Tid: onsdagen den 15 april 2015, klockan Plats: Samlingssalen, Letälvsgården, Sveagatan 11, Degerfors

Transkript

1 G

2 Kallelse/Föredragningslista 1 (2) Folkhälsonämnden sammanträder Tid: onsdagen den 15 april 2015, klockan Plats: Samlingssalen, Letälvsgården, Sveagatan 11, Degerfors Ersättarna underrättas om sammanträdet. Handlingarna publiceras också på webbplatsen: under Kommun & politik/ Demokrati Fastställande av dagordning Val av justerare Förslag: Ireen von Wachenfeldt, ersättare Melissa Molnstrand Ärende Handlingar Föredragande Beslutsärende 1. Ekonomisk månadsrapport januari-mars 2015 X Madelene Hedström 2. Uppdrag att genomföra organisationsöversyn Svar från Folkhälsonämnden angående mål och budget X X Ulrika Lundgren Madelene Hedström, Ulrika Lundgren 4. Brukarundersökning städning av skoltoaletter X Camilla Jern Informationsärende 5. Promenadfråga - skoltoaletter X Beslutsärende 6. Brukarundersökning maten i förskolan X Camilla Jern 7. Brukarundersökning skolmat X Camilla Jern 8. Utvärdering av kvalitetsåtagande för specialkost 9. Rapport om ekologiska, lokala och närproducerade livsmedel X X Camilla Jern, Liz Silvergrund Elfsberg Liz Silvergrund Elfsberg

3 Kallelse/Föredragningslista 2 (2) Ärende Handlingar Föredragande 10. Folkhälsopolitisk policy - förlängning X Ulrika Lundgren 11. Barn- och ungdomspolitisk policy förlängning X Ulrika Lundgren 12. Folkhälsopolitisk plan Karlskoga - förlängning X Ulrika Lundgren 13. Folkhälsopolitisk plan Degerfors - förlängning X Ulrika Lundgren 14. Begäran om förlängd ärendetid Handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn X Ulrika Lundgren 15. Inbjudan till Nyckeltalsdag 2015 X Emmy Andersson 16. Slutrapport folkhälsonämndens visualiseringsprojekt X Lena Edlund Informationsärende 17. Utvärdering av folkhälsoplanerna Cecilia Ljung, Camilla Jern 18. Stoppa langningen 2015, Cecilia Ljung 19. Utskick av faktablad om spice Cecilia Ljung 20. Medarbetarundersökning 2014 Ulrika Lundgren 21. Rapport från ledamöter X 22. Funktionsnedsättning ur ett folkhälsoperspektiv 23. Information till folkhälsonämnden 24. Inkomna handlingar Anmälan 25. Delegeringsbeslut Anmälan

4

5 Tjänsteskrivelse Handläggare: Ulrika Lundgren FHN Folkhälsonämnden Ekonomisk rapport januari-mars 2015 Sammanfattning Folkhälsoförvaltningen har upprättat en ekonomisk rapport, januari-mars 2015, vilken är grundad på de ekonomiska ramar Kommunfullmäktige fastställt. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 26 mars Ekonomisk rapport januari-mars 2015, Folkhälsonämnden. Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden godkänner ekonomisk rapport januari mars Madelene Hedström Ekonom c:\temp\ulun9uyf3q.doc

6 Ekonomisk rapport Januari mars

7 Driftredovisning Utfall 2015 jan-mar Prognos 2015 Budget 2015 Avvikelse 2015 Kostnader varav personal varav personal bemanningsenheten Intäkter Nettokostnader Nettobudget Eventuella avvikelser Nettokostnader per verksamhet Nämnd Stab Kostverksamhet Städverksamhet Folkhälsa och barnkonvention Summa nettokostnader Kommentarer till resultat och prognos vid eventuell avvikelse Folkhälsonämnden redovisar ett underskott på 1,1 mnkr mot budget efter mars vilket motsvarar 0,8 % av omsättningen. Den främsta orsaken är högre personalkostnader än budgeterat på grund av hög sjukfrånvaro samt kostnad för avgångsvederlag. En genomlysning av sjukfrånvaron har gjorts under 2014 och resultatet från rapporten är en del i arbetet med att få personalbudgeten i balans Även kostnader som inte finns budgeterade påverkar nämndens resultat såsom hämtning av miljöavfall, utbildningar i nytt kostdatasystem och ökad hyreskostnad. Prognosen för 2015 är ett överskott där 553 tkr avser Heltidsprojektet och resterande är en sparåtgärd på grund av 2014 års underskott.

8 Uppföljning av treårsbudget Utifrån de direktiv som anges i beslutet för treårsbudgeten ska varje nämnd totalt redovisa ett nollresultat vid budgetperiodens utgång. Redovisning tkr Ingående balans 2014 Utfall 2014 Prognos 2015 Prognos Resultat i förhållande till budget Kommentarer till åtgärdsplan 2014 redovisade Folkhälsonämnden ett underskott på 2,7 mnkr mot budget vilket var 1,9 procent av omsättningen. Underskottet gäller bara verksamheten i Karlskoga eftersom en reglering gjorts mot verksamheterna i Degerfors. Av underskott var 553 tkr ett planerat underskott inom Heltidsprojektet. Kost- och städverksamheternas personalbudget kommer att analyseras under 2015 för att hitta förbättringsåtgärder. Resultatet av ett projekt inom städverksamheten, genomfört under 2014 på grund av den höga sjukfrånvaron, ska användas i analysen. Prognosen är ett nollresultat vid slutet av 2016 under förutsättning att verksamheterna kan reducera kostnaderna utan att försämra kvalitén. Redovisat löneutfall jämfört med 2014, netto Utfall jan-mar 2014 Utfall jan-mar Kommentarer Till ovanstående kostnader tillkommer personalkostnader för vikarier via bemanningsenheten. Januarimars 2015 uppgick kostnaden till tkr och motsvarande period föregående år tkr. Investeringar Investeringar tkr Utfall 2015 jan-mar Prognos 2015 Budget 2015 Avvikelse 2015 Städmaskiner Köksutrustning Övriga investeringar Överfört från Varav överförs till nästa år Summa investeringsutgifter Kommentarer investeringar På grund av att några planerade investeringar avseende köksutrustning inte kunde levereras i slutet av 2014 har 100 tkr förts över till 2015 års investeringsbudget.

9

10 Tjänsteskrivelse Handläggare: Madelene Hedström FHN Folkhälsonämnden Uppdrag att genomföra organisationsöversyn Sammanfattning Folkhälsonämndens underskott 2014 beror främst på högre personalkostnader än budgeterat. Underskottet för personalkostnader totalt sett 2014 var 3,8 mnkr varav 490 tkr avsåg avgångsvederlag inom ramen för heltidsprojektet. Orsakerna till de höga personalkostnaderna har under 2014 varit extrapersonal för flytt av produktionskök, resurs inom produktion för skola och gymnasiet samt höga vikariekostnader i samband med sjukfrånvaro. Så kallad mertidsersättning och vid tillfällen har även övertidsersättning betalats ut. Förmedlingsavgiften för vikarier via bemanningsenheten finns inte budgeterad och den kostnaden 2014 motsvarar cirka 400 tkr. Detta är något som måste reduceras alternativt arbetas in i befintlig budget. Köks- och städområdena behöver ses över så att personaltätheten stämmer överens med aktuell produktion samt att för att få möjlighet att skapa en mer flexibel organisation. Förvaltningens personalorganisation måste utgå från uppdraget när områden ses över. De senaste åren har ökat antal elever inom skolans produktion medan personaltätheten har varit nästintill den samma, vilket bör ses över. Inom ramen för heltidsprojektet finns redan uppdraget att se över kombinationstjänster och organisation i syfte att åstadkomma heltidstjänster. Folkhälsonämnden uppdrar därför åt förvaltningen att se över personalorganisationen inom köks- och städområden i Karlskoga och Degerfors och beskriva de ekonomiska, arbetsmiljömässiga och verksamhetsmässiga konsekvenserna av detta. Folkhälsonämnden ger också i uppdrag till förvaltningen att presentera en uppdragsstyrd personalorganisation inom förvaltningen. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 26 mars 2015.

11 (2) Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden uppdrar åt förvaltningen att genomföra en organisationsöversyn Ulrika Lundgren Förvaltningschef Expedieras till Verksamhetschefer kost och städ Förvaltningsekonom varksamhetsstrateg

12

13 Tjänsteskrivelse Handläggare: Ulrika Lundgren FHN Folkhälsonämnden Svar från Folkhälsonämnden angående mål och budget Sammanfattning Kommunstyrelsens arbetsutskott har gjort några ställningstaganden och ställt frågor som kommunstyrelsens arbetsutskott vill att nämnderna genomför/belyser. Degerfors kommun har deltagit vid samrådsmöte där den gemensamma nämndens resultat för 2014 samt förutsättningar för mål och budget , har diskuterats. Det finns ingen tilldelad driftram för kost- och städverksamheten. Därför är det viktigt att poängtera att i de ramar som fördelats för de andra nämnderna ingår även kostnaderna för kost och städ. Folkhälsonämnden välkomnar att beställande/köpande nämnder kompenseras för prisökningen med kostnaden för löneökningsutfall. Folkhälsonämnden välkomnar budgetförutsättningen att kunna höja råvarukostnaden med 2 %. Planerade skolor och förskolor som kommer öppnas upp behöver bemannas med ny köks- och städpersonal. Det finns inte någon möjlighet att öka produktionen utan att öka personalstyrkan. De produktionskök som finns kvar i dagsläget är maximerade. Det finns ingen möjlighet att utöka produktionen utan att investera i lokalerna och/eller utrustning. Förslag till styrmåtten för ekonomisk utsatthet är påverkansbara ur ett kommunperspektiv för att förebygga ekonomisk utsatthet bland barn och unga. Folkhälsonämnden har diskuterat målformuleringar och ambitionsnivåer utifrån tidigare resultat samt de planeringsförutsättningar som finns. Detta gör att några styrmått har tagits bort. Några har lagts till och för några styrmått har ambitionsnivån ändrats. Ett mål har omformulerats för att bättre stämma med nämndens uppdrag. Att besluta om Folkhälsonämndens mål och budget innebär att olika perspektiv kommer i konflikt med varandra inom ramen för hållbar utveckling. Barns bästa kan tillgodoses men den upplevda brukarnöjdheten är låg och behöver kompenseras mer för att kunna uppnå tidigare nivåer av nöjdhet. Den ekonomiska situationen och det ökade barn och elevantalet gör att verksamheterna är ansträngda. c:\temp\ulun9uyjsq.doc

14 (4) För att uppnå en god hälsa på lika villkor i hela befolkningen, ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt vid barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället. Detta kan uppnås om samverkan inom och mellan kommunernas verksamheter uppnås i enlighet med projektspecifikationen Gör jämlikt-gör skillnad. Då kan en konstruktiv folkhälsoeffekt med barns bästa i fokus, åstadkommas. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 26 mars Svar från Folkhälsonämnden angående mål och budget Förslag; Folkhälsonämnden Mål och budget Bilaga 1 flödesschema styrdokument ekonomisk utsatthet Bilaga 2 matris för styrmått ekonomisk utsatthet. Bilaga 3 förslag till styrmått ekonomisk utsatthet, lokal nivå. Överväganden Folkhälsonämndens mål och budget innebär att kostnadstäckning inte kan ges fullt ut för nämndens kostnader samt då barn och elevantal ökar. Detta syns i resultaten från brukarundersökningar i nöjdhet med skollunch samt med städning av skoltoaletter. Arbetet med städning och med måltiderna i kommunerna är både förebyggande och främjande. Syftet är att via miljön och maten skapa god och jämlik hälsa för våra innevånare i kommunerna. Mätta och trygga barn och unga gör att de växer och utvecklas som människor. Här kommer det ekonomiska perspektivet i konflikt med det socialt/kulturella perspektivet. Med utgångspunkt från material från det nationella arbetet med jämlikhet i hälsa och social hållbarhet, kan konstateras att Karlskoga och Degerfors policy behöver bredda grunden för att nå en ökad social hållbarhet och jämlikhet i hälsa. Det nationella arbetet drivs av Sveriges kommuner och landsting i samarbete med Folkhälsomyndigheten. Ett samlingsmaterial som är framtaget av Sveriges kommuner och landsting Gör jämlikt gör skillnad visar upp fem rekommendationer. Detta är utgångspunkt för kommande arbete i Karlskoga och Degerfors. Konsekvensbeskrivning Att besluta om Folkhälsonämndens mål och budget innebär att olika perspektiv kommer i konflikt med varandra inom ramen för hållbar utveckling. Barns bästa kan tillgodoses men den upplevda brukarnöjdheten är låg och behöver kompenseras mer för att kunna uppnå tidigare nivåer av nöjdhet. Den ekonomiska situationen och det ökade barn och elevantalet gör att verksamheterna är ansträngda.

15 (4) Sociala/kulturella konsekvenser För att uppnå en god hälsa på lika villkor i hela befolkningen, ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt vid barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället. Detta kan uppnås om samverkan inom och mellan kommunernas verksamheter uppnås i enlighet med projektspecifikationen Gör jämlikt-gör skillnad. Då kan en konstruktiv folkhälsoeffekt med barns bästa i fokus, åstadkommas. Att kunna försörja sig på sitt arbete är en viktig jämställdhetsfråga och intentionen med Heltidsprojektet. Att åstadkomma detta inom ramen för befintlig personalbudget tar lång tid och kräver organisationsförändring för att kunna öka antalet heltidstjänster i förvaltningen. Det innebär ett långsiktigt arbete med utveckling av organisationen utifrån ett brukarperspektiv. Ett sådant arbete kräver både tid och ekonomiska resurser, vilket gör att det tar tid att genomföra. Heltidsprojektet pågår till och med 2015 och syftet är att under projekttiden är att hitta modeller för att möjliggöra heltider. Arbetet med att erbjuda heltider ska vara påbörjat till år 2016, men kommer inte att vara färdigt då. Ekologiska konsekvenser 2014 uppmättes ekologiska inköp till 13,2 % av totala livsmedelsinköp. Karlskoga/Degerfors kommuner ligger lägst till i förhållande till andra kommuner i länet. Laxå kommun kommer därefter med 19 % inköpta ekologiska livsmedel. Detta är ett tydligt exempel på när den ekologiska aspekten kommer i konflikt med den ekonomiska aspeketen. Ekonomiska konsekvenser Kommunerna ska lyckas leverera service ur ett brukar/medborgarperspektiv. Det är ju de som tjänster och service är till för och vars skattemedel finansierar servicen. Folkhälsonämndens mål och budget innebär att kostnadstäckning inte kan ges fullt ut för nämndens kostnader samt då barn och elevantal ökar.

16 (4) Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut 1. Folkhälsonämnden godkänner förslag till mål och budget Folkhälsonämnden godkänner förslag till styrmått för ekonomisk utsatthet, för vidare behandling av kommunstyreslen Karlskoga. 3. Folkhälsonämnden lämnar över förslag till mål och budget samt förslag till styrmått för ekonomisk utsatthet, bilaga 1, 2 och 3 till kommunstyrelsen i Karlskoga för vidare budgetarbete. Ulrika Lundgren Förvaltningschef Madelene Hedström Ekonom Camilla Jern Kvalitetsledare Expedieras till Kommunstyrelsen Karlskoga Kommunstyrelsens budgetberedning Degerfors för kännedom

17 Tjänsteskrivelse FHN Handläggare: Ulrika Lundgren, Madelene Hedström, Camilla Jern Folkhälsonämnden Svar från Folkhälsonämnden angående mål och budget enligt preliminära fullmäktigemål och drift- och investeringsramar för inklusive planerings-förutsättningar. Innehåll Svar från Folkhälsonämnden angående mål och budget Sammanfattning... 2 Beslutsunderlag... 3 Bakgrund... 3 Beskrivning av ärendet... 3 Värdkommunens planeringsförutsättningar... 3 Finansiella mål... 4 Övriga förutsättningar Fullmäktigemål... 5 Ramar för drift och investeringar... 6 Ramar för drift... 6 Övriga kostnadsökningar... 7 Investeringar... 7 Uppdrag till samtliga nämnder... 9 Mått och ambitionsnivåer för fullmäktigemålen... 9 Komplettering av mått till fullmäktigemålen Nämndmål för Överväganden... 12

18 (12) FHN Sammanfattning Kommunstyrelsens arbetsutskott har gjort några ställningstaganden och ställt frågor som kommunstyrelsens arbetsutskott vill att nämnderna genomför/belyser. Degerfors kommun har deltagit vid samrådsmöte där den gemensamma nämndens resultat för 2014 samt förutsättningar för mål och budget , har diskuterats. Det finns ingen tilldelad driftram för kost- och städverksamheten. Därför är det viktigt att poängtera att i de ramar som fördelats för de andra nämnderna ingår även kostnaderna för kost och städ. Folkhälsonämnden välkomnar att beställande/köpande nämnder kompenseras för prisökningen med kostnaden för löneökningsutfall. Folkhälsonämnden välkomnar budgetförutsättningen att kunna höja råvarukostnaden med 2 %. Planerade skolor och förskolor som kommer öppnas upp behöver bemannas med ny köks- och städpersonal. Det finns inte någon möjlighet att öka produktionen utan att öka personalstyrkan. De produktionskök som finns kvar i dagsläget är maximerade. Det finns ingen möjlighet att utöka produktionen utan att investera i lokalerna och/eller utrustning. Förslag till styrmåtten för ekonomisk utsatthet är påverkansbara ur ett kommunperspektiv för att förebygga ekonomisk utsatthet bland barn och unga. Folkhälsonämnden har diskuterat målformuleringar och ambitionsnivåer utifrån tidigare resultat samt de planeringsförutsättningar som finns. Detta gör att några styrmått har tagits bort. Några har lagts till och för några styrmått har ambitionsnivån ändrats. Ett mål har omformulerats för att bättre stämma med nämndens uppdrag. Att besluta om Folkhälsonämndens mål och budget innebär att olika perspektiv kommer i konflikt med varandra inom ramen för hållbar utveckling. Barns bästa kan tillgodoses men den upplevda brukarnöjdheten är låg och behöver kompenseras mer för att kunna uppnå tidigare nivåer av nöjdhet. Den ekonomiska situationen och det ökade barn och elevantalet gör att verksamheterna är ansträngda. För att uppnå en god hälsa på lika villkor i hela befolkningen, ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt vid barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället. Detta kan uppnås om samverkan inom och mellan kommunernas verksamheter uppnås i enlighet med projektspecifikationen Gör jämlikt-gör skillnad. Då kan en konstruktiv folkhälsoeffekt med barns bästa i fokus, åstadkommas.

19 (12) FHN Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 26 mars Svar från Folkhälsonämnden angående mål och budget Förslag; Folkhälsonämnden Mål och budget Bilaga 1 flödesschema styrdokument ekonomisk utsatthet Bilaga 2 matris för styrmått ekonomisk utsatthet. Bilaga 3 förslag till styrmått ekonomisk utsatthet, lokal nivå. Bakgrund Kommunstyrelsens arbetsutskott har gått igenom verksamhetsresultat och ekonomiskt resultat på både kommunövergripande nivå och på styrelse/nämndnivå för Genomgångarna mynnade ut i några ställningstaganden och frågor som kommunstyrelsens arbetsutskott vill att nämnderna genomför/belyser samt att nämnderna ger förslag på nämndmål för Degerfors kommun via kommunstyrelsens arbetsutskott och Degerfors ekonomichef har deltagit vid samrådsmöte där den gemensamma nämndens resultat för 2014 samt förutsättningar för mål och budget , har diskuterats. Genomgångarna har mynnat ut i ett antal uppdrag till nämnderna som kommunstyrelsens arbetsutskott i Karlskoga, som värdkommun för samverkan, vill att nämnderna genomför/belyser. Degerfors kommun har genomfört sin budgetdag där samtliga nämnder och styrelsens förutsättningar inför mål och budget diskuterades. Ytterligare uppdrag från Degerfors budgetberedning har i dagsläget inte lämnats till den gemensamma folkhälsonämnden. Det gör att de förutsättningar som diskuterats vid samråd och som lämnats av värdkommunen, är grunden för förslag till Folkhälsonämndens mål och Budget Beskrivning av ärendet Det fortsatta budgetarbetet ska utgå från oförändrad skattenivå för perioden Befolkningsutvecklingen har varit positiv för Karlskoga och Degerfors under Per 31 december uppgår Degerfors befolkning till personer. Värdkommunens planeringsförutsättningar Per 31 december 2014 uppgår Karlskogas befolkning till personer. Ökningen beror på inrikes inflyttning och immigration. Totalt har befolkningen ökat 326 personer under januari-december För att beräkna skatteunderlaget har följande befolkningssiffror använts: 2016: :

20 (12) FHN : Det finansiella resultatmålet med överskott 2,0 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag skall uppnås i budgeten för Det finansiella målet om investeringsutgifterna ligger fast, d.v.s. nivån på investeringsutgifterna ska inte överstiga nivån på avskrivningarna Finansiella mål Folkhälsonämnden tillstyrker förslaget att det finansiella målet om 2 % ska nås Det finansiella målet påverkar direkt folkhälsonämndens kost- och städverksamheter i och med den kostnadsbudgetering som tillämpas. Historiskt innebär sparkrav på andra nämnder att kost- och städverksamheten utsätts för betydligt större sparkrav än vad den procentuella andelen av respektive nyttjande nämnds driftsram utgör. Folkhälsonämnden tillstyrker även att det finansiella målet för investeringsutgifterna inte överstiger nivån på avskrivningar. Övriga förutsättningar Lönekostnader Inför föreslås folkhälsonämnden få höja priset motsvarande de löneökningar som belastar verksamheten. Folkhälsonämnden välkomnar att beställande/köpande nämnder kompenseras för prisökningen med kostnaden för löneökningsutfall. Degerfors kompenseras inte på samma sätt som Karlskoga, vilket behöver uppmärksammas. Där prognostiseras lönekostnadsökningen i enlighet med den uppräkning som Degerfors kommun tillämpar. Denna kostnadsökning läggs in direkt i kommande års budget och finns med som en förutsättning från årets början. Detta kommuniceras med Degerfors kommuns ekonomichef samt ekonomer. Folkhälsonämndens kost- och städpersonal är i huvudsak medlemmar i fackförbundet Kommunal. Avtalet för Kommunal sträcker sig till 30 april 2016 och kommer att förhandlas under Detta är en osäkerhetsfaktor i planeringsförutsättningarna för folkhälsonämnden kan få ändrade förutsättningar i förhållande till kommande avtal. Råvarukostnader och andel ekologiska råvaror Folkhälsonämnden välkomnar budgetförutsättningen att kunna höja råvarukostnaden med 2 %. Önskan är att kunna ökad andel ekologiska produkter. Råvarukostnaden utgör % av den totala kostnaden för kostverksamheten. Degerfors har genom samrådet inte haft några synpunkter på att folkhälsonämnden ökar råvarukostnaden med 2 %. Övriga nämnder i Karlskoga har fått kompensation i sina ramar för denna ökade

21 (12) FHN råvarukostnad. Detta ser folkhälsonämnden som nödvändigt då det inte finns utrymme för ökade kostnader för råvara inom befintlig budget. Ska andelen ekologiska livsmedel öka enligt förslag behövs beslut om att kunna öka kostnaden för råvara även för För att kunna öka andelen ekologiska inköp behöver ytterligare resurser tillsättas. Framförallt för mejeriprodukter och färskt kött, då detta är de kostsamma delarna vid inköp av råvara. År 2014 var den genomsnittliga totala kostnadsökningen för råvara till offentlig verksamhet 3,9 % varav folkhälsonämnden fick höja priset med 2 %. År 2013 var motsvarande total kostnadsökning 4 %. Det gör att budgeterat belopp för råvara inte har räckt till för den lägsta nivå på råvara som budgeterats. Folkhälsonämnden har under 2014 köpt in råvaror för 991,8 tkr (tusen kronor) mer än budgeterat. Detta regelerat med hänsyn till förändrat portionsunderlag under året. Resterande kostnadsökning har inte kunnat sparas in av nämnden under året. Tillsammans med ökade kostnader för sjukfrånvaro utgör detta en del av det underskott som folkhälsonämnden fått för Efter första halvåret 2014 uppmättes andelen till 9,5 % inköpta ekologiska livsmedel och under andra halvåret 2014 uppmättes det till 16,7 % ekologiskt vilket gjorde att man på helåret uppmätte ekologiska inköp till 13,2 % av totalt inköpta livsmedel. Ökningen har åstadkommits genom god planering och att råvarubudgeten överskridits. Arbetet med städning och måltiderna i kommunerna är både förebyggande och främjande. Syftet är att via miljö och mat skapa god och jämlik hälsa för våra innevånare i kommunerna. Mätta och trygga barn och unga gör att de växer och utvecklas som människor. Central hantering av läsplattor för politiker Den kostnad som folkhälsonämnden har för politikernas läsplattor finns som en del i det pris köpande nämnder betalar för kost- och städ. Detta innebär att de köpande nämnderna har driftram för folkhälsonämndens kostnad avseende läsplattor. Detta måste beaktas när en beräkning görs av omfördelning av ramar från de olika nämnderna. Folkhälsonämnden har ingen ram att omfördela. Omfördelning driftramar för central hantering av förtroendevaldas läsplattor bör ske anser Folkhälsonämnden. Istället för att varje nämnd skall administrera hantering av läsplattor bör central hantering ske av Kommunstyrelsens IT-avdelning för en tids- och kostnadseffektiv hantering. Fullmäktigemål Folkhälsonämnden tillstyrker förslaget att de sju fullmäktigemålen som föreslås gälla för resten av mandatperioden.

22 (12) FHN Ramar för drift och investeringar Kommunstyrelsens arbetsutskott har upprättat ett preliminärt förslag till drift- och investeringsramar för respektive nämnd. Kompensation för ökade driftskostnader p g a investeringar förutsätter investeringsbeslut. Ramar för drift Avtalsbunden ram Folkhälsonämndens driftram är till största del avtalsbunden till Region Örebro län för kommunernas folkhälsoarbete och Region Örebro läns motkrav på hälften- finansiering, för att anslå pengar till kommunerna. I driftramen för folkhälsa och barnkonvention ingår även riktade medel till Ung medborgardialog motsvarande 300 tkr samt 75 tkr för Drogfri skolavslutning. Ingen driftsram för kost- och städverksamheter Det finns ingen tilldelad driftram för kost- och städverksamheten. Därför är det viktigt att poängtera att i de ramar som fördelats för de andra nämnderna i Karlskoga och Degerfors , ingår även kostnaderna för kost och städ. Beställande nämnder betalar för kost- och städtjänsterna med tilldelad ram samt genom de avgifter kommuninnevånarna betalar för vård och omsorg om barn och gamla i kommunerna. Då nämndens kostnader ingår som kostnad i övriga nämnders ramar i två kommuner, utgör nämndens ram en mycket liten del av den totala omsättningen. Respektive nämnds andel av driftsram för kost och städ Utifrån budget 2015 (ej caféverksamhet) (TKR) Driftram totalt Städkostnad Städ % Kostkostnad Kost % KS ,5 0,44% SOC ,5 0,79% ,0 3,80% BUN ,3 3,62% ,5 7,26% GN ,6 2,07% 6 171,3 4,00% KFN ,2 3,47% SBN ,0 2,68% Degerfors driftramar enl budgetdokument (SID. 24) Städ (TKR) Driftram totalt Städkostnad % Kostkostnad Kost % KUN ,9 4,43% ,0 7,18% SOC ,8 0,66% 8 032,4 4,00% KS ,7 0,28% 0,00% BERÄKNAT PÅ BUDGETERADE NETTOKOSTNADER 2015

23 (12) FHN Förslag; Omfördelning av driftsram för barn- och utbildningsnämnden Folkhälsonämnden erhåller 205 tkr i driftram för kostverksamheten vilket avser ett lönebidrag samt kompensation för löneökningar avseende städ i skolrestaurangen (matsalen) inom barn- och utbildningsnämnden. Skolrestaurangen (matsalen) ligger organisatoriskt under respektive rektor och inte under folkhälsonämnden. För att kostverksamheten ska bli helt intäktsfinansierad föreslås att 205 tkr i driftram flyttas till barn- och utbildningsnämnden och att kostverksamheten därför kan öka kostnaderna med motsvarande belopp. Övriga kostnadsökningar Ökade lönekostnader med anledning av öppnade av skolor och förskolor Inom förskolan och skolan i Karlskoga har portionsantalet ökat under de senaste åren utan att kostnaden för kost och städ har tillåtits öka. Den eventuella tröskeleffekt som funnits har tagits tillvara och den möjligheten finns inte alls kvar. Det gör att de planerade skolor och förskolor som kommer öppnas upp behöver bemannas med ny köks- och städpersonal. Det finns inte någon möjlighet att öka produktionen utan att öka personalstyrkan. Konsekvenserna ses tydligt i 2014 års resultat. Detta gör att kostnaderna kommer att öka för kost- och städpersonal samt drift då nya enheter öppnar, vilket behöver beräknas i samband med beslut om nya enheter. Ett system för köpande nämnders beställning av kost och städ håller på att utarbetas då det idag är väldigt kort varsel för att verkställa beställningar inför de organisationsförändringar som respektive nämnd planerar. Investeringar Begränsad produktionskapacitet De produktionskök som finns kvar i dagsläget är maximerade. Det finns ingen möjlighet att utöka produktionen utan att investera i lokalerna och/eller utrustning. De beslut som hittills tagits kring lokaler för skola och förskola har för folkhälsonämndens del inneburit att Aggerdusskolan och Stråningstorpskolans kök inte längre är funktionella. Risken för skador ökar med antalet elever. Trånga ytor och ökad stress är en farlig kombination. Åtgärder behöver planeras och genomföras så snart som möjligt. Folkhälsonämnden ansökte i september 2013 om att investeringsmedel motsvarande tkr omfördelas för år 2013 och år 2014 för att åtgärda arbetsmiljön. Detta var inte möjligt vilket gjorde att folkhälsonämndens förde över investeringsmedel motsvarande 155 tkr till Samhällsbyggnadsnämndens investeringsbudget. avseende ombyggnation av Aggerudsskolans kök. Arbetsmiljöåtgärder måste genomföras senast Beroende på vilka beslut som tas avseende uppdrag om lokalöversyn för förskola och skola, kommer in olika investeringsbehov att uppstå under

24 (12) FHN perioden Dessa investeringsbehov kan inte beräknas förrän beslut har fattats. Det är viktigt att göra en beräkning av även dessa kostnader så att de kan rymmas inom lokautredningens olika projekt och dess genomförande. I underlaget ska det tydligt framgå förutsättningarna för full kostnadstäckning avseende driftbudget för beslutade och genomförda investeringar. Det måste tydligt framgå av beslut i kommunstyrelse och kommunfullmäktige så att driftskostnaderna kan säkerställas. Se tabell nedan. Häsängsskolans kök Karlbergsskolans kök Aggerudsskolans skolrestaurang Stråningstorpsskolans kök Skrantaskolans kök Rävåsskolans kök och städförråd Bregårdskolans skolrestaurang Möcklengymnasiet kök Köket behöver återinstalleras och utrustning köpas in. Köket behöver anpassas till ev mottagningskök Serveringslinjer och förtätning av möbler, ventilation? Utrustning och förråd behöver kompletteras om fler elever. Komplettering av utrustning och transportmöjligheter. Kök och skolrestaurang utrustas i enlighet med ev beslut. Är för liten om elevantalet ökar med Rävåsskolan. Serveringslinjen och förråd ses över. Nämndens egna investeringar Nämndens egna investeringar utgörs av ej fast installerad utrustning och material nödvändiga för verksamhetens utförande. Föreslagen investeringsram gör att Folkhälsonämnden kan göra de egna planerade investeringarna i verksamheterna enligt plan. Reinvesteringar - lokaler För folkhälsonämndens del är det viktigt att poängtera att nämndens fasta installationer/ombyggnationer i lokaler är inarbetat i summan reinvesteringar lokaler hos samhällsbyggnadsnämnden. En gemensam dialog och en tidsplan för folkhälsonämndens reinvesteringar finns och behövs för att undvika driftstörningar i kost- och städverksamhetens produktion. Växling mellan investerings- och driftbudget När en ny investeringspolicy antas i kommunen måste en växling mellan investerings- och driftbudget göras då beloppsgränsen för inköp av investeringar ökar. Kapitaltjänstkostnader Folkhälsonämnden har i internbudgeten 2015 kapitaltjänstkostnader som är för låga i förhållande till verklig kostnad. I Karlskoga kompenseras kapitaltjänstkostnaden centralt och den mellanskillnad som har uppstått mellan folkhälsonämnden budget och verklig kostnad har hittills kompenserats centralt. Från 2015 kommer Degerfors att, efter överenskommelse med ekonomichef, faktureras de överstigande kostnaderna som avser Degerfors verksamheter, cirka 150 tkr. I samband med att nytt ekonomisystem införs kommer kapitaltjänstkostnaderna att ses över för att fortsättningsvis belasta respektive nämnds driftbudget.

25 (12) FHN Uppdrag till samtliga nämnder Mått och ambitionsnivåer för fullmäktigemålen Folkhälsonämnden har ombetts att lämna synpunkter på de föreslagna måtten till fullmäktigemålen. Folkhälsonämnden, som samordnande nämnd, föreslår följande nivåer utifrån tidigare resultat för åren 2016, 2017 och Styrmått 1.2: Andel ungdomar i årskurs 9 som känner sig trygga i Karlskoga (procent) Mätning: Liv, hälsa - ung Samordningsansvar: Folkhälsonämnden Berör: Folkhälsonämnden, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden, kultur- och föreningsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden och gymnasienämnden Resultat 2011 Resultat 2012 Resultat 2013 Målnivå F 85, P 95 Resultat F 83 P 96 Målnivå 2015 Målnivå 2016 Målnivå Tot 88 F 83 P 96 Styrmått 3.4: Andel barn och unga som uppger att de mår bättre genom kommunens främjande och förebyggande insatser (%). Mätning: Egen undersökning Samordningsansvar: Folkhälsonämnden Berör: Folkhälsonämnden, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden, kultur- och föreningsnämnden Resultat 2011 Resultat 2012 Resultat 2013 Målnivå 2014 Resultat 2014 Målnivå Nollmätn - ej mätt Nollmätn Målnivå 2016 Målnivå 2017 Målnivå Målnivå 2018 Styrmått 6.1: Andel ungdomar i årskurs 9 som anger att de mår mycket bra/bra (procent) Mätning: Liv, hälsa - ung Samordningsansvar: Folkhälsonämnden Berör: Samtliga nämnder Resultat 2011 F 77, P 90 Resultat 2012 Resultat 2013 Målnivå F 80, P 90 Resultat F 75 P87 Målnivå 2015 Målnivå 2016 Målnivå Tot 80 F 75 P 87 Styrmått 6.2: Andel ungdomar i årskurs 9 som ser mycket ljust/ganska ljust på framtiden (procent) Mätning: Liv, hälsa - ung Samordningsansvar: Folkhälsonämnden Berör: Samtliga nämnder Resultat 2011 Resultat 2012 Resultat 2013 Målnivå 2014 Resultat 2014 Målnivå 2015 Målnivå 2016 Målnivå 2017 Målnivå Målnivå 2018 F 85, P F 86, P F 79 P Tot 81 F 79 P 83 -

26 (12) FHN Komplettering av mått till fullmäktigemålen Fullmäktigemålet Karlskoga kommun prioriterar främjande och förebyggande insatser för ekonomiskt utsatta barn och unga är synnerligen viktigt, men är svårt att mäta både på nämdnivå och kommunnivå. Hur vet vi att kommunens insatser når den prioriterade målgruppen? Samtliga förvaltningar/nämnder får i uppdrag att föreslå hur kommunen på kommunnivå kan mäta målet (styrmått) utan att den enskildes integritet äventyras. Folkhälsonämnden ansvarar för ett utvecklingsprojekt tillsammans med ett antal andra kommuner och med stöd från socialdepartementet, i syfte att utmejsla mått/indikatorer för ekonomiskt utsatta barn och unga. Tidigare resultat och lämpliga ambitionsnivåer för 2016, 2017 och 2018 för de föreslagna måtten kan tyvärr inte lämnas i dagsläget. Relevanta jämförelser/nyckeltal/indikatorer Jämförelsenätverket Att mäta det omätbara är ett nationellt samarbete mellan kommuner, landsting, statliga myndigheter och forskning. Syftet med jämförelsenätverket är att tillsammans utarbeta relevanta jämförelser/nyckeltal/indikatorer inom folkhälsa och barnkonvention vad gäller kvalitet och kostnader som kan användas över längre tid. Att prioritera de starka indikatorer som finns på nationell, regional, och lokal nivå och få dem att hänga ihop med mål och styrning och i jämförelser med andra. Inom ramen för jämförelsenätverket har Folkhälsonämnden beviljats medel från Socialdepartementet för att utveckla och pröva indikatorer för ekonomisk utsatthet bland barn och unga. Ett tiotal kommuner samt Region Örebro län har bildat en referensgrupp bildats för att fördjupa utvecklingsarbetet med att ta fram indikatorer som rör ekonomisk utsatthet bland barn tas fram för att bättre kunna följa utvecklingen och arbetet på lokal nivå. Flödesschema Inom uppdraget har ett flödeschema skapats för att få en överblick av vilken data som finns och var den finns att hitta avseende ekonomisk utsatthet bland barn. Flödeschemat tydligör mål för området kopplat till databaser/källor och indikatorer, både på nationell, regional och lokal nivå. Flödeschemat är under utveckling och bearbetas inom referensgruppen. Flödesschema, se bilaga 1. Matris; Measuring what matters. För att utveckla och tillsammans prioritera indikatorer för ekonomisk utsatthet bland barn och unga har referensgruppen skapat en matris med utgångspunkt från Marmot: Measuring what matters. Matrisen är under utveckling utgör en indelning efter fokusområde, utfall, insatser, styrmått och nyckeltal. I bilaga 2 finns material om ekonomisk utsatthet inkluderat förslag på styrmått till fullmäktigemål tre. Föreslagna styrmått är markerade i grönt.

27 (12) FHN Förslag till styrmått för fullmäktigemål 3 Utifrån kartläggning, diskussion och analys i referensgruppen föreslås ett antal styrmått för att mäta Fullmäktigemålet Karlskoga kommun prioriterar främjande och förebyggande insatser för ekonomiskt utsatta barn och ung. Styrmåtten är påverkansbara för hur man ur ett kommunperspektiv kan arbeta för att förebygga ekonomisk utsatthet bland barn och unga. Se bilaga 3. Nämndmål för Fullmäktigemålen i Karlskoga är desamma som för innevarande år. Den strategiska planen i Degerfors är under utveckling men målområdena ryms inom folkhälsonämndens egna mål. Folkhälsonämnden har diskuterat målformuleringar och ambitionsnivåer utifrån tidigare resultat samt de planeringsförutsättningar som finns. Detta gör att några styrmått har tagits bort. Några har lagts till och för några styrmått har ambitionsnivån ändrats. Ett mål har omformulerats för att bättre stämma med nämndens uppdrag. Borttagna styrmått Styrmått 1.1.3: Hur nöjda föräldrar är som deltar i tematiska föräldramöten (procent). Styrmått 2.1.7: Andel unga medborgare (högstadie- och gymnasieålder) i Karlskoga/Degerfors som är nöjda med hur kommunerna arbetar med ung medborgardialog. (procent) Styrmått 3.1.3: Andel ungdomar i Dansa Pausa som uppger att de mår bättre efter avslutat deltagande i kommunens främjande och förebyggande insats. (procent) Tillagda styrmått Styrmått 2.1.8: Andel brukare som är nöjda med folkhälsonämndens verksamheter som helhet (andel mycket nöjda/ ganska nöjda). Styrmått 2.1.8: Andel brukare som är nöjda med bemötandet vid kontakt med folkhälsonämndens verksamheter (andel mycket nöjda/ ganska nöjda). Styrmått 4.1.7: Andel medarbetare som erbjuds heltidsanställning inom folkhälsonämndens verksamheter. (procent). Styrmått 6.1.7: Andel fast anställda medarbetare i kommunerna som deltagit i utbildning om hur barns rättigheter kan tillämpas i deras verksamhet. (procent) Styrmått 6.1.9: Andel deltagande förtroendevalda/tjänstemän i tvärsektoriella nätverk för folkhälsa, som upplever att innehållet i nätverket har effekt på arbetet med jämlik hälsa och barnkonvention. (procent) Ökad ambitionsnivå Styrmått 6.1.6: Andel inköpta ekologiska livsmedel av totalt inköpta livsmedel till kommunerna (procent).

28 12 (12) FHN Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Målnivå 2015 Målnivå 2016 Målnivå ,07 8,7 13, (1:a kvartalet) Minskad ambitionsnivå Styrmått 2.1.1: Andel elever som är nöjda med städningen av skoltoaletter i Karlskoga/Degerfors. (procent) (andel mycket nöjda/ganska nöjda) Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Målnivå 2015 Målnivå 2016 Målnivå 2017 KGA 58 NKI 60 NKI DFS Styrmått 2.1.5: Andel nöjda matgäster (Åk 5 och 8) i skolan i Karlskoga/Degerfors. (procent) Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Målnivå 2015 Målnivå 2016 Målnivå 2017 KGA 39 NKI DFS 39 NKI 54 NKI NKI Omformulerat/förtydligat mål Mål 7.1 Folkhälsonämnden stödjer barn och ungas lärande genom att utveckla och stärka arbetet med barnkonventionen. Överväganden Folkhälsonämndens mål och budget innebär att kostnadstäckning inte kan ges fullt ut för nämndens kostnader samt då barn och elevantal ökar. Detta syns i resultaten från brukarundersökningar i nöjdhet med skollunch samt med städning av skoltoaletter. Arbetet med städning och med måltiderna i kommunerna är både förebyggande och främjande. Syftet är att via miljön och maten skapa god och jämlik hälsa för våra innevånare i kommunerna. Mätta och trygga barn och unga gör att de växer och utvecklas som människor. Här kommer det ekonomiska perspektivet i konflikt med det socialt/kulturella perspektivet. Med utgångspunkt från material från det nationella arbetet med jämlikhet i hälsa och social hållbarhet, kan konstateras att Karlskoga och Degerfors policy behöver bredda grunden för att nå en ökad social hållbarhet och jämlikhet i hälsa. Det nationella arbetet drivs av Sveriges kommuner och landsting i samarbete med Folkhälsomyndigheten. Ett samlingsmaterial som är framtaget av Sveriges kommuner och landsting Gör jämlikt gör skillnad visar upp fem rekommendationer. Detta är utgångspunkt för kommande arbete i Karlskoga och Degerfors. Ulrika Lundgren Madelene Hedström Camilla Jern Förvaltningschef Ekonom Kvalitetsledare 1 Målnivå utifrån utfall Målnivå utifrån utfall 2014.

29 Mål och budget Folkhälsonämnden

30 Inledning Ordförande Christina Gustavsson (S) Andel av kommunens ramtilldelning 0,12 % Förvaltningschef Ulrika Lundgren Sammanfattning År 2016 Kommunfullmäktige i Karlskoga och Degerfors har beslutat om Gör jämlik gör skillnad år , folkhälsonämndens plan för social hållbarhet jämlik och jämställd hälsa. Målet är en jämlik och jämställd hälsa på lika villkor för hela befolkningen där mångfald, nytänkande och handling bejakas. Vägen dit går via samverkan och gemensamt agerade mellan berörda aktörer i samhället. Fler hälsofrämjande och förebyggande insatser krävs. En bra start i livet för alla barn och ungdomar är nödvändig och folkhälsonämnden tydliggör hur barnkonventionen ska utvecklas och implementeras i ordinarie styrning och ledning. Goda matvanor, rent, snyggt och tryggt, leder till bättre hälsa och ökat välbefinnande vilket ger en positiv hälsoutveckling i befolkningen. Folkhälsonämnden vill därför satsa på maten och på en god inomhus- och arbetsmiljö har nämnden fått villkoren att höja priset med motsvarande löneökningen samt med 2 % för ökade råvarukostnader vilket statistiskt sett motsvarar cirka hälften av kostnadsökningen. Detta möjliggör att bibehålla en lägsta nivå på kvalitet och service för kost- och städverksamheterna. Miljöhänsyn genomsyrar alla inköp i val av råvaror och övriga produkter. Att skapa förutsättningar för ökad jämställdhet och egen försörjning drivs genom att fortsätta arbetet med att skapa heltider inom ramen för budget. År Arbetet för ökad jämlik hälsa och social hållbarhet fokuserar på att integrera jämlikhet i hälsa i all politik och i ordinarie styrning och ledning. Projektet Gör jämlik-gör skillnad pågår till den 31 december Därefter ska arbetet med en jämlik och jämställd hälsa ingå som en del i ordinarie styrning och ledning. Fortsatt arbete samordnas inom ramen för folkhälsonämndens reglemente. Att mäta och analysera problemet samt bedöma effekterna av olika åtgärder är nödvändigt. Att ge förutsättningar till egen försörjning är en nyckelåtgärd för jämlikhet och jämställdhet. Alla barn och unga ska ges en bra start i livet och att utveckla samverkan kring barnets bästa är prioriterat. Att skapa hälsofrämjande och hållbara samhällen har påverkan på samhällsekonomi, trygghet och social sammanhållning. Folkhälsonämndens uppgift är att bidra till att skapa förutsättningar för att varje invånare ska kunna ta ansvar för sin hälsa och utveckling. Alla samhällsaktörer är viktiga och nödvändiga för att minska skillnader i hälsa. Budgeterade intäkter och kostnader är ytterst preliminära då dessa styrs av beställningar från övriga nämnder. Fortsatt arbete med reduceringar inom verksamheterna krävs för att kunna bibehålla goda resultat och samtidigt klara uppdraget inom givna förutsättningar. Strävan att öka andelen ekologiska livsmedel kan fortsätta om ekonomiska förutsättningar ges. Andelen av personalen som har heltidstjänst inom ramen för budget, har ökat. 2

31 Verksamhet och uppdrag Ledning och chefsstöd Verksamheten omfattar förvaltningsledning och chefsstöd. Uppdraget är att leda, styra, samordna och utveckla förvaltningen. Högkvalitativ och kostnadseffektiv samordning och service från förvaltningen uppnås och därmed nås politiska mål. Folkhälso- och barnkonventionsenhet Enheten sorterar direkt under förvaltningschefen. Huvudansvaret är att samverka och strukturera övergripande strategier och utveckla förebyggande och främjande metoder. Delaktighet och inflytande är fokus. Visionen är att skapa bästa möjliga förutsättningar för social hållbarhet jämlik och jämställd hälsa för alla i Karlskoga och Degerfors. Kostverksamhet Kostverksamheten lagar mat till förskolor, skolor och äldreomsorg inom Karlskoga och Degerfors kommuner. I kommunerna är maten medel att nå god och jämlik hälsa. Måltiderna skall utformas på ett sådant sätt att de främjar hälsan och miljön, på både lång och kort sikt. Den positiva matupplevelsen för varje gäst, är fokus. Städverksamhet Städverksamheten svarar för städservice till kommunernas kärnverksamheter som utbildning, vård och omsorg samt andra kommunala verksamheter. Städverksamheten ska ge alla som vistas i lokalerna en god inomhus- och arbetsmiljö. Rent, snyggt och tryggt för de som vistas i lokalerna, är fokus. Driftbudget Bokslut 2014 Budget Budget Budget Budget Kostnader varav personal Intäkter Nettokostnader Nettobudget Resultat i förhållande till budget

32 Analys av treårsbudget Folkhälsonämndens ingående balans är 321 tkr för treårsbudgeten gjorde nämnden ett underskott med 2,7 mnkr som avser kost- och städverksamheterna i Karlskoga. Underskottet beror främst på ökade personalkostnader med anledning av ökat barn och elevantal i verksamheterna. De ökade personalkostnaderna inom kost beror på att man tillsatt extra personal, utanför budget, för att klara att producera och servera fler portioner. Inom kost finns även kostnader som uppstått med anledning av flytt till ombyggt kök där omställningskostnaderna belastade folkhälsonämnden. Inom städverksamheten har personalen försökt klara ökad arbetsbelastning inom ramen för befintlig personalstyrka. Sjukskrivningarna också ökat dramatiskt inom städverksamheten. Genomlysningsprojektet med anledning av ökade sjukskrivningar inom städverksamheten, har gett resultat. En plan för analys och åtgärder har upprättats och kommer att strikt följas för att nämnden ska kunna ha en budget i balans vid utgången av I driftramen för 2015 finns engångsanslag för Heltidsprojektet (480 tkr) samt för Ung medborgardialog (550 tkr) och från 2015 har 75 tkr i driftbidrag för Drogfri skolavslutning tillkommit. Personalkostnaderna i driftbudgeten för åren utgår från 2014 års lönenivåer. Viktigare åtgärder och verksamhetsförändringar i förhållande till 2015 Målet är en jämlik och jämställd hälsa på lika villkor för hela befolkningen där mångfald, nytänkande och handling bejakas. Vägen dit går via samverkan och gemensamt agerade mellan berörda aktörer i samhället. Ökad samverkan är nödvändigt för att klara kommunernas uppdrag i framtiden då kommunernas resurser minskar. Att genomföra en plan för social hållbarhet jämlik och jämställd hälsa för Karlskoga och Degerfors är nödvändigt. För att lyckas med att skapa heltider inom ramen för befintlig budget under 2015, krävs dialog, kompromisser och framför allt en vilja till förändring. Det krävs en tydlig politisk vilja och en offensiv projektledning med stöd av chefer i organisationen som stöd av fackliga parter. Kost- och städverksamheternas kvalitet och kostnadseffektivitet säkerställs genom att utveckla jämförelser med andra. Detta sker konstruktivt genom jämförelsenätverken. Organisationen och verksamheterna kommer att genomlysas och ses över i enlighet med den plan för analys och åtgärder som upprättats. I detta arbete ska även resultatet av KPMGs genomlysning tas tillvara. Ett konstruktivt åtgärdspaket krävs för att minska kostnaderna. Främst sjuklöner och vikariekostnader inom städverksamheten har ökat oroväckande i förhållande till budget System för lägga personalbudget utifrån städuppdrag samt en striktare uppföljning av personalkostnaderna är arbeten som hittills påbörjats. 4

33 Investeringsplan år (tkr) Resultat Plan Plan Plan Plan Investeringsprojekt - Köksutrustning Städutrustning Övriga investeringar Summa Kommentarer till investeringsplan För kommer investeringar att genomföras enligt upprättad investeringsplan. Sammanställningen är gjord utifrån de investeringsbehov förvaltningen analyserat i dagsläget. Förändringar mellan de olika projekten kan komma att ske vid ändrade behov. Driftkonsekvenser av beslutade investeringar samt föreslagen beloppsändring för inköp av investeringar i föreslagen investeringspolicy behöver beaktas. En växling av investeringsmedel till drift behöver konsekvensbeskrivas innan policyn träder i kraft. 5