Effektivare första bedömningar

Transkript

1 Effektivare första bedömningar - Systematiskt förbättringsarbete på BUP NSÖ , Karolina Halkola Alm och Eva Jidenäs Johansson

2 Problembeskrivning Fler familjer vände sig till BUP för att få hjälp. Patientinflödet ökade med cirka 50 remisser på ett år. Vissa familjer fick vänta orimligt länge innan de fick en telefontid hos behandlare Stressad personal med fulla kalendrar Tillgängligheten behövde öka Remissmottagandet behövde göras effektivare (smartare)

3 Mål: erbjuda en telefontid hos behandlare inom rimlig tid Målet är att patienter och deras föräldrar ska uppleva att de lätt kan nå vården, dvs. öka tillgängligheten Utöka antalet telefontider utan att öka mängden tid som läggs ned på telefonrådgivning/mottagande av egenremisser (telefonsamtal samt administration) och utan att sänka kvalitén

4 Hur kan vi göra den första bedömningen effektivare? Samtal med behandlare Beslut i team el samråd med teamledare Remissgrupp (beslutar och fördelar) Nybesök Patientorienterade processer? Bild hämtad från s hemsida.

5 Till en mer patientfokuserad första bedömning Gamla modellen Nya modellen Samtal med behandlare Beslut i team el samråd med teamledare Remissgrupp (beslutar och fördelar) Fast grupp av erfarna behandlare som tar emot telefonsamtal Remissgrupp (fördelar) Nybesök Tidsvinst minst 20 min/egenremiss Nybesök

6 Den nya första bedömningen Samtal med behandlare som sitter i remissgrupp Korta ned tiden som läggs på telefonmottagning. Beslut kan ofta fattas samma dag. Remissgrupp (fördelar) Vid oklarhet kan frågan konsulteras med resten av remissgruppen vid remissgruppsmöte. I övrigt används remissgruppstiden endast till skickade remisser samt fördelning av remisser till team. Nybesök

7 Datainsamling Upplevelser av förändringen (inkl stress och tankar kring förbättringsområden): Ett urval av fem erfarna behandlare har intervjuats med en halvstrukturerad intervju. Statistik har tagits fram för att jämföra antalet nybesök under två jämförbara perioder, en innan förändringen och en efter. Statistik har tagits fram för att jämföra antal tillgängliga telefontider samt intervjuer har genomförts för att undersöka hur mycket tid telefonmottagningen tar i anspråk, innan och efter telefonmottagningsgruppen. Det samlade intrycket av hur föräldrarna upplever bemötandet har inhämtats från sekreterarna.

8 Resultat?

9 Resultat av intervjuerna - Upplever minskad stress - Mindre men tillräcklig information med den nya telefonmottagningen - Vid frågeställningar kring neuropsykiatrisk problematik eller ätstörningsproblematik så behövs längre samtal för att få tillräcklig information

10 Mätbara resultat Antalet telefontider utökades från 11 st/v till 16 st/v Mindre tid och resurser går åt till telefonmottagning inkl. administration Mindre resurser som läggs ned på att fatta beslut huruvida en patient ska erbjudas vård eller hänvisas till en annan enhet, utan att kvalitén på besluten sänkts

11 Positiva effekter av den nya modellen För patient: Snabbare telefontid Delges snabbare beslut om behandling eller hänvisning till annan instans Mer jämlik bedömning, ökad patientsäkerhet För sekreterare: Ökad tydlighet och lugnare arbetsmiljö För behandlare: En arbetsuppgift mindre och minskad stress

12 Nästa steg Fortsätta arbetet med att finna tidstjuvar i nästa fas för att lyckas hantera det ökade patientinflödet Fortsätta fokusera på vad som är värdeskapande för patienten för att utvecklas mot ökad patientorientering