Ansökan om dispens (enligt Artskyddsförordningen 4 ) för helikopterbaserad biologisk bekämpning av stickmygglarver i områden vid Deje under 2012.

Transkript

1 Ansökan om dispens (enligt Artskyddsförordningen 4 ) för helikopterbaserad biologisk bekämpning av stickmygglarver i områden vid Deje under Inledning Sökande har tidigare till Kemikalieinspektionen (från överförd till Naturvårdsverket) överlämnat ansökan om dispens för spridning av det biologiska bekämpningsmedlet VectoBac G (reg nr 4889) med hjälp av helikopter (MB kap 14, 7, 9 ) för bekämpning av stickmygglarver i översvämningsområden vid Deje i Forshaga kommun, samt överlämnat ansökan om tillstånd för att utföra denna bekämpning inom Natura 2000-områden (MB 7 kap. 28a ). Sökanden har dessutom överlämnat anmälan, enligt specificering i registreringen av VectoBac G, till de operativa tillsynsmyndigheterna inom berörd kommun och länsstyrelse. Enligt besked från Per Gustavsson, länsstyrelsen i Värmland, skall sökande även söka dispens enligt artskyddsförordningens 4 med en motivering om hur de tre punkterna i artskyddsförordningen 14 är uppfyllda. 2. Beskrivning av verksamheten 2.1. Bekämpningsmedel Översvämningsmyggornas larver bekämpas med bekämpningsmedlet VectoBac G (reg nr 4889). Den aktiva beståndsdelen är proteinkristaller producerade av bakterien Bacillus thuringiensis israelensis (BTI) som har en världsomfattande förekomst som även inkluderar svenska våtmarker. VectoBac G är torkad och finfördelad kultur av BTI, som med majsolja fästs vid pellets av majskolvens vedartade kärna. Form och densitet gör att dessa pellets tränger förbi vegetationen och når vattensamlingar med stickmygglarver. Insatsen planeras till periodvis översvämmade låglänta våtmarksområden vid Deje (Figur 1). Kartläggning av potentiella översvämningsvåtmarker med hjälp av terrängkartor, ortofoton, inmätning till fots med GPS samt en digital terrängmodell (DTM) framtagen under 2011, visar att inom ramområden på totalt 432 ha kan stickmygglarver behöva bekämpas. Effekten av BTI är kortvarig (24 till 48 timmar) och påverkar därför bara en generation av stickmyggornas larver, varför bekämpningen behöver upprepas efter varje mer omfattande kläckning av översvämningsmyggor mellan maj till augusti. Översvämningar under växtperioden kan producera stora till enorma mängder av översvämningsmyggor i de flacka låglänta våtmarkerna. Vårfloden kan redan under april leda till produktion av Aedes sticticus i nära anslutning till de skogsmyggor som bara utvecklar en generation per år. Med varierande tidsintervall inträffar dessutom sommaröversvämningar som enbart producerar översvämningsmyggor. Behovet av kontrollåtgärder varierar därför i relation till översvämningarnas frekvens och omfattning under växtsäsongen. Samtliga potentiella bekämpningsområden som ingår i denna ansökan har besökts vid flera tillfällen och bedöms kunna producera stora till enorma mängder översvämningsmyggor vid översvämning under växtsäsongen. Kommunledningskontoret Forshaga kommun, Box 93, Forshaga, Besöksadress: Storgatan 52 E-post: kommun@forshaga.se, Hemsida: Telefon: , Fax:

2 Figur 1. Planerade ramområden för myggbekämpning runt Deje. Det komplicerade översvämningsmönstret gör det svårt att förutsäga när, hur ofta och hur stora översvämningar som kan inträffa under en säsong. Förändringar av vattennivåer följs kontinuerligt under barmarksperioden och vid varje översvämning under april till och med augusti utför ansvarig personal kvantitativ provtagning av stickmygglarver för bedömning av eventuellt behov av bekämpning. Bekämpning är aktuell när det förekommer mer än fyra stickmygglarver per liter vatten inom stora vattenytor, eller mer än 50 larver per liter inom mindre vattensamlingar eller diken (Kemikalieinspektionens godkännande av Vectobac G reg nr 4889). Varierande mängd stickmygglarver mellan olika delar av ett potentiellt bekämpningsområde medför att vi behöver besöka flera provytor och ta 10 prov inom varje provyta för att få den överblick som krävs för en samlad bedömning av bekämpningsbehov. Inför en insats behövs dessutom detaljerad kunskap om exakt position och storlek hos de våtmarksarealer som skall behandlas. Denna information extraheras ur vår DTM, tidigare kartläggningar och genom utökad kartläggning direkt i fält med hjälp av GPS i direkt anslutning till bekämpningsinsatsen. Baserat på resultaten från mätningar av mängden mygglarver och de översvämmade ytornas storlek görs en erfarenhetsmässig bedömning av bekämpningsbehovet i varje potentiellt bekämpningsområde. 2

3 Under 2002 till 2011 har VectoBac G används i dosen kg/ha för bekämpning av översvämningsmygg vid nedre Dalälven, och vi avser använda samma dos även runt Deje. Den helikopterbaserade metoden som används för spridning av VectoBac G innebär en mycket låg risk för feldosering och garanterar att kraftig överdosering inte kan inträffa Bekämpningsmetod För spridning av VectoBac G används helikopter som flyger över det aktuella området vid ett tillfälle per insats. Vid insatser används landnings- och lastningspunkter nära aktuella bekämpningsområden. Piloten får digitaliserad information (visas på bildskärm i helikoptern) över exakt vilka områden som skall behandlas samt instruktion om dosering och eventuella förbehåll för områden som inte får överflygas. Efter genomförd spridning överlämnar piloten detaljerad digitaliserad information om helikopterns flygrörelser under spridning. Flygrutten analyseras omgående av ansvariga biologer för att utvärdera täckningsgrad och precision. Helikoptern flyger med en jämn hastighet på 60 knop (ca 100 km/h) i raka linjer på ca 40 m höjd för att åstadkomma en jämn fördelning av VectoBac G, vid högre höjd ökar risken för vindavdrift vilket sänker precisionen. Flygtiden är ca en ha per minut och helikoptern kan sprida VectoBac G över ca 50 ha efter varje lastning. 3. Motivering enligt Finns det någon annan lämplig lösning? Stickmyggor är mycket besvärliga att bekämpa och det finns i nuläget få metoder som är beprövade och fungerande. Regelverket inom EU har ytterligare begränsat möjligheten när det gäller användning av kemiska och biologiska bekämpningsmedel och bedömningen är att enbart produkter baserade på BTI kommer att godkännas för registrering. Registrering som bekämpningsmedel är en förtutsättning för användning inom EU. Den föreslagna metoden för bekämpning av översvämningsmyggor i temporärt svämmade otillgängliga områden vid Deje innebär spridning av BTI, i form av produkten VectoBac G, från helikopter enbart under översvämning som producerar sådana mängder larver att det motiverar en insats. Spridning med helikopter garanterar jämt spridning med korrekt dosering. Spridning från hand på marken kan vara ett alternativt för bekämpning av diken, men fungerar inte för stora översvämmade områden. Stora översvämmade områden skulle kräva betydande personalinsatser med ett flertal personer som till fots arbetar sig genom området på parallella linjer. Bekämpning med hjälp av markpersonal tar dock mycket längre tid än med helikopter och dessutom innebär det ökad störning av fåglar (speciellt negativt under häckningstid) och andra djur, samt ökat markslitage. Dessutom är de potentiella bekämpningsområden i stort sätt otillgängliga under översvämningsperioden vilket innebär ökad skaderisk för personal som utför bekämpning från marken. Helikoptern är och förblir därför 3

4 den rekommenderade och användbara metoden för spridning av VectoBac G i översvämningsområden. Några andra alternativ för begränsning av översvämningsmyggor diskuteras i det mycket omfattande projekt Människor, mygg och natur vid Nedre Dalälven (regional landskapsstrategi) som är ett samarbete mellan fyra länsstyrelser och finansierat via Naturvårdsverket med ca kkr per år. Tre arbetsgrupper med egna projektledare ingår: a) strömmande vatten som utreder eventuella lösningar baserad på ändringar i hydrologin b) öppna landskap som utreder eventuella lösningar baserad på ändringar i topografin, dvs utökad hävd och slåtter c) andra åtgärder som utreder eventuella lösningar baserad på röjning av diken och sly Enligt besked från huvudprojektledare Anna-Carin Lundkvist, Länsstyrelsen Gävleborg, bedöms inget av de förslag som nu tagits fram kunna fungera som myggbekämpning under överskådlid framtid inte under de närmaste 5-6 åren, det kan ta lång tid men huvudprojektledaren har ingen aning om hur många år, eventuellt inte innan projektledarens pensionering (vilket är långt in i framtiden). Detta besked gavs muntligt under ett offentligt möte i Österfärnebo Därmed finns det i nuläget ingen annan fungerande lösning för problemet med översvämningsmygg än den föreslagna bekämpningen genom spridning av VectoBac G från helikopter Försvåras upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus hos aktuella fågelarters bestånd i deras naturliga utbredningsområde? Bullerstörning. Eurocopter typ AS-T50-B3 är en relativt ny modell med hög lastförmåga (1 000 kg) och låg bullernivå. Vid start är bullernivåerna ca 120 dba, vid landning ca 110 dba och under kontinuerlig flygning är bullernivåerna betydligt lägre. För spridning av VectoBac G får piloten digitaliserad information över områden som skall behandlas och flyger 40 m över marken med en hastighet på 60 knop (ca 100 km/h) i långa raka flygstråk för jämn spridning vilket tar cirka en minut per ha. Flygaktiviteten kan utgöra ett visst störningsmoment för individuella fåglar men har troligen ingen påverkan på häckningsframgång eller populationens fortlevnad. Användning av helikopter innebär en viss bullerstörning men det finns ingen indikation på att buller från helikopter som kortvarigt passerar ett område har någon negativ effekt på häckningsframgång hos hackspettar och andra fågelarter (Bilaga 1, 6). Användning av helikopter vid spridning av VectoBac G i översvämningsområden bedöms inte medföra någon betydande negativ inverkan på häckande storfåglar (Bilaga 1, 5). Vi vill speciellt betona att fåglar inte är generellt känsliga för störning i form av lågt flygande helikopter under bekämpningsuppdrag, att häckande sångsvan inte gav någon observerbar reaktion på att helikoptern passerade över boet, att observationer av flera arter rovfåglar 4

5 som utsätts för helikopter mycket nära boet under häckning verifierar att detta inte är en betydande störning (Bilaga 1, 7), samt att häckningsframgång hos hackspettar inte påverkas av bullrig militär övningsverksamhet (Bilaga 6). Aktuella fågelarter är sångsvan, fiskgjuse, havsörn, brun kärrhök, bivråk, storlom, trana, gråtrut och fisktärna. Dessa häckar i öppna bon och är rödlistade och/eller listade i Fågeldirektivets bilaga 1. För dessa arter har aktiva bon inom eller i närheten av det aktuella ramområdet för myggbekämpning observerats för sångsvan, fiskgjuse, brun kärrhök, trana, och fisktärna (Bilaga 4). Vid helikopterburen spridning av VectoBac G för bekämpningsinsatser mot översvämningsmyggor i nedre Dalälven tillämpas skyddsavstånd på 250 m runt aktivt bo av fiskgjuse och skyddsavstånd på 300 m runt aktivt bo av havsörn enligt årliga beslut av Kemikalieinspektion under ett flertal år. Varken Kemikalieinspektionen, eller ansvarige ornitologen Dr. Henri Engström, har förordant några skyddsanstånd till aktiva bon av sångsvan, trana, storlom eller andra fågelarter vid nedre Dalälven. Störningsmomentet vid bekämpning av översvämningsmygg från helikopter är kortvarigt och bedöms inte försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos bestånd av fågelarter inom deras naturliga utbredningsområden. Skyddsavstånd till aktiva bon av vissa fågelarter kan inrättas men beroende på storleken och myggproduktionen av den undantagna ytan kan detta leda till att bekämpningsinsatsen som helhet inte ger tillfredställande resultat Behövs dispens av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet? Inventering och noggrann kartläggning visar att de översvämningsområden som ingår i denna ansökan är mycket produktiva kläckningsområden för översvämningsmyggor och kan ge besvärande till olidliga mängder av Aedes sticticus och andra översvämningsmyggor (Bilaga 12, 13). Mängden stickmyggor i området efter översvämning överstiger vad de flesta människor någonsin upplevt och översvämningar inträffar approximativt varje till vart tredje år, med varierande antal översvämningar per år. Dessa återkommande stora till olidliga mängder stickmyggor har betydande negativa effekter på såväl boende, besökare som näringsliv. Upprepad exponering för översvämningsmygg kan leda till ångest och depression vilket medför att man kan befara avfolkning från högt exponerade orter som varit kontinuerligt bebodda i flera hundra år (Deje finns sedan 1760 nämnt som ort med sågverk). Befolkningen uttrycker tydligt att de oregelbundet återkommande olidliga myggproblemen har betydande negativa effekter på alla aspekter av möjligheten att leva och bo i Deje med omnejd och att det finns också ett uttryckligt behov av hjälp med bekämpning av översvämningsmyggorna (Bilaga 2). Problemet med aggressiva stickmyggor har förekommit i området vid Klarälven under åratal men är dock inte dokumenterat före Sammantaget bedöms bekämpningsåtgärder mot översvämningsmyggor vara ett betydande allmänintresse 5

6 Svenska stickmyggor kan också sprida humanpatogena virus och bakterier. Sindbvisvirus är ett myggburet fågelvirus som även infekterar människor och ger Ockelbosjukan med hud- och ledproblem (Bilaga 8). Drygt 20% av patienterna med diagnosen Ockelbosjuka får ledbesvär som består i många år eventuellt under resten av livet (Bilaga 9). Harpest orsakas av bakterien Francisella tularensis holarctica och vår forskning indikerar att denna bakterie troligen sprids med stickmyggor. Undersökning av stickmyggor från Örebro, samlade i områden med utbrott av harpest, visar att översvämningsmyggor (Aedes sticticus och Aedes vexans) redan vid kläckning till vuxna myggor bär på denna för människor mycket otrevliga och långdragna bakterieinfektion (Bilaga 10). Även en studie av harpest i Dalarna visar stark koppling till stickmyggor, med det högsta antalet fall vid den relativt oreglerade Västerdalälven (Bilaga 11). Det kan därmed konstateras att stora mängder översvämningsmygg påverkar människors liv och hälsa och myggbekämpningen behövs av hänsyn till allmän hälsa. Enligt ovanstående motivering avseende de tre punkterna i artskyddsförordningen 14 ansöker vi om dispens enligt artskyddsförordningen 4 för följande åtgärder: 1) Att sprida VectoBac G inom totalt 432 ha ramområden vid Deje. 2) Att utföra denna bekämpning från helikopter under perioden maj till augusti. 3) Att utföra bekämpning maximalt fyra gånger per säsong och område under Forshaga Ingrid Näsström Kommunchef Jan O. Lundström Bekämpningsansvarig Bilagor i elektronisk form som bifogas ansökan på USB-sticka 1. Lundström JO, Persson Vinnersten TZ & Schäfer M. MKB 2012 Användning av VectoBac G med spridning från helikopter för bekämpning av stickmygglarver i översvämningsområden vid Deje. Uppsala Lundström JO & Persson Vinnersten TZ. Myggbekämpning i Deje har betydande allmänintresse folkets röst om behovet av åtgärder. Uppsala Lundström JO & Schäfer M Komplettering av ansökan om tillstånd enligt MB 7 kap 28 a samt ansökan om dispens enligt MB 14 kap 7, 9, begärd av Naturvårdsverket. Uppsala Mangsbo D Fågelinventeringen i Deje Sammanställning av vissa fågelarters förekomst inom områden runt Deje som är aktuella för bekämpning av myggor sommaren Rapport

7 5. Engström E, Petersson E Monitoring of birds and studies of disturbance sensitivity in relation to mosquito control on flood plains along River Dalälven, central Sweden. Submitted manuscript. 6. Delaney DK, Pater LL, Carlile LD, Spadgenske EW, Beaty TA, Melton RH Response of red-cockaded woodpeckers to military training operations. Wildlife monographs 177: Engström, H Uppföljningsprogram för fåglar; inventering av storfåglar och test av störningskänslighet. Fågelstudier inom myggkontrollverksamheten vid Nedre Dalälven, Resultatredovisning Institution för ekologi och evolution; Uppsala Universitet , rev Lundström JO, Vene S, Espmark Å, Engvall M, Niklasson B, Geographical and temporal distribution of Ockelbo disease in Sweden. Epidemiology and Infection 106: Niklasson B, Espmark Å, Lundström JO, Occurence of arthralgia and specific IgM antibodies three to four years after Ockelbo disease. Journal of Infectious Diseases 157: Lundström JO, Andersson A-C, Bäckman S, Schäfer ML, Forsman M, Thelaus J Transstadial transmission of Francisella tularensis holarctica in mosquitoes, Sweden. Emerging Infectious Diseases 17: Rydén P, Björk R, Schäfer ML, Lundström JO, Petersén B, Lindblom A, Forsman M, Sjöstedt A, Johansson Outbreaks of tularemia in a boreal forest region depend on mosquito prevalence. Journal of Infectious Diseases, In Press Lundström JO & Schäfer M Stickmyggor och översvämningsvåtmarker I Deje, Forshaga kommun, sommaren Uppsala Lundström JO, Wahlqvist P & Schäfer M Stickmyggor sommaren 2011 i Deje, Forshaga kommun. Uppsala