Bilaga 1. Jan O. Lundström. Förslag på uppföljning myggbekämpning Uppsala

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilaga 1. Jan O. Lundström. Förslag på uppföljning myggbekämpning 2012. Uppsala 2011-10-19."

Transkript

1 Bemötande Havs och Vattenmyndigheten yttrande Ansökan från Forshaga kommun om spridning av bekämpningsmedlet VectoBac G för bekämpning av översvämningsmyggor i Deje, Forshaga kommun, Värmlands län år 2012, 3 sidor. (Dnr ). De områden som ingår i bekämpningen av översvämningsmygg är temporärt översvämmade låglänta markområden där vattendjupet vid översvämning är några centimeter till några decimeter. Spridningen av bekämpningsmedlet i dessa vegetationsrika och kortvarigt översvämmade markområden utförs med hög precision från helikopter. Vi har inte uppfattat att fiskarterna lax och stensimpa nyttjar dessa grunda vegetationsrika områden utan att de snarare nyttjar djupare rent akvatiska miljöer. Risken för att Vectobac G hamnar i de miljöer där lax och stensimpa förekommer är därför väldigt låg. Mot denna bakgrund kan vi inte se något vetenskapligt väl underbyggt motiv till att inkludera studier av fiskarterna lax och stensimpa i egenkontrollprogrammet. Doseringen av Vectobac G är väl inställd för bekämpning av översvämningsmyggor och spridningsprecisionen ger mycket låg risk för överdosering som eventuellt skulle kunna påverka fjädermyggor, se också MKB kapitel 6.3. Knott har sina larver i strömmande vatten som inte ingår i stickmyggbekämpningen. Även om enstaka Vectobac G korn skulle transporteras från de översvämmade våtmarker till närliggande strömmande akvatiska miljöer där knottlarverna finns, så är risken att påverka knott närmast obefintlig. Bekämpning av knott kräver en hög dosering av BTI i deras larvmiljöer med strömmande vatten, då även knottlarver måste äta BTI i tillräckligt stor mängd, och det kräver en helt annan spridningsteknik med relativt koncentrerat Bti som tillsätts uppströms för att i tillräcklig mängd nå exakt de bottenmiljöer där knottlarverna sitter fästade. Natt- och dagsländor är inte känsliga för BTI (se MKB 7.1). 1

2 Vi vill påpeka att Vectobac G inte innehåller krossad majs men däremot storlekssorterade pellets utstansade från den vedartade mittpinnen (majskolvens vedartade kärna) i majskolvar. Det innebär att materialet är en packe av cellulosa som suger upp vatten och relativt snabbt sjunker till botten i det grunda vatten där det placerats. Vi kan inte se att några organismer, utom möjligtvis nedbrytare som svampar och bakterier, skulle ha något speciellt förhållningssätt till detta cellulosatillskott. Vi avser att även fortsättningsvis genomföra det egenkontrollprogram som utarbetats under ett decennium och inkluderar Deje i detta program. Förslagsvis med ett område med bekämpning och ett område utan bekämpning, och 10 kläckfällor i varje område, och i övrigt med exakt samma design som i egenkontrollprogram i nedre Dalälven (se bilaga 1). Metoder och resultat från de första sex åren i nedre Dalälven har publicerats i internationella vetenskapliga tidskrifter vilket innebär granskning av kvalificerade oberoende och anonyma forskare enligt det peer review system som används av dessa tidskrifter. Förbättringar som genomfördes under 2011 var en utökning av antalet studieområden samt en justering av strategier vid själva fältarbetet detta genomfördes enligt riktlinjer från oberoende forskare vid SLU Vatten som arbetade på uppdrag av Naturvårdsverket. Vad gäller den granskning som utfördes av Nilsson och Renöfält, så rekommenderar vi en genomläsning av vårt bemötande innan några slutsatser om värdet av denna granskning (se bilaga 2). 2

3 Förslag om att studera bottenfauna har tagits upp tidigare vid behandling av liknande ansökningar under tidigare år av flera myndigheter gällande områden vid nedre Dalälven. Men till stor del vilade dessa förslag på en uppfattning om att översvämningsmyggornas larver utvecklades i rent akvatiska miljöer med bottenfauna och med vattendjup lämpligt för fisk. Men larver av översvämningsmyggor utvecklas i kortvarigt översvämmad terrester miljö. Den översvämmade markmiljön innehåller inte en bottenfauna som man tänker sig i akvatiska miljöer, men dock larver av en del arter av fjädermyggor som lever i fuktig jord. Detta är intressant då fjädermyggor är den familj av icke målorganismer som är närmast familjen stickmyggor i känslighet för Bti. Fjädermyggornas relativa känslighet för Bti och deras förekomst som larver i samma miljöer som larver av översvämningsmyggor, gör dem till ideala icke målorganismer för att studera eventuella miljörisker vid användning av Bti mot översvämningsmyggor. På uppdrag av Naturvårdsverket genomförde Brendan McKie och Willem Goedkoop, SLU vatten, en utredning för att ta fram den bästa möjliga metoden för att kunna påvisa eventuella negativa miljöeffekter av Bti användning för bekämpning av översvämningsmygglarver vid nedre Dalälven. Även dessa forskare, som vanligtvis arbetar just med bottenfauna som indikatorer på miljöpåverkan, drog slutsatsen att fjädermyggor var väl lämpade att fungera som indikatorer för den miljöpåverkan som kan orsakas av Bti. Även Naturvårdsverket, i en roll som rådgivare till de operativa tillsynsmyndigheterna, var nöjd med val av såväl organismer som metod för den egenkontroll som behövde utföras vid nedre Dalälven. Vår uppfattning är att förutsättningar i översvämningsområden vid Dalälven och Klarälven är tillräckligt lika för att kunna inkludera Deje i det befintliga egenkontrollprogrammet. Uppsala den 23 mars 2012 Jan Lundström och Martina Schäfer Bilaga 1. Jan O. Lundström. Förslag på uppföljning myggbekämpning Uppsala Bilaga 2. Jan O. Lundström, Martina Schäfer och Thomas Z. Persson Vinnersten. Angående Naturvårdsverkets utredning Mygg och Bti i nedre Dalälven. Uppsala 31 mars

4 Jan L Förslag uppföljning myggbekämpning 2012 Programmet är en vidareutveckling av det tidigare uppföljningsprogrammet enligt förslag från McKie & Goedkoop 2011, med justeringar enligt Samråd med operativa tillsynsmyndigheter , samt möte med Brendan McKie/SLU Därefter har vi genomfört uppföljning enligt överenskommet protokoll samt konsultationer med Lars Eriksson/SLU , Jens Fölster/SLU och Brendan McKie/SLU Nedan presenteras det slutliga förslaget att diskuteras vid Tidigt Samråd med operativa tillsynsmyndigheter samt Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen i Uppsala. 1. Förslag Icke-målorganismer 2012 Utförs i översvämningsområden av ängstyp wet meadow med 6 experimentområden (bekämpning) och 6 kontrollområden (utan bekämpning). Icke-målorganismer insamlas med 10 kläckfällor per område med totalt 120 fällor. Kläckfällorna användes för kontinuerlig insamling från maj (v19) till september (v37). Kläckfällorna vittjas varje vecka och flyttas vid behov till fortfarande översvämmade miljöer inom våtmarken. Kläckfällprover från torra och översvämmade miljöer inom ett område separeras vid insamling. Upplägget ger omfattningen 2280 fällveckor per år vilket med 50 insekter per fälla och vecka beräknas motsvara insekter per år. Subsampling enligt metod från SLU Vatten används för att få ner antalet till en rimlig mängd för identifiering med bibehållen möjlighet till statistisk analys. Fortsatt kommunikation med SLU Vatten för optimering av metoden. Insekterna identifieras initialt till taxonomisk ordning och underordning, samt för Underordningen Nematocera även till familj. 2. Förslag Målorganismen 2012 Effekten mäts genom att jämföra mängden levande larver av översvämningsmyggor före spridning av VectoBac G med 24 h efter bekämpning. Larvmängderna mäts med en dipper dvs en standardiserad plastskopa på ett långt skaft. Inom varje område tas 10 dipp-prover och larverna i varje prov räknas samt protokollförs för beräkning av medelvärden. 3. Förslag Vatten 2012 Insamling av supporting environmental data i de 12 studieområdena. Vattendjup vid varje kläckfälla mäts varje vecka vid tömning. Lufttemperaturer i samtliga studieområden mäts kontinuerligt. Vattenprovtagning följt av vattenkemisk analys används för näringsklassning av studieområdena. Fortsatt kommunikation med SLU Vatten för optimering av metoden.

5 Kemikalieinspektionen Att: Kersti Gustavsson Box Sundbyberg Angående Naturvårdsverkets utredning Mygg och Bti i nedre Dalälven Naturvårdsverket har bidragit med medel till en uppföljning av de ekologiska effekterna av Bti-baserad bekämpning av översvämningsmyggornas larver i områden kring nedre Dalälven från 2003 till Myndighetens regler för tilldelning av medel varierade över åren; forskningsprojekt 2003, uppföljning ej forskning , utredning/forskning , samt ej specificerat Trots dessa administrativa och ekonomiska komplikationer har vi genomfört studier som besvarat de frågor som överenskommits med Naturvårdsverket och resultaten har publicerats i internationella vetenskapliga tidskrifter. Naturvårdsverket kontrakterade Christer Nilsson vid Umeå universitet för att under 2009 genomföra en granskning av den vetenskapliga uppföljningen av myggkontrollprogrammet i nedre Dalälven. Beställningen från Naturvårdsverket innehöll fyra delar som skulle utredas: 1. Har frågorna (om direkta & indirekta effekter) i uppföljningsprogrammet besvarats? 2. Är rätt frågor (om direkta & indirekta effekter) ställda? 3. Litteraturstudie 4. Förslag på fortsatt uppföljning. Forskarna Christer Nilsson & Birgitta Renöfält redovisade sin rapport Mygg och Bti i nedre Dalälven Utvärdering av ett vetenskapligt uppföljningsprogram den 5 oktober Deras rekommendationer användes av Miljödepartementet för att motivera två omfattande utredningar (redovisades december 2010) och av Länsstyrelsen för att motivera ett nu aktuellt försök att bekämpa översvämningsmyggor genom omreglering av Dalälven, skötselåtgärder på älvängar, invallningar, mm. * Men har Naturvårdsverket fått svar på sina frågor? Flera privatpersoner har noterat svagheter i utredningen som Nilsson & Renöfält utformat åt Naturvårdsverket och hört av sig med frågor om detaljer i utredningen och om den borde bemötas. Även myndigheten Kemikalieinspektionen har i samband med ärendehantering efterfrågat ett bemötande av Naturvårdsverkets utredning. Vi anser också att det finns behov av att faktagranskning och ägnar därför en del av vår tid på att sammanfatta våra viktigaste kommentarer i skriftlig. Vi ger våra kommentarer i kronologisk ordning och följer i huvudsak den indelning med rubriker som används i utredningen. 1

6 Vi observer att Nilsson & Renöfält inte följer uppdragsgivarens önskemål om fokusering på indirekta och direkta ekologiska effekter, samt att de inte gett några förslag på fortsatt uppföljning. Nilsson & Renöfält ger dock stort utrymme till argumentation om att regleringen av Dalälven orsakar myggproblemen och att den långsiktiga lösningen är en omreglering av älven. Utredningen innehåller en mängd faktafel, missförstånd, felaktiga referenser samt feltolkningar eller omtolkningar, som har avgörande inverkan på slutsatser och rekommendationer. Hänvisningar till felaktiga referenser samt feltolkning eller omtolkning av den information som de refererat till innebär att en fullständig genomgång av utredningen tar onödigt lång tid. Samtliga deras referenser behöver läsas igenom för att kunna urskilja eventuella ytterligare problem med referenser och tolkningar för att kunna bedöma inverkan på slutsatser och rekommendationer. Vi lämnar därför litteraturstudien i stort sett utan kommentar. Så med reservation för en inkomplett genomgång av utredningens brister kan vi dock bidra med några exempel på de problem som observerats. Inledning (sidan 7) Nilsson & Renöfält skriver Det är inte bara antalet stickmyggor som är extremt högt; dessutom är den myggrika säsongen längre än i fritt strömmande älvar längre norrut där mygg är vanligast i samband med vårfloden i början av sommaren. Stickmyggor använder enbart stillastående grunda vatten som larvmiljöer. Denna jämförelse är inte korrekt dels för att fritt strömmande älvar inte har någon stickmyggproduktion, dels för att stickmyggfaunans sammansättning är avhängig klimatet och den högproduktiva översvämningsmyggan Aedes sticticus inte förekommer i norra Sverige. Miljökraven hos denna stickmygga beskrevs i vår artikel The present distribution and predicted geographic expansion of the flood-water mosquito Aedes sticticus in Sweden som publicerades * Har inte Nilsson & Renöfält läst vårt arbete med koden X14 i bilaga 1? Uppdraget (sidan 9) Nilsson & Renöfält beskriver sitt uppdrag från Naturvårdsverket med Vid utredning av ovanstående punkter skall fokus ligga på: Indirekta effekter på ekosystemet som helhet vid storskalig bekämpning av stickmyggor, t.ex. hur påverkas toppredatorer när en viktig födobas försvinner. Nilsson & Renöfält redovisar delvis våra studier av de direkta effekterna, men inte av de indirekta ekologiska effekterna. Detta trots att de enligt Bilaga 1 har haft tillgång till våra manuskript (X6, X13) från studier av indirekta ekologiska effekter. Båda dessa manuskript är publicerade (Persson Vinnersten et al. 2009, Östman et al. 2008). Nilsson & Renöfält beskriver del 4 i sitt uppdrag från Naturvårdsverket med Den sista delen av uppdraget består i att ge förslag på en plan för fortsatt långsiktig uppföljning av ekologiska effekter i hela det område där bekämpning med Bti tillåts. Men trots att uppdraget är att lämna förslag på fortsatt uppföljning, så väljer Nilsson & Renöfält att avrapporterar med förslag på fortsatt bekämpning med Bti, framtagning av andra bekämpningsmetoder, samt förslag på flera omfattande forskningsprojekt. 2

7 Metodik (sidan 10) Nilsson & Renöfält skriver I tillägg till innehållet i de fyra delarna av uppdraget har vi även bedömt det nödvändigt att försöka ta ett helhetsgrepp om situationen i det drabbade området. Våra rekommendationer blir därför mer omfattande än enbart en fortsatt vetenskaplig uppföljning av de effekter som kan följa av stickmyggsbekämpningen. Här visar Nilsson & Renöfält att de väljer att införa information som inte ingår i uppdraget. I utredningen argumenterar de intensivt för en omreglering av Dalälven med en stor, kall och djup vårflod som metod för myggbekämpning. Vi noterar att den föreslagna omregleringen ligger i linje med Nilsson & Renöfält eget forskningsintresse. Nilsson & Renöfält beskriver inte sin utvärderingsmetod men anger att de utgår från det skriftliga underlag som lämnats till Naturvårdsverket (deras bilaga 1). Av beskrivningen går det inte avgöra hur själva utvärderingen utförts, om de gjort någon form av urval eller om båda författarna läst samtliga manuskript. Nilsson & Renöfält kommenterar våra årliga svenska aktivitetsrapporter till Naturvårdsverket, men inte våra betydligt mer genomarbetade engelska manuskript som var avsedda för publicering. Det är därför oklart hur Nilsson & Renöfält gått till väga vid utvärderingen av manuskripten i Bilaga 1. Resultat - har frågorna i uppföljningsprogrammet besvarats? (sidan 11) Nilsson & Renöfält för fram att uppföljningsprogrammet fått ett betydande antal frågor att besvara och nämner effekter på en rad andra insekter utöver stickmyggor, effekter på fåglar, fladdermöss, smågnagare, och mikroorganismer jämte frågor om ackumulering av Bti i mark och sediment samt bekämpningsmedlets eventuella spridning till andra vattensystem. Dessa frågor påminner om punkter från Länsstyrelsen i Gävleborgs län, men har skrivits om så betydelsen ändrats. Vi har vid åtskilliga tillfällen både muntligt och skriftligt motiverat en inriktning av forskningsarbetet på de organismer som enligt den samlade vetenskapliga litteraturen löper den största risken att drabbas av direkta eller indirekta effekter av bekämpningen. Beskrivningar av frågeställningar, upplägg och utförande har lämnats till Naturvårdsverket som därefter beslutat att finansiera dessa studier. Vi förväntar oss att Nilsson & Renöfält, inför sin utvärdering, informerats om vilka frågeställningar vi fått uppdrag att undersöka. Men även den som läser vårt brev kan behöva informeras om de studier som finansierats av Naturvårdsverket under åren 2003 till 2008 och som utformats av Dr. Jan O. Lundström tillsammans med kollegor vid Uppsala universitet och Linköpings universitet. Under 2003 beviljades vi forskningsmedel från Naturvårdsverket för att: undersöka den vuxna stickmyggfaunan vid Nedre Dalälven kvantifiera larver av översvämningsmyggor i relation till vattendjup undersöka om det biologiska bekämpningsmedlet Bti ger direkta/indirekta effekter på vattenlevande insekter eller insekter med akvatiska larver experimentellt undersöka om stickmygglarver kan skynda på utvecklingen till puppa vid risk för uttorkning av larvpölar experimentellt undersöka i vilken omfattning stickmygglarver används som föda av dykarbaggelarver. 3

8 Under 2004 och 2005 beviljades vi medel från Naturvårdsverket för uppföljning av bekämpningsverksamheten (forskning fick inte ingå i uppdraget) med fokus på: direkta effekter av Bti på insekter i temporära våtmarker vid nedre Dalälven indirekta ekologiska effekter av att översvämningsmygglarver reducerades kraftigt med Bti bekämpning inventering av häckande störningskänsliga storfåglar av fem arter i områden planerade för bekämpning genom spridning från helikopter. Under 2006 och 2007 beviljades vi forskningsmedel från Naturvårdsverket för utredning av såväl de direkta som de indirekta miljöriskerna vid bekämpning av översvämningsmyggens larver med syftet att: Visa om det förekommer direkta negativa effekter på fjädermyggpopulationer av det biologiska bekämpningsmedlet VectoBac G, med Bti som aktiv beståndsdel, vid den dosering som används vid bekämpning av stickmygglarver. Visa vilka predatorer som förekommer i kortvarigt översvämmade områden samtidigt med stickmygglarver, om predatorfaunan varierar mellan vår och sommar, vilka predatorer som nyttjar stickmygglarver som föda, samt om minskad mängd stickmygglarver efter bekämpning har indirekta negativa effekter på dessa predatorer. Undersöka översvämningsområdenas betydelse som häckningslokaler för havsörn, fiskgjuse, trana, storlom och sångsvan, samt om häckande fåglar av dessa arter påverkas av lågt flygande helikopter. Under 2007 tillkom en pilotstudie av fjärranalys metod för identifiering av områden där Aedes sticticus och andra arter översvämningsmyggor kan produceras i stor mängd. Under 2008 beviljades vi medel för avslutning av de studier utförts under den period som Naturvårdsverket medverkat som finansiär. Merparten av studierna har genomförts som utlovat och har dessutom publicerats. Dessa publikationer uppfyller i huvudsak våra utlovade studier av direkta effekter på fjädermyggor och andra insekter i kortvarigt översvämmade områden (Lundström et al. 2010a, 2010b, Persson Vinnersten et al. 2010), och indirekta effekter på rovinsekter som kan vara beroende av stickmygglarver (Persson Vinnersten et al. 2009). Dessutom har vi undersökt stickmygglarvernas betydelse som predatorer på encelliga djur och de ekologiska effekterna nedåt i näringsväven av att bekämpa stickmygglarverna (Östman et al. 2008). Flera ytterligare studier har genomförts och publicerats. Nilsson & Renöfält konstaterar Den låga publiceringsgraden betyder att en stor del av resultaten inte underkastas vetenskaplig granskning. Detta försvårar bedömningen av insatsen. Nilsson & Renfält hade totalt 25 svenska manuskript och 20 engelska manuskript (varav några publicerade) att utvärdera. De svenska manuskripten var årliga aktivitetsrapporter till Naturvårdsverket och de engelska manuskripten var rent vetenskapliga avsedda för publicering eller är redan publicerade. Det framgår inte av utredningen varför Nilsson & Renöfält nästan enbart kommenterat de svenska manuskripten trots att de enligt ovanstående citat borde ha ägnat mer tid åt de engelska manuskripten och publikationerna. 4

9 Nilsson & Renöfält skriver Det konstateras dock att de flesta stora fåglar i området troligen påverkas mer av regleringseffekter än av helikopterflygning (X7). Citatet visar att Nilsson & Renäfält feltolkar och/eller omtolkar skriftlig information. I manuskript X7 finns ingen beskrivning av att regleringseffekter förekommer, än mindre att de skulle påverka fåglar. Vi noterar att felet förekommer i ett sammanhang där benämningen regleringseffekter använd. Nilsson & Renöfält beskriver utformningen av uppföljningsprogrammet med Ett stickprov (sammelprov från fyra kläckningsfällor, vardera med en bottendiameter på 60 cm) har tagits från var och en av de sex våtmarkerna. Citatet visar att de inte förstått försöksupplägget för studierna av direkta effekter på arter av fjädermyggor och andra insekter som inte är mål för bekämpningen. Försöksuppläggningen innebär fyra fällor per våtmark med tömning en gång per vecka under 19 veckor (maj september) varje år, vilket ger en mycket bra täckning för insektsäsongen. Dessa 76 prov per våtmark och år hålls åtskilda för den statistiska analysen, som utförs för sex våtmarker under sex år, eller motsvarande 2736 individuella veckoprover. Detta finns beskrivet i manuskript X1, X2 och X4 (Nilssons & Renöfälts beteckningar i bilaga 1). Manuskripten har publicerats i vetenskapliga tidskrifter (Lundström et al. 2010a, 2010b, Persson Vinnersten et al. 2010). Nilsson & Renöfält skriver Det är heller inte sannolikt att representativa prov erhållits med den begränsade sampling som utförts. samt Den beskrivna försöksdesignen, omfattande små ytor och avsaknad av replikering, har lagts till grund för statistisk analys. samt Det är uppenbart att med den använda försöksdesignen som underlag kan inga vägledande slutsatser dras om Bti-medlets effekter på olika organismgrupper i nedre Dalälven. Dessa citat visar att Nilsson & Renöfält har bristande kunskap om försöksupplägget vilket påverkar deras bedömning och värdering av de utförda studierna. Helt annan bedömning har vi fått när de engelska manuskripten som beskriver försöksupplägg, analys och resultat har utvärderats av anonyma oberoende forskare ur det internationella forskarsamhället och av ansvariga utgivare för vetenskapliga tidskrifter. Samtliga våra studier av den Bti-baserade stickmyggbekämpingens direkta effekter på arter av fjädermyggor vid nedre Dalälven har godkänts och publicerats (Lundström et al. 2010a, 2010b). Även våra studier av direkta effekter på andra taxa av insekter som produceras i våtmarker har godkänts och publicerats (Persson Vinnersten et al. 2010). Resultat - är rätt frågor ställda i uppföljningsprogrammet? (sidan 14) Nilsson & Renöfält för fram att Som framgår av redogörelsen ovan är de frågor som ingått i uppföljningsuppdraget ännu i allt väsentligt obesvarade och uttalar också att Detta beror på att utförandet lider av vetenskapliga brister Vi har redan visat att Nilsson & Renöfält inte förstår uppföljningsprogrammets vetenskapliga upplägg, utförande och resultatanalys, samt att anonyma oberoende forskare ur det internationella forskarsamhället gör en helt annan bedömning av studierna och förordar publicering. Dessutom har Nilsson & Renöfält, trots att det specificerats i uppdraget, underlåtit att kommentera manuskripten om indirekta ekologiska effekter som också har publicerats i internationella vetenskapliga tidskrifter. Vi anser därför att Nilsson & Renöfält inte är trovärdiga i sin kritik. 5

10 Nilsson & Renöfält fokuserar därefter på orsaker till myggexpansion och skriver att Det är knappast någon tvekan om att den nuvarande stickmyggsabundansen nått onaturliga och oacceptabla nivåer som måste nedbringas. Författarna beskriver inte hur man kan skilja på naturliga och onaturliga abundansnivåer för stickmyggor. Mängden av stickmyggor varierar kraftigt mellan områden och år. Några arter av översvämningsmyggor kan dessutom utvecklas i väldigt stor mängd när de får optimala förutsättningar, men det betyder inte att det är onaturligt. Det är ytterst tveksamt om stickmyggabundansen kan nå onaturliga nivåer och om Nilsson & Renöfält trots allt vill använda ett sådant argument så bör det styrkas med referens till publicerade vetenskapliga artiklar. Nilsson & Renöfält fastslår därefter Efter att ha analyserat förutsättningarna hävdar vi att den främsta orsaken är det faktum att Dalälvens vattenföring regleras på ett sätt som starkt gynnar utvecklingen av översvämningsmyggor vilket de styrker genom hänvisning till Samma slutsats har dragits angående orsakerna till den rika myggförekomsten i Rhendalen (Becker 1997). Nilsson & Renöfält redovisar inte vilka förutsättningar de använt för sin analys, vilket är avgörande för möjligheten att bedöma resultatens relevans, speciellt då val av förutsättningar kräver fördjupad kunskap om översvämningsmyggornas ekologi. Nilsson & Renöfält hävdar dock utan vidare klarlägganden att vattenregleringen är den främsta orsaken till myggproblemen vid nedre Dalälven, samt styrker påståendet med hänvisning till en publicerad vetenskaplig artikel (Becker 1997). Men artikeln innehåller över huvud taget ingen diskussion om vattenregelring och författaren skriver inte att den rika myggförekomsten i Rhendalen orsakas av reglerad vattenföring. Vi kontaktade Dr. Becker och frågade om texten handlar om vattenreglering som orsak till myggproduktion. Han svarade nej det handlade om vattenfluktuationer orsakade av regn. * Har Nilsson & Renöfält feltolkat eller omtolkat informationen i artikeln? Nilsson & Renöfält skriver Den viktigaste frågan som bör ställas är hur Dalälven kan omregleras för att reducera myggproblemet. Vi noterar att Naturvårdsverket redan har preciserat de viktigaste frågorna att utreda och i uppdraget till Nilsson & Renöfält ingick inte någon utredning om regleringen av Dalälven. Det är oklart varför författarna argumenterar så intensivt för en omreglering av Dalälven. Nilsson & Renöfält skriver Utan sommaröversvämningar skulle ingen nämnvärd myggproduktion ske vilket de styrker med Det krävs nämligen att vattnet är tillräckligt varmt (ca 8-10ºC) för att vuxna stickmygg av arterna A. sticticus och A. vexans ska utvecklas (X14). Vanligtvis brukar det vara äggen som kläcks till larver vid den temperaturen. Myggproblemen vid nedre Dalälven orsakas av Aedes sticticus som kraftfullt dominerar fauna, men Aedes vexans är inte någon vanligt förekommande art. Vid nedre Dalälven kläcker ägg av Aedes sticticus ofta till larver under maj och den största produktionen av Aedes sticticus sker vanligen under den första översvämningen. Ägg av arten Aedes vexans kräver en högre temperatur för att kläckas till larver och är därför troligen mer beroende av översvämningar sommartid. Under minst tre av de senaste 10 åren har mycket stora mängder Aedes sticticus utvecklats redan under maj vid nedre Dalälven. Vi konstaterar att översvämningar under såväl vår som sommar kan orsaka kraftfull produktion av översvämningsmygg. 6

11 Nilsson & Renöfält skriver Den ursprungliga vattenföringen i Dalälven innebar en hög och kall vårflod och endast få och oregelbundna översvämningar sommartid (Figur 1) och fortsätter med Dessa betingelser var inte särskilt lämpliga för stickmyggor. Enligt figurtexten visar Figur 1 medelvattenföring över perioder om 30 år vilket inte är relevant, varken för bedömning av förutsättningar för stickmyggor i allmänhet eller för bedömning av förutsättningar för översvämningsmyggor i synnerhet. Översvämningsmyggan Aedes sticticus orsakar de stora myggproblemen vid nedre Dalälven och är anpassade för att använda stora och svårförutsägbara översvämningar som larvmiljö under vår och sommar. En korrekt bedömning kräver såväl kunskaper om stickmyggors ekologi som detaljerad information om varje enskild översvämning vilket Nilsson & Renöfält inte uppvisat. Deras slutsats om betingelser för stickmyggor saknar saklig grund. Nilsson & Renöfält skriver Av större betydelse är däremot näringsanrikningen och för sedan läsaren från Figur 1 via ett teoretiskt resonemang om att våtmarkerna samlar på sig ännu mer näring och fram till Denna process är mycket gynnsam för myggproduktionen (Figur 2). Nilsson & Renöfält beskriver teorier som om de vore fakta. De redovisar varken egna data eller referenser som styrker dessa teorier om näringsanrikning. Genom att de skriver myggor så kan man inte utesluta att de diskuterar fjädermyggor och inte stickmyggor, vilket gör att det blir ännu svårare att bedöma relevansen av dessa uttalanden. Hänvisningen till Figur 2 tillför uppenbarligen inga fakta då Nilsson & Renöfält i figurtexten klargörs att den avbildar ett tänkbart samband. Nilsson & Renöfält skriver, angående Aedes sticticus, att Numera finns denna myggart i de flesta landskap söder om Dalälven och den skulle eventuellt kunna sprida sig ytterligare i takt med att klimatet blir varmare och fuktigare. Denna detaljerade unika information har vi tagit fram och vår artikel (Schäfer & Lundström 2009) publicerades under våren Nilsson & Renöfält hade dessutom tillgång till vårt manuskript med benämningen X14 i deras Bilaga 1. Det är brukligt att man inte tar åt sig äran av andras forskningsinsatser. Däremot är det brukligt att man uppmärksammar kollegor som tagit fram och publicerad viktig information samt refererar till artikeln. * Varför använder Nilsson & Renöfält vår publicerade information som om de var deras egen och utan att varken referera till manuskriptet eller den publicerade artikeln? Nilsson & Renöfält skriver Även om myggmängderna varierar mellan olika år visar lokalbefolkningens upplevelser att stickmyggen, särskilt A. sticticus och A. vexans, under de senaste två decennierna påtagligt ökat sitt numerär i nedre Dalälvsområdet. Den enda dataserien över stickmyggor vid nedre Dalälven har samlats in av oss under perioden 2000 till 2010 och vi ser ingen sådan trend. Det är svårt att ta fram säkra fakta genom intervjuer med folk och svårighetsgraden ökar om den händelsen ligger längre tillbaka i tiden. Ytterligare en komplikation är att entomologisk expertkompetens krävs för att identifiera dessa två arter och för att urskilja dem från andra arter stickmyggor. Nilsson & Renöfält skriver Dessutom spelar stickmyggor en viktig roll som transportörer av energi och näring från vatten till land (se vidare nedan samt Figur 2) men Figur 2 visar Schematiska bilder över tänkbara samband mellan vattenståndsreglering, näringshalter och Bti-bekämpning. Återigen börjar Nilsson & Renöfält med ett teoretiskt resonemang (utan redovisning av data eller referenser till vetenskapliga artiklar) som efter ett tag växlas upp till formulering som ger 7

12 intryck av sanning eller fakta. Det behövs betydligt mer faktamässig underbyggand för så starka uttalanden. Nilsson & Renöfält skriver En annan, välmotiverad fråga är vad det betyder för näringsgraden hos de lokala våtmarkerna, varav de flesta har dålig genomströmning av vatten, att myriader av döda mygglarver blir kvar på bottnarna i stället för att utvecklas till flygande myggor och lämna området. Vi noterar att Nilsson & Renöfält för fram en teori men underlåter att styrka teorin med egna fakta eller referering till publicerade vetenskapliga artiklar. Vi kan inte se att detta är någon välmotiverad fråga. Nilsson & Renöfält skriver Det är därför synnerligen viktigt att ta reda på om Btianvändning genom att indirekt påskynda en näringsanrikning av våtmarkerna ökar myggproduktionen och skapar behov av allt mer bekämpningsmedel i framtiden. Författarnas beskrivning av en hotande och betydande risk för en eskalerande negativ miljöutveckling är dåligt förankrad i fakta. Teorin bygger på deras eget påstående Vi har också nämnt att utveckling av mygg är en viktig mekanism för att flytta energi och näring från vatten- till landekosystem som dock inte styrkts med fakta. Vi ifrågasätter om Nilsson & Renöfält förslag verkligen är synnerligen viktigt. Litteraturstudie (sidan 25) Nilsson & Renöfält skriver När det gäller ackumulering av Bti i andra organismer finns rapporter om att Bti-sporer har kunnat gro, växa till och sporulera i döda larver av Aedes aegypti, vilka sedan blivit giftiga (Khawaled m,fl. 1990). Detta visar att de inte förstår innebörden av ackumulering. Ackumulering (egentligen bioackumulering) är en term som används för att beskriva hur giftiga svårnedbrytbara substanser anrikas i en näringsväv och ansamlas hos organismer högt upp i näringsväven där de orsakar skada. Dessutom handlar artikeln inte om Bti-sporer i larver, utan om Bti-sporer i puppor. Vi noterar att Nilsson & Renöfält är okunniga om innebörden av ett centralt begrepp inom miljötoxokologi samt att de misstolkat/omtolkat artikeln alternativt refererat till fel artikel. Förslag på fortsatt uppföljning (sidan 25) Nilsson & Renöfält skriver Vi ger följande sammanfattande rekommendationer: 1. Undersök aktivt möjligheterna att omreglera Dalälvens vattenföring 2. Undersök möjligheten att stänga av vissa våtmarker med vallar 3. Fortsätt med generell myggbekämpning med Bti (eller nyare produkter) 4. Starta ett långsiktigt forskningsprogram Det första och det andra förslaget på fortsatt uppföljning har inget med uppföljning att göra, utan handlar enbart om andra potentiella metoder att bekämpa översvämningsmyggor i nedre Dalälven. Det tredje förslaget på fortsatt uppföljning handlar om att fortsätta med Bti-baserad stickmyggbekämpning, men det anges felaktigt att denna bekämpning är generell mot myggor. Myggor, eller underordningen Nematocera, förekommer med minst 18 familjer i nedre Dalälvens översvämningsområden. Den Bti-baserade stickmyggbekämpningen är specifikt mot ett fåtal arter inom familjen stickmyggor. 8

13 Det fjärde förlaget på fortsatt uppföljning har möjligen någon form av relevans för frågan om fortsatt uppföljning. Men förslaget saknar vetenskaplig förankring och är inte något stöd för utformning av ett uppföljningsprogram som skall kunna observera indirekta och direkta ekologiska effekter av Bti-baserad stickmyggbekämpning i översvämningsområden. * Varför så mycket fokus på omreglering av Dalälven och så lite på uppdraget? Sammanfattningsvis har Nilsson & Renöfält genom sin beskrivning och analys visat att de missförstått uppföljningsprogrammets vetenskapliga upplägg, utförande och resultatanalys. Denna brist har påverkat utvärderingen och medför att merparten av den kritik som rapporten innehåller inte har någon relevans. Nilsson & Renöfält har även refererat till skrifter vars information de omtolkat/misstolkat, vilket innebär att en ordentlig genomlysning av deras rapport kräver att man kontrolläser samtliga artiklar de refererat till för att avgöra om informationen verkligen presenteras på det sätt som de hävdar. Argumentationen om att regleringen av Dalälven de facto är orsaken till stickmyggproblemen vid nedre Dalälven utgår från medelvärden av flöden över 30-årsperioder, vilket saknar relevans för översvämningsmyggornas förekomst och utveckling. Nilsson & Renöfält har dessutom underlåtit att kommentera uppföljningen av indirekta ekologiska effekter och att ge vetenskapligt stringenta förslag på utformning av fortsatt uppföljning. Uppsala torsdagen den 31 mars 2011 Jan O. Lundström Martina Schäfer Thomas Z. Persson Vinnersten Forskare Forskare Doktorand Mygg & miljögruppen Avdelningen för populationsbiologi och naturvårdsbiologi Institutionen för ekologi och genetik Uppsala universitet Norbyvägen 18D Uppsala Publikationer delfinansierade av Naturvårdsverket 1. Schäfer M Mosquitoes as part of wetland biodiversity. Acta Universitatis Upsalensis. Comprehensive summaries of Uppsala dissertations from the Faculty of Science and Technology pp. Uppsala. ISBN Schäfer M, Lundström JO Different responses of two floodwater mosquito species, Aedes vexans and Ochlerotatus sticticus (Diptera: Culicidae), to larval habitat drying. Journal of Vector Ecology 31: Schäfer ML, Lundström JO, Petersson E Comparison of mosquito (Diptera: Culicidae) populations by wetland type and year in the lower River Dalälven region, central Sweden. Journal of Vector Ecology 33:

14 4. Brodin Y, Lundström JO, Paasivirta P Tavastia yggdrasilia a new orthoclad species (Diptera. Chironomidae) from wetlands in Sweden and Finland. Aquatic Insects 30: Östman Ö, Lundström JO, Persson Vinnersten T Effects of mosquito larvae removal with Bacillus thuringiensis israelensis (Bti) on natural protozoan communities. Hydrobiologia 607: (DOI: / ). 6. Schäfer ML, Lundström JO The present distribution and predicted geographic expansion of the flood-water mosquitoes Aedes sticticus in Sweden. Journal of Vector Ecology 34: Persson Vinnersten TZ, Lundström JO, Petersson E, Landin J Diving beetle assemblages of flooded wetlands in relation to time, wetland type and Bti-based mosquito control. Hydrobiologia 635: (DOI: /s ). 8. Lundström JO, Schäfer ML, Petersson E, Persson Vinnersten TZ, Landin J, Brodin Y Production of wetland Chironomidae (Diptera) and the effects of using Bacillus thuringiensis israelensis for mosquito control. Bulletin of Entomological Research 100: (DOI: /S ). 9. Lundström JO, Brodin Y, Schäfer ML, Persson Vinnersten TZ, Östman Ö High species richness of Chironomidaee (Diptera) in temporary flooded wetlands associated with high species turn-over rates. Bulletin of Entomological Research 100; (DOI: /S ). 10. Persson Vinnersten TZ, Lundström JO, Schäfer ML, Petersson E, Landin J A sixyear study of insect emergence from temporary flooded wetlands with and without Btibased mosquito control. Bulletin of Entomological Research 100: (DOI: /S ). 11. Lundström JO, Pfeffer M Phylogeographic structure and evolutionary history of Sindbis virus. Vector-Borne and Zoonotic Diseases 10, (DOI: /vbz ). 12. Schäfer ML, Lundström JO Detection of temporary flooded areas with potential floodwater mosquito production using imaging radar. International Journal of Remote Sensing, accepted for publication. 13. Lundström JO, Andersson A-C, Bäckman S, Schäfer ML, Forsman M, Thelaus J Detection of Francisella tularensis holarctica in adult mosquitoes hatched from fieldcollected larvae, suggest a novel transmission cycle originating in aquatic larval habitats. Emerging Infectious Diseases 17: In press. Våra studier finansierade av Naturvårdsverket har även genererat ytterligare intressanta resultat som vi arbetar med att färdigställa och sända för publikation. 10

Kölnavägen 25 Vårdsätravägen 5 810 21 GYSINGE 756 46 Uppsala

Kölnavägen 25 Vårdsätravägen 5 810 21 GYSINGE 756 46 Uppsala org nr 556297-9616 Nedre Dalälvens Utvecklings AB Biologisk Myggkontroll Kölnavägen 25 Vårdsätravägen 5 810 21 GYSINGE 756 46 Uppsala Tel 0291-21180 http://www.mygg.se Registrator Naturvårdsverket 106

Läs mer

Kölnavägen 25 Vårdsätravägen 5 810 21 GYSINGE 756 46 Uppsala

Kölnavägen 25 Vårdsätravägen 5 810 21 GYSINGE 756 46 Uppsala org nr 556297-9616 Nedre Dalälvens Utvecklings AB Biologisk Myggkontroll Kölnavägen 25 Vårdsätravägen 5 810 21 GYSINGE 756 46 Uppsala Tel 0291-21180 http://www.mygg.se Registrator Naturvårdsverket 106

Läs mer

Nedre Dalälvens Utvecklings AB Tel GYSINGE Tel Länsstyrelsen Uppsala län Uppsala

Nedre Dalälvens Utvecklings AB Tel GYSINGE Tel Länsstyrelsen Uppsala län Uppsala org nr 556297-9616 Biologisk Myggkontroll Nedre Dalälvens Utvecklings AB Tel 0291-205 77 Kölnavägen 25 http://www.mygg.se 810 21 GYSINGE Tel 0291-21180 Länsstyrelsen Uppsala län 751 86 Uppsala 018-195000

Läs mer

Översvämningsmyggor och andra stickmyggor i Övertorneå, sommaren 2014

Översvämningsmyggor och andra stickmyggor i Övertorneå, sommaren 2014 Uppsala 2015-04-14 Översvämningsmyggor och andra stickmyggor i Övertorneå, sommaren 2014 Foto: Jan O. Lundström Jan O. Lundström & Martina Schäfer 1 Sammanfattning: Övertorneå drabbas återkommande men

Läs mer

Bemötande av remissvar från Havs-och vattenmyndigheten 2015

Bemötande av remissvar från Havs-och vattenmyndigheten 2015 org nr 556297-9616 Biologisk Myggkontroll Nedre Dalälvens Utvecklings AB Tel 070-5690023 Kölnavägen 25 http://www.mygg.se 810 21 GYSINGE Tel 0291-21180 Yttrande till Naturvårdsverket angående remissvar

Läs mer

Till Registrator Naturvårdsverket Stockholm

Till Registrator Naturvårdsverket Stockholm Till Registrator Naturvårdsverket 106 48 Stockholm 010-6981000 Ansökan om dispens (enligt 14 kap. 7, 9 miljöbalken) för spridning av VectoBac G från helikopter mot översvämningsmyggor i Nedre Dalälven

Läs mer

Kölnavägen 25 Vårdsätravägen 5 810 21 GYSINGE 756 44 Uppsala

Kölnavägen 25 Vårdsätravägen 5 810 21 GYSINGE 756 44 Uppsala org nr 556297-9616 Nedre Dalälvens Utvecklings AB Biologisk Myggkontroll Kölnavägen 25 Vårdsätravägen 5 810 21 GYSINGE 756 44 Uppsala Tel 0291-21180 http://www.mygg.se Registrator Naturvårdsverket 106

Läs mer

Remissvar om ansökan om spridning av bekämpningsmedlet VectoBac G i Forshaga kommun (dnr: Nv )

Remissvar om ansökan om spridning av bekämpningsmedlet VectoBac G i Forshaga kommun (dnr: Nv ) Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Tel: 08 624 74 00 Fax: 08 85 13 29 peter.westman@wwf.se mats.forslund@wwf.se Allmänt: info@wwf.se Hemsida: www.wwf.se Naturvårdsverket Björn-Axel Beier

Läs mer

Ansökan om dispens (enligt Artskyddsförordningen 4 ) för helikopterbaserad biologisk bekämpning av stickmygglarver i områden vid Deje under 2012.

Ansökan om dispens (enligt Artskyddsförordningen 4 ) för helikopterbaserad biologisk bekämpning av stickmygglarver i områden vid Deje under 2012. Ansökan om dispens (enligt Artskyddsförordningen 4 ) för helikopterbaserad biologisk bekämpning av stickmygglarver i områden vid Deje under 2012. 1. Inledning Sökande har tidigare till Kemikalieinspektionen

Läs mer

Remissvar om ansökan om spridning av bekämpningsmedlet VectoBac G i Nedre Dalälvsområdet (dnr: NV-10089-12)

Remissvar om ansökan om spridning av bekämpningsmedlet VectoBac G i Nedre Dalälvsområdet (dnr: NV-10089-12) Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Tel: 08 624 74 00 Fax: 08 85 13 29 peter.westman@wwf.se mats.forslund@wwf.se Allmänt: info@wwf.se Hemsida: www.wwf.se Naturvårdsverket Björn-Axel Beier

Läs mer

Prövning enligt 7 kap. 29 miljöbalken avseende bekämpning av stickmygglarver i översvämningsvåtmarker vid Deje, Forshaga kommun

Prövning enligt 7 kap. 29 miljöbalken avseende bekämpning av stickmygglarver i översvämningsvåtmarker vid Deje, Forshaga kommun Regeringsbeslut 1:2 REGERINGEN 2015-04-09 M2015/800/Me Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Prövning enligt 7 kap. 29 miljöbalken avseende bekämpning av stickmygglarver i översvämningsvåtmarker

Läs mer

BESLUT Ärendenr: NV Nedre Dalälvens Utvecklings AB Kölnavägen GYSINGE

BESLUT Ärendenr: NV Nedre Dalälvens Utvecklings AB Kölnavägen GYSINGE 1(11) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Gunilla Ewing Skotnicka Tel: 010-698 10 00 Gunilla.Skotnicka @naturvardsverket.se BESLUT 2014-04-29 Ärendenr: NV-08723-13 Nedre Dalälvens Utvecklings AB Kölnavägen

Läs mer

Stickmyggor och översvämningsvåtmarker i Deje, Forshaga kommun, sommaren 2010

Stickmyggor och översvämningsvåtmarker i Deje, Forshaga kommun, sommaren 2010 Uppsala 2010-11-29 Stickmyggor och översvämningsvåtmarker i Deje, Forshaga kommun, sommaren 2010 Jan O. Lundström & Martina Schäfer Mygg & miljö gruppen Programmet för populationsbiologi och naturvårdsbiologi

Läs mer

näringsliv och det finns ett uttryckligt behov av hjälp med bekämpning av översvämningsmyggorna.

näringsliv och det finns ett uttryckligt behov av hjälp med bekämpning av översvämningsmyggorna. Bilaga KS 2012/52/1 1 (1) 2012-02-29 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Kommunstyrelsen Förslag till yttrande över Remiss gällande ansökan om spridning av bekämpningsmedlet Vectobac G för bekämpning av översvämningsmyggor

Läs mer

Nedan följer en beskrivning av ansökan, prövningen och begäran om kompletteringar.

Nedan följer en beskrivning av ansökan, prövningen och begäran om kompletteringar. 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Lundell, Yvonne Tel: 010-698 14 14 Yvonne.lundell @naturvardsverket.se REMISS 2014-11-28 Ärendenr: NV-07349-14 Sändlista Remiss av ansökan om spridning av bekämpningsmedlet

Läs mer

Myggbekämpning. Motion till riksdagen 2016/17:1173. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. C Enskild motion

Myggbekämpning. Motion till riksdagen 2016/17:1173. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. C Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:1173 av Solveig Zander (C) Myggbekämpning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en femårig finansieringsplan

Läs mer

Ansökan, tillstånd och dispenser vid bekämpning av översvämningsmygg

Ansökan, tillstånd och dispenser vid bekämpning av översvämningsmygg ANSÖKAN, TILLSTÅND OCH DISPENSER VID BEKÄMPNING AV LARVER AV ÖVERSVÄMNINGSMYGG Ansökan, tillstånd och dispenser vid bekämpning av översvämningsmygg Syftet med denna information är att ge svar på de oftast

Läs mer

Uppsala, den 9 oktober 2008. Myggbekämpning 2008

Uppsala, den 9 oktober 2008. Myggbekämpning 2008 Uppsala, den 9 oktober 2008 Myggbekämpning 2008 Sammanfattning 2008 genomfördes tre myggbekämpningsinsatser. Den första bekämpningen omfattade 49 ha av Hallsjön, Huddunge, som svämmades över efter en regnig

Läs mer

Beslut om spridning av bekämpningsmedel från helikopter och inom skyddade områden vid nedre Dalälven

Beslut om spridning av bekämpningsmedel från helikopter och inom skyddade områden vid nedre Dalälven 1(16) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Skog, Mimmi Tel: 010-698 1771 mimmi.skog @naturvardsverket.se BESLUT 2016-04-28 Ärendenr: NV-07529-15 Nedre Dalälvens Utvecklings AB Kölnavägen 25 810 21 Gysinge

Läs mer

HEMSTÄLLAN Ärendenr: NV Miljödepartementet Stockholm

HEMSTÄLLAN Ärendenr: NV Miljödepartementet Stockholm 1(8) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY HEMSTÄLLAN 2014-02-21 Ärendenr: NV-08723-13 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Överlämnande av frågan om tillåtlighet enligt 7 kap. 29 miljöbalken för bekämpning

Läs mer

Stickmyggor sommaren 2011 i Deje, Forshaga kommun

Stickmyggor sommaren 2011 i Deje, Forshaga kommun Uppsala 2011-12-20 Stickmyggor sommaren 2011 i Deje, Forshaga kommun Jan O. Lundström, Pernilla Wahlqvist & Martina Schäfer Mygg- & miljögruppen Programmet för populationsbiologi och naturvårdsbiologi

Läs mer

MKB 2015. Användning av VectoBac G med spridning från helikopter för bekämpning av stickmygglarver i översvämningsområden vid nedre Daläven

MKB 2015. Användning av VectoBac G med spridning från helikopter för bekämpning av stickmygglarver i översvämningsområden vid nedre Daläven Uppsala 2014-11-25 Bilaga 2 MKB 2015 Användning av VectoBac G med spridning från helikopter för bekämpning av stickmygglarver i översvämningsområden vid nedre Daläven Jan O. Lundström & Martina Schäfer

Läs mer

BESLUT Ärendenr: NV Forshaga kommun. Box Forshaga

BESLUT Ärendenr: NV Forshaga kommun. Box Forshaga 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Lena Callermo Tel: 010-698 12 42 Lena.Callermo naturvärds verket, se BESLUT 2012-04-16 Ärendenr: NV-00078-12 Forshaga kommun Box 93 667 22 Forshaga Ansökan

Läs mer

Hur många människor i Nedre Dalälven riskerar att drabbas av långtflygande översvämningsmyggor om det inte finns välfungerande bekämpning?

Hur många människor i Nedre Dalälven riskerar att drabbas av långtflygande översvämningsmyggor om det inte finns välfungerande bekämpning? Uppsala 2016-10-24 Hur många människor i Nedre Dalälven riskerar att drabbas av långtflygande översvämningsmyggor om det inte finns välfungerande bekämpning? Martina Schäfer & Jan O. Lundström Sammanfattning:

Läs mer

MKB 2013. Användning av VectoBac G med spridning från helikopter för bekämpning av stickmygglarver i översvämningsområden vid Deje

MKB 2013. Användning av VectoBac G med spridning från helikopter för bekämpning av stickmygglarver i översvämningsområden vid Deje Uppsala 2012-12-14 Bilaga 2 MKB 2013 Användning av VectoBac G med spridning från helikopter för bekämpning av stickmygglarver i översvämningsområden vid Deje Jan O. Lundström & Martina Schäfer Avdelningen

Läs mer

Remiss från Naturvårdsverket om ansökan om spridning av bekämpningsmedlet Vectobac G för bekämpning av översvämningsmyggor;

Remiss från Naturvårdsverket om ansökan om spridning av bekämpningsmedlet Vectobac G för bekämpning av översvämningsmyggor; SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRElSENS ARBETSUTSKOn 9 (14) Sammanträdesdatum 2012-03-13 64 Dnr 2012/47 Remiss från Naturvårdsverket om ansökan om spridning av bekämpningsmedlet Vectobac G för bekämpning

Läs mer

näringsliv och det finns ett uttryckligt behov av hjälp med bekämpning av översvämningsmyggorna.

näringsliv och det finns ett uttryckligt behov av hjälp med bekämpning av översvämningsmyggorna. ""SALA n nasa ~KOMMUN KS 2015/56/l 1 (11 2015-03-09 YTTRANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Anders Johansson SALA KOMfvlUN Kommunstyrelsens förvaltning Ink. i!ul~ -03-0 9 YTTRANDE Förslag till Yttrande över

Läs mer

Remissvar om ansökan om spridning av bekämpningsmedlet VectoBac G i Nedre Dalälvsområdet (dnr: NV , NV )

Remissvar om ansökan om spridning av bekämpningsmedlet VectoBac G i Nedre Dalälvsområdet (dnr: NV , NV ) Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Tel: 08 624 74 00 Fax: 08 85 13 29 peter.westman@wwf.se mats.forslund@wwf.se Allmänt: info@wwf.se Hemsida: www.wwf.se Naturvårdsverket Björn-Axel Beier

Läs mer

Myggbekämpning Sammanfattning

Myggbekämpning Sammanfattning Biologisk Myggkontroll inom Nedre Dalälvens Utvecklings AB Kölnav.25 810 21 GYSINGE Tel:0291-213 14 Orgnr 55 62 97-9616 www.mygg.se 2014-09-22 Myggbekämpning 2014 Martina Schäfer och Jan O. Lundström Sammanfattning

Läs mer

Org. nr BIOLOGISK MYGGKONTROLL en del av NEDRE DALÄLVEN UTVECKLINGS AB

Org. nr BIOLOGISK MYGGKONTROLL en del av NEDRE DALÄLVEN UTVECKLINGS AB Org. nr 556297-9616 BIOLOGISK MYGGKONTROLL en del av NEDRE DALÄLVEN UTVECKLINGS AB Besöksadress: Huvudkontor: Vårdsätravägen 5 Kölnavägen 25 756 46 Uppsala 810 21 Gysinge Uppsala den 22 september 2016,

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

FIGURE 1. Portrait of Edward Francis. Dr. Francis (1872 1957) was an early and important disease researcher who gave tularemia its name, after Tulare

FIGURE 1. Portrait of Edward Francis. Dr. Francis (1872 1957) was an early and important disease researcher who gave tularemia its name, after Tulare HARPEST FIGURE 1. Portrait of Edward Francis. Dr. Francis (1872 1957) was an early and important disease researcher who gave tularemia its name, after Tulare County, California, Unites States. FIGURE 2.

Läs mer

Analys av bytespreferens hos Dytiscidae

Analys av bytespreferens hos Dytiscidae Uppsala Universitet 2007-01-31 Analys av bytespreferens hos Dytiscidae - Förberedande experiment och sekvensering av DNA från bytesdjur Thomas Z. Persson Vinnersten 1, Peter Halvarsson 1 och Jan O Lundström

Läs mer

Mygg och Bti i nedre Dalälven. Utvärdering av ett vetenskapligt uppföljningsprogram

Mygg och Bti i nedre Dalälven. Utvärdering av ett vetenskapligt uppföljningsprogram Mygg och Bti i nedre Dalälven Utvärdering av ett vetenskapligt uppföljningsprogram rapport 6305 oktober 2009 Mygg och Bti i nedre Dalälven Utvärdering av ett vetenskapligt uppföljningsprogram Slutrapport

Läs mer

Världsnaturfonden WWF lämnar här följande synpunkter på remissen om bekämpning av mygglarver i översvämningsvåtmarker med VectoBac G.

Världsnaturfonden WWF lämnar här följande synpunkter på remissen om bekämpning av mygglarver i översvämningsvåtmarker med VectoBac G. Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Växel: 08 624 74 00 Direkt: 08 624 74 00 Fax: 08 85 13 29 Allmänt: info@wwf.se www.wwf.se Naturvårdsverket 103 33 Stockholm registrator@naturvardsverket.se

Läs mer

Ön i Hedesundafjärden drabbas av stora problem med översvämningsmyggor enligt befolkningens egna beskrivningar

Ön i Hedesundafjärden drabbas av stora problem med översvämningsmyggor enligt befolkningens egna beskrivningar Bilaga 46 Uppsala 2016 10 24 Ön i Hedesundafjärden drabbas av stora problem med översvämningsmyggor enligt befolkningens egna beskrivningar Sammanställning av Jan O. Lundström Ön i Hedesundafjärden är

Läs mer

Gällande återkommande hänvisningar till rapporten av Nilsson och Renöfält 2009

Gällande återkommande hänvisningar till rapporten av Nilsson och Renöfält 2009 Bemötande Länsstyrelsen i Värmland remissyttrande 2012-03-16. Remiss om ansökan om spridning av bekämpningsmedlet VectoBac G i Deje i Forshaga kommun under 2012, 5 sidor. (Dnr 521-1439-2012). Gällande

Läs mer

Rapport Bekämpning av översvämningsmyggor i våtmarker vid Österfärnebo, Tärnsjö och Huddunge 2005

Rapport Bekämpning av översvämningsmyggor i våtmarker vid Österfärnebo, Tärnsjö och Huddunge 2005 Nedre Dalälvens Utvecklings AB Projekt Biologisk Myggkontroll Nedre Dalälven Villagatan 4 810 20 ÖSTERFÄRNEBO Tel + 46 (0) 291-205 77, Fax + 46 (0) 291-205 93 Orgnr 55 62 97-9616 www.mygg.se September

Läs mer

REGERINGEN. Naturvårdsverket STOCKHOLM

REGERINGEN. Naturvårdsverket STOCKHOLM REGERINGEN Regeringsbeslut 2015-04-09 1:3 M2015/818/Me Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Prövning enligt 7 kap. 29 miljöbalken avseende bekämpning av stickmygglarver i Dalälvens

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Fungicid Fotolys Hydrolys Pesticid Akvatisk Profylaxisk Översättningar Kemiskt svampbekämpningsmedel Sönderdelning/nedbrytning av

Läs mer

Myggdrabbade människor vid nedre Dalälven antal människor

Myggdrabbade människor vid nedre Dalälven antal människor Uppsala 2012-02-22 Myggdrabbade människor vid nedre Dalälven antal människor drabbade av Aedes sticticus och andra långflygande översvämningsmyggor som produceras i Natura 2000-områden Martina Schäfer

Läs mer

2014-03-17. 1. Riktade samverkansprojekt 2014-01-10. 2. Öppna samverkansprojekt 2014-02-21

2014-03-17. 1. Riktade samverkansprojekt 2014-01-10. 2. Öppna samverkansprojekt 2014-02-21 2014-03-17 Forskningsanslag 2014 Barn och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön kommer under 2014 att utlysa fyra former av forskningsanslag i syfte att främja forskning inom området vid Högskolan Väst,

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Oppositionsprotokoll-DD143x

Oppositionsprotokoll-DD143x Oppositionsprotokoll-DD143x Datum: 2011-04-26 Rapportförfattare Sara Sjödin Rapportens titel En jämförelse av två webbsidor ur ett MDI perspektiv Opponent Sebastian Remnerud Var det lätt att förstå vad

Läs mer

Inventering av Bred Paljettdykare (Graphoderus bilineatus) inom Naturreservatet Östa Friluftsreservat

Inventering av Bred Paljettdykare (Graphoderus bilineatus) inom Naturreservatet Östa Friluftsreservat 2006-02-21 Inventering av Bred Paljettdykare (Graphoderus bilineatus) inom Naturreservatet Östa Friluftsreservat Björn Forsberg, Thomas Z. Persson och Jan O. Lundström Avdelningen för Populationsbiologi

Läs mer

Vindkraft, fåglar och fladdermöss

Vindkraft, fåglar och fladdermöss Vindkraft, fåglar och fladdermöss Foto: Espen Lie Dahl Martin Green Jens Rydell Biologiska Institutionen Lunds Universitet Vindkraft, fåglar och fladdermöss Kunskapssammanställning Ute hösten 2011, NV

Läs mer

Världsnaturfonden WWF

Världsnaturfonden WWF Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Tel: 08 624 74 00 Fax: 08 85 13 29 peter.westman@wwf.se mats.forslund@wwf.se Allmänt: info@wwf.se Hemsida: www.wwf.se Miljödepartementet Miljöprövningsenheten

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Ekologi Så fungerar naturen

Ekologi Så fungerar naturen EKOLOGI SÅ FUNGERAR NATUREN Ekologi Så fungerar naturen Är djur till någon nytta för växterna? Motivera. Elevboken, Förstår du?, uppgift 2, sida 115. Utvecklar förmåga Använda kunskaper i biologi för att

Läs mer

Redovisning 2015. Jan O. Lundström & Martina Schäfer

Redovisning 2015. Jan O. Lundström & Martina Schäfer Redovisning 2015 Uppsala 2015-10-27 Alternativa bekämpningsåtgärder under bekämpningssäsongen 2015 i Nedre Dalälven och sammanställning av information om effekter av skötselåtgärder som bete och slåtter

Läs mer

Pelagia Miljökonsult AB

Pelagia Miljökonsult AB KOMPLETTERANDE NATURVÄRDESINVENTERING OCH MYRKARTERING I LIDENOMRÅDET MED OMNEJD 2014 Pelagia Miljökonsult AB Adress: Sjöbod 2, Strömpilsplatsen 12, 907 43 Umeå, Sweden. Telefon: 090-702170 (+46 90 702170)

Läs mer

Bedömning av förutsättningar för användning av gasoldrivna myggfällor i bekämpning av översvämningsmyggor i Nedre Dalälvsområdet

Bedömning av förutsättningar för användning av gasoldrivna myggfällor i bekämpning av översvämningsmyggor i Nedre Dalälvsområdet Bedömning av förutsättningar för användning av gasoldrivna myggfällor i bekämpning av översvämningsmyggor i Nedre Dalälvsområdet Rapport 2013:14 Bedömning av förutsättningar för användning av gasoldrivna

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm SVEA HOVRÄTT Rotel 1305 DOM 2009-01-16 Stockholm Mål nr Sid. 1 (5) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts, miljödomstolen dom 2008-03-11 i mål nr M 2200-07, se bilaga A KLAGANDE Länsstyrelsen i Gävleborgs

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 545 2003 Så här kan ett hygge med hänsynsytor se ut. Kantzoner är sparade mot myr och vattendrag. Skog har lämnats uppe på den produktiva hällmarken. Fristående trädgrupper

Läs mer

Skriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10

Skriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10 Skriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10 Maria Björklund (Bibliotek & IKT) & Fredrik von Wowern (Kursansvariga termin 10), reviderad 2014-06-30 Introduktion till

Läs mer

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

MKB Användning av VectoBac G med spridning från helikopter för bekämpning av stickmygglarver i översvämningsområden vid Deje

MKB Användning av VectoBac G med spridning från helikopter för bekämpning av stickmygglarver i översvämningsområden vid Deje Uppsala 2011-12-18 Bilaga 2 MKB 2012 Användning av VectoBac G med spridning från helikopter för bekämpning av stickmygglarver i översvämningsområden vid Deje Jan O. Lundström, Thomas Z. Persson Vinnersten

Läs mer

Seminariebehandling av uppsatser 1. Seminariebehandling av C- och D-uppsatser

Seminariebehandling av uppsatser 1. Seminariebehandling av C- och D-uppsatser Seminariebehandling av uppsatser 1 Seminariebehandling av C- och D-uppsatser Seminariebehandling av uppsatser 2 Anvisningar för ventilering av C- och D-uppsatser Seminariet är opponentens ansvarsuppgift

Läs mer

Ansökan om myggbekämpning med helikopter, Nedre Dalälven Bilagor nr 1-3, 15,

Ansökan om myggbekämpning med helikopter, Nedre Dalälven Bilagor nr 1-3, 15, MYGGBEKÄMPNING 2014 NEDRE DALÄLVEN 2013-12-19 Ansökan om myggbekämpning med helikopter, Nedre Dalälven 2014. Bilagor nr 1-3, 15, 18-21. I en särskild pdf finns rapporterna från myggbekämpning år 2002-2012,

Läs mer

RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima. Pär Eriksson

RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima. Pär Eriksson RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO Pär Eriksson KARTOR Lantmäteriet 2006, SGU Länsstyrelsen

Läs mer

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson

Läs mer

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader Dittnamn Efternamn Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader English title on one row Dittnamn Efternamn Detta examensarbete är utfört vid

Läs mer

Examensarbeten, litteraturstudier och teoretisk geoekologi / geografi. Gemensamma riktlinjer för hela institutionen

Examensarbeten, litteraturstudier och teoretisk geoekologi / geografi. Gemensamma riktlinjer för hela institutionen Examensarbeten, litteraturstudier och teoretisk geoekologi / geografi Gemensamma riktlinjer för hela institutionen Innehåll för examensarbeten Under kursen utför och redovisar studenterna en vetenskaplig

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte

Läs mer

Fallbeskrivning: Suntrip2011

Fallbeskrivning: Suntrip2011 Fallbeskrivning: Suntrip2011 Ett reseföretag har under en tid upplevt en stor variation i kundernas utvärderingar av charterresor. En reseledare läste för många år sedan en grundkurs i statistik och väljer

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Uppsala den 19 november 2015 Bilaga 2 MKB 2016

Uppsala den 19 november 2015 Bilaga 2 MKB 2016 Uppsala den 19 november 2015 Bilaga 2 MKB 2016 Användning av VectoBac G med spridning från helikopter för bekämpning av stickmygglarver i översvämningsområden vid Nedre Daläven Jan O. Lundström & Martina

Läs mer

Lärarguide till textkommentering

Lärarguide till textkommentering Lärarguide till textkommentering Förmågan att kunna presentera vetenskapliga resultat, teorier och resonemang på ett sätt så att den tänkta målgruppen kan ta till sig budskapet, är en uppgift som naturvetare

Läs mer

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11

Läs mer

Institutionen för kulturvård KURSGUIDE. KGM 511 Kulturvårdens hantverk fördjupning, litteraturkurs 7,5 hp. Höstterminen 2016.

Institutionen för kulturvård KURSGUIDE. KGM 511 Kulturvårdens hantverk fördjupning, litteraturkurs 7,5 hp. Höstterminen 2016. 1 (5) Institutionen för kulturvård KURSGUIDE KGM 511 Kulturvårdens hantverk fördjupning, litteraturkurs 7,5 hp Höstterminen 2016 Grundnivå Reviderad 2016-12-01 Välkommen till en hel kurs för att öva vetenskapligt

Läs mer

Uppdrag om utvärdering av biologisk myggkontroll vid Nedre Dalälven (M2002/2981/Na)

Uppdrag om utvärdering av biologisk myggkontroll vid Nedre Dalälven (M2002/2981/Na) Uppdrag om utvärdering av biologisk myggkontroll vid Nedre Dalälven (M2002/2981/Na) ISSN 0284-8813, 2003:9 Dnr 100-10722-02 LÄNSSTYRELSEN Dnr 100-10722-02 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 1. BAKGRUND...

Läs mer

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten 1 Inledning Vid den farmaceutiska fakulteten har det sedan 2005 funnits kriterier för bedömning av examensarbete (medfarm 2005/913).

Läs mer

Stickmyggor i Deje, Forshaga kommun, under sommaren 2010 till 2012

Stickmyggor i Deje, Forshaga kommun, under sommaren 2010 till 2012 Uppsala 2012-12-14 Stickmyggor i Deje, Forshaga kommun, under sommaren 2010 till 2012 Jan O. Lundström & Martina Schäfer Mygg- & miljögruppen Avdelningen för ekologi och genetik Uppsala universitet 1 Figur

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen! Välkommen till NO kursen! Livets former Lpp åk 7 Inledning: I detta område ska vi gå genom olika former av livet i ordningen som de har dykt upp på jorden. Eran blir att delta i diskussioner och att i

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr

Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr 1(6) Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr Utförd 2006 och 2009 2(6) Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr Utförd 20062006-2009 Inventeringen har genomförts som en del i EU-LIFE-projektet

Läs mer

Granstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala.

Granstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala. BIODYNAMISK ODLING I FORSKNING OCH FÖRSÖK Av Artur Granstedt Det är nu tjugo år sedan den lilla boken Biodynamiska Odling i Forskning och Försök gavs ut på Telleby bokförlag 1. Tack vare stipendier kan

Läs mer

Olja och miljö. Miljöeffekter. Skyddsåtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Datum 2011-04-01

Olja och miljö. Miljöeffekter. Skyddsåtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Datum 2011-04-01 samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Olja och miljö Miljöeffekter Ett oljeutsläpp orsakar skador på växt- och djurliv genom nedsmetning och förgiftning. Oljor har olika egenskaper beroende

Läs mer

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Studenten ska tillämpa kunskaper och färdigheter förvärvade inom utbildningsprogrammet genom att på ett självständigt och vetenskapligt sätt

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ekologi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ekologi Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Dnr FS 4.1.1-596-14 Datum 2014-04-24 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå

Läs mer

ANSÖKAN UNIVERSITETSÖVERLÄKARE. Information

ANSÖKAN UNIVERSITETSÖVERLÄKARE. Information 1 Information Behöriga att söka För att vara behörig till befattning som universitetsöverläkare behöver du uppfylla följande kriterier: Formella kriterier Du är disputerad Minst två accepterade/publicerade

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor

Läs mer

HIPPOLOGI. Ämnets syfte

HIPPOLOGI. Ämnets syfte HIPPOLOGI Ämnet hippologi behandlar hästen som biologisk varelse, samspelet mellan häst och människa samt hästens användning inom till exempel hästsport, fritidsverksamhet, rehabilitering och natur- och

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Kursutvärdering av Introduktionskursen, 7 poäng, ht 2006

Kursutvärdering av Introduktionskursen, 7 poäng, ht 2006 Kursutvärdering av Introduktionskursen, 7 poäng, ht 2006 Nedan följer en sammanställning av kursutvärderingen av Introduktionskursen på 7 poäng som ingår i receptarieutbildningen på 120 poäng vid Umeå

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Livets myller Ordning i myllret

Livets myller Ordning i myllret LIVETS MYLLER ORDNING I MYLLRET Livets myller Ordning i myllret Hur kommer det sig att vetenskapsmännen ändrar sig hela tiden när det gäller hur organismerna är släkt med varandra och hur de ska delas

Läs mer

Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun

Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun Verksamhetsberättelse år 2013 Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun 1 1 Omslagsbild. Storfiske på Kappsjön Foto Klas Johansson Verksamhetsberättelse Kalkningsverksamheten år 2013 Kalkspridning Totalt

Läs mer

M2016/1849/R, Remissyttrande över Promemorian Miljöbedömningar (Ds 2016:25)

M2016/1849/R, Remissyttrande över Promemorian Miljöbedömningar (Ds 2016:25) 2016-10-10 Till Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se anna.berglund@regeringskansliet.se M2016/1849/R, Remissyttrande över Promemorian Miljöbedömningar (Ds 2016:25) Alrutz Advokatbyrå

Läs mer

Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen

Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen Kursen Hälsa, Etik och Lärande 1-8p, T1, Vt 2006 Hälsouniversitetet i Linköping 0 Fältstudien om hälsans villkor i ett avgränsat

Läs mer

Värdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken

Värdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken Författare: Uppdragsgivare: Sture Lindahl Valdemarsviks kommun/envipro Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Cecilia Ambjörn 2003-08-27 2003/603/204 1.0-5 Rapport Värdering av vattenomsättningen i

Läs mer

ANSÖKAN TILL UNIVERSITETSBEFATTNING INOM LEGITIMERADE VÅRDYRKEN ELLER NATURVETARE/ANNAN EXAMEN

ANSÖKAN TILL UNIVERSITETSBEFATTNING INOM LEGITIMERADE VÅRDYRKEN ELLER NATURVETARE/ANNAN EXAMEN 1 Information Behöriga att söka För att vara behörig till befattning som universitetsöverläkare behöver du uppfylla följande kriterier: Formella kriterier Du är disputerad Minst två accepterade/publicerade

Läs mer

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar Skrivprocessen Att skriva är ett hantverk något som du kan lära dig. För att bli en bra hantverkare krävs övning. Följande arbetsgång rekommenderas när du ska skriva en text men det är inte meningen att

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer