Bilaga 1. Jan O. Lundström. Förslag på uppföljning myggbekämpning Uppsala

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilaga 1. Jan O. Lundström. Förslag på uppföljning myggbekämpning 2012. Uppsala 2011-10-19."

Transkript

1 Bemötande Havs och Vattenmyndigheten yttrande Ansökan från Forshaga kommun om spridning av bekämpningsmedlet VectoBac G för bekämpning av översvämningsmyggor i Deje, Forshaga kommun, Värmlands län år 2012, 3 sidor. (Dnr ). De områden som ingår i bekämpningen av översvämningsmygg är temporärt översvämmade låglänta markområden där vattendjupet vid översvämning är några centimeter till några decimeter. Spridningen av bekämpningsmedlet i dessa vegetationsrika och kortvarigt översvämmade markområden utförs med hög precision från helikopter. Vi har inte uppfattat att fiskarterna lax och stensimpa nyttjar dessa grunda vegetationsrika områden utan att de snarare nyttjar djupare rent akvatiska miljöer. Risken för att Vectobac G hamnar i de miljöer där lax och stensimpa förekommer är därför väldigt låg. Mot denna bakgrund kan vi inte se något vetenskapligt väl underbyggt motiv till att inkludera studier av fiskarterna lax och stensimpa i egenkontrollprogrammet. Doseringen av Vectobac G är väl inställd för bekämpning av översvämningsmyggor och spridningsprecisionen ger mycket låg risk för överdosering som eventuellt skulle kunna påverka fjädermyggor, se också MKB kapitel 6.3. Knott har sina larver i strömmande vatten som inte ingår i stickmyggbekämpningen. Även om enstaka Vectobac G korn skulle transporteras från de översvämmade våtmarker till närliggande strömmande akvatiska miljöer där knottlarverna finns, så är risken att påverka knott närmast obefintlig. Bekämpning av knott kräver en hög dosering av BTI i deras larvmiljöer med strömmande vatten, då även knottlarver måste äta BTI i tillräckligt stor mängd, och det kräver en helt annan spridningsteknik med relativt koncentrerat Bti som tillsätts uppströms för att i tillräcklig mängd nå exakt de bottenmiljöer där knottlarverna sitter fästade. Natt- och dagsländor är inte känsliga för BTI (se MKB 7.1). 1

2 Vi vill påpeka att Vectobac G inte innehåller krossad majs men däremot storlekssorterade pellets utstansade från den vedartade mittpinnen (majskolvens vedartade kärna) i majskolvar. Det innebär att materialet är en packe av cellulosa som suger upp vatten och relativt snabbt sjunker till botten i det grunda vatten där det placerats. Vi kan inte se att några organismer, utom möjligtvis nedbrytare som svampar och bakterier, skulle ha något speciellt förhållningssätt till detta cellulosatillskott. Vi avser att även fortsättningsvis genomföra det egenkontrollprogram som utarbetats under ett decennium och inkluderar Deje i detta program. Förslagsvis med ett område med bekämpning och ett område utan bekämpning, och 10 kläckfällor i varje område, och i övrigt med exakt samma design som i egenkontrollprogram i nedre Dalälven (se bilaga 1). Metoder och resultat från de första sex åren i nedre Dalälven har publicerats i internationella vetenskapliga tidskrifter vilket innebär granskning av kvalificerade oberoende och anonyma forskare enligt det peer review system som används av dessa tidskrifter. Förbättringar som genomfördes under 2011 var en utökning av antalet studieområden samt en justering av strategier vid själva fältarbetet detta genomfördes enligt riktlinjer från oberoende forskare vid SLU Vatten som arbetade på uppdrag av Naturvårdsverket. Vad gäller den granskning som utfördes av Nilsson och Renöfält, så rekommenderar vi en genomläsning av vårt bemötande innan några slutsatser om värdet av denna granskning (se bilaga 2). 2

3 Förslag om att studera bottenfauna har tagits upp tidigare vid behandling av liknande ansökningar under tidigare år av flera myndigheter gällande områden vid nedre Dalälven. Men till stor del vilade dessa förslag på en uppfattning om att översvämningsmyggornas larver utvecklades i rent akvatiska miljöer med bottenfauna och med vattendjup lämpligt för fisk. Men larver av översvämningsmyggor utvecklas i kortvarigt översvämmad terrester miljö. Den översvämmade markmiljön innehåller inte en bottenfauna som man tänker sig i akvatiska miljöer, men dock larver av en del arter av fjädermyggor som lever i fuktig jord. Detta är intressant då fjädermyggor är den familj av icke målorganismer som är närmast familjen stickmyggor i känslighet för Bti. Fjädermyggornas relativa känslighet för Bti och deras förekomst som larver i samma miljöer som larver av översvämningsmyggor, gör dem till ideala icke målorganismer för att studera eventuella miljörisker vid användning av Bti mot översvämningsmyggor. På uppdrag av Naturvårdsverket genomförde Brendan McKie och Willem Goedkoop, SLU vatten, en utredning för att ta fram den bästa möjliga metoden för att kunna påvisa eventuella negativa miljöeffekter av Bti användning för bekämpning av översvämningsmygglarver vid nedre Dalälven. Även dessa forskare, som vanligtvis arbetar just med bottenfauna som indikatorer på miljöpåverkan, drog slutsatsen att fjädermyggor var väl lämpade att fungera som indikatorer för den miljöpåverkan som kan orsakas av Bti. Även Naturvårdsverket, i en roll som rådgivare till de operativa tillsynsmyndigheterna, var nöjd med val av såväl organismer som metod för den egenkontroll som behövde utföras vid nedre Dalälven. Vår uppfattning är att förutsättningar i översvämningsområden vid Dalälven och Klarälven är tillräckligt lika för att kunna inkludera Deje i det befintliga egenkontrollprogrammet. Uppsala den 23 mars 2012 Jan Lundström och Martina Schäfer Bilaga 1. Jan O. Lundström. Förslag på uppföljning myggbekämpning Uppsala Bilaga 2. Jan O. Lundström, Martina Schäfer och Thomas Z. Persson Vinnersten. Angående Naturvårdsverkets utredning Mygg och Bti i nedre Dalälven. Uppsala 31 mars

4 Jan L Förslag uppföljning myggbekämpning 2012 Programmet är en vidareutveckling av det tidigare uppföljningsprogrammet enligt förslag från McKie & Goedkoop 2011, med justeringar enligt Samråd med operativa tillsynsmyndigheter , samt möte med Brendan McKie/SLU Därefter har vi genomfört uppföljning enligt överenskommet protokoll samt konsultationer med Lars Eriksson/SLU , Jens Fölster/SLU och Brendan McKie/SLU Nedan presenteras det slutliga förslaget att diskuteras vid Tidigt Samråd med operativa tillsynsmyndigheter samt Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen i Uppsala. 1. Förslag Icke-målorganismer 2012 Utförs i översvämningsområden av ängstyp wet meadow med 6 experimentområden (bekämpning) och 6 kontrollområden (utan bekämpning). Icke-målorganismer insamlas med 10 kläckfällor per område med totalt 120 fällor. Kläckfällorna användes för kontinuerlig insamling från maj (v19) till september (v37). Kläckfällorna vittjas varje vecka och flyttas vid behov till fortfarande översvämmade miljöer inom våtmarken. Kläckfällprover från torra och översvämmade miljöer inom ett område separeras vid insamling. Upplägget ger omfattningen 2280 fällveckor per år vilket med 50 insekter per fälla och vecka beräknas motsvara insekter per år. Subsampling enligt metod från SLU Vatten används för att få ner antalet till en rimlig mängd för identifiering med bibehållen möjlighet till statistisk analys. Fortsatt kommunikation med SLU Vatten för optimering av metoden. Insekterna identifieras initialt till taxonomisk ordning och underordning, samt för Underordningen Nematocera även till familj. 2. Förslag Målorganismen 2012 Effekten mäts genom att jämföra mängden levande larver av översvämningsmyggor före spridning av VectoBac G med 24 h efter bekämpning. Larvmängderna mäts med en dipper dvs en standardiserad plastskopa på ett långt skaft. Inom varje område tas 10 dipp-prover och larverna i varje prov räknas samt protokollförs för beräkning av medelvärden. 3. Förslag Vatten 2012 Insamling av supporting environmental data i de 12 studieområdena. Vattendjup vid varje kläckfälla mäts varje vecka vid tömning. Lufttemperaturer i samtliga studieområden mäts kontinuerligt. Vattenprovtagning följt av vattenkemisk analys används för näringsklassning av studieområdena. Fortsatt kommunikation med SLU Vatten för optimering av metoden.

5 Kemikalieinspektionen Att: Kersti Gustavsson Box Sundbyberg Angående Naturvårdsverkets utredning Mygg och Bti i nedre Dalälven Naturvårdsverket har bidragit med medel till en uppföljning av de ekologiska effekterna av Bti-baserad bekämpning av översvämningsmyggornas larver i områden kring nedre Dalälven från 2003 till Myndighetens regler för tilldelning av medel varierade över åren; forskningsprojekt 2003, uppföljning ej forskning , utredning/forskning , samt ej specificerat Trots dessa administrativa och ekonomiska komplikationer har vi genomfört studier som besvarat de frågor som överenskommits med Naturvårdsverket och resultaten har publicerats i internationella vetenskapliga tidskrifter. Naturvårdsverket kontrakterade Christer Nilsson vid Umeå universitet för att under 2009 genomföra en granskning av den vetenskapliga uppföljningen av myggkontrollprogrammet i nedre Dalälven. Beställningen från Naturvårdsverket innehöll fyra delar som skulle utredas: 1. Har frågorna (om direkta & indirekta effekter) i uppföljningsprogrammet besvarats? 2. Är rätt frågor (om direkta & indirekta effekter) ställda? 3. Litteraturstudie 4. Förslag på fortsatt uppföljning. Forskarna Christer Nilsson & Birgitta Renöfält redovisade sin rapport Mygg och Bti i nedre Dalälven Utvärdering av ett vetenskapligt uppföljningsprogram den 5 oktober Deras rekommendationer användes av Miljödepartementet för att motivera två omfattande utredningar (redovisades december 2010) och av Länsstyrelsen för att motivera ett nu aktuellt försök att bekämpa översvämningsmyggor genom omreglering av Dalälven, skötselåtgärder på älvängar, invallningar, mm. * Men har Naturvårdsverket fått svar på sina frågor? Flera privatpersoner har noterat svagheter i utredningen som Nilsson & Renöfält utformat åt Naturvårdsverket och hört av sig med frågor om detaljer i utredningen och om den borde bemötas. Även myndigheten Kemikalieinspektionen har i samband med ärendehantering efterfrågat ett bemötande av Naturvårdsverkets utredning. Vi anser också att det finns behov av att faktagranskning och ägnar därför en del av vår tid på att sammanfatta våra viktigaste kommentarer i skriftlig. Vi ger våra kommentarer i kronologisk ordning och följer i huvudsak den indelning med rubriker som används i utredningen. 1

6 Vi observer att Nilsson & Renöfält inte följer uppdragsgivarens önskemål om fokusering på indirekta och direkta ekologiska effekter, samt att de inte gett några förslag på fortsatt uppföljning. Nilsson & Renöfält ger dock stort utrymme till argumentation om att regleringen av Dalälven orsakar myggproblemen och att den långsiktiga lösningen är en omreglering av älven. Utredningen innehåller en mängd faktafel, missförstånd, felaktiga referenser samt feltolkningar eller omtolkningar, som har avgörande inverkan på slutsatser och rekommendationer. Hänvisningar till felaktiga referenser samt feltolkning eller omtolkning av den information som de refererat till innebär att en fullständig genomgång av utredningen tar onödigt lång tid. Samtliga deras referenser behöver läsas igenom för att kunna urskilja eventuella ytterligare problem med referenser och tolkningar för att kunna bedöma inverkan på slutsatser och rekommendationer. Vi lämnar därför litteraturstudien i stort sett utan kommentar. Så med reservation för en inkomplett genomgång av utredningens brister kan vi dock bidra med några exempel på de problem som observerats. Inledning (sidan 7) Nilsson & Renöfält skriver Det är inte bara antalet stickmyggor som är extremt högt; dessutom är den myggrika säsongen längre än i fritt strömmande älvar längre norrut där mygg är vanligast i samband med vårfloden i början av sommaren. Stickmyggor använder enbart stillastående grunda vatten som larvmiljöer. Denna jämförelse är inte korrekt dels för att fritt strömmande älvar inte har någon stickmyggproduktion, dels för att stickmyggfaunans sammansättning är avhängig klimatet och den högproduktiva översvämningsmyggan Aedes sticticus inte förekommer i norra Sverige. Miljökraven hos denna stickmygga beskrevs i vår artikel The present distribution and predicted geographic expansion of the flood-water mosquito Aedes sticticus in Sweden som publicerades * Har inte Nilsson & Renöfält läst vårt arbete med koden X14 i bilaga 1? Uppdraget (sidan 9) Nilsson & Renöfält beskriver sitt uppdrag från Naturvårdsverket med Vid utredning av ovanstående punkter skall fokus ligga på: Indirekta effekter på ekosystemet som helhet vid storskalig bekämpning av stickmyggor, t.ex. hur påverkas toppredatorer när en viktig födobas försvinner. Nilsson & Renöfält redovisar delvis våra studier av de direkta effekterna, men inte av de indirekta ekologiska effekterna. Detta trots att de enligt Bilaga 1 har haft tillgång till våra manuskript (X6, X13) från studier av indirekta ekologiska effekter. Båda dessa manuskript är publicerade (Persson Vinnersten et al. 2009, Östman et al. 2008). Nilsson & Renöfält beskriver del 4 i sitt uppdrag från Naturvårdsverket med Den sista delen av uppdraget består i att ge förslag på en plan för fortsatt långsiktig uppföljning av ekologiska effekter i hela det område där bekämpning med Bti tillåts. Men trots att uppdraget är att lämna förslag på fortsatt uppföljning, så väljer Nilsson & Renöfält att avrapporterar med förslag på fortsatt bekämpning med Bti, framtagning av andra bekämpningsmetoder, samt förslag på flera omfattande forskningsprojekt. 2

7 Metodik (sidan 10) Nilsson & Renöfält skriver I tillägg till innehållet i de fyra delarna av uppdraget har vi även bedömt det nödvändigt att försöka ta ett helhetsgrepp om situationen i det drabbade området. Våra rekommendationer blir därför mer omfattande än enbart en fortsatt vetenskaplig uppföljning av de effekter som kan följa av stickmyggsbekämpningen. Här visar Nilsson & Renöfält att de väljer att införa information som inte ingår i uppdraget. I utredningen argumenterar de intensivt för en omreglering av Dalälven med en stor, kall och djup vårflod som metod för myggbekämpning. Vi noterar att den föreslagna omregleringen ligger i linje med Nilsson & Renöfält eget forskningsintresse. Nilsson & Renöfält beskriver inte sin utvärderingsmetod men anger att de utgår från det skriftliga underlag som lämnats till Naturvårdsverket (deras bilaga 1). Av beskrivningen går det inte avgöra hur själva utvärderingen utförts, om de gjort någon form av urval eller om båda författarna läst samtliga manuskript. Nilsson & Renöfält kommenterar våra årliga svenska aktivitetsrapporter till Naturvårdsverket, men inte våra betydligt mer genomarbetade engelska manuskript som var avsedda för publicering. Det är därför oklart hur Nilsson & Renöfält gått till väga vid utvärderingen av manuskripten i Bilaga 1. Resultat - har frågorna i uppföljningsprogrammet besvarats? (sidan 11) Nilsson & Renöfält för fram att uppföljningsprogrammet fått ett betydande antal frågor att besvara och nämner effekter på en rad andra insekter utöver stickmyggor, effekter på fåglar, fladdermöss, smågnagare, och mikroorganismer jämte frågor om ackumulering av Bti i mark och sediment samt bekämpningsmedlets eventuella spridning till andra vattensystem. Dessa frågor påminner om punkter från Länsstyrelsen i Gävleborgs län, men har skrivits om så betydelsen ändrats. Vi har vid åtskilliga tillfällen både muntligt och skriftligt motiverat en inriktning av forskningsarbetet på de organismer som enligt den samlade vetenskapliga litteraturen löper den största risken att drabbas av direkta eller indirekta effekter av bekämpningen. Beskrivningar av frågeställningar, upplägg och utförande har lämnats till Naturvårdsverket som därefter beslutat att finansiera dessa studier. Vi förväntar oss att Nilsson & Renöfält, inför sin utvärdering, informerats om vilka frågeställningar vi fått uppdrag att undersöka. Men även den som läser vårt brev kan behöva informeras om de studier som finansierats av Naturvårdsverket under åren 2003 till 2008 och som utformats av Dr. Jan O. Lundström tillsammans med kollegor vid Uppsala universitet och Linköpings universitet. Under 2003 beviljades vi forskningsmedel från Naturvårdsverket för att: undersöka den vuxna stickmyggfaunan vid Nedre Dalälven kvantifiera larver av översvämningsmyggor i relation till vattendjup undersöka om det biologiska bekämpningsmedlet Bti ger direkta/indirekta effekter på vattenlevande insekter eller insekter med akvatiska larver experimentellt undersöka om stickmygglarver kan skynda på utvecklingen till puppa vid risk för uttorkning av larvpölar experimentellt undersöka i vilken omfattning stickmygglarver används som föda av dykarbaggelarver. 3

8 Under 2004 och 2005 beviljades vi medel från Naturvårdsverket för uppföljning av bekämpningsverksamheten (forskning fick inte ingå i uppdraget) med fokus på: direkta effekter av Bti på insekter i temporära våtmarker vid nedre Dalälven indirekta ekologiska effekter av att översvämningsmygglarver reducerades kraftigt med Bti bekämpning inventering av häckande störningskänsliga storfåglar av fem arter i områden planerade för bekämpning genom spridning från helikopter. Under 2006 och 2007 beviljades vi forskningsmedel från Naturvårdsverket för utredning av såväl de direkta som de indirekta miljöriskerna vid bekämpning av översvämningsmyggens larver med syftet att: Visa om det förekommer direkta negativa effekter på fjädermyggpopulationer av det biologiska bekämpningsmedlet VectoBac G, med Bti som aktiv beståndsdel, vid den dosering som används vid bekämpning av stickmygglarver. Visa vilka predatorer som förekommer i kortvarigt översvämmade områden samtidigt med stickmygglarver, om predatorfaunan varierar mellan vår och sommar, vilka predatorer som nyttjar stickmygglarver som föda, samt om minskad mängd stickmygglarver efter bekämpning har indirekta negativa effekter på dessa predatorer. Undersöka översvämningsområdenas betydelse som häckningslokaler för havsörn, fiskgjuse, trana, storlom och sångsvan, samt om häckande fåglar av dessa arter påverkas av lågt flygande helikopter. Under 2007 tillkom en pilotstudie av fjärranalys metod för identifiering av områden där Aedes sticticus och andra arter översvämningsmyggor kan produceras i stor mängd. Under 2008 beviljades vi medel för avslutning av de studier utförts under den period som Naturvårdsverket medverkat som finansiär. Merparten av studierna har genomförts som utlovat och har dessutom publicerats. Dessa publikationer uppfyller i huvudsak våra utlovade studier av direkta effekter på fjädermyggor och andra insekter i kortvarigt översvämmade områden (Lundström et al. 2010a, 2010b, Persson Vinnersten et al. 2010), och indirekta effekter på rovinsekter som kan vara beroende av stickmygglarver (Persson Vinnersten et al. 2009). Dessutom har vi undersökt stickmygglarvernas betydelse som predatorer på encelliga djur och de ekologiska effekterna nedåt i näringsväven av att bekämpa stickmygglarverna (Östman et al. 2008). Flera ytterligare studier har genomförts och publicerats. Nilsson & Renöfält konstaterar Den låga publiceringsgraden betyder att en stor del av resultaten inte underkastas vetenskaplig granskning. Detta försvårar bedömningen av insatsen. Nilsson & Renfält hade totalt 25 svenska manuskript och 20 engelska manuskript (varav några publicerade) att utvärdera. De svenska manuskripten var årliga aktivitetsrapporter till Naturvårdsverket och de engelska manuskripten var rent vetenskapliga avsedda för publicering eller är redan publicerade. Det framgår inte av utredningen varför Nilsson & Renöfält nästan enbart kommenterat de svenska manuskripten trots att de enligt ovanstående citat borde ha ägnat mer tid åt de engelska manuskripten och publikationerna. 4

9 Nilsson & Renöfält skriver Det konstateras dock att de flesta stora fåglar i området troligen påverkas mer av regleringseffekter än av helikopterflygning (X7). Citatet visar att Nilsson & Renäfält feltolkar och/eller omtolkar skriftlig information. I manuskript X7 finns ingen beskrivning av att regleringseffekter förekommer, än mindre att de skulle påverka fåglar. Vi noterar att felet förekommer i ett sammanhang där benämningen regleringseffekter använd. Nilsson & Renöfält beskriver utformningen av uppföljningsprogrammet med Ett stickprov (sammelprov från fyra kläckningsfällor, vardera med en bottendiameter på 60 cm) har tagits från var och en av de sex våtmarkerna. Citatet visar att de inte förstått försöksupplägget för studierna av direkta effekter på arter av fjädermyggor och andra insekter som inte är mål för bekämpningen. Försöksuppläggningen innebär fyra fällor per våtmark med tömning en gång per vecka under 19 veckor (maj september) varje år, vilket ger en mycket bra täckning för insektsäsongen. Dessa 76 prov per våtmark och år hålls åtskilda för den statistiska analysen, som utförs för sex våtmarker under sex år, eller motsvarande 2736 individuella veckoprover. Detta finns beskrivet i manuskript X1, X2 och X4 (Nilssons & Renöfälts beteckningar i bilaga 1). Manuskripten har publicerats i vetenskapliga tidskrifter (Lundström et al. 2010a, 2010b, Persson Vinnersten et al. 2010). Nilsson & Renöfält skriver Det är heller inte sannolikt att representativa prov erhållits med den begränsade sampling som utförts. samt Den beskrivna försöksdesignen, omfattande små ytor och avsaknad av replikering, har lagts till grund för statistisk analys. samt Det är uppenbart att med den använda försöksdesignen som underlag kan inga vägledande slutsatser dras om Bti-medlets effekter på olika organismgrupper i nedre Dalälven. Dessa citat visar att Nilsson & Renöfält har bristande kunskap om försöksupplägget vilket påverkar deras bedömning och värdering av de utförda studierna. Helt annan bedömning har vi fått när de engelska manuskripten som beskriver försöksupplägg, analys och resultat har utvärderats av anonyma oberoende forskare ur det internationella forskarsamhället och av ansvariga utgivare för vetenskapliga tidskrifter. Samtliga våra studier av den Bti-baserade stickmyggbekämpingens direkta effekter på arter av fjädermyggor vid nedre Dalälven har godkänts och publicerats (Lundström et al. 2010a, 2010b). Även våra studier av direkta effekter på andra taxa av insekter som produceras i våtmarker har godkänts och publicerats (Persson Vinnersten et al. 2010). Resultat - är rätt frågor ställda i uppföljningsprogrammet? (sidan 14) Nilsson & Renöfält för fram att Som framgår av redogörelsen ovan är de frågor som ingått i uppföljningsuppdraget ännu i allt väsentligt obesvarade och uttalar också att Detta beror på att utförandet lider av vetenskapliga brister Vi har redan visat att Nilsson & Renöfält inte förstår uppföljningsprogrammets vetenskapliga upplägg, utförande och resultatanalys, samt att anonyma oberoende forskare ur det internationella forskarsamhället gör en helt annan bedömning av studierna och förordar publicering. Dessutom har Nilsson & Renöfält, trots att det specificerats i uppdraget, underlåtit att kommentera manuskripten om indirekta ekologiska effekter som också har publicerats i internationella vetenskapliga tidskrifter. Vi anser därför att Nilsson & Renöfält inte är trovärdiga i sin kritik. 5

10 Nilsson & Renöfält fokuserar därefter på orsaker till myggexpansion och skriver att Det är knappast någon tvekan om att den nuvarande stickmyggsabundansen nått onaturliga och oacceptabla nivåer som måste nedbringas. Författarna beskriver inte hur man kan skilja på naturliga och onaturliga abundansnivåer för stickmyggor. Mängden av stickmyggor varierar kraftigt mellan områden och år. Några arter av översvämningsmyggor kan dessutom utvecklas i väldigt stor mängd när de får optimala förutsättningar, men det betyder inte att det är onaturligt. Det är ytterst tveksamt om stickmyggabundansen kan nå onaturliga nivåer och om Nilsson & Renöfält trots allt vill använda ett sådant argument så bör det styrkas med referens till publicerade vetenskapliga artiklar. Nilsson & Renöfält fastslår därefter Efter att ha analyserat förutsättningarna hävdar vi att den främsta orsaken är det faktum att Dalälvens vattenföring regleras på ett sätt som starkt gynnar utvecklingen av översvämningsmyggor vilket de styrker genom hänvisning till Samma slutsats har dragits angående orsakerna till den rika myggförekomsten i Rhendalen (Becker 1997). Nilsson & Renöfält redovisar inte vilka förutsättningar de använt för sin analys, vilket är avgörande för möjligheten att bedöma resultatens relevans, speciellt då val av förutsättningar kräver fördjupad kunskap om översvämningsmyggornas ekologi. Nilsson & Renöfält hävdar dock utan vidare klarlägganden att vattenregleringen är den främsta orsaken till myggproblemen vid nedre Dalälven, samt styrker påståendet med hänvisning till en publicerad vetenskaplig artikel (Becker 1997). Men artikeln innehåller över huvud taget ingen diskussion om vattenregelring och författaren skriver inte att den rika myggförekomsten i Rhendalen orsakas av reglerad vattenföring. Vi kontaktade Dr. Becker och frågade om texten handlar om vattenreglering som orsak till myggproduktion. Han svarade nej det handlade om vattenfluktuationer orsakade av regn. * Har Nilsson & Renöfält feltolkat eller omtolkat informationen i artikeln? Nilsson & Renöfält skriver Den viktigaste frågan som bör ställas är hur Dalälven kan omregleras för att reducera myggproblemet. Vi noterar att Naturvårdsverket redan har preciserat de viktigaste frågorna att utreda och i uppdraget till Nilsson & Renöfält ingick inte någon utredning om regleringen av Dalälven. Det är oklart varför författarna argumenterar så intensivt för en omreglering av Dalälven. Nilsson & Renöfält skriver Utan sommaröversvämningar skulle ingen nämnvärd myggproduktion ske vilket de styrker med Det krävs nämligen att vattnet är tillräckligt varmt (ca 8-10ºC) för att vuxna stickmygg av arterna A. sticticus och A. vexans ska utvecklas (X14). Vanligtvis brukar det vara äggen som kläcks till larver vid den temperaturen. Myggproblemen vid nedre Dalälven orsakas av Aedes sticticus som kraftfullt dominerar fauna, men Aedes vexans är inte någon vanligt förekommande art. Vid nedre Dalälven kläcker ägg av Aedes sticticus ofta till larver under maj och den största produktionen av Aedes sticticus sker vanligen under den första översvämningen. Ägg av arten Aedes vexans kräver en högre temperatur för att kläckas till larver och är därför troligen mer beroende av översvämningar sommartid. Under minst tre av de senaste 10 åren har mycket stora mängder Aedes sticticus utvecklats redan under maj vid nedre Dalälven. Vi konstaterar att översvämningar under såväl vår som sommar kan orsaka kraftfull produktion av översvämningsmygg. 6

11 Nilsson & Renöfält skriver Den ursprungliga vattenföringen i Dalälven innebar en hög och kall vårflod och endast få och oregelbundna översvämningar sommartid (Figur 1) och fortsätter med Dessa betingelser var inte särskilt lämpliga för stickmyggor. Enligt figurtexten visar Figur 1 medelvattenföring över perioder om 30 år vilket inte är relevant, varken för bedömning av förutsättningar för stickmyggor i allmänhet eller för bedömning av förutsättningar för översvämningsmyggor i synnerhet. Översvämningsmyggan Aedes sticticus orsakar de stora myggproblemen vid nedre Dalälven och är anpassade för att använda stora och svårförutsägbara översvämningar som larvmiljö under vår och sommar. En korrekt bedömning kräver såväl kunskaper om stickmyggors ekologi som detaljerad information om varje enskild översvämning vilket Nilsson & Renöfält inte uppvisat. Deras slutsats om betingelser för stickmyggor saknar saklig grund. Nilsson & Renöfält skriver Av större betydelse är däremot näringsanrikningen och för sedan läsaren från Figur 1 via ett teoretiskt resonemang om att våtmarkerna samlar på sig ännu mer näring och fram till Denna process är mycket gynnsam för myggproduktionen (Figur 2). Nilsson & Renöfält beskriver teorier som om de vore fakta. De redovisar varken egna data eller referenser som styrker dessa teorier om näringsanrikning. Genom att de skriver myggor så kan man inte utesluta att de diskuterar fjädermyggor och inte stickmyggor, vilket gör att det blir ännu svårare att bedöma relevansen av dessa uttalanden. Hänvisningen till Figur 2 tillför uppenbarligen inga fakta då Nilsson & Renöfält i figurtexten klargörs att den avbildar ett tänkbart samband. Nilsson & Renöfält skriver, angående Aedes sticticus, att Numera finns denna myggart i de flesta landskap söder om Dalälven och den skulle eventuellt kunna sprida sig ytterligare i takt med att klimatet blir varmare och fuktigare. Denna detaljerade unika information har vi tagit fram och vår artikel (Schäfer & Lundström 2009) publicerades under våren Nilsson & Renöfält hade dessutom tillgång till vårt manuskript med benämningen X14 i deras Bilaga 1. Det är brukligt att man inte tar åt sig äran av andras forskningsinsatser. Däremot är det brukligt att man uppmärksammar kollegor som tagit fram och publicerad viktig information samt refererar till artikeln. * Varför använder Nilsson & Renöfält vår publicerade information som om de var deras egen och utan att varken referera till manuskriptet eller den publicerade artikeln? Nilsson & Renöfält skriver Även om myggmängderna varierar mellan olika år visar lokalbefolkningens upplevelser att stickmyggen, särskilt A. sticticus och A. vexans, under de senaste två decennierna påtagligt ökat sitt numerär i nedre Dalälvsområdet. Den enda dataserien över stickmyggor vid nedre Dalälven har samlats in av oss under perioden 2000 till 2010 och vi ser ingen sådan trend. Det är svårt att ta fram säkra fakta genom intervjuer med folk och svårighetsgraden ökar om den händelsen ligger längre tillbaka i tiden. Ytterligare en komplikation är att entomologisk expertkompetens krävs för att identifiera dessa två arter och för att urskilja dem från andra arter stickmyggor. Nilsson & Renöfält skriver Dessutom spelar stickmyggor en viktig roll som transportörer av energi och näring från vatten till land (se vidare nedan samt Figur 2) men Figur 2 visar Schematiska bilder över tänkbara samband mellan vattenståndsreglering, näringshalter och Bti-bekämpning. Återigen börjar Nilsson & Renöfält med ett teoretiskt resonemang (utan redovisning av data eller referenser till vetenskapliga artiklar) som efter ett tag växlas upp till formulering som ger 7

12 intryck av sanning eller fakta. Det behövs betydligt mer faktamässig underbyggand för så starka uttalanden. Nilsson & Renöfält skriver En annan, välmotiverad fråga är vad det betyder för näringsgraden hos de lokala våtmarkerna, varav de flesta har dålig genomströmning av vatten, att myriader av döda mygglarver blir kvar på bottnarna i stället för att utvecklas till flygande myggor och lämna området. Vi noterar att Nilsson & Renöfält för fram en teori men underlåter att styrka teorin med egna fakta eller referering till publicerade vetenskapliga artiklar. Vi kan inte se att detta är någon välmotiverad fråga. Nilsson & Renöfält skriver Det är därför synnerligen viktigt att ta reda på om Btianvändning genom att indirekt påskynda en näringsanrikning av våtmarkerna ökar myggproduktionen och skapar behov av allt mer bekämpningsmedel i framtiden. Författarnas beskrivning av en hotande och betydande risk för en eskalerande negativ miljöutveckling är dåligt förankrad i fakta. Teorin bygger på deras eget påstående Vi har också nämnt att utveckling av mygg är en viktig mekanism för att flytta energi och näring från vatten- till landekosystem som dock inte styrkts med fakta. Vi ifrågasätter om Nilsson & Renöfält förslag verkligen är synnerligen viktigt. Litteraturstudie (sidan 25) Nilsson & Renöfält skriver När det gäller ackumulering av Bti i andra organismer finns rapporter om att Bti-sporer har kunnat gro, växa till och sporulera i döda larver av Aedes aegypti, vilka sedan blivit giftiga (Khawaled m,fl. 1990). Detta visar att de inte förstår innebörden av ackumulering. Ackumulering (egentligen bioackumulering) är en term som används för att beskriva hur giftiga svårnedbrytbara substanser anrikas i en näringsväv och ansamlas hos organismer högt upp i näringsväven där de orsakar skada. Dessutom handlar artikeln inte om Bti-sporer i larver, utan om Bti-sporer i puppor. Vi noterar att Nilsson & Renöfält är okunniga om innebörden av ett centralt begrepp inom miljötoxokologi samt att de misstolkat/omtolkat artikeln alternativt refererat till fel artikel. Förslag på fortsatt uppföljning (sidan 25) Nilsson & Renöfält skriver Vi ger följande sammanfattande rekommendationer: 1. Undersök aktivt möjligheterna att omreglera Dalälvens vattenföring 2. Undersök möjligheten att stänga av vissa våtmarker med vallar 3. Fortsätt med generell myggbekämpning med Bti (eller nyare produkter) 4. Starta ett långsiktigt forskningsprogram Det första och det andra förslaget på fortsatt uppföljning har inget med uppföljning att göra, utan handlar enbart om andra potentiella metoder att bekämpa översvämningsmyggor i nedre Dalälven. Det tredje förslaget på fortsatt uppföljning handlar om att fortsätta med Bti-baserad stickmyggbekämpning, men det anges felaktigt att denna bekämpning är generell mot myggor. Myggor, eller underordningen Nematocera, förekommer med minst 18 familjer i nedre Dalälvens översvämningsområden. Den Bti-baserade stickmyggbekämpningen är specifikt mot ett fåtal arter inom familjen stickmyggor. 8

13 Det fjärde förlaget på fortsatt uppföljning har möjligen någon form av relevans för frågan om fortsatt uppföljning. Men förslaget saknar vetenskaplig förankring och är inte något stöd för utformning av ett uppföljningsprogram som skall kunna observera indirekta och direkta ekologiska effekter av Bti-baserad stickmyggbekämpning i översvämningsområden. * Varför så mycket fokus på omreglering av Dalälven och så lite på uppdraget? Sammanfattningsvis har Nilsson & Renöfält genom sin beskrivning och analys visat att de missförstått uppföljningsprogrammets vetenskapliga upplägg, utförande och resultatanalys. Denna brist har påverkat utvärderingen och medför att merparten av den kritik som rapporten innehåller inte har någon relevans. Nilsson & Renöfält har även refererat till skrifter vars information de omtolkat/misstolkat, vilket innebär att en ordentlig genomlysning av deras rapport kräver att man kontrolläser samtliga artiklar de refererat till för att avgöra om informationen verkligen presenteras på det sätt som de hävdar. Argumentationen om att regleringen av Dalälven de facto är orsaken till stickmyggproblemen vid nedre Dalälven utgår från medelvärden av flöden över 30-årsperioder, vilket saknar relevans för översvämningsmyggornas förekomst och utveckling. Nilsson & Renöfält har dessutom underlåtit att kommentera uppföljningen av indirekta ekologiska effekter och att ge vetenskapligt stringenta förslag på utformning av fortsatt uppföljning. Uppsala torsdagen den 31 mars 2011 Jan O. Lundström Martina Schäfer Thomas Z. Persson Vinnersten Forskare Forskare Doktorand Mygg & miljögruppen Avdelningen för populationsbiologi och naturvårdsbiologi Institutionen för ekologi och genetik Uppsala universitet Norbyvägen 18D Uppsala Publikationer delfinansierade av Naturvårdsverket 1. Schäfer M Mosquitoes as part of wetland biodiversity. Acta Universitatis Upsalensis. Comprehensive summaries of Uppsala dissertations from the Faculty of Science and Technology pp. Uppsala. ISBN Schäfer M, Lundström JO Different responses of two floodwater mosquito species, Aedes vexans and Ochlerotatus sticticus (Diptera: Culicidae), to larval habitat drying. Journal of Vector Ecology 31: Schäfer ML, Lundström JO, Petersson E Comparison of mosquito (Diptera: Culicidae) populations by wetland type and year in the lower River Dalälven region, central Sweden. Journal of Vector Ecology 33:

14 4. Brodin Y, Lundström JO, Paasivirta P Tavastia yggdrasilia a new orthoclad species (Diptera. Chironomidae) from wetlands in Sweden and Finland. Aquatic Insects 30: Östman Ö, Lundström JO, Persson Vinnersten T Effects of mosquito larvae removal with Bacillus thuringiensis israelensis (Bti) on natural protozoan communities. Hydrobiologia 607: (DOI: / ). 6. Schäfer ML, Lundström JO The present distribution and predicted geographic expansion of the flood-water mosquitoes Aedes sticticus in Sweden. Journal of Vector Ecology 34: Persson Vinnersten TZ, Lundström JO, Petersson E, Landin J Diving beetle assemblages of flooded wetlands in relation to time, wetland type and Bti-based mosquito control. Hydrobiologia 635: (DOI: /s ). 8. Lundström JO, Schäfer ML, Petersson E, Persson Vinnersten TZ, Landin J, Brodin Y Production of wetland Chironomidae (Diptera) and the effects of using Bacillus thuringiensis israelensis for mosquito control. Bulletin of Entomological Research 100: (DOI: /S ). 9. Lundström JO, Brodin Y, Schäfer ML, Persson Vinnersten TZ, Östman Ö High species richness of Chironomidaee (Diptera) in temporary flooded wetlands associated with high species turn-over rates. Bulletin of Entomological Research 100; (DOI: /S ). 10. Persson Vinnersten TZ, Lundström JO, Schäfer ML, Petersson E, Landin J A sixyear study of insect emergence from temporary flooded wetlands with and without Btibased mosquito control. Bulletin of Entomological Research 100: (DOI: /S ). 11. Lundström JO, Pfeffer M Phylogeographic structure and evolutionary history of Sindbis virus. Vector-Borne and Zoonotic Diseases 10, (DOI: /vbz ). 12. Schäfer ML, Lundström JO Detection of temporary flooded areas with potential floodwater mosquito production using imaging radar. International Journal of Remote Sensing, accepted for publication. 13. Lundström JO, Andersson A-C, Bäckman S, Schäfer ML, Forsman M, Thelaus J Detection of Francisella tularensis holarctica in adult mosquitoes hatched from fieldcollected larvae, suggest a novel transmission cycle originating in aquatic larval habitats. Emerging Infectious Diseases 17: In press. Våra studier finansierade av Naturvårdsverket har även genererat ytterligare intressanta resultat som vi arbetar med att färdigställa och sända för publikation. 10

Stickmyggor och översvämningsvåtmarker i Deje, Forshaga kommun, sommaren 2010

Stickmyggor och översvämningsvåtmarker i Deje, Forshaga kommun, sommaren 2010 Uppsala 2010-11-29 Stickmyggor och översvämningsvåtmarker i Deje, Forshaga kommun, sommaren 2010 Jan O. Lundström & Martina Schäfer Mygg & miljö gruppen Programmet för populationsbiologi och naturvårdsbiologi

Läs mer

MKB 2015. Användning av VectoBac G med spridning från helikopter för bekämpning av stickmygglarver i översvämningsområden vid nedre Daläven

MKB 2015. Användning av VectoBac G med spridning från helikopter för bekämpning av stickmygglarver i översvämningsområden vid nedre Daläven Uppsala 2014-11-25 Bilaga 2 MKB 2015 Användning av VectoBac G med spridning från helikopter för bekämpning av stickmygglarver i översvämningsområden vid nedre Daläven Jan O. Lundström & Martina Schäfer

Läs mer

Uppsala, den 9 oktober 2008. Myggbekämpning 2008

Uppsala, den 9 oktober 2008. Myggbekämpning 2008 Uppsala, den 9 oktober 2008 Myggbekämpning 2008 Sammanfattning 2008 genomfördes tre myggbekämpningsinsatser. Den första bekämpningen omfattade 49 ha av Hallsjön, Huddunge, som svämmades över efter en regnig

Läs mer

MKB 2013. Användning av VectoBac G med spridning från helikopter för bekämpning av stickmygglarver i översvämningsområden vid Deje

MKB 2013. Användning av VectoBac G med spridning från helikopter för bekämpning av stickmygglarver i översvämningsområden vid Deje Uppsala 2012-12-14 Bilaga 2 MKB 2013 Användning av VectoBac G med spridning från helikopter för bekämpning av stickmygglarver i översvämningsområden vid Deje Jan O. Lundström & Martina Schäfer Avdelningen

Läs mer

Analys av bytespreferens hos Dytiscidae

Analys av bytespreferens hos Dytiscidae Uppsala Universitet 2007-01-31 Analys av bytespreferens hos Dytiscidae - Förberedande experiment och sekvensering av DNA från bytesdjur Thomas Z. Persson Vinnersten 1, Peter Halvarsson 1 och Jan O Lundström

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Vindkraft, fåglar och fladdermöss

Vindkraft, fåglar och fladdermöss Vindkraft, fåglar och fladdermöss Foto: Espen Lie Dahl Martin Green Jens Rydell Biologiska Institutionen Lunds Universitet Vindkraft, fåglar och fladdermöss Kunskapssammanställning Ute hösten 2011, NV

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

2014-03-17. 1. Riktade samverkansprojekt 2014-01-10. 2. Öppna samverkansprojekt 2014-02-21

2014-03-17. 1. Riktade samverkansprojekt 2014-01-10. 2. Öppna samverkansprojekt 2014-02-21 2014-03-17 Forskningsanslag 2014 Barn och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön kommer under 2014 att utlysa fyra former av forskningsanslag i syfte att främja forskning inom området vid Högskolan Väst,

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Sammanställning och bedömning av myggbegränsningsmetoder i Sverige och andra länder

Sammanställning och bedömning av myggbegränsningsmetoder i Sverige och andra länder Sammanställning och bedömning av myggbegränsningsmetoder i Sverige och andra länder Karin Gerhardt Mattias Iwarsson Håkan Tunón CBM Dnr 500-7599-11 Förord Den här rapporten har tagits fram som underlag

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Syfte och inriktning. Bidragstyper. www.hogreutbildning.se

Syfte och inriktning. Bidragstyper. www.hogreutbildning.se Syfte och inriktning Högre utbildning är en vetenskaplig e-tidskrift som är fritt tillgänglig enligt open accessprincipen. Tidskriftens övergripande syfte är att stödja framväxten av kunskap om lärande

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Skrivguide. Tillhör:

Skrivguide. Tillhör: Skrivguide Tillhör: Inledning Den här skrivguiden är till för att vägleda dig när du gör skriftliga arbeten här på Sven Eriksonsgymnasiet. Vilket ämne du än skriver om är alltid målet att du ska utöka

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Myggproblemen i området Deje. Man blir inte längre glad över att det är sol ute när man vaknar för jag vet att jag ändå måste tillbringa dagen inne

Myggproblemen i området Deje. Man blir inte längre glad över att det är sol ute när man vaknar för jag vet att jag ändå måste tillbringa dagen inne Myggproblemen i området Deje September 2012 Man blir inte längre glad över att det är sol ute när man vaknar för jag vet att jag ändå måste tillbringa dagen inne Deje Tätort i Forshaga kommun Omkring 3000

Läs mer

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.)

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Kursansvariga: Professor Mikael Nygård och doktorand Mathias Mårtens Syfte Kursen är ett led i förberedelsen inför att skriva

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

PM 3/03. Båtbottenfärger till fritidsbåtar. Ett inspektionsprojekt

PM 3/03. Båtbottenfärger till fritidsbåtar. Ett inspektionsprojekt PM 3/03 Båtbottenfärger till fritidsbåtar Ett inspektionsprojekt Båtbottenfärger till fritidsbåtar Ett inspektionsprojekt Sundbyberg i juni 2005 Utgivare: Kemikalieinspektionen E-post: kemi@cm.se www.kemi.se

Läs mer

Utvecklingen av ett tidregistrerings- och faktureringssystem

Utvecklingen av ett tidregistrerings- och faktureringssystem Datavetenskap Opponenter: Anders Heimer & Jonas Seffel Respondenter: Daniel Jansson & Mikael Jansson Utvecklingen av ett tidregistrerings- och faktureringssystem Oppositionsrapport, C-nivå 2006:10 1 Sammanfattat

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Spårbarhet En underskattad dimension av informationssäkerhet

Spårbarhet En underskattad dimension av informationssäkerhet Datavetenskap Opponenter: Karl-Johan Fisk och Martin Bood Respondent: Jon Nilsson Spårbarhet En underskattad dimension av informationssäkerhet Oppositionsrapport, C-nivå 2007:10 1 Sammanfattat omdöme av

Läs mer

Svensk miljöklassificering av läkemedel

Svensk miljöklassificering av läkemedel Svensk miljöklassificering av läkemedel Innehållsförteckning Bakgrund 3 Hur kommer läkemedelssubstanser ut i miljön? 4 Miljörisk och miljöfara 4 Hur bedöms miljörisken? 5 Hur bedöms miljöfaran? 6 Nedbrytning

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar Skrivprocessen Att skriva är ett hantverk något som du kan lära dig. För att bli en bra hantverkare krävs övning. Följande arbetsgång rekommenderas när du ska skriva en text men det är inte meningen att

Läs mer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Computer Science Fredrik Nilsson, Jonas Wånggren Daniel Strömberg Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Opposition Report, C/D-level 2005:xx 1 Sammanfattat omdöme av examensarbetet Vi tycker

Läs mer

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Dispositionen av en uppsats... 4 Titelsida... 4 Sammanfattning / abstract... 4 1. Inledning... 4 Syfte...

Läs mer

Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet

Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg, Jon E. Swenson och Göran Ericsson Introduktion Björnen tillhör

Läs mer

Korrelation och kausalitet

Korrelation och kausalitet Korrelation och kausalitet samt lite metodologi, källkritik och vetenskapsjournalistik I tidningen ser du en artikel med rubriken "Överviktiga är sjukare". Betyder detta att övervikt orsakar dålig hälsa?

Läs mer

1. Tillståndet gäller från dagen för beslutet till och med den 14 juni 2020.

1. Tillståndet gäller från dagen för beslutet till och med den 14 juni 2020. 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Dittrich Söderman, Hanna Tel: 010-698 1517 Hanna.dittrich-soderman @naturvardsverket.se BESLUT 2015-06-25 Ärendenr: NV-03409-15 Tillstånd att fånga, sändarmärka

Läs mer

En ansats till behovsstyrd applikationsutveckling

En ansats till behovsstyrd applikationsutveckling Datavetenskap Opponenter: Daniel Mester Pirttijärvi Hampus Skystedt Respondent: Johan Björlin En ansats till behovsstyrd applikationsutveckling Oppositionsrapport, C-nivå 2011:05 1 Sammanfattat omdöme

Läs mer

Institutionen för beteendevetenskap Tel: 0733-633 266 013-27 45 57/28 21 03. Tentamen i kvantitativ metod Psykologi 2 HPSB05

Institutionen för beteendevetenskap Tel: 0733-633 266 013-27 45 57/28 21 03. Tentamen i kvantitativ metod Psykologi 2 HPSB05 Linköpings Universitet Jour; Ulf Andersson Institutionen för beteendevetenskap Tel: 0733-633 266 013-27 45 57/28 21 03 Tentamen i kvantitativ metod Psykologi 2 HPSB05 Torsdagen den 3/5 2007, kl. 14.00-18.00

Läs mer

Smittspridning och klimat

Smittspridning och klimat Smittspridning och klimat Vilka processer styr relationen? Uno Wennergren http://people.ifm.liu.se/unwen/index.html Vad tror man idag om sjukdomars utbredning i relation till klimatförändring? WHO har

Läs mer

PRESSMEDDELANDE 1 (5)

PRESSMEDDELANDE 1 (5) PRESSMEDDELANDE 1 (5) Positivt för rödspoven på Öland Den vackra, karakteristiska rödspoven har blivit en symbol för arbetet med att förbättra livsmiljöer för vadarfåglarna på Öland. För några år sedan

Läs mer

2006-10-18 UD2006/75. Granskningsnämnden för radio och TV Box 244 136 23 Haninge

2006-10-18 UD2006/75. Granskningsnämnden för radio och TV Box 244 136 23 Haninge 2006-10-18 UD2006/75 Barn i asylprocessen med uppgivenhetssymtom UD 2004:06 Granskningsnämnden för radio och TV Box 244 136 23 Haninge Sekreterare Anna Mannikoff Telefon 08-405 47 39 Mobil 070-225 05 29

Läs mer

8 Vildväxande produktion

8 Vildväxande produktion 8 Vildväxande produktion Vildväxande produktion är omfattar växter som kan samlas i skog och mark och alger från sjöar och hav som har insamlats utan att någon odlar dem. Kommentar [p1]: Allmän kommentar

Läs mer

Den akademiska uppsatsen

Den akademiska uppsatsen Den akademiska uppsatsen Skrivprocessen Uppsatsens struktur Språk och stil Källor och referenser Skrivprocessen förstadium skrivstadium efterstadium Förstadium Analysera situationen: 1. Vad har jag för

Läs mer

Sammanställning av samrådsremiss: Folkhälsoplan för Borlänge Kommun 2008-2011.

Sammanställning av samrådsremiss: Folkhälsoplan för Borlänge Kommun 2008-2011. Sammanställning av samrådsremiss: Folkhälsoplan för Borlänge Kommun 2008-2011. Borlänge kommun har på uppdrag av kommunstyrelsen tagit fram ett förslag till folkhälsoplan för Borlänge Kommuns långsiktiga,

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar Att skriva uppsats Det finns många olika sätt att skriva uppsats på. I den här handledningen beskrivs en modell som, i lite olika varianter, är vanlig i språkvetenskapliga uppsatser. Uppsatsens delar Du

Läs mer

Bin, bidöd och neonikotinoider

Bin, bidöd och neonikotinoider Bin, bidöd och neonikotinoider Ola Lundin PhD, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för ekologi, Uppsala Örebro 2014-11-05 Bin och pollinering 87 av 115 de globalt sett största grödorna

Läs mer

Forskningspraktik 10 hp, 15 hp och 20 hp Molekylär bioteknik/bioinformatik Anvisningar januari 2012 Institutionen för biologisk grundutbildning

Forskningspraktik 10 hp, 15 hp och 20 hp Molekylär bioteknik/bioinformatik Anvisningar januari 2012 Institutionen för biologisk grundutbildning Forskningspraktik 10 hp, 15 hp och 20 hp Molekylär bioteknik/bioinformatik Anvisningar januari 2012 Institutionen för biologisk grundutbildning Börja så här Läs kursplanen och den allmänna informationen

Läs mer

Projektplan. Naturvetenskaps- och tekniksatsningen

Projektplan. Naturvetenskaps- och tekniksatsningen Projektplan Elever: Klass: Version på planen: Senast uppdaterad: Idé Vilket fenomen eller skeende i er omgivning vill ni undersöka? Exempel: Fåglars olika läten och beteenden vid olika situationer. Ämne

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Möte i Lantmäteriets användargrupp för Forskning & Utbildning

Möte i Lantmäteriets användargrupp för Forskning & Utbildning Möte i Lantmäteriets användargrupp för Forskning & Utbildning ------------------------------------------------------------------------------------------------- Tid: Fredag 17 maj 2013, kl. 9.00-15.30 Plats:

Läs mer

FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen

FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen 1(5) FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen Målsättning Syftet med detta faktablad är att ge en översikt av den genetiska provtagningen som tillämpas vid rovdjursinventeringen i Sverige

Läs mer

Rapport från expertgruppen och kommittén för frukt och grönsaker, 5 maj 2015

Rapport från expertgruppen och kommittén för frukt och grönsaker, 5 maj 2015 1(6) Rapport från expertgruppen och kommittén för frukt och grönsaker, 5 maj 2015 Sammanfattning Mötet diskuterade den andra uppsättningen artiklar om PO-stödet (förordning 543/2011). De nya skolfruktsreglerna

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Matematik, 600 verksamhetspoäng Ämnet handlar bland annat om mängder, tal och geometriska figurer. Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag

Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag VARIA 602:1 Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag Metodik och redovisning Bengt Rydell Ann-Christine Hågeryd Johan Axelsson SGI SAMORDNINGSANSVAR FÖR STRANDEROSION STATENS

Läs mer

Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen våren 2009

Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen våren 2009 Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen våren 2009 1.1 2,5 62,5 4 Frågan avser hur styrelsen bör agera när det två veckor innan publicering av bokslutskommunikén för ett bolag noterat på NGM Equity har

Läs mer

Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande insekter? - en litteraturstudie

Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande insekter? - en litteraturstudie Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande insekter? - en litteraturstudie Ingemar Fries Ekologiska institutionen SLU, Uppsala Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande

Läs mer

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter! Klimatförändringen?! Förändrat produktionssystem?! Vattendirektivet? Vattenkraften i

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

Etiska riktlinjer för marknadsföring av växtskyddsmedel 2011-11-30

Etiska riktlinjer för marknadsföring av växtskyddsmedel 2011-11-30 Etiska riktlinjer för marknadsföring av växtskyddsmedel 2011-11-30 Etiska riktlinjer för marknadsföring av växtskyddsmedel Reviderade av styrelsen för Svenskt Växtskydd den 30 november 2011 1. Dessa riktlinjer

Läs mer

Uppstartsmöte arbetsgrupp Vattenkraften och miljön 2013-05-13 Gullspångsälvens vattenråd

Uppstartsmöte arbetsgrupp Vattenkraften och miljön 2013-05-13 Gullspångsälvens vattenråd Uppstartsmöte arbetsgrupp Vattenkraften och miljön 2013-05-13 Gullspångsälvens vattenråd Deltagare (längst ned i dokumentet finns en lista med epostadresser till deltagarna) Person Organisation Anders

Läs mer

"WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)"

WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?) "WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)" Lena Bergström, SLU Aqua Mats Lindegarth, Havsmiljöinstitutet WATER-konsortiet WATERS is

Läs mer

Using SharePoint Workflow

Using SharePoint Workflow Datavetenskap Opponent(er): Anders Olsson Marcus Karlsson Respondent(er): Harald Quist Creating a Help Desk Using SharePoint Workflow Oppositionsrapport, C-nivå 2009:xx 1 Sammanfattat omdöme av examensarbetet

Läs mer

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling

Läs mer

Unit testing methodology

Unit testing methodology Department of Computer Science Per Hurtig Stefan Lindberg & Fredrik Strandberg Unit testing methodology Opposition Report, C/D-level 2005:xx 1 Övergripande utvärdering Helhetsintrycket av uppsatsen är

Läs mer

Miljögifter i odlingslandskapet

Miljögifter i odlingslandskapet Miljögifter i odlingslandskapet Miljöövervakning av växtskyddsmedel Jenny Kreuger, Bodil Lindström, Therese Nanos, Martin K. Larsson & Ove Jonsson SLU Miljöövervakningsdagarna 2013 Tällberg 2013-10-02

Läs mer

Växter längs vattendrag i. mångfalden?

Växter längs vattendrag i. mångfalden? Växter längs vattendrag i landskapet var finns mångfalden? Lenka Kuglerová 1, Roland Jansson 1, Anneli Ågren 2, Hjalmar Laudon 2 och Birgitta Malm-Renöfält 1 ja a audo oc g tta a e ö ä t 1. Institutionen

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Upplevelser av boendemiljö och psykisk hälsa hos boende i områden med förekomst av översvämningsmygg

Upplevelser av boendemiljö och psykisk hälsa hos boende i områden med förekomst av översvämningsmygg 22 Uppsala universitet Institutionen för psykologi VT - 2010 Psykologexamensuppsats, 30 hp Upplevelser av boendemiljö och psykisk hälsa hos boende i områden med förekomst av översvämningsmygg - En miljöpsykologisk

Läs mer

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser Revisionsrapport IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser Landstinget i Jönköpings län Kerem Kocaer Johan Elmerhag Jean Odgaard September 2013 Innehållsförteckning

Läs mer

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen?

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen? FTEA12:2 Föreläsning 4 Att värdera en argumentation II Inledning Förra gången konstaterade vi att argumentationsutvärdering involverar flera olika steg. Den som ska värdera en argumentation behöver åtminstone

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter Uppdaterad 2012-03-02 OBSERVERA! Vid publicering av data och resultat refereras till NORS Nationellt

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

Havs och Vatten myndigheten

Havs och Vatten myndigheten Havs och Vatten myndigheten Yttrande STRÅLSÄKFCH-r Datum 2012-05-25 Handläggare Ann-Sofie Wernersson Dnr 165-11 M1333-11 samt 283-11 (Strålsäkerhetsmyndigh ref 12-399) Dir tel 010-698 6355 Mottagare Nacka

Läs mer

Plast i ett hållbart samhälle

Plast i ett hållbart samhälle Stockholm den 29 april 2015 Plast i ett hållbart samhälle Utlysning av medel till ett forskningsprogram Programmets förväntade budget Mistras finansiella bidrag Förväntad motfinansiering från deltagande

Läs mer

ÅTERUPPLIVNING AV ÄNGSGÄRDET - STADSFÖRNYELSE I CENTRALA VÄSTERÅS

ÅTERUPPLIVNING AV ÄNGSGÄRDET - STADSFÖRNYELSE I CENTRALA VÄSTERÅS ÅTERUPPLIVNING AV ÄNGSGÄRDET - STADSFÖRNYELSE I CENTRALA VÄSTERÅS examensarbete 20 p - fysisk planering 180 p - bth karlskrona - sebastian gårdendahl 2005.05.11 TY HÄR PÅ JORDEN HAR VI INGEN STAD SOM

Läs mer

Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1)

Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1) Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1) Kursansvariga var David Gunnarsson Lorentzen & Charlotte von Essen Övriga medverkande lärare: Emma Forsgren Helena Francke Claes Lennartsson

Läs mer

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust

Läs mer

Projektplan: Administrativa roller

Projektplan: Administrativa roller 1 (6) Projektplan: Administrativa roller Projektledare: Linda Lundberg Uppdragsgivare: Ulf Heyman Datum: 2010-06-14 1. Bakgrund och motiv Vid institutionerna finns idag ett antal olika befattningar vilka

Läs mer

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Umeå UB Datorer och nät, utskrifter, kopiering Studieplatser Böcker, avhandlingar, uppslagsverk E-resurser

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden

Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden Miljö- och hälsoskyddsenheten Rapport januari 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Utförande och metod... 4 Följande äldreboenden

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Om Fortes publiceringsbidrag

Om Fortes publiceringsbidrag 2014-02-27 Om Fortes publiceringsbidrag Syftet med Fortes publiceringsbidrag är att främja spridning av vetenskaplig information, bl.a. till grupper utanför forskarsamhället, från forskning inom Forte

Läs mer

Plats avhandlingens titel på en rad, två rader eller tre rader

Plats avhandlingens titel på en rad, två rader eller tre rader Plats avhandlingens titel på en rad, två rader eller tre rader Plats för underrubrik som sträcker sig över en rad eller två rader (Titeln skall vara både på svenska och engelska under varandra) NAMN FÖRFATTARE

Läs mer

Men hur trovärdig är studien egentigen?

Men hur trovärdig är studien egentigen? Men hur trovärdig är studien egentigen? Hur skakig får en utvärdering vara? Sent i våras publicerades rapporten Utvärdering av Socialtjänstens och Ideella kvinnojourers insatser för Våldsutsatta kvinnor

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

Anvisningar till skribenter

Anvisningar till skribenter Välkommen som skribent i Medusa! Medusa riktar sig till alla antikintresserade men också till andra, allmänt kulturintresserade läsare. Tidningen för i populär form ut forskning och sprider kunskap om

Läs mer

Decentraliserad administration av gästkonton vid Karlstads universitet

Decentraliserad administration av gästkonton vid Karlstads universitet Datavetenskap Opponent(er): Markus Fors Christian Grahn Respondent(er): Christian Ekström Per Rydberg Decentraliserad administration av gästkonton vid Karlstads universitet Oppositionsrapport, C/D-nivå

Läs mer

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

ÖVERSIKTLIG INVENTERING NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE ÖVERSIKTLIG INVENTERING OCH BEDÖMNING AV OMRÅDEN VÄRDEFULLA FÖR INSEKTER NORRA BORSTAHUSEN, LANDSKRONA KOMMUN 2011-09-14 Naturcentrum AB, 2011 Stenungsund: Strandtorget

Läs mer

Publicering av fonders innehav på Finansinspektionens hemsida

Publicering av fonders innehav på Finansinspektionens hemsida 2004-09-07 = Verkställande direktören FI Dnr 04-435-313 Enligt sändlista Publicering av fonders innehav på Finansinspektionens hemsida Sammanfattning Finansinspektionen återgår i samband med kvartalsrapporteringen

Läs mer

Policy för Swedwatchs arbete

Policy för Swedwatchs arbete Policy för Swedwatchs arbete Fastställd av Swedwatchs styrelse den 18 mars 2009, reviderad den 22 okt 2012 och 3 mars 2014. Innehåll 1. Swedwatchs syfte och strategi 2. Arbetet med rapporter 3. Externa

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer