Tid: Onsdagen den 9 december 2015, klockan Plats: Samlingssalen, Letälvsgården, Sveagatan 11, Degerfors. Ärenden Handlingar Föredragande

Transkript

1 G

2 Kallelse/Föredragningslista 1 (3) Folkhälsonämnden sammanträder Tid: Onsdagen den 9 december, klockan Plats: Samlingssalen, Letälvsgården, Sveagatan 11, Degerfors Ersättarna underrättas om sammanträdet. Handlingarna publiceras också på webbplatsen: under Kommun & politik/ Demokrati Fastställande av dagordning Val av justerare Förslag: Ireen von Wachenfeldt, ersättare Melissa Molnstrand Justeringsdatum: onsdagen den 16 december Ärenden Handlingar Föredragande Beslutsärende 1. Ekonomisk månadsrapport januari-november X - Senare publicering Madelene Hedström 2. Internbudget 2016 X Madelene Hedström 3. Internkontrollplan 2016 X Ulrika Lundgren 4. Uppföljning folkhälsonämndens verksamhetsplan X Ulrika Lundgren 5. Arbetsmiljöplan 2016 X Ulrika Lundgren 6. Delegering av arbetsmiljö 2016 X Ulrika Lundgren 7. Folkhälsonämndens informationshanteringsplan Uppdrag: Översyn av chefsområdena inom kostverksamheten X X Emmy Andersson Liz Silvergrund Elfsberg 9. Kvalitetsåtagande maten i skolan X Camilla Jern, Liz Silvergrund Elfsberg 10. Utvärdering kvalitetsåtagande familjestöd X Ida Broman

3 Kallelse/Föredragningslista 2 (3) Ärenden Handlingar Föredragande 11. Kvalitetsåtaganden X Camilla Jern 12. Social insatsgrupp X Julia Åhlgren 13. Delredovisning Gör Jämlikt - Gör skillnad 14. Handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga Informationsärende 15. Redovisning av revisionens enkät, självutvärdering X - Senare publicering X Cecilia Ljung Julia Åhlgren Boo Thuvander Beslutsärende 16. Politikerluncher 2016 X Ida Broman 17. Val av deltagare till politikerluncher våren Avslutning av utskott med Örebro läns landsting 19. Tvärsektoriellt råd folkhälsa och barnkonvention Yttrande motion om kommunal handlingsplan för suicidprevention Informationsärende 21. Verksamhetsberättelse Partnerskap för barns rättigheter i praktiken X X X X X Ida Broman Ulrika Lundgren Cecilia Ljung Cecilia Ljung Cecilia Ljung 22. Utvärdering folkhälsokonferens X Ida Broman 23. Folkhälsonämndens självskattning av internkontroll Camilla Jern 24. Rapport från ledamöter 25. Funktionsnedsättning ur ett folkhälsoperspektiv

4 Kallelse/Föredragningslista 3 (3) Ärenden Handlingar Föredragande 26. Information till folkhälsonämnden Ulrika Lundgren 27. Inkomna handlingar Anmälan

5

6 Tjänsteskrivelse 1 (1) FHN.0005 Handläggare Madelene Hedström Folkhälsonämnden Ekonomisk rapport januari november Sammanfattning Folkhälsoförvaltningen har upprättat en ekonomisk rapport, januarinovember, vilken är grundad på de ekonomiska ramar kommunfullmäktige fastställt. Folkhälsonämndens driftramar har under november justerats med 542 tkr för års meravskrivningar. Nämnden redovisar ett överskott på 1,1 mnkr mot budget efter november vilket motsvarar 0,8 % av omsättningen. Främsta orsaken till överskottet är den sparåtgärd som gjordes i början av året där 1 % av samtliga områdesbudgetar placerades centralt på staben. Personalkostnaderna är fortsatt högre än budgeterat och uppgår efter november till 94 %, livsmedelsbudgeten till 90 % och förvaltningens intäkter uppgår till 93 % av budget. Under förutsättning att personalkostnaderna inte överstiger budgeterade kostnader för december och att strikt återhållsamhet gällande inköp följs kommer folkhälsonämnden prognos för vara ett överskott på 553 tkr som helt avser Heltidsprojektet. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 3 december. Ekonomisk rapport januari-november, folkhälsonämnden. Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden godkänner den ekonomiska rapporten för januarinovember. Madelene Hedström Ekonom Expedieras till Kontaktekonom Verksamhetschefer

7 Ekonomisk rapport Januari November

8 Driftredovisning Utfall jan-nov Prognos Budget Avvikelse Kostnader varav personal varav personal bemanningsenheten Intäkter Nettokostnader Nettobudget Eventuella avvikelser Nettokostnader per verksamhet Nämnd Stab Kostverksamhet Städverksamhet Folkhälsa och barnkonvention Summa nettokostnader Kommentarer till resultat och prognos vid eventuell avvikelse Folkhälsonämndens driftramar har under november justerats med 542 tkr för års meravskrivningar. Nämnden redovisar ett överskott på 1,1 mnkr mot budget efter november vilket motsvarar 0,8 % av omsättningen. Främsta orsaken till överskottet är den sparåtgärd som gjordes i början av året där 1 % av samtliga områdesbudgetar placerades centralt på staben. Folkhälsonämnden beslutade i samband med delårsredovisningen (jan-aug ) om strikt återhållssamhet gällande inköp resterande del av året för att motverka ett underskott för. Personalkostnaderna är fortsatt högre än budgeterat och efter november är 94 % av personalbudgeten förbrukad. Orsakerna är utbetalt avgångsvederlag, högre vikariekostnader samt obudgeterad förflyttningstid inom städverksamheten under första halvåret. En organisationsöversyn har gjorts i förvaltningen för att få personalbudgeten i balans inför 2016 och några personalförändringar har redan genomförts under året. En liten del av de ökade personalkostnaderna avser utökade uppdrag inom städoch kostverksamheten som täcks helt av ökade intäkter. Inom städorganisationen har arbetet med sjukskrivningsprojektet samt minimering av förflyttningstiden märkts av genom lägre personalkostnader. Från augusti till november följer förvaltningens löneutbetalningar budget och det förväntade underskottet beräknas bli ca 1,6 mnkr beroende på löneutbetalningen i december. Även kostnader som inte finns budgeterade påverkar nämndens resultat såsom ökade leasing- och hyreskostnader, utbildningar i nytt kostdatasystem samt hämtning av miljöavfall. Efter november är 90 % av livsmedelsbudgeten förbrukad och förvaltningens intäkter uppgår till 93 % av budget. Under förutsättning att personalkostnaderna inte överstiger budgeterade kostnader för december (se bild över personalbudget nedan) och att strikt återhållsamhet gällande inköp följs kommer folkhälsonämnden prognos för vara ett överskott på 553 tkr som helt avser Heltidsprojektet.

9 Förvaltnings sjukfrånvaro för perioden januari-oktober presenteras nedan:

10 Uppföljning av treårsbudget Utifrån de direktiv som anges i beslutet för treårsbudgeten ska varje nämnd totalt redovisa ett nollresultat vid budgetperiodens utgång. Redovisning tkr Ingående balans 2014 Utfall 2014 Prognos Prognos Resultat i förhållande till budget Kommentarer till åtgärdsplan Folkhälsonämnden hade 321 tkr som ingående balans och utfallet 2014 blev ett underskott på -2,7 mnkr. Underskottet avsåg endast verksamheterna i Karlskoga eftersom en reglering gjorts mot verksamheterna i Degerfors. I samband med att kommunfullmäktige beslutade Karlskoga kommuns årsredovisning för 2014, justerades folkhälsonämndens underskott så att balansen i treårsbudgeten blev noll. Förvaltningen har under arbetat med en genomlysning av personalkostnaderna, som bland annat orsakade det kraftiga underskottet Förslag på verksamhetsanpassningar som kan minska kostnaderna samt olika arbetstidsmodeller har utretts. Städverksamheten har haft uppdraget att se över personalens förflyttningstider mellan städobjekt för att minimera kostnaden för detta. Några förändringar som har genomförts från årsskiftet är bland annat ett sparbeting på 1 % för hela förvaltningen, ökad medvetenhet i beställarfunktioner, andra rutiner vid vikariat som bemannas av egen personal med syfte att få en budget i balans. Några verksamhetsförändringar har genomförts i augusti, exempelvis mottagningskök på Karlbergsskolan. Prognosen för är ett överskott på 553 tkr som avser heltidsprojektet. Under förutsättning att folkhälsonämnden får kostnadstäckning för ökade personal- och råvarukostnader kommer ett nollresultat presenteras vid utgången av Redovisat löneutfall jämfört med 2014, netto Utfall jan-nov 2014 Utfall jan-nov Kommentarer Till ovanstående utfall tillkommer personalkostnader för vikarier via bemanningsenheten. Januarinovember uppgick kostnaden till 5 mnkr och motsvarande period föregående år 4,7 mnkr.

11 Investeringar Investeringar tkr Utfall jan-nov Prognos Budget Avvikelse Städmaskiner Köksutrustning Övriga investeringar Överfört från Varav överförs till nästa år Summa investeringsutgifter Kommentarer investeringar På grund av förseningar av planerade investeringar i köksutrustning 2014, har 100 tkr förts över till års budget. Extra investeringar av hyllor och bänkar har gjorts till Mårbackaköket då dessa inte ingick i projektet vid ombyggnation. Kostnaden uppgick till 115 tkr, vilket motsvarar 31 % av kostens investeringsbudget. Städverksamheten har hittills investerat i nya kombimaskiner, både mindre och större modeller. En IT-översyn har gjorts i förvaltningen under hösten och prognosen visar att investeringsbudgeten kommer att hållas om inget oförutsett inträffar.

12

13 Tjänsteskrivelse 1 (2) FHN.0003 Handläggare Madelene Hedström Folkhälsonämnden Internbudget 2016 Sammanfattning En internbudget med attestlista för folkhälsoförvaltningen 2016 har upprättats i enlighet med de ramar och förutsättningar som är beslutade av kommunfullmäktige. De köpande förvaltningarna kommer att debiteras en kostnad som är i enlighet med tillåten prisökning och med hänsyn tagen till de förändringar som skett gällande lokalomställningar samt beställningar inför Folkhälsoförvaltningen har under fortsatt arbetet med verksamhetsanpassningar främst på grund av obalanserad personalbudget och sparkrav. I enlighet med KPMG:s rapport Slutrapport från genomlysningen av folkhälsonämnden har kostnader för samtlig tillsvidareanställd personal synliggjorts i personalbudgeten Den personal som inte har en fast placering inom ordinarie uppdrag räknas som resurs och belastar budgeten för vikariekostnader. Inom två köksområden har kostnaden för ordinarie personalbudget justerats med en post för underbudgeterade kostnader för tillsvidareanställd personal utan placering, då budget för vikariekostnader inte varit tillräcklig. Förutsättningarna för 2016 års internbudgetarbete har varit löneökning 2,6 % där de köpande förvaltningarna i Karlskoga kommer att få kompensation i samband med 2016 års lönerevision. Kostnaden för råvaror har ökats med 4 % och de köpande förvaltningarna i Karlskoga, förutom socialförvaltningen, har fått motsvarande kostnadsökning tilldelat i driftramen för Förutsättningarna har även godkänts av Degerfors kommun vid samrådet den 24 september. Under hösten 2013 skrevs ett nytt transportavtal för kostverksamheten som gav ökade kostnader om totalt 1,1 mnkr. Under har en del av de ökade kostnaderna arbetats in i budget, men inför 2016 har kostverksamheten fortfarande 173,2 tkr underbudgeterat inom förskola/grundskola för transporter. Detta kommer att innebära ytterligare verksamhetsanpassningar inom förvaltningen för att få en budget i balans.

14 Tjänsteskrivelse 2 (2) FHN.0003 Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 27 november Internbudget Folkhälsoförvaltningen Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden godkänner internbudget och attestlista för folkhälsoförvaltningen Madelene Hedström Ekonom Expedieras till Förvaltningschef Verksamhetschefer Förvaltningssekreterare Kökschefer Städchefer Kontaktekonom

15 Folkhälsoförvaltningen Internbudget 2016 (Tkr) Verksamhetsintäkter ,5 Verksamhetskostnader ,5 NETTOKOSTNADER 1 615,0 Attestansvariga Ansvar Slag Vht Projekt Frikod Nämnd 713,0 Nämndsekreterare/ Arvoden 500,0 Förvaltnignschef Bilersättning 7, Arbetsgivaravgifter 157, Kurs och konferens 30, Personalrepresentation 9, Tele, post och data 10,0 Ansvar Slag Vht Projekt Frikod Stabsadministration ,6 Förvaltningschef/ Förvaltn.intern utfördelad kostn (adm) ,6 Verksamhetschef kost Ansvar Slag Vht Projekt Frikod Stabsadministration 5 727, Internfördelning KS (adm) 1 000, Löner 2 701, Semesterlöneskuld 91, Arbetsgivaravgift 1 039, Heltidsprojekt 0, Kurs och konferens 80, Personalbefrämjande 40, Företagshälsovård 40, Lokalhyra 272, Facktidskrifter 7, Kontorsmaterial 30, Läsplattor 25, Dataavtal - Distansarbetsplatser 20, Data licenser 12, Telefoni 20, Porto 20, Café 35 fördelning 47, :an huskostnader 20, Bilpool Folkhälsoförvaltningen 218, Resor 22, Kapitaltjänstkostnader 21,0 Akt Aktivitetskoder för personalkostnader folkhälsoförvaltningen 960 Enskild angelägenhet 961 Ledig dag - 6 juni 962 Introduktion vikarier 964 Vikarier för tjänstledig personal 966 Vikarier för facklig tid 970 Extra städ 991 Sjukvikarie 992 Semestervikarier 993 Vikarier vid vård av barn 994 Vikarie för vakant tjänst 995 Vikarier vid utbildning 997 Avgångskostnader

16 Kostverksamhet 2016 Verksamhetsintäkter ,6 Verksamhetskostnader ,6 NETTOKOSTNADER 0,0 Ansvar Slag Vht Projekt Frikod Kostadministration ,6 Verksamhetschef kost/ Förvaltn.intern utfördelad kostn (adm) ,6 Förvaltningschef Ansvar Slag Vht Projekt Frikod Kostadministration 1 554, Intern fördelning Förvaltningsadm 33, Löner 530, Arbetsgivaravgift 204, Företagshälsovård 40, Kompetensutveckling 100, Förtäring sammanträde 20, Hyra 45, Facktidskrifter 2, Kläder o skor, springvik 20, Kontorsmaterial 4, Dataprogram 177, Provtag avg livsmedelskontroll 2, Tele, post 8, Resor 15, Kapitaltjänstkostnader 352,0 Ansvar Slag Vht Projekt Frikod Mattransporter 3 749, Mattransporter Rudskoga Taxi 3 749,6 Ansvar Slag Vht Projekt Frikod Beställningsverksamhet -535, Försäljning 0, Sommaröppna -85, Kostavdrag personalluncher -450,0 Ansvar Slag Vht Projekt Frikod Beställningsverksamhet 95, Personalkostnader beställningsverksamheten 0, Livsmedel beställningsverksamheten 0,0 Timpris personalkostnad beställningsvht 350 kr/tim (helg 450 kr/tim) Löner Sommaröppna 0, Arbetsgivaravgift Sommaröppna 0, Livsmedel Sommaröppna 0, Målstyrning 95, Livsmedel kostavdrag personalluncher 0,0 Ansvar Slag Vht Projekt Frikod Försäljning måltider , Försäljning måltider SOC , Försäljning måltider BUN , Försäljning måltider GN , Försäljning måltider SOC Degerfors , Försäljning måltider KUN Degerfors ,6

17 KOSTVERKSAMHET ÄLDREOMSORG Ansvar Slag Vht Projekt Frikod Mårbackaköket -200,0 Kökschef Mårbacka/ Försäljning -200,0 Kökschef Skranta Ansvar Slag Vht Projekt Frikod Mårbackaköket , Förvaltn.intern förd (adm) Mårbackakökets område 1 161, Löner Mårbacka kökets område 7 388, Underbudgeterat för personal utan fast placering -595, OB ersättning 436, Vikarier 0, Semestervikarier 0, Arbetsgivaravgift 3 009, Underbudgeterad arbetsgivaravg. personal utan fast placering -229, Personalbefrämjande 12, Lokalhyra 680, Livsmedel 6 839, Förbrukningsmaterial 81, Arbetskläder 46, Övr förbrukningsinventarier 32, Kontorsmaterial 4, Rep och underhåll, maskiner 18, Provtagning / avgift 20, Tele, data, post m m 12, Sotning 20, Matlådor - Leasingbil 100, Matlådor - Drivmedel 20, Matlådor - Förbrukningsmaterial 153,0 Ansvar Slag Vht Projekt Frikod Solbringen -250,0 Kökschef Mårbacka/ Försäljning -250,0 Kökschef Skranta Ansvar Slag Vht Projekt Frikod Solbringen 853, Lokalhyra 298, El 104, Livsmedel 400, Sophämtning 21, Förbrukningsmaterial 12, Övr förbrukningsinventarier 3, Kontorsmaterial 1, Rep och underhåll, maskiner 1, Provtagning / avgift 6, Tele, data, post m m 3,5 Ansvar Slag Vht Projekt Frikod Nickkällan -350,0 Kökschef Mårbacka/ Försäljning -350,0 Kökschef Skranta Ansvar Slag Vht Projekt Frikod Nickkällan 2 033, Lokalhyra 560, El 182, Sophämtning 10, Städ 10, Sotning 20, Livsmedel 1 149, Förbrukningsmaterial 64, Övr förbrukningsinventarier 8, Kontorsmaterial 2, Rep och underhåll, maskiner 4, Provtagning / avgift 12, Tele, data, post m m 10,5

18 KOSTVERKSAMHET SKOLA Underbudgeterat BUN på grund av transportkostnader -173,2 Ansvar Slag Vht Projekt Frikod Solbringen Förskola 180,7 Kökschef Mårbacka/ Löner 75,6 Kökschef Skranta Vikarier 2, Semestervikarier 1, Arbetsgivaravgift 30, Livsmedel 58, Förvaltn.intern förd (adm) 12, Rep och underhåll, maskiner 0,4 Ansvar Slag Vht Projekt Frikod Skranta ,4 Kökschef Skranta/ Försäljning friskolor -806,4 Kökschef Österleden EU-Bidrag Mjölkstöd -213, Lönebidrag -135, Försäljning -70,0 Ansvar Slag Vht Projekt Frikod Skranta , Förvaltn.intern förd (adm) 873, Löner 4 973, Underbudgeterat för personal utan fast placering -58, Vikarier 0, Semestervikarier 0, Arbetsgivaravgift 1 912, Underbudgeterad arbetsgivaravg. personal utan fast placering -22, Lokalhyra 600, Städ 211, Livsmedel 3 798, Förbrukningsmaterial 80, Arbetskläder 33, Personalbefrämjande 8, Övr förbrukningsinventarier 20, Kontorsmaterial 10, Rep och underhåll, maskiner 28, Provtagning / avgift 37, Tele, data, post m m 15, Prästkragen 0082 Skogsduvan 0090 Skranta 0091 Aggerud 0092 Häsängen 0093 Stråningstorp Ansvar Slag Vht Projekt Frikod Karlberg -10,0 Kökschef Skranta/ Försäljning -10,0 Kökschef Österleden Ansvar Slag Vht Projekt Frikod Karlberg 328, Lokalhyra 200, Städ 87, Förbrukningsmaterial 10, Övr förbrukningsinventarier 5, Kontorsmaterial 5, Rep och underhåll, maskiner 7, Provtagning / avgift 7, Tele, data, post m m 6,0 Ansvar Slag Vht Projekt Frikod Möckelngymnasiet -50,0 Kökschef Skranta/ Försäljning -50,0 Kökschef Österleden Ansvar Slag Vht Projekt Frikod Möckelngymnasiet 6 527, Förvaltn.intern förd (adm) 316, Löner 1 882, Vikarier 55, Semestervikarier 14, Arbetsgivaravgift 750, Lokalhyra 665, Städ 51, Sophämtning 155, Livsmedel 2 530, Förbrukningsmaterial 50, Arbetskläder 10, Personalbefrämjande 2, Övr förbrukningsinventarier 10, Kontorsmaterial 5, Rep och underhåll, maskiner 11, Provtagning / avgift 10, Tele, data, post m m 6,0

19 Ansvar Slag Vht Projekt Frikod Österleden -50,0 Kökschef Österleden/ Försäljning -50,0 Kökschef Skranta Ansvar Slag Vht Projekt Frikod Österleden , Förvaltn.intern förd (adm) 1 046, Löner 6 000, Vikarier 86, Semestervikarier 76, Arbetsgivaravgift 2 370, Lokalhyra 378, Städ 65, Livsmedel 4 035, Förbrukningsmaterial 80, Arbetskläder 34, Personalbefrämjande 9, Övr förbrukningsinventarier 20, Kontorsmaterial 10, Rep och underhåll, maskiner 27, Provtagning / avgift 33, Tele, data, post m m 17, Gullvivan 0085 Smeden 0095 Österleden 0098 Rävåsen 0099 Bråten Ansvar Slag Vht Projekt Frikod Bregårdskolan -15,0 Kökschef Österleden/ Försäljning -15,0 Kökschef Skranta Ansvar Slag Vht Projekt Frikod Bregårdskolan 1 319, Lokalhyra 375, Livsmedel 906, Förbrukningsmaterial 10, Övr förbrukningsinventarier 5, Kontorsmaterial 5, Rep och underhåll, maskiner 7, Provtagning / avgift 4, Tele, data, post m m 6,0 Ansvar Slag Vht Projekt Frikod Ugglan 2 589,4 Kökschef Österleden/ Lokalhyra 204,0 Kökschef Skranta Livsmedel 2 321, Förbrukningsmaterial 15, Övr förbrukningsinventarier 20, Kontorsmaterial 5, Rep och underhåll, maskiner 13, Provtagning / avgift 4, Tele, data, post m m 6,0

20 CAFÉVERKSAMHET Ansvar Slag Vht Projekt Frikod Cafeteria Stadsbyggnadshuset -604,2 Kökschef Mårbacka/ Försäljning, inkl moms -310,0 Kökschef Skranta Försäljning, exkl moms Intern förvaltningsersättning, Stb-huset -294,2 Ansvar Slag Vht Projekt Frikod Cafeteria Stadsbyggnadshuset 604, Förvaltn.intern förd (adm) 50, Lön 269, Arbetsgivaravgifter 103, Livsmedel 162, Förbrukningsmaterial 9, Arbetskläder 1, Övr förbrukningsinventarier 1, Kontorsmaterial 0, Provtagning / avgift 4, Tele, data, post m m 3,0 Ansvar Slag Vht Projekt Frikod KS Cafeteria -421,8 Kökschef Mårbacka/ Försäljning, inkl moms -170,0 Kökschef Skranta Försäljning, exkl moms Förvaltn.intern förd (adm) -251,8 Ansvar Slag Vht Projekt Frikod KS Cafeteria 421, Förvaltn.intern förd (adm) 31, Lön 191, Arbetsgivaravgifter 73, Livsmedel 106, Förbrukningsmaterial 9, Arbetskläder 1, Övr förbrukningsinventarier 1, Kontorsmaterial 0, Provtagning / avgift 4, Tele, data, post m m 3,0

21 KOSTVERKSAMHET DEGERFORS Ansvar Slag Vht Projekt Frikod Letälvsgården - Äldreomsorg 0,0 Kökschef Parkskolan/ Försäljning 0,0 Kökschef Mårbacka Ansvar Slag Vht Projekt Frikod Letälvsgården - Äldreomsorg 7 725,7 Kökschef Parkskolan/ Förvaltn.intern förd (adm) 380,0 Kökschef Mårbacka Löner 2 294, OB 135, Vikarier 42, Semestervikarier 0, Arbetsgivaravgift 950, Lokalhyra 843, Sotning 20, Rengöring sopkärl 2, Livsmedel 2 826, Förbrukningsmaterial 126, Arbetskläder 16, Personalbefrämjande 4, Övr förbrukningsinventarier 14, Kontorsmaterial 3, Rep och underhåll, maskiner 28, Provtagning / avgift 17, Tele, data, post m m 20,0 Ansvar Slag Vht Projekt Frikod Letälvsgården - Förskolor 0,0 Kökschef Parkskolan/ Försäljning 0,0 Kökschef Mårbacka Ansvar Slag Vht Projekt Frikod Letälvsgården - Förskolor 1 427, Lokalhyra 318, Städ 3, Livsmedel 1 042, Förbrukningsmaterial 22, Övr förbrukningsinventarier 5, Kontorsmaterial 3, Rep och underhåll, maskiner 6, Provtagning / avgift 14, Tele, data, post m m 10,8 Ansvar Slag Vht Projekt Frikod Parkskolan -121,0 Kökschef Parkskolan/ Försäljning -61,0 Kökschef Mårbacka EU-bidrag -60,0 Ansvar Slag Vht Projekt Frikod Parkskolan , Förvaltn.intern förd (adm) 757, Löner 4 239, Vikarier 71, Semestervikarier 0, Arbetsgivaravgift 1 658, Lokalhyra 1 333, Rengöring sopkärl 6, Sotning 20, Städ 227, Livsmedel 2 907, Förbrukningsmaterial 79, Arbetskläder 27, Personalbefrämjande 7, Övr förbrukningsinventarier 19, Kontorsmaterial 10, Rep och underhåll, maskiner 23, Provtagning / avgift 45, Tele, data, post m m 37,6

22 Städverksamhet Verksamhetsintäkter ,7 Verksamhetskostnader ,7 NETTOKOSTNADER 0,0 Ansvar Slag Vht Projekt Frikod Städ administration ,7 Verksamhetschef städ/ Förvaltn.intern utfördelad kostn (adm) ,7 förvaltningschef Ansvar Slag Vht Projekt Frikod Städ administration 4 175, Förvaltn.intern fördelning(adm) 3 062, Löner inkl sem ers 505, Arbetsgivaravgift 194, Kompetensutveckling 190, Förtäring sammanträde 15, Lokalhyror 45, Arbetskläder springvik 15, Kontorsmaterial 8, Data 10, Telefoni 14, Resor 15, Kapitaltjänstkostnader 100,0 Ansvar Slag Vht Projekt Frikod Städverksamhet ,0 Städchefer/ Intäkter Karlskoga/Degerfors ,0 Verksamhetschef städ Intäkter extra städ Karlskoga -45, Intäkter extra städ Degerfors -15,0 Timpris extrastäd: 350 kr/tim (helgdag 450 kr/tim) Ansvar Slag Vht Projekt Frikod Städ - gemensamma kostnader ,0 Städchefer/ Förvaltning intern fördelning 4 175,7 Verksamhetschef städ Löner inkl sem ers, ob, sjuk ers, vik , OB 246, Vikarier 1 011, Semestervikarier 420, Arbetsgivaravgift , Lokalhyror 69, Reparation & underhåll maskiner 105,0

23 Ansvar Slag Vht Projekt Frikod Städområde 1 - Södra 281,2 Städchefer/ Städmaterial 206,9 Verksamhetschef städ Kontorsmaterial 10, Arbetskläder 40, Personalbefrämjande 10, Telefoni & data 13,0 Ansvar Slag Vht Projekt Frikod Städområde 2 - Östra/Västra 195,3 Städchefer/ Städmaterial 120,4 Verksamhetschef städ Kontorsmaterial 12, Arbetskläder 39, Personalbefrämjande 10, Telefoni & data 13,0 Ansvar Slag Vht Projekt Frikod Städområde 3 - Centrala 290,8 Städchefer/ Städmaterial 217,8 Verksamhetschef städ Kontorsmaterial 12, Arbetskläder 37, Personalbefrämjande 10, Telefoni & data 13,0 Ansvar Slag Vht Projekt Frikod Städområde 4 - Degerfors 201,7 Städchefer/ Städmaterial 131,2 Verksamhetschef städ Kontorsmaterial 10, Arbetskläder 37, Personalbefrämjande 10, Telefoni & data 13,0

24 Folkhälsa & barnkonvention 2016 Verksamhetsintäkter ,6 Verksamhetskostnader 3 403,6 NETTOKOSTNADER 1 615,0 Ansvar Slag Vht Projekt Frikod Ung medborgardialog 250,0 Folkhälsostrateg/ Löner 173,9 Förvaltningschef Arbetsgivaravgift 66, Kurs, konferenser, aktiviteter 9,2 Ansvar Vht Ungdomsrådet UNG KUNG 50, Kurs, konferens, aktiviteter 50,0 Ansvar Slag Vht Projekt Frikod Avtal , Driftbidrag från Degerfors kommun -283, Driftbidrag från Örebro Läns Landsting -856,9 Externa bidrag (från ) -259,3 Ansvar Slag Vht Projekt Frikod Avtal 2 640, Interadministration 152, Löner 1 273, Arbetsgivaravgift 489, Degerforsmodellen 50, Folkhälsokonferens 100, Lokakonferens 150, Partnerskap 20, Barnkonventionen 40, Gör jämlikt - Gör skillnad 100, Lokalhyra 204, Kontorsmaterial 5, Tryckmaterial 10, Tele, data, läsplattor 20, Post, porto 5, Resekostnader 20,0 Ansvar Slag Vht Projekt Frikod Skolavlutning åk , Externa bidrag (från ) 0, Degerfors kommun -25,0 Ansvar Slag Vht Projekt Frikod Skolavlutning åk , Aktiviteter 100,0 Ansvar Slag Vht Projekt Frikod ANDT Avtal nätdroger -54, Externa bidrag (från ) -54,0 Ansvar Slag Vht Projekt Frikod ANDT Avtal nätdroger 54, Aktiviteter 54,0 Ansvar Slag Vht Projekt Frikod Rymden -23, Extrerna bidrag (från ) -23,4 Ansvar Slag Vht Projekt Frikod Rymden 23, Aktiviteter 23,4 Ansvar Slag Vht Projekt Frikod Utvecklingsmedel ANDT "BUSA" , Folkhälsomyndigheten (från ) -286,2 Ansvar Slag Vht Projekt Frikod Utvecklingsmedel ANDT "BUSA" , Löner 173, Arbetsgivaravgifter 66, Lokalhyra - Folkhälsoenheten 22, Aktiviteter 22,7

25 ATTESTBEHÖRIGHET Folkhälsoförvaltningen Ansvar Vht Beslutsattestansvarig Ersättare Övergripande beslutsattest 60 Ulrika Lundgren - Förvaltningschef (5 000 tkr) Maria Leu - Ekonom (4 000 tkr) Nämnd verksamhet Ulrika Lundgren - Förvaltningschef (5 000 tkr) Emmy Andersson - Förvaltningssekreterare (100 tkr) Stabsadministration Ulrika Lundgren - Förvaltningschef (5 000 tkr) Liz Silvergrund Elfsberg - Verksamhetschef (500 tkr) Kostadministration Liz Silvergrund Elfsberg - Verksamhetschef (500 tkr) Ulrika Lundgren - Förvaltningschef (5 000 tkr) Beställningsverksamhet x Liz Silvergrund Elfsberg - Verksamhetschef (500 tkr) Ulrika Lundgren - Förvaltningschef (5 000 tkr) Äldreomsorg Karlskoga Elisabet Gustafsson - Kökschef Mårbacka (200 tkr) Erja Kronholm - Kökschef Skranta (200 tkr) Elisabet Gustafsson - Kökschef Mårbacka (200 tkr) Erja Kronholm - Kökschef Skranta (200 tkr) Elisabet Gustafsson - Kökschef Mårbacka (200 tkr) Erja Kronholm - Kökschef Skranta (200 tkr) Förskola Karlskoga Berit Edström - Kökschef Österleden (200 tkr) Erja Kronholm - Kökschef Skranta (200 tkr) Elisabet Gustafsson - Kökschef Mårbacka (200 tkr) Erja Kronholm - Kökschef Skranta (200 tkr) Skola Karlskoga Erja Kronholm - Kökschef Skranta (200 tkr) Berit Edström - Kökschef Österleden (200 tkr) Erja Kronholm - Kökschef Skranta (200 tkr) Berit Edström - Kökschef Österleden (200 tkr) Erja Kronholm - Kökschef Skranta (200 tkr) Berit Edström - Kökschef Österleden (200 tkr) Berit Edström - Kökschef Österleden (200 tkr) Erja Kronholm - Kökschef Skranta (200 tkr) Berit Edström - Kökschef Österleden (200 tkr) Erja Kronholm - Kökschef Skranta (200 tkr) Café Karlskoga Elisabet Gustafsson - Kökschef Mårbacka (200 tkr) Erja Kronholm - Kökschef Skranta (200 tkr) Elisabet Gustafsson - Kökschef Mårbacka (200 tkr) Erja Kronholm - Kökschef Skranta (200 tkr) Äldreomsorg Degerfors Linda Dagerbäck - Kökschef Degerfors (200 tkr) Elisabet Gustafsson - Kökschef Mårbacka (200 tkr) Förskola Degerfors Linda Dagerbäck - Kökschef Degerfors (200 tkr) Elisabet Gustafsson - Kökschef Mårbacka (200 tkr) Skola Degerfors Linda Dagerbäck - Kökschef Degerfors (200 tkr) Elisabet Gustafsson - Kökschef Mårbacka (200 tkr)

26 ATTESTBEHÖRIGHET Folkhälsoförvaltningen Ansvar Vht Beslutsattestansvarig Ersättare Städadministration 604 Ann-Mari Pettersson - Verksamhetschef (500 tkr) Ulrika Lundgren - Förvaltningschef (5 000 tkr) Frikod Städverksamhet Karlskoga/Degerfors Gunilla Blixt - Städchef (200 tkr) Ann-Mari Pettersson - Verksamhetschef (500 tkr) Veronica Gustavsson - Städchef (200 tkr) Ann-Mari Pettersson - Verksamhetschef (500 tkr) Marie Lehmus - Städchef (200 tkr) Ann-Mari Pettersson - Verksamhetschef (500 tkr) Liane Lemann - Städchef (200 tkr) Ann-Mari Pettersson - Verksamhetschef (500 tkr) Folkhälsa & barnkonvention Cecilia Ljung - Folkhälsostrateg (200 tkr) Ulrika Lundgren - Förvaltningschef (5 000 tkr) Projekt Investeringar Ulrika Lundgren - Förvaltningschef (5 000 tkr) Maria Leu - Ekonom (4 000 tkr) xx Liz Silvergrund Elfsberg - Verksamhetschef (500 tkr) Ulrika Lundgren - Förvaltningschef (5 000 tkr) xx Ann-Mari Pettersson - Verksamhetschef (500 tkr) Ulrika Lundgren - Förvaltningschef (5 000 tkr)

27 Folkhälsoförvaltningens Investeringsbudget 2016 (TKR) Köksutrustning 700 Städutrustning 450 Övriga investeringar 0 INVESTERINGSKOSTNADER Attestansvariga Ansvar Slag Vht Projekt Investeringar Förvaltningschef/Ekonom/ Köksutrustning Degerfors Verksamhetschefer Städutrustning Karlskoga Städutrustning Karlskoga Köksutrustning Karlskoga Datorer Möbler

28

29 Tjänsteskrivelse 1 (3) FHN.0026 Handläggare Ulrika Lundgren Folkhälsonämnden Internkontrollplan 2016 Sammanfattning Kommunfullmäktige i värdkommunen Karlskoga, antog ett övergripande reglemente för internkontroll i kommunen den 27/1 2005, KF 7. I reglementet framgår att syftet med intern kontroll är nämnderna med rimlig grad av säkerhet kunna säkerställa att följande mål uppnås: Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet Tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten Efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer mm Ekonomerna i Karlskoga har skrivit riktlinjer för att uppnå reglementet för intern kontroll. Där rekommenderas att respektive nämnd beslutar om två nämndspecifika rutiner att kontrollera. Förslag att de nämndspecifika rutinerna för folkhälsonämndens interna kontroll, under 2016 är följande: Sjukfrånvaro Vikarier inom förvaltningen Rapportering av tillbud och arbetsskador Matråd och städråd Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 17 november Bakgrund Nämnderna har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom respektive verksamhetsområde. Den enskilda nämnden har ansvar för att regler och anvisningar beslutas av nämnden och antas för den interna kontrollen. Nämnderna ska i samband med internbudget besluta om minst två nämndspecifika internkontrollområden. Folkhälsonämndens verksamheter gäller för två kommuner och därför är tydligheten och medvetenheten hos nämnden, om betydelsen av den interna kontrollen extra viktig. Kommunfullmäktige i värdkommunen Karlskoga, antog ett övergripande reglemente för internkontroll i kommunen den 27/1 2005, KF 7.

30 Tjänsteskrivelse 2 (3) FHN.0026 I reglementet framgår att syftet med intern kontroll är nämnderna med rimlig grad av säkerhet kunna säkerställa att följande mål uppnås: Beskrivning av förslag Folkhälsonämnden hade mål för internkontroll som fråga på sammanträdet i november. Med utgångspunkt från nämndens diskussion har förslag till plan sammatställts. Förslag att de nämndspecifika rutinerna för intern kontroll, under 2016 är följande: SJUKFRÅNVARO Kontrollmål: Kontrollera och analysera statistiken för lång- och korttids sjukfrånvaro inom förvaltningen samt föreslå och redovisa åtgärder. Ansvarig: Verksamhetschefer och förvaltningsassistent Kontrollmetod: Kontroll av sjukfrånvaro statistik från personalavdelningen samt kontroll av sjukdomsorsaker enligt egen statistik. Jämförelse ska göras med motsvarande tidigare period. Rapport till: Folkhälsonämnd Rapportering sker: Vid nämndens sammanträde i mars och oktober. VIKARIER INOM FÖRVALTNINGEN Kontrollmål: Kontrollera och följa upp rutin för beställning av vikarier till förvaltningen samt redovisa åtgärder. Ansvarig: Verksamhetschefer och förvaltningsekonom Kontrollmetod: Kontroll av hur rutin för vikariehantering fungerar samt redovisa genomförda åtgärder. Rapport till: Folkhälsonämnd Rapportering sker: Vid nämndens sammanträde i juni. RAPPORTERING AV TILLBUD OCH ARBETSSKADOR Kontrollmål: Kontrollera och följa upp rutin för tillbud och arbetsskador inom förvaltningen. Ansvarig: Förvaltningsassistent och kvalitetsledare Kontrollmetod: Kontroll av hur rutin för hur anmälan av tillbud och arbetsskador fungerar samt förslag till förbättrande åtgärder om detta behövs. Rapport till: Folkhälsonämnden Rapportering sker: Vid nämndens sammanträde i september.

31 Tjänsteskrivelse 3 (3) FHN.0026 MATRÅD OCH STÄDRÅD Kontrollmål: Kontrollera upplevelsen hos barn och unga om hur de uppfattar matråd och städråd i syfte att förbättra folkhälsonämndens uppdrag. Ansvarig: Verksamhetschefer och kvalitetsledare Kontrollmetod: I samband med matråd och städråd ska barn och unga tillfrågas om hur de upplever deras möjlighet till delaktighet och inflytande i samband med dessa råd. Rapport till: Folkhälsonämnden Rapportering sker: Vid nämndens sammanträde i november. Konsekvensbeskrivning Delaktighet och inflytande är en av huvudfrågorna i förvaltningens medarbetar uppdrag vilket stärks genom att synliggöra och belysa frågan i interkontrollen. Förvaltningens förutsättningar för god och jämlik hälsa främjas via internkontroll. Ändamålsenligheten i god ekonomisk hushållning främjas via intern kontroll av rutiner. Goda rutiner ger god kvalitet i förhållande till insatt kostnad. Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden föreslås besluta följande nämndspecifika områden i internkontrollplan att särskilt kontrollera under 2016 Sjukfrånvaro Vikarier inom förvaltningen Rapportering av tillbud och arbetsskador Matråd och städråd Ulrika Lundgren Förvaltningschef Beslutet expedieras till: Kommunstyrelsen Karlskoga Kommunstyrelsen Degerfors Revisorer Karlskoga kommun Revisorer Degerfors kommun Verksamhetschefer Kvalitetsledare Förvaltningsassistent Förvaltningsekonom och Personalspecialist

32

33 Tjänsteskrivelse 1 (1) FHN Handläggare Ulrika Lundgren Folkhälsonämnden Uppföljning folkhälsonämndens verksamhetsplan Sammanfattning I Rapport: Uppföljning folkhälsonämndens verksamhetsplan finns redovisning av de prioriterade frågor som folkhälsonämnden ville få belysta. Några frågor har åtgärdats under året och andra är under pågående arbete. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 30 oktober Rapport: Uppföljning folkhälsonämndens verksamhetsplan Bakgrund Inom ramen för Mål och Budget och de mätningar som sker utifrån fullmäktiges mål finns det områden och aktiviteter som folkhälsonämnden ser att kommunerna behöver satsa på. Folkhälsonämnden har vid två tillfällen diskuterat vilka prioriterade frågor de tydligare vill lyfta. Dessa har beskrivits i verksamhetsplan. Överväganden Folkhälsonämnden har beslutat om en plan för social hållbarhet jämlik och jämställd hälsa för Karlskoga och Degerfors, där mångfald, nytänkande och handling bejakas. Målet är en god och jämlik hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vägen dit går via samverkan och gemensamt agerade mellan berörda aktörer i samhället och en mer samhällsekonomisk effektiv användning av gemensamma resurser. Goda matvanor, rent, snyggt och tryggt, leder till bättre hälsa och ökat välbefinnande vilket ger en positiv hälsoutveckling i befolkningen. Nämndens frågor är komplexa vilket rapporten om verksamhetsplanen visar Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden godkänner uppföljning av verksamhetsplan. Ulrika Lundgren Förvaltningschef

34 Rapport: Uppföljning Folkhälsonämndens verksamhetsplan Område Inom vilket verksamhetsområde? Insatser mot tobaksbruk Nuläge/problematik Var befinner vi oss idag? Vilket problem har vi identifierat? Kan ett systematiskt arbete mot tobaksbruk i skolan skapas i kommunerna? Tillsyn av tobaksfri skoltid pågår med utgångspunkt från Tobakslagen (1993:581) 2 och Miljöbalken (1998:808) 9 kap 3. Arbete för en tobaksfri kultur- och utbildningsförvaltning påbörjades under våren. Elevhälsoteam på Stora Vallaskolan utformar policy och handlingsplan för tobaksfri skoltid i Degerfors. Diskussion för utformning av en likvärdig ANDT-undervisning i Karlskoga kommun har påbörjats under. Prioriterad aktivitet Vilken/vilka aktiviteter ska genomföras? För att skapa ett systematiskt tobaksförebyggandearbete behövs ett nämndövergripande beslut med en gemensam målsättning i arbetet. Effekt kan nås genom tvärsektoriell samverkan i praktiken. Involvera Tobakspreventiva enheten vid Region Örebro län. Ansvarig Vem ansvarar för genomförandet? FHN har ansvar för kommunernas förebyggande tobaksarbete för kommunens invånare. BUN/KUN/GN har enligt tobakslagen ansvar för ett systematiskt arbete för tobaksfri skoltid. Myndighetsnämnden har tillsynsansvar. Uppföljning Hur ska uppföljningen ske? Sker idag genom tillsyn. Undersökningar såsom Liv och hälsa ung och Elevhälsosamtalen. När När ska uppföljningen göras? Elevhälsosamtal görs årligen av skolsköterskorna. Liv och hälsa ung genomförs med treårs intervall. Status Ej påbörjad Pågående Avslutad Punktinsatser pågår. Prioriterade aktiviteter är ej påbörjade. Insatser för ungdomar Kan ett arbete för insatser för ungdomar på stan komma någon form av fältare skapas inför Vad skulle det kosta? I dag finns inga fältassistenttjänster i Karlskoga eller i Degerfors. I Karlskoga finns idag Familjecoacher. I Degerfors pågår ett förarbete för att ta fram förslag till SOC/KUN/GN/FHN gällande Sociala insatsgrupper (SIG). I detta arbete belyses kostnadsperspektivet. Samarbete mellan polis och Karlskoga och Degerfors för att ta fram samverkansöverenskommelser och medborgarlöften. Genomföra och slutföra förarbete om SIG. Sprida resultat från förarbetet i Degerfors till Karlskoga gällande SIG. Prioritera barn och unga i samverkansöverenskommelser för ökad trygghet. FHN/KUN/SOC/GN samt polisen har ett gemensamt ansvar. FHN har ansvar att sprida resultat till Karlskoga. Arbetsgrupp för ökad trygghet och minskad brottslighet. Styrgrupp för Degerforsmodellen godkänner SIG inför förslag till beslut av berörda nämnder. Lok BRÅ enligt förslag från arbetsgrupp för ökad trygghet och minskad brottslighet Årsskiftet /2016 Årsskiftet /2016 Pågående Pågående 1

35 Område Inom vilket verksamhetsområde? Kartlägga spelberoende Nuläge/problematik Var befinner vi oss idag? Vilket problem har vi identifierat? Hur ser det egentligen ut kring spelberoende? Finns det insatser idag och i så fall vilka? Spelmissbruk finns i alla befolkningsgrupper men är vanligast bland unga män i ålder år. Det är vanligare bland ungdomar med en funktionsnedsättning att spela om pengar flera gånger i veckan i. Spel kommer eventuellt tas bort från regeringens ANDT-strategi men ligger kvar under Regeringens folkhälsomål. Spelproblematik är inte specifikt prioriterat i kommunernas folkhälsopolitiska planer. Prioriterad aktivitet Vilken/vilka aktiviteter ska genomföras? Arbetsgruppen för Västra länsdelen mot droger ser ett behov av förtydligande över vilka insatser som sker samt ansvarsfördelning för frågan. Ansvarig Vem ansvarar för genomförandet? Inget riktat uppdrag i dagsläget varför det inte finns särskild funktion som ansvarar inom förvaltningen. Uppföljning Hur ska uppföljningen ske? När När ska uppföljningen göras? Status Ej påbörjad Pågående Avslutad Ej påbörjat Det är högst osäkert vad som görs och var ansvaret ligger i Karlskoga och Degerfors. I arbetsgruppen Västralänsdelen mot droger ser man en ökning av antal spelmissbrukare. Det är även vanligt med blandmissbruk med läkemedel och koffeinpreparat. Prevention övervikt/fetma Bemötande Kan samverkan mellan olika instanser bidra till minskad övervikt/fetma? Övervikt och fetma har ökat bland barn och unga i alla kommuner. Nationellt lyfter man denna fråga, för att hitta sätt att arbeta med frågan. Hur kan man arbeta med kompetensutveckling när man möter människor med olika funktionshinder? I dagens samhälle finns många med olika fysisk och psykisk ohälsa I västra länsdelen har en arbetsgrupp tillsatts för att hitta samarbetsformer mellan kommunerna och landstinget. Deltagande är Barnavårdscentraler, Mödravårdscentraler, skolsköterskor, barnmedicin, samhällsmedicin, dietister, kostchefer, folktandvården och idrottshälsa för att få till en handlingsplan Information och föreläsning till all personal Skapa samverkan för gemensam förståelse BUN, FHF Landstinget, medicin Folktandvården Idrottshälsan Förvaltningsledning Chefer och medarbetare Sprida handlingsplan Dec Påbörjat I medarbetarsamtal På Apt Vara uppmärksam på signaler Förvaltningsmöte Genomfördes med psykolog som föreläste om ämnet för all person på förvaltningen. Avslutad Pågående Osäkerhet i bemötande med olika människor med funktionshinder Fortsatt diskussion på arbetsplatsträffar 2

36 Område Inom vilket verksamhetsområde? Våld i nära relationer Nuläge/problematik Var befinner vi oss idag? Vilket problem har vi identifierat? Är det möjligt att skapa förebyggande & främjande insatser från kommunerna avseende våld i nära relationer? Utifrån Folkhälsopolitisk plan Karlskoga kommun och Folkhälsopolitisk plan Degerfors kommun ska ingen i Karlskoga och Degerfors utsättas för diskriminering eller annan kränkande behandling. Social trygghet är även en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsa. Dessa faktorer kan påverka hälsan hos individer, inte minst den psykiska hälsan. Prioriterad aktivitet Vilken/vilka aktiviteter ska genomföras? Samverkansnätverket Västra länsdelen mot droger som samordnas av Folkhälsoförvaltningen har bjudit in projektledare för Våld i nära relationer. Detta för att få med kunskap och ett förebyggande perspektiv utifrån ANDT. Anhörigperspektiv och våld i nära relationer föreslås ingå i kommunernas strategiska överenskommelse om samverkan för bekämpning och förebyggande av brott. Ansvarig Vem ansvarar för genomförandet? Samordning sker genom FHN Arbetsgrupp för kommunernas strategiska överenskommelse om samverkan för bekämpning och förebyggande av brott. Uppföljning Hur ska uppföljningen ske? Genom minnesanteckningar. Genom strategisk överenskommelse om samverkan för bekämpning och förebyggande av brott. När När ska uppföljningen göras? 1 ggr/månad Klart vid årsskiftet /2016 Status Ej påbörjad Pågående Avslutad Påbörjat Påbörjat Under 2014 har socialnämnden påbörjat ett projekt med syftet att utveckla arbete mot våld i nära relationer. Projektet har varit ett samverkansprojekt mellan Karlskoga och Degerfors kommuner. Utifrån projektets handlingsplan kan avläsas att vid situationer där missbruksproblematik vad gäller alkohol och narkotika finns är risken högre för våld i nära relationer. För mer info se SN Normaliseringsprocessen Kan en utbildningsinsats åstadkommas kring normaliseringsprocessen? Idag finns inget specifikt pågående arbete kring våldets normaliseringsprocess i Karlskoga och Degerfors. Processen innebär kortfattat att våldet normaliseras, både av den som misshandlar och den som blir misshandlad. Det som däremot pågår är socialnämndens pågående arbete mot våld i nära relationer. FHN har ingen prioriterad aktivitet i nuläget. Ej påbörjat 3

37 Område Inom vilket verksamhetsområde? Integration Kompensatorisk frukost Nuläge/problematik Var befinner vi oss idag? Vilket problem har vi identifierat? På vilket sätt kan samverkan mellan olika instanser bidra till förbättrat integrationsarbete ur ett folkhälso-och barnperspektiv? Integrationen är en angelägenhet för alla som verkar och bor i kommunerna. Samverkan i integrationsfrågan leder till att fler invånare involveras och att insatser blir mer verkningsfulla och kan därmed leda till mer jämlik hälsa förkommuninvånarna. Kan skattefinansierad frukost bidra till förbättrade meritvärden? Vad skulle frukost i skolan kosta för kommunerna? Prioriterad aktivitet Vilken/vilka aktiviteter ska genomföras? Ett integrationspolitiskt program ska tas fram i Karlskoga för att tydliggöra riktningen och ge förutsättningar för ett långsiktigt och hållbart integrationsarbete i kommunkoncernen. Programmet ska fungera som en plattform för vidare arbete med att ta fram handlingsplaner inom respektive område/verksamhet. FHF ingår i referensgrupp samt arbetsgrupp för integrationsarbetet i Karlskoga. Skattefinansierad frukost kan troligtvis bidra till förbättrade meritvärden om kommunen kan stå för kostnaden. Då man kan få en samlad bild av att alla elever får i sig frukost, vilket också kan bidra till en lugnare miljö i skolan som också kan bidra till att elever får ro att inhämta kunskaper och därmed få bättre meritvärden. Kostnaden för frukost i skolan har inte beräknats då det blir en marginalkostnad som beror på antal och frekvens av frukost. Ansvarig Vem ansvarar för genomförandet? Kommundirektören är projektägare och FHF är projektansvariga i framtagandet av programmet. Integrationsutvecklare samt tillsatt arbetsgrupp med representation från resp. förvaltning/bolag finns med i programarbetet. FHN tillsammans med KUN och BUN Uppföljning Hur ska uppföljningen ske? Förslag på program ska presenteras till koncernledningsgruppen den 17 december. Uppföljning av programmet beslutas av KF Karlskoga. Genom utvärdering och beräkningar När När ska uppföljningen göras? Uppföljning av programmet beslutas av KF Karlskoga. Före och under aktivitet Status Ej påbörjad Pågående Avslutad Påbörjat. Påbörjat Förbättrade matvanor Kan utbudet av offentlig mat kommuniceras på nytt sätt och därmed bidra till förbättrade matvanor? Intranät, websidor och appar där matsedeln tydligt framgår. Koppla ihop med lättlästa diagram som visar matsvinn, populäraste maträtterna i olika åldrar och annan läsvärd statistik. Recept på populära maträtter. Instagram som följer olika offentliga restauranger under ex. 2 veckor. Matblogg som tar upp aktuella ämnen på plats, ex. För hög ljudnivå på Stråningstorp stressar barnen i matsalen FHN:s kommunikatör och verksamhetsansvarig för kosten. Kontinuerliga utvärderingar av de olika kommunikationskanaler som används. 3-4 gånger per år. Påbörjat i Liv och Hälsa ung

38

39 Tjänsteskrivelse 1 (2) FHN.0027 Handläggare Liselott Abrahamsson Folkhälsonämnden Arbetsmiljöplan 2016 Sammanfattning Enligt kommunens arbetsmiljöpolicy ska varje nämnd upprätta en arbetsmiljöplan för nämndens verksamhet. Arbetsmiljöplanen omfattar även en planering av det systematiska brandskyddsarbetet. Folkhälsonämnden vill genom arbetsmiljöplanen säkerställa en säker och stimulerande arbetsmiljö för alla anställda inom förvaltningen. Inför arbetsmiljöplan 2016 finns en aktivitetsplan som ersätter årshjulet. Planen anger planerade åtgärder som bidrar till att motverka och förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Folkhälsonämnden föreslås anta arbetsmiljöplan för Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse 12 november 2016 Arbetsmiljöplan 2016 Konsekvensbeskrivning Arbetsmiljöplanen förväntas ge positiv påverkan ur sociala/kulturella aspekter av hållbar utveckling dialog och inflytande, folkhälsa, jämlikhet och social rättvisa, jämställdhet, samt miljörelaterad hälsa. Folkhälsonämnden vill genom arbetsmiljöplanen säkerställa en säker och stimulerande arbetsmiljö för alla anställda inom förvaltningen. I detta arbete uppmuntras medarbetarna att medverka i utformningen av sin arbetssituation. Den psykosociala arbetsmiljön lyfts i arbetsmiljöplanen, vilket gör att jämlikhet och jämställdhet beaktas. Att skapa och upprätthålla ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete och brandskyddsarbete förväntas även ge trygg personal ur ett folkhälsoperspektiv. Sociala/kulturella konsekvenser Medarbetarna ska ta ett eget ansvar för att medverka i utformingen av sin arbetssituation. Alla ska verka för en säker och god fysisk och psykisk arbetsmiljö. Arbetsmiljön ska ge stimuland till arbetsglädje, goda arbetsresultat och till utveckling. Att skapa och upprätthålla ett fungerande systematisk arbetsmiljöarbete och egenkontroll av brandskydd förväntas ge trygg personal.

40 Tjänsteskrivelse 2 (2) FHN.0027 Ekonomiska konsekvenser Arbetsmiljön ska ge stimulans till arbetsglädje och goda arbetsresultat vilket främjar medarbetarnas hälsa och gör kommunen till en attraktiv arbetsgivare. Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden föreslås anta arbetsmiljöplan för Ulrika Lundgren Förvaltningschef Liselott Abrahamsson Förvaltningsassistent Expedieras till Kommunstyrelsen Karlskoga Kommunstyrelsen Degerfors

41 1 Arbetsmiljöplan 2016 Folkhälsonämnden Diarienummer: FHN.0027 Fastställd av: Folkhälsonämnden XX Revideras: november 2016

42 2 Innehåll Arbetsmiljöplan Arbetsmiljöplan 2016 Folkhälsonämnden... 3 Arbetsmiljölagen, AML... 3 Lagen om skydd mot olyckor, LSO... 3 Omfattning... 3 Angränsande styrdokument... 3 Syfte... 3 Ansvar för efterlevnad... 3 Arbetsplatsträff... 4 Samverkansgrupp... 4 Uppföljning... 4 Övergripande mål... 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 4 Arbete i lokaler med annan ansvarig... 5 Aktivitetsplan... 6

43 3 Arbetsmiljöplan 2016 Folkhälsonämnden Arbetsmiljölagen, AML Syftet med Arbetsmiljölagen är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö (AML 1 kap 1 ). Av arbetsmiljölagstiftningen framgår att arbetsgivare ska ha en sådan systematik i arbetsmiljöarbetet, att det på varje nivå i verksamheten är möjligt att följa upp och kontrollera problem och brister i arbetsmiljön. Systematiken ska även prägla det förebyggande arbetet. Arbetsmiljön ska hanteras som en naturlig del i den dagliga verksamheten och omfatta även de psykosociala förhållandena i arbetsmiljön (Arbetsmiljöverkets föreskrift om SAM, AFS 2001:01). Lagen om skydd mot olyckor, LSO Bestämmelserna i Lagen om skydd mot olyckor syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett, med hänsyn till de lokala förhållandena, tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor (LSO 1 kap 1 ). Lagstiftningen innebär att i princip alla verksamheter och fastigheter ska ha ett fungerande systematiskt brandskyddsarbete, där även ansvar tas för det förebyggande arbetet. Det innebär att man på ett organiserat och strukturerat sätt planerar, dokumenterar, kontrollerar och följer upp brandskyddsarbetet, samt tillhandahåller utbildning och övning för personalen. I Lagen om skydd mot olyckor framgår bland annat att fastighetsägare och nyttjanderättshavare ska ha brandsläcknings- och livräddningsutrustning samt i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga och begränsa brandskador. Omfattning Arbetsmiljöplanen omfattar samtliga medarbetare inom folkhälsonämndens ansvarsområde. Arbetsmiljöplanen innehåller en planering av hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska genomföras och omfattar även en planering av det systematiskt brandskyddsarbete inom förvaltningen. Angränsande styrdokument Arbetsmiljölagen Kommunens arbetsmiljöpolicy Lagen om skydd mot olyckor, LSO Lokalt samverkansavtal i Karlskoga kommun (2011) Chefs- och ledarpolicy Medarbetarpolicy Syfte Folkhälsonämnden vill genom arbetsmiljöplanen säkerställa en säker och stimulerande arbetsmiljö för alla anställda inom förvaltningen. Planen anger planerade åtgärder som bidrar till att motverka och förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Ansvar för efterlevnad Arbetsgivare och arbetstagare ska samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Huvudansvaret för arbetsmiljön ligger på arbetsgivaren. Arbetsmiljön ska hanteras som en naturlig del i den dagliga verksamheten och omfatta både fysiska och psykosociala förhållanden i arbetsmiljön. Varje chef/ledare ansvarar på sin beslutsnivå för att arbeta med det systematiska arbetsmiljöarbetet och det systematiska brandskyddsarbetet. Det innebär att varje chef inom sin verksamhet ska undersöka, genomföra, följa upp och dokumentera.

44 4 Arbetsmiljöproblem som chefen/ledaren inte kan lösa på grund av resursbrist, kunskapsbrist eller avsaknad av befogenhet skall returneras till närmaste chef. Arbetsplatsträff På arbetsplatsträffar sker det konkreta systematiska arbetsmiljöarbetet med undersökningar, riskbedömningar, åtgärder, handlingsplaner och uppföljning. Chefen/ledaren ansvarar för att all personal sätter sig in i arbetsmiljöfrågorna inom chefsområdet. Hantering av arbetsmiljöfrågor följer samverkansavtalet. Medarbetarna ansvarar för att aktivt medverka i och arbeta utifrån kommunens arbetsmiljöriktlinjer. Samverkansgrupp I den förvaltningsövergripande samverkansgruppen behandlas frågor som är av förvaltningsövergripande karaktär. Arbetsmiljöfrågorna ska beaktas i alla tillämpliga beslut. Samverkansgruppen ska noga följa utvecklingen i frågor som rör skyddet mot ohälsa och olycksfall samt verka för tillfredsställande arbetsmiljöförhållanden (AML 6 kapitel 9 ). Uppföljning Arbetsmiljöplanen utvärderas och revideras årligen i november månad och beslut tas i folkhälsonämnden i december. Övergripande mål Alla medarbetare ska verka för en säker och god fysisk och psykisk arbetsmiljö. Arbetsmiljön ska ge stimulans till arbetsglädje, goda arbetsresultat, samt till utveckling. Medarbetarna ska ta ett eget ansvar för att medverka i utformningen av sin arbetssituation. Systematiskt arbetsmiljöarbete Folkhälsonämnden ska belysa arbetsmiljöfrågorna samt verka för att arbetsmiljöarbetet ska vara en integrerad del på samtliga nivåer i verksamheten. Arbetsmiljöfrågor, både fysiska och psykosociala, är en stående punkt på såväl arbetsplatsträffar som samverkansmöten. Förvaltningens aktiviteter inom det systematiska arbetsmiljöarbetet beskrivs i en aktivitetsplan. Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal med samtliga medarbetare ska genomföras minst en gång per år. Då ges möjlighet att samtala enskilt om faktorer som kan påverka arbetsmiljön ex kompetens, arbetsförhållanden och ledarskap. I samband med utvecklingssamtal görs en inventering av kompetensutvecklingsbehov för att se om särkskilda fortbildningsbehov föreligger för förvaltningen. Arbetsplatsträff och samverkansgrupp Arbetsplatsträff och samverkansgrupp genomförs en gång per månad (med undantag för semesterperioden) och dagordningen följer strukturen i kommunens samverkansavtal. Skyddsrond/Egenkontroll av brandskydd Skyddsrond och egenkontroll av brandskydd genomförs minst en gång per år samt vid behov. Som stöd för cheferna/ledarna i detta finns Karlskoga kommuns arbetsmiljöpolicy med tillhörande riktlinjer som beskriver hur samt vad de ska tänka på när skyddsrond genomförs. Vid skyddsrond och egenkontroll av brandskydd ska protokoll för skyddsrond och handlingsplan användas, vilken finns under blanketter på Kikaren. För folkhälsonämndens del innebär det att städverksamhetens huvudsakliga ansvar för arbetsmiljön är i städutrymmen och för kostverksamhetens huvudsakliga ansvar för arbetsmiljön är i köken.

45 5 Inför en skyddsrond och egenkontroll av brandskydd ansvarar arbetsgivaren för att kalla skyddsombud inom sitt chefsområde/skyddsområde. Om inget skyddsombud finns inom området ska kontakt tas med aktuellt fackförbund som beslutar vem som ska delta. uppföljning som tidsätts och en ansvarig ska utses. Åtgärder som inte ryms i årets verksamhetsplanering förs in i budgetarbetet till kommande år. Efter skyddsrond och egenkontroll av brandskydd ska rapport och eventuell handlingsplan skickas via förvaltningens verksamhetschefer och till förvaltningens samverkansgrupp. Arbete i lokaler med annan ansvarig Folkhälsonämnden bedriver till stor del arbete i andras lokaler. Brister som kan framkomma bedöms och åtgärdas av annan förvaltning. När verksamhetschef får rapporten ansvarar de för att föra den vidare till berörd nämnd/förvaltning och externa bolag, för att följa upp och genomföra brister som framkommit. Medarbetarenkät Vartannat år genomförs en medarbetarenkät för samtlig personal inom kommunen. I november 2016 kommer en sådan enkät att genomföras. Efter genomförd analys skall en handlingsplan göras och därefter ska beslut tas gällande åtgärder. Sjukfrånvaro Statisktiken för lång- och korttids sjukfrånvaro för medarbetarna ska kontrolleras och analyseras och åtgärder ska föreslås och redovisas. Efter genomförd analys skall en riskbedömning göra och därefter ska beslut tas gällande åtgärder. Detta sker inom ramen för interkontrollen och redovisas till nämnd i mars och i oktober. Åtgärder Om man vid skyddsrond, egenkontroll av brandskydd eller vid analys av medarbetarenkäten inte kan vidta åtgärder omgående ska en handlingsplan upprättas. Denna ska innehålla åtgärder och

46 6 Aktivitetsplan Anmälan av tillbud och arbetsskador ska uppmärksammas löpande under året. Januari Februari Mars April Maj Genomgång av arbetsmiljöplan med förvaltningens chefer. Genomgång av medarbetarpolicy på arbetsplatsträffar. Samverkansgrupp. Information om arbetsmiljöplanen på arbetsplatsträffar. Repetitionsutbildning i system för rehabilitering för förvaltningens chefer. Uppföljning och justering av instruktioner för maskiner och hjälp medel. Köks- och städchefer ansvara för att justeringar görs så att instruktionerna är korrekta. Utbildningsvecka, V8, för samtlig personal inom kost- och städverksamhet inom förvaltningen. Samverkansgrupp. Skyddsronder och egenkontroll av brandskydd påbörjas. Statistik för lång- och korttidsfrånvaro redovisas till folkhälsonämnden och åtgärder föreslås. Samverkansgrupp. Skyddsronder och egenkontroll av brandskydd genomförs. Förvaltningsmöte för samtlig personal inom förvaltningen. Innehåll 2016 är kommunikation, konflikt, jämställdhet och teamarbete. Köks- och städchefer sammanställer resultatet från genomförda skyddsronder och Juni egenkontroll av brandskydd, samt upprättar handlingsplaner vid behov. Respektive chef ansvara för återkoppling vid arbetsplatsträffar med eventuella handlingsplaner för skyddsrond och egenkontroll av brandskydd. Samverkansgrupp. Uppföljning samverkansavtal med chefer och information av samverkansavtal på arbetsplatsträffar. Juli & Augusti Samverkansgrupp. September Samverkansgrupp. Sammanställning av handlingsplaner från skyddsronder och egenkontroll av brandskydd redovisas till nämnd. Oktober Samverkansgrupp. Statistik för lång- och korttidsfrånvaro redovisas till folkhälsonämnden och åtgärder föreslås. Utbildningsvecka, V44, för samtlig personal inom kost- och städverksamhet i förvaltningen. Förvaltningsmöte för samtlig personal inom förvaltningen. November Samverkansgrupp. Arbete med revidering av arbetsmiljöplanen. Medarbetarundersökning December Folkhälsonämnden beslutar om arbetsmiljöplan Samverkansgrupp.

47

48 Tjänsteskrivelse 1 (1) FHN.0027 Handläggare Ulrika Lundgren Folkhälsonämnden Delegering av arbetsmiljö 2016 Sammanfattning Enligt AFS 2001:1 ska arbetsgivaren fördela uppgifterna i verksamheterna på ett sådant sätt att en eller flera chefer, arbetsledare eller andra arbetstagare får i uppgift att verka för att risker i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljöarbete uppnås. Nämnden ska därmed tillse att förvaltningschefen får uppgifter i det systematiska arbetsmiljöarbetet samt att förvaltningschefen har befogenheter, resurser, kunskap och kompetens för att kunna driva arbetsmiljöarbetet. Nämnden ska även ge förvaltningschefen rätt att fördela uppgifterna så långt ut i organisationen att det systematiska arbetsmiljöarbetet kan drivas ute på arbetsplatserna och att tillräckliga befogenheter, resurser, kunskaper och kompetens följer med. Ordförande i folkhälsonämnden får i uppdrag att skriva under delegation till förvaltningschef. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 30 oktober Bilaga 1 Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifterna folkhälsonämnden till förvaltningschef, med bilaga 2 Bilaga 3 Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifterna förvaltningschef till verksamhetschef städ samt kost, med bilaga 4 Bilaga 5 Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifterna verksamhetschef städ samt kost, med bilaga till städchefer samt kökschefer, med bilaga 6 Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden föreslås besluta om arbetsmiljödelegation Folkhälsonämnden ger ordförande i folkhälsonämnden i uppdrag att skriva under delegation till förvaltningschef. Ulrika Lundgren Förvaltningschef Expedieras till Verksamhetschefer

49 UPPGIFTSFÖRDELNING AV ARBETSMILJÖUPPGIFTERNA För år 2016 Christina Gustavsson, ordförande i Folkhälsonämnden delegerar arbetsmiljöuppgifterna inom Folkhälsoförvaltningen till förvaltningschef Ulrika Lundgren I din befattning som förvaltningschef ansvarar du för beslut som påverkar arbetet och arbetsmiljön inom den berörda förvaltningen. Vi är överens om att du har erforderlig kompetens för uppgifterna. Vi är också överens om att du får disponera erforderliga resurser och att du har fått tillräckliga befogenheter för att genomföra uppgifterna. I den mån befogenheterna inte räcker till, ska du tydligt returnera frågan/frågorna tillbaka till mig, som då återtar ansvaret för den aktuella frågan. Vi har också kommit överens om vad som i detalj ingår i arbetsuppgifterna och vad som krävs för att arbetsmiljöarbetet ska fungera väl, i enlighet med denna fördelning, se bilaga. Kompetens inom arbetsmiljöarbetet Utbildning: BAM-utbildning mfl utbildningar inom arbetsmiljöområdet. Vecka 8 kring skyddsronder etcetera. Arbetsmiljölagstiftningen, systematiskt arbetsmiljöarbete, alkohol-, drogproblematik, psykosocial arbetsmiljö, stresshantering, ergonomi, förebyggande och främjande arbete. Erfarenhet: Genomförande, uppföljning och utvärdering av förvaltningens arbetsmiljöplan. Planering och systematisering av skyddsronder, brandskyddsronder, handlingsplaner psykosocial arbetsmiljö, stresshantering, handledningsinsatser, utbildningsinsatser och kompetensutveckling Rätt att lämna över uppgifter angående arbetsmiljöarbetet Du har rätt att lämna över vissa arbetsuppgifter. Det får dock endast ske till personer som har tillräcklig arbetsmiljökunskap och erfarenhet för uppgifterna. Datum: Den som lämnat över arbetsmiljöuppgifter Christina Gustavsson ordförande folkhälsonämnden Den som fått arbetsmiljöuppgifter Ulrika Lundgren förvaltningschef

50 Bilaga till uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifterna från nämnd till förvaltningschef fastställd; I min egenskap av ordförande i folkhälsonämnden delegerar jag till dig de arbetsmiljöuppgifter inom ditt ansvarsområde som följer av arbetsmiljölagen. Detta innebär: o ha kunskap om Arbetsmiljölagen, Socialförsäkringsbalken, AFS 2001:1 systematiskt arbetsmiljöarbete och andra föreskrifter, regler och avtal som rör området o ha kunskap om befintlig skyddsorganisation samt god kännedom om kommunens policys, planer och riktlinjer o tillse att medarbetarna, speciellt nyanställda och minderåriga, får fortlöpande instruktioner om arbetsmetoder, utrustning, kemiska hälsorisker och övriga förebyggande åtgärder mot ohälsa och olycksfall. Momentet ska ingå i introduktion till all personal o utöva tillsyn och skapa rutiner för att säkerhetsföreskrifter följs, att befintliga hjälpmedel och personlig skyddsutrustning används på ett ändamålsenligt sätt o tillse att vedertagen arbets-/förflyttningsteknik används o organisera arbetsmiljöarbetet enligt det systematiska arbetsmiljöarbetet o fördela uppgifterna i verksamheten på ett sådant sätt att en eller flera chefer får i uppgift att verka för att risker i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås o organisera och följa upp rehabiliteringsärenden samt tillse att planerade och beslutade rehabiliteringsåtgärder vidtas o ta initiativ till utredning av ohälsa, olycksfall, tillbud och sjukfrånvaro o utreda och anmäla arbetsskador till Försäkringskassan och AFA, samt vidta förebyggande åtgärder för att förhindra att skadan upprepas o omedelbart rapportera till Arbetsmiljöverket vid allvarligare olycka eller tillbud, enligt AMF 2 o ta initiativ till att inventera friskfaktorer o beakta arbetsmiljöaspekter i beslut angående verksamhetens utformning, personal- och organisationsfrågor o följa fastställd arbetsmiljöplan samt beakta de arbetsmiljöinvesteringar som behöver göras i pågående budgetarbete o när möjligheten att själv åtgärda brister i arbetsmiljön saknas ska detta vidarebefordras (returneras) till folkhälsonämnden. o vid planerad frånvaro (semester, tjänstledighet) informera ersättare om ovanstående ansvar.

51 Delegering av arbetsmiljöuppgifter Förvaltningschef till verksamhetschef för år 2016 namn och förvaltning Har formellt ansvaret för personal, ekonomi och arbetsmiljö delegerar härmed vissa arbetsmiljöuppgifter inom: verksamhet/avdelning/område el. likn. till: namn och befattning I din befattning som chef ansvarar du för beslut som påverkar arbetet och arbetsmiljön inom den berörda verksamheten. Vi är överens om att du har erforderlig kompetens för uppgifterna. Vi är också överens om att du får disponera erforderliga resurser och att du har fått tillräckliga befogenheter för att genomföra uppgifterna. I den mån befogenheterna inte räcker till, ska du tydligt returnera frågan/frågorna tillbaka till mig, som då återtar ansvaret för det aktuella frågan. Vi har också kommit överens om vad som i detalj ingår i arbetsuppgifterna och vad som krävs för att arbetsmiljöarbetet ska fungera väl, i enlighet med denna fördelning. Kompetens inom arbetsmiljöområdet Utbildning: Erfarenhet: Du har rätt delegera vidare vissa arbetsmiljöuppgifter. Det får dock endast ske till personer som har befogenhet, resurs och kompetens för uppgiften. Datum Underskrift Underskrift

52 Bilaga till uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifterna från förvaltningschef till verksamhetschef. I min egenskap av förvaltningschef för Folkhälsoförvaltningen delegerar jag till dig som verksamhetschef, de arbetsmiljöuppgifter inom ditt ansvarsområde som följer av arbetsmiljölagen. Detta innebär: o ha kunskap om Arbetsmiljölagen, Socialförsäkringsbalken, AFS 2001:1 systematiskt arbetsmiljöarbete och andra föreskrifter, regler och avtal som rör området samt organisera arbetsmiljöarbetet enligt det systematiska arbetsmiljöarbetet o ha kunskap om befintlig skyddsorganisation samt god kännedom om kommunens policys, planer och riktlinjer o tillse att medarbetarna, speciellt nyanställda och minderåriga, får fortlöpande instruktioner om arbetsmetoder, utrustning, kemiska hälsorisker och övriga förebyggande åtgärder mot ohälsa och olycksfall. Momentet ska ingå i introduktion till all personal o utöva tillsyn och skapa rutiner för att säkerhetsföreskrifter följs, att befintliga hjälpmedel och personlig skyddsutrustning används på ett ändamålsenligt sätt o tillse att vedertagen arbets-/förflyttningsteknik används o fördela uppgifterna i verksamheten på ett sådant sätt att en eller flera chefer får i uppgift att verka för att risker i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås o organisera och följa upp rehabiliteringsärenden samt tillse att planerade och beslutade rehabiliteringsåtgärder vidtas med stöd av personalavdelningen och närmsta chef o arbeta enligt den interna rutinen för hantering av kort- samt långtidssjukskrivning samt i förekommande fall beställa företagshälsovård. o ta initiativ till utredning av ohälsa, olycksfall, tillbud och sjukfrånvaro o utreda och anmäla arbetsskador till Försäkringskassan och AFA, samt vidta förebyggande åtgärder för att förhindra att skadan upprepas o omedelbart rapportera till Arbetsmiljöverket vid allvarligare olycka eller tillbud, enligt AMF 2 o ta initiativ till att inventera friskfaktorer o beakta arbetsmiljöaspekter i beslut angående verksamhetens utformning, personal- och organisationsfrågor o följa fastställd arbetsmiljöplan samt beakta de arbetsmiljöinvesteringar som behöver göras i pågående budgetarbete o när möjligheten att själv åtgärda brister i arbetsmiljön saknas ska detta vidarebefordras (returneras) till närmsta chef. Nämnden ska även informeras om returnering sker o vid planerad frånvaro (semester, tjänstledighet) informera ersättare om ovanstående ansvar.

53 Delegering av arbetsmiljöuppgifter Verksamhetschef till första linjens chef för år 2016 namn och förvaltning Lämnar härmed över vissa arbetsmiljöuppgifter inom: enhet/avdelning/rektorsområde el. likn till: namn och befattning I din befattning som chef ansvarar du för beslut som påverkar arbetet och arbetsmiljön inom den berörda verksamheten. Vi är överens om att du har erforderlig kompetens för uppgifterna. Vi är också överens om att du får disponera erforderliga resurser och att du har fått tillräckliga befogenheter för att genomföra uppgifterna. I den mån befogenheterna inte räcker till, ska du tydligt returnera frågan/frågorna tillbaka till mig, som då återtar ansvaret för den aktuella frågan. Vi har också kommit överens om vad som i detalj ingår i arbetsuppgifterna och vad som krävs för att arbetsmiljöarbetet ska fungera väl, i enlighet med denna fördelning. Kompetens inom arbetsmiljöområdet Utbildning: Erfarenhet: Du har rätt delegera vidare vissa arbetsmiljöuppgifter. Det får dock endast ske till personer som har befogenhet, resurs och kompetens för uppgiften. Datum Underskrift Underskrift

54 Bilaga till uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifterna från verksamhetschef till första linjens chef I min egenskap av verksamhetschef delegerar jag till dig, som första linjens chef, de arbetsmiljöuppgifter inom ditt ansvarsområde som följer av arbetsmiljölagen. Detta innebär: o ha kunskap om Arbetsmiljölagen, Socialförsäkringsbalken, AFS 2001:1 systematiskt arbetsmiljöarbete och andra föreskrifter, regler och avtal som rör området samt organisera arbetsmiljöarbetet enligt det systematiska arbetsmiljöarbetet o ha kunskap om befintlig skyddsorganisation samt god kännedom om kommunens policys, planer och riktlinjer o tillse att medarbetarna, speciellt nyanställda och minderåriga, får fortlöpande instruktioner om arbetsmetoder, utrustning, kemiska hälsorisker och övriga förebyggande åtgärder mot ohälsa och olycksfall. Momentet ska ingå i introduktion till all personal o utöva tillsyn och skapa rutiner för att säkerhetsföreskrifter följs, att befintliga hjälpmedel och personlig skyddsutrustning används på ett ändamålsenligt sätt tillse att vedertagen arbets-/förflyttningsteknik används o organisera och följa upp rehabiliteringsärenden samt tillse att planerade och beslutade rehabiliteringsåtgärder vidtas med stöd av personalavdelningen och verksamhetschef. o arbeta enligt den interna rutinen för hantering av kort- samt långtidssjukskrivning o beställa företagshälsovård efter samråd med verksamhetschef o ta initiativ till utredning av ohälsa, olycksfall, tillbud och sjukfrånvaro o utreda och anmäla arbetsskador, samt vidta förebyggande åtgärder för att förhindra att skadan upprepas o omedelbart rapportera till Arbetsmiljöverket vid allvarligare olycka eller tillbud, enligt AMF 2 o ta initiativ till att inventera friskfaktorer o beakta arbetsmiljöaspekter i beslut angående verksamhetens utformning, personal- och organisationsfrågor o följa fastställd arbetsmiljöplan samt beakta de arbetsmiljöinvesteringar som behöver göras i pågående budgetarbete o när möjligheten att själv åtgärda brister i arbetsmiljön saknas ska detta vidarebefordras (returneras) till närmsta chef. Nämnden ska även informeras om returnering sker o vid planerad frånvaro (semester, tjänstledighet) informera ersättare om ovanstående ansvar.

55

56 Tjänsteskrivelse 1 (1) FHN.0029 Handläggare Emmy Andersson Folkhälsonämnden Folkhälsonämndens informationshanteringsplan 2016 Sammanfattning Enlighet Karlskoga kommuns arkivreglemente (KF , 101) skall varje myndighet upprätta en förteckning som redovisar myndighetens allmänna handlingar. I förteckningen skall det framgå hur myndighetens allmänna handlingar förvaras, bevaras och gallras. Syftet är att kvalitetssäkra och underlätta hanteringen av myndighetens handlingar, från att de inkommer och upprättas tills det att de slutarkiveras eller gallras. Förteckningen skall uppdateras en gång per år samt revideras vid behov. De ändringar som gjorts vid revideringen består bland annat av komplettering av arkivansvariga, mindre justeringar bland anmärkningar till vissa handlingsslag samt mindre estetiska justeringar. Revideringen har gjorts av förvaltningens arkivredogörare i samråd med kommunarkivet i Karlskoga. Förteckningen har tidigare benämnts dokumenthanteringsplan, men från 2014 benämns den som informationshanteringsplan. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 13 oktober Informationshanteringsplan för folkhälsonämnden 2016 Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden godkänner informationshanteringsplanen för 2016 Emmy Andersson Förvaltningssekreterare Expedieras till Stab- och ledning Köks- och städchefer

57 Informationshanteringsplan Folkhälsonämnden Antagen av folkhälsonämnden xx Ersätter dokumenthanteringsplan dnr ,

58 Karlskoga kommun Informationshanteringsplan Dnr.0029 Folkhälsonämnden Reviderad Allmänna handlingar ska alltid hanteras på ett sätt som säkerställer handlingens beständighet och som skyddar handlingen mot obehörig åtkomst och skada. Tillgång till digitala handlingar regleras bland annat genom behörighetsnivåer och loggfunktioner, som anpassas efter handlingarnas innehåll. Motsvarande skydd för pappershandlingar uppnås genom förvaring i brand- och stöldsäkra arkivlokaler eller -skåp Syfte Syftet med informationshanteringsplanen är att kvalitetssäkra och underlätta hanteringen av myndighetens information och handlingar, från det att de inkommer och upprättas tills det att de arkiveras eller gallras. Planen fungerar även som gallringsbeslut för de uppräknade handlingstyperna. Instruktioner Dokumenthanteringsplanen är indelade i fyra delar: Kansli, personal och verksamhetsadministration; Protokoll och nämndadministration; Projektadministration; Information. Bevaras Innebär att handlingarna skall bevaras för all framtid. Slutförvaring sker i kommunarkivet. Bevaringsskyldigheten gäller originalhandlingar. Gallras Handlingarna förstörs. Sekretesskyddade handlingar förstörs under kontroll. Tidsfristen anger de år som skall förflyta innan gallringen verkställs och avser hela kalenderår. Exempel: handlingar från år 2004 med 2 års gallringsfrist får förstöras först år Gallring vid inaktualitet innebär att handlingen kan gallras så snart den förlorat sin betydelse för förvaltningen. Gallring bör ske regelbundet, förslagsvis en gång om året och utföras med försiktighet. Arkivering Vid leverans till kommunarkivet ska handlingarna ligga i arkivkartonger och vara rensade från allt som inte är arkivhandlingar, såsom kopior, oviktiga minnesanteckningar, utkast samt gem, plastfickor med mera. Arkivkartongerna ska vara ordentligt fyllda och innehåll och tid skall stå med blyerts. Leverantören får en leveransreversal efter arkivpersonal gått igenom leveransen. Ansvaret på leverans ligger hos handläggare och/eller arkivredogörare.

59 Karlskoga kommun Informationshanteringsplan Dnr.0029 Folkhälsonämnden Reviderad Handlingsslag Förvaring Diarieförs Bevaras/ Anmärkning Arkiverings- Gallras ansvarig Kansli, personal och verksamhetsadministration Vilken typ av handling/information? Var finns den? Hos vem? Vilket system Ja/Nej Bevaras alt gallras Gallringsfrist/till kommunarkiv efter + övriga anmärkningar Handläggare? Arkivredogörare? Osv. A3 blanketter Förvaras: Hos respektive chef System: G Nej Gallras Gallras vid inaktualitet Handläggare Ansvarsbeskrivningar, befogenhetsbeskrivningar, uppdragsbeskrivningar Förvaras: Hos respektive chef Nej Gallras Gallras vid inaktualitet Handläggare Anställningsavtal/bevis (underskrivet exemplar) Förvaras: Hos personalavdelningen System: Winlas Nej Bevaras Originaldokument skickas till personakt Personalavdelningen Anställningshandlingar (ansökan, CV, personligt brev och dylikt) Förvaras: Hos bemanningsenheten Nej Gallras Ansökningshandlingar som tillhör sökning av vikarie skickas till bemanningsenheten. Bemanningsenheten Anställningshandlingar (ansökan, CV, personligt brev och dylikt) till semestervikariat Förvaras: Hos förvaltningsassistent Nej Gallras Ansökningshandlingar som hör till sommarvikariat. Dokumenten gallras vid inaktualitet Förvaltningsassistent

60 Karlskoga kommun Informationshanteringsplan Dnr.0029 Folkhälsonämnden Reviderad Handlingsslag Förvaring Diarieförs Bevaras/ Anmärkning Arkiverings- Gallras ansvarig Ansökningar om tjänstledigt Förvaras: Hos personalavdelningen System: Winlas Nej Bevaras Skickas till personakt Personalavdelningen Arbetskadeanmälan System: LISA Nej Bevaras Skickas till personakt Personalavdelningen Arbetstidsschema Förvaras: Hos Verksamhetsstrateg Nej Gallras Gallras vid inaktualitet Handläggare Arkivbeskrivning System: KAISA Ja Bevaras Skickas till kommunarkiv efter att ärendet avslutats. Revideras vid behov. Arkivredogörare Avgångsbegäran/beslut Avgångsförmån Förvaras: Hos personalavdelningen Förvaras: Hos personalavdelningen Nej Bevaras Skickas till personakt Personalavdelningen Nej Bevaras Skickas till personakt Personalavdelningen Avtal, kontrakt och dylikt Förvaras: Hos nämndsekreterare. Ja Gallras Bevaras om den har betydelse för verksamheten eller tillför sakfråga i ärende. Handläggare System: KAISA Gallras 2 år efter avtalstidens utgång om ovan angivna kriterier ej är uppfyllda

61 Karlskoga kommun Informationshanteringsplan Dnr.0029 Folkhälsonämnden Reviderad Handlingsslag Förvaring Diarieförs Bevaras/ Anmärkning Arkiverings- Gallras ansvarig Beslut om godkännande för att driva livsmedelsanläggning Förvaras: Kopia i pärm hos verksamhetschef kost System: KAISA Ja Gallras Beslut gallras 2 år efter inaktualitet. Original förvaras hos beslutande myndighet. Verksamhetschef kost Belastningsregisterutdrag vid anställning och vikariat Belastningsregisteutdrag vid semestervikariat Förvaras: Hos bemanningsenheten Förvaring: I pärm hos förvaltningsassistent System: Winlas Nej Gallras Bemanningsenheten Nej Gallras Gallras vid inaktualitet Förvaltningsassistent Debiteringsunderlag, kopior Delegationsförteckning/ delegationsordning Förvaras: Per enhet Nej Gallras Gallras vid inaktualitet Handläggare System: KAISA Ja Bevaras Skickas till kommunarkiv efter avslutad mandatperiod Nämndsekreterare Delegationsbeslut System: KAISA Ja Bevaras Diarieförs i samlingsärende per år i KAISA. Skickas till kommunarkiv efter avslutat ärende. Nämndsekreterare Diarieförda handlingar System: KAISA Ja Bevaras Skickas till kommunarkivet efter att ärendet avslutats Nämndsekreterare Fullmakt för e-post, intyg om sekretess, postöppning Förvaras: I pärm hos förvaltningsassistent Nej Gallras Gallras vid inaktualitet Förvaltningsassistent

62 Karlskoga kommun Informationshanteringsplan Dnr.0029 Folkhälsonämnden Reviderad Handlingsslag Förvaring Diarieförs Bevaras/ Anmärkning Arkiverings- Gallras ansvarig Följesedlar, beställningsbekräftelser Förvaras: Hos beställaren Nej Gallras Gallras vid inaktualitet Handläggare Informationshanteringsplan System: KAISA Ja Bevaras Skickas till kommunarkivet efter att ärendet avslutats. Uppdateras årligen och vid behov. Nämndsekreterare Inkomna handlingar System: KAISA Ja Gallras/ Bevaras Inkomna pappershandlingar som är av värde men som ej tillhör ärende registreras som övrig post i KAISA. Gallras efter 2 år. Inkomna elektroniska handlingar som är av värde och ej tillhör ärende registreras som övrig post i KAISA. Gallras efter 2 år. Inkomna handlingar som hör till ärende diarieförs i ärendet och levereras till kommunarkivet efter ärendet avslutats. Nämndsekreterare Inspektionsrapporter, livsmedelstillsyn Förvaras: Hos verksamhetschef kost Nej Gallras Gallras vid inaktualitet Original förvaras hos ansvarig myndighet Verksamhetschef kost Inventarieförteckningar, Inventeringar Förvaras: Hos respektive chef Nej Gallras Gallras efter 2 år. Verksamhetschef kost

63 Karlskoga kommun Informationshanteringsplan Dnr.0029 Folkhälsonämnden Reviderad Handlingsslag Förvaring Diarieförs Bevaras/ Anmärkning Arkiverings- Gallras ansvarig Kontrollrapporter, salmonella personal Kostintyg/Intyg om specialkost Förvaras: I pärm hos verksamhetschef kost Förvaras: hos respektive verksamhet Nej Gallras Gallras efter 2 år Verksamhetschef kost Nej Gallras Original finns hon BUN. Gallras vid inaktualitet Verksamhetschef kost Körjournaler Förvaras: I närarkiv Nej Gallras Gallras efter 2 år Nämndsekreterare Matkuponger, kvittenser över utdelade Förvaras: hos förvaltningsassistent Nej Gallras Gallras efter 2 år Förvaltningsassistent Matsedlar System: KAISA/G Ja Bevaras Bevaring av matsedel från varje verksamhet för vecka 37. Samlas årsvis i ärende och skickas till kommunarkivet per år. Gallring av övriga matsedlar vid inaktualitet Verksamhetschef kost Minnesanteckningar Förvaras: hos handläggare System: KAISA/G Ja Bevaras Bevaras om den har betydelse för verksamheten eller tillför sakfråga i ärende. Diarieförs i tillhörande ärende om sådant eller i samlingsärende om sådant krävs. Skickas till arkiv vid avslutat ärende alt årsvis. Handläggare Gallras vid inaktualitet om ovan angivna kriterier ej är uppfyllda

64 Karlskoga kommun Informationshanteringsplan Dnr.0029 Folkhälsonämnden Reviderad Handlingsslag Förvaring Diarieförs Bevaras/ Anmärkning Arkiverings- Gallras ansvarig Närvarolistor från utbildningar och avdelningsmöten Förvaras: Hos ansvarig handläggare Nej Gallras Gallras vid inaktualitet Handläggare Postlistor System: KAISA Ja Bevaras Skickas till kommunarkiv årsvis Nämndsekreterare Rutinbeskrivningar Rehabiliteringsutredningar Förvaras: hos ansvarig handläggare System: G Förvaras: hos respektive chef System: Adato Utskrift från diariet en gång per månad. Samlingsärende skickas årsvis. Nej Gallras Gallring vid inaktualitet Enskild handläggare Nej Bevaras Ansvarig chef skickar kopia till personakt Personalavdelningen Samrådsremiss, detaljplaner och dylikt System: KAISA Ja Gallras Remisser och detaljplaner gallras vid inaktualitet, originalhandling förvaras hos utskickande myndighet Handläggare Statistik Förvaras: Per enhet Ja Bevaras Sammanställningar bevaras. Statistikunderlag gallras vid inaktualitet Handläggare Tjänstgöringsbetyg Förvaras: hos respektive verksamhetschef Nej Gallras Gallras vid inaktualitet Verksamhetschef

65 Karlskoga kommun Informationshanteringsplan Dnr.0029 Folkhälsonämnden Reviderad Handlingsslag Förvaring Diarieförs Bevaras/ Anmärkning Arkiverings- Gallras ansvarig Tjänstgöringsintyg Förvaras: hos löneenheten Nej Bevaras Kopia skickas till personakt Löneenheten Utbildning, som förvaltningen håller Förvaras: hos informatören/handläggare Nej Bevaras Bevaras om det har betydelse för verksamheten eller tillförsakfråga i ärende Handläggare Utredningar Förvaras: hos handläggare System: KAISA Ja Bevaras Bevaras om det har betydelse för verksamheten. Skickas till kommunarkivet efter avslutat ärende Handläggare Övrig post i KAISA Förvaras: hos registrator System: KAISA Ja Gallras Gallras efter 2 år. Övrig post ska endast innehålla korrespondens av kortvarig betydelse. Registrator

66 Karlskoga kommun Informationshanteringsplan Dnr.0029 Folkhälsonämnden Reviderad Handlingsslag Förvaring Diarieförs Bevaras/ Anmärkning Arkiverings- Gallras ansvarig Protokoll och nämndadministration Förhandlingsprotokoll och fackliga framställningar (Enskilda fall) Förvaras: hos personalavdelningen Nej Bevaras Skickas till personakt Personalavdelningen Nämndens budget System: KAISA Ja Bevaras Skickas till kommunarkiv efter 1 år Handläggare Nämndens handlingar System: KAISA Bevaras Skickas till kommunarkiv efter 1 år Nämndsekreterare Nämndens System: KAISA Ja Bevaras Skickas till kommunarkiv efter 1 år Handläggare verksamhetsbeskrivningar Nämndens årsberättelser System: KAISA Ja Bevaras Skickas till kommunarkiv efter 1 år Handläggare Protokoll, Folkhälsonämnden Protokoll, Samverkan Förvaras: Original i arkivskåp System: KAISA Förvaras: Original i arkivskåp System: KAISA Ja Bevaras Skickas till kommunarkivet efter 1 år Nämndsekreterare Ja Bevaras Skickas till kommunarkivet efter 1 år Nämndsekreterare Protokoll, Ledningsgrupp System: KAISA Nej Gallras Bevaras om det har betydelse för verksamheten, annars gallring vid inaktualitet Protokoll, Arbetsplatsträff System: KAISA Nej Gallras Bevaras om det har betydelse för verksamheten, annars gallring vid inaktualitet Handläggare Handläggare

67 Karlskoga kommun Informationshanteringsplan Dnr.0029 Folkhälsonämnden Reviderad Handlingsslag Förvaring Diarieförs Bevaras/ Anmärkning Arkiverings- Gallras ansvarig Projektadministration Projektdokumentation (egna projekt) Förvaras: Per enhet/ Projektägare/ projektledare System: KAISA Ja Bevaras Skickas till kommunarkiv efter avslutat projekt Bevaring av: Avtal/kontrakt (ex med sammarbetspartner); projektansökan; budget (tilldelade resurser, fastställda ramar, budgetansvar, attestregler); ekonomisk redovisning; beslut; projektdirektiv; projektplan; förstudierapport; delrapport; utvärdering; slutrapport; korrespondens som dokumenterar avgöranden, överenskommelser, sakfrågor eller som på annat sätt är av vikt; minnesanteckning som tillför sakuppgifter eller på annat sätt är av vikt; övrig projektdokumentation av tillfällig eller ringa betydelse Projektledare/ Projektägare Gallras vid ärendets avslut, om ovan angivna kriterier ej är uppfyllda Projektansökan (extern) Förvaras: Per enhet/ Projektägare/ projektledare System: KAISA Ja Gallras Vid ej antagen ansökan sparas ansökanmed motivering av svaret så länge det är relevant. Gallring vid inaktualitet Gallras vid inaktualitet Projektledare/ Projektägare

68 Karlskoga kommun Informationshanteringsplan Dnr.0029 Folkhälsonämnden Reviderad Handlingsslag Förvaring Diarieförs Bevaras/ Anmärkning Arkiverings- Gallras ansvarig Information Broschyrer och informationsblad (egna) Förvaras: hos ansvarig utgivare/ informatör System: G Nej Bevaras Skickas till kommunarkivet en gång per år. Avstämning sker mellan handläggare och informatör, där handläggaren lämnar dokumenten till informatören som i sin tur ansvarar för överlämning till kommunarkivet. Informatör Dokument av ringa betydelse kan gallras vid inaktualitet. Enkätundersökningar, förvaltningens egna Förvaras: hos handläggare Ja Bevaras Bevaring av sammanställning, resultat, rapport och kopia på ett enkätformulär. Skickas till kommunarkivet efter ärendet avslutats Handläggare System: KAISA Gallring av besvarade enkäter och underlag vid inaktualitet Enkätundersökningar, förvaltningen besvarar externa Förvaras: hos handläggare System: KAISA Ja Bevaras Om det är av vikt för verksamheten eller sakfråga bevaras kopia på enkätformulär och svar. Skickas till kommunarkivet efter ärendet avslutats Handläggare

69 Karlskoga kommun Informationshanteringsplan Dnr.0029 Folkhälsonämnden Reviderad Handlingsslag Förvaring Diarieförs Bevaras/ Anmärkning Arkiverings- Gallras ansvarig Sociala medier (inlägg, kommentarer), sidor förvaltningen driver själv Facebook och Instagram Nej Gallras Kommentarer i sakfråga läggs in i DF respons och behandlas enligt regler för inkomna synpunkter (se nedan) Övrig information av ringa vikt gallras vid inaktualitet. Informatör Fotografier System: M Nej Gallras Bilder som tillför ärende eller är av vikt för verksamheten bevaras. Skrivs ut i färg på licensierade skrivare och skickas till kommunarkivet efter 5 år. Informatör Bilder som är av ringa betydelse gallras vid inaktualitet. Inkomna synpunkter System: DF respons/kaisa Ja Bevaras Registreras i DF Respons och vidarebefordras till handläggare för besvarande. Samlingsärende årsvis i KAISA med synpunkter och svar alternativt rapportsammanställning. Nämndsekreterare/ Informatör Skickas till kommunarkivet per år. Kurs och konferensinbjudningar, inkomna Förvaras: hos registrator/handläggare Nej Gallras Vidarebefordras till berörd personal/politiker och gallras vid inaktualitet Handläggare/Registrator

70 Karlskoga kommun Informationshanteringsplan Dnr.0029 Folkhälsonämnden Reviderad Handlingsslag Förvaring Diarieförs Bevaras/ Anmärkning Arkiverings- Gallras ansvarig Kurs och konferensinbjudningar (egen producerade) Förvaras: hos handläggare/informatör Nej Bevaras Bevaras om den har betydelse för verksamheten eller tillför sakfråga i ärende. Skickas till kommunarkivet när ärendet avslutats. Gallras vid inaktualitet om ovan angivna kriterier ej är uppnådda. Handläggare Nyhetsbrev, inbjudningar, informationsbrev (inkomna) Förvaras: hos registrator Nej Gallras Vidarebefordras till berörd personal/politiker och gallras vid inaktualitet Handläggare/Registrator Nyhetsbrev, inbjudningar, informationsbrev (egna) Förvaras: hos informatör/handläggare Nej Bevaras Bevaras om den har betydelse för verksamheten eller tillför sakfråga i ärende. Gallras vid inaktualitet om ovan angivna kriterier ej är uppnådda. Informatör/ Handläggare Pressklipp Förvaras: I pärm hos informatör Nej Bevaras Skickas till kommunarkivet efter 5 år Informatör Samtycke till publicering av bilder Skadlig kod och skräppost (SPAM) Förvaras: Hos informatör Nej Gallras Gallring vid inaktualitet Informatör Mottagare Nej Gallras Gallring sker omedelbart av respektive mottagare Handläggare/Registrator

71 Karlskoga kommun Informationshanteringsplan Dnr.0029 Folkhälsonämnden Reviderad Handlingsslag Förvaring Diarieförs Bevaras/ Anmärkning Arkiverings- Gallras ansvarig Trycksaker, egenproducerat Förvaras: hos informatör/handläggare Nej Bevaras Ett exemplar skickas till kommunarkivet en gång per år. Gallring sker av inbjudningar, annonser och dylikt vid inaktualitet Informatör/ Handläggare Övrig korrespondens, mail med mera Förvaras: hos handläggare/mottagare System: KAISA Nej Bevaras Bevaring av korrespondens som tillför sakuppgift till ärende eller på annat sätt är av vikt för verksamheten. Vidarebefordras till diariet för diarieföring Handläggare/ Mottagare Gallras vid inaktualitet om ovan angivna kriterier ej är uppfyllda

72

73 Tjänsteskrivelse 1 (3) FHN.0090 Handläggare Liz Silvergrund Elfsberg Uppdrag: Översyn av chefsområden inom kostverksamheten Sammanfattning Verksamhetschef kost har fått i uppdrag att se över kostverksamheten i syfte att anpassa antalet chefsområden i Karlskoga. Detta för att anpassa organisationen efter den verksamhet som ska bedrivas inom ramen för de ekonomiska förutsättningarna. Organisationen för kostverksamheten har också förändrats de senaste åren med anledning av ökat antal barn/elever i förskola och skola och minskat antal äldre inom vård och omsorg. En reviderad lokalutredning har genomförts vilket har medfört att lokalytorna för kök och produktionsunderlaget har förändrats och kommer ytterligare att förändras. Viktigt har varit att samordna geografiska produktionsområden vilket kan innebära: Enklare samverkan mellan kost- och städorganisationerna då områdens uppdelning blir densamma. Lättare att hitta möjligheter för heltider inom samma chefsområde. Enklare hantering vid sjukdom, då man kan få till en effektivisering av vikarieutnyttjandet. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse 14 oktober. Förstudie 4 augusti Uppdrag från förvaltningschef till verksamhetschef kost 17 juni Bakgrund Organisationen för kostverksamheten har förändrats de senaste åren med anledning av ökat antal barn/elever i förskola och skola och drastiskt minskat antal äldre inom vård och omsorg. En reviderad lokalutredning har genomförts vilket har medfört att lokalytorna för kök och produktionsunderlaget har förändrats och kommer ytterligare att förändras.

74 Tjänsteskrivelse 2 (3) FHN.0090 Beskrivning av förslag Förväntad effekt: En anpassad chefsorganisation och därmed kostnadseffektiv verksamhet. För att få till en anpassad chefsorganisation har kostverksamheten fokuserat på att få till en mer geografiskt anpassad organisation med mer likställd personalbemanning på alla områden. Östra-Västra Idag Östra-Västra Framtid Enhet Tjänst Personer Enhet Tjänst Personer Österled 6,75 7 Österled 6,75 7 Bråten 2,75 3 Bråten 2,75 3 Gullvivan 0,5 1 Gullvivan 0,5 1 Rävåsen 1,75 2 Rävåsen 1,75 2 Bregården 3,5 4 Bregåreden 3,5 4 KS café 0,5 1 Ugglan 4 4 Karlberg 2,25 2(3) Möckelngymn. 5,5 6(5) Summa 23,5 26 Summa 19,25 21 Södra Idag Södra Framtid Skranta 5,35 6 Skranta 5,35 6 Aggerud 3,375 4 Aggerud 3,375 4 Stråningstorp 2,375 3 Stråningstorp 2,375 3 Häsängen 1,0 1 Häsängen 1,0 1 Skogsduvan 0,5 1 Skogsduvan 0,5 1 Prästkragen 0,5 1 Prästkragen 0,5 1 Ugglan 4 4 Karlberg 2,25 2(3) Möckelngymn. 5,5 6(5) Summa 17,1 20 Summa 20,85 24 ÄO Kga Idag ÄO Kga Framtid Mårbacka 11, Mårbacka 11, Nickkällan 5,45 6 Nickkällan 5,45 6 Solbringen 2,97 3 Solbringen 2,97 3 Bergmästaren 1,38 2 Bergmästaren 1,38 2 Café 35:an 1,0 1 Café 35:an 1,0 1 KS Café 0,5 1 Summa 22, Summa 22, Degerfors Idag Degerfors Framtid Parken 5,75 6 Parken 5,75 6 Strömtorp 1, Strömtorp 1, Stora Valla 2, Stora Valla 2, Bruket 1,5 1 Bruket 1,5 1 Svartå 1 1 Svartå 1 1 Åtorp 1 1 Åtorp 1 1 Letälvsgården 7,43 8 Letälvsgården 7,43 8 Summa 20, Summa 20,555 21

75 Tjänsteskrivelse 3 (3) FHN.0090 Mål för uppdraget: Har varit att få till anpassade och ändraden chefsområden i Karlskoga, organiserade med hänsyn till gällande omvärldsfaktorer. Omfattning och avgränsning: Uppdraget har inneburit en översyn av chefsområden och ett genomförande av förändringen. Degerfors kostverksamhet ingår inte i uppdraget. Angränsade uppdrag: Heltidsprojektet. Översynen av chefsområden har varit en separat utredning. Avstämning har skett med heltidsprojektet. Uppdraget från folkhälsonämnden om en organisationsöversyn har beaktats. Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden föreslås godkänna redovisningen och förslaget av Uppdrag: Översyn av chefsområden inom kostverksamheten Liz Silvergrund Elfsberg Verksamhetschef kost

76

77 Tjänsteskrivelse 1 (6) Handläggare Camilla Jern Folkhälsonämnden Tjänsteskrivelse kvalitetsåtagande maten i skolan Sammanfattning Ett kvalitetsåtagande kan beskrivas som en offentligt deklarerad standardnivå. Standardnivån beskriver vad medborgarna/brukarna kan förvänta sig av kommunens tjänster utifrån befintliga resurser, organisation, metoder och kompetens. Folkhälsonämnden beslutade i december 2012 att ge folkhälsoförvaltningen i uppdrag att under utarbeta kvalitetsåtagande för maten i skolan. Förslaget har tagits fram utifrån intervjuer och dialog med elever och politiker. Karlskoga och Degerfors kommuner har antagit övergripande politiska mål för kostverksamheten. Det övergripande målet säkerställer kvalitetsoch servicenivå för mat och måltider i kommunerna och att få maten till ett medel att nå god och jämlik hälsa för kommunernas invånare. Med utgångspunkt i folkhälsomål 10, livsmedelsverkets rekommendationer för en bra måltid samt kommunernas övergripande mål för kostverksamheten är det viktigt att ett kvalitetsåtagande tas fram inom ramen för maten i skolan. Kvalitetsåtagandet tydliggör vad eleverna kan förvänta sig av skolmaten och bidrar till att föräldrar ska känna en trygghet i att det är bra mat som serveras. Folkhälsoförvaltningen har utarbetat ett förslag till folkhälsonämndens kvalitetsåtagande gällande maten i skolan. Kvalitetsåtagande för maten i skolan har utformats med ett enkelt, tydligt och konkret språk för att det ska vara anpassat efter målgruppen och alla åldrar av elever i skolan. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 9 november Övergripande politiska mål för Karlskoga kommuns kostverksamhet (KS ) Bakgrund Ett kvalitetsåtagande kan beskrivas som en offentligt deklarerad standardnivå som beskriver vad medborgarna/brukarna kan förvänta sig

78 Tjänsteskrivelse 2 (6) av kommunens tjänster utifrån befintliga resurser, organisation, metoder och kompetens. Kvalitetsåtagandena syftar till att förbättra brukarnas möjligheter att påverka de kommunala verksamheterna och att utveckla medborgar- /brukardialogen. Genom att tydliggöra kvalitetsnivåerna på kommunens tjänster och att åtgärda eventuella brister bidrar kvalitetsåtagandena till att utveckla verksamheterna och att skapa förtroende för kommunens verksamheter. I februari 2007 gav kommunfullmäktige kommunstyrelsen i uppdrag att leda arbetet med att utarbeta Karlskoga kommuns sex första kvalitetsåtaganden. Kommunfullmäktige uppdrog även samtliga nämnder att utarbeta en tidssatt plan över vilka av nämndernas tjänster som ska tydliggöras genom kvalitetsåtaganden under åren (KF 55, ). I styrmodellen finns angivet att nämnderna i samband med sina internbudgetar ska besluta om internkontrollområden och vilka kvalitetsåtaganden som ska arbetas fram för kommande år. Folkhälsonämnden beslutade i december 2012 (FHN 157, FHN ) att ge folkhälsoförvaltningen i uppdrag att utarbeta följande kvalitetsåtaganden: 1. Kvalitetsåtagande för städning i förskolan (utarbetas under 2013). 2. Kvalitetsåtagande för föräldrastöd (utarbetas under 2014). 3. Kvalitetsåtagande för maten i skolan (utarbetas under ). Folkhälsoförvaltningen har utarbetat ett förslag till folkhälsonämndens kvalitetsåtagande gällande maten i skolan. Förslaget till kvalitetsåtagande har tagits fram utifrån dialog och intervjuer med elever och politiker. Ett urval elever från samtliga skolor i Karlskoga och Degerfors har intervjuats om maten i skolan utifrån ett helhetsperspektiv. Folkhälsonämnden har i samband med en av årets promenadfrågor diskuterat vilka kvalitetsfaktorer de tycker är viktigast när det gäller maten i skolan. Resultaten av intervjuer och dialoger har använts som underlag för innehållet i förslaget till kvalitetsåtagandet. Processen med dialog med elever och politiker har varit likvärdig med den process som är framtagen för att ta fram kvalitetsåtaganden. Resultaten från dessa aktiviteter ses därför som lämpliga att utgå ifrån vid framtagandet av ett kvalitetsåtagande för maten i skolan, då kvalitetsåtaganden ska bygga på intervjuer med olika grupper. Beskrivning av förslag alternativt Frågan om maten i skolan har sin utgångspunkt i de 11 nationella folkhälsomål som riksdagen beslutat om. Mål 10, matvanor och livsmedel anger att maten har en avgörande betydelse för hälsan. Goda

79 Tjänsteskrivelse 3 (6) matvanor kan leda till en bättre hälsa och ett ökat välbefinnandet vilket är en förutsättning för en positiv hälsoutveckling i befolkningen. Karlskoga och Degerfors kommuner har antagit övergripande politiska mål för kostverksamheten. Det övergripande målet säkerställer kvalitetsoch servicenivå för mat och måltider i kommunerna och att få maten till ett medel att nå god och jämlik hälsa för kommunernas invånare. Kommunernas måltider ska utformas på ett sådant sätt att de främjar hälsan och miljön, på både lång och kort sikt. Det handlar om mat- och måltidssituationen som helhet. Ansvariga och den berörda personalen på olika nivåer inom skall arbeta för att gemensamt ge förutsättningar för barn, elever, äldre och personal att känna matglädje och kunna få insikt om matvanors betydelse för hälsan i ett livslångt perspektiv. En måltid är mer än maten på tallriken. Livsmedelsverket har illustrerat detta med en måltidsmodell med sex områden i form av ett pussel. I fråga om skolmåltider omfattas två pusselbitar i modellen av lagkrav maten ska vara näringsriktig och säker. Att måltiden är god och trivsam är viktigt för att maten ska hamna i magen och komma eleverna tillgodo. Måltiden bör också vara socialt och miljömässigt hållbar. Med integrerad menas att måltiden är en del av skoldagen och tas tillvara som resurs i den pedagogiska verksamheten. Måltidsmodellen ger ett helhetsperspektiv på bra måltider. Skolmåltiderna utgör en betydande del av elevernas matvanor. Barn tillbringar en stor del av sin vakna tid i skolan och vad de äter under skoltid kan därför ha stor betydelse för deras totala matintag. Med utgångspunkt i folkhälsomål 10, livsmedelsverkets rekommendationer för en bra måltid samt kommunernas övergripande mål för kostverksamheten är det viktigt att ett kvalitetsåtagande tas fram inom ramen för maten i skolan. Kvalitetsåtagandet tydliggör vad eleverna kan förvänta sig av skolmaten och bidrar till att föräldrar ska känna en trygghet i att det är bra mat som serveras.

80 Tjänsteskrivelse 4 (6) Följande punkter framtagits som förslag på innehåll till kvalitetsåtagande för maten i skolan: Vi åtar oss att: o servera varierad och näringsrik skolmat o vara trevliga mot alla elever o fråga elever varje år vad de tycker om skolmaten o arbeta mer tillsammans med andra i kommunen för att det ska vara trevligt och lugnt i matsalen o skollunchen ska ge eleverna det de behöver av energi och näring o ekologisk mat (mat som är odlad på ett bra sätt för miljön) ska användas så mycket som möjligt o planera måltiderna så att eleverna ska kunna äta av delarna grönsaker/ potatis, pasta eller ris/ kött, fisk, kyckling Det här förväntar vi oss av dig: o att du hjälper till att få en lugn och trevlig stämning i matsalen o att du plockar undan disk och skräp efter dig o att du inte tar mer mat än du orkar äta upp o att du vill vara med och berätta vad du tycker om skolmaten Överväganden Folkhälsonämnden ansvarar för Karlskoga och Degerfors kommuners kostverksamhet som tillhandahåller måltider anpassad efter olika gästgruppers behov och önskemål. Kostverksamhet är en komplex verksamhet. Matglädje, näringsbehov, hygienregler, ergonomiförordningar, service och kundkontakter etc. ska tillgodoses. Detta förutsätter ett gott arbetsklimat och god laganda hos kostverksamhetens personal. Det förutsätter även ett gott och nära samarbete med företrädare för de olika verksamheterna, omsorg, utbildning och vård, där kostverksamheten är en del av helheten. Kostverksamheten tillagar mat för alla åldrar och behov. Gästerna finns inom förskola, skola och vård- och omsorg. Mat levereras även hem till gäster som har lunchlåda på bistånd. Eftersom alla målgrupper av gäster har olika behov av mat, miljön där maten ska ätas ser olika ut och det pedagogiska syftet skiljer sig mellan verksamheterna har förslaget på kvalitetsåtagande avgränsats. Kvalitetsåtagandet avser maten i skolan, vilket omfattar alla elever från skolår ett till och med skolår tre på gymnasiet. För att på bästa sätt beskriva standardnivå och förväntningar för de olika nivåerna av målgrupp som tillhandahar mat från kommunernas kostverksamhet krävs specifika kvalitetsåtaganden per målgrupp. För att kvalitetsåtagandet ska fylla sin funktion är det betydelsefullt att målgruppen förstår innehållet. Kvalitetsåtagande för maten i skolan har därför utformats med ett enkelt, tydligt och konkret språk för att det ska vara anpassat efter målgruppen och alla åldrar av elever i skolan.

81 Tjänsteskrivelse 5 (6) Utifrån ett socioekonomiskt perspektiv och för att förutsättningarna ska vara lika för alla elever i kommunerna erbjuds alla elever i skolan fri skolmåltid. De övergripande politiska målen för kostverksamheten, för att få maten till ett medel att nå god och jämlik hälsa för kommunens invånare. Ur ett jämlikhetsperspektiv är matsedeln lika på alla skolor i Karlskoga och Degerfors. En bra skollunch kan till viss del väga upp för skillnader i matvanor utanför skoltid. Därför är skolmåltiden även betydelsefull i arbetet för att öka jämlikheten i hälsa. Konsekvensbeskrivning Sociala/kulturella konsekvenser Goda matvanor är bra för hälsan och välbefinnandet och är en förutsättning för en positiv hälsoutveckling. Med utgångspunkt från behov säkerställs den enskildes möjlighet att få stöd för hälsosamma val oavsett ålder och kön. Goda matvanor grundläggs i tidig ålder. Eftersom barn tillbringar en stor del av sin tid i skolan utgör en betydande del av elevens matvanor. Det de äter där har även betydelse för deras totala matintag. Goda matvanor, i kombination med framförallt fysisk aktivitet, kan förebygga en rad olika ohälsoproblem exempelvis hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, stroke, sjukdomar i rörelseorganen, vissa cancerformer samt även psykisk ohälsa. Kommunens måltider ska utformas på ett sådant sätt att de främjar hälsan och miljön, på både lång och kort sikt. Det handlar om mat- och måltidssituationen som helhet. Förslaget till innehåll i kvalitetsåtagande gällande maten i skolan har utformats utifrån intervjuer och dialog med elever och politiker. Därefter har förslaget, innan beslut i folkhälsonämnen, diskuterats tillsammans med yngre elever i skolan för att säkerställa att de förstår innehållet i kvalitetsåtagandet och att språket är anpassat efter dem som målgrupp. Genom matråd och brukarundersökningar ges barn och unga möjlighet till delaktighet och inflytande över maten i skolan. Ekologiska konsekvenser Kostverksamheten ska präglas av ett helhetsperspektiv när det gäller livsmiljön. Källsortering, energiförbrukning samt hushållning med resurser ska genomsyra verksamheten. Ekologiskt och lokalt odlade/producerade livsmedel bör väljas i så stor utsträckning som möjligt i förhållande till möjligheter, tillgång samt ekonomiska förutsättningar. Ekonomiska konsekvenser Tillagningen ska helst ske så nära kunden som möjligt men på de enheter som ur investerings- och driftssynpunkt är mest ekonomiskt och ur kvalitetssynpunkt goda. Kvalitetsåtagandet förväntas uppmärksamma och få

82 Tjänsteskrivelse 6 (6) elever att bidra till att matsvinnet minimeras, vilket innebär ekonomiska besparingar. Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut 1. Folkhälsonämnden godkänner förslaget om kvalitetsåtagande gällande maten i skolan. 2. Folkhälsonämnden beslutar att kvalitetsåtagandet gällande maten i skolan börjar gälla från och med januari Folkhälsonämnden beslutar att årligen följa upp punkterna i kvalitetsåtagandet gällande maten i skolan. Camilla Jern Kvalitetsledare Liz Silvergrund Elfsberg Verksamhetschef kost Expedieras till Kommunstyrelsen Karlskoga Kommunstyrelsen Degerfors Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och utbildningsförvaltningen Gymnasieförvaltningen

83 STYRDOKUMENT KS Fastställd av KF , 31 Ersätter KS , 212 KS , 169 Övergripande politiska mål för Karlskoga kommuns kostverksamhet INLEDNING I Karlskoga kommun är maten ett medel att nå god och jämlik hälsa för kommunens invånare. Kommunens måltider ska utformas på ett sådant sätt att de främjar hälsan och miljön, på både lång och kort sikt. Det handlar om mat- och måltidssituationen som helhet. Ansvariga och den berörda personalen, på olika nivåer inom förskola, skola och äldreomsorg, skall arbeta för att gemensamt ge förutsättningar för barn, elever, äldre och personal att känna matglädje och kunna få insikt om matvanors betydelse för hälsan i ett livslångt perspektiv. SYFTE Syfte med detta dokument är att formulera övergripande politiska mål för Karlskoga kommuns kostverksamhet som säkerställer kvalitets- och servicenivå för mat och måltider inom förskola, skola och äldreomsorg. Till grund för detta dokument ligger bland annat, Nationell handlingsplan för nutrition JO94/1802 med strategidokumentet Nationella mål och strategier för nutrition samt Agenda 21, med lokala tillämpningar. POLITISKT MATRÅD Sedan maj 2001 har kommunen ett Matråd med politiker från Kommunstyrelsen, Barn- och utbildningsnämnden och Socialnämnden. ( se KS ) Uppgiften för det politiska matrådet är att vara diskussions- och förhandlingspart avseende kvalitets- och servicefrågor för kostverksamheten. Syftet är att värna om folkhälsa och miljö. Matrådet ska sammanträda vid två gånger per år samt ev extra möte vid behov. KOSTVERKSAMHETEN I KOMMUNEN Kostverksamheten är en av kommunens skyldigheter och är ett komplement till nämndernas kärnverksamheter. Mat och måltider är en naturlig del av kärnverksamheten som också bidrar till att ge en stund av vila, återhämtning och social samvaro. Kostverksamheten ska organiseras och administreras för att i förhållande till uppställda mål ge kommunen som helhet lägsta totalkostnad. Samverkan, samnyttjande samt teknikoch datautveckling ska utnyttjas för att ge bästa resursanvändningen. Det h:\dokument\intranät\styrdokument\overgripande_politiska_mal_for_kga_kostverksamhet.doc

84 STYRDOKUMENT 2 (5) KS övergripande ansvaret och ledningen av kostverksamheten ska utgöras av personal med kostekonomisk kompetens. (JO94/1802). Kostverksamheten har produktion och servering/distribution som huvudansvar. Respektive nämnd har konsumtion som huvudansvar. Totalt ska god konsumtion uppnås. Kostverksamheten, i samråd med berörd personal inom Barn- och utbildningsförvaltning och Socialförvaltning ska; värna om och inspirera till god matkultur med näringsriktiga och lustfyllda måltider. grundlägga och främja god folkhälsa för kommuninvånarna. (se KS mu ) främja resurshållning och kretsloppstänkande i ett Agenda 21 perspektiv. främja demokrati och inflytande för barn och unga enligt Barnkonventionen. följa de flertalet lagar och förordningar som reglerar storhushåll. följa framtagna riktlinjer för näringskvalitet och måltidsordning för storhushåll. revidera uppställda mål i enlighet med nationella mål och riktlinjer. UPPFÖLJNING Uppföljning och utvärdering av kostverksamheten ska ske med jämna mellanrum. Dels genom vad gästerna, eller gästens ombud, tycker om erbjuden tjänst genom bl a enkätundersökningar samt genom muntliga uppföljningar med chefer inom berörda förvaltningar. Dels genom kontroll av kostnader i förhållande till erhållen tjänst i samband med bokslut. KVALITET Kosten ska följa Svenska Närings Rekommendationer 1997, (SNR 97) vad gäller energi- och näringsintag, måltidsordning samt livsmedelsval. För specialkoster gäller Expertgruppen för samordning av sjukhuskosters (ESS-gruppen) regler. Fakta om näringskvalitet och måltidsordning för olika gästkategorier ska anges. Närings och kostnadsberäknade typmatsedlar för olika gästkategorier, med ett tvärsnitt av de vanligast förekommande rätterna på 10 veckor, ska användas som underlag för matsedelsplaneringen. Tallriksmodellen är ett pedagogiskt instrument för att visualisera hur maten bör komponeras på tallriken för att kunna äta på ett hälsofrämjande sätt. Karlskoga kommuns restauranger och måltider för förskolebarn, elever och äldre ska därför planeras och utrustas på ett sådant sätt att man stimulerar gästen att äta enligt tallriksmodellen, med ett helhetsperspektiv på måltidsmiljön. Matsedelsplaneringen ska ske tillsammans med representanter för de olika gästgrupperna, i matråd eller med kostombud för gästen. God matkultur och husmanskost, anpassad till gästgruppen, är den övergripande inriktningen för matsedlarna. Allt efter gästernas önskemål

85 STYRDOKUMENT 3 (5) KS och behov. Måltiderna ska ge gästen en ur näringssynpunkt riktig sammansatt kost av god kvalitet. Föräldrar och andra anhöriga ska känna en trygghet i att det är bra mat som serveras. Specialkoster och koster med anpassad konsistens för tugg- och sväljsvårigheter samt berikade koster serveras och följs upp enligt riktlinjer för förskola och skola och för äldreomsorg. Riktlinjer för Karlskoga har arbetats fram av Kostavdelningen i samarbete med skolhälsovård samt medicinskt ansvarig sjuksköterska. (se vidare; Arbetet med riktlinjer inom området ska fortlöpande hållas aktuellt och revideras. Varmrätt eller alternativrätt ska som regel vara anpassade till diabetes och andra specialkoster. Det ska vara en strävan att tillaga maten från grunden med råvaror av hög kvalitet i så stor utsträckning som möjligt. Användningen av hel- och halvfabrikat ska minimeras i så stor utsträckning som möjligt. Uppgifter om livsmedlens ursprung, odling, lagring och övrig hantering ska redovisas av leverantören vid upphandling. Kostverksamheten ska präglas av ett helhetsperspektiv när det gäller livsmiljön. Källsortering, energiförbrukning samt hushållning med resurser ska genomsyra verksamheten. Ekologiskt och lokalt odlade/producerade livsmedel bör väljas i så stor utsträckning som möjligt i förhållande till möjligheter, tillgång samt ekonomiska förutsättningar. Tillagningen ska helst ske så nära kunden som möjligt men på de enheter som ur investerings- och driftssynpunkt är mest ekonomiskt och ur kvalitetssynpunkt goda. Transporter av livsmedel och färdig mat ska stämmas av, så att resultatet för kommunen blir en sammantaget så låg frekvens som möjligt, med positiv miljöeffekt som resultat. Kunskapsnivån hos produktions- och måltidspersonal ska kontinuerligt hållas hög och även vidmakthållas, så att rationella och effektiva metoder används så att kvalitetsmässigt bästa resultat på tallriken erhålls. Fortlöpande fortbildning genomförs därför. Övrig personal ska även beredas möjligheter till kunskapsinhämtande för att kunna fullgöra sitt konsumtionsansvar inom respektive gästgrupp. Måltidsmiljön är en betydande del av måltiden och ger förutsättningar för att maten konsumeras, vilket är en förutsättning för hälsa. Måltidsmiljön ska utformas på ett sådant sätt och i samråd med gästen, så att miljön känns trivsam och tilltalade för alla. Måltidstider och schemaläggning av måltider ska ske på ett sådant sätt att alla ges möjlighet att äta utan tidspress och på tider som är lämplig för respektive gästkategori.

86 STYRDOKUMENT 4 (5) KS SERVICENIVÅ Kommunen ska erbjuda följande måltider med rekommenderad måltidssammansättning och måltidsfördelning etc enligt SNR 1997 samt ESS-gruppen, inom utbildning, vård och omsorg. FÖRSKOLA Förskolan ska vid heldagsplacering, ge förskolebarnen 65-75% av rekommenderat behov av energi- och näringsämnen fördelat enligt: Ca kl frukost 15-20%, ca kl fruktstund 5-10%, ca kl lunch 25-30%, ca kl mellanmål 10-15%. Vid placering senare än kl kan behov finnas av ytterligare en måltid, motsvarande 15-20%. Måltidsordningen förutsätter att hemmen kompletterar med minst en måltid. SKOLA Skollunchen ska ge ca 25-30% av elevens behov av energi- och näringsämnen. Lunchen serveras vid samma tid för eleven varje dag och ska schemaläggas först. En absolut rekommendation är att lunchen serveras tidigast kl Eleverna ska ges möjlighet att äta i lugn och ro. Antalet elever som äter samtidigt ska begränsas efter antalet sittplatser i matsalen. FRITIDSVERKSAMHETEN Inom fritids ska erbjudas frukost och mellanmål på eftermiddagen under skoldagar. Frukosten ska utgöra 15-20% och mellanmålet 10-15% av elevens behov av energi- och näringsämnen. Under lovdagar erbjuds också lunch. ÄLDREOMSORG Servicenivån inom äldreomsorg anpassas efter vilken typ av boende som gästen har. Äldreomsorgen ska vid heldagsboende, ge de äldre 100% av rekommenderat behov av energi- och näringsämnen fördelat enligt: frukost 20-25%, mellanmål 5-10%, lunch 25-30%, mellanmål 5-10%, kvällsmål 20-25%, mellanmål 5-10%. En absolut rekommendation är att nattfastan ej ska överstiga 11 timmar, i enlighet med SNR. Kvalitetssystem avseende de äldres kost och nutritionssituation ska utarbetas. Rutiner för uppföljning av nutritionsinsatser ska arbetas fram. Riskpersoner ska identifieras, aktuell vikt ska dokumenteras och följas upp. Individuella nutritionsplaner ska upprättas för att identifiera nutritionsproblem. Kostintyg ska upprättas och beställning av specialkost, på sjukhem, ska göras. Rutiner för identifiering och bedömning av risk för undernäring ska upprättas. Rutiner för överrapportering om nutrition, mellan kommun och lasarett ska fastställas. (Nutrition avser näringslära och näringsupptagning i kroppen och konsekvenser i samband med äldres hälsa och tillstånd, kopplat till individ.)

87 STYRDOKUMENT 5 (5) KS PEDAGOGISK LUNCH Pedagogisk lunch inom förskola, skola och äldreomsorg innebär att personal äter tillsammans med barnen/eleverna/äldre i syfte att skapa förutsättningar för en lustfylld måltid med en positiv matupplevelse som resultat. Personalen är ett föredöme och ska utgöra ett stöd till gästen vid måltiden för bl a goda rutiner för bordsskick, god matkultur, social samvaro och skapa lugn atmosfär vid måltiden. Det kan också innebära att personal äter tillsammans med gästen i miljöterapeutiskt syfte. PERSONALLUNCH Samtliga kök erbjuder personallunch inom ramen för verksamhetens inriktning. Karlskoga kommun/kommunstyrelsen, Politiskt matråd

88

89 Tjänsteskrivelse 1 (6) FHN Handläggare Ida Broman Folkhälsonämnden Utvärdering kvalitetsåtagande familjestöd Sammanfattning Folkhälsoförvaltningen utarbetade ett förslag till folkhälsonämndens kvalitetsåtagande gällande familjestöd under våren Förslaget till kvalitetsåtagande har tagits fram utifrån de underlag och forskningsresultat som finns från forskningsprojektet Kompetenta familjer. Inom ramen för folkhälsoarbetet och det uppdrag som folkhälsonämnden har gällande familjestöd, är insatserna av mer övergripande karaktär. Med detta som utgångspunkt formades punkterna i kvalitetsåtagandet. För att följa upp kvalitetsåtagandet för familjestöd har en utvärderingsenkät använts som riktats till föräldrar med barn i åldern 0-20 år i Karlskoga och Degerfors kommuner. Hemsidor och sociala medier användes som en kanal för denna webbaserade enkät. Totalt svarade 101 föräldrar på enkäten. 30 personer känner till att det finns ett kvalitetsåtagande kring familjestöd. Hälften av de som känner till åtagandet tycker att kommunen (absolut/i stort sett) håller vad de lovat i åtagandet. Av de som känner till kvalitetsåtagandet så tycker 67 procent att beskrivningen i åtagandet är lätt att förstå. Totalt sett så kommer en större andel av de svarande föräldrarna från Degerfors, sett till det totala antalet föräldrar i kommunen. Bedömningen är att valet av metod var lyckat för undersökningen. En svårighet i kan vara att det kanske inte är tydligt för medborgarna vad folkhälsonämnden har för ansvar och möjligheter i arbetet med familjestöd. Ytterligare överväganden bör göras för att se om begreppet familjestöd kan förtydligas eller ändras för att fler ska förstå innebörden av det och kunna relatera till det. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 12 november.

90 Tjänsteskrivelse 2 (6) FHN Bakgrund Folkhälsonämnden beslutade i december 2012 (FHN 157, FHN ) att ge folkhälsoförvaltningen i uppdrag att under 2014 utarbeta ett kvalitetsåtagande för föräldrastöd. Folkhälsoförvaltningen utarbetade ett förslag till folkhälsonämndens kvalitetsåtagande gällande föräldrastöd under våren Förslaget till kvalitetsåtagande har tagits fram utifrån underlag och forskningsresultat s från forskningsprojektet Kompetenta familjer. Projektet Kompetenta familjer bedrevs i samverkan mellan Karlskoga och Degerfors kommuner och Örebro universitet under , och syftade till att utvärdera och utveckla det lokala familjestödsarbetet. Inom projektet Kompetenta familjer valdes begreppet familjestöd istället för föräldrastöd. Detta för att tydliggöra att genom att stärka föräldrarna så stärks hela familjen och att barnperspektivet därigenom lyfts fram. Därför användes begreppet också till detta kvalitetsåtagande. Regeringen definierar föräldrastöd/familjestöd som en aktivitet som ger föräldrar kunskap om barns hälsa, emotionella, kognitiva samt sociala utveckling och/eller stärker föräldrars sociala nätverk. 1 Denna definiton är utgångspunkt för kvalitetsåtagandet. Forskningsprocessen har varit likvärdig den process som är framtagen för att ta fram kvalitetsåtaganden. Utifrån underlag från projektet togs följande punkter fram till kvalitetsåtagande familjestöd: Åtagande: o Årligen arrangera nätverk/seminarier dit föräldrar bjuds in för att tillsammans med verksamheter diskutera, och på så sätt vara en del i utvecklingen av, familjestödet i kommunerna. o Kontinuerligt uppdatera Familjeguiden på för att du som förälder ska veta vilka aktiviteter, verksamheter och arenor som finns för dig och din familj. o Årligen fråga ett urval av föräldrar vad de tycker om några av kommunernas familjestödsinsatser. o Verka för att öka samverkan mellan olika aktörer som arbetar för att stärka familjer i Karlskoga och Degerfors för att därigenom bättre möta de behov som finns. 1 Regeringen (2009). Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd: En vinst för alla. Stockholm: Regeringen

91 Tjänsteskrivelse 3 (6) FHN o Sprida och implementera lämpliga metoder för ett gott förhållningssätt i de verksamheter som dagligen möter barn, unga och föräldrar i kommunerna. o Kontinuerligt sprida information till familjer om barnkonventionen och kommunernas verksamheter via hemsida, annonser, krönikor etc. Det här är vår förväntan: o genom delaktighet och dialog lyfta behov och möjligheter för att vi på så vis ska kunna skapa förutsättningar för ett jämlikt familjestöd för alla i Karlskoga och Degerfors Inom ramen för folkhälsoarbetet och det uppdrag som folkhälsonämnden har gällande familjestöd, är insatserna av mer övergripande karaktär. Det kan vara kunskaps- och metodstöd, som samordnare av olika insatser och processer etcetera. Barn, unga och föräldrar ses ur folkhälsonämndens perspektiv som medborgare. Med detta som utgångspunkt formades punkterna i kvalitetsåtagandet, så att det utgår från det som folkhälsonämnden har som ansvar och uppdrag. Åtagandet började gälla i augusti 2014 (FHN ) och i enlighet med beslut om kvalitetsåtagandet har folkhälsonämnden åtagit sig att årligen följa upp av kvalitetsåtagandet. Vid behov, nya krav och förändrade förutsättningar kan korrigeringar av åtagandet göras efter godkännande av Folkhälsonämnden. Detta enligt arbetsmodellen för de kommunala kvalitetsåtaganden som innebär en process av: utarbetande införande utvärdering förbättring. Beskrivning av ärendet För att följa upp kvalitetsåtagandet för familjestöd har en utvärderingsenkät använts som riktats till föräldrar med barn i åldern 0-20 år i Karlskoga och Degerfors kommuner. Enkäten innehöll åtta frågor med möjlighet att ge kommentarer och synpunkter. Frågorna bestod av både de kommungemensamma frågorna för uppföljning av kvalitetsåtagande vad gäller kännedom om och hur väl medborgarna upplever att nämnden håller vad de lovar i kvalitetsåtagandet. Enkäten kompletterades även med frågor om deltagande i familjestödsaktivitet samt övriga kommentarer angående familjestödet i kommunerna. För att få så många som möjligt att svara på enkäten gjordes valet att testa andra metoder än hemskickade enkäter. Istället användes hemsidor och sociala medier som en viktig kanal vid denna undersökning. Båda kommunernas Facebook-sidor användes för spridning av länk till enkätundersökningen samt det instagram-konto som

92 Tjänsteskrivelse 4 (6) FHN folkhälsoförvaltningen ansvarar för (equalthealth). Som komplement till detta har affischer satts upp på utvalda ställen i kommunerna där många föräldrar befinner sig (ex. badhus, bibliotek, öppen förskola mm.). Affischen innehöll information om enkäten samt möjlighet att med hjälp av sin mobiltelefon scanna en så kallad QR kod för att på ett enkelt sätt kunna svara på enkäten. Undersökningen marknadsfördes under ca två veckor och totalt svarade 101 föräldrar på enkäten. I Karlskoga och Degerfors finns det sammanlagt ca 4000 familjer. Av de svarande föräldrarna är 81 procent kvinnor. 58 procent av föräldrarna är från Karlskoga och 42 procent från Degerfors. Nästan alla som svarat på enkäten har barn i åldrarna 0-6 år samt 7-13 år, men flera av dessa har också äldre barn, upp till 20 år. Bland de som svarat på enkäten så känner 30 personer till att det finns ett kvalitetsåtagande kring familjestöd. Av dessa personer så tycker hälften att man Ja, absolut eller Ja, i stort sett tycker att kommunen håller vad de lovat i åtagandet. Av de som känner till kvalitetsåtagandet så tycker 67 procent att beskrivningen i åtagandet är lätt att förstå. En kommentar som inkommit kring denna fråga är att, även om den är lätt att förstå texten så borde det finnas ett lättare sätt att nå föräldrar än via foldrar på utvalda ställen. Av alla de föräldrar som svarat på enkäten så anger 91 procent att de inte deltagit i någon familjestödsaktivitet under senaste året. De som anger att de deltagit i någon aktivitet lyfter öppna förskolan, utvecklingssamtal och föräldramöte i skolan samt utbildning inom föreningslivet som exempel på aktiviteter. I den sista öppna frågan i enkäten fick föräldrarna möjlighet att lämna kommentarer kring familjestödet i kommunerna. Några tankar som lyftes där var att; kommunen behöver bli bättre på att ta hand om barn med särskilda behov både i skola och i fritidsverksamheterna, och att stödet för föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser borde utökas då dessa familjer ofta hamnar mellan stolarna. Andra kommentarer som lyfts är att familjestödet borde vara mer kopplat till skolan för att nå de som annars inte söker stöd själva, samt att stödet till familjer med barn i tonåren behöver stärkas. Den tryckta foldern Familjeguiden lyftes som ett gott exempel som man anser behöver spridas mer, särskilt med tanke på många nyanlända, samt då kanske också översättas till fler språk. Familjestödet lyftes som ett bra initiativ på arbete som behövs i kommunen. Analys I denna uppföljning gjordes en övervägning mellan att rikta uppföljningsenkäten till valda grupper via exempelvis föräldramöten/öppna förskolan eller annan verksamhet där föräldrar är samlade eller att testa att sprida enkäten via hemsida och sociala medier. För att se om det var möjligt att få in ett bra underlag av svar så gjordes valet att sprida enkäten främst elektroniskt. Syftet var att det skulle vara så enkelt så möjligt att svara och att spridningen förhoppningsvis skulle

93 Tjänsteskrivelse 5 (6) FHN bli bredare än att rikta enkäten mot särskilda grupper. Ett svarsunderlag på ca 100 personer ses som mycket bra i detta fall och bedömningen är att valet av metod var lyckat för undersökningen. Att fler kvinnor än män svarade är något som inte är ovanligt vid denna typ av undersökningar. En mer riktad insats för att få fler män att svara kan vara värt att överväga vid kommande uppföljningar för att få ett mer jämställt perspektiv på frågan. Dte är positivt att det var en bra spridning av ålder på barn som de svarande föräldrarna hade. Sett till fördelningen av svar mellan kommunerna så kommer en större andel av föräldrarna från Degerfors, i förhållande till det totala antalet föräldrar i kommunen. En möjlig förklaring till det kan vara att arbete med Degerforsmodellen för ett heltäckande familjestöd är välkänt, och att fler därför känner sig berörda av och bekanta med arbetet. 1/3 av alla som svarade kände till att kommunen har ett kvalitetsåtagande gällande familjestöd. Eftersom åtagandet är generellt och riktat till alla familjer i kommunerna är vidare spridning av åtagandet viktigt för att öka kännedomen. Hälften av de som känner till åtagandet tycker att kommunen (i stort sett) håller vad de lovat i åtagandet. En svårighet kan vara att det kanske inte är tydligt för medborgarna vad folkhälsonämnden har för ansvar och möjligheter i arbetet och vad som åligger andra nämnder och förvaltningar, samt att mycket av det arbete som görs inom ramen för folkhälsonämndens uppdrag inte alltid är direkt synligt för medborgarna. Texten upplevs av de flesta som lätt att förstå, men här kan det vara aktuellt att se över formuleringar och ordval ytterligare. En analys av svaren som inkommit angående de som anger att de deltagit i någon familjestödjande aktivitet under det senaste året (vilket endast var 9 procent) är att det kanske inte är självklart att man förstår vad en familjestödjande aktivitet är. I det tidigare genomförda forskningsprojektet Kompetenta familjer framkom i många olika sammanhang att ordet föräldra-/familjestöd inte var något som föräldrar är bekanta med och därmed inte heller känner sig berörda av. Detta trots att de insatser och arbete som ryms i begreppet familjestöd är något som berör alla familjer i kommunen och som alla på ett eller annat sätt kommer i kontakt med via exempelvis barnavårdscentralen, förskola, skola, föreningsliv, vård, kyrka med mera. Många ser det som att familjestöd endast är något du använder dig av då det finns uttalade problem i familjen. Här behöver ytterligare överväganden göras för att fundera över om begreppet kan förtydligas eller ändras för att fler ska förstå innebörden av det och kunna relatera till det. Förslaget som uppkom gällande fortsatt spridning av den tryckta familjeguiden är viktigt att ta med i arbetet framöver då det inkommit på flera håll att guiden är ett bra redskap att använda särskilt för nyinflyttade familjer i kommunerna. Likaså synpunkten om att stödet till familjer med tonåringar behöver stärkas, vilket det finns goda kunskapsunderlag för via forskningsprojektet.

94 Tjänsteskrivelse 6 (6) FHN Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden godkänner redovisningen av utvärdering kvalitetsåtagande familjestöd. Ida Broman Folkhälsoutvecklare Expedieras till Kommunstyrelsen, Karlskoga kommun Kommunstyrelsen, Degerfors kommun Socialnämnden, Karlskoga kommun Socialnämnden, Degerfors kommun Barn- och utbildningsnämnden, Karlskoga kommun Kultur- och utbildningsnämnden, Degerfors kommun Gymnasienämnden, Karlskoga och Degerfors Kultur- och föreningsnämnden, Karlskoga kommun Kommunfullmäktige, Karlskoga kommun Kommunfullmäktige, Degerfors kommun

95

96 Tjänsteskrivelse 1 (3) Handläggare Camilla Jern Kvalitetsåtaganden Sammanfattning År 2007 beslutade Kommunfullmäktige att ge kommunstyrelsen och samtliga nämnder i uppdrag att utarbeta en tidsatt treårsplan för vilka av nämndens respektive kommunstyrelsens tjänster som ska tydliggöras genom kvalitetsåtagande. Folkhälsonämnden har sedan 2008 antagit sju kvalitetsåtaganden; lunchlåda (2008), städning av skoltoaletter (2009), ung medborgardialog (2011), specialkost (2012), städning av förskolan (2013), familjestöd (2014), samt maten i skolan (). I styrmodellen finns angivet att nämnderna i samband med sina internbudgetar ska besluta om internkontrollområden och vilka kvalitetsåtaganden som ska arbetas fram för kommande år. Inom nämndens ansvarsområde finns tjänster där det är angeläget att tydliggöra vad brukarna kan förvänta sig av verksamheten. Folkhälsonämnden föreslås besluta att ge förvaltningen i uppdrag at utarbeta: 1. Kvalitetsåtagande för politikerlunch (utarbetas under 2016) 2. Kvalitetsåtagande för städning av gymnastiksalar (utarbetas under 2017) 3. Kvalitetsåtagande för maten i förskolan (utarbetas under 2018) Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 12 november Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade år 2007 att ge kommunstyrelsen och samtliga nämnder i uppdrag att utarbeta en tidsatt treårsplan (år ) för vilka av nämndens respektive kommunstyrelsens tjänster som ska tydliggöras genom kvalitetsåtagande (KS , KF 55, ). Ett kvalitetsåtagande kan närmast beskrivas som en offentligt deklarerad standardnivå där standardnivån beskriver vad medborgarna/brukarna kan förvänta sig av kommunens tjänster utifrån befintliga resurser, organisation, metoder och kompetens.

97 Tjänsteskrivelse 2 (3) Syftet med att utforma kvalitetsåtagande är att skapa förtroende för kommunens verksamheter genom att tydliggöra tjänsterna och kvalitetsnivåerna samt att åtgärda de brister som uppstår. Kopplat till kvalitetsåtagande bör det finnas möjligheter att på ett enkelt sätt kunna lämna synpunkter och klagomål. Att systematiskt hantera synpunkter och klagomål ska ses som ett led i kommunens ständiga förbättringsarbete, men är även ett led i dialogen med medborgarna. Folkhälsonämnden har sedan 2008 antagit sju kvalitetsåtaganden; lunchlåda (2008), städning av skoltoaletter (2009), ung medborgardialog (2011), specialkost (2012), städning i förskolan (2013), familjestöd (2014), samt maten i skolan (). Beskrivning av förslag I styrmodellen finns angivet att nämnderna i samband med sina internbudgetar ska besluta om internkontrollområden och vilka kvalitetsåtaganden som ska arbetas fram för kommande år. Inom nämndens ansvarsområde finns tjänster där det är angeläget att tydliggöra vad brukarna kan förvänta sig av verksamheten. Förvaltningen föreslår således att kvalitetsåtaganden arbetas fram för dessa områden under de kommande tre åren Områdena i fråga är; politikerlunch, städning av gymnastiksalar samt maten i förskolan. Överväganden I samband med utarbetande av plan för nya kvalitetsåtaganden inom folkhälsonämndens områden för kommande treårsperioden ( ) har inte checklistan för hållbar utveckling använts. Däremot kommer checklistan för hållbar utveckling att tillämpas i processen med framtagandet av respektive kvalitetsåtagande. Inför kommande treårsperiod har ett kvalitetsåtagande inom varje verksamhetsområde; kost, städ och folkhälsa/ barnkonvention valts ut. Val av områden har gjorts utifrån områden där förväntningarna på verksamheternas tjänster kan tydliggöras ur medborgare/brukarperspektiv. Konsekvensbeskrivning Att utarbeta kvalitetsåtaganden för områdena politikerlunch, städning av gymnastiksalar samt maten i förskolan förväntas ha positiv påverkan ramförallt utifrån sociala/kulturella aspekter av hållbar utveckling. Detta genom en förväntad positiv påverkan vad gäller barnkonventionen, dialog och inflytande, folkhälsa samt miljörelaterad hälsa.

98 Tjänsteskrivelse 3 (3) Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden föreslås besluta att ge förvaltningen i uppdrag att utarbeta: 1. Kvalitetsåtagande för politikerlunch (utarbetas 2016) 2. Kvalitetsåtagande för städning av gymnastiksalar (utarbetas under 2017). 3. Kvalitetsåtagande för maten i förskolan (utarbetas under 2018). Ulrika Lundgren Förvaltningschef Camilla Jern Kvalitetsledare Expedieras till Kommunstyrelsen Karlskoga Kommunstyrelsen Degerfors

99

100 Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Julia Åhlgren Folkhälsonämnden Social insatsgrupp Sammanfattning Ett underlag och förslag till beslut gällande upprättande av social insatsgrupp i Degerfors har tagits fram. Syftet med social insatsgrupp är att genom samverkan arbeta förebyggande med ungdomar som är i riskzon för att utveckla en kriminell livsstil/missbruk. Degerfors kommunen har en väl fungerande strukturerad samverkan för yngre barn. För äldre barn saknas idag ett systematiskt arbetssätt med individuellt förebyggande insatser. Finansieringen föreslås ske genom ansökan i den sociala investeringsfonden i Degerfors. Kostnaden handlar i huvudsak om en samordnare för verksamheten planerad inom socialförvaltningen i Degerfors. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 11 november 2012 Förslag till Social insatsgrupp i Degerfors Socioekonomisk beräkning socialt insatsteam i Degerfors. Bakgrund På uppdrag av styrgruppen för Degerforsmodellen har ett underlag och förslag till beslut gällande upprättande av social insatsgrupp (SIG) i Degerfors tagits fram. Underlaget har utformats av en arbetsgrupp bestående av representant från socialförvaltningen, gymnasieförvaltningen, kultur-och utbildningsförvaltningen, folkhälsoförvaltningen samt polisen. Syftet med social insatsgrupp är att genom samverkan arbeta förebyggande med ungdomar som är i riskzon för att utveckla en kriminell livsstil/missbruk. De mål som anges är: Ökad måluppfyllelse och behörighet till gymnasieskola, högskola och universitet Ökat stöd till barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa Att motverka rekrytering och underlätta avhopp från en kriminell livsstil Ökad strukturerad samverkan mellan förvaltningarna samt externa aktörer Degerfors kommunen har väl fungerande strukturerad samverkan för yngre barn genom arbetssätten IOR och Pinocchio i samverkan mellan

101 Tjänsteskrivelse 2 (2) socialtjänst och förskola respektive år F-6 inom grundskolan. För äldre barn saknas idag ett systematiskt arbetssätt med individuellt förebyggande insatser. Förslaget medför tillskapandet av ett sådant och bygger på erfarenheter från ett flertal andra kommuner. En socioekonomisk kalkyl visar att arbetssättet kommer att ha en ekonomisk återbetalningstid för kommunen på åtta år. Eftersom de kommunala kostnaderna för insatser för barn i huvudsak uppstår i vuxen ålder är återbetalningstiden längre än vid insatser för vuxna. Finansieringen föreslås ske genom den sociala investeringsfonden i Degerfors. Kostnaden handlar i huvudsak om en samordnare för verksamheten planerad inom socialförvaltningen i Degerfors samt vissa utbildningsinsatser. Beskrivning av förslag Under en försöksperiod om två år inrätta en social insatsgrupp i Degerfors kommun i samverkan mellan socialtjänst, grundskola, gymnasieskola, folkhälsoförvaltningen och polisen. Hos kommunstyrelsen kommer en ansökan ske om sammanlagt kronor till försöksverksamheten. Ansökan görs av socialnämnden. Överväganden Förslaget bygger på erfarenheter från ett flertal andra kommuner som arbetat med sociala insatsgrupper. Överväganden som skett i flera delar, främst med vilken funktion samordnaren har i arbetet utifrån tillgänglighet och roll i att fånga upp ungdomar, med övervägande ur ett ekonomiskt perspektiv. Konsekvensbeskrivning Att upprätta ett arbete med social insatsgrupp är ett viktigt förebyggande arbete för äldre barn vilket idag saknas i Degerfors. Arbetet innebär främst en positiv satsning ur ett socialt perspektiv utifrån bland annat psykisk hälsa och trygghet. Ur ett ekonomiskt perspektiv bidrar beslutet till en positiv påverkan då finansieringen föreslås ske genom den sociala investeringsfonden i Degerfors med en ekonomisk återbetalningstid för kommunen på åtta år. Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden ställer sig bakom upprättande av en social insatsgrupp i Degerfors. Julia Åhlgren Folkhälsoutvecklare Expedieras till Socialnämnden, kultur- och utbildningsnämnden, gymnasienämnden och kommunstyrelsen i Degerfors kommun.

102 POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO Karlskoga Fakturahantering BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen Malmö (9) Handläggare Julia Åhlgren, Folkhälsoförvaltningen Förslag till Social insatsgrupp i Degerfors Uppdrag På uppdrag av styrgruppen för Degerforsmodellen utforma ett underlag och förslag till beslut i socialnämnden samt kultur- och utbildningsnämnden gällande upprättande av social insatsgrupp (SIG) i Degerfors. Arbetsgrupp Representant från socialförvaltningen, gymnasieförvaltningen, kultur-och utbildningsförvaltningen, folkhälsoförvaltningen samt polisen. Bakgrund Under våren/sommaren uppmärksammades hos såväl socialtjänst, skolan samt polis att ungdomar samlades i grupp på torget, bakom folkets hus och utanför Coop i Degerfors. Ungdomarna orsakade skadegörelse/inbrott och etablerade kontakt och handel med vuxna missbrukare. Detta skedde under skoltid och på kvällstid. I Degerfors finns Degerforsmodellen vilket är en familjestöd -och samverkansmodell. Grundtanken är att det stöd som ges till föräldrarna blir bättre om olika aktörer deltar utifrån sina perspektiv och utgångspunkter. Målgrupp för arbetet med Degerforsmodellen är Degerforsfamiljer med barn 0-20 år. Något som uppmärksammats är att det saknas ett organiserat arbetssätt för samverkan kring äldre barn. Utifrån denna problematik tillsattes av styrgruppen för Degerforsmodellen en arbetsgrupp för att skapa ett tydligt arbetssätt i samverkan mellan socialtjänst, grundskola, gymnasieskola och polis för att ge ungdomar, föräldrar och anhöriga till barn i åldern år en möjlighet till stöd. I samband med detta identifierades behovet av en utveckling av former för samverkan i det förebyggande arbete i kommunen. Arbetsgruppens plan var att rikta in sig på särskilt utvalda nyckelpersoner och arbeta individinriktat med dessa för att hindra utvecklingen med ungdomssamlingar. Målet var att få till samordnade, snabbare och effektivare insatser för den tilltänkta målgruppen. I samband med detta gjordes en översyn av liknande arbete i andra kommuner och arbetet med sociala insatsgrupper identifierades. Sociala insatsgrupper På uppdrag av regeringen initierade Rikspolisstyrelsen under våren 2011 försöksverksamheter för Sociala Insatsgrupper (SIG). Projektet bygger på en samverkan mellan myndigheter runt individer som är eller riskeraratt

103 2 (9) hamna i kriminalitet som livsstil och underlätta avhopp från kriminella nätverk. Sociala insatsgrupper kan beskrivas som en lokal samarbetsform där insatser för att förhindra att unga utvecklar en kriminell livsstil samordnas på individnivå, utifrån en åtgärdsplan som upprättas för varje ungdom. Aktuella aktörer i arbetet är framför allt socialtjänst, polis och skola. Därutöver kan arbetsförmedlingen, barn- och ungdomspsykiatrin och olika frivilligorganisationer bli betydelsefulla i det praktiska arbetet med ungdomen. Ersta Sköndal högskola har genomfört en utvärdering av det nationella projektet. Utvärderingen visar att pilotkommunerna upplevde framgång med målgruppen genom strukturerat samarbete runt individer på ett effektivt sätt. Efter pilotprojektet har alla pilotområden valt att fortsätta med SIG i någon form, även fler kommuner har påbörjat ett SIG arbete. Styrdokument Socialnämndens ansvar Arbetet med sociala insatsgrupper ligger i linje med socialnämndens ansvar enligt följande utdrag ur socialtjänstlagen: Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och hjälp som de behöver (2 kap. 2 SoL). Socialnämnden ska bl.a. verka för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden och ska med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och ungdomar som har visat tecken på en ogynnsam utveckling. Nämnden ska också i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och ungdomar som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd de behöver (5 kap. 1 SoL). Nämnden har alltså ett ansvar för att uppmärksamma dessa barn och ungdomar och vid behov motivera dem och deras föräldrar att ta emot erbjudna insatser. Bestämmelsen syftar till att lyfta fram socialtjänstens ansvar för barn och ungdomar, framförallt för ungdomar med missbruksproblem och för unga lagöverträdare. Syftet är också att motverka tendenser till att ungdomar i ökande utsträckning döms till påföljder inom kriminalvården. Socialnämnden ska också i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa, samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs (5 kap. 1a SoL). När det gäller frågan om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 15 kap. SoL och sekretesslagen (1980:100). Nämnden ska aktivt verka för att samverkan kommer till stånd. Skolans ansvar Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

104 3 (9) och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att, i samarbete med hemmen, främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare (Skollagen 1 kap. 4 ). Skolan är en betydelsefull miljö för alla elever, och sambanden mellan skolframgång och psykosocial situation har bland annat lyfts fram i Social rapport De resultat som presenterades där visar att utbildning är en viktig faktor för ungdomars framtida möjligheter: ju tidigare en elev avslutar sina studier, desto sämre är framtidsutsikterna, och elevgrupper med låga eller ofullständiga betyg från grundskolan har kraftigt förhöjda risker för framtida psykosociala problem. (Vägledning för elevhälsa, 2014) Syfte Syftet med social insatsgrupp är att genom samverkan arbeta förebyggande med ungdomar som är i riskzon för att utveckla en kriminell livsstil/missbruk. Mål Ökad måluppfyllelse och behörighet till gymnasieskola, högskola och universitet Ökat stöd till barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa Att motverka rekrytering och underlätta avhopp från en kriminell livsstil Ökad strukturerad samverkan mellan förvaltningarna samt externa aktörer Målgrupp och dess identifiering Målgrupp är ungdomar från 13 år till de som avslutat gymnasieskolan och som påbörjat en ogynnsam utveckling och där följande riskfaktorer identifierats: kommer från en socialt och ekonomiskt utsatt situation har familj och vänner som begår brott tidigt uppvisar normbrytande beteende presterar dåligt i skolan skolkar regelbundet tidigare har dömts för brott har begått sitt första brott i ung ålder har begått strategiska brott vid debut uppvisar flera riskfaktorer samtidig

105 4 (9) Metod Organisation och bemanning Organisering av arbetet sker på tre nivåer Styrgrupp Beredningsgrupp Arbetsgrupp Styrgruppen utgörs av styrgruppen för Degerforsmodellen. Styrgruppens uppgifter är att förankra arbetet på alla nivåer i organisationen, tydliggöra mål och prioriteringar, tillsätta resurser, klargöra ansvar och befogenheter och efterfråga resultat. Beredningsgruppen utgörs av en representant från socialförvaltningen, gymnasieförvaltningen, kultur-och utbildningsförvaltningen, folkhälsoförvaltningen samt polisen. Beredningsgruppens uppgifter är att klargöra målsättningen med arbetet och vem det ska rikta sig till, förmedla de gemensamma utgångspunkterna som ska gälla för arbetet samt följa och utvärdera arbetet. Arbetsgruppen utgörs av samordnare anställd av socialtjänsten, representant från gymnasieförvaltningen, kultur -och utbildningsförvaltningen samt polisen. Arbetsgruppens uppgifter är att föra diskussioner vilka behov av stöd en enskild ungdom kan ha, vilka insatser som kan vara lämpliga att erbjuda ungdomen samt vilka aktörer och personal som kan vara lämpliga att involvera i arbetet. Sociala insatsgrupper innefattar en samordnare, anställd av socialtjänsten som samordnar och skapar förutsättningar för samarbete. I arbetet med social insatsgrupp har samordnaren ett övergripande ansvar att: Hitta fungerande samverkansformer för myndigheter som har ansvar för och kan hjälpa ungdomar som hamnat snett att hitta tillbaka till den rätta vägen igen Knyta berörda myndigheter, aktörer och organisationer till arbetet Ta fram individuella åtgärdsplaner för beslut Följa upp att åtagandena i planen genomförs Erbjuda föräldrastöd

106 5 (9) Arbetsgång Erbjudande till ungdom - information om samtycke Arbetsgrupp - Analys utifrån riskfaktorer Samtyckesblankett - Ungdom och föräldrar Uppstartsmöte - Samordnare bjude in ungdom, föräldrar och arbetsgrupp Åtgärdsplan Uppföljningsmöte - Vid start ca varannan vecka Erbjudande till ungdom Urvalet av vilka som ska erbjudas social insatsgrupp kan gå till på två sätt: Representanterna för arbetsgruppen kan i sina respektive verksamheter informera om och erbjuda socialt insatsteam i kontakt med ungdomar. Om man får muntligt samtycke av ungdomen att informera om situationen runt omkring ungdomen tar man med sig detta till arbetsgruppens möte. Utifrån riskfaktorerna diskuterar man om ungdomen är aktuell för socialt insatsgrupp. Arbetsgruppen tar med sig avidentifierade ärenden och väljer tillsammans ut vilka som kan vara aktuella för socialt insatsteam. När man bestämt sig för en ungdom får ungdomen information om vad socialt insatsteam är och möjlighet att tacka ja eller nej till insatsen. Om ungdomen tackar ja får hen skriva under samtyckesblankett med information om att sekretessen upphör inom arbetsgruppen. Inget strukturerat bedömningsinstrument används, en gemensam bedömning utifrån det avidentifierade ärendet kopplat till riskfaktorerna ligger till grund för urvalet.

107 6 (9) Uppstartsmöte När en ungdom valts ut att ingå i SIG kallar samordnaren till ett uppstartsmöte med ungdomen, föräldrarna och de av representanterna från arbetsgruppen som är involverade kring ungdomen. Under uppstartsmötet får ungdomen och föräldrarna information om syftet med SIG. Vi informerar om att ett samtycke till informationsutbyte krävs av ungdomen och föräldrarna för att de ska kunna delta i SIG. Detta eftersom samverkan i SIG bygger på att vi har en helhetsbild av situationen runt omkring ungdomen. Vi går igenom ungdomens och föräldrarnas önskemål och mål med sitt deltagande i SIG för att kunna upprätta en individuell åtgärdsplan för ungdomen. Vi kommer överens om vilka aktörer som behöver knytas till åtgärdsplanen. Åtgärdsplan Nästa steg är att samordnaren bjuder in de aktörer som kommer vara delaktiga i åtgärdsplanen, tillsammans med ungdomen och dennes föräldrar. Under detta möte upprättas en åtgärdsplan för ungdomen med specifika mål och insatser för att nå dessa mål. I åtgärdsplanen är det tydligt definierat vem/vilka som ansvarar för vilket mål och vad som förväntas av ungdomen och föräldrarna (se bifogat exempel på åtgärdsplan). Mötet avslutas med att datum och tid beslutas för att följa upp åtgärdsplanen. Uppföljningsmöte Samordnaren håller i planeringen och har till uppdrag att följa upp de beslut som fattas. Samordnaren upprättar, reviderar och följer upp åtgärdsplanen på uppföljningsmötena. Samordnaren för protokoll under uppföljningsmötena samt dokumenterar de kontakter samordnaren har under insatsens gång. Samordnaren ansvarar för att sammanställa ungdomens och föräldrarnas utveckling och uppfyllda mål vid avslutad insats. Övrigt Samordnaren ansvarar för att ungdomens föräldrar erbjuds föräldrastöd av diplomerad vägledare med utgångspunkt från förhållningssättet Vägledande Samspel (ICDP). Syftet med SIG är att få till en snabb samverkan kring ungdomen utifrån en helhetsbild av situationen. SIG är ej kopplat till socialtjänsten på det sättet att det krävs en utredning och beviljat bistånd i form av SIG som insats för att få tillgång till insatsen. SIG ligger utanför socialtjänstens myndighetsutövning. Ungdom och föräldrar som deltar i SIG blir inte registrerade i socialregistret i samband med insatsen. Däremot kan en ungdom som redan är aktuell för utredning hos socialtjänsten erbjudas SIG som en insats och då registreras det i datasystemet.

108 7 (9) Projektperiod Starttid för projektet är våren Projektperioden är två år med målet att permanenta verksamheten inom ramen för kommunens förebyggande arbete i Degerforsmodellen. Projektdelaktighet internt Socialförvaltningen, gymnasieförvaltningen, kultur-och utbildningsförvaltningen, folkhälsoförvaltningen samt polisen. Projektdelaktighet externt Eventuella externa samverkande organisationer är Arbetsförmedlingen, Ungdomsmottagningen, Barn- och ungdomspsykiatrin samt föreningsliv. Projektkostnad Projektets kostnader beräknas till kr för två år. Utöver denna summa tillkommer kostnader för respektive representants arbetstid. Kostnad för projektsamordnare på 50 % beräknas till kr per år. Efter projektperiodens slut är målet att samordnarens arbetsuppgifter blivit en del av ordinarie arbete inom ramen för socialförvaltningens individ och familjeomsorg. Utbildningskostnader i samband med projektstart samt övriga kostnader (dokumentation, resor, utvärdering mm.) beräknas till per år. Bedömda sociala effekter Att tidigt förhindra att ungdomar hamnar i missbruk och/eller kriminalitet sparar både resurser och mänskligt lidande. Bedömda ekonomiska effekter En ekonomisk effekt som bedöms kunna uppnås med SIG är att i vissa fall kunna förebygga dyra kostnader för omfattande insatser. Genom att tidigt fånga upp ungdomar som är på glid och tillsätta rätt insats i ett tidigt skede skulle man i en del fall kunna undvika omfattande insatser som exempelvis familjehemsplacering/placering på institution, som både är kostsamt och som innebär ett stort intrång i den enskildes liv. Kostnaden för en familjehemsplacering för ett barn/ungdom beräknad med högsta omkostnad och arvode är ca kronor per år. Kostnaden för en placering på institution varierar beroende på avtal, högsta kostnaden/dygn cirka 4500 kr. Detta är kostnader som man i vissa fall skulle kunna undvika om man samverkade kring ungdomen i ett tidigt skede. Kostnader för skadegörelse (torget, folkets hus) skulle kunna minskas. Resurser inom kriminalvården om brottsligheten utvecklas, kan eventuellt besparas.

109 8 (9) Kostnad för utanförskap Sverige är ett ekonomiskt välmående välfärdssamhälle. Ändå hamnar fler än 12 procent i varje årskull utanför samhället. Det medför inte bara mänskligt lidande, utan även enorma kostnader. Varje person som fastnar i livslångt utanförskap kostar samhället miljoner kronor per år. Det är summan av välfärdskostnader såsom sjukvård, rehabilitering och insatser från rättsväsendet plus produktionsförluster under de personernas vuxna liv. Per årskull blir det en kostnad på 210 miljarder. Utanförskapets kostnad per årskull i Degerfors är kr. År börjar 89 sexåringar grundskolan i Degerfors. Enligt statistiken hamnar 11 av dem utanför samhället senare i live kr har utanförskapet kostat samhället när de 11 barnen fyllt 65 år. Det här går pengarna till: 5 % Arbetsförmedling (3 miljoner) 31 % Landsting (20 miljoner) 4,5 % Försäkringskassan (3 miljoner) 13 % Rättsväsende (8 miljoner) 38,5% Kommun (25 miljoner) 8 % Övrigt (5 miljoner) Detta är kostnader fördelat på olika aktörer i samhället. Produktionsförluster på 79 miljoner kronor och försörjningskostnader på 24 miljoner kronor tillkommer för totala utanförskapets kostnader i Degerfors 1. I vilka verksamheter och organisationer sker kostnadsminskningar med anledning av projektet De verksamheter och organisationer som berörs av satsningen är grundoch gymnasieskola inklusive elevhälsa, socialtjänst, rättsväsende, försäkringskassa och landsting. Hur ska effekterna mätas? Förslag är att ungdom och vårdnadshavare deltar i en inskrivningsintervju innan insatsen påbörjas. Under intervjun besvaras en särskilt utformad enkät med skalfrågor gällande ungdomens situation och deras syn på situationen som den är idag. Inför avslutandet av insatsen sker en uppföljande intervju för att stämma av om situationen förbättrats. Samordnaren ansvarar för att denna mätning genomförs med ungdomen och vårdnadshavarna. Uppgifter gällande antalet brottsmisstankar från polisens register kan användas för att mäta effekt. Skolans frånvarorapportering kan användas 1

110 9 (9) för att mäta resultat tillsammans med uppnådda läroplansmål. Resultat i form av en ökad samverkan för målgruppen kan mätas genom verksamheternas personal. Plan för utvärdering/uppföljning/analys av arbetet Förslag att en projektrapport skrivs inför projekttidens avslut för att analysera utfallet av arbetsmetoden. Har arbetsmetoden bidragit till en förbättrad livssituation för den deltagande ungdomen? Har situationen med stora ungdomssamlingar på torget och bakom folkets hus minskat? Innebär arbetsmetoden en möjlighet till en effektivare samverkan mellan olika myndigheter/aktörer som finns runt omkring ungdomarna?

111 Datum Beteckning Sida Kommunstyrelseförvaltningen (2) Handläggare Anna-Lena Sandell Tel: E-post: Mottagare Socioekonomisk beräkning - Socialt insatsteam i Degerfors Enligt beslut fattat av kommunfullmäktige ska till varje ansökan om medel ur kommunens sociala investeringsfond fogas en socioekonomisk beräkning. Då projektet redan presenterats i ansökan görs ingen vidare sådan i denna skrivelse utan här redovisas endast vilka parametrar beräkningen bygger på. Projektet ska pågå i två år och antalet deltagare är beräknat till 5 ungdomar i åldern år. I en socioekonomisk beräkning placeras deltagarna in i olika framtida scenarier, sk karriärer i utanförskap. De olika karriärerna kommer att kosta olika delar i samhället olika mycket. Vissa karriärtyper som t.ex. tyngre missbrukare kommer att kosta både landsting och rättsväsende ansenliga summor pengar, medan psykiskt sjuka inte kommer att kosta rättsväsendet något, men istället både landsting och försäkringskassa. De flesta karriärgrupperna i utanförskap kostar kommunen pengar i olika perioder, framför allt genom försörjningsstöd men också genom andra insatser av t.ex. socialtjänstens individ- och familjeomsorg. De olika karriärtyperna ligger till grund för beräkningen av framtida uteblivna kostnader i de delar projektet får önskat resultat. De valda karriärtyperna i detta projekt är fördelade i en heroinmissbrukare - man, två alkoholmissbrukare en man och en kvinna, två personer i lättare utanförskap en man och en kvinna. Bedömningen är att av de fem deltagarna kommer två, dvs 40%, efter projektets slut tack vare insatsen ha undgått utanförskap och att en av deltagarna även utan insatsen skulle ha undgått utanförskap. Beräkningen visar resultatet efter projektets slut. Kommunens kostnader kommer inte att minska utifrån nuvarande kostnadsläge, utan en socioekonomisk beräkning är egentligen en beräkning av alternativkostnader, dvs vilka kostnader som förväntas uppstå om inte projektet genomförs. Ovanstående bild från beräkningen visar att kommunen ekonomiskt får tillbaka insatsen först efter åtta år. Det handlar om att det är då de 600 tkr som satsats har kommit tillbaka i form av minskade kostnader. Återbetalningen börjar direkt vid avslutad insats men i början är återbetalningen liten, bl.a. bero- Degerfors kommun TELEFON TELEFAX ORG.NR. E-POST INTERNET Degerfors kommun@degerfors.se

112 DEGERFORS KOMMUN Datum Beteckning Sida Kommunstyrelseförvaltningen (2) ende på att försörjningsstöd mm inte är aktuellt förrän individen är i övre tonåren. Att det sedan ökar ganska kraftigt beror både på att kommunens skatteintäkter uteblir/minskar från en person i utanförskap samtidigt som försörjningsstödet sannolikt ökar. Ovanstående bild visar det totala samhällets kostnadsutveckling. I denna ingår också kommunen. Här ligger brytpunkten redan efter fem år, och rent krasst börjar övriga samhället tjäna på projektet redan från dag 1 eftersom det är kommunen som tar hela projektkostnaden. Att brytpunkten kommer redan efter fem år beror bl.a. på att om det negativa utanförskapet rullar på kopplas ganska snart både polis och annat rättsväsende in. Att den ökar snabbare ju längre tiden går har samma orsaker som inom kommunen, men också att övriga aktörer i samhället börjar få kostnader, exempelvis sjukvård, försäkringskassa etc. Sammanfattning Kommunens brytpunkt avseende kostnader nås efter ca åtta år. I kommunens riktlinjer för sociala investeringar framgår att en återbetalningstid inom sex år ska eftersträvas. Detta uppfylls inte i detta fall. Det står också i riktlinjerna: Syftet med investeringsfonden är att genom ett aktivt förebyggande arbete göra så att de framtida kostnaderna kan minska jämfört med om inga åtgärder alls vidtas. Tanken är främst att fonden ska användas för att förhindra framtida utanförskap och även minska kostnaderna för försörjningsstöd och arbetsmarknadsåtgärder. Arbetet med sociala investeringar ska stimulera nytänkande i det förebyggande arbetet för grupper av medborgare. Genom insatserna ska möjlig negativ utveckling brytas i tidigt skede, positiva möjligheter stärkas och framtida stora kostnader undvikas eller minska. Sådana kan gälla ex vis insatser inom förskola, skola, placeringar av barn- och unga eller arbetsmarknadsinsatser. Detta projekt involverar både skola och socialtjänst, är förebyggande och syftet är bl.a. att undvika utanförskap. Målet som formulerats i projektansökan är också bl.a. att nå ökad måluppfyllelse och behörighet till gymnasieskola, vilket är ett av kommunens prioriterade mål. Alla elevers rätt till utbildning är formulerat i skollagen och något som skolinspektionen har starkt fokus på. Detta är svårt att sätta pengar på, mer än som framtida uteblivna kostnader i form av exempelvis försörjningsstöd för kommunens del. Anna-Lena Sandell Bitr ekonomichef

113

114 Tjänsteskrivelse 1 (4) FHN Handläggare Cecilia Ljung Folkhälsonämnden Delredovisning Gör Jämlikt - gör skillnad Sammanfattning Folkhälsonämnden har inom ramen för sitt uppdrag fokuserat på förutsättningar för jämlik och jämställd hälsa och har beslutat att ta fram ett projekt Gör jämlikt gör skillnad. Kommunfullmäktige i Degerfors respektive Karlskoga beslutade den 24 februari 42 (Karlskoga) och 27 april 43 (Degerfors) att ställa sig bakom arbetet med projektet Gör jämlikt gör skillnad Karlskoga och Degerfors kommuner. Efter beslut i kommunfullmäktige i Karlskoga skall projektspecifikationen godkännas. Med utgångspunkt från beslut i kommunstyrelsen i Karlskoga den 1 juni ska en förstudie tas fram under. Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut 1. Folkhälsonämnden godkänner folkhälsoförvaltningens delrapportering gällande. 2. Förstudierapporten lämnas till Kommunstyrelsen i april Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 15 november Bakgrund Folkhälsonämnden har inom ramen för sitt uppdrag fokuserat på förutsättningar för jämlik och jämställd hälsa och har beslutat att ta fram ett projekt Gör jämlikt gör skillnad. Kommunfullmäktige i Karlskoga respektive Degerfors beslutade den 24 februari 42 (Karlskoga) och 27 april 43 (Degerfors) att ställa sig bakom arbetet med projektet Gör jämlikt gör skillnad Karlskoga och Degerfors kommuner. Efter beslut i kommunfullmäktige i Karlskoga skall projektspecifikationen godkännas. Enligt reglementet bör en projektspecifikation tas av berörd nämnd men för att understryka det kommunövergripande ansvar som åligger kommunens alla förvaltningar för att uppnå projektets mål behandlades ärendet av kommunstyrelsen i Karlskoga. Kommunstyrelsen i Karlskoga godkände projektspecifikationen Förstudie, Gör jämlikt gör skillnad! Karlskoga och Degerfors kommuner den 1 juni 153.

115 Tjänsteskrivelse 2 (4) FHN Beskrivning av ärendet Karlskoga Kommunfullmäktige i Karlskoga beslutade den 24 februari 42 att ställa sig bakom arbetet med projektet Gör jämlikt gör skillnad Karlskoga och Degerfors kommuner. Projektspecifikationen ingick inte i beslutet utan en avgränsad projektspecifikation gällande en förstudie togs fram. Projektspecifikation, Förstudie, Gör jämlikt gör skillnad! Karlskoga och Degerfors kommuner beslutas i KS i Karlskoga den 1 juni 153. Enligt beslut ska en förstudierapport med utgångspunkt i arbetet med jämlik och jämställd hälsa inom kommunerna som geografiskt område. Tiden för förstudien är. Förstudierapportens information ska synliggöra nuläge och behov, vilket är en viktig grund för att kunna gå vidare i arbetet med jämlikhet och jämställdhet i hälsa. Projektet avslutas med en förstudierapport innehållande projektets arbete och resultat. Rapporten ska godkännas av Karlskoga och Degerfors folkhälsonämnd samt Kommunfullmäktige i Karlskoga och Degerfors. Därefter tas beslut om projektet ska gå in i fas två med att ta fram ett program med förslag på insatser som krävs för att öka jämlikhet och jämställdhet i hälsa. Projektresultat att leverera utifrån Karlskogas beslut: Projektet ska leverera en förstudierapport med utgångspunkt i arbetet med jämlik och jämställd hälsa inom kommunerna som geografiskt område. Förstudierapporten ska synliggöra nuläge och behov, vilket är en viktig grund för att kunna gå vidare i arbetet med jämlikhet och jämställdhet i hälsa. Med utgångspunkt från beslut i kommunstyrelsen i Karlskoga den 1 juni ska en förstudie tas fram under. Degerfors Degerfors kommun beslutade att godkänna projektspecifikation utifrån förslag Projektspecifikation, Gör jämlikt gör skillnad! Karlskoga och Degerfors kommuner Överväganden Kommunerna har själva tillgång till statistik som exempelvis Liv och hälsa Ung och elevhälsosamtal vilket ska vara en grund i förstudien. Utöver detta används tillgänglig registerdata samt resultat i arbetet med jämförelsenätverket Att mäta det omätbara, inom folkhälsa och barnkonvention. För att få en mer komplett bild behövs mer data. En förhoppning är att data kan fås fram genom regionens gemensamma Super Cross, annars får statistik beställas genom SCB till en kostnad. Möjligheten att kunna använda Super Cross har skjutits fram till december, varför data hittills inte varit möjlig att få fram den vägen. Efter övervägande av kostnaden för inköp av data av Statistiska Centralbyrån och tiden som arbetet blir försenat har det ekonomiska perspektivet varit starkare. Därför inväntas möjligheten att se om Super

116 Tjänsteskrivelse 3 (4) FHN Cross ger den bakgrundsdata som krävs ur ett jämlikt, och jämställt perspektiv. Arbetet ska hålla över en lång tid framöver så det är viktigt att överväga olika alternativ framöver. I ett långsiktigt arbete kommer data behövas över tid, och det är viktigt att bygga in en ekonomisk hållbar aspekt redan vid start. Tidsplanen som togs fram inför arbetet har inte hållit då statistik inte varit tillgängligt. Nu finns förhoppning om att användare ska finnas till Super Cross från och med mitten av december. Detta gör att förstudierapporten inte kan levereras förrän april I december finns resultat från processer som nämnts ovan, nämligen; Ekonomisk utsatthet bland barn och unga, Integrationsprogram samt att mäta det omätbara inom folkhälsa och barnkonvention. Dessutom har även en stor undersökning inom ramen för Attityder till skola och utbildning gjorts där socioekonomiska variabler har lagts till. Resultat från samtliga processer kommer i och med förskjutning i tidsplanen att kunna användas i fortsatt arbete. Konsekvensbeskrivning Kostnaden för statistik beräknas bli betydligt lägre då Super Cross finns tillgängligt. Då förutsättningarna under året inneburit en oklarhet om när statistik blir tillgänglig genom Super Cross har en fokusförskjutning skett från förstudie till organisation. Utifrån projektets totala resultat är det oväsentligt vad som prioriteras först. En positiv effekt med att skjuta fram förstudierapporten har då visat sig. Andra aktuella projekt/processer inom social hållbarhet som genomförts under kommer kunna användas och spela roll i beredningsarbetet av förstudie samt slutprodukt i projektet Gör Jämlikt Gör skillnad i Karlskoga och Degerfors. Sociala/kulturella konsekvenser En omstrukturering inom projektet med att sätta organisationsutveckling före förstudie innebär att projektet kan ta del av andra lokala satsningar inom det sociala området. Förhoppningen med att avvakta resultat utifrån ekonomisk utsatthet bland barn och unga samt integration, innebär att förstudiematerialet blir mer omfattande. Det i sin tur leder till ökade förutsättningar för en förstudie av god kvalité. Ekologiska konsekvenser Inga ekologiska konsekvenser. Ekonomiska konsekvenser En omstrukturering av tidsuppskattningen inom ramen för projektet förväntas innebära att kostnaden för inköp av statistik minimeras. Om nödvändig statistik finns inom Super Cross finns även en långsiktig ekonomisk vinning då uppföljningar kan göras genom samma databas utan extra köp av statistik till en hög kostnad.

117 Tjänsteskrivelse 4 (4) FHN Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut 3. Folkhälsonämnden godkänner folkhälsoförvaltningens delrapportering gällande. 4. Förstudierapporten lämnas till Kommunstyrelsen i april Cecilia Ljung Folkhälsostrateg Expedieras till Kommunstyrelsen i Karlskoga Kommunstyrelsen i Degerfors

118

119 Tjänsteskrivelse 1 (2) FHN Handläggare Julia Åhlgren Folkhälsonämnden Handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga Sammanfattning I november 2012 beslutade kommunfullmäktige i Karlskoga att bifalla en motion om att införa en kommunal handlingsplan mot barnfattigdom. Vidare beslutade kommunstyrelsen i januari att uppdra folkhälsonämnden, att i samråd med övriga nämnder upprätta förslag till handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Förslag till handlingsplan har upprättats vilket föreslår åtgärder som motverkar ekonomisk utsatthet bland barn i Karlskoga. Åtgärderna innefattar både åtgärder som direkt kan påverka ekonomisk utsatthet bland barn samt kompensatoriska åtgärder som förebygger och mildrar effekter av att vara ekonomisk utsatt. Handlingsplanen är framtagen av folkhälsoförvaltningen tillsammans med övriga förvaltningar i kommunen. Folkhälsonämnden föreslås godkänna handlingsplanen mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga, samt föreslå kommunstyrelsen att godkänna handlingsplanen för vidare beslut i kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 2 november. Handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga. Överväganden I framtagandet av åtgärder i handlingsplan för ekonomisk utsatthet bland barn är det viktigt att skilja på åtgärder för en minskad ekonomisk utsatthet bland barn och åtgärder för att minska effekterna av att vara ekonomisk utsatt. Överväganden har gjorts utifrån kommunens rådighet vad gäller att minska och kompensera för ekonomisk utsatta barn. Åtgärder som framförallt kan påverka utvecklingen av ekonomisk utsatthet bland barn finns på nationell nivå och berör strukturella förändringar såsom socialförsäkringssystem, arbetsmarknad och bostad. På lokal nivå finns dock också krav och möjligheter till att minska samt kompensera för ekonomisk utsatta barn och deras familjer. Inom ramen för ekonomisk utsatthet bland barn finns fler utvecklingsbehov och pågående åtgärder bland externa aktörer. Dessa har inte prioriterats i handlingsplanen utifrån överväganden kring vad kommunen har rådighet över. Att kommunen ska verka för samverkan

120 Tjänsteskrivelse 2 (2) FHN och samarbete med externa aktörer i arbetet mot ekonomisk utsatthet bland barn är en förutsättning för ett framgångsrikt arbete. I utformandet av handlingsplanen har även överväganden gjorts med att lyfta befintliga pågående projekt samt nya åtgärder i arbetet mot ekonomisk utsatthet bland barn. Flertalet åtgärder i planen är därför redan pågående åtgärder med syfte stärka det befintliga arbetet. Konsekvensbeskrivning Sociala/kulturella konsekvenser Enligt barnkonventionen har alla barn rätt till en skälig levnadsstandard, social trygghet och utveckling. Samtliga åtgärder i handlingsplanen utgör en positiv påverkan för ekonomiskt utsatta barn och deras familjer ur ett socialt och kulturellt perspektiv, flertalet åtgärder främjar också integration och likvärdig tillgänglighet. Att barn lever i en ekonomisk utsatthet innebär en ojämlikhet i barns ekonomiska villkor. Handlingsplanen är ett sätt att möjliggöra för en ökad jämlikhet i hälsa. Ekologiska konsekvenser Beslutsförslaget bedöms inte ha någon påverkan ur ett ekologiskt perspektiv. Ekonomiska konsekvenser Ekonomiskt utsatta barn utvecklas sämre och har en förhöjd risk för psykisk och fysisk ohälsa. Flertalet åtgärder i handlingsplanen innebär en ekonomisk investering i ungdomars fysiska och psykiska hälsa. Människors deltagande i arbetslivet främjar hälsan, är en förutsättning för egen försörjning och viktig för känslan av delaktighet i samhället. Utifrån målet med kommunen som en attraktiv arbetsgivare innebär ökad förutsättning till försörjning en positiv påverkan ekonomiskt. Kostnader för vissa åtgärder i handlingsplanen ryms till viss del inom befintlig drift. Vissa innefattar att bestående driftkostnader ändras. Tidigt främjandeoch förebyggande arbete innebär dock en kostnadsinvenstering på sikt för kommunen. Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden beslutar att: 1. Godkänna Handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga 2. Föreslå kommunstyrelsen att godkänna Handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga för vidare beslut i kommunfullmäktige Ulrika Lundgren Förvaltningschef Julia Åhlgren Folkhälsoutvecklare Expedieras till Samtliga nämnder och styrelser Kommunfullmäktige

121 FHN Handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga Karlskoga Kommun

122 FHN Innehållsförteckning 1. INLEDNING BAKGRUND... 4 POLITISKA BESLUT... 4 STYRDOKUMENT... 4 DEFINITION... 5 OMFATTNING... 5 SYFTE OCH MÅL... 5 METOD, AVGRÄNSNING OCH FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN... 5 Avgränsning... 6 Fördjupningsområden FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET MOT EKONOMISK UTSATTHET BLAND BARN PRIORITERADE ÅTGÄRDER I ARBETET MOT EKONOMISK UTSATTHET BLAND BARN OCH UNGA... 7 EKONOMISK TRYGGHET OCH UTBILDNING... 7 SKOLA... 8 KULTUR OCH FRITID HEM OCH FAMILJ UPPFÖLJNING OCH REVIDERING REFERENSER... 14

123 1. Inledning FN:s konvention om barnets rättigheter innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Enligt barnkonventionen artikel 2, 26 och 37 har alla barn rätt till en skälig levnadsstandard, social trygghet och utveckling. Alla barn ska ha samma rättigheter, lika värde och ingen får diskrimineras 1. Ekonomisk utsatthet bland barn, även kallat barnfattigdom är en nationell viktig fråga som regeringen särskilt lyfter fram inom ramen för barnrättspolitiken. Sedan talet har hälsogapet mellan olika sociala grupper ökat. För att förhindra en utveckling mot bland annat ökad social oro, konflikter och utanförskap är det av största vikt att minska skillnader i hälsa och dess orsaker. För att skapa en social hållbarhet och minska skillnader i hälsa ger Sveriges kommuner och landsting fem rekommendationer till kommuner i Sverige. Två av dessa är att ge alla barn och unga en bra start i livet samt att ge alla förutsättningar till egen försörjning 2. Ekonomisk utsatthet bland barn har under flera år varit ett omdebatterat ämne. Det finns delade meningar om ekonomisk utsatthet bland barn överhuvudtaget existerar i Sverige, vad begreppet innefattar samt vilka åtgärder som anses lämpliga. Trots delade meningar om definition, orsaker och effekter har idag inte alla barn i Sverige samma möjligheter 3. I Karlskoga har de senaste åren andelen ekonomiskt utsatta barn ökat. År 2013 levde 13,5 % av barnen i Karlskoga i ekonomisk utsatthet, vilket motsvarar närmare 750 barn 4. Att växa upp i ett ekonomiskt utsatt hem påverkar i hög grad barns vardagsliv och ses allmänt som en riskfaktor i barns liv. Barn som växer upp under sämre sociala och ekonomiska förhållanden har bland annat en förhöjd risk för psykisk och fysisk ohälsa, sämre skolresultat och en fritid som påverkas negativt av att inte ha samma möjligheter till att delta i olika sammanhang Bakgrund Politiska beslut I november 2012 beslutade kommunfullmäktige i Karlskoga att bifalla en motion om att införa en kommunal handlingsplan mot barnfattigdom samt att barnfattigdomen i Karlskoga skall minska och på sikt avskaffas. I samma beslut uppdrog kommunfullmäktige kommunstyrelsen att genomföra en förstudie kring barnfattigdom i Karlskoga med syfte att skapa underlag till en handlingsplan. Förstudien gjordes utifrån folkhälsonämndens uppdrag kring jämlik och jämställd hälsa. Arbetet genomfördes av folkhälsoförvaltningen och presenterades för kommunstyrelsen i januari. 6 Den 7 januari beslutade kommunstyrelsen att uppdra folkhälsonämnden, att i samråd med övriga nämnder, upprätta förslag till handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn 7. Styrdokument Karlskoga kommuns övergripande ambition i Vision 2020 är att ha ett livskraftigt och dynamiskt Karlskoga. Att vara möjligheternas stad, där du som enskild individ, oavsett bakgrund eller kön kan göra skillnad, får lyckas och enkelt kan samverka med andra, erbjuder attraktiva boenden och miljöer och upplevs som en trygg och säker stad. 8 1 Socialdepartementet, Sveriges kommuner och landsting, Näsman Elisabeth, Statistik är hämtad från folkhälsomyndighetens databas 5 Näsman Elisabeth, 2012, Douglas Mary, 2013 Fernqvist Stina, Karlskoga Kommun, Karlskoga Kommun,, Kommunstyrelsens protokoll. 8 Karlskoga Kommun,

124 För att nå ambitionen i Vision 2020 har Karlskoga kommunövergripande mål. Ett av dessa mål är att kommunen prioriterar främjande och förebyggande insatser för ekonomiskt utsatta barn och unga. Karlskoga kommuns arbete präglas av ett främjande och förebyggande förhållningssätt och har ett tydligt barnperspektiv. Kunskap om skydds- och riskfaktorers påverkan på individers utveckling och hälsa används för att stärka barn och unga och framförallt de mest utsatta. Att leva i en ekonomiskt utsatt familj påverkar och begränsar ofta barns hela vardag och förutsättningar. Karlskoga kommun prioriterar insatser som stärker barns och ungas fysiska, psykiska, kulturella och sociala utveckling för en jämlik hälsa och möjlighet till en aktiv fritid. 9 Ekonomiska och sociala förutsättningar är också ett prioriterat område i den barn- och ungdomspolitiska policyn i Karlskoga och Degerfors kommuner. Policyn utgör en gemensam plattform samt tydliggör den politiska viljeinriktningen och strategierna för det övergripande barn och ungdomspolitiska arbetet i kommunerna 10. Tillsammans med Region Örebro län har kommunerna undertecknat ett folkhälsoavtal för åren med syfte att främja en god och jämlik hälsa i befolkningen och med åtagande om att prioritera insatser för att främja barns och ungdomars livsvillkor och levnadsvanor. I avtalet uttalas också att kommunerna ska prioritera ekonomisk utsatthet bland barn i det lokala folkhälsoarbetet 11. Definition Begreppet Ekonomiskt utsatta barn och unga/barnfattigdom definieras i Karlskoga som: Barn och unga som lever i familjer med låg inkomststandard och/eller i familjer som har fått försörjningsstöd någon gång under året 12. Handlingsplanen avser ekonomisk utsatthet bland barn och unga 0-18 år. Med barn enligt FN:s barnkonvention menas varje människa under 18 år, benämningen unga har lagts till för att representera den övre åldern enligt FN:s definition. Omfattning Handlingsplanen omfattar samtliga nämnder i Karlskoga kommun. Syfte och mål Handlingsplanen syftar till att föreslå åtgärder som motverkar ekonomisk utsatthet bland barn i Karlskoga. Åtgärderna innefattar både åtgärder som direkt kan påverka ekonomisk utsatthet bland barn samt kompensatoriska åtgärder som förebygger och mildrar effekter av att vara ekonomisk utsatt. Det övergripande målet är att Karlskoga kommun prioriterar främjande och förebyggande insatser för ekonomiskt utsatta barn och unga. Målet är ett kommunövergripande mål beslutat av kommunfullmäktige i Karlskoga. Metod, avgränsning och fördjupningsområden Handlingsplanen har under hösten utarbetats av projektledare inom folkhälsoförvaltningen samt en arbetsgrupp bestående av en representant från respektive förvaltning (barn- och utbildningsförvaltningen samt gymnasieförvaltningen har haft en gemensam representant). 9 Karlskoga Kommun, 10 Karlskoga och Degerfors kommuner, Karlskoga och Degerfors kommuner, Örebro läns landsting, Karlskoga Kommun,

125 Arbetsgruppen har, genom komplettering av pågående insatser, utvecklingsbehov och förslag samt genomförda workshops prioriterat förslag till åtgärder. Workshops har baserats på ett antal fördjupningsområden vilket nämns nedan. Arbetsgruppens fokus har varit att lyfta och stärka befintliga åtgärder, hitta nya åtgärder samt att lyfta samverkan i åtgärder. Varje representant i arbetsgruppen har haft ansvaret att arbetet förankrats inom den egna organisationen och att fördjupningsområden diskuterats och lett till förslag på insatser. Avgränsning Åtgärder som framförallt kan påverka utvecklingen av ekonomisk utsatthet bland barn finns på nationell nivå och berör strukturella förändringar så som socialförsäkringssystem, arbetsmarknad med mera. På lokal nivå finns dock också krav och flera möjligheter till att minska samt kompensera för ekonomisk utsatta barn och deras familjer vilket handlingsplanen inriktar sig på. Fördjupningsområden För att ta fram handlingsplanen har ett antal fördjupningsområden använts. Dessa sorteras efter områden som direkt påverkar familjens ekonomiska situation samt områden som har en inriktning för att mildra och förebygga negativa effekter för barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer. Fördjupningsområdena utgår från barnkonventionen, från forskning vilket anger de viktigaste negativa effekterna för ekonomiskt utsatta barn samt från nätverket Att mäta det omätbara / Ekonomisk utsatthet bland barn. Direkt påverkan på ekonomisk utsatthet Ekonomisk trygghet och utbildning Möjlighet till egen försörjning genom arbete, arbetsmarknads- och utbildningsinsatser, försörjningsstöd samt kommunens möjligheter att ge stöd och på annat sätt påverka familjens ekonomiska situation. Förebyggande och mildring av effekter av ekonomisk utsatthet Skola Insatser för alla elevers likvärdiga möjligheter till goda skolresultat och därmed framtida arbete. Insatser för alla barns lika möjligheter att vara delaktiga i aktiviteter under skoltid. Fritid Främja möjlighet till fritidsaktiviteter för alla barn utifrån kunskapen att barn i ekonomiskt utsatta hushåll har en mindre aktiv fritid än andra barn. Hem och familj Hälsofrämjande och förebyggande arbete utifrån kunskapen att det finns ett starkt samband mellan barns ekonomiska utsatthet och ökad risk för psykisk och fysisk ohälsa, vräkning samt våld i nära relationer. 3. Förutsättningar för arbetet mot ekonomisk utsatthet bland barn Att verka för ökad kunskap om ekonomisk utsatthet bland barn och unga hos kommunens anställda är en viktig förutsättning för arbetet mot ekonomisk utsatthet bland barn. Att få kunskap och förståelse för vad det innebär att leva i ekonomiskt utanförskap och vilka effekter det får leder till ett ökat gemensamt förhållningsätt bland politiker, ledning och anställda. Ytterligare en förutsättning för ett framgångsrikt arbete för ekonomiskt utsatta barn och deras familjer är att kommunen i åtgärder mot ekonomisk utsatthet bland barn verkar för en nära samverkan inom kommunen, med regionen, näringsliv, civila samhället samt övriga aktörer och där alla verksamheter aktivt arbetar med frågan. Att verka för ökad kunskap och samverkan är ett ansvar för samtliga nämnder och förvaltningar i kommunen. 6

126 4. Prioriterade åtgärder i arbetet mot ekonomisk utsatthet bland barn och unga Nedan listas prioriterade åtgärder i handlingsplanen för att uppnå Karlskoga kommuns övergripande mål att prioritera främjande och förebyggande insatser för ekonomiskt utsatta barn och unga. Ekonomisk trygghet och utbildning Utvecklingsarbete avseende ett utökat barnperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bistånd Bakgrund: När en utredning om ekonomiskt bistånd berör barn ska socialtjänsten ta hänsyn till barnets situation. Socialtjänsten ska alltid beakta barnets bästa och dokumentera på vilket sätt det har skett. När det finns barn som kan påverkas av beslut är det viktigt att handläggare undersöker barnens situation. Hur stor vikt som ska läggas vid ett barns situation bedömas från fall till fall. Ansvar: Socialnämnden Status: Påbörjas 2016 Uppföljning: Genomgång av bedömningar. Har ett barnperspektiv använts? Har barnets behov bedömts inför ett beslut? Utreda möjligheten till att erbjuda fler kommunanställda heltid genom beprövade modeller Bakgrund: En viktig faktor för att barn inte ska hamna i ekonomisk utsatthet är att föräldrarna har en stabil förankring på arbetsmarknaden. Trots att den vanligaste orsaken till bristande inkomster är arbetslöshet räcker ibland inte inkomst från arbete till, exempelvis vid deltidsarbete. Att bidra till trygga ekonomiska uppväxtvillkor är ett gemensamt ansvar för både stat och kommun. Utredningen ska utgå från varje verksamhets behov. Ansvar: Samtliga nämnder Status: Påbörjad Uppföljning: Karlskoga kommun Årsredovisning. Andel medarbetare som arbetar heltid. Andel medarbetare som erbjuds heltidsanställning inom nämndens verksamheter. Inventering av praktikplatser inom kommunens verksamheter Bakgrund: Att möjliggöra för individer att praktisera inom kommunens verksamheter ökar möjligheten till arbete och därmed inkomst samt kontaktnät. Inventering av praktikplatser pågår i kommunen. Karlskogas arbetsmarknadsenhet samordnar detta arbete. Samverkan sker även med arbetsförmedlingen. Ansvar: Samtliga nämnder Status: Pågående Uppföljning: Granskning av resultat i inventering. 7

127 Skola Erbjudande av barnomsorg på obekväm arbetstid Bakgrund: Att vistas på förskola har betydelse för barns lärande inom flera områden och utgör en betydelsefull skyddsfaktor för barn från mindre socioekonomiskt gynnade familjer. Enligt Skollagen behöver kommunernas förskolor inte erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid. Att få ihop vardagen som ensamstående förälder med låg inkomst kan vara arbetsamt såväl ekonomiskt som logistiskt. Inom exempelvis vårdsektorn är obekväma arbetstider standard. Att som kommun erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid har en stor betydelse för en likvärdig tillgång till barnomsorg oavsett föräldrars arbetstider. Ansvar: Barn- och utbildningsnämnden Status: Pågående Uppföljning: Barn- och utbildningsnämndens mål och budget. Antal inskrivna barn i omsorg på obekväma tider ( ). Utredning avseende kompensatorisk frukost i skolan Bakgrund: Ett sätt att stödja barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer är att servera frukost på skolor. Barn kan gå till skolan hungriga på grund av att det inte finns frukost hemma vilket innebär en dålig start på dagen. Barn som regelbundet äter frukost presterar bättre i skolan. Frukosten påverkar vårt medvetande, vi minns bättre och koncentrerar oss lättare. Ansvar: Kommunstyrelsen, pågående utredning avseende kostnader och effekter. Status: Påbörjad Uppföljning: Återrapportering till kommunstyrelsen i december Digitala lärverktyg i skolan Bakgrund: God digital kompetens är en grundförutsättning för att kunna verka i samhället idag och i framtiden. I Karlskoga får alla elever från förskoleklass till årskurs sex låna digitala lärverktyg med mål att stödja alla elever att nå goda studieresultat. Ansvar: Barn- och utbildningsnämnden Status: Pågående Uppföljning: Uppföljning av arbetet kommer att ske för att säkerhetsställa möjligheten till fortsättning. 8

128 Utökad kompetent vuxennärvaro inom grundskolan Bakgrund: Sambandet mellan socioekonomisk bakgrund och betyg är starkt och barn som växer upp i ekonomisk utsatthet lämnar grundskolan med lägre betyg än andra barn. För barn i skolåldern kan ekonomisk utsatthet få negativa konsekvenser i form av att barnen ofta uttrycker oro, har magont inför skolan och är missnöjda med sina skolprestationer. Fler närvarande vuxna i skolan kan bidra till en tryggare skola vilket i sin tur ökar möjligheterna till att elever kommer till skolan. Detta ger förutsättningar för elever att nå måluppfyllse i skolan och goda förutsättningar i framtiden. Ansvar: Barn- och utbildningsnämnden Status: Ej påbörjad Uppföljning: Personaltäthet Likvärdig tillsyn av förskolor och skolor Bakgrund: I miljöbalken är barn prioriterade i tillsyn och risk för ohälsa är det som avgör tillsynsbehov. Tillsyn på skolor, förskolor och boendemiljöer sker generellt eller där risk för ohälsa är störst. Det vill säga de lokaler som har sämst förutsättningar, är dåligt underhållna eller där verksamheten har dålig kunskap om förebyggande av ohälsa. Genom likvärdig tillsyn minskas risk för att till exempel skolor särbehandlas. Ansvar: Myndighetsnämnden för Karlskoga och Storfors kommuner. Status: Pågående Uppföljning: Återrapportering av dessa ärenden sker löpande till den gemensamma myndighetsnämnden. Öppna förskole- och skolgårdar för allmänheten Bakgrund: Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har alla barn rätt till lek i en stimulerande, trygg och lämplig miljö. Tillgång och närhet till parker, lekparker och grönområden av god kvalitet är viktiga faktorer för lust och möjlighet till ett fysiskt aktivt liv i sin närmiljö. Karlskoga kommun har beslutat att bland annat förskolor och skolor anses som offentliga vilket innebär att förskolans och skolans skolgårdar tillsammans med lekplatser kan brukas av allmänheten efter skoltid. Ansvar: Samhällsbyggnadsnämnden Status: Pågående Uppföljning: Årligen genom inventering/besiktning tillsammans med förvaltare och övrig personal. 9

129 Kultur och fritid Att skapa fler förutsättningar för barn och unga att utföra lek, aktivitet och spontanidrott Bakgrund: Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har alla barn rätt till lek i en stimulerande, trygg och lämplig miljö. God tillgång till anläggningar för rekreation, lekplatser, parker och andra grönytor ökar fysisk aktivitet hos både yngre och äldre barn. Ansvar: Samhällsbyggnadsnämnden i samverkan med kultur- och föreningsnämnden. Status: Pågående Uppföljning: Samhällsbyggnadsnämndens mål och budget. Antal åtgärder per år som rapporteras och där ingen minskning får ske. Antal ej bokningsbara aktivitetsplatser (is, snöbacke, basketplan, boulebanor, skatepark, öppna ytor) inom tätorten riktade mot barn och ungdomar. Jämlik kulturskola Bakgrund: Konst och kultur berikar barn och ungas liv. Strukturerad fritidssysselsättning tränar barn och unga i kamratrelationer och socialt samspel. Kulturskolan i Karlskoga har på uppdrag av kommunstyrelsens arbetsutskott utrett åtgärder för hur deltagandet i kulturskolans verksamhet skulle kunna utvecklas till att bli mer jämlikt. Fortsatt utveckling av en jämlik kulturskola pågår. Ansvar: Kultur- och föreningsnämnden Status: Pågående Uppföljning: Kultur- och föreningsnämndens mål och budget. El Sistema Bakgrund: Ansvar: El Sistema är en musikundervisningsmetod för barn från olika kulturer med visionen att utveckla och skapa en positiv social förändring i barns liv. Undervisningen består av sång och rytmik i grupp i förskoleklasser. El Sistema främjar barns och ungas rätt och möjlighet att komma i kontakt med konst och musik från tidiga år, oavsett socioekonomisk förutsättning El Sistema bidrar också till social integration genom att barnets familj regelbundet är inbjuden till att delta vid familjeträffar. Kultur- och föreningsnämnden i samverkan med barn- och utbildningsnämnden, folkhälsonämnden samt socialnämnden Status: Pågående Uppföljning: Uppföljning sker genom enkät till klasslärare samt deltagande barn och föräldrar. 10

130 Idrottsfritids Bakgrund: Barn i ekonomiskt utsatta hushåll deltar mer sällan i organiserade fritidsaktiviter och fritiden påverkas av familjens ekonomiska hinder. Fysisk aktivitet är en viktig skyddsfaktor för psykisk och fysisk ohälsa hos unga. Förmågan att fungera socialt med jämnåriga i gruppaktiviteter är en värdefull insats mot att minska känsla av utanförskap. Att som kommun erbjuda barn att kostnadsfritt prova på olika idrotter främjar möjligheterna för ekonomiskt utsatta barn samt motverkar utanförskap. Kultur-och föreningsnämnden Ansvar: Status: Pågående Uppföljning: Kultur- och föreningsnämndens mål och budget. Antal deltagare i idrottsfritids Lovverksamhet Bakgrund: Många barnfamiljer som lever i ekonomisk utsatthet har svårt att låta barnen delta i fritidsaktiviteter på grund av avgifter och kostnader för utrustning. Det påverkar också loven då utflykter, semesterresor, läger med mera oftast kostar. Att som kommun erbjuda kostnadsfria aktiviteter på lov och skapa förutsättningar för att delta, tillgodoser barns rätt till en meningsfull fritid på lika villkor. Ansvar: Kultur-och föreningsnämnden Status: Pågående Uppföljning: Kultur- och föreningsnämndens mål och budget. Deltagande i lovverksamhet. 11

131 Hem och familj Ansökan om bistånd Bakgrund: Alla invånare i kommunen har möjlighet att ansöka om bistånd (stöd) och gäller så väl ekonomiskt bistånd som bistånd i form av stöd till barn och familj. Ansvar: Socialnämnden Status: Pågående Uppföljning: Socialnämndens mål och budget. Andel hushåll med barn (0-18 år) som långvarigt uppbär ekonomiskt bistånd. Säkra gång- och cykelvägar till skola och fritid som gynnar ekonomiskt utsatta familjer Bakgrund: Karlskoga kommun arbetar med flera trafiksäkerhetshöjande åtgärder där bland annat säkra skolvägar ingår. Ett sätt för kommunen att främja för ekonomiskt utsatta familjer och deras barn är att bygga säkra gångoch cykelvägar till skola och fritid. Ansvar: Samhällsbyggnadsnämnden Status: Pågående Uppföljning: Samhällsbyggnadsnämndens mål och budget. Antal kilometer separerad gcm-väg. Utvecklingsarbete avseende metoder och forum för delaktighet och inflytande bland barn och unga Bakgrund: Enligt FN:s barnkonvention har alla barn har rätt att komma till tals och få sina åsikter beaktade i alla frågor som berör dem. För att nå det nationella folkhälsomålet kring delaktighet och inflytande ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer. Prioriterat är också barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället. Ansvar: Folkhälsonämnden i samverkan med barn-och utbildningsnämnden, gymnasienämnden, kultur-och föreningsnämnden samt kommunstyrelsen. Status: Pågående Uppföljning: Folkhälsonämndens mål och budget. Andel unga medborgare i Karlskoga/Degerfors som är nöjda med hur kommunerna arbetar med ung medborgardialog. Barn och unga som anhörig i familjer med våld, missbruk och psykisk ohälsa Bakgrund: Missbruk, våld i nära relationer och psykisk ohälsa har starkt samband med ekonomisk utsatthet bland barn. Barn som anhöriga i familjer med denna typ av problematik riskerar att fara illa. Arbetet för att ge stöd till dessa barn pågår mellan flera av kommunens förvaltningar. Ansvar: Samverkan mellan socialnämnden samt barn-och utbildningsnämnden. Status: Pågående Uppföljning: Folkhälsonämndens mål och budget. Andel barn/unga som uppger att de mår bättre, inom ramen för Rymden. 12

132 4. Uppföljning och revidering Handlingsplanen gäller för åren Att följa upp åtgärderna i handlingsplanen med dess indikatorer sker på årsbasis och främst i nämndernas mål och budget. Handlingsplanen utvärderas år Detta ska ligga till grund för en revidering som ska vara klar för beslut Att utvärdera, analysera och revidera handlingsplanen genomförs enligt kommunens folkhälsopolitiska plan, målområde två. Detta ligger inom ramen för folkhälsonämndens ansvar. 13

133 5. Referenser Douglas, Mary (2013). På marginalen. Rädda barnen. Fernqvist, Stina (2011). En erfarenhet rikare? En kvalitativ studie av barns strategier och barnfattigdomens villkor i välfärdsstaten. Uppsala: Acta Universitatis Upsalensis. Karlskoga Kommun (2010). Alfred Nobels Karlskoga - Vision Fastställd av kommunfullmäktige Karlskoga Kommun (2012). Kommunfullmäktiges protokoll 201. KS Karlskoga Kommun (2013). Kommunfullmäktiges protokoll 185. KS Karlskoga Kommun (). Mål och budget KS Karlskoga Kommun (). Kommunstyrelsens protokoll 26. KS Karlskoga och Degerfors kommuner (2012). Barn- och ungdomspolitisk policy Karlskoga och Degerfors kommuner, Örebro läns landsting (2011). Avtal om samverkan för lokalt folkhälsoarbete mellan Karlskoga och Degerfors kommuner och Örebro läns landsting Näsman, Elisabeth (2012). Barnfattigdom om bemötande och metoder ur ett barnperspektiv. Stockholm: Gothia Förlag AB. Regeringskansliet, Socialdepartementet (2014). Konventionen om barnets rättigheter. Med strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Stockholm: Regeringskansliet. Sveriges kommuner och Landsting (2013). Gör jämlikt gör skillnad! Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa. Stockholm. 14

134

135 Enkät för självutvärdering, Karlskoga kommun, Folkhälsonämnden Undersökningsperiod: 10/09/ - 09/11/ Antal svar: 6 Svarsfrekvens: 67 % (6/9)

136 Redovisning och ekonomi Ja Delvis Nej Vet ej 1 Gör nämnden fortlöpande (månadsvisa) uppföljningar mot budget? 2 Vidtar nämnden åtgärder för att undvika underskott? 3 Kommer ni att hålla er driftbudget för? 4 Finns det ekonomiska nyckeltal för de olika verksamhetsområdena? 5 Redovisas de framtagna nyckeltalen för nämnden regelbundet (tertialsvis eller oftare)? 6 Är nyckeltalen relevanta? 7 Sker jämförelser av nyckeltal mellan åren? 8 Sker jämförelser av nyckeltal med andra kommuner?

137 Personal Ja Delvis Nej Vet ej 1 Säkerställer nämnden att sjukfrånvaron minimeras? 2 Känner du till vilken personalomsättning som din nämnds förvaltning har? 3 Finns det planering för kommande rekryteringar mot bakgrund av framtida pensionsavgångar? 4 Anser du att det inom er förvaltning finns "nyckelpersoner" som är svåra att ersätta?

138 Nämndmål Ja Delvis Nej Vet ej 1 Räcker tilldelade medel för att uppnå de mål som fastställts av nämnden? 2 Har nämnden fastställt regler för regelbunden uppföljning av nämndmålen? 3 Känner du dig som ledamot delaktig i framtagandet av nämndmålen? 4 Upplever du som ledamot att uppsatta mål är ett bra verktyg för att styra (ställa krav på) verksamheten? 5 Upplever du som ledamot att återrapporteringen från verksamheten är i linje med fastställda nämndmål?

139 Internkontroll Ja Delvis Nej Vet ej 1 Har nämnden fastställt en internkontrollplan för det innevarande året? 2 Rapporteras den utförda internkontrollen löpande till nämnden? 3 Har nämnden genomfört en risk- och väsentlighetsanalys som underlag till framtagandet av internkontrollplanen? 4 Är den interna kontrollen en integrerad del av verksamhets- och ekonomistyrningen?

140 Uppföljning av tidigare granskningar På vilket sätt har revisorernas synpunkter i tidigare revisionsrapporter beaktats? På alla sätt Alltid positivt att få synpunkter om hur vi som nämnd tar ansvar och vilka förbättringar som behövs. Positivt för oss när revisionen gör förtydliganden för oss inom områden som vi kanske inte uppmärksammat vet ej

141 Kommentarer kring enkäten Lämna dina synpunkter på hur du upplevt den här enkätundersökningen. Lätt, enkelt, kort (för kort?) Tydliga och bra frågor man vet vad man svarar på Bra och enkel kort

142 Övriga kommentarer Lämna gärna synpunkter på den verksamhet som du i din nämnd ansvarar för som kan vara av intresse för oss i revisionsgruppen. Folkhälsonämnden vet att förebyggande insatser tar tid men tyvärr kommer dom frågorna ofta inte med samma intresse Folkhälsofrågor tycker jag är viktigast och behöver lyftas på ett mer tydligt sätt i hela kommunen. Idag känns det som folkhälsofrågor kommer lite vid sidan av

143

144 Tjänsteskrivelse 1 (5) FHN.0106 Handläggare Ida Broman Folkhälsonämnden Politikerluncher 2016 Sammanfattning Förslag på nya datum för politikerluncher har planerats för Luncherna pågår ca 1 timma. Förslag på datum och plats för politikerluncher 2016: Torsdag 4 februari, Skrantaskolan Onsdag 2 mars, Bregårdsskolan Onsdag 6 april, Österledsskolan Onsdag 25 maj, Möckelngymnasiet Degerfors Torsdag 22 september, Stora Vallaskolan Tisdag 18 oktober, Möckelngymnasiet Karlskoga Tisdag 8 november, Skrantaskolan Torsdag 8 december, Bregårdsskolan Folkhälsonämnden föreslås godkänna föreslagna datum för politikerluncher under 2016 och utse en representant till respektive politikerlunch under 2016, samt föreslå övriga nämnder att besluta om representanter från respektive nämnd. Processen för politikerluncher har beskrivits med roller och ansvar för berörda. Politiker ansvarar för att föra dialog med ungdomarna, dokumentera dialogen och återkoppla dialogen till sin respektive nämnd. Varje nämnd/förvaltning ansvarar för att förvalta det som framkommer under dialogen. En folder med kort information om upplägg och syfte med politikerluncherna arbetas fram för att fungera som ett redskap för de politiker som ska delta. Respektive nämnd/styrelse står för kostnaderna för sin valda politiker som deltar på politikerlunchen. Den enskilde politikern ansvarar själv för att arvode utbetalas. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 12 november

145 Tjänsteskrivelse 2 (5) FHN.0106 Bakgrund Folkhälsonämnden har enligt reglemente ett övergripande ansvar för kommunernas utveckling av folkhälso- och barnrättsfrågor. Kommunfullmäktige i Karlskoga har även beslutat att uppdra folkhälsonämnden att arbeta med ung medborgardialog. Då delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan är politikerluncher en bra metod för att främja hälsan hos barn och unga i Karlskoga och Degerfors. Ungdomsrådet Ung Kung har utifrån en framtagen modell format politikerluncher som metod för att barn och unga ska ha möjlighet till att träffa politiker under informella former. Politikerluncherna har pågått i kommunerna sedan hösten 2013 och är en utveckling av tidigare arbete med fikamöten mellan ungdomar och politiker. Syftet med politikerluncherna är att skapa dialog mellan politiker och barn/unga genom ett naturligt möte. Detta ger ökade möjligheter för barn och unga att göra sin röst hörd. Metoden fungerar att använda för olika åldersgrupper. Genom att politikerna kommer till skolan får samtliga ungdomar som går i skolan samma möjlighet till dialog med politiker. Detta ger ungdomar möjlighet att vara med och påverka, vilket i sin tur kan ge en ökad positiv upplevd känsla för kommunen. Genom denna dialog får politikerna en möjlighet till insyn i hur barn och unga upplever att det är i Karlskoga och Degerfors, vilket är en del i det ungdomspolitiska arbetet. Lunchen för politikerna ingår i den ungdomspolitiska satsningen och utvecklingsarbetet för ung medborgardialog. Beskrivning av förslag Förslag till datum Nedanstående datum är förankrade med rektorer på respektive skola. Förslag på datum och plats för politikerluncher våren 2016: Torsdag 4 februari, Skrantaskolan Onsdag 2 mars, Bregårdsskolan Onsdag 6 april, Österledsskolan Onsdag 25 maj, Möckelngymnasiet Degerfors Förslag på datum och plats för politikerluncher hösten 2016: Torsdag 22 september, Stora Vallaskolan Tisdag 18 oktober, Möckelngymnasiet Karlskoga Tisdag 8 november, Skrantaskolan Torsdag 8 december, Bregårdsskolan

146 Tjänsteskrivelse 3 (5) FHN.0106 Process för politikerluncherna 2016 Kommunerna strävar efter att få systematik i politikerluncherna och att uppdraget får status inom ramen för det politiska uppdraget. Det handlar om att skapa långsiktighet och trovärdighet i arbetet. Politikerluncherna kan, som en del i arbetet med ung medborgardialog, stärka arbetet med demokratifostran, vilket är av stor betydelse för barn och ungas utveckling i samhället. Nämndbeslut Folkhälsonämnden beslutar om datum och politikerrepresentant för kommande luncher, samt föreslår övriga nämnder att besluta om representanter. Beslut expedieras till nämnder och styrelser i Karlskoga respektive Degerfors kommun. Nämnder och styrelser beslutar om valda representanter, med rekommendationen att representanter beslutas för hela årets politikerluncher. Besluten expedieras till folkhälsonämnden. Vid eventuella ändringar i föreslagna datum förankras detta med rektorer efter beslut i folkhälsonämnden. Beslut expedieras till nämnder och styrelser i Karlskoga respektive Degerfors kommun Politikerluncher För samtliga politikerluncher är den beräknade tiden som lunchen pågår ca 1 timma Samling sker kl 10:45 vid respektive skolrestaurang och återsamling efter luncherna sker kl 11:45 De deltagande politikerna tilldelas västar vid varje lunch med text Politiker, Fråga Mig! på för att det ska vara tydligt för ungdomarna vilka som är politiker Som stöd under luncherna finns bordpratare framställda med stödfrågor för diskussionen Dialogen med ungdomarna ska fokusera på demokrati och möjligheten till politisk påverkan. Verksamhetsnära frågor är inte fokus för detta dialogforum Politiker cirkulera bland ungdomarna för att ge möjlighet till dialog Politikerna dokumentera dialogen med ungdomarna under lunchen och lämnar underlaget till samordnaren senast 1 dag efter genomförd lunch Dokumentation och återkoppling Dokumentationen från lunchen som lämnats från politikerna sammanställs av samordnaren Dokumentationen sprids via olika sociala medier, kommunens hemsida, skolornas info-tv, samt till ungdomsrådet Underlaget skickas till respektive nämnders diarium och deltagande politiker

147 Tjänsteskrivelse 4 (5) FHN.0106 Ungdomsrådet Ung Kung har varit inbjudna till Kommunfullmäktige Karlskogas sammanträden för att diskutera dokumentationen från politikerluncherna, vilket vore fördelaktigt att fortsätta med för att få till en kedja i processen med ung medborgardialog. Ansvarsfördelning Politiker ansvarar för att: Föra dialog med ungdomarna under lunchen Dokumentera det som diskuterats vid lunchen Lämna dokumentationen till samordnaren senast 1 dag efter genomförd lunch. Återkoppla dialogen till sin respektive nämnd Samordnaren ansvarar för att: Kontakta valda representanter innan lunch Tillhandahålla material inför lunchen Sammanställa dokumentationen Sprida dokumentationen Nämnd/styrelse ansvarar för att: Besluta om representanter till politikerluncher Expediera beslut till folkhälsonämnden Förvalta det som framkommer under dialogen med barnen/ungdomarna En folder med kort information om upplägg och syfte med politikerluncherna arbetats fram för att fungera som ett redskap för de politiker som ska delta. Arvode Respektive nämnd/styrelse står för kostnaderna för sin valda politiker som deltar på politikerlunchen. Det innebär att varje nämnd/styrelse behöver besluta om vem som ska delta på de olika politikerluncherna för att ersättningar ska kunna betalas ut i regelrätt ordning. Vid politikerluncherna 2016 ansvarar varje enskild politiker för att arvode utbetalas, genom användandet av blankett för egen förrättning eller intygande vid ej protokollfört sammanträde. Folkhälsoförvaltningen ansvarar inte för blankett för närvaro. Överväganden Politikerluncherna går ut på att ha dialog med barn och unga Genom ett naturligt möte kan barn och unga få ökad möjlighet att göra sin röst hörd i enlighet med barnkonventionen. Genom att politikerna kommer till

148 Tjänsteskrivelse 5 (5) FHN.0106 skolan får samtliga ungdomar som går i skolan samma möjlighet till dialog med politiker vilket ger förutsättning för en jämlik hälsa. Genom att ungdomar får vara med och påverka kan den upplevda känslan för kommunen bli positiv. Dialogerna sker kontinuerligt och genomförs på olika skolor varje gång, vilket ger en ökad möjlighet för fler att delta. Detta beslut, som berör val av representanter, ökar möjligheterna för att dialogen ska äga rum. Konsekvensbeskrivning Sociala/kulturella konsekvenser Metoden för politikerlunch har utformats i samarbete med ungdomar i kommunen för att skapa delaktighet från målgruppen. Genom att politikerna kommer ut till de olika skolorna får samtliga ungdomar som går i skolan samma möjlighet och likvärdig tillgång till dialog, vilket skapar förutsättning för en ökad jämlik hälsa och en möjlighet för barn och unga att göra sin röst hörd. Att delta i en politikerlunch innebär ingen kostnad för barnen/ungdomarna, vilket är viktigt ur ett jämlikhetsperspektiv. Ekologiska konsekvenser För att minska pappersanvändning har surfplattor köpts in till respektive nämndpolitiker. Dessa bör användas vid ett tillfälle som detta. Det kan också underlätta återkopplingsprocessen från deltagande politiker till medborgare. Ekonomiska konsekvenser Lunchen för politikerna ingår i den ungdomspolitiska satsningen och utvecklingsarbetet för ung medborgardialog. Den kostnad som uppkommer i form av politikers arvode och ersättning bärs av respektive nämnd. Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden beslutar att 1. Godkänna föreslagna datum för politikerluncher under Föreslå övriga nämnder/styrelser att utse representanter till politikerluncherna 2016 Ida Broman Folkhälsoutvecklare Expedieras till Samtliga nämnder i Karlskoga och Degerfors

149

150 Tjänsteskrivelse 1 (1) FHN.0106 Handläggare Ida Broman Folkhälsonämnden Val av deltagare till politikerluncher våren 2016 Sammanfattning Syftet med politikerluncherna är att skapa dialog mellan politiker och barn/unga genom ett naturligt möte. Detta ger ökade möjligheter för barn och unga att göra sin röst hörd. Förslag på nya datum för politikerluncher har planerats för 2016 och Folkhälsonämnden föreslås utse en representant till respektive politikerlunch för första halvåret 2016, vilket innebär representation vid följande politikerluncher: Torsdag 4 februari, Skrantaskolan Onsdag 2 mars, Bregårdsskolan Onsdag 6 april, Österledsskolan Onsdag 25 maj, Möckelngymnasiet Degerfors Luncherna pågår ca 1 timma, klockan 10:45-11:45. Politiker ansvarar för att föra dialog med ungdomarna, dokumentera dialogen och återkoppla dialogen till sin respektive nämnd. Respektive nämnd/styrelse står för kostnaderna för sin valda politiker som deltar på politikerlunchen. Den enskilde politikern ansvarar själv för att arvode utbetalas. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 23 november Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden beslutar att utse representant till respektive politikerlunch under våren Ida Broman Folkhälsoutvecklare

151

152 Tjänsteskrivelse 1 (3) FHN.0037 Handläggare Ulrika Lundgren Folkhälsonämnd Avslutning av utskott med Örebro läns landsting Sammanfattning Folkhälsofrågor som hanteras av både Region Örebro län och kommunerna har tidigare mandatperioder samordnats i ett utskott i västra länsdelen. Detta för att åstadkomma samhälleliga förutsättningar för god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Utskottet har bestått av representanter (presidiets tre ledamöter) från folkhälsonämnden Karlskoga/Degerfors och från folkhälsonämnden vid landstinget Örebro län och utgjorde det ordinarie utskottet. Den 1 januari gick Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro samman i Region Örebro län. Det gör att landstingets nämnd för folkhälsa byttes till annan politisk nämnd inom Region Örebro län. Regionen har därefter, under, åter förändrat den politiska hemvisten för folkhälsofrågor. Den politiska arenan har ändrats och det finns i dagsläget andra politiska samverkansformer för folkhälsa. Förslag är att istället skapa ett utskott med lokala politiska ledamöter i Regionens samverkansforum samt med valda företroendepersoner i Örebro läns idrottsförbund samt Örebro läns bildningsförbund. Det gör att det befintliga utskottet mellan kommunerna Karlskoga och Degerfors och landstinget Örebro län föreslås avslutas i sin befintliga form. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 15 november Beskrivning av förslag Den 1 januari gick Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro samman i Region Örebro län. Det gör att landstingets nämnd för folkhälsa byttes till annan politisk nämnd inom Region Örebro län. Regionen har därefter, under, åter förändrat den politiska hemvisten för folkhälsofrågor. Den politiska arenan har ändrats och det finns i dagsläget andra politiska samverkansformer för folkhälsa.

153 Tjänsteskrivelse 2 (3) FHN.0037 Utskottet är en viktig faktor för Karlskoga och Degerfors utvecklingsarbete inom folkhälsopolitiken. Utskottet är ett viktigt fora utifrån ett socialt och ekonomiskt hållbart perspektiv, då det handlar om att samverka för att öka medborgarnas goda och jämlika och jämställda hälsa. Förslag är istället att Folkhälsonämnden beslutar att bilda ett utskott med lokala politiska ledamöter i Regionens samverkansforum samt med valda företroendepersoner i Örebro läns idrottsförbund samt Örebro läns bildningsförbund. Detta i enlighet med samverkansavtal för lokalt folkhälsoarbete som förlängts för att gälla även för Det gör att det befintliga utskottet mellan kommunerna Karlskoga och Degerfors och landstinget Örebro län föreslås avslutas i sin befintliga form. Konsekvenser Utskottet är en viktig faktor för Karlskogas och Degerfors socialt och ekonomiskt hållbara utvecklingsarbete inom folkhälso- och barnrättspolitiken. Utskottet är också en metod för att öka samverkan och dialog mellan kommuner och region Örebro län för att öka medborgarnas jämlika hälsa. Utskottet är också ett viktigt fora utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv då syftet är att utveckla hälsokedjor och samverkansarbete i gemensamma frågor för att öka medborgarnas välmående och minska samhällsekonomiska kostnader. För att utöka samverkan mellan kommun, region Örebro län och idéburen verksamhet utvecklas och utvidgades utskottets möten från och med 2014 för ledamöter från kommunernas tvärsektoriella nätverk för förtroendevalda, samt med demokratiskt valda ledamöter från ÖLIF med SISU idrottsutbildarna och ÖLBF. I avtalet om lokalt folkhälsoarbete har kommunerna i uppdrag att aktivt använda kommunal verksamhet i arbetet för att främja befolkningens hälsa, likväl som att öka den folkhälsovetenskapliga kompetensen i organisationen. Avtalet uppdrar även att söka samverkan i folkhälsofrågor. Örebro läns idrottsförbund (ÖLIF) med SISU idrottsutbildarna och Örebro läns idrottsförbund (ÖLBF) är också viktiga avtalsparter inom folkhälsoarbetet med Örebro läns landsting. Enligt Karlskoga och Degerfors avtal ska Örebro läns landsting och kommunerna bibehålla det politiska dialogforum/utskott för folkhälsofrågorna som finns bildat i västra länsdelen.

154 Tjänsteskrivelse 3 (3) FHN.0037 Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden beslutar att: 1. Befintligt utskott mellan Karlskoga och Degerfors kommuner och landstinget i Örebro län avslutas i sin nuvarande form 2. Folkhälsoförvaltningen får i uppdrag att ta fram underlag inför bildandet av ett nytt utskott, som syftar att säkerställa politisk samordning mellan kommunerna och relevanta regionala aktörer Ulrika Lundgren Förvaltningschef Expedieras till Region Örebro läns regionsstyrelse

155

156 Tjänsteskrivelse 1 (4) Handläggare Cecilia Ljung Folkhälsonämnden Tvärsektoriellt råd för folkhälsa och barnkonvention 2016 Sammanfattning För att nå en långsiktig politisk samordning mellan kommunerna har folkhälsonämnden sedan 2007 bjudit in kommunernas övriga nämnder samt styrelser till ett nätverk ( , FKN 27), och därefter bildat ett forum för dialog och samordning av gemensamma frågor inom de övergripande områdena folkhälsa och barnkonvention. Detta har kallats Tvärsektoriellt nätverk -folkhälsa och barnkonvention. Tvärsektoriella dialoger för förtroendevalda är en förutsättning för att Karlskoga och Degerfors ska utveckla det folkhälsopolitiska och barnrättsliga arbetet. Nätverket är ett dialogforum för utveckling av kommunernas socialt hållbara utveckling och specifikt inom folkhälsa och barnkonvention. Då det framkommit en önska om att tydliggöra förutsättningarna för det tvärsektoriella nätverket för förtroendevalda föreslås nätverket övergå till ett råd. Detta för att bygga en liknande struktur som andra befintliga samverkansråd i kommunerna. Tvärsektoriellt råd för folkhälsa och barnkonvention är ett viktigt fora utifrån ett socialt och ekonomiskt hållbart perspektiv, då det handlar om att samverka för att öka invånarnas goda och jämlika och jämställda hälsa. En plan har gjorts för 2016 års möten för Tvärsektoriellt råd för folkhälsa och barnkonvention. Rådet föreslås sammanträda följande datum: - 4 mars - 13 maj - 23 september Ett viktigt kompletterande datum till utskottets årsplan är västra länsdelens folkhälsokonferens oktober Folkhälsokonferens, heldag i Degerfors Konferensen är en prioriterad del i Karlskoga och Degerfors folkhälsopolitiska utvecklingsarbete och föreslås prioriteras och behandlas som en sammanträdesdag.

157 Tjänsteskrivelse 2 (4) Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 15 november Bakgrund Karlskoga och Degerfors kommuner samverkar i folkhälso- och barnrättsfrågor genom den gemensamma folkhälsonämnden. Folkhälsonämnden fullgör, samordnar och svarar för frågor kring folkhälsa utifrån regeringens fastställda folkhälsopolitiskamål, samt frågor rörande FN:s konvention om barnets rättigheter. Nämnden har utifrån sitt reglemente ansvar för förverkligande av kommunernas politiska mål och avtal inom dessa områden. Den gemensamma nämnden ska verka för att det sker en politisk samordning i folkhälso- och barnkonventionsfrågor mellan kommunernas övriga nämnder och kommunstyrelser. Folkhälsa och barnkonvention är tvärsektoriella välfärdsområden som genomsyrar samtliga nämnders/styrelsers uppdrag. För att nå en långsiktig politisk samordning mellan kommunerna har folkhälsonämnden därför sedan 2007 bjudit in nämnder samt styrelser till ett politikernätverk ( , FKN 27). Nätverket har varit gemensamt för Karlskoga och Degerfors kommuner. Organisationen är uppbyggd på två befintliga nätverk, ett för tjänstemän vilket även är ett beredande forum och ett för politiker. Nätverken har fyllt en viktig funktion som del i utvecklingen av kommunernas folkhälso- och barnkonventionsarbete. Det tvärsektoriella nätverkenas syfte är att vara ett forum för ömsesidig dialog som ska ge underlag till politiska prioriteringar i ordinarie beslutsprocesser i kommunernas nämnder och styrelser. Deltagandet i nätverket bygger på att respektive nämnder/kommunstyrelser i kommunerna själva utsett politiska representanter för att delta i nätverket som en del i den egna nämndens uppdrag. Fram till 2014 träffades nätverket två gånger per år. Enligt tidigare beslut finns möjlighet till fler sammanträden vid behov. Under senaste åren har ledamöter i tvärsektoriellt nätverk sett ett utökat behov av antal träffar. Dessutom bjuds tvärsektoriella politikernätverket in till folkhälsonämndens årliga konferens. Tvärsektoriellt politikernätverk har varit ett viktigt fora utifrån ett socialt och ekonomiskt hållbart perspektiv, då det handlar om att samverka för att öka medborgarnas goda och jämlika och jämställda hälsa. Beskrivning av förslag Då det framkommit en önska om att tydliggöra förutsättningarna för det tvärsektoriella nätverket för förtroendevalda föreslås nätverket övergå till ett råd. Detta för att bygga en liknande struktur som andra befintliga samverkansråd i kommunerna. Det har även framkommit en önskan om

158 Tjänsteskrivelse 3 (4) att genomföra tre halvdagsmöten per år samt att tydliggöra förutsättningar för ledamöterna. Tre datum är föreslagna för 2016 års tvärsektoriella möten: - 4 mars - 13 maj - 23 september Ett viktigt kompletterande datum till utskottets årsplan är västra länsdelens folkhälsokonferens oktober Folkhälsokonferens, heldag i Degerfors Konferensen är en prioriterad del i Karlskoga och Degerfors folkhälsopolitiska utvecklingsarbete och föreslås prioriteras och behandlas som en sammanträdesdag Vid behov inbjuds folkhälsonämndens utskott att delta vid tvärsektoriella möten under Folkhälsonämnden tar fram ett reglemente för tvärsektoriellt råd för folkhälsa och barnkonvention. Överväganden I avtalet om lokalt folkhälsoarbete har kommunerna i uppdrag att aktivt använda kommunal verksamhet i arbetet för att främja befolkningens hälsa, likväl som att öka den folkhälsovetenskapliga kompetensen i organisationen. Avtalet uppdrar även kommunerna att söka samverkan i folkhälsofrågor. Konsekvensbeskrivning Tvärsektoriellt nätverk för förtroendevalda är en förutsättning för att Karlskoga och Degerfors ska utveckla det folkhälsopolitiska och barnrättsliga arbetet. Nätverket är ett dialogforum för utveckling av kommunernas socialt och ekonomiskt hållbara utveckling. Sociala/kulturella konsekvenser Tvärsektoriellt råd för folkhälsa och barnkonvention är en förutsättning och en gemensam plattform för det gemensamma arbetet för invånarnas bästa ur ett folkhälsoperspektiv. Genom rådet kan frågor diskuteras där fokus flyttas till invånarens perspektiv och ökar kreativa dialoger. Ekologiska konsekvenser Inga konsekvenser. Ekonomiska konsekvenser Rådet föreslås ha sammanträden tre halvdagar per år, samt delta på den årliga folkhälsokonferensen. Detta innebär en kostnad för förlorad arbetsförtjänst samt arvode. Denna kostnad tillfaller respektive nämnds

159 Tjänsteskrivelse 4 (4) egen budget inom ramen för ordinarie arbete, utifrån tidigare beslut om deltagande. Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut 1. Folkhälsonämndens politiska forum gällande folkhälsa och barnkonvention övergår till ett råd 2. Folkhälsonämnden tar fram ett reglemente för tvärsektoriellt råd för folkhälsa och barnkonvention till februari Datum för tvärsektoriellt råd för folkhälsa och barnkonvention 2016 är 4 mars, 13 maj, 23 september samt årets folkhälsokonferens den 21 oktober Cecilia Ljung Folkhälsostrateg Expedieras till Samtliga nämnder, styrelser samt kommunfullmäktige i Degerfors för kännedom Samtliga nämnder, styrelser samt kommunfullmäktige i Karlskoga

160

161 Tjänsteskrivelse 1 (7) FHN.0094 Handläggare Cecilia Ljung, Folkhälsoförvaltningen Yttrande motion om kommunal handlingsplan för suicidprevention Sammanfattning Inga-Lill Andersson, Centerpartiet Karlskoga, har den 3 juni lämnat in en motion som innebär att Karlskoga kommun bör ta fram en kommunal handlingsplan för suicidprevention. Folkhälsonämnden ställer sig positiv till intentionen i Inga-Lill Anderssons motion. Då detta är ett område som kommunen inte arbetat aktivt med och bör generera positiv påverkan för de människor som har psykisk ohälsa, beroendeproblematik eller personlighetsstörning och deras anhöriga, för att minska risken till suicid. Det är också av stor vikt att jobba med dessa frågor både ur ett human-, och samhällsekonomsikt perspektiv. Suicid är en viktig del i arbetet med psykisk hälsa då förekomsten av psykisk ohälsa ökar speciellt bland unga. Folkhälsonämnden ser fördelar med att en handlingsplan kring suicid och psykisk ohälsa tas fram på regional nivå och som kan vara till stöd i det lokala arbetet. Handlingsplanen bör ske i bred samverkan med det regionala uppdraget att upprätta en handlingsplan för Suicidprevention och minska psykisk hälsa då den ska utarbetas i samarbete med samhällets lokala samverkanspartner. Samverkan med region Örebro län möjliggör en bredare ansats för att förebygga psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa. Folkhälsonämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen med hänvisning till pågående framtagande av handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa i Region Örebro län. Rekommendationen är att berörda nämnder i Karlskoga kommun samarbetar med Region Örebro län i deras framtagande av handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 5 november Motion från Inga-Lill Andersson, Centerpartiet den 3 juni Bakgrund Inga-Lill Anderssons motion lyfter att: det idag är fyra gånger vanligare att begå suicid än att omkomma i en trafikolycka varje enskilt fall av suicid vittnar om personliga tragedier

162 Tjänsteskrivelse 2 (7) det medför mycket stora samhällsekonomiska konsekvenser i åldersgrupperna år är suicid den allra vanligaste dödsorsaken. Inga-Lill Andersson lyfter också de Nationella program för suicidprevention i Sverige som regeringen godkände 2008 med nio rekommenderade strategier. Psykisk ohälsa är ett växande problem i samhället. Depression och ångestsyndrom tillhör de stora folksjukdomarna och drabbar människor i alla åldrar. Redan 1999 rapporterades i Folkhälsorapporten att psykisk ohälsa var det största folkhälsoproblemet, mätt i funktionsjusterade levnadsår (DALYs). Depression och neuros kommer på första plats bland alla sjukdomar hos kvinnor. Hos män kom de på andra plats efter kranskärlssjukdomar. Detta är inget isolerat problem för Sverige. WHO har rapporterat en ökning av psykisk ohälsa över hela världen. Den psykiska ohälsan har sedan länge rapporterats vara högre hos unga vuxna än hos äldre. Flera studier visar dessutom att psykisk ohälsa hos unga ökar i högre grad än hos äldre. Stämmer detta? En genomgång av ett flertal studier visar att förekomsten av psykisk ohälsa har ökat mer hos unga jämfört med äldre. En ökning av förbrukningen av psykofarmaka och konsumtionen av psykiatrisk vård har ökat mer hos unga. Ökningen har skett parallellt med att samhällets ekonomi försämrats1. Varje dag dör i genomsnitt ca fyra personer i suicid i Sverige. Det sker 15 suicid per 100,000 invånare och ca 1,500 personer per år, varav 2/3 är män. Suicid sker i alla samhällsgrupper och i alla åldrar (10 % sker bland unga under 25 år). Under 80- och 90-talen visade Socialstyrelsens mortalitetsdata en tydligt nedåtgående trend för suicid. Minskningen har sedan stannat upp och legat relativt stabilt det senaste decenniet 2. Internationell forskning har indikerat att sänkning av suicidtalen delvis kan förklaras av förbättrad depressionsbehandling, men framför allt genom implementering av suicidpreventiva riktlinjer, dygnet-runt arbetande kristeam och särskilt fokus på patienter med samsjuklighet 3. Definition suicid en medveten, uppsåtlig, självförvållad livshotande handling som leder till döden 4. 1 ( 004.pdf) 2 Socialstyrelsen: Statistikdatabasen för dödsorsaker, uppdaterad augusti While D, Bickley H, Roscoe A, Windfuhr K, Rahman S, Shaw J, Appleby L, Kapur N. Implementation of mental health service recommendations in England and Wales and suicide rates, : a cross-sectional and before-and-after observational study. Lancet 2012:379: ). 4 Wasserman D, Rihmer Z, Rujescu D, Sarchiapone M, Sokolowski M, Titelman D, Zalsman G, Zemishlany Z & Carli V. The European Psychiatric Association (EPA)

163 Tjänsteskrivelse 3 (7) Örebro län ligger något högre än riket i stort. 21,7 män per jämfört med 16.2 i riket. Kvinnor är 9.0 jämfört med riket 7,5 per Nästan varje vecka dör någon i vårt län i suicid. Lex Maria anmälningar 2007 t.o.m visar att: 60 % inte hade någon vårdkontakt 20 % hade pågående vård inom psykiatrin 9 % hade pågående vård inom primärvården 4 % hade ett kommunalt vårdboende 3 % hade somatisk vård 2 % hade kriminalvård 2 % hade privat vård 5 Vi vet idag att 90 % har någon underliggande psykisk sjukdom, såsom depression, ångest, beroende eller personlighetsstörning. 75 % har sökt somatisk läkare sista halvåret och 30 % har sökt psykiater sista halvåret. Räddningsverkets kalkyler visar att varje självmord kostar över 18 miljoner kronor och att 10 anhöriga berörs av varje självmord 6. Samhällets kostnader för suicid och självmordsförsök är väldigt höga. Räddningsverket gjorde 2001 ett arbete för att försöka belysa kostnader kring suicid och självmordsförsök. Räddningsverkets rapport inkluderar medicinska-, rehabiliteringskostnader och administrativa kostnader tillsammans med produktionsbortfall. Totalt beräknades suiciden och självmordsförsöken uppgå till 5,5 miljoner kronor per år. Suiciden stod för 39 procent av total kostnaden, dvs 2151 Mkr medan självmordsförsöken resterande 61 procent. Det innebär att en suicid kostar i genomsnitt kronor. 5,5 miljoner kronor år 2001 motsvarade 0,2 procent av BNP. Förutom de faktiska kostnaderna så finns det också humankostnader eller humanvärdet som inkluderar nedsatta livskvaliteten som ett dödsfall leder till för den drabbade eller anhöriga. Denna kostnad är svår att värdera ekonomiskt 7. Studier visar att suicid går att förebygga. Individer som överlevt vittnar om sin ambivalens och vill oftast fortsätta att leva. Suicidprocessen går att avbryta genom insatser i den fysiska miljön eller rätt vård. En effektiv självmordsprevention grundar sig på insikten av att självmord och självmordsförsök går att förebygga, där vikten av en strukturerad självmordsbedömning och omhändertagande spelar en stor roll. I det praktiska arbetet med självmordsnära patienter krävs även ett kraftfullt guidance on suicide treatment and prevention. European Psychiatry 27 (2012) ). 5 Socialstyrelsen: Statistikdatabasen för dödsorsaker, Uppdaterad augusti 2014). 6 Svenska psykiatriska föreningen och Gothia fortbildning AB. Suicidnära patienter. Kliniska riktlinjer för utredning och vård. Svensk psykiatri, 12 (2013). 7 omiska_kostnader.pdf

164 Tjänsteskrivelse 4 (7) och kontinuerligt samarbete samt insatser från flera håll såsom familj, arbetsplats, skolhälsovård, socialtjänst, psykiatrisk och somatisk vård 8. Regionalt arbete Redan 2009 tog dåvarande Örebro läns lanstings psykiatri och primärvård fram ett vård- och handlingsprogram för självmordsnära patienter tillsamman med program för kontakt med närstående. Syftet med vårdprogrammet är att: minska frekvensen av suicid i Örebro län ge bättre vård efter suicidförsök utöka kunskapen kring suicidalitet ge riktlinjer för utredning, behandling och dokumentation ge riktlinjer för överföring av patient mellan olika vårdgivare Vårdprogrammet är reviderat våren tog Regionförbundet Örebro i samverkan mellan primärvård och länets kommuner fram riktlinjer för suicidprevention inom kommunal vård och omsorg i Örebro län. Där beskrivs självmord och självmordsförsök som ett betydande folkhälsoproblem både i Sverige och i övriga världen. Patienter med självmordsproblematik medför svåra bedömningar och väcker ofta starka känslor. Dessa patienter blir ofta aktuella inom psykiatrisk verksamhet, men bör även uppmärksammas inom primär-/kommunal vård och annan somatisk vård 10. I maj fick nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning i Region Örebro län i uppdrag att upprätta en handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa. Uppdraget är i en startfas och har inlett med att kartlägga vilka nivåer och aktörer som lämpligen ska ingå i arbetet för att skapa förutsättningar för samverkan och utformning av handlingsplanen som ska vara kopplad till Folkhälsomyndighetens rekommendationer kring mån av samhällsaktörers samtidiga ansvar. En styrgrupp har bildats inom Nämnden för Hälso- och sjukvård med klinisk forskning för att stödja och följa arbetet. Det finns förslag om att inrätta en samordningsfunktion som ska: samordna en regional samverkansgrupp kring suicidprevention stödja utvecklingen av ett långsiktigt, tvärsektoriellt kunskapsbaserat regionalt och lokal arbete med stöd för utbildning och kompetensutveckling i länet samverka med nationella och lokala aktörer och utgöra en länk mellan samhällsnivåer 8 Wasserman D, Rihmer Z, Rujescu D, Sarchiapone M, Sokolowski M, Titelman D, Zalsman G, Zemishlany Z & Carli V. The European Psychiatric Association (EPA) guidance on suicide treatment and prevention. European Psychiatry 27 (2012) Vård- och handlingsprogram för självmordsnära patienter. Programmet inkluderar även kontakt med deras närstående ( reviderad ) 10 Riktlinjer för suicidprevention inom kommunal vård och omsorg i Örebro län ( )

165 Tjänsteskrivelse 5 (7) stödja regionala och lokala aktörer för implementering av kunskap 11 Lokalt arbete Socialpsykiatrin i Karlskoga kommun har varit aktiv och delaktiga i arbetet med Hjärnkoll. Mellan var Hjärnkoll en nationell kampanj som drevs av Handisam/Myndigheten för delaktighet i samarbete med NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa). Ett regeringsuppdrag med syfte att öka allmänhetens kunskaper och minska negativa attityder till personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning. Arbetet har haft fokus på att sprida kunskap om psykisk ohälsa genom att vi måste våga prata om psykisk ohälsa, för att öka kunskapen och få fördjupad förståelse för våra olikheter. När vi vet mer vågar vi också fråga mer och då kan vi ta död på fördomar och bryta isolering. Det leder i sin tur till bättre möten mellan människor, professionellare behandling i vården och mindre diskriminering i samhället. Den nationella kampanjen har gett goda resultat då attityder och beteende har förändrats till det bättre. Sedan är Hjärnkoll ett Riksförbund som jobbar för att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett psykiskt funktionssätt 12. Övervägande Förslag till beslut är framtagen i dialog med Region Örebro län samt socialförvaltningen i Karlskoga kommun. Aktörerna är eniga om att arbetet med suicid inte varit aktivt och bör ses över. Suicid är ett område som berör många människor både ur ett human-, och ett samhällsekonomiskt perspektiv då kostnaderna är väldigt stora och att det i genomsnitt dör fyra personer varje dag i Sverige. Örebro län ligger också högre än riket i stort och är ytterligare underlag till förslag till beslut. Med tanke på att den nedåtgåendetrenden under 80- och 90-talen kring suicid stannat upp och legat på samma nivå länge, bör det ske en förändring och förminskning av suicid. Förslaget till beslut grundar sig också på resultat från forskning som visar att det framförallt är via implementering av suicidpreventiva riktlinjer som ger positiva resultat samt att studier visar att suicid går att förebygga. I förslaget till beslut rekommenderas att avslå motionen med hänvisning till pågående framtagande av regional handlingsplan. Detta med anledning att det finns fördelar med att en handlingsplan kring suicidprevention och psykisk ohälsa tas fram på regional nivå för att 11 sv/%c3%96rebro%20l%c3%a4ns%20landsting/politik/n%c3%a4mnder- 2018/N%c3%a4mnden%20f%c3%b6r%20h%c3%a4lsa,%20v%c3%a5rd%20och%20kl inisk%20forskning/protokoll//n%c3%a4mnd_h%c3%a4lsa,%20v%c3%a5rd%20o ch%20klinisk%20forskning%20_ pdf 12

166 Tjänsteskrivelse 6 (7) hushålla med resurser, ta tillvara olika aktörerers erfarenheter och kunskaper samt att utveckla samverkan. Erfarenheter från medverkan och samverkan, både över förvaltningsgränser inom kommunen och med andra aktörer, i framtagande av den regionala handlingsplanen bör vara till stöd i det lokala arbetet. Samverkan med region Örebro län möjliggör också en bredare ansats för att förebygga psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa. Konsekvensbeskrivning Av att ta fram en handlingsplan på regional nivå för att förebygga suicid och aktivt arbeta med frågan generar en positiv påverkan på de sociala, kulturella och ekonomiska aspekter som lyfts i handledningen för en hållbar utveckling i Karlskoga kommun. Handlingsplanen genererar inga ekologiska konsekvenser. Sociala/kulturella konsekvenser Karlskoga kommun strävar efter att till det yttersta av sina tillgängliga resurser förverkliga barnets sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter enligt 4 i barnkonventionen. Tillika fastslår FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna att var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet. Genom att medverka i det regionala arbetet att ta fram en handlingsplan för suicidprevention blir en viktig del i kommunens arbete med barnkonventionen och mänskliga rättigheter. Den fysiska och psykiska hälsan hos kommuninvånarna bör påverkas i positiv riktning tillsammans med arbetet för en jämlik hälsa när arbetet med regionens handlingsplan uppdrag kommer igång. Livsstil och levnadsvanor är nära kopplat till suicid och en viktig aspekt att lyfta fram i handlingsplanen. Ur ett jämlikhet, jämställdhet och socialrättvisoperspektiv bör en likvärdig tillgång till kommunens service, såsom hälsooch sjukvård, socialtjänstens både förebyggande och riktade arbete diskuteras och involveras i framtagande av handlingsplan då det idag bl.a. finns skillnader mellan könen vad det gäller suicid. Samverkan över förvaltningsgräns inom kommunen och med externa aktörer är en viktig aspekt i framtagandet av en regional handlingsplan då det bör ur ett sociokulturellt perspektiv generera vinster i form av att olika perspektiv och klokheter tas tillvara samt att kontaktvägar upparbetas och/eller utvecklas. Ekonomiska konsekvenser Att samverka i den regionala processen i framtagandet av en regional handlingsplan bör ur ett ekonomiskt perspektiv generera en hushållning med resurser för både kommun och region. Både genom att fler kunskaper och erfarenheter inkluderas samt att personalens arbetstid minimeras. Resultatet av handlingsplanen bör generera stora samhällsekonomiska vinster.

167 Tjänsteskrivelse 7 (7) Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden beslutar att: 1. Föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen med hänvisning till pågående framtagande av handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa i Region Örebro län. 2. Rekommendera att berörda nämnder i Karlskoga kommun samarbetar med Region Örebro län i deras framtagande av handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa. Cecilia Ljung Folkhälsostrateg Marie Cesares Olsson Utvecklingsledare, Region Örebro län Expedieras till Kommunfullmäktige Karlskoga

168 KARLSKOGA KOMMUN Kommunstyrelsen -06- O 3 CENTERPARTIET Dlarienr ~cl\5.02~ Han~I..J.\r.:lcr..s::.o k'tspla Motion om kommunal handlingsplan mot suicid I Sverige begår varje år ca 20 individer per invånare självmord, många fler genomför olika former av suicidförsök. Det är idag i Sverige fyra gånger vanligare att begå suicid än att omkomma i en trafikolycka. Varje enskilt fall av suicid vittnar om personliga tragedier och det medför också mycket stora samhällsekonomiska konsekvenser, när unga män och kvinnor avslutar sitt liv i förväg. I åldersgrupperna år är idag suicid den allra vanligaste dödsorsaken. Suicidprevention är av naturen komplex. Det är en tydlig könsaspekt där det är flerdubbelt vanligare att män begår suicid än kvinnor. Många gånger begås självmord utan att innan söka vård inom landstingets ram, eller söka stöd inom socialtjänsten, trots att suicid oftast sker under livskriser där behovet av stöd är som störst. Ett suicidpreventivt arbete berör flera delar av den kommunala verksamheten som grundskolan, socialtjänsten, fysisk planering, omsorgen med mera. Sverige har sedan ett riksdagsbeslut 2008 antaget nio nationella strategier för suicidprevention. Strategierna berör såväl verksamhet inom statens, landstingens som kommunernas ansvarsområden. De nationella strategierna är: 1. Insatser som främjar goda livschanser för mindre gynnade grupper 2. minskad alkoholkonsumtion i befolkningen och i högriskgrupper för självmord 3. minskad tillgänglighet till medel och metoder för självmord 4. självmordsprevention som hantering av psykologiska misstag 5. medicinska, psykologiska och psykosociala insatser 6. spridning av kunskap om evidensbaserade metoder för att minska självmord 7. kompetenshöjning av personal och andra nyckelpersoner i vård och omhändertagande av personer med självmordsproblematik 8. händelseanalys av Lex Maria anmälningar 9. stöd till frivilligorganisationer

169 Örebro läns landsting har sedan år 2010 omsatt dessa i regionala riktlinjer som enkla råd för Örebro läns landsting och länets kommuner. Flertalet kommuner runt om i Sverige har de senaste åren infört kommunala handlingsplaner för suicidprevention} Karlskoga saknar idag en konkret samordnad handlingsplan inom hela kommunens verksamhet för suicidprevention baserat på de nationella strategierna och de regionala riktlinjerna. Vi yrkar Att Karlskoga kommun tar fram en kommunal handlingsplan för suicidprevention. Inga-Ull Andersson Centerpartiet

170

171 Tjänsteskrivelse 1 (2) FHN Handläggare Cecilia Ljung Folkhälsonämnden Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner deltar i Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken. Samerkan sker med åtta andra kommuner i Sverige och är en systematisk samverkan som bygger på politiska överenskommelser om samverkan. Partnerskapets överenskommelser sträcker sig över en fyraårsperiod som är lagd mellan valåren. Nuvarande period avslutas den sista december och därför har en verksamhetsberättelse framställts, vilken beskriver vad som genomförts under perioden. Utöver överenskommelsen finns en verksamhetsplan som bygger på beslutade överenskommelse Bakgrund Karlskoga och Degerfors kommuner deltar i Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken med utgångspunkt från folkhälsonämnden. Partnerskapet har bildats för att förbättra barns villkor. Partnerskapet arbetar för att barn och unga ska respekteras, ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande. FN:s konvention om barnets rättigheter och de nationella strategier som Sveriges regering och riksdag har tagit fram, är grunden för partnerskapet. Syftet är att genom olika insatser i kommunerna skapa en god och långsiktig grund för att ett barnperspektiv ska vara utgångspunkt för alla beslut och åtgärder som rör barn. Partnerskapets arbete ska vara sektorsövergripande och innefatta alla områden i kommunerna. FN:s konvention om barnets rättigheter tillhandahåller verktygen för en politik som värnar om det socialt hållbara samhället. Partnerskapets kommuner prioriterar barnrättsfrågor och utför genom detta ett viktigt arbete. Den barnpolitik som bedrivs utgör en av de viktigaste hörnpelarna för ett socialt hållbart samhälle. I varje kommun pågår processer som ägs av kommunen utifrån respektive kommuns mål och ambitioner. Partnerskapet bygger på idén att deltagande kommuner utöver det egna arbetet på hemmaplan genom erfarenhetsutbyte, samverkan och samarbete skapar synergieffekter som ökar takten i genomförandet av barnkonventionen. Genom nära samarbete och samverkan med Socialdepartementet och Barnombudsmannen och andra aktörer kan ytterligare effektivitetsvinster uppnås.

172 Tjänsteskrivelse 2 (2) FHN Målet för partnerskapets arbete under perioden är att ha etablerat ett offensivt och långsiktigt utvecklingsarbete kring: Metoder för att öka barns och ungdomars inflytande Barnkonventionens genomslag i den kommunala styrprocessen Utifrån Max 18 utveckla metoder för att mäta resultat i kommunens arbete med barnkonventionen Sprida kunskap om partnerskapets arbetssätt och/eller speciella projekt/metoder Utveckla arbetsformer för att implementera Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige i kommunerna En ny partnerskapssamverkansperiod har beslutats av samtliga kommuner i partnerskapet. Det innebär att en ny samverkansperiod inleds den första januari. De kommuner som ingår i Partnerskapet är; Angereds stadsdel/göteborg, Borlänge, Haninge, Uppsala, Gävle, Västerås, Östersund, Örebro, Trelleborg samt Karlskoga och Degerfors. Beskrivning av ärendet Partnerskapets överenskommelser sträcker sig över en fyraårsperiod som är lagd mellan valåren. Nuvarande period avslutas den sista december och därför har en verksamhetsberättelse framställts, vilken beskriver vad som genomförts under perioden. Verksamhetsberättelsen utgår från en verksamhetsplan för samma period som är ett förtydligande av beslutad överenskommelse. Cecilia Ljung Folkhälsostrateg Expedieras till Kommunstyrelsen i Degerfors för kännedom Kommunstyrelsen i Karlskoga för kännedom

173 Verksamhetsberättelse 2012 Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken Verksamhetsidé Partnerskapet bildades för att förbättra barns villkor. Partnerskapet arbetar för att barn och unga ska respekteras, ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande. FN:s konvention om barnets rättigheter och den nationella strategi Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige 1 som Sveriges regering och riksdag har tagit fram, är grunden för Partnerskapet. Partnerskapets kommuner prioriterar barnrättsfrågor och utför genom detta ett viktigt arbete. Den barnpolitik som bedrivs utgör en av de viktigaste hörnpelarna för ett socialt hållbart samhälle. Syftet i Partnerskapet har varit att genom olika insatser i kommunerna skapa en god och långsiktig grund för att ett barnperspektiv ska vara utgångspunkt för alla beslut och åtgärder som rör barn. I varje kommun pågår processer som ägs av kommunen utifrån respektive kommuns mål och ambitioner. Partnerskapet bygger på idén att deltagande kommuner utöver det egna arbetet på hemmaplan genom erfarenhetsutbyte, samverkan och samarbete skapar synergieffekter som ökar takten i genomförandet av barnkonventionen. Genom nära samarbete och samverkan med Socialdepartementet och Barnombudsmannen och andra aktörer kan ytterligare effektivitetsvinster uppnås. Kommunerna som deltagit i Partnerskapet är: Borlänge, Angereds stadsdel/göteborg, Gävle, Haninge, Karlskoga/Degerfors, Trelleborg, Uppsala, Västerås, Örebro, Östersund. 1 Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Socialdepartementet, informationsmaterial S Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken Borlänge Degerfors/Karlskoga Angereds stadsdel/göteborg Gävle Haninge Trelleborg Uppsala Västerås Örebro Östersund 1 (4)

174 Partnerskapets sammansättning och träffar Deltagande från de olika kommunerna har bestått av en tjänsteperson och en förtroendevald. Tjänstepersonerna har träffats fyra till sex gånger om året och vid två av dessa möten deltog även de förtroendevalda. Under 2012 till har träffarna med tjänstepersoner och förtroendevalda hållits i Borlänge, Gävle, Trelleborg, Västerås, Göteborg, Haninge, Karlskoga/Degerfors och avslutningsvis i Uppsala november. Uppnådda mål och utvecklingsområden Mål under åren har bland annat varit att ta fram metoder för att öka barns- och ungdomars inflytande. Det har skett en hel del arbete kring det i de enskilda kommunerna som är med i Partnerskapet så ett utvecklingsområde/utmaning framåt att lära av varandra, vad har fungerat och vad har inte fungerat. Sedan 2009 har Partnerskapet arbetat med att använda kommunernas sommarferieperiod för att utveckla arbetet med barnkonventionen i praktiken. Det första året hade enbart några kommuner möjlighet att påbörja metodutveckling för att utbilda ungdomar i FN:s konvention om barnets rättigheter som sommarjobb, då det tar tid att få in detta i ordinarie process. Under senaste överenskommelseperioden har fler kommuner haft möjlighet att systematiskt erbjuda barnkonventionen som tema för sommarjobbande ungdomar, likväl som parkskötsel, omsorg, städ eller andra vanliga kommunala sommarjobb. Fokusering på att utveckla sommarjobb med tema barnkonvention utgår från Partnerskapets prioritering av området delaktighet och inflytande. Genomförandet skiljer sig något mellan kommunerna, likväl som förutsättningarna för kommunal sommarferie. Det som samtliga kommuner har gemensamt är att ungdomarna som har sommarjobb inom detta tema får en utbildning i barnets rättigheter och får genom sina tre veckor möjlighet att fördjupa sig i rättighetsbaserat arbete tillsammans med handledare. Ungdomarnas arbete bygger helt på förhållningssättet som barnkonventionen förmedlar, så som rätt till delaktighet och inflytande. Ungdomarnas arbete har lett till att få in ungas idéer och syn på utveckling, vilket sedan används i samtliga kommuners utvecklingsarbete med barnkonventionen. En relevant effekt är att många ungdomar som haft sommarjobb inom barnkonventionen har fortsatt ett samhällsengagemang även efter jobbperiodens slut. Metoden är kostnadseffektiv och en metod som Partnerskapet fortsätter utveckla framöver. Verksamheten med sommarjobb kring barnkonventionen har fått spridning även till kommuner utanför Partnerskapet. Trafikverket och Boverket fick under perioden ett uppdrag av regeringen att förbättra barns och ungas delaktighet i samhällsplaneringen. Trafikverket vände sig då till Partnerskapet och några andra kommuner som även de arbetat aktivt med barnkonventionen. Det var ett 20-tal kommuner som sökte och av de sex kommuner som blev utvalda att delta var fem från Partnerskapet. Kommunerna har arbetat med olika inriktningar, från att gälla en specifik detaljplan till att ta fram olika verktyg för att ge unga möjligheter att delta. Samtliga kommuner har uppnått goda resultat och barns och ungas möjlighet till deltagande i planer och program har permanentats. För att utvärdera målet med att barnkonventionen ska få genomslag i den kommunala styrprocessen har Partnerskapet under hösten 2013 genomfört kollegiala granskningar i varje deltagande kommun. Under hösten 2013 arbetade vi fram frågeställningar till granskningarna och sedan genomfördes samtliga granskningar under oktober och november Resultaten har samlats och analyserats i en rapport per granskad kommun, samt i en sammanfattande broschyr 2. Processen avslutades med ett återkopplingsseminarium i respektive kommun. Seminariet var ett sätt att utveckla arbetet med barnkonventionen, och stor tyngd lades vid deltagarnas avsiktsförklaringar. 2 Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken Borlänge Degerfors/Karlskoga Angereds stadsdel/göteborg Gävle Haninge Trelleborg Uppsala Västerås Örebro Östersund 2 (4)

175 Huvudsakligt fokus under 2013 års granskning var styrprocess samt delaktighet och inflytande med fokus på barns trygga uppväxtvillkor. Exempel på frågor: Hur säkerställs genom styrdokument att barn har trygga uppväxtvillkor? Hur säkras kommunens barnkonventionsarbete över tid? På vilka sätt får barn/unga möjlighet och förutsättningar att vara delaktiga? Deltagarna gjorde även avsiktsförklaringar inför framtiden. De fick skriva ner vad de själva avser göra för att förbättra situationen för barnets rättigheter i kommunen. För att utveckla arbetet med att mäta resultat i kommunens arbete med barnkonventionen initierade Karlskoga/Degerfors ett jämförelsenätverk kallat Att mäta det omätbara. Nätverket startade i januari 2014 och beräknas hålla på till dec. Det har varit 2-3 träffar per termin samt 1 konferens. Syfte och mål med nätverket: Utarbeta relevanta jämförelser/nyckeltal/indikatorer vad gäller kvalitet, kostnader och utveckling på kort och lång sikt. Ta fram och pröva det bästa-jämförbara på nationell regional lokal nivå gällande indikatorer och skapa en röd tråd. Prioritera starka indikatorer för folkhälsa och barnkonvention Indikatorerna ska samspela och hänga ihop och kunna användas i praktiken, styrmodeller och jämförelser med andra Utveckla analys av resultat. För att sprida kunskap om arbetet i Partnerskapet finns en hemsida med bland annat information om våra enskilda kommuner, samlade dokumentation samt goda exempel 3. Partnerskapet är ett nationellt partnerskap men arbetet med exempelvis kollegial granskning har även spridits till regionala nätverk. Vid deltagande samt egna arrangemang i nationella konferenser som Barnsrättsdagarna och Folkhälsokonferens i Karlskoga/Degerfors har Partnerskapet arbete lyfts upp. 3 Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken Borlänge Degerfors/Karlskoga Angereds stadsdel/göteborg Gävle Haninge Trelleborg Uppsala Västerås Örebro Östersund 3 (4)

176 Framåtblick Ambitionen är att Partnerskapet ska fortsätta fyra år till och de områden som Partnerskapet då främst ska koncentrera sig på är: Kommunala styrprocessen - Mål, styrning och ledning - Barnkonsekvensanalyser - Uppföljning/återkoppling - Årsbokslut Nationell styrning - Barnkonventionen som lag och dess påverkan på det lokala perspektivet - Nationella strategin - FN:s barnrättskommittés rekommendationer Praktiskt arbete - Metodutbyte delaktighet och inflytande - Gemensam aktivitet - Metod för återkoppling lokalt på såväl tjänstemannanivå som bland de förtroendevalda - Utbildning/fortbildning - Spridning av kunskap om konkreta arbetssätt eller speciella projekt, inom såväl som utanför Partnerskapet Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken Borlänge Degerfors/Karlskoga Angereds stadsdel/göteborg Gävle Haninge Trelleborg Uppsala Västerås Örebro Östersund 4 (4)

177

178 Tjänsteskrivelse 1 (3) FHN.0088 Handläggare Ida Broman Folkhälsonämnden Utvärdering Folkhälsokonferens Sammanfattning Den 16 oktober genomfördes den 14:e Folkhälsokonferensen i Nya Folkets hus Karlskoga. Utgångspunkt och nyckelord för konferensen var Barnkonventionen 25 år, gör jämlikt gör skillnad så alla barn och unga har en bra start i livet. Under dagen deltog både politiker, tjänstepersoner, verksamhetsnära personer och ungdomar. Totalt var det 159 personer som deltog, 109 vuxna och 50 ungdomar. För att utvärdera konferensdagen och se vad som fungerat bra och vad som behöver utvecklas har en enkät skickats ut via mail till de som deltog under konferensen. En enkät skickades till de vuxna deltagarna och en enkät till de ungdomar som angett en mailadress. Av de vuxna deltagarna så svarade 80 personer på enkäten (92 %). Bland ungdomarna var det endast 4 som svarade, vilket gör att deras svar inte redovisas i denna sammanställning. 46 procent av de svarande är verksamma i Karlskoga kommun, 13 procent i Degerfors, 32 procent i Karlskoga -Degerfors och 10 procent i annan kommun. 88 procent tyckte att förhandsinformationen/inbjudan till konferensen var mycket bra/ganska bra. Någon kommenterade att det skulle framgå ännu mer att detta är viktigt och gärna tydligare beskrivning av erbjudna workshops. De vanligaste anledningarna till att man anmält sig till konferensen var för att det var ett intressant innehåll i programmet eller att man ville få mer kunskap. 44 procent deltog för att möta ungdomar i dialog och 34 procent för att träffa andra politiker och tjänstemän. 94 procent tyckte att upplägget rent innehållsmässigt var mycket bra/ganska bra, och 87,5 procent tyckte att upplägget tidmässigt var mycket bra/ganska bra. Några har lämnat kommentarer om att Fråga en ungdom-passet skulle fått mer tid i programmet.

179 Tjänsteskrivelse 2 (3) FHN.0088 Cirka 80 procent tyckte att maten och fikat som serverades var mycket bra/ganska bra. Deltagarna fick i utvärderingen bedöma vad de tyckte om de olika föreläsningspassen. Christina Stielli föreläste om ungdomar och nätvanor och 94 procent tyckte att hon var mycketbra/ganska bra. Kenneth Ljung fick ersätta Barnombudsmannen Fredrik Malmberg som föreläsare med kort varsel, och 50 procent tyckte att hans föreläsning var mycket bra/ganska bra. Kulturskolan deltog och berättade om El Sistema vilket 70 procent tyckte var mycket bra/ganska bra. I årets konferens fanns det två soffhäng med som syftade till att sammanfatta dagen med hjälp av moderator och deltagande föreläsare. 46 procent tyckte att det var ett givande inslag i konferensen medan övriga inte tyckte det. Några kommentarer som inkommit var att man saknade en röd tråd i inslaget och att det blev lite för spretigt. Det bästa med inslaget var att ungdomarna deltog men att både de och deltagarna i soffan borde fått mer utrymme och deltagit mer i dialog. På grund av sent avhopp från barnombudsmannen så erbjöds tre istället för fyra workshops. Rubrikerna på dessa var: Barnkonventionen i styrning och ledning, Hela världens barn har rättigheter samt Kreativa uttryck och idrottsfritids. 80 procent tyckte att workshopen man deltagit i var mycket bra/ganska bra. Kommentarer som inkommit var att tiden upplevdes som för knapp. Vissa tyckte det var för lokalt anknutet medan någon hade önskat mer lokal koppling på workshopen. I året konferens testades dialogmetoden Fråga en ungdom. 88 procent tyckte att detta var ett mycket bra/ganska bra pass. Ett flertal kommentarer har inkommit kring detta pass varav de flesta handlade om att man upplevde att det var för lite tid avsatt för passet. Många ansåg att detta var ett av de mest givande passen under dagen men att det kanske var svårt för ungdomarna att ta plats och få utrymme i diskussionen. En diskussionsledare och mer tydliga riktlinjer efterfrågades för att få till en mer jämlik dialog. 67 procent besökte den fotoutställning som satts upp för konferensen och många tyckte det var ett trevligt inslag och bra att det gjordes för en god sak. Deltagarna fick ange sitt helhetsintryck av konferensen och 49 procent tyckte att konferensen var mycket bra och 41 procent tyckte den var ganska bra. Några kommentarer var att upplägget var bra och att ungdomsdeltagandet uppskattades. Någon nämnde att man saknade vissa grupper så som lärare och rektorer då de hade kunnat tillföra mycket i diskussionerna som uppkom. 94 procent av de som deltog uppgav att konferensen varit givande för arbetet/det politiska uppdrag man har. Temat upplevdes som relevant och

180 Tjänsteskrivelse 3 (3) FHN.0088 möjligheten att träffa andra för diskussion lyftes fram. 69 procent ansåg att man i sitt fortsatta arbete i mycket stor/ganska stor utsträckning kommer att ha nytta av det man tagit del av under konferensen. Bland annat lyftes; att jobba för ökad samverkan, i större utsträckning lyfta in barnperspektivet och vara mer uppmärksam på barns rättigheter samt att lyssna mer på barn och unga. Att jobba för att stärka skolan/elevhälsan nämnde flera som viktigt. Några förslag på teman för kommande konferens lyftes fram: jämställdhet, jämlik hälsa, integration och mångfald, barnrätt, genus och normer, idrotten och föreningslivets viktiga funktion för jämlikhet och integration, tidiga insatser, hur mår skolan, de gröna värdenas betydelse, föräldrastöd samt äldre och vård. Att tydliggöra vikten av konferensen för fortsatt samverkan och samarbete är viktigt för att få fler chefer att delta samt att öka möjligheten för dialog med ungdomar lyftes också upp. Ida Broman Folkhälsoutvecklare

181

182 Handläggare: Ida Broman, Folkhälsoförvaltningen Deltagande politiker: Anders Olsson, Kommunfullmäktige Karlskoga kommun Ida Edström, Gymnasienämnden Karlskoga/Degerfors Hafife Turgay, Gymnasienämnden Karlskoga/Degerfors Margareta Ericsson-Hägg, Socialnämnden Karlskoga Martin Hårsmar, Folkhälsonämnden Karlskoga/Degerfors Tony Ring, Kommunstyrelsen Karlskoga kommun Linda Brunzell, Barn- och utbildningsnämnden Karlskoga Deltagande ungdomar: årskurs 1-3 Möckelngymnasiet, SPIN Bregårdsskolan Återrapportering politikerlunch Möckelngymnasiet Karlskoga, 4 november Skola Elevrådet kan bli mer aktivt Det är lite kallt i lokalerna Fler uttag för laddning önskas Trivs bra i skolan Är negativt att gå mellan Bregårdsskolan och Möckelngymnaiset Är bra att svenska och utländska elever hjälper varandra med språket För få svensklektioner vid utländsk bakgrund Ont om stolar i klassrum Trångt med många elever Får för det mesta hjälp, men saknas lite lärare Betygssystemet: hur kan man bli motiverad att studera om man misslyckats tidigt på terminen med ett prov, då går det ändå ute att få högsta betyg Diskussion kring skolan och program Diskussion kring körkortsprov Diskussion kring möjligheterna till praktik Skolmattsservering Är negativt att gå mellan Bregårdsskolan och Möckelngymnaiset för att äta Trångt vid lunchen Diskussion kring skolmaten Fritid Det finns få saker att göra på kvällarna om man vill umgås/plugga Ganska lätt att komma i kontakt med föreningslivet Har inte riktigt koll på ungdomsrådet men vill gärna veta mer g:\folkhälsa och barnkonvention\medborgardialog\politikerluncher\sammanställning luncher totalt\\ återrapportering politikerlunch möckelngymnasiet karlskoga.docx

183 (2) Politik Är inte coolt men nödvändigt Demokrati är ett måste för att ett land ska komma framåt Diskussion kring inflytande Diskussion kring blivande arbetsmarknad

184

185 Tjänsteskrivelse Handläggare: Emmy Andersson FHN.0013 Folkhälsonämnden Inkomna handlingar Följande handlingar anmäls Protokollsutdrag Karlskoga 1. Protokollsutdrag KS AU Riktlinjer lönebildning 2. Protokollsutdrag KS AU Resultat från undersökning angående nämndernas arbete med mål inför Protokollsutdrag KF Anhållan om entledigande som ordinarie ledamot i Folkhälsonämnden från Lawrence Bishop (S) 4. Protokollsutdrag KF Karlskoga kommuns delårsrapport januari - augusti 5. Protokollsutdrag KF Revidering av folkhälsonämndens reglemente 6. Protokollsutdrag KFN Dansa Pausa 7. Protokollsutdrag SBN Sammanträdesdagar Protokollsutdrag KS Ekonomisk rapport januari-oktober c:\temp\eann9spjmb.doc

186 Protokollsutdrag 1 (1) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen arbetsutskott KS AU 67 KS.0173 Riktlinjer lönebildning Sammanfattning I samband med revision av kommunens arbete med personalförsörjning lyftes frågan om att revidera lönepolicyn. I samband med detta har det efterfrågats riktlinjer för att skapa en tydlighet i lönesättningen. Lönepolicyn reviderades och antogs i kommunfullmäktige Efter det har arbetet med framtagandet av riktlinjer för lönebildning fortgått. En del i arbetet har varit att samtliga personalledare och arbetstagarorganisationer har varit delaktiga och har fått lämna synpunkter. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 8 oktober Riktlinjer för lönebildning Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att godkänna Riktlinjer för lönebildning med justeringar enligt arbetsutskottets diskussion. Expedieras till Samtliga nämnder Personalchef Justerande Utdragsbestyrkande

187 Riktlinje För lönebildning Planering och genomförande av löneöversyn Fastställd av: KS AU 67 Revideras senast:

188 Innehållsförteckning Riktlinje För lönebildning... 3 Omfattning... 3 Angränsande styrdokument... 3 Syfte... 3 Ansvar för efterlevnad... 3 Lönebildning... 3 Lönesättning i Karlskoga kommun... 4 Lönesättning vid nyanställning... 5 Lönesättning vid löneöversyn... 5 Lönesättning mellan löneöversyner... 5 Löneöversynsprocessen... 6 Arbetsgivarens analyser... 6 Arbetsgivarens planerade åtgärder... 6 Utvecklings- och bedömningssamtal... 7 Överläggning inför löneöversyn... 7 Löneöversynsmodell... 7 Ny lön och uppföljning... 8 I samband med löneöversyn ska följande beaktas... 9 Vision. Övergripande beskrivning av ett önskvärt framtida tillstånd. Ska ange i vilken riktning kommunen är på väg. För Karlskoga kommun finns en vision Vision Mål och budget. Dokumentet Mål och budget sammanfattar vad kommunens verksamheter ska uppnå (mål och resultat) inom den närmaste treårsperioden i syfte att nå Vision 2020 samt vilka ekonomiska resurser som finns till verksamheternas förfogande. Mål och resultat följs upp tre gånger om året efter april, augusti och december Program. En översiktlig politisk viljeriktning inom ett sakområde. Särskild definition i plan- och byggsammanhang eller annat. Policy. Kommunens grundläggande förhållningssätt/värderingar och vägledande principer. Diarienummer: KS.0173 Ansvarig enhet: Personalavdelningen Riktlinje. Beskriver tillvägagångssätt i olika sakfrågor och är ett stöd för hur frågor bör hanteras och genomföras.

189 Riktlinje För lönebildning Alla anställda inom Karlskoga kommun arbetar för dem som lever och verkar i Karlskoga. Vi kännetecknas av öppenhet och nytänkande Vi visar respekt för uppdrag, individ och omvärld Vårt arbetssätt präglas av enkelhet Vårt arbete kännetecknas av helhetssyn Ur Gemensamma värderingar i Karlskoga kommun Omfattning Planering och genomförande av löneöversyn gäller för samtliga i Karlskoga kommun. Angränsande styrdokument Värdegrund i Karlskoga kommun Chef- och ledarpolicy Medarbetarpolicy Lönepolicy Syfte Riktlinjerna syftar till att ge en tydlig bild av lönebildningsarbetet, planering och genomförande av löneöversyn, roller och ansvar. Ansvar för efterlevnad Samtliga chefer har ansvar för att säkerställa att riktlinjerna efterföljs. Lönebildning Lönebildning är ett styrmedel för att utveckla den kommunala verksamheten utifrån lokala förutsättningar. Löneökningarna utgör normalt kommunens största årliga investering och behöver därför relateras till de lokala ekonomiska förutsättningarna. Med löneavtal utan centralt angiven nivå har Karlskoga kommun fått ett större ansvar för den egna lönebildningen. Lönebildning kan beskrivas som de processer som leder fram till en lönestruktur ända ner till den enskilde medarbetarens lön. Den ska medverka till att målen för verksamheten uppnås och att verksamhet bedrivs ändamålsenligt och effektivt. Lönebildning och lönesättning ska också bidra till att arbetsgivaren kan rekrytera och behålla medarbetare med rätt kompetens där rätt lön utgör en drivkraft för goda insatser, kompetensutveckling och bra arbetsresultat. Lönebildning är ett långsiktigt kontinuerligt arbete där chefer på alla nivåer måste vara delaktiga. Det krävs perspektiv både utifrån helhet och dels framförallt stor lojalitet mellan enheter, verksamheter och förvaltningar för att nå uppställda mål. Lönebildning ska implementeras i övrig verksamhetsstyrning och blir då en viktig del av Karlskoga kommuns verksamhetsplanering. I budgetprocessen tydliggörs ekonomiska ramar och behov av löneökningar. Planeringen av löneöversyn måste därför integreras med budgetarbetet och kommunens övriga planeringsarbete. En förutsättning för att lönebildningsarbetet ska bli ett styrmedel för verksamheten är att planering, genomförande och tidplaner är väl förankrade i verksamheten. Lönebildningsarbetet består av många delar. Grundläggande krav i lagar och avtal, kartläggning av kommunens interna lönebild, omvärldsanalyser, önskad styrning av lönebilden på kort och lång sikt samt planering och uppföljning av vilka åtgärder som både bör och måste vidtas. Löneavtalens konstruktion förutsätter att alla chefer och medarbetare i organisationen är insatta i lönepolitiken. Verksamhetsansvariga chefer ska delta i diskussioner av strategisk karaktär 3 (10)

190 med uppdraget att inventera och redovisa sina behov och önskemål inför kommande löneöversyn och beaktas i budgetprocessen. Kommunstyrelsens arbetsutskott fastställer ramarna för de årliga löneöversynerna. Förvaltningschefsgruppen ansvar för den kommunövergripande lönebildningen. Karlskoga kommun är en arbetsgivare därför ska inte lön användas som konkurrensmedel inom kommunen. Ett aktivt lönearbete bör leda fram till att både verksamheter och medarbetare utvecklas. Syftet är att skapa en process där medarbetarens resultat och löneutveckling knyts samman så att det positiva sambandet mellan lön, motivation och resultat uppnås. Följande faktorer påverkar lönebildningen: befattningens lönenivå löneläget på arbetsmarknaden bedömning av personliga kvalifikationer Befattningens lönenivå baseras på arbetsvärderingens faktorer såsom: kunskap och färdigheter ansvarstagande ansträngning arbetsmiljöförutsättningar Bedömningen av den individuella prestationen sker utifrån lönekriterier. möjlighet till delaktighet kring utformningen av de verksamhetsanpassade lönekriterierna. Kriterierna bör årligen tas upp och preciseras, exempelvis på arbetsplatsträffar. I framtagande av lönekriterier ska Karlskoga kommuns värdeord beaktas. Lönebildningsarbetet förutsätter därför regelbundna utvecklings- och lönesamtal med god kvalitet. Där en dialog förs mellan chef och medarbetare om mål, förväntningar, krav, uppnådda resultat och lön. Lönesättning i Karlskoga kommun De centrala löneavtalen förespråkar en lönesättning som kombinerar arbetsuppgifternas krav med medarbetarens prestation. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhens effektivitet, produktivitet och kvalititet. Förutsättningarna att rekrytera, utveckla och behålla arbetskraft påverkar också löne- och anställningsvillkoren. Att arbeta med lönebildning och anpassa lönenivåer är ett långsiktigt och strategiskt arbete där individuell och differentierad lönesättning blir ett viktigt verktyg och styrmedel. Att våga differentiera kräver chefer med mod och ett bra underlag av bedömning utifrån lönekriterierna. Lönekriterier är bedömningsgrunder för att sätta lön. Tydliga lönekriterier som kopplar till verksamhetsmålen och medarbetare som vet vad som krävs för en högre lön, är viktiga förutsättningar för en ökad lönespridning. Lönekriterier kan tas fram på en övergripande nivå, men bör brytas ner och/eller anpassas till de enskilda arbetsplatsernas förutsättningar. Det är viktigt att lönekriterierna så långt som möjligt täcker in alla delar av arbetet. Fyra till sex väldefinierade lönekriterier föreslås. Verksamheten ansvarar för att lönekriterier finns framtagna och förankras. Samverkan med arbetstagarorganisationer sker i enlighet med samverkansavtalet. Medarbetare ska ges Med individuell lön menas att medarbetare med likvärdig kunskap och erfarenhet inom samma befattning kan ha olika lön beroende på individuell prestation. 4 (10)