Bedömning av VectoBac G för spridning med luftfartyg i Nedre Dalälvsområdet med särskilda villkor

Transkript

1 Bedömning av VectoBac G för spridning med luftfartyg i Nedre Dalälvsområdet med särskilda villkor Bakgrund Kemikalieinspektionen godkände VectoBac G, Reg nr 4889 för användning mot larver av översvämningsmygg med villkor, Dnr F VectoBac G får användas med markbaserad spridningsutrustning. För spridning med luftfartyg krävs en särskild områdesspecifik bedömning. NEDAB har ansökt om dispens för helikopterbaserad biologisk bekämpning av stickmyggor i Dalälvens översvämningsområden under 2010, Dnr H Dokumentation I ansökan från Valent BioSciences Corporation om produktgodkännande för VectoBac G inkluderades studier kring effektivitet vid spridning via helikopter. I ansökan om dispens för helikopterbaserad biologisk bekämpning av stickmyggor i Dalälvens översvämningsområden under 2010, Dnr finns en generell miljökonsekvensbeskrivning om spridning av VectoBac G med helikopter (Bilaga 5 i ansökan), samt ett manuskript som berör fåglar och eventuella störningar på dessa (bilaga 46 i ansökan). Den generella miljökonsekvensbeskrivningen kompletterades senare och innehåller även den ett avsnitt om spridning med luftfartyg. Kalibrering med helikopter i Nedre Dalälvsområdet. En kalibreringsstudie med helikopter utfördes 2001 (Lundström, 2009a). Vid studien flyttade helikoptern 16 m åt sidan för varje rutt över ett specifikt område. Detta medförde 6 m överlapp mellan flygrutterna. Från förarhytten kunde piloten kontrollera flödet genom utspridningsutrustningen. Med inställningen 6,0 på kontrollen erhölls nära 20 kg/ha och med 5,5 erhölls nära 15 kg/ha. För kalibreringstestet användes dessa inställningar. Med överlappet inräknat blev medeldoseringen 21,8 (11,1 36,6) kg/ha vid hastigheten 60 knop med kontrollinställningen 6,0 och 13.4 ( ) kg/ha med inställningen 5,5. Även när helikoptern flyttade 14 m åt sidan för varje rutt erhölls liknande resultat. Enligt Myggkontroll (information via e brev från Martina Schäfer och Jan Lundström) finns ingen nyare rapport om kalibreringen, men kalibreringen görs varje år för som en rutin för att säkerställa rätt dosering, men resultaten har inte sammanställts i någon rapport. Under åren har den hösta 1

2 doseringen varit 17,0 kg/ha och lägsta 12,6 kg/ha, räknat på när produkten når marken. Doseringen 20kg/ha har aldrig använts. Kemikalieinspektionen bedömer att kalibreringen har förfinats så att maximal dos för produkten VectoBac G inte överskrids. De årliga kalibreringarna bör sammanställas skriftligt. Effektivitet av bekämpning med helikopter i Nedre Dalälvsområdet Med inställningarna på spridningsutrustningen enligt ovan gjordes effektivitetsbestämningar för myggbekämpning (Lundström, 2009b). Doseringen 22 kg/ha medförde 100 % minskning i populationen mygglarver och 13 kg/ha medförde 98 % minskning, tabell 1. Biotoperna för larver av arten Aedes sticticus i Nedre Dalälvsområdet kan indelas i tre huvudsakliga kategorier grunda vattenområden under (i) gräs, (ii) lövfällande buskar eller (iii) lövfällande träd. Doseringarna 22 respektive 13 kg/ha of VectoBac G medförde 100 % minskning av antalet mygglarver I alla tre vegetationstyper respektive 100 % minskning under buskar, 95 % under gräs och 91 % under träd, tabell 2. Tabell 1. Procent minskning av Aedes sticticus larver efter applicering med två olika doseringar av VectoBac G med helikopter, med uppdelning i tidiga (första och andra) och sena (tredje och fjärde) larvstadier, från (Lundström, 2009b). Behandling Larvstadie Medelantal mygglarver per provtagning %minskning Före behandling Efter 24 t Efter 48 t 13 kg/ha tidiga 24,0 0,2 0,2 98 sena 1,2 0,1 0,0 100 alla 25,2 0,4 0, kg/ha tidiga 25,4 0,0 0,0 100 sena 0,5 0,0 0,0 100 alla 26,3 0,1 0,0 100 obehandlat tidiga 21,2 10,6 9,7 IT 1 sena 0,7 3,1 1,4 IT alla 22,0 13,7 11,1 IT 1 Inte tillämpligt 2

3 Tabell 2. Procent minskning av Aedes sticticus larvae larver efter applicering med två olika doseringar av VectoBac G med helikopter i olika vegetationstyper, från (Lundström, 2009b). Behandling Vegetationstyp Medelantal mygglarver per provtagning % minskning Före behandling Efter 24 t Efter 48 t 13 kg/ha Gräs 19,8 0,6 0,4 95 Buskar 25,2 0,0 0,0 100 Träd 44,0 1,2 0, kg/ha Gräs 11,4 0,1 0,0 100 Buskar 33,2 0,1 0,0 100 Träd 39,5 0,0 0,0 100 obehandlat Gräs 26,1 11,6 10,5 IT 1 Buskar 19,0 11,8 8,1 IT Träd 64,7 18,1 0,05 3 IT 1 Inte tillämpligt 2 Värde baserat på resultat efter 24 t; beräkning med resultatet efter 48 t var inte möjligt eftersom medelantalet larver I den skogliga delen av området var högre i det behandlade området än ii det obehandlade området (se nedan). 3 Orsakerna till den kraftiga minskningen av larver I det obehandlade området kan vara problem med precisionen I helikopterbehandlingen I tillägg till naturlig dödlighet. Kemikalieinspektionen bedömer att tillräcklig effektivitet i myggbekämpningen uppnås utan att den maximala dosen för VectoBac G överskrids. Störningsrisk för fem arter storfåglar De fåglar som tas upp i bedömningen i bilaga 5 till ansökan är havsörn (Haliaeetus albicilla), fiskgjuse (Padion haliaetus), storlom (Gavia arctica), sångsvan (Cygnus cygnus) och trana (Grus grus). NEDABs slutsats är att det är ovanligt att havsörn och fiskgjuse häckar inom eller i närheten av de miljöer som producerar översvämningsmyggor och risken för störning är därför låg. Båda dessa arter och andra större rovfåglar är enligt uppgift relativt toleranta mot störning av fordon, inklusive flygplan och helikopter, vilket ytterligare styrker att deras häckningsframgång inte kommer att påverkas av helikopter i närmiljön. Storlom häckar inte inom de miljöer som är aktuella som bekämpningsområden och riskerar därför inte att störas. Sångsvan häckade inom vissa av de miljöer som är aktuella bekämpningsområden men erfarenheter från Nedre Dalälven indikerar att häckningsframgången inte påverkas av helikopter i närmiljön. Tranan häckar inom flera av de miljöer som är aktuella bekämpningsområden men återigen finns erfarenheter från Nedre Dalälven som visar att helikopterflygning i närmiljön inte påverkar häckningsframgången. Det finns därmed ingen 3

4 indikation på att häckningsframgången hos någon av de fem arterna storfåglar riskerar att påverkas av helikopter i närmiljön. I kompletteringen till miljökonsekvensbeskrivningen redovisas tydligare informationen i bilaga 46 i ansökan som utgörs av ett manuskript (Engström, 2009). Fleråriga inventeringar av häckande storfåglar av fem arter inom och i närområdet till planerade bekämpningsytor visar att de sällan häckade i dessa temporärt översvämmade miljöer. Inventeringen, som inkluderade upp till ca ha, påvisade flera häckningar av sångsvan och trana, ett bo vardera av havsörn samt av fiskgjuse, och ingen häckning av storlom. Sångsvan häckade inom områden där bekämpning utfördes men noggrann observation av häckande fåglar som överflögs av helikopter under bekämpning gav inga belägg för någon störningseffekt. Även trana häckade inom områden där bekämpning utfördes men observation av häckande fåglar som överflögs av helikopter under bekämpning gav inga belägg för någon störningseffekt. För de stora rovfåglarna (havsörn, jaktfalk och pilgrimsfalk) så används helikopter återkommande sedan flera år för att flyga nära bon och utföra observationer under den känsliga häckningstiden. Enligt uppgifter från kända och betrodda ornitologer som utför dessa observationer från hovrande helikopter m från aktiva bon med ägg och/eller ungar är störningsrisken minimal. Uppenbarligen innebär inte den i närmiljön flygande helikoptern i sig annat än en obetydlig störning för flera arter av rovfåglar och störningen torde inte vara mer omfattande för sångsvan och trana. Då helikopter som flyger över, eller väldigt nära, häckande stora rovfåglar, sångsvan och trana inte orsakar någon störd häckning, så kan inte heller sådana effekter uppkomma i kringmiljön, varken i närheten eller på längre avstånd. Kemikalieinspektionen bedömer att sökande har gjort en rimlig bedömning av störningsrisken för storfåglar och instämmer i att risken är acceptabel vid myggbekämpning med hjälp av luftfartyg. Villkor för spridning av VectoBac G med luftfartyg Utöver de villkor som gäller för VectoBac G ska följande villkor gälla vid spridning med luftfartyg: 1. Inför bekämpningen ska sökande i samråd med ornitologisk expertis avgöra om justeringar av den tänkta bekämpningen är nödvändiga för skydd av fågellivet. Sökande ska före bekämpning rapportera till berörda länsstyrelser vilka lokala ornitologer som anlitas och vilka skyddsåtgärder för fågelskydd som planeras att vidtas. Vilket samråd som hållits och vilka skyddsåtgärder som vidtagits ska antecknas. Dokumentationen ska sparas i tio år och ska vid begäran kunna uppvisas för tillsynsmyndighet och göras tillgänglig för forskning. 2. Mot områden som är skyddade enligt 7 kap. 2 och 4 miljöbalken, där bekämpning inte är beviljad, ska ett säkerhetsavstånd på minst 30 m iakttas. 4

5 4. Bekämpning med luftfarkost får ej ske i eller i anslutning till områden som hyser störningskänsliga och särskilt skyddsvärda fågelarter så att sådana populationer störs påtagligt. För att inte störa enskilda individer ska ett säkerhetsavstånd på minst 300 m mot aktiva bon av havsörn och minst 200 m mot bon av fiskgjuse iakttas. 5. De områden som inte tidigare fågelinventerats, i enlighet med det tidigare kontrollprogrammet för förekomst av storfågel, måste inventeras innan bekämpning får ske. Särskilda försiktighetsmått vid spridningen Utöver de anvisningar för hanteringen som leverantören av bekämpningsmedlet lämnar ska följande särskilda försiktighetsmått iakttas av den som erhållit dispensen: 1. Polismyndigheten ska underrättas om tid och plats för spridningen. 2. Lämplig utrustning för att bestämma temperatur, vindriktning och vindhastighet ska användas när spridningen genomförs. Vindhastigheten ska kunna bestämmas med en noggrannhet av 0,5 m/s. 3. Flygförarna som utför bekämpningen ska vara dokumenterat skickliga. Flygförarna ska ha skriftliga instruktioner för arbetet. 4. Spridningen ska dokumenteras fortlöpande. Dokumentationen ska spara i tio år och ska vid begäran uppvisas för tillsynsmyndighet och göras tillgänglig för forskning. Av dokumentationen ska framgå vilket medel och vilken dos som använts samt tidpunkt och plats för spridningen, temperatur, vindriktning, vindhastighet och väderleksförhållanden, vilka skyddsavstånden varit, flygriktningen och eventuella andra uppgifter som flygföraren bedömt vara av betydelse, samt flygförarens namn. resultatet av bekämpningen. Övrigt Enligt 14 kap. 6 miljöbalken ska spridningen ske så att människors hälsa inte skadas eller människor vållas annan olägenhet och så att miljöpåverkan blir så liten som möjligt. Bestämmelser till skydd mot 5

6 ohälsa i arbetsmiljön finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:1) Mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxinpåverkan, överkänslighet. Vidare får inte barn vistas i omedelbar närhet när bekämpningsmedlet hanteras. Åtgärder i skyddade områden såsom bekämpning av översvämningsmyggor omfattas av föreskrifter som reglerar olika verksamheter, till exempel naturreservat, nationalpark, natura 2000 område. Tillstånd att få använda bekämpningsmedel kan krävas i dessa områden. Referenser Engström, H. Petersson, E Monitoring of birds and studies of disturbance sensitivity in relation to mosquito control on flood plains along River Dalälven, central Sweden. Submitted version for Ornis Svecica. 2009, s. 20 s. Lundström, J O. Schäfer, M. 2009a. Report 2. Calibration of the Osterman helicopter spraying equipment for VectoBacG and VectoBac TP, June Österfärnebo, Sweden : Projekt Biologisk Myggkontroll c/o Nedre Dalälvens Utvecklings AB, 2009a. s. 5. Lundström, J O. Schäfer, M. 2009b. Report 3. Helicopter based application of VectoBac G against mosquito larvae in Swedish wetlands, August Österfärnebo, Sweden : Projekt Biologisk Myggkontroll c/o Nedre Dalälvens Utvecklings AB, 2009b. s. 5. 6