' ' Havs och Vatten 1/3

Transkript

1 ' ' Havs och Vatten nnyndigheten Yttrande 1/3 Datum Dnr: Mottagare 201^ Naturvårdsverket Handläggare Dir tel StOckholm Fredrik Nordwall ^ NV Ansökan från Forshaga kommun om spridning av bekämpningsmedlet Vectobac G för bekämpning av översvämningsmyggor i Deje, Forshaga kommun, Värmlands län år 2013 Sammanfattning Vid beslut om tillstånd för bekämpning av stickmyggor i Klarälvens översvämningsmarker enligt 7 kap. 28 och 29 och 14 kap. 7 och 9 miljöbalken anser Havs- och vattenmyndigheten att: inom ramen för effektuppföljning av VectoBac G bör inverkan på förekommande fiskbestånd och bottenfauna i de vattenområden som berörs av bekämpningsmedlet inkluderas. Uppföljningen bör särskilt beakta lax och stensimpa, fiskarter som ingår i artskyddet för Natura 2000-arter som förekommer i nedre Klarälven. bekämpningen av stickmygg enbart med VectoBac G inte är en långsiktigt hållbar lösning. Bakomliggande orsaker till massförekomsten av stickmygg bör utredas. I detta arbete föreslår Havs- och vattenmyndigheten att uppströms belägna regleringars inverkan på stickmyggsförekomsten i Klarälvens nedre delar utreds. Klarälvens nedre delar har såvitt myndigheten känner till inte bekämpats tidigare med Vectobac G. Med framtida klimatförändringar och ökad avrinning kan en ökning av ansökningar om bekämpning förmodligen påräknas. Ett moratorium för användning av VectoBac G i flera skyddsvärda områden kan övervägas tills de storskaliga och långsiktiga ekologiska effekterna är närmare utredda. Havs- och vattenmyndigheten bedömer dock att denna ansökans art och omfattning är liten i förhållande till tidigare meddelade tillstånd i landet. Havs- och vattenmyndighetens synpunkter Bakgrund I berörd del av Klarälven finns lax, öring, gädda, abborre och ål samt rika bestånd av karpfisk. Detta förhållande berörs inte i den till ansökan bifogade miljökonsekvensbeskrivningen Alltsedan bekämpningen av stickmyggorna påbörjades har Naturvårdsverket bekostat vetenskapliga uppföljningar av de ekologiska effekterna bekämpningen kan få. Frågeställningarna har omfattat effekter på andra insekter utöver stickmyggor, effekter på fåglar, fladdermöss, smågnagare och mikroorganismer samt frågor angående ackumulering av Bti i mark och sediment samt Havs-och Besök och leverans Telefon Plusgiro vattenmyndigheten Gullbergs Fax Bankgiro Strandgata 15 Box Göteborg havochvatten@havochvatten.se Organisationsnummer Göteborg wmw.havochvatten.se

2 2/3 bekämpningsmedlets eventuella spridning till andra vattensystem. Utifrån en vetenskaplig granskning av hittills gjorda uppföljningar har konstateras att flertalet frågeställningar kvarstår (Nilsson och Renöfält 2009). Havs- och vattenmyndigheten förutsätter att dessa uppföljningar fortsätter och att ett sådant uppföljningsprogram upprättas för bekämpningen. Med avseende på direkta effekter på fisk framgår av Kemikalieinspektionens information att Bti inte visat tecken på förgiftning eller patogenicitet hos fisk. Det saknas dock i sammanhanget underlag på hur stor andel av bekämpningsmedlet som direktsprids i vattenområdet och hur fisk och andra akvatiska organismer förhåller sig till spridningsbäraren av Bti G som utgörs av krossad majs. Indirekta effekter på vattenekosystemet såsom minskad tillgång på föda eller förändrad födosammansättning kan inte uteslutas. Detta utifrån vetskapen om att Bti kan beroende på dosering påverka icke målarter såsom fjädermygg, knott, nattoch dagsländor. Arter vars larvstadier frekvent förekommer i bl.a. strömlevande fiskarters diet. Havs-och vattenmyndigheten kan inte bedöma utifrån hittills gjorda uppföljningar och utredningar om bekämpning med Bti på sikt kan komma att få negativa konsekvenser för fisk i berörda delar av Klarälven. Havs- och vattenmyndigheten anser därför att eventuella effekter på förekommande fiskbestånd och bottenfauna bör behandlas inom ramen för utvärderingarna. Klarälvens nedre delar har såvitt myndigheten känner till inte bekämpats tidigare med VectoBac G. med klimatförändringar och ökad avrinning kan en ökning av ansökningar om bekämpning förmodligen påräknas. Ett moratorium för användning i flera skyddsvärda områden bör övervägas i framtiden tills de storskaliga och långsiktiga ekologiska effekterna är närmare utredda. Ett beslut om tillstånd i detta ärende kan bedömas bidra till detta. Havs- och vattenmyndigheten bedömer dock att denna ansökans art och omfattning är liten i förhållande till tidigare meddelade tillstånd i landet. Övrigt Havs- och vattenmyndigheten bedömer att bekämpningen av stickmygg enbart med hjälp av Bti inte utgör en långsiktigt hållbar lösning av problemen med översvämningsmygg i nedre Klarälven. Detta främst utifrån svårigheterna att förutse miljökonsekvenserna av storskalig och långvarig bekämpning med Bti. Osäkerheterna utgår bland annat från det faktum att Bti har visats kunna ha effekter på icke målarter och att målarten på sikt kan utveckla resistens. Havs- och vattenmyndigheten instämmer i de slutsatser som framkommer i redovisade regeringsuppdragen att ett mer långsiktigt arbete måste påbörjas i syfte att utreda och åtgärda de bakomliggande orsakerna till massförekomsten av stickmygg (Länsstyrelsen i Gävleborgs län respektive Naturvårdsverket båda år 2010). " Av Nilsson och Renöfälts rapport (2009) framgår att det ännu inte är bevisat vad som orsakar massförekomsten av stickmygg, men att mycket tyder på att vattenföring och vattentappningsbestämmelser kan vara en huvudorsak. Vattenregleringar begränsar den årliga variationen mellan extrema hög- och lågvatten men samtidigt ökar antalet måttliga översvämningar. Översvämningar som sommartid gynnar stickmyggsförekomsten.

3 3/3 Havs-och vattenmyndigheten föreslår att uppströms belägna regleringars inverkan på stickmyggsförekomsten i Klarälvens nedre delar närmare utreds. I det fall det kan bli aktuellt med att åstadkomma förändringar av reglering och flödesregimer är myndighetens uppfattning att det sannolikt krävs att stor nytta för flera allmänna intressen kan påvisas. Här kan även nämnas att de bägge miljöministrarna i Norge och Sverige initierat ett Interregprojekt för att främja laxens vandring i och förutsättningar för ökad naturlig reproduktion av vandrande fisk främst lax i Klarälven (Länsstyrelsen i Värmland). Alternativa åtgärder som hävd av våtmarkerna runt Dalälvsområdet har påbörjats och myndigheten delar uppfattningen att en återupptagen hävd av ängsmarkerna längs älven skulle kunna hjälpa till att minska massförekomsten av mygg. Beslut om detta yttrande har fattats av avdelningschefen Björn Sjöberg efter dragning av enhetschefen Fredrik Nordwall. 1 B örn Sjöberg Fredrik Nordwall Referenser Länsstyrelsen i Gävleborgs län Länsstyrelsen i Gävleborgs läns arbete med att långsiktigt begränsa de identifierade problemen med massförekomst av stickmygg i Nedre Dalälvsområdel Redovisning av ett regeringsuppdrag. Länsstyrelsen i Gävleborgs län , dnr Naturvårdsverket Myggproblemen i Nedre Dalälvsområdet Så arbetar Naturvårdsverket med frågan. Redovisning av ett regeringsuppdrag Dnr Rf. Nilsson G och Renöfält B Mygg och Bti i nedre Dalälven. Utvärdering av ett vetenskapligt uppföljningsprogram. Naturvårdsverket rapport Länsstyrelsen i Värmland. Projekt Vänerlaxens fria gång. Länsstyrelsen i Värmlands län och Fylkesmannen i Hedmark

4 1(2) lordbruks verket Regelenheten Ingrid Karisson YTTRANDE Dnr / /12 ^o^^-ows Naturvårdsverket BjÖrn-Axel Beier ^ Stockholm Yttrande om spridning av bekämpningsmedlet Vectobac G i Nedre Dalälvsområdet och i Forshaga kommun Jordbruksverket har fått möjlighet att yttra sig i ärendena, era dnr NV och NV Ansökan om dispens avser bekämpning av översvämningsmyggor i Nedre Dalälvsområdet samt i Forshaga kommun. I Nedre Dalälvsområdet omfattas ha och i Forshaga kommun 370 ha. Omfattande arealer ligger inom Natura 2000-områden (3024 ha respektive 111 ha). Enligt vad som kan utläsas av kartmaterialet finns det jordbruksmark inom de områden som kan bli aktuella for bekämpning. Jordbruksverket anser, liksom vid tidigare samråd, att det är viktigt att den betesoch ängsmark som firms inom området fortsätter hävdas så att miljö- och kulturvärde bibehålls. Jordbruksverket anser även att en dispens ska förenas med krav på att enskilda markägare eller djurhållare ska ge sitt tillstånd till bekämpning irman den får utforas. Detta är i enlighet med ett av villkoren i produktgodkärmandet av preparatet Vectobac G om att samtycke ska inhämtas av markägare och att markägare ska informera arrendatorer om samtycket. En bekämpning med Vectobac G leder till en kortveirig ökning av mängden sporer i markema och detta kan leda till att en större mängd sporer fastnar på juvren och följer med vid mjölkningen om man inte har någon karenstid. Ett villkor om karens leder till begränsningar i att utnyttja betes- och åkermarken, i syrmerhet om bekämpningen blir upprepad imder sommarmånadema och bete inte kan ske. Djurhållama kan vara i behov av betestillgången och är marken dessutom kopplad till miljöersättningar finns det krav på att uppfylla villkor om betestryck vilket gör att det kan vara viktigt att betet kan utnyttjas under hela säsongen. Jordbruksverket anser att man i första hand bör välja att inte bekämpa betesmarker som används till djur för mjölkproduktion. Detta för att de ska kunna betas utan inskränlaiingar och för att mjölkproducenten inte ska riskera prisavdrag. Ett altemativ till detta är att fastställa villkoret om karens men att Nedre Dalälvens Utveckling AB respektive Forshaga kommun är ålagda att ta upp problematiken om kvalitetsproblem i mjölken med de djurhållare som har djur för mjölkproduktion på bete inom området innan partema sluter ett avtal. Jordbruksverket Jönköping j j jordbruksverket@jordbruksverket.se

5 ffi CD O ca Jordbruksverket Dnr /12 2( /12 Jordbruksverket vill framföra att en uppgift i framtida ansökningar om hur markema används vore önskvärt. Dettaföratt kunna fa en bättre uppfattning om andelen jordbmks- och betesmark inom de aktuella områdena. I detta ärende har ställföreträdande enhetschefen Mona Strandmark beslutat. Handläggaren Ingrid Karlsson har varit föredragande. /Mona Sti^dmark ^ / I //^^^'^ (/^^ mgr^jr Karlsson O di W

6

7

8 KEM Kemikalieinspektionen Swedish Chemicals Agency Bekämpningsmedel och biotekniska produkter Kersti Gustafsson, Vetenskaplig rådgivare REMISSYTTRANDE Datum Diarienr H Er referens Björn-Axel Beier 4889 Produktens reg nr Naturvårdsverket Remiss om ansökan om spridning av bekämpningsmedlet VectoBac G vid Deje, Forshaga kommun under 2013 Ert ärendenr NV Kemikalieinspektionen har tagit del av ovanstående ansökan. Kemikalieinspektionen vill påpeka att, liksom i 2012 års remissvar till motsvarande ärende, en årlig särskild bedömriing måste göras för spridning av VectoBac G med helikopter godkände Kemikalieinspektionen biocidprodukten VectoBac G för användning mot översvämningsmyggor. Vid prövning av ansökan om godkännande för en biocidprodukt skrivs en produktrapport som underlag för ett beslut. I produktrapporten för VectoBac G gjordes en bedömning av användning för spridning från marken. Eftersom spridning av bekämpningsmedel med luftfartyg är förbjudet i Sverige enligt miljöbalken (1998:808) 14 kap 7 krävs för den typen av användning en särskild bedömning som görs vid varje enskild dispensansökan. Kemikalieinspektionen har tidigare år hanterat ansölmingar om dispens från förbudet mot spridning av bekämpningsmedel med luftfartyg för spridning av VectoBac G i Nedre Dalälvsområdet med helikopter och har därmed fattat beslut i dessa ärenden gjordes en särskild bedömning för spridning med helikopter beslutade Kemikalieinspektionen om dispens för spridning av VectoBac G med luftfartyg med särskilda villkor i en bilaga. De bedömningar som gjorts tidigare år i Nedre Dalälvsområdet kan utgöra underlag för den särskilda bedömning som måste göras för spridning med helikopter i det för året aktuella området i Deje, Forshaga kommun. I Deje saknas en kahbreringsstudie vilken i och för sig inte kan göras förrän tillstånd erhållits för spridning med luftfartyg. Enligt tidigare uppgift från Biologisk Myggkontroll görs en sådan varje år. Denna ska dokumenteras. I Deje, Forshaga kommun är de aktuella Natura 2000-områden inte utpekade enligt s fågeldirektivet men i beskrivningarna av både Natura-2000 området Pannkakan och 3 Natura 2000-området Ådrans älvskogar nämns att hackspettar och andra I hålbyggande fågelarter har utmärkta förhållande i skogen. Pannkakan har sedan talet regelbunden förekomst av den akut hotade vitryggiga hackspetten. I en I komplettering till ansökan sägs att det är ännu oklart vilka störningskänsliga fågelarter som regelbundet förekommer eller häckar i området. En fågelinventering saknas, Kemikalieinspektionen Postadress Besök Faktureringsadress Box 2 Esplanaden 3A, FE Sundbyberg Sundbyberg Hackas Telefon & fax Internet Org nr Telefon Fax kemi@kemi.se

9 KemikaHeinspektionen REMISSVAR Datum Er referens Björn-Axel Beier Diarienr vilken bör göras för att kunna dokumentera eventuella effekter av helikopterflygningar i området. Remissyttrandet har beslutats av Enhetschef Helena Casabona. Föredragande har varit Kersti Gustafsson. På Kemikalieinspektionens vägnar Helena Casabona Bilagor: Bedömriing av VectoBac G för spridning med luftfartyg i Nedre Dalälvsområdet med särskilda villkor, Bilaga 4 i 2010 års beslut Särskilda villkor för spridning av VectoBac G med luftfartyg i Nedre Dalälvsområdet, Bilaga 4 i 2011 års beslut 2(2)

10

11

12 Kemikalieinspektionen Bilaga 4 Bedömning av VectoBac G för spridning med luftfartyg i Nedre Dalälvsområdet med särskilda villkor Bakgrund Kemikalieinspektionen godkände VectoBac G, Reg nr 4889 för användning mot larver av översvämningsmygg med villkor, Dnr F VectoBac G får användas med markbaserad spridningsutrustning. För spridning med luftfartyg krävs en särskild områdesspecifik bedömning. NEDAB har ansökt om dispens för helikopterbaserad biologisk bekämpning av stickmyggor i Dalälvens översvämningsområden under 2010, Dnr H Dokumentation I ansökan från Valent BioSciences Corporation om produktgodkännande för VectoBac G inkluderades studier kring effektivitet vid spridning via helikopter. I ansökan om dispens för helikopterbaserad biologisk bekämpning av stickmyggor i Dalälvens översvämningsområden under 2010, Dnr finns en generell miljökonsekvensbeskrivning om spridning av VectoBac G med helikopter (Bilaga 5 i ansökan), samt ett manuskript som berör fåglar och eventuella störningar på dessa (bilaga 46 i ansökan). Den generella miljökonsekvensbeskrivningen kompletterades senare och innehåller även den ett avsnitt om spridning med luftfartyg. Kalibrering med helikopter i Nedre Dalälvsområdet. En kalibreringsstudie med helikopter utfördes 2001 (Lundström, 2009a). Vid studien flyttade helikoptern 16 m åt sidan för varje rutt över ett specifikt område. Detta medförde 6 m överlapp mellan flygrutterna. Från förarhytten kunde piloten kontrollera flödet genom utspridningsutrustningen. Med inställningen 6,0 på kontrollen erhölls nära 20 kg/ha och med 5,5 erhölls nära 15 kg/ha. För kalibreringstestet användes dessa inställningar. Med överlappet inräknat blev medeldoseringen 21,8 (11,1-36,6) kg/ha vid hastigheten 60 knop med kontrollinställningen 6,0 och 13.4 ( ) kg/ha med inställningen 5,5. Även när helikoptern flyttade 14 m åt sidan för varje rutt erhölls liknande resultat. Enligt Myggkontroll (information via e-brev från Martina Schäfer och Jan Lundström) finns ingen nyare rapport om kalibreringen, men kalibreringen görs varje år för som en rutin för att säkerställa rätt dosering, men resultaten har inte sammanställts i någon rapport. Under åren har den hösta 1

13 Kemikalieinspektionen Bilaga 4 doseringen varit 17,0 kg/ha och lägsta 12,6 kg/ha, räknat på när produkten når marken. Doseringen 20kg/ha har aldrig använts. Kemikalieinspektionen bedömer att kalibreringen har förfinats så att maximal dos för produkten VectoBac G inte överskrids. De årliga kalibreringarna bör sammanställas skriftligt. Effektivitet av bekämpning med helikopter i Nedre Dalälvsområdet Med inställningarna på spridningsutrustningen enligt ovan gjordes effektivitetsbestämningar för myggbekämpning (Lundström, 2009b). Doseringen 22 kg/ha medförde 100 % minskning i populationen mygglarver och 13 kg/ha medförde 98 % minskning, tabell 1. Biotoperna för larver av arten Aedes sticticus i Nedre Dalälvsområdet kan indelas i tre huvudsakliga kategorier grunda vattenområden under (i) gräs, (ii) lövfällande buskar eller (iii) lövfällande träd. Doseringarna 22 respektive 13 kg/ha of VectoBac G medförde 100 % minskning av antalet mygglarver I alla tre vegetationstyper respektive 100 % minskning under buskar, 95 % under gräs och 91 % under träd, tabell 2. Tabell 1. Procent minskning av Aedes sticticus larver efter applicering med två olika doseringar av VectoBac G med helikopter, med uppdelning i tidiga (första och andra) och sena (tredje och fjärde) larvstadier, från (Lundström, 2009b). Behandling Larvstadie Medelantal mygglarver per provtagning %minskning Före behandling Efter 24 t Efter 48 t 13 kg/ha tidiga 24,0 0,2 0,2 98 sena 1,2 0,1 0,0 100 alla 25,2 0,4 0, kg/ha tidiga 25,4 0,0 0,0 100 sena 0,5 0,0 0,0 100 alla 26,3 0,1 0,0 100 obehandlat tidiga 21,2 10,6 9,7 IT 1 sena 0,7 3,1 1,4 IT alla 22,0 13,7 11,1 IT 1 Inte tillämpligt 2

14 Kemikalieinspektionen Bilaga 4 Tabell 2. Procent minskning av Aedes sticticus larvae larver efter applicering med två olika doseringar av VectoBac G med helikopter i olika vegetationstyper, från (Lundström, 2009b). Behandling Vegetationstyp Medelantal mygglarver per provtagning % minskning Före behandling Efter 24 t Efter 48 t 13 kg/ha Gräs 19,8 0,6 0,4 95 Buskar 25,2 0,0 0,0 100 Träd 44,0 1,2 0, kg/ha Gräs 11,4 0,1 0,0 100 Buskar 33,2 0,1 0,0 100 Träd 39,5 0,0 0,0 100 obehandlat Gräs 26,1 11,6 10,5 IT 1 Buskar 19,0 11,8 8,1 IT Träd 64,7 18,1 0,05 3 IT 1 Inte tillämpligt 2 Värde baserat på resultat efter 24 t; beräkning med resultatet efter 48 t var inte möjligt eftersom medelantalet larver I den skogliga delen av området var högre i det behandlade området än ii det obehandlade området (se nedan). 3 Orsakerna till den kraftiga minskningen av larver I det obehandlade området kan vara problem med precisionen I helikopterbehandlingen I tillägg till naturlig dödlighet. Kemikalieinspektionen bedömer att tillräcklig effektivitet i myggbekämpningen uppnås utan att den maximala dosen för VectoBac G överskrids. Störningsrisk för fem arter storfåglar De fåglar som tas upp i bedömningen i bilaga 5 till ansökan är havsörn (Haliaeetus albicilla), fiskgjuse (Padion haliaetus), storlom (Gavia arctica), sångsvan (Cygnus cygnus) och trana (Grus grus). NEDABs slutsats är att det är ovanligt att havsörn och fiskgjuse häckar inom eller i närheten av de miljöer som producerar översvämningsmyggor och risken för störning är därför låg. Båda dessa arter och andra större rovfåglar är enligt uppgift relativt toleranta mot störning av fordon, inklusive flygplan och helikopter, vilket ytterligare styrker att deras häckningsframgång inte kommer att påverkas av helikopter i närmiljön. Storlom häckar inte inom de miljöer som är aktuella som bekämpningsområden och riskerar därför inte att störas. Sångsvan häckade inom vissa av de miljöer som är aktuella bekämpningsområden men erfarenheter från Nedre Dalälven indikerar att häckningsframgången inte påverkas av helikopter i närmiljön. Tranan häckar inom flera av de miljöer som är aktuella bekämpningsområden men återigen finns erfarenheter från Nedre Dalälven som visar att helikopterflygning i närmiljön inte påverkar häckningsframgången. Det finns därmed ingen 3

15 Kemikalieinspektionen Bilaga 4 indikation på att häckningsframgången hos någon av de fem arterna storfåglar riskerar att påverkas av helikopter i närmiljön. I kompletteringen till miljökonsekvensbeskrivningen redovisas tydligare informationen i bilaga 46 i ansökan som utgörs av ett manuskript (Engström, 2009). Fleråriga inventeringar av häckande storfåglar av fem arter inom och i närområdet till planerade bekämpningsytor visar att de sällan häckade i dessa temporärt översvämmade miljöer. Inventeringen, som inkluderade upp till ca ha, påvisade flera häckningar av sångsvan och trana, ett bo vardera av havsörn samt av fiskgjuse, och ingen häckning av storlom. Sångsvan häckade inom områden där bekämpning utfördes men noggrann observation av häckande fåglar som överflögs av helikopter under bekämpning gav inga belägg för någon störningseffekt. Även trana häckade inom områden där bekämpning utfördes men observation av häckande fåglar som överflögs av helikopter under bekämpning gav inga belägg för någon störningseffekt. För de stora rovfåglarna (havsörn, jaktfalk och pilgrimsfalk) så används helikopter återkommande sedan flera år för att flyga nära bon och utföra observationer under den känsliga häckningstiden. Enligt uppgifter från kända och betrodda ornitologer som utför dessa observationer från hovrande helikopter m från aktiva bon med ägg och/eller ungar är störningsrisken minimal. Uppenbarligen innebär inte den i närmiljön flygande helikoptern i sig annat än en obetydlig störning för flera arter av rovfåglar och störningen torde inte vara mer omfattande för sångsvan och trana. Då helikopter som flyger över, eller väldigt nära, häckande stora rovfåglar, sångsvan och trana inte orsakar någon störd häckning, så kan inte heller sådana effekter uppkomma i kringmiljön, varken i närheten eller på längre avstånd. Kemikalieinspektionen bedömer att sökande har gjort en rimlig bedömning av störningsrisken för storfåglar och instämmer i att risken är acceptabel vid myggbekämpning med hjälp av luftfartyg. Villkor för spridning av VectoBac G med luftfartyg Utöver de villkor som gäller för VectoBac G ska följande villkor gälla vid spridning med luftfartyg: 1. Inför bekämpningen ska sökande i samråd med ornitologisk expertis avgöra om justeringar av den tänkta bekämpningen är nödvändiga för skydd av fågellivet. Sökande ska före bekämpning rapportera till berörda länsstyrelser vilka lokala ornitologer som anlitas och vilka skyddsåtgärder för fågelskydd som planeras att vidtas. Vilket samråd som hållits och vilka skyddsåtgärder som vidtagits ska antecknas. Dokumentationen ska sparas i tio år och ska vid begäran kunna uppvisas för tillsynsmyndighet och göras tillgänglig för forskning. 2. Mot områden som är skyddade enligt 7 kap. 2 och 4 miljöbalken, där bekämpning inte är beviljad, ska ett säkerhetsavstånd på minst 30 m iakttas. 4

16 Kemikalieinspektionen Bilaga 4 4. Bekämpning med luftfarkost får ej ske i eller i anslutning till områden som hyser störningskänsliga och särskilt skyddsvärda fågelarter så att sådana populationer störs påtagligt. För att inte störa enskilda individer ska ett säkerhetsavstånd på minst 300 m mot aktiva bon av havsörn och minst 200 m mot bon av fiskgjuse iakttas. 5. De områden som inte tidigare fågelinventerats, i enlighet med det tidigare kontrollprogrammet för förekomst av storfågel, måste inventeras innan bekämpning får ske. Särskilda försiktighetsmått vid spridningen Utöver de anvisningar för hanteringen som leverantören av bekämpningsmedlet lämnar ska följande särskilda försiktighetsmått iakttas av den som erhållit dispensen: 1. Polismyndigheten ska underrättas om tid och plats för spridningen. 2. Lämplig utrustning för att bestämma temperatur, vindriktning och vindhastighet ska användas när spridningen genomförs. Vindhastigheten ska kunna bestämmas med en noggrannhet av 0,5 m/s. 3. Flygförarna som utför bekämpningen ska vara dokumenterat skickliga. Flygförarna ska ha skriftliga instruktioner för arbetet. 4. Spridningen ska dokumenteras fortlöpande. Dokumentationen ska spara i tio år och ska vid begäran uppvisas för tillsynsmyndighet och göras tillgänglig för forskning. Av dokumentationen ska framgå - vilket medel och vilken dos som använts samt tidpunkt och plats för spridningen, - temperatur, vindriktning, vindhastighet och väderleksförhållanden, - vilka skyddsavstånden varit, - flygriktningen och eventuella andra uppgifter som flygföraren bedömt vara av betydelse, samt - flygförarens namn. - resultatet av bekämpningen. Övrigt Enligt 14 kap. 6 miljöbalken ska spridningen ske så att människors hälsa inte skadas eller människor vållas annan olägenhet och så att miljöpåverkan blir så liten som möjligt. Bestämmelser till skydd mot 5

17 Kemikalieinspektionen Bilaga 4 ohälsa i arbetsmiljön finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:1) Mikrobiologiska arbetsmiljörisker - smitta, toxinpåverkan, överkänslighet. Vidare får inte barn vistas i omedelbar närhet när bekämpningsmedlet hanteras. Åtgärder i skyddade områden såsom bekämpning av översvämningsmyggor omfattas av föreskrifter som reglerar olika verksamheter, till exempel naturreservat, nationalpark, natura 2000-område. Tillstånd att få använda bekämpningsmedel kan krävas i dessa områden. Referenser Engström, H. Petersson, E Monitoring of birds and studies of disturbance sensitivity in relation to mosquito control on flood plains along River Dalälven, central Sweden. Submitted version for Ornis Svecica. 2009, s. 20 s. Lundström, J O. Schäfer, M. 2009a. Report 2. Calibration of the Osterman helicopter spraying equipment for VectoBacG and VectoBac TP, June Österfärnebo, Sweden : Projekt Biologisk Myggkontroll c/o Nedre Dalälvens Utvecklings AB, 2009a. s. 5. Lundström, J O. Schäfer, M. 2009b. Report 3. Helicopter based application of VectoBac G against mosquito larvae in Swedish wetlands, August Österfärnebo, Sweden : Projekt Biologisk Myggkontroll c/o Nedre Dalälvens Utvecklings AB, 2009b. s. 5. 6

18 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för farliga ämnen Rolf Weinander REMISSVAR Datum Ert datum Naturvårdsverket Stockholm Diarienr Er referens NV (2) Angående ansökan om spridning av bei<ämpningsmedlet Vectobac G i Forshaga kommun under 2013 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tagit del av materialet och förordar att ansökan beviljas. Av de olika tänkbara åtgärder som presenteras i ansökan framstår biologisk bekämpning med Vectobac G som det enda verkningsfulla alternativet, åtminstone på kortare sikt. MSB:s bedömning är att situationen är så pass allvarlig att verkningsfulla åtgärder måste genomföras även på kort sikt. De alternativ till biologisk bekämpning som diskuteras innebär samtliga betydligt större ingrepp och förändringar av områdets karaktär. En ändrad vattenreglering i Klarälven skulle kunna förhindra översvämningar och torka ut markerna så att problemet med översvämningsmyggor skulle förvinna permanent. Detta skulle emellertid också permanent förändra hela områdets karaktär och ha stora konsekvenser för växt- och djurlivet. En torrläggning skulle, till skillnad mot biologisk bekämpning, medföra att ett stort antal arter permanent försvann från området. Även andra metoder såsom avverkning, bete, röjning av buskvegetation med mera är ingrepp som vi bedömer har större påverkan på ekosystemen än biologisk bekämpning av översvämningsmyggor. Dessa alternativa metoder har också visats ha en begränsad effekt. Eftersom bekämpning med Vectobac G har tillåtits och genomförts med framgång under flera år i ett område av liknande karaktär vid nedre Dalälven bör denna åtgärd tillåtas även i det drabbade området i Forshaga kommun. MSB anser därför att Naturvårdsverket bör bevilja de dispenser och tillstånd som behövs för att tillåta bekämpning med Vectobac G enligt ansökan. MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 00 o CD Postadress: Karlstad Besöksadress: Stockholm: Fleminggatan 14 Karlstad: Norra Klaragatan 18 Sandö:Sandövägen 7 Revinge: Revingeby Telefon: Fax: registrator@msb.se Org nr

19 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap REMISSVAR Datum Diarienr (2) I detta ärende har avdelningschefen Cecilia Nyström beslutat. Rolf Weinander har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har också biträdande enhekch^en Ann-Sofie Eriksson deltagit. Rolf Weinander

20 Naturvårdsverket Datum: STOCKHOLM Vår referens: 2012/2386/10.1 Er referens: NV Yttrande över Spridning av bekämpningsmedel Vectobac G i Deje, Forshaga kommun, under 2013 SMHI har tagit del av rubricerade remiss och har inga synpunkter i ärendet. Avdelningschef Bodil Aarhus Andrae har beslutat i detta ärende som beretts av Anna Eklund (hydrologi) och Lennart Wem (meteorologi). För SMHI Bodil Aarhus Andrae Chef Avdelning samhälle och säkerhet SMHI - Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Norrköping Besök Folkborgsvägen 1 Tel Fax SMHI SMHI SMHI SMHI Box 40 Sven Källfelts Gata 15 Hans Michelsensgatan 9 Universitetsallén Stockholm/Arlanda Västra Frölunda Malmö Sundsvall

21 Naturvårdsverket Björn-Axel Beier Diarienummer: 00815/2012 Remiss rörande spridning av bekämpningsmedlet VectoBac G i Forshaga kommun, ärendenummer NV Smittskyddsinstitutet har inga synpunkter i frågan. I detta ärende har tf avdelningschef Hans Gaines beslutat. Epidemiolog Marika Hjertqvist har varit föredragande. För Smittskyddsinstitutet Marika Hjertqvist Nobels väg Solna Tel smi@smi.se Sida 1 av 1