Var kläcks myggen? Kartläggning av tillfälligt översvämmade våtmarker i Deje

Transkript

1 Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Naturgeografi Kristina Berg Var kläcks myggen? Kartläggning av tillfälligt översvämmade våtmarker i Deje Where are the mosquito hatching grounds? Mapping of temporary flooded wetlands in Deje Examensarbete 7.5 hp Mät- och kartteknikprogrammet Datum/Termin: Handledare: Rolf Nyberg Examinator: Kristina Eresund Ev. löpnummer: 2011:02 Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax Information@kau.se

2 Faculty of Social and Life Sciences Department of Geography and Tourism Kristina Berg Where are the mosquito hatching grounds? Mapping of temporary flooded wetlands in Deje Degree Project of 7.5 credit points Study Programme in Surveying and Mapping Date/Term: Supervisor: Rolf Nyberg Examiner: Kristina Eresund Serial Number: Karlstads universitet II Karlstad Tfn Fax

3 Försäkran Denna rapport är en deluppfyllelse av kraven till högskoleexamen på programmet för Mät- och kartteknik. Allt material i denna rapport som inte är mitt eget har identifierats, och rapporten innehåller inte material som har använts i en tidigare examen.. Kristina Berg Godkänd: Karlstad den... År-Månad-Dag. Rolf Nyberg Handledare. Kristina Eresund Examinator III

4 Sammanfattning Med anledning av stora myggproblem i Dejeområdet har Forshaga kommun tagit beslut att med hjälp av Jan Lundström och Martina Schäfer, myggforskare vid Uppsala Universitet och grundare av Biologisk myggkontroll, utreda vilka myggarter som förekommer i området. Man vill även utreda ifall problemen är tillräckligt allvarliga för att motivera insats med biologisk bekämpning baserad på BTI 1. Under 2010 konstaterades att majoriteten av myggorna var översvämningsmygg och en preliminär bedömning av tänkbara kläckningsområden gjordes. Som ett led i den fortsatta utredningen ingår att med hjälp av en digital terrängmodell kartlägga dessa översvämningsområden mer noggrant. I studien utvärderas om Lantmäteriets höjdmodell grid 2+, baserad på laserskanning, är användbar i detta syfte. Det är även viktigt att beskriva vid vilka vattennivåer myggproducerande översvämningar inträffar och hur ofta dessa förekommer i området. Resultat och bearbetade data kommer att användas i det fortsatta arbetet med myggproblematiken i Deje. Denna rapport vänder sig därför primärt till tjänstemän i Forshaga kommun och de forskare som är involverade i projektet. Jämförelser har gjorts av Klarälvens flöden från med 2010, som är det enda året myggen har räknats. Kontrollmätning av vattenlinjen har gjorts med hand-gps och översvämningsanalyser har utförts i GIS-programmet ArcGIS. Redan 2010 pekade forskarna ut Natura 2000-områdena Pannkakan (som även är naturreservat) och Ådrans älvskogar som en huvudsaklig källa till mygg, ett antagande som kan bekräftas av att dessa områden börjar översvämmas redan vid flöden strax över periodens medelflöde 182 m³/s. På ett ortofoto från maj 2010 visade sig nivån nedströms Dejeforsen vara ca 0,6 m högre än normalt något som teoretiskt kan ha förekommit minst sju gånger under den undersökta tidsperioden. Att högre flöden per automatik skulle innebära större mängder mygg verkar bara stämma till viss del. Översvämningsanalysen visar att större delen av de översvämmade områdena får en djupare vattennivå än 1 m vid beräknade 100-års och högsta flöden. Den visar också att det finns vändpunkter där de myggproducerande områdenas yta minskar i takt med att vattenståndet ökar. Den använda höjdmodellen har vissa brister, men är man medveten om dessa fungerar modellen ändå väl för denna typ av översvämningskartering. 1 BTI = Bacillus thuringiensis ssp. israelensis = ett biologiskt bekämpningsmedel som angriper mygglarvens matsmältningskanal. IV

5 Abstract Due to the severity of the mosquito problem in the Deje area, the municipality of Forshaga decided to investigate the mosquito fauna of the area and whether the problem dictates the use of biological control agents (BTI). The municipality is assisted by Jan Lundström and Martina Schäfer, the founders of Biological mosquito control, who carry out mosquito related research. During 2010, the majority of the mosquitoes in Deje were classified as floodwater mosquitoes and their probable hatching grounds were identified. As part of the continued investigation mapping of temporary flooded wetlands is done by using and evaluating a DTM (digital terrain model) produced from airborne laser scanning. Studying the frequency of mosquito-producing floods in the area in relation to varying water levels is also significant. The results and data will be implicated in the future work concerning mosquito problems in Deje. This report is therefore addressed to officials of the municipality of Forshaga and researchers involved in the project. Comparisons have been made of the water flow (m³/s) of the Klarälven river between with the flow level in 2010, the only year that mosquito counting has been done so far. The position of the waterline has been measured by using a handheld GPS and flood analysis have been carried out by using a GIS program: ArcGIS. As early as 2010, the protected Natura 2000 areas Pannkakan and Ådrans älvskogar were identified as the main probable mosquito hatching areas. This was confirmed by the flood analysis, which showed that parts of these areas are flooded even at levels just above the river s average flow point 182 m³/s. In an aerial photo taken in May 2010 the water level downstream from the Deje rapids appeared to be circa 0,6 m higher than normal level. Theoretically the same level can have occurred at least 7 times during the investigated period ( ). That higher flow levels are directly related to greater quantities of mosquitoes seems to be only partially correct. The flooding analysis shows that the majority of flooded areas have a water level deeper than 1 m in calculated 100 year flow and highest calculated flow. At a certain water level there is a turning point at which the surface area of the mosquito hatching grounds decreases in relation to increasing water level. Despite its limitations the DTM can effectively be used for this type of flood mapping. V

6 Innehållsförteckning Försäkran... III Sammanfattning...IV Abstract... V 1 Inledning Bakgrund Beskrivning av området Syfte och målgrupp Frågeställningar Metod Material Ursprungsdata Nya Nationella Höjdmodellen - Grid Höjdsystem Instrument Programvaror Ordlista Genomförande Förberedelser Fotografering Inmätning med GPS Samband mellan vattennivåer och flöden Översvämningsfrekvens Anpassning av vatten- och landytor Beräkning av översvämningsområden Lagring av data Resultat Flöden Vattennivåer Nedströms Dejeforsen Uppströms Dejeforsen Översvämmade områden Nedströms Dejeforsen Uppströms Dejeforsen Mölnbacka Samband mellan myggor, flöden och översvämmade områden Slutsats Diskussion Data Resultat Problem under genomförandet Förslag på fortsatta studier Slutord Tackord Källförteckning Skriftliga källor (pdf) Internetkällor Personliga referenser Bilagor Bilaga 1 Databeskrivning Bilaga 2 Punkttäthet vid laserskanning Bilaga 3 Samband mellan några flöden och vattennivåer Bilaga 4A Översvämmade områden nedströms vid olika vattennivåer Bilaga 4B Översvämmade områden uppströms vid olika vattennivåer Bilaga 5 Översvämmade områden Bilaga 6 Översvämmade områden vid 100-årsflöde Bilaga 7 Översvämmade områden vid högsta flöde VI

7 1 Inledning 1.1 Bakgrund Med anledning av stora myggproblem i Dejeområdet, vid Klarälven i Värmland, har Forshaga kommun tagit beslut att med hjälp av Jan Lundström och Martina Schäfer, myggforskare vid Uppsala Universitet och grundare av Biologisk myggkontroll, utreda vilka myggarter som förekommer i området och om problemen är tillräckligt allvarliga för att motivera insats med biologisk bekämpning baserad på BTI 2. Under sommaren 2010 samlades myggor in på fem platser i Dejeområdet för räkning och artbestämning. Det finns en mängd olika myggarter, bl.a. skogsmyggor och stickmyggor. Det konstaterades att merparten av de förekommande arterna var översvämningsmyggor (tillhör arten stickmyggor) och forskarna gjorde en preliminär bedömning av vilka områden som skulle kunna vara myggproduktionsområden. (figur 1, Lundström och Schäfer 2010) Figur 1 Preliminära myggproduktionsområden enligt Lundström och Schäfer Myggfällornas placering är markerade med röd stjärna. 2 BTI = Bacillus thuringiensis ssp. israelensis = ett biologiskt bekämpningsmedel som angriper mygglarvens matsmältningskanal. 1

8 För att kunna utföra myggbekämpning från luften med hjälp av helikopter behöver man med en relativt hög detaljeringsnivå veta vilket geografiskt område som ska bekämpas. Det finns därför behov av att på ett mer detaljerat och geografiskt överskådligt sätt kartlägga översvämningsområden med potential att fungera som kläckningsområden. Det är även viktigt att beskriva vid vilka vattennivåer myggproducerande översvämningar inträffar och hur ofta dessa förekommer i aktuellt område. Anledningen till detta är att översvämningsmyggor lägger sina ägg på marken och att äggen kan ligga kvar i flera år, men för att de ska kläckas till larver krävs att de först utsätts för torka och därefter kommer under vatten. Kläckningsplatserna varierar beroende på vilka områden som svämmas över vid olika vattennivåer, och flera generationer mygg kan kläckas under en sommar. De allra flesta larver förekommer där vattendjupet är mindre än en meter och i huvudsak på flack mark (Lundström och Schäfer 2006). Dessutom påverkar flera andra faktorer om ett område kan vara en tänkbar myggproduktionsmiljö; bl.a. närheten till vattendrag som kan svämma över, markens struktur och lutning samt vegetation och nyckelarter (Lundström och Schäfer 2010). De framtagna översvämningsytorna kommer vid en bekämpning att matas in i navigationssystemet på den helikopter som sprider BTI eftersom detta kräver noggrann geografisk precision. För att få utföra bekämpning med BTI från helikopter måste tillstånd ges från kemikalieinspektionen och berörda markägare (Lundström och Schäfer 2006). Eftersom ett av de sannolika myggproduktionsområdena i Deje innefattar Natura 2000-områdena Pannkakan, som även är naturreservat, och Ådrans älvskogar behöver kemikalieinspektionen i sin tur ansöka om tillåtelse hos regeringen. Inför beslut gällande liknande områden vid Dalälven 2010 ville regeringen ha beslutsunderlag från Naturvårdsverket. Många myndigheter är alltså inblandade innan en eventuell bekämpning kan genomföras. (Naturvårdsverket: myggbekämpning i skyddade områden) 1.2 Beskrivning av området Det aktuella området är delvis ett gammalt deltaområde där det, främst norr om Deje samt vid Pannkakan, finns många lämningar efter Klarälvens tidigare lopp i form av gölar, korvsjöar och sandbankar, vilket syns mycket tydligt både i höjdmodellen och på flygbilder (figur 2 och 3). Figur 2 Lämningar från Klarälvens tidigare lopp (höjdmodell) 2 Figur 3 Lämningar från Klarälvens tidigare lopp (Google flygbild)

9 I Länsstyrelsens information om naturreservatet Pannkakan beskrivs hur området bildats: För ca 200 år sedan bildade Klarälven ett låglänt deltaområde i utloppet till sjön Lusten. Deltat, som består av lätteroderad så kallad svämsand byggs på efterhand, främst vid höstoch vårflod. Med tiden har området fått karaktären av en ö och numera löper älven i två fåror runt Pannkakan. Inne på ön kan man se rester av de gamla älvfåror som tidigare genomkorsat deltat. (figur 4 och 5) Figur 4 Deltaområdet vid Lusten (Höjdmodell) Figur 5 Deltaområdet vid Lusten (Google flygfoto) I Länsstyrelsens bevarandeplaner för de båda Natura 2000 områdena Pannkakan och Ådrans älvskogar beskrivs dessa som alluviala lövskogar som tidvis är översvämmade. Vegetationen är tät och urskogsliknande, låglänta områden översvämmas regelbundet och det finns många insektsarter, bl.a. mängder av stickmyggor sommartid. Terrängen i Ådrans älvskogar beskrivs som kuperad med vallar och svackor som vattenfylls vid högt vatten. Här nämns också att det inom ett par km från Pannkakan finns ett tjugotal liknande områden och att återkommande översvämningar är en förutsättning för att behålla den typiska vegetationen och djurlivet. Personer som bott länge vid älven har berättat att översvämningarna var betydligt kraftigare och ständigt återkommande höst och vår innan regleringen av Klarälven skärptes och att även myggproblemen var värre då. Enligt myggforskarna Schäfer och Lundström (2010) är det mycket vanligt att de översvämningsområden som genererar många översvämningsmyggor även är skyddade för sina naturvärden, vilket skapar en konflikt mellan å ena sidan bevarande av naturvärden och å andra sidan en dräglig boendemiljö för ortsbefolkningen. Det innebär att en mängd avväganden måste göras, baserade på tydliga beslutsunderlag, vilket är bakgrunden till detta arbete. 3

10 1.3 Syfte och målgrupp Resultatet av detta arbete kommer tillsammans med bearbetade data att användas i det fortsatta arbetet med myggproblematiken i Deje. Målgruppen är därför primärt tjänstemän i Forshaga kommun och de forskare som är involverade i projektet. Eftersom myggfrågan är något som många i Forshaga kommun är engagerade i är min förhoppning att intresserade kommuninvånare ska kunna ta del av resultatet i form av en anpassad, mindre teknisk, version av rapporten på t.ex. kommunens hemsida. 1.4 Frågeställningar Vid vilka vattenflöden kan översvämningar ha förekommit under perioden 1 maj-31 augusti, åren ? Vilka områden kan ha översvämmats vid de olika tillfällena? Vilka av översvämningarna kan ha orsakat mygg? Går det att hitta något samband mellan 2010 års översvämningar och mängden myggor i fällorna? Vilka områden skulle bli potentiella myggkläckningsområden vid nivåer motsvarande 1995 års översvämning samt vid simulerat 100-års/högsta flöde? Är Lantmäteriets terrängmodell Grid2+ användbar för kartläggning av myggproducerande områden, i jämförelse med den typ av modell forskarna använt tidigare? 1.5 Metod Studien består av ett antal delmoment, som alla är viktiga för slutresultatet. För att få fram vilka flöden som är normala och hur ofta onormalt höga flöden förekommit under perioden 1 maj till 31 augusti åren görs en sammanställning av Klarälvens flöden vid kraftstationen i Skymnäs, 48 km uppströms Deje, under perioden. Flöden från jämförs med 2010, som är det enda året myggen har räknats, för att hitta myggproduktionsnivån. Som referensvärden identifieras flöden och vattennivåer för översvämningen 1995, samt för tidpunkterna för laserskanning, flygfotografering och GPSmätning. Kontrollmätning av vattenlinjen görs med hand-gps vid Torptjärn som ligger lättillgängligt, samt uppströms och nedströms Dejefors kraftstation. Vilken vattennivå motsvarar det? Vilket flöde uppmättes samma dag? Även information om dämningsgränsen vid kraftstationsdammen samt en intilliggande höjdfix kan användas som referensvärden. Dessa höjdvärden måste dock räknas om från RH70 till RH2000. För att beräkna översvämningsytor upp till 1 m djup vid olika vattennivåer används rasteranalys av höjddata och utvalda vattennivåer i ArcGIS. 4

11 Som komplement till tekniska data tillkommer fotografering av (ev. myggproducerande) områden, samt information från ortsbor som har bott länge i området vid Risätter och markägare vid Torptjärn. Kan de minnas något extremt myggrikt år och i så fall: under vilken månad var det besvärligt? Var upplever markägarna att översvämningsområdena finns? Kontrollinmätning görs med GPS och läggs in i GIS. För områden med liknande problematik vid Nedre Dalälven har forskarna använt sig av höjdinmätning med flygburen laserskanning för att konstruera en egen digital terrängmodell i Vertical Mapper inom GIS-programmet MapInfo, vilket fungerat mycket bra som verktyg för kartläggning av myggproducerande områden. I detta arbete används istället Lantmäteriets terrängmodell grid 2+, Nya Nationella höjdmodellen, baserad på den pågående laserskanningen av Sverige, i GIS-programmet ArcGIS. Resultatet av detta arbete måste därför sparas i ett format som går att använda i MapInfo-miljö för att forskarna ska kunna använda det i sitt fortsatta arbete. 1.6 Material Ursprungsdata Nya Nationella höjdmodellen, baserad på Lantmäteriets laserskanning från hösten 2009 (se 1.6.2) Fortums flödesdata från Skymnäs, norr om Munkfors, åren Forshaga kommuns GIS-skikt med normalvattenytor Länsstyrelsens GIS-skikt med Natura 2000-områden Information om höjdskillnad mellan äldre höjdsystem och RH2000 Fixpunktbeskrivning, med dämningsgräns vid Dejeforsen Mätpunkter från GPS för att kontrollera vattenlinjen Ortofoto Terrängkarta För detaljerad information om ursprungsdata, se bilaga Nya Nationella Höjdmodellen - Grid 2+ Höjdmodellen tas fram genom laserskanning av terrängen från flygplan. Punkttätheten är 0,5 1 punkt per kvadratmeter och med automatiska metoder klassas punkterna till olika kategorier. Från de punkter som klassats som mark eller vatten framställs höjdmodellen i form av ett grid (rutnät) med 2 x 2 m celler där varje cell representerar ett höjdvärde. På plana, öppna ytor är noggrannheten i höjd bättre än 0,1 m, men försämras i områden med tät vegetation eller i starkt lutande terräng. Kravet är dock att höjdnoggrannheten i genomsnitt ska vara bättre än 0,2 m. (Lantmäteriet: produktbeskrivning grid 2+) Punkttäthet för hela området redovisas i bilaga 2. 5

12 1.6.3 Höjdsystem Höjder kan anges i flera olika höjdsystem. De nationella är RH00, RH70 och RH2000; dessutom finns en mängd regionala och lokala system. För närvarande pågår arbete med att RH2000, det nyaste och mest noggranna systemet, ska användas i hela Sverige. Mellan de olika höjdsystemen kan höjderna variera väldigt mycket och det är därför viktigt att ange vilket system man använder. Omräkning till samma system är nödvändigt om höjder från flera olika system ska användas (Lantmäteriet: Höjdsystem). I Forshaga kommun är höjderna i RH2000 ca 0,5 m högre än i RH00 och ca 0,2 m högre än i RH70 (Sweco) Instrument För inmätning av vattenlinjen används handburen GPS-mottagare, modell Garmin Oregon 550t Programvaror Hantering av GPS-data sker i ExpertGPS 4.27 För GIS-analyser och kartframställning används ArcGIS, version 10 från ESRI Microsoft Excel används för flödesdata, tabeller och diagram Microsoft Paint används för mindre bilder i rapporten Rapporten skrivs i Microsoft Word 6

13 2 Ordlista Alluvium (lat. vattenflöde, översvämning) Avlagring av sand, lera och grus eller andra ämnen, som bildas i sjöar, hav eller tillfälligt översvämmade områden. (Wikipedia: alluvium) Alluvialsand/-lera = svämsand/-lera, se beskrivning ovan Alluviala lövskogar Naturliga, tidvis översvämmade skogar med ask, klibbal eller gråal i låglänta områden och längs vattendrag på jordar, som är rika på alluviala avlagringar och som vid lågvatten är väl dränerade. [ ] Hela arealen ska översvämmas årligen under en period av minst 3 veckor (Naturvårdsverket: Natura 2000 Art- och naturtypsvisa vägledningar) BTI (Bacillus thuringiensis israelensis) Bakterie som producerar det proteinkristall som används för biologisk bekämpning av översvämningsmyggor. GIS (Geografiskt informationssystem) Programvara för lagring, analys och presentation av geografiska data. GPS Global Positioning System Satellitbaserat positioneringssystem. MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, tidigare Räddningsverket Natura 2000 Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden inom EU. Syftet med nätverket är att hejda utrotningen av djur och växter och deras livsmiljöer och på så sätt bevara den biologiska mångfalden för framtida generationer. [ ] Till varje Natura 2000-område ska finnas en bevarandeplan som beskriver områdets naturvärden, vad som kan skada eller påverka, samt förutsättningar för skydd och skötsel. (Länsstyrelsen: Natura 2000) Naturreservat Enligt Miljöbalken 7 kap 4 : Ett mark- eller vattenområde får av Länsstyrelsen eller kommunen förklaras som naturreservat i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. Ett område som behövs för att skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer eller livsmiljöer för skyddsvärda arter får också förklaras som naturreservat. Nyckelart En art som har stor betydelse för andra arters överlevnad i ett ekosystem (Wikipedia: nyckelart) Ortofoto Flygbild som är skalriktig på samma sätt som en karta, dvs. anpassad så att den ser ut att vara fotograferad rakt ovanifrån. 7

14 3 Genomförande 3.1 Förberedelser Höjddata över Forshaga kommun beställdes från Lantmäteriet och sparades på Forshaga kommuns GIS-server. Vattennivåer från MSB och Fortum i äldre höjdsystem räknades om till RH2000 för att kunna användas tillsammans med höjddata från laserskanningen. 3.2 Fotografering Områdena vid Sjöbotten och Torptjärn fotograferades i början av maj månad. Inget av områdena var dock översvämmat vid tillfället eftersom våren varit regnfattig och snösmältningen skett i form av avdunstning pga. en ovanligt varm period i april. I samband med inmätning av vattenlinjer längs älven fotograferades även dessa områden (exempel, figur 6) Figur 6 Potentiellt översvämningsområde vid Torptjärn. Vattenlinjen går mitt i vassen. 3.3 Inmätning med GPS Mätning av vattenlinjen gjordes med hand-gps ca var 5:e meter längs vattenkanten, ca 200 m i flacka områden. Som vattenlinje räknades där vattenytan syntes tydligt och det var för blött att gå med knähöga stövlar. De inmätta stråken var vid Torptjärn (figur 8), samt uppströms och nedströms Dejeforsen, på båda sidor av älven (figur 9). Även Fortums höjdfix (figur 7) vid Dejeforsdammen mättes in för att kontrollera den angivna höjden mot höjdmodellen. Figur 7 VD-fix Deje 8

15 Figur 8 GPS-punkter uppströms och nedströms Dejeforsen Figur 9 GPS-punkter vid Torptjärn och längs sandbankar i älven 3.4 Samband mellan vattennivåer och flöden Uppgifter från Räddningsverkets/SMHI:s översiktliga översvämningskartering, där vattennivåer kunnat kopplas till flöden, sammanställdes för att ha som referens vid det fortsatta arbetet. Dessa var beräknade 100-årsflöden och - nivåer, högsta flöde och nivåer samt uppmätta vattennivåer och flöden från översvämningar i juni Information om när laserskanningen gjordes fanns tillsammans med höjddatat. Genom att klicka med GIS-programmets informationsverktyg inom älvområdet togs vattennivåer fram uppströms och nedströms Dejeforsen och avrundades till jämn decimeter. Vattennivåer som stämde överens med vattenlinjen vid GPS-mätningarna beräknades med rasteranalys i ArcGIS (Se 3.7). 9

16 På samma sätt beräknades vattennivåer som stämde överens med vattenytorna (svarta ytor) på ortofotot, som såg ut att vara betydligt högre än normalt (figur 10). Information om tidpunkten för flygfotografering hämtades från Geolextjänsten på Lantmäteriets hemsida. Från Fortum gavs information om flödena vid samma tidpunkter, vilket ger en koppling mellan flöden och vattennivåer vid dessa tillfällen (bilaga 3).. Figur 10 Översvämmade områden på ortofoto över Pannkakan 3.5 Översvämningsfrekvens Enligt uppgift från Fortum är flödena vid Skymnäs de säkraste att utgå från; ökningen från tillrinning från övriga vattendrag är marginell och påverkar inte resultatet i detta sammanhang. Klarälvens flöden vid Skymnäs, 1 maj till 31 augusti åren , sammanställdes i ett Exceldokument. För att få fram vilka flöden som är normala och hur ofta det förekommit onormalt höga flöden beräknades först minsta, högsta och medelflödet, samt medellägsta och medelhögsta flödet för hela perioden (Se 4.1). Därpå färgmarkerades flöden över medelnivån i olika intervall för att ge en tydlig visuell bild av vilka flöden som kan ha orsakat översvämningar (figur 11). Intervallen sattes till jämna hundratal för enkel överblick och alla data sammanställdes i ett diagram (figur 15). Flöden vid Skymnäs kraftstation (m³/s) Dat/År Figur 11 Exempel på sammanställning av flöden, 1-14 maj Vit: <182 (medel) Gul: , Orange: , Röd: >400 10

17 3.6. Anpassning av vatten- och landytor För att få ett mer korrekt analysresultat var det nödvändigt att göra vissa anpassningar. Klarälven bryts av Dejeforsen, med en fallhöjd på drygt 10 m; det branta forsområdet har uteslutits eftersom sannolikheten för myggkläckning där är minimal. På grund av höjdskillnaden beräknas vattenytorna uppströms och nedströms Dejeforsen separat. Inom respektive område är nivåskillnaderna såpass små att de ryms inom höjdmodellens felmarginal (<0,2 m). Vid laserskanning kan tät vegetation medföra att laserstrålarna inte når marken, vilket gör att sly, buskar och vass tolkas som mark vid det automatiska framtagandet av höjdmodellen varvid älvens vattennivå kan bli fel (figur 12 t.h). (Lantmäteriet: Produktbeskrivning grid2+) Figur 12 Felaktigheter i älvens vattenyta syns som avlånga trianglar i höjdmodellen, men täcks av ett separat vattenskikt. Så är fallet längs nästan hela Klarälvens vattenyta genom det undersökta området. Med anledning av detta, samt eftersom områden som vid normalflöden redan är vattentäckta inte är relevanta, täcks dessa av ett separat vattenskikt (figur 12, t.v.) och ingår heller inte i analysen. För att undvika att översvämningar visas i områden inom ett visst höjdintervall, som inte berörs av älvens olika vattennivåer, är det nödvändigt att göra en avgränsning. På så sätt beräknas bara ytan innanför avgränsningen. Här avgränsas en yta uppströms Dejeforsen (figur 13), som dock innebär att överströmning av dammen vid nivåer över dämningsnivån inte syns i resultatet av beräkningar med höga vattennivåer. Detta är dock inte relevant i kartläggningen av myggkläckningsområden, då det är viktigast med korrekta resultat i flacka områden. Nedströms är en avgränsning inte nödvändig eftersom vattennivåerna där inte påverkar området uppströms Dejeforsen. Figur 13 Avgränsad yta 11

18 3.7 Beräkning av översvämningsområden För att beräkna översvämmade ytor, subtraheras höjdmodellens höjdvärden för varje cell från den tänkta vattennivån för varje cell, t.ex. 52,8-52,130001=0, (figur 14). Som resultat skapas ett nytt rasterskikt, där vattenytan har värdet 0 och områden över vattenytan får negativa värden. De vattentäckta områdena får då positiva värden, som visar vattendjupet. Områden över vattenytan, samt områden där vattnet är djupare än 1 m, filtreras bort eller släcks för att de ytor som är relevanta ur myggkläckningssynpunkt ska framträda tydligare. Figur 14 Värden för rastercell i olika skikt Arean på de översvämmade ytorna beräknas genom att multiplicera antalet celler som har värden mellan 0-1 (m) med cellens storlek, 4 kvm (2 x 2 m). Eftersom kvm=1 hektar divideras sedan produkten med för att få ytan i hektar. Ex celler x 4 kvm=>40000/10000=4 hektar 3.8 Lagring av data Data och dokument som använts i detta arbete organiseras digitalt i mappar och lämnas till Forshaga kommun i befintligt format. Det lämnas även till projektets myggforskare, med GIS-data exporterat till Map-info-format. 12

19 m3/s 4 Resultat 4.1 Flöden Klarälvens flöden vid Skymnäs illustreras med ett diagram (figur 15). Detta behöver dock kompletteras med information om medelvärden: Medelvärdet för hela periodens flöden är 182 m 3 /s Medelvärdet för de högsta flödena varje år (medelhögsta) är 373 m 3 /s Medelvärdet för de lägsta flödena varje år (medellägsta) är 87 m 3 /s maj 08 maj 15 maj Vattenflöden i Klarälven maj 29 maj 05 jun 12 jun 19 jun 26 jun 03 jul 10 jul 17 jul 24 jul 31 jul 07 aug 14 aug 21 aug 28 aug Figur 15 Diagram över Klarälvens flöden vid Skymnäs åren Flöden över 400 m 3 /s har förekommit 38 dagar fördelade på sju tillfällen under perioden. Värt att notera är att 19 av dessa dagar inföll i maj och 2002: i början av maj 2006: i slutet av maj 2008: större delen av maj 2010: i mitten av juni och i slutet av augusti. Flöden mellan m3/s har förekommit i anslutning till ovan nämnda flöden, samt vid ytterligare 8 tillfällen: 2000: slutet av maj 2001: början av maj 2002: slutet av juli 2003: mitten av maj 2006: större delen av maj månad 2008: några dagar i maj, mellan perioder med högre flöden. 2009: slutet av juli, skolstartsveckan i augusti 2010: Mitten av juni, slutet av augusti

20 Flöden mellan m 3 /s förekommer ofta under längre perioder, bl.a. vid vårfloden i maj-juni och troligtvis under regniga somrar, då regnet påverkar även övriga vattendrag i Klarälvens avrinningsområde. Sommaren 2009 låg flödena över medelnivå nästan hela perioden maj-augusti, med undantag för ca 2 veckor i slutet av juni-början av juli. Flöden lägre än periodens medelnivå 182 m 3 /s är vanligast från mitten av juni, samt i hela juli och augusti. Det tydligaste undantaget är 2004, då större delen av maj månad hade låga flöden. Som en jämförelse kan nämnas att även årets flöden (2011) varit ovanligt låga under maj månad. 4.2 Vattennivåer Nedströms Dejeforsen Baserat på vattenlinjen vid GPS-mätningen och vattenytans nivå vid laserskanningen, då flödena var nära medel eller lägre, är normalvattennivån nedströms Dejeforsen ca 51,8 m. Det stämmer väl överens med kommunens GIS-skikt med vattenytor. Den nivå som stämmer bäst överens med vattenytorna på ortofotot är 52,4 m vid ett flöde på 445 m 3 /s. Periodens högsta flöde är något högre och kan också ha genererat en något högre vattennivå. De extremt höga flödena vid 1995 års vårflod innebar en kraftig höjning av vattennivån med nästan 3 m över normalvattennivån. SMHI: s beräkningar av vattennivåerna för högsta flöde och 100-årsflöde riskerar att stämma väldigt dåligt eftersom den beräknade jämförelsenivån för 1995 var 1 m högre än den uppmätta (Räddningsverket/SMHI 2001). (Tabell, se bilaga 3) Uppströms Dejeforsen Uppströms Dejeforsen är normalvattennivån ca 62,6 m, baserat på vattenlinjen vid GPS-mätningen och vattenytans nivå vid laserskanningen, då flödena var nära medel eller lägre. Denna nivå är även dammens dämningsgräns (Fortum fixbeskrivnng), vilket innebär att vatten måste släppas ut från dammen om vattennivån riskerar att bli högre annars överströmmas dammen. Även här stämmer nivån väl överens med kommunens GIS-skikt med vattenytor. Den nivå som stämmer bäst överens med vattenytorna på ortofotot är 62,8 m vid ett flöde på 445 m 3 /s. Periodens högsta flöde är något högre och kan också ha genererat en något högre vattennivå. Här finns ingen angiven vattennivå från 1995 års vårflod men SMHI: s beräkningar av vattennivåerna för högsta flöde och 100-årsflöde tros stämma bättre än nedströms forsen. (Räddningsverket/SMHI 2001). (Tabell, se bilaga 3) 14

21 4.3 Översvämmade områden Varje delområde redovisas separat, med vattendjup i översvämmade områden vid höjning av vattennivån med 0,2 respektive 1 m. En översikt av hela området finns i bilaga 4A (nedströms) och 4B (uppströms) Nedströms Dejeforsen Redan om vattennivån stiger 0,2 m översvämmas låglänta, flacka områden vid Pannkakan och Ådran. Vid vattennivåer 1 m över normalvattenståndet tillkommer områden enligt figur 17, samtidigt som vattnet är djupare än 1 m i de mest låglänta områdena. Figur 16 Översvämmade områden med max 1m vattendjup nedströms Dejeforsen vid 52,0 m vattennivå. Figur 17 Översvämmade områden nedströms Dejeforsen med max 1m vattendjup vid 52,8 m vattennivå 15

22 4.3.2 Uppströms Dejeforsen Redan vid en ökning av vattennivån med 0,2 m (motsvarar ortofoto-nivån) översvämmas stora ytor vid Sjöbottnen och vid ytterligare 0,2 m höjning även i de gamla lämningarna efter älven vid Korset (blå-lila ytor i figur 18). 1 m över normal vattennivå översvämmas större ytor i båda områdena, samt ett område något längre söderut, där älven svänger västerut, och några smala stråk längs älven. Figur 18 Översvämmade områden uppströms Dejeforsen vid 62,8 m och 63,6 m Mölnbacka Mölnbacka nämns som ett tänkbart myggproduktionsområde vid höga vattennivåer, men är ännu inte utrett. (Lundström och Schäfer 2010) Figur 19 visar vilka områden som svämmas över vid en vattennivå i Lusten på 52,8 m, dvs. 1 m högre än normalt. Vattennivån på ortofotot (52,4 m) motsvarar de röda ytorna. Figur 19 Översvämmade områden i Mölnbacka vid 1 m högre vattenstånd än normalt 16

23 Flöde m3/s 4.4 Samband mellan myggor, flöden och översvämmade områden 2010 Under v , perioden juni, var flödena mycket höga: m 3 /s (figur 20), vilket är något högre än flödet vid tillfället för flygfotograferingen, då vattennivån nedströms Dejeforsen beräknats till ca 52,4 m (4.2.1). Vid denna vattennivå är en stor del av naturreservatet Pannkakan översvämmat, vilket gäller även vid något högre vattennivåer. Om man antar att dessa flöden genererar ungefär samma vattennivå vid varje tillfälle, kan man också anta att ungefär samma områden översvämmas varje gång. Flöden och myggor Flöden Skymnäs 2010 Myggor Ådran Datum Figur 20 Samband mellan vattenflöden (Skymnäs) och myggor (Ådran) Myggstaplarna representerar bara den relativa utvecklingen av mängden mygg i en fälla (Lundström och Schäfer 2010), inte det absoluta antalet. I de flesta fällorna samlades enligt Lundström och Schäfer (2010) flest myggor in under v 27 (5-11/7), alltså tre veckor senare än de högsta flödena. Även v 25 (21-27/6) fanns det stora mängder myggor i alla fällor, vilket sammanfaller med höga flöden tre-fyra veckor tidigare (figur 20) juli förekom också höga flöden, vilket då borde ha medfört stora myggmängder v.31. Så var dock inte fallet; med undantag för fällan vid Risätter. Sambandet är alltså inte så enkelt. Om man istället tittar på hur stora ytor som översvämmats vid olika vattennivåer (figur 21) ser man att det nedströms Dejeforsen är vid relativt låga vattennivåer som det blir störst ytor med ett vattendjup på 0-1 meter. En markant skillnad syns mellan vattennivåer på 52,9 och 53,0 meter (tabell 1), då ytorna minskar kraftigt för att sedan öka något runt 55 meter och minska igen vid ännu högre vattennivåer (figur 21). Yta Vattennivå Pixlar (hektar) 52, Tabell 1 Skillnad i myggproducerande ytor mellan 52,9 m och 53,0 m vattennivå 17

24 Figur 21 Myggproducerande ytor nedströms Dejeforsen, inklusive Mölnbacka Uppströms Dejeforsen varierar inte vattennivåerna lika mycket; flödet 445 m 3 /s ger en höjning av vattennivån med ca 0,2 m jämfört med 0,6 m nedströms forsen (bilaga 3). Störst ytor med 0-1 meters vattendjup översvämmas vid vattennivåer 0,2-1 m högre än normalt (figur 22), vilket uppskattningsvis genereras av flöden m 3 /s (bilaga 3). Figur 22 Mängden myggproducerande ytor uppströms Dejeforsen 18

25 4.5 Slutsats Har denna undersökning kunnat ge svar på de inledande frågeställningarna? Vid vilka vattenflöden kan översvämningar ha förekommit under perioden 1 maj-31 augusti, åren ? Vilka områden kan ha översvämmats vid de olika tillfällena? Som framkommit i undersökningen är det svårt att göra direkta kopplingar mellan flöden och vattennivåer. Det är dock tydligt att redan små höjningar av vattennivån genererar översvämningar i låglänta områden, framförallt vid Pannkakan och Ådran. Troligen kan dessa områden svämmas över redan vid flöden på ca 200 m 3 /s. Vid högre flöden översvämmas även mer höglänta områden, men inom ett relativt begränsat område även vid extrema flöden. De översvämmade ytorna ökar då inte så mycket, det är främst vattendjupet. Till en viss nivå ökar alltså ytan med myggproduktionsområden för att sedan minska i yta vid extrema flöden. Översvämmade områden vid olika vattennivåer redovisas i bilaga 4A och 4B. Vilka av översvämningarna kan ha orsakat mygg? Troligtvis har alla översvämningar vid flöden över 200 m 3 /s genererat mygg, men hur många beror på vilka områden som svämmats över vid de olika nivåerna. Går det att hitta något samband mellan 2010 års översvämningar och mängden myggor i fällorna? Ja, men sambandet är lite oklart. Höga vattenflöden stämmer inte nödvändigtvis med stora mängder mygg 1-2 veckor senare. Nedströms Dejeforsen beror detta på att störst myggproducerande ytor översvämmas vid relativt låga flöden och minskar kraftigt vid mycket höga flöden. Uppströms Dejeforsen ser det ut att krävas betydligt högre flöden för att maximal myggproduktionsyta ska översvämmas. Vilka områden skulle bli potentiella myggkläckningsområden vid nivåer motsvarande 1995 års översvämning samt vid simulerat 100-års/högsta flöde? Vid så pass höga vattennivåer minskar ytorna med max 1m vattendjup kraftigt nedströms Dejeforsen. Uppströms är ytorna som störst vid väldigt höga flöden, men minskar även här vid extrema flöden (se 4.4). De översvämmade områden redovisas med kartor, se bilagor 5, 6 och 7. Är Lantmäteriets terrängmodell Grid2+ användbar för kartläggning av myggproducerande områden, i jämförelse med den typ av modell forskarna använt tidigare? Ja, den har ungefär samma noggrannhet som den modell som använts tidigare (Lundström och Schäfer 2006) Nackdelen är de felaktigheter som 19

26 följer med, t.ex. i form av feltolkade marknivåer pga. tät vegetation. Dessa fel går att redigera bort om man gör höjdmodellen själv. Om man är medveten om vilka fel som kan förekomma, är uppmärksam och vet hur man kan komma runt dem, är dock denna höjdmodell i mitt tycke tillräckligt bra. Att inte behöva göra en egen modell är mycket tidsbesparande. Målen för uppgiften kan därmed anses som uppnådda, men den viktigaste frågan, som de övriga syftar till att svara på är dock: Var kläcks myggen? I sin rapport från Deje 2010 skriver Lundström och Schäfer att det troligtvis är områdena vid Pannkakan och Ådrans älvskogar som är de största produktionsområdena för översvämningsmygg i Dejetrakten, samt att det finns stor risk för att stora mängder mygg kläcks i områden som svämmas över vid extremt höga flöden i Klarälven. Som nämndes i 1.2. har personer som bott länge vid älven berättat att översvämningarna var betydligt kraftigare innan regleringen av Klarälven skärptes och att även myggproblemen var värre då. Även detta indikerar att de högsta vattenflödena, som genererar störst översvämningar, även genererar flest myggor. Pannkakan och Ådrans älvskogar som huvudsaklig källa till mygg kan bekräftas av att dessa områden översvämmas redan vid låga flöden. Störst ytor, nedströms forsen, översvämmas redan vid vattennivåer upp till 1 m högre än normalvattenståndet. På ortofotot är nivån ca 0,6 m högre än normalt. något som teoretiskt kan ha förekommit minst sju gånger under den undersökta tidsperioden under förutsättning att en viss vattennivå motsvaras av ett visst flöde. Uppströms forsen är nivåskillnaderna mindre och det krävs högre flöden innan myggproduktionsområdena vid Sjöbottnen och området vid Korset är som störst. Översvämningsanalysen i detta arbete visar också att större delen av de översvämmade områdena har djupare vatten än 1 m vid beräknade 100-års och högsta flöden. Man kan därför säga att det finns en vändpunkt när de myggproducerande områdenas yta minskar i takt med att vattenståndet ökar. Nedströms Dejeforsen har en tydlig vändpunkt visat sig strax under en vattennivå på 53 meter och uppströms Dejeforsen mellan 63,2-63,6 m; dock inte alls lika tydligt. 20

27 5 Diskussion 5.1 Data Utlovad information om exakta höjdskillnader mellan olika höjdsystem, kopplad till flera höjdfixar i området, har jag trots påminnelser inte fått. Beräkningarna grundar sig därför på uppgifter om ungefärlig skillnad (dm) mellan systemen. Mätningar med hand-gps har enligt tillverkaren en noggrannhet på ca 10 m i plan, med DGPS 3-5 m. 5.2 Resultat Noggrannheten i datat påverkar naturligtvis noggrannheten i resultatet. Med ovan nämnda förutsättningar ges en tydlig bild av vilka områden som översvämmas vid olika nivåer men vattendjup bör tolkas ungefärligt, framförallt på ytor där marknivån kan vara feltolkad. Antalet hektar beräknade myggproduktionsområden är betydligt högre än vad Lundström och Schäfer anger i sin rapport från Detta beror i första hand på att specifika områden inte avgränsats (enligt figur 1) och att stora ytor vid Korset och Mölnbacka därför finns med. Syftet med den utförda beräkningen är dock att se vid vilka vattennivåer störst områden översvämmas och antalet hektar är därför av underordnad betydelse. 5.3 Problem under genomförandet Ursprungsplanen var att få både flöden och vattennivåer från Fortum, men de hade enbart uppgifter om flöden. De samband mellan flöden och vattennivåer som har gått att få fram är därför få, men har ändå varit till hjälp. Tyvärr dröjde det länge innan jag fick uppgifterna, vilket försenade arbetet. Jag skulle även ha träffat någon av markägarna vid Torptjärn för att med GPS mäta in de områden som brukar översvämmas, men har inte lyckats nå någon vid de tillfällen jag försökt. Detta går dock att göra även vid något senare tillfälle. Höjden på den inmätta höjdfixen, som var tänkt att användas som referenshöjd, överensstämde inte alls med höjdmodellen och var därför inte till någon nytta. Felet beror troligen på att GPS-mätningen visat några meter fel och därmed gett höjden på en helt annan punkt. För fotografering jag använde jag den inbyggda kameran i hand-gps:en. Tyvärr visade sig något i kamerafunktionen vara trasigt vid bildöverföringen så det gick inte att komma åt bilderna. Därför finns bara några få foton, från min mobilkamera, att tillgå. Dessa utelämnas av utrymmesskäl i rapporten, men lämnas till uppdragsgivaren. Intervallen på x-skalan i figur 21 och 22 stämmer inte helt överens med de faktiska avstånden, men ger ändå en tydlig bild av vid vilka vattennivåer de myggproducerande ytorna är som störst. 21

28 5.4 Förslag på fortsatta studier Detta är ett område som går att arbeta vidare med och fördjupa sig i på många sätt. Några förslag på utökade studier kan vara: Kontroll av höjdmodellens noggrannhet, framförallt i strandkanter eftersom låg, tät vegetation ofta feltolkas som mark i den automatiska processen. Redigering är nödvändig för ett korrekt resultat. Överlagring av de framtagna myggkläckningsområdena med vegetationsdata/jordartsdata för att undersöka vilken typ av vegetation/jordart det finns i de översvämmade områdena. Finns det någon tydlig koppling mellan vegetationstyp respektive jordart och myggproduktion (utöver alluviala lövskogar och svämsand)? Studera nederbördsdata för motsvarande period: Kan nederbörden ha påverkat vattennivån på platser som inte påverkas av flöden i Klarälven? Simulering av vattennivåer kopplade till flöden och avrinningsområden för att få en bättre bild av vilka vattennivåer Klarälvens flöden faktiskt genererat, på liknande sätt som Vähäkari (2006) gjort vid Färnebofjärden i sitt examensarbete. 5.5 Slutord Hittills i år, från och med maj månad, har älvens flöden varit under medel, inga översvämningar har därför förekommit och myggor har inte heller varit något problem i Deje på gott och ont. Fjolårets räkning av myggor visade att antalet bara låg strax över nivån för att kunna ansöka om bekämpning och man ville därför räkna myggen ytterligare en sommar (Schäfer och Lundström 2010). En fortsatt torr sommar utan översvämningar innebär få myggor både i myggfällor och i trädgårdar. Med andra ord blir det skönt att vistas utomhus men myggstatistiken blir lidande. En regnig sommar med höga flöden, översvämningar och mängder av mygg innebär svårigheter att vistas utomhus och många klagomål till kommunen, men å andra sidan kan många myggor samlas in och bidra till ett tydligt statistiskt underlag inför den bekämpning många ortsbor sedan länge önskat. Frågan är långt ifrån avgjord och det kommer att bli en spännande sommar i Deje! Mer information om myggor och bekämpning: 22

29 6 Tackord Slutligen vill jag tacka ett flertal personer, utan vars hjälp detta arbete skulle ha varit mycket svårt att genomföra: Tomas Ivansson, Forshaga kommun, för att ha gett mig chansen att delta i kommunens utredning av myggproblemen genom att samordna kontakten med de myggforskare som engagerats i projektet Jan Lundström och Martina Schäfer, forskare, Mygg- och miljögruppen vid Uppsala universitet för handledning och gott samarbete Rolf Nyberg, Karlstads Universitet, för handledning Jan-Olov Andersson, Karlstads Universitet, för goda råd och lån av GPS Yvonne Stenbom, Sweco, för goda råd och hjälp med tillgång till Forshaga kommuns GIS-skikt Birgitta Adell och Staffan Ericsson, Fortum, som har hjälpt till att ta fram flödesdata för Klarälven Jag vill även tacka alla vid Forshaga Kommun, ingen nämnd och ingen glömd, som på olika sätt hjälpt mig under arbetets gång, samt inte minst min familj som stöttat mig och dessutom stått ut med att jag tillbringat extremt mycket tid vid datorn i flera veckor. 23

30 7 Källförteckning Alla länkar till pdf-dokument och internetkällor är besökta senast Skriftliga källor (pdf) Jan Lundström & Martina Schäfer: Stickmyggor och översvämningsvåtmarker i Deje (Uppsala, 2010) +stickmyggor+och+%c3%b6versv%c3%a4mningsv%c3%a5tmarker+i+de je%2c+forshaga+kommun%2c+sommaren+2010.pdf Jan Lundström & Martina Schäfer: Mygg-GIS (Sinus nr 3, 2006) Lantmäteriet: Produktbeskrivning GSD-Höjddata, grid2+, Dokumentversion 1.2, fo/dokumentation/hojd2_plus.pdf Länsstyrelsen, bevarandeplan för Pannkakan Länsstyrelsen, bevarandeplan för Ådrans älvskogar Naturvårdsverket: Natura 2000 Art- och naturtypsvisa vägledningar _naturtyp/skog2rev.pdf Räddningsverket/SMHI: Översiktlig översvämningskartering längs Klarälven Rapport nr 2, version 2 ( ) /Klar%c3%a4lven.pdf Vähäkari, Simulering av översvämningar i Nedre Dalälven (Examensarbete Uppsala Universitet 2006) 24

31 7.2 Internetkällor Miljöbalken: Lantmäteriet: höjdsystem Lantmäteriet: Geolex (information om flygfotografering över Deje) _2008_pt&ffield=Filnamn&sel=08d48ss98_32~ _131400_30_psc&kommun=&lan= Länsstyrelsen, information om Pannkakan MSB: Översiktlig översvämningskartering Naturvårdsverket: Myggbekämpning i skyddade områden Naturvardsverket/Yttranden/Yttranden-2010/Myggbekampning-i-skyddadeomraden/ Wikipedia: Personliga referenser Personer som bott länge vid älven : Samtal med Pia och Bo-Göran Sondell, boende sedan 30 år på Karlstadvägen vid Risätter Information från Fortum angående flödesdata: mail från Staffan Ericsson/Birgitta Adell Information om skillnader mellan höjdsystem: mail från Yvonne Stenbom, Sweco,

32 8 Bilagor Bilaga 1 Databeskrivning Referenssystem i plan Sweref 99 TM Referenssystem i höjd RH 2000 Områdeskoordinater , ; , Höjddata från laserskanning Flödesdata från Fortum Deje_hojd.lyr Bilaga 2: Punkttäthet vid laserskanning Flöden & vattennivåer.xls GIS-skikt Filnamn (för ArcGIS) Riks_natura2000_clip.shp Vatten_clip.shp vattenlinje shp uppströms_omr.shp hojd_omr.shp VD_FIX.shp vattennivåer uppströms.lyr vattennivåer nedströms.lyr Deje_hojd.lyr Uppstr_hojd.lyr Dejeorto.tif Dejeterr.tif Övriga data Filnamn Flöden&vattennivåer.xls Dejefors_fix.pdf Beskrivning GIS-skikt från Länsstyrelsen med riksintressen för Natura2000- områden, klippt efter hojd_omr GIS-skikt från Sweco med normalvattenytor i Forshaga kommun, klippt efter hojd_omr Mätpunkter från GPS längs vattenlinje Avgränsning för området uppströms dejeforsen Avgränsning för hela området i deje_hojd Fortums höjdfix vid Dejeforsen Flera rasterskikt med olika vattennivåer uppströms Dejeforsen Innehåller flera rasterskikt med olika vattennivåer nedströms Dejeforsen Sammanslaget rasterskikt med höjddata för hela området Höjddata inom avgränsningen uppströms_omr Sammanslaget ortofoto över delar av det undersökta området Terrängkarta över hela det undersökta området Beskrivning Flödesdata maj- augusti , beräkning av vattennivåer och översvämmade ytor, diagram Fixpunktbeskrivning, med dämningsgräns vid Dejeforsen 26