
Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra
Läs merUppdrag att medverka i genomförandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan
Uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan Rapport från Läkemedelsverket 2013-01-31 Dnr 1.2-2013-4123 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751
Läs merLägesrapport från inventeringen av stora rovdjur samt licensjakt på varg 2015-02-19
1 (7) Djurskydd & Vilt Maria Falkevik 010-2247235 Lägesrapport från inventeringen av stora rovdjur samt licensjakt på varg 2015-02-19 Inventeringen av stora rovdjur pågår för fullt i Värmland för tillfället.
Läs merrör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på www.halmstad.se/natur
Halmstads Från insektsliv till Friluftsliv Halmstads kommun är fantastisk med sin rika och omväxlande natur, där kusten, åarna, myrmarkerna, slättlandskapet, skogarna och stadsmiljöerna skapar en variation
Läs merBastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet
1 Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet Sammanställt av Ronny Fors och Beatrice Sundberg, juni 2014 2 Inledning Vi, Ronny Fors och Beatrice Sundberg, har under två år i följd, 2012
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2014
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2014 Lunds kommun Lund 2014-09-01 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.se
Läs mer