HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 3/ (<SM>) SJUKVÅRDSDISTRIKT. Biomedicum Helsingfors, föreläsningssal 1, Haartmansgatan 8 Helsingfors

Transkript

1 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 3/ (<SM>) FULLMÄKTIGE TID kl. 09:00-13:50 Sammanträdet avbröts kl :30 Sammanträde kl. 12:30-13:50 PLATS Biomedicum Helsingfors, föreläsningssal 1, Haartmansgatan 8 Helsingfors BEHANDLADE ÄRENDEN Ärende Rubrik Sida 28 TIDSSCHEMA FÖR BEHANDLING AV SAMMANTRÄDESÄRENDEN 5 29 FULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE ÖPPNAS 6 30 NAMNUPPROP OCH GODKÄNNANDE AV RÖST- LÄNGD 31 KONSTATERANDE AV SAMMANTRÄDETS LAG- LIGHET OCH BESLUTFÖRHET VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE 9 33 VAL AV RÖSTRÄKNARE INFOÄRENDEN BEVILJANDE AV AVSKED FÖR LEDAMOTEN PAULA IRVA I NÄMNDEN FÖR HYVINGE SJUK- VÅRDSOMRÅDE OCH VAL AV NY LEDAMOT 36 BEVILJANDE AV AVSKED FÖR LEDAMOTEN ISMO TURUNEN I NÄMNDEN FÖR LOJO SJUK- VÅRDSOMRÅDE OCH VAL AV NY LEDAMOT 37 BEVILJANDE AV AVSKED FÖR ERSÄTTAREN I NÄMNDEN FÖR VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRD- SOMRÅDE PÄIVI SIRÉN-LAINE OCH VAL AV NY ERSÄTTARE 38 BEVILJANDE AV AVSKED FÖR LEDAMOTEN JESPER EKELUND I NÄMNDEN FÖR DEN PSYKIATRISKA SJUKVÅRDEN OCH VAL AV NY LEDAMOT 39 BEVILJANDE AV PROPRIEBORGEN FÖR OY APOTTI AB 40 BYTE AV GÄLDENÄR FÖR PROPRIEBORGEN I SYFTE ATT TRYGGA VÅRDEN AV PATIENTER SOM ÖVERSKRIDER INKOMSTGRÄNSERNA PÅ MERJAVÄGEN

2 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 3/ (<SM>) 41 BEVILJANDE AV PROPRIEBORGEN FÖR BOLA- GET VID NAMN KIINTEISTÖ OY HYVINKÄÄN SAI- RAALANMÄKI FÖRSLAG TILL ÄNDRING AV SAMKOMMUNENS BUDGET FÖR 2015, FASTSTÄLLANDE AV PRINCI- PERNA FÖR STÖDTJÄNSTENHETERNAS INTER- NA KUNDÅTERBÄRINGAR, BEHANDLINGEN AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH ÄN- DRING AV AVSKRIVNINGSPLANEN FÖR ÅR FÖRSLAG TILL ÄNDRING AV INSTRUKTIONEN FÖR AFFÄRSVERKEN FÖR STÖDTJÄNSTERNA I FRÅGA OM VERKSAMHETSOMRÅDET FÖR AF- FÄRSVERKET HNS-DESIKO OCH OM ÄNDRING AV AFFÄRSVERKETS GRUNDKAPITAL 44 FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR 2016 OCH EKONO- MIPLAN FÖR ÖVRIGA ÄRENDEN 74

3 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 3/ (<SM>) NÄRVARANDE Namn Kl. Uppdrag Tilläggsupplysningar NÄRVARANDE Karhu Ulla-Mari 09:00-13:50 ordförande Könkkölä Kalle 09:00-13:50 vice ordf. Äyräväinen Irene 09:00-13:50 vice ordf. Lukkari Anna-Maija 09:00-13:50 ersättare Ojanperä Ilkka 09:00-13:50 ledamot Hämäläinen Seija 09:00-13:50 ledamot Korkatti Juhani 09:00-13:50 ledamot Nukala Kari T. 09:00-13:50 ledamot Vuori Merja 09:00-13:50 ledamot Salli Päivi 09:00-13:50 ledamot Söderholm Sture 09:00-13:50 ledamot Veikanmaa Jouko 09:00-13:50 ledamot Muurinen Seija 09:00-13:50 ledamot Hallipelto Aatos 09:00-13:50 ledamot Anttila Maija 09:00-13:50 ledamot Lehtinen Pauliina 09:00-13:03 ledamot lämnade mötet kl / 34 Pahlman Irma 09:00-13:50 ledamot Rantalainen Antti 09:00-13:50 ledamot Bergman-Auvinen Marie 09:00-13:50 ledamot Viljanen Barbro 09:00-13:50 ledamot Tiusanen Taru 09:00-13:50 ledamot Salo Maritta 09:00-13:50 ledamot Velin Raino 09:00-13:50 ledamot Kurkela Heikki 09:00-13:50 ledamot Lind Tuula 09:00-13:50 ledamot Pyykkölä Markku 09:00-13:50 ledamot Savilahti Marjatta 09:00-13:50 ledamot Gustafsson Stefan 09:00-13:50 ledamot Gammals Erik 09:00-13:50 ledamot Villikka Aino 09:00-13:50 ledamot Poikonen Piritta 09:00-13:50 ledamot Stenvall Patrik 09:00-13:50 ledamot Järvinen Anja 09:00-13:50 ledamot Helin Anna 09:00-13:50 ledamot borta kl / Tilvis Reijo 09:00-13:50 ledamot Kalmi Petri 09:00-13:50 ledamot Tapiolinna Maiju 09:00-13:50 ledamot Kuisma Risto 09:00-13:50 ledamot Majuri Taina 09:00-13:50 ledamot Lindgård Stina 09:00-13:50 ledamot Eskola Tapani 09:00-13:50 ledamot Tasanko Jaana 09:00-13:50 ledamot Siggberg Björn 09:00-13:50 ledamot Oksanen Ari 09:00-13:50 ledamot Sundbäck Janica 09:00-13:50 ledamot Turunen Ismo 09:00-13:50 ledamot Heinänen Salla 09:50-13:50 ledamot anlände kl info Kuusisto Merja 09:30-13:50 ersättare anlände kl / 34 info Huvila Raimo 09:00-13:50 ledamot Malmi Juha 09:00-13:50 ledamot Niemi-Saari Mari 09:00-13:50 ledamot Noro Tiina 09:00-13:50 ledamot Waara Matti 09:00-13:50 ledamot Urho Ulla-Marja 09:00-13:50 st. ordfr. Heinimäki Heikki 09:00-13:50 st. ledamot Ikävalko Suzan 09:00-13:50 st. ledamot Karma Pekka 09:00-13:50 st. ledamot Laine Leena 09:00-13:50 st. ledamot

4 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 3/ (<SM>) Luhtanen Leena 09:00-13:50 st. ledamot Långvik Berndt 09:00-13:50 st. ledamot Murto Pekka 09:00-13:50 st. ersättare Niemi Marita 09:00-13:50 st. ledamot Vanhanen Reetta 09:42-13:50 st. ersättare anlände kl / 34 Oksanen Jari 09:00-13:50 st. ledamot Ranki Risto 09:00-13:50 st. ledamot Vuorento Reijo 09:00-13:50 st. ersättare Yltävä Harry 09:00-13:50 st. ledamot Lindén Aki 09:00-13:50 verkställande direktör Frostell Mari 09:00-13:50 ekonomidirektör Kauppinen Ilkka 12:30-13:50 förvaltningsdirektör Lehtonen Lasse 09:00-13:50 förvaltningsöverläkare Mäkijärvi Markku 09:00-13:50 chefsöverläkare Saukkomaa Johanna 09:00-13:50 kommunikationschef Sonkeri Outi 09:00-13:50 personaldirektör Vento Jaana 09:00-13:50 sekreterare FRÅNVARANDE Lamberg-Allardt Christel ledamot Svanfeldt Stefan ledamot UNDERSKRIFT Ulla-Mari Karhu ordförande Jaana Vento sekreterare PROTOKOLLJUSTERING Protokollet justerat Maritta Salo protokolljusterare Stefan Gustafsson protokolljusterare PROTOKOLLET FRAMLAGT TILL PÅSEENDE HNS registratorskontor, Tunnbindaregatan 1 C, Helsingfors , :t 39-41

5 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 3/ (77) FULLMÄKTIGE TIDSSCHEMA FÖR BEHANDLING AV SAMMANTRÄDESÄRENDEN FMGE 28 På förslag av ordföranden godkändes följande tidsschema för sammanträdet: kl kl kl kl kl Info Anföranden av tf. verksamhetschef Jarkko Pajarinen och verkställande direktör Aki Lindén Info Understatssekreterare Tuomas Pöysti Gruppmöten Lunch Sammanträdet fortsätter

6 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 3/ (77) FULLMÄKTIGE FULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE ÖPPNAS FMGE 29 Ordföranden öppnar sammanträdet.

7 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 3/ (77) FULLMÄKTIGE NAMNUPPROP OCH GODKÄNNANDE AV RÖSTLÄNGD FMGE 30 De ledamöter och ersättare i fullmäktige som valts av medlemskommunerna i Samkommunen Helsingfors och Nylands sjuk vårdsdistrikt samt av Helsingfors universitet framgår liksom deras röstetal av röstläng den, bilaga 1. Beslutsförslag Fullmäktige godkänner röstlängden i den form som namnuppropet förutsätter. Beslut Fullmäktige godkände röstlängden i den form som namnuppropet förutsätter (bilaga 1 till protokollet).

8 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 3/ (77) FULLMÄKTIGE KONSTATERANDE AV SAMMANTRÄDETS LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET FMGE 31 Kallelsen till fullmäktiges sammanträde har sänts till ledamöterna i full mäktige samt för kännedom till kommunstyrelserna i med lems kom munerna och Helsingfors universitet per brev den 9 december Dessutom har kallelsen till sammanträdet under tiden varit upp satt på ans lagstavlan för offentliga kungörelser inom Sam kommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, Stenbäcksga tan 9, Helsingfors. Enligt grundavtalet är fullmäktiges sammanträde beslutfört då minst två tredjedelar (2/3) av le da möterna är närvarande och dessa föret räder minst hälften (1/2) av samtliga ledamöters sammanlagda röstetal. Beslutsförslag Fullmäktiges sammanträde konstateras vara lagenligt sammankallat och beslutfört. Beslut Fullmäktiges sammanträde konstaterade vara lagenligt sammankallat och beslutfört.

9 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 3/ (77) FULLMÄKTIGE VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE FMGE 32 Beslutsförslag Fullmäktige väljer två ledamöter att justera protokollet över sammanträdet. Beslut Fullmäktige valde Maritta Salo och Stefan Gustafsson att justera protokollet över sammanträdet.

10 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 3/ (77) FULLMÄKTIGE VAL AV RÖSTRÄKNARE FMGE 33 Beslutsförslag Fullmäktige väljer två ledamöter till rösträknare för sammanträdet. Beslut Fullmäktige valde Tapani Eskola och Antti Rantalainen till rösträknare för sammanträdet.

11 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 3/ (77) FULLMÄKTIGE INFOÄRENDEN 21/00/02/00/01/2013 FMGE 34 Projektet Trauma-Cancercentrum överläkare Jarkko Pajarinen Verkställande direktörens översikt verkställande direktör Aki Lindén Social- och hälsovårdsreformen understatssekreterare Tuomas Pöysti Beslutsförslag Antecknas för kännedom. Beslut Förslaget godkändes.

12 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 3/ (77) FULLMÄKTIGE BEVILJANDE AV AVSKED FÖR LEDAMOTEN PAULA IRVA I NÄMNDEN FÖR HYVINGE SJUKVÅRDSOMRÅDE OCH VAL AV NY LEDAMOT 65/00/00/01/02/2013 FMGE 35 Ledamoten i nämnden för Hyvinge sjukvårdsområde Paula Irva har i ett e-postbrev daterat begärt om avsked från uppdraget som ledamot i nämnden för Hyvinge sjukvårdsområde på grund av personliga skäl och på grund av att hon lämnar orten. Enligt 38 3 mom. i kommunallagen kan den som har giltiga skäl avgå från förtroendeuppdrag. Det organ som utser den förtroendevalda i fråga beslutar om beviljande av avsked. Enligt 10 i grundavtalet finns det för verksamheten inom sjukvårdsdistriktets sjukvårdsområden enligt 4 nämnder som lyder under styrelsen och tillsätts av fullmäktige för fullmäktiges mandattid. Nämnden för Hyvinge sjukvårdsområde består av 9-13 ledamöter med en personlig ersättare var. Fullmäktige väljer en (1) ordförande och en (1) vice ordförande bland ledamöterna i nämnden. Ledamöterna i nämnden väljs in från de kommuner som hör till sjukvårdsområdet. Nämnden ska ges en sammansättning som svarar mot den andel röster olika grupper som är representerade i medlemskommunernas fullmäktige fått vid kommunalvalen med iakttagande av proportionalitetsprincipen enligt vallagen. Dessutom ska nämndens sammansättning vara jämlik med tanke på de regionala och språkliga förhållandena så att varje medlemskommun är representerad. Denna avtalsbestämmelse tillämpas inte på en ledamot som väljs in i nämnden för HUCS sjukvårdsområde från de kommuner som hör till de övriga sjukvårdsområdena och inte på den ledamot som Helsingfors universitet utser. Enligt 4.2 i jämställdhetslagen ska kvinnor och män vara representerade till minst 40 procent vardera i kommunala organ, med undantag för fullmäktige, om inte särskilda skäl talar för något annat. Sammansättningen på nämnden för Hyvinge sjukvårdsområde som valts av fullmäktige är följande: Ordinarie ledamot Kommun Ersättare Kommun Annika Kokko, ordf. Hyvinge Kalle Hakala Hyvinge Kaarina Wilskman Träskända Petri Ovaska Träskända Marjaana Manninen Mäntsälä Jari K. Sillanpää Mäntsälä Matti Uotila Nurmijärvi Marjukka Bruun-Vartia Nurmijärvi Maarit Porttinen, Hyvinge Aarre Ahvenainen Hyvinge vice ordf. Reijo Aitta Träskända Pentti Koivunen Tusby Reijo Liinamaa Mäntsälä Tanja Luostarinen Nurmijärvi

13 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 3/ (77) FULLMÄKTIGE Terho Pursiainen Träskända Katri Kakko Träskända Maritta Kopsala Nurmijärvi Taru Järvimaa Hyvinge Ali Mehmet Hyvinge Thea Backlund Hyvinge Heini Liimatainen Träskända Raija-Riitta Luiro-Piippo Hyvinge Paula Irva Tusby Kari Leppiaho Tusby Reijo Tilvis Mäntsälä Eeva Liisa Leino Träskända Styrelsen Fullmäktige beslutar att bevilja Paula Irva avsked från uppdraget som ledamot i nämnden för Hyvinge sjukvårdsområde, att välja för resten av fullmäktiges mandattid en ny ledamot i nämnden för Hyvinge sjukvårdsområde i stället för Paula Irva. Beslut Fullmäktige beslutade att bevilja Paula Irva avsked från uppdraget som ledamot i nämnden för Hyvinge sjukvårdsområde, att välja för resten av fullmäktiges mandattid Ulla Rosenqvist till ny ledamot i nämnden för Hyvinge sjukvårdsområde i stället för Paula Irva.

14 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 3/ (77) FULLMÄKTIGE BEVILJANDE AV AVSKED FÖR LEDAMOTEN ISMO TURUNEN I NÄMNDEN FÖR LOJO SJUK- VÅRDSOMRÅDE OCH VAL AV NY LEDAMOT 65/00/00/01/02/2013 FMGE 36 Ledamoten i nämnden för Lojo sjukvårdsområde Ismo Turunen har i ett e-postbrev daterat begärt om avsked från uppdraget som ledamot i nämnden för Lojo sjukvårdsområde på grund av att han lämnar orten. Enligt 38 3 mom. i kommunallagen kan den som har giltiga skäl avgå från förtroendeuppdrag. Det organ som utser den förtroendevalda i fråga beslutar om beviljande av avsked. Enligt 10 i grundavtalet finns det för verksamheten inom sjukvårdsdistriktets sjukvårdsområden enligt 4 nämnder som lyder under styrelsen och tillsätts av fullmäktige för fullmäktiges mandattid. Ledamöterna i nämnden väljs in från de kommuner som hör till sjukvårdsområdet. Nämnden ska ges en sammansättning som svarar mot den andel röster olika grupper som är representerade i medlemskommunernas fullmäktige fått vid kommunalvalen med iakttagande av proportionalitetsprincipen enligt vallagen. Dessutom ska nämndens sammansättning vara jämlik med tanke på de regionala och språkliga förhållandena så att varje medlemskommun är representerad. Enligt 4.2 i jämställdhetslagen ska kvinnor och män vara representerade till minst 40 procent vardera i kommunala organ, med undantag för fullmäktige, om inte särskilda skäl talar för något annat. Sammansättningen på nämnden för Lojo sjukvårdsområde som valts av fullmäktige är följande: Ordinarie ledamot Kommun Ersättare Kommun Tuija Sundberg, ordf. Vichtis Jaripekka Turtiainen Vichtis Raimo Karjalainen Lojo Terttu Grönfors-Roos Lojo Aulis Stenholm Högfors Paula Salapuro Högfors Sirpa Kaisla Sjundeå Rauli Nummenmaa Sjundeå Pirjo-Leena Forsström, vice ordf. Lojo Iiro Jääskeläinen Lojo Marjo Hellgren Högfors Tero Vepsäläinen Högfors Ismo Turunen Sjundeå Merja Juolahti Vichtis Kari Hakala Lojo Arja Penttinen Lojo Laila Reikko Högfors Pekka Halonen Sjundeå Tiina Sivonen Högfors Heidi Savolainen Högfors Matti Pajuoja Lojo Gunilla Wikberg Lojo Merja Laaksonen Sjundeå Sebastian Oksanen Lojo Markku Lehtonen Lojo Sari Metsäkivi Vichtis

15 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 3/ (77) FULLMÄKTIGE Styrelsen Fullmäktige beslutar att bevilja Ismo Turunen avsked från uppdraget som ledamot i nämnden för Lojo sjukvårdsområde, att välja för resten av fullmäktiges mandattid en ny ledamot i nämnden för Lojo sjukvårdsområde i stället för Ismo Turunen. Beslut Fullmäktige beslutade att bevilja Ismo Turunen avsked från uppdraget som ledamot i nämnden för Lojo sjukvårdsområde, att välja för resten av fullmäktiges mandattid Keijo Tarnanen till ny ledamot i nämnden för Lojo sjukvårdsområde i stället för Ismo Turunen.

16 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 3/ (77) FULLMÄKTIGE BEVILJANDE AV AVSKED FÖR ERSÄTTAREN I NÄMNDEN FÖR VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE PÄIVI SIRÉN-LAINE OCH VAL AV NY ERSÄTTARE 65/00/00/01/02/2013 FMGE 37 Ersättaren i nämnden för Västra Nylands sjukvårdsområde Päivi Sirén-Laine har i ett e-postbrev daterat begärt avsked från uppdraget som ersättare i nämnden för Västra Nylands sjukvårdsområde på grund av att hon lämnar orten. Enligt 38 3 mom. i kommunallagen kan den som har giltiga skäl avgå från förtroendeuppdrag. Det organ som utser den förtroendevalda i fråga beslutar om beviljande av avsked. Enligt 10 i grundavtalet finns det för verksamheten inom sjukvårdsdistriktets sjukvårdsområden enligt 4 nämnder som lyder under styrelsen och tillsätts av fullmäktige för fullmäktiges mandattid Nämnden för Västra Nylands sjukvårdsområde består av 9-13 ledamöter med en personlig ersättare var. Fullmäktige väljer en (1) ordförande och en (1) vice ordförande bland ledamöterna i nämnden. Ledamöterna i nämnden väljs in från de kommuner som hör till sjukvårdsområdet. Nämnden ska ges en sammansättning som svarar mot den andel röster olika grupper som är representerade i medlemskommunernas fullmäktige fått vid kommunalvalen med iakttagande av proportionalitetsprincipen enligt vallagen. Dessutom ska nämndens sammansättning vara jämlik med tanke på de regionala och språkliga förhållandena så att varje medlemskommun är representerad. Denna avtalsbestämmelse tillämpas inte på en ledamot som väljs in i nämnden för HUCS sjukvårdsområde från de kommuner som hör till de övriga sjukvårdsområdena och inte på den ledamot som Helsingfors universitet utser. Enligt 4.2 i jämställdhetslagen ska kvinnor och män vara representerade till minst 40 procent vardera i kommunala organ, med undantag för fullmäktige, om inte särskilda skäl talar för något annat. Sammansättningen på nämnden för Västra Nylands sjukvårdsområde som valts av fullmäktige är följande: Ordinarie ledamot Kommun Ersättare Kommun Erkki Rissanen, ordf. Raseborg Päivi Sirén-Laine Raseborg Anja Roos Hangö Timo Riikkilä Hangö Seija Kähkönen Raseborg Kalervo Heinonen Raseborg Jari Wetterstrand Ingå Barbro Viljanen Ingå Eva Comét, vice ordf. Raseborg Jorma Saaristo Raseborg Jouko Veikanmaa Hangö Ulf Lindström Hangö Niina Holmström Ingå Gunnar Nyberg Ingå

17 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 3/ (77) FULLMÄKTIGE Charlotta Wolff Raseborg Marko Reinikainen Raseborg Ira Enckell Raseborg Susanna Grönqvist Raseborg Pekka Tuunanen Hangö Veijo Ratilainen Ingå Mikko Vainio Raseborg Birgitta Gran Hangö Roger Engblom Raseborg Marie Bergman-Auvinen Ingå Eero Koli Hangö Riitta Rossi Raseborg Styrelsen Fullmäktige beslutar att bevilja Päivi Sirén-Laine avsked från uppdraget som ersättare i nämnden för Västra Nylands sjukvårdsområde, att välja för resten av fullmäktiges mandattid en ny ersättare i nämnden för Västra Nylands sjukvårdsområde i stället för Päivi Sirén-Laine. Beslut Fullmäktige beslutade att bevilja Päivi Sirén-Laine avsked från uppdraget som ersättare i nämnden för Västra Nylands sjukvårdsområde, att välja för resten av fullmäktiges mandattid Tuula Öhman till ny ersättare i nämnden för Västra Nylands sjukvårdsområde i stället för Päivi Sirén-Laine.

18 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 3/ (77) FULLMÄKTIGE BEVILJANDE AV AVSKED FÖR LEDAMOTEN JESPER EKELUND I NÄMNDEN FÖR DEN PSYKIAT- RISKA SJUKVÅRDEN OCH VAL AV NY LEDAMOT 117/00/00/01/02/2013 FMGE 38 Enligt 12 i grundavtalet ansvarar nämnden för den psykiatriska sjukvården som fullmäktige tillsatt för sin mandattid tillsammans med styrelsen för utvecklingen och samordningen av den psykiatriska sjukvården. Nämnden består av nio (9) ledamöter med en personlig ersättare var. Helsingfors universitet har rätt att utse en (1) ledamot i nämnden och en personlig ersättare för denna. Fullmäktige väljer en (1) ordförande och en (1) vice ordförande bland ledamöterna i nämnden. Vid val av nämnden iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna i 9 som gäller styrelsens sammansättning. Enligt 4.2 i jämställdhetslagen ska kvinnor och män vara representerade till minst 40 procent vardera i kommunala organ, med undantag för fullmäktige, om inte särskilda skäl talar för något annat. Sammansättningen på nämnden för den psykiatriska sjukvården som valts av fullmäktige är följande: Ordinarie ledamot Kommun Ersättare Kommun Raija Meriläinen,ordf. Esbo Ilkka Kujala Träskända Jouni Vilkki Askola Mervi Ahola Hyvinge Aira Suvio-Samulin Helsingfors Frank Ryhänen Helsingfors Kaarina Pärssinen, Tusby Tapani Harinen Esbo vice ordf. Ilkka Tynkkynen Helsingfors Laura Lindeberg Helsingfors Tiina Turkia Helsingfors Eero Untamala Vanda Mika Niikko Vanda Leena Lauren Vanda Benny Engård Lappträsk Anna-Lena Karlsson-Finne Grankulla Jesper Ekelund HU Jouko Lönnqvist HU Jesper Ekelund har per e-post begärt avsked från uppdraget som ledamot i nämnden för den psykiatriska sjukvården på grund av nya arbetsuppgifter på annan ort. Helsingfors universitet har per e-post meddelat att universitetet har utsett Kirsi Suominen till ny ledamot i stället för Jesper Ekelund i nämnden för den psykiatriska sjukvården.

19 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 3/ (77) FULLMÄKTIGE Styrelsen Fullmäktige beslutar att bevilja Jesper Ekelund avsked från uppdraget som ledamot i nämnden för den psykiatriska sjukvården; och att välja Kirsi Suominen till ny ledamot i stället för Jesper Ekelund i nämnden för den psykiatriska sjukvården för resten av fullmäktiges mandattid Beslut Förslaget godkändes.

20 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 3/ (77) FULLMÄKTIGE BEVILJANDE AV PROPRIEBORGEN FÖR OY APOTTI AB 248/00/04/00/2012 FMGE 39 Helsingfors, Vanda och Grankulla städer, Kyrkslätts kommun, Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) och KL-Kuntahankinnat Oy har ingått ett avtal om upphandlingssamarbete för ett gemensamt kund- och patientdatasystem för socialvården, primärvården och den specialiserade sjukvården. Föremålet för upphandlingen är ett gemensamt kund- och patientdatasystem för social- och hälsovården, vars användare är kommunerna och HNS. Upphandlingssamarbetet är en del av projektet Apotti. Avsikten med projektet är att förbättra verksamheten och servicen inom social- och hälsovården. En del av projektet Apotti är upphandling och ibruktagande av ett kund- och patientdatasystem. Styrgruppen för projektet Apotti beslutade vid sitt möte föreslå bl.a. att ett aktiebolag bildas för kundoch patientdatasystemets verksamhet under produktionstiden. Förhandlingar om fördelningen av ägarskapet i bolaget och innehållet i delägaravtalet fördes under år 2014 och våren Fullmäktige beslutade att godkänna bildandet av aktiebolaget Oy Apotti Ab (bolaget), som producerar tjänster i anslutning till social- och hälsovårdens kund- och patientdatasystem för sina ägare till ett självkostnadspris, tillsammans med Helsingfors stad, Grankulla stad, Kyrkslätts kommun samt Vand stad. Helsingfors, Grankulla och Vanda städer samt Kyrkslätts kommun fattade varsitt beslut om att bilda bolaget och bolaget registrerades Bolagets verksamhetsområde är tjänsteverksamhet i datasystembranschen och upphandling, planering och utveckling av mjuk- och hårdvara. Dessutom kan bolaget erbjuda konsultation, utbildning och stöd- och användartjänster för datasystem. Bolaget fungerar i enlighet med lagen om offentlig upphandling som en anknuten enhet för sina aktieägare, vars avsikt är att producera tjänster för bolagets aktieägare. Bolagets avsikt är att ansvara för leveransen, ibruktagandet och verksamheten under produktionstiden av kund- och patientdatasystemet som upphandlas. Bolaget producerar social- och hälsovårdens datasystems-, systemutvecklings- och stödtjänster till sina ägare enligt självkostnadsprincipen. Bolaget stöder sina ägare i förändringen av verksamheten inom social- och hälsovården och i utvecklingen av effektiva integrerade verksamhetsmodeller. HNS äger 46 % av aktierna i bolaget. De övriga ägarna är Helsingfors stad (38 %), Grankulla stad (0,5 %), Vanda (13 %) och Kyrkslätts kommun (2,5 %). Enligt planerna kommer användningen av kund- och patientdatasystemet i fortsättningen att utvidgas och de kommuner i HNS-området som ansluter sig till systemet senare blir delägare i bolaget enligt vad de ursprungliga delägarna kommer överens om.

21 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 3/ (77) FULLMÄKTIGE Styrelsen beslutade att för samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts del godkänna Epic Systems Corporations erbjudande om ett gemensamt kund- och patientdatasystem inom social- och hälsovården. Meningen är att avtalet om systemupphandlingen undertecknas under hösten 2015, varvid betalningarna av de betalningsposter som är bundna till avtalsvillkoren för anbudsbegäran och upphandlingen till den utvalda leverantören inleds. Oy Apotti Ab:s verksamhet finansieras huvudsakligen genom betalningar till fonden för inbetalt fritt eget kapital (SVOP) och långfristiga lån till år Under åren beräknas lånens andel täcka 90?% av bolagets finansieringsbehov och SVOP-investeringarnas andel beräknas därmed vara 10?%. Amorteringarna på lånen inleds i enlighet med finansieringskalkylen år För de långfristiga penninginrättningslånen behöver bolaget som säkerhet proprieborgen av sina delägare, som till storleken följer respektive ägarandelar. Det uppskattade totala behovet av lånet är ca?202?milj. euro, varav andelen HNS ägarandel (för tillfället 46 %) är ca 92,8 milj. euro. Borgensansvarets uppdelning mellan de nuvarande delägarna har beskrivits i finansieringskalkylen som ingår som bilaga till föredragningslistan. Med tanke på upphandlingen av kund- och patientdatasystemet är det nödvändigt att varje delägare beviljar proprieborgen som motsvarar respektive ägarandel, eftersom bolaget ur externa finansiärers synvinkel inte har tillgångar som kan räknas som säkerhet. Eftersom den slutliga storleken på lånen kan öka något jämfört med de ursprungliga kalkylerna, är det ändamålsenligt att HNS proprieborgen beviljas för högst 99 milj. euro, men så att HNS proprieborgen aldrig överskrider den andel av bolagets totala lånesumma eller separata lån som räknas enligt HNS ägarskapsprocent (för tillfället 46?%). I enlighet med detta ska nya delägare bevilja borgen enligt sin ägarandel och i sammanhanget sker en justering av de övriga delägarnas andel av borgensansvaret. Borgen som föreslås bli beviljad av HNS äventyrar inte dess förmåga att klara av de uppgifter som den tillskrivs i lagen. I borgen ingår inte heller någon sådan betydande ekonomisk risk som avses i kommunallagen. HNS intressen säkras genom villkoren som beskrivs i det följande. Borgen beviljas högst till För borgen tas ingen motsäkerhet om bolagets ägarunderlag inte ändras så att mer än hälften av dess aktier övergår till en ny ägare eller om syftet för dess verksamhet (att till sina ägare producera tjänster som hänför sig till kund- och patientdatasystem inom social- och hälsovården) med anledning av den pågående reformen av servicestrukturen ändras. För borgen kan årligen tas en borgensprovision på minst 0,5?% då de ovannämnda ändringarna i bolagets ägarunderlag eller verksamhetens syfte förverkligas. Borgensprovisionens storlek räknas utifrån den återstående delen av lånekapitalet som borgensansvaret gäller per och betalas före slutet av följande januari räknat från tidpunkten för fastställandet.

22 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 3/ (77) FULLMÄKTIGE Enligt artikel 107(1) om statligt stöd i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är stöd förbjudet om alla av följande kriterier uppfylls samtidigt: (1) stöd ges i en eller annan form av statliga medel; (2) stödet är selektivt, det vill säga det gynnar vissa företag eller viss produktion; (3) stödet påverkar konkurrensen genom att snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen; och (4) stödet påverkar handeln, det vill säga det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Eftersom det är fråga om beviljande av borgen till ett bolag som offentliga sammanslutningar har grundat för att sköta en uppgift inom deras verksamhetsområde som hänför sig till organiseringen av social- och hälsovården, och eftersom bolagets avsikt är att till ett självkostnadspris producera tjänster i anslutning till kund- och patientdatasystem inom social- och hälsovården endast till sina ägare, uppfylls inte de ovannämnda kriterierna 3 4. Det är därför inte fråga om förbjudet statligt stöd. Upphandlingen av kund- och patientdatasystemet har konkurrensutsatts i ett förfarande som avses i lagen om offentlig upphandling och i upphandlingsdokumenten definieras de andra offentliga sammanslutningar som utifrån ramarrangemanget och genom att bli en delägare i bolaget kan ta i bruk systemet. Bolaget fungerar inte alls på den öppna marknaden, utan det har bildats endast för att för sina ägare förverkliga tjänsten som grundar sig på deras gemensamma datasystemsupphandling. På ovannämnda grunder kan det konstateras att borgensbeslutet inte snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen och att borgensbeslutet inte påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Eftersom kriterierna som gäller stödet inte uppfylls på nämnda sätt är det då beslutet om borgen fattas inte nödvändigt att ytterligare utreda om åtgärden är marknadsbestämd. Styrelsen Fullmäktige beslutar a) att bevilja Oy Apotti Ab samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts proprieborgen på högst 99 milj. euro för upphandling av ett kund- och patientdatasystem som en del av bolagets finansieringsarrangemang på totalt ca 202 milj. euro, för att täcka lån som bolaget tagit ut för systemupphandlingen och räntor på lånen, dröjsmålsräntor och eventuella indrivningskostnader för lånen. Giltighetstiden för borgen begränsas till ; b) att HNS proprieborgen aldrig överskrider den andel av det totala antalet finansieringsarrangemang eller separata lån/arrangemang som följer HNS ägarandel;

23 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 3/ (77) FULLMÄKTIGE c) att HNS förbehåller sig rätten att kräva motsäkerheter i händelse av att bolagets ägarstruktur ändras så att över hälften av dess aktier övergår till en ny ägare eller syftet för dess verksamhet (att till sina ägare producera tjänster som hänför sig till kund- och patientdatasystem inom social- och hälsovården) med anledning av att den pågående reformen av servicestrukturen ändras; d) att det av de separata proprieborgensåtagandena som beviljas till Oy Apotti Ab under förhållanden som nämns i punkt c) kan tas ut en årlig borgensprovision på minst 0,5?%, som räknas ut av det återstående lånekapitalet som borgensansvaret gäller för per och betalas före slutet av följande januari räknat från tidpunkten för fastställandet; e) att en förutsättning för implementeringen av det ovan nämnda beslutet är att Helsingfors, Grankulla och Vanda städer samt Kyrkslätts kommun fattar motsvarande beslut om proprieborgen för Oy Apotti Ab:s lån, som till storleken följer respektive ägandeförhållanden; f) att befullmäktiga verkställande direktören och ekonomidirektören att underteckna finansinstitutens låneborgensavtal; g) att justera protokollet för detta ärendes del vid sammanträdet. Beslut Förslaget godkändes.

24 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 3/ (77) FULLMÄKTIGE BYTE AV GÄLDENÄR FÖR PROPRIEBORGEN I SYFTE ATT TRYGGA VÅRDEN AV PATIENTER SOM ÖVERSKRIDER INKOMSTGRÄNSERNA PÅ MERJAVÄGEN 10 FMGE 40 HNS fullmäktige beslutade att samkommunen HNS ger en proprieborgen om högst euro som säkerhet för ett lån (nr 14828/10) som Kommunfinans Abp beviljat VAV Asunnot Oy. VAV Asunnot Oy är helägt av Vanda stad. VAV Asunnot Oy har byggt ett grupphem vars projektplan HNS styrelse godkände Samkommunen har hyrt huset av VAV Asunnot Oy för att använda det som boende för andningsförlamningspatienter. Samkommunens proprieborgen behövdes eftersom två av de sex boendeplatserna ändrades på samkommunens begäran till fritt finansierade platser så att det blev möjligt att erbjuda patienter som överskrider inkomstgränserna i villkoren för räntestödslån och bidrag plats i grupphemmet. Genom att ge en proprieborgen för det lån som VAV Asunnot Oy behövde för de fritt finansierade boendeplatserna säkerställer samkommunen HNS sådana val av patienter som motsvarar samkommunens behov och så förmånliga hyreskostnader som möjligt. VAV Asunnot Oy har ändrat sin bolagsstruktur på så sätt att servicehusfastigheterna överfördes fr.o.m till det nya bolaget VAV Hoivakiinteistöt Oy, som är ett helägt dotterbolag till VAV Asunnot Oy. HNS-samkommun undertecknade ett hyreskontrakt med VAV Hoivakiinteistöt Oy om bostäderna på Merjavägen 10. Även VAV Asunnot Oy:s lån hos Kommunfinans Abp som gäller grupphemmet och för vilket samkommunen HNS gett en proprieborgen och undertecknat en borgensförbindelse (kreditens nummer 14828/10) övergår till VAV Hoivakiinteistöt Oy efter att HNS fullmäktiges beslut om byte av gäldenär för proprieborgen vunnit laga kraft och VAV Hoivakiinteistöt Oy fattat beslut om att ta skulden på sitt ansvar och lämnat de nödvändiga handlingarna till Kommunfinans Abp. Det återstående lånet per är euro, och lånet återbetalas senast Det är endast fråga om byte av lånets gäldenär. Lånevillkoren förändras inte till någon annan del. Inte heller borgensförbindelsens villkor förändras utöver det att VAV Hoivakiinteistöt Oy blir gäldenär i stället för VAV Asunnot Oy. Styrelsen Fullmäktige beslutar att godkänna att den gäldenär som anges i borgensförbindelsen byts till VAV Asunnot Oy:s dotterbolag VAV Hoivakiinteistöt Oy och att bekräfta att samkommunen HNS proprieborgen fortsätter att gälla efter bytet av gäldenär under förutsättning att villkoren för det av Kommunfinans Abp beviljade lånet (nr 14828/10) inte ändras till andra delar och att ett nytt underskrivet skuldebrev om bytet av gäldenär läggs fram för samkommunen HNS. justera protokollet i fråga om detta ärende på mötet. Beslut Förslaget godkändes.

25 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 3/ (77) FULLMÄKTIGE BEVILJANDE AV PROPRIEBORGEN FÖR BOLAGET VID NAMN KIINTEISTÖ OY HYVINKÄÄN SAI- RAALANMÄKI 141/10/03/02/01/2013 FMGE 41 Samkommunen HNS och Hyvinge sjukhus äger tillsammans fastighetsaktiebolaget vid namn Kiinteistö Oy Hyvinkään Sairaalanmäki. Bolaget äger en sjukhusbyggnad i anslutning till Hyvinge sjukhus. HNS ägarandel av bolaget är enligt fullmäktiges beslut efter den riktade aktieemissionen 38,29 %. Hyvinge stad äger 61,71% av bolaget. I fullmäktiges beslut i fråga förband sig HNS att gå i borgen för ett belopp som svarar mot ägarandelen av lånet på högst euro som behövs för projektet med bolagets nybygge. Kiinteistö Oy Hyvinkään Sairaalanmäki lät utreda ett gemensamt byggprojekt och i utredningen, som färdigställdes år 2013, föreslås att fastighetsaktiebolaget låter bygga en nybyggnad i anslutning till Hyvinge sjukhus. I nybyggnaden ska det finnas lokaler för HNS akuta vårdavdelning för vuxna och för HNS enhet för somatisk vård av barn, för allmänsjukhuspsykiatrin, Hyvinge ungdomspsykiatriska poliklinik, Nurmijärvi poliklinik för affektiva störningar samt för Hyvinge dagavdelning. Hyvinge stad kommer att förfoga över åtta avdelningar som hör till hälsocentralssjukhuset, rehabiliteringstjänster och lokaler för specialiserade medarbetare, en psykosocial enhet (A-kliniken, enhet för psykiatrin), kontor för den effektiviserade hemvården och en enhet för utskrivning. Styrelsen godkände ett intentionsavtal mellan HNS och Hyvinge stad angående lokalarrangemangen och samarbetet på sjukhusområdet i Hyvinge. När intentionsavtalet hade godkänts upprättades för projektet en projektplan, daterad Nybyggnadsprojektet genomförs av fastighetsbolaget och redovisas i dess balansräkning. I anslutning till nybyggnadsprojektet byggs en parkeringsanläggning på två plan med cirka 300 bilplatser. Jämfört med intentionsavtalet ingår datasystem och -teknik samt parkeringsanläggningen och kostnaderna för dessa i projektplanen. Ägarna har behandlat projektet i sina respektive beslutande organ i slutet av år 2014 och början av år HNS har för sin del beslutat (1) att godkänna projektplanen om projektets genomförande som en bindande plan för de lokaler som HNS kommer att förfoga över, (2) att utse verkställande direktören Aki Lindén eller av honom förordnad tjänsteinnehavare att företräda samkommunen HNS vid Kiinteistö Oy Hyvinkään sairaalanmäkis extra bolagsstämma (3) att teckna och betala euro av aktieemissionen som har ett värde på 3 milj. euro och som Kiinteistöosakeyhtiö Hyvinkään Sairaalanmäki riktar till sina aktieägare (4) att förbinda sig att gå i borgen för ett belopp som svarar mot ägarandelen (38,29 %) av lånet på högst euro som behövs för projektet med Fastighetsbolagets nybygge,

26 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 3/ (77) FULLMÄKTIGE (5) att bemyndiga förvaltningsdirektör Ilkka Kauppinen att på de villkor som nämns i den riktade aktieemission som extra bolagsstämman för Kiinteistö Oy Hyvinkään Sairaalanmäki beslutade teckna bolagets aktier , och dvs. totalt 5245 nya aktier; (6) att godkänna aktionärsavtalet, (7) att godkänna det verksamhetsrelaterade avtalet (8) att godkänna markarrendeavtalen (9) att godkänna hyresavtalet om lokalerna samt (10) att befullmäktiga förvaltningsdirektör Ilkka Kauppinen att göra de behövliga tekniska ändringarna och kompletteringarna i de avtal som ska ingås och (11) att bemyndiga förvaltningsdirektör Ilkka Kauppinen och sjukvårdsområdets direktör Asko Saari att underteckna de avtal som nämns i punkterna 6-9. Aktieägarna konkurrensutsatte tillsammans det lån som bolaget behöver under våren Som finansiär valdes med beslut av fastighetsbolagets styrelse Kommunfinans Abp som lämnade det förmånligaste erbjudandet som helhet. Lånekapitalet är högst 62 milj. euro, lånetiden 25 år och lånet binds till 3 månaders Euribor-ränta. Marginalen på lånet är 0,450 %, och efter 10 år 0,550 %. När värdet på referensräntan underskrider beloppet 0,00 procent är värdet på räntans referensränta då 0,00 %. På samma sätt kan summan av lånets referensränta och marginal aldrig understiga 0,00 %. Låneerbjudandet gäller till och med och ägarnas beslut om låneborgen ska vara lagakraftvunna innan lånet lyfts. Om låneskyddet beslutar bolagets styrelse separat senare med beaktande av de rekommendationer som ägarna tillsammans har definierat. Lånet kan lyftas i flera rater enligt tidpunkten för finansieringsbehovet. Den första raten beräknas att lyftas i april För de långfristiga penninginrättningslånen behöver bolaget som säkerhet proprieborgen av sina delägare, som till storleken följer respektive ägarandelar. Borgen som föreslås bli beviljad av HNS äventyrar inte dess förmåga att klara av de uppgifter som den tillskrivs i lagen. I borgen ingår inte heller någon sådan betydande ekonomisk risk som avses i kommunallagen. Samkommunen HNS intressen säkras genom villkoren som beskrivs i det följande. För borgen tas ingen motsäkerhet om bolagets ägarunderlag inte ändras så att mer än hälften av dess aktier övergår till en ny ägare eller om syftet för dess verksamhet med anledning av den pågående reformen av servicestrukturen ändras. För borgen kan årligen tas en borgensprovision på minst 0,5 % då de ovannämnda ändringarna i bolagets ägarunderlag eller verksamhetens syfte förverkligas. Borgensprovisionens storlek räknas utifrån den återstående delen av lånekapitalet som borgensansvaret gäller för per och betalas före slutet av följande januari räknat från tidpunkten för fastställandet.

27 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 3/ (77) FULLMÄKTIGE Enligt artikel 107(1) om statligt stöd i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är stöd förbjudet om alla av följande kriterier uppfylls samtidigt: (1) stöd ges i en eller annan form av statliga medel; (2) stödet är selektivt, det vill säga det gynnar vissa företag eller viss produktion; (3) stödet påverkar konkurrensen genom att snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen; (4) stödet påverkar handeln, det vill säga det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Eftersom det är fråga om beviljande av borgen till ett bolag som offentliga sammanslutningar har grundat för att sköta en uppgift inom deras verksamhetsområde som hänför sig till organiseringen av social- och hälsovården, och eftersom bolagets avsikt är att äga, förvalta och upprätthålla lokaler i anknytning till social- och hälsovården till självkostnadspris enbart för sina ägare enbart för sina ägare, uppfylls inte de ovan nämnda kriterierna 3-4. Det är därför inte fråga om förbjudet statligt stöd. På ovannämnda grunder kan det konstateras att borgensbeslutet inte snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen och att borgensbeslutet inte påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Eftersom kriterierna som gäller stödet inte uppfylls på nämnda sätt är det då beslutet om borgen fattas inte nödvändigt att ytterligare utreda om åtgärden är marknadsbestämd. Styrelsen Fullmäktige beslutar att 1. Samkommunen HNS beviljar proprieborgen på högst ,00 euro för Kiinteistöosakeyhtiö Hyvinkään Sairaalanmäkis lån på högst ,00 euro i proportion till samkommunens ägarandel på 38,29 %. Det lån som man ska gå i borgen för är ett lån som baserar sig på Kommunfinans Abps erbjudande, vars lånetid är 25 år och räntebindningen 3 månaders Euribor-ränta; 2. Samkommunen HNS förbehåller sig rätten att kräva att motsäkerheter i händelse av att bolagets ägarstruktur ändras så att över hälften av aktierna övergår till en ny ägare eller syftet med dess verksamhet till följd av den pågående reformen av servicestrukturen ändras; 3. det av de separata proprieborgensåtagandena som beviljas till Kiinteistöosakeyhtiö Hyvinkään Sairaalanmäki under förhållanden som nämns i punkt 2 kan tas ut en årlig borgensprovision på minst 0,5 %, som räknas ut av det återstående lånekapitalet som borgensansvaret gäller för per och betalas före slutet av följande januari räknat från tidpunkten för fastställandet;

28 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 3/ (77) FULLMÄKTIGE en förutsättning för verkställandet det ovan nämnda beslutet är att Hyvinge stad för sin del fattar motsvarande beslut om proprieborgen för Kiinteistöosakeyhtiö Hyvinkään sairaalanmäkis lån som svarar mot ägarandelen (61,71%); 5. fullmäktige befullmäktigar verkställande direktören och ekonomidirektören att underteckna låneborgensavtalen; 6. fullmäktige justerar protokollet för detta ärendes del vid sammanträ det. Beslut Förslaget godkändes.

29 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 3/ (77) FULLMÄKTIGE FÖRSLAG TILL ÄNDRING AV SAMKOMMUNENS BUDGET FÖR 2015, FASTSTÄLLANDE AV PRIN- CIPERNA FÖR STÖDTJÄNSTENHETERNAS INTERNA KUNDÅTERBÄRINGAR, BEHANDLINGEN AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH ÄNDRING AV AVSKRIVNINGSPLANEN FÖR ÅR /02/02/00/01/2014 FMGE 42 Den bindande karaktären av budgeten för år 2015 på samkommunnivå Budgeten för 2015 godkändes av HNS fullmäktige och de bindande ekonomiska målen i budgeten uppdaterades till följd av förändringarna i arbetsfördelningen mellan HNS och medlemskommunerna vid fullmäktiges sammanträdde Som resultaträkningsdelens bindande ekonomiska mål på samkommunsnivå ställdes samkommunens bindande nettokostnader, vilket gör det möjligt att beakta verksamhetsintäkterna, förändringarna i de finansiella posterna och utvecklingen av annan försäljning än försäljningen till medlemskommunerna i det bindande målet. Med bindande nettokostnader avses kostnader för serviceproduktionen inom den specialiserade sjukvården som hänförs till medlemskommunerna. De bindande nettokostnaderna är lika med medlemskommunernas betalningsandel med avdrag för räkenskapsperiodens resultat (ett underskott ökar de bindande nettokostnaderna och ett överskott minskar de bindande nettokostnaderna). Det bindande målet för samkommunens finansieringsbudget är maximibeloppen för ökningarna och minskningarna av långfristiga lån samt nettoförändringarna i utlåningen. Som mål för ekonomiplaneperioden fastställdes en balanserad ekonomi. Som resultatmål för år 2015 fastställdes dock ett underskott på 1,5 milj. euro, vilket är inriktat på den prehospitala akutsjukvården vid Västra Nylands sjukvårdsområde. För ekonomiplaneperioderna uppsattes ett nollresultatmål, varvid årsbidraget är lika med avskrivningarna. Den i slutet av oktober uppdaterade målinriktade årsprognosen är baserad på utfallet för januari-september och på en uppfattning om utvecklingen under återstoden av året som bildas utifrån dessa uppgifter, bl.a. när det gäller efterfrågan på tjänsterna. En del av de anpassningsåtgärder som ska vidtas under återstoden av året kommer att speciellt i december minska volymen för patientvården. Prognosen bygger på antagandet att hela årets verksamhetsvolym överskrider den plan som ingår i budgeten med 4,1 % (verksamhetsutfallet i januari-oktober överskred budgeten med 5,8 %). I årsprognosen har beaktats de ekonomiska anpassningsåtgärder som nämnts i början av listatexten. Koncernledningens mål är att hålla budgetöverskridningen av de bindande nettokostnaderna så minimal som möjligt oh samtidigt beakta den ökade servicevolymen.

30 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 3/ (77) FULLMÄKTIGE Uppdatering av de bindande målen i resultaträkningen jämte grunder Januari - oktober 2015 var verksamhetsmässigt livligare än budgeten och föregående år. Som helhet ökade den med tjänsteproduktionens faktureringsandel vägda volymen med 4,2 % jämfört med året innan, och den överskred den plan som ingår i budgeten med 5,8 %. Jämfört med året innan har det totala antalet NordDRG-produkter ökat med + 5,2 % och också det totala antalet besöksprodukter har ökat. Antalet besöksprodukten inom somatiken ökade med 3,1 % och med 4,3 % inom psykiatrin. Antalet psykiatriska vårddagar har däremot minskat med 5,7 % till följd av servicestrukturreformen och den ökade öppenvården. Som helhet har andelen öppenvård ökat något jämfört med året innan. Andelen öppenvård av totalproduktionen var i januari-oktober 42,2 %. Faktureringen av andra betalare än medlemskommunerna har utvecklats positivt. Faktureringen i januari - oktober var (127,7 milj. euro) och den överskred budgeten med 12,2 milj. euro (+ 10,6 %). Antalet elektiva remisser var i januari-oktober 2,4 % fler än under föregående år. Det fanns dock en vardag mindre under innevarande år i januari-oktober än föregående år och efter vardagsjusteringen hade det jämförbara antalet elektiva remisser i januari- oktober ökat med + 2,9 % jämfört med föregående år. Antal jourbesök har minskat med - 0,3 % jämfört med föregående år. I januari-oktober överskred de bindande nettokostnaderna budgeten med 1,6 % och ökade jämfört med utfallet föregående år med 3,7 %, dvs. 45,1 milj. euro. Den faktiska kumulativa budgetöverskridningen beror främst på att verksamhetens kostnader överskreds i budgeten på grund av den ökande volymen. Den återföring till medlemskommunerna som genomfördes i juni påverkar inte de bindande nettokostnaderna. I januari-oktober överskred verksamhetens kostnader (verksamhetskostnader + avskrivningar + finansiella kostnader) budgeten med 2,6 %, eller 40,8 milj. euro och verksamhetsvolymen överskred budgeten med 5,8 %. Enligt den årsprognos som utarbetats vid samkommunens olika enheter utifrån uppgifterna om utfallet för perioden januari-september kommer räkenskapsperiodens resultat på samkommunsnivå att visa på ett överskott på 40,0 milj. euro. Prognosen inkluderar den återföring till medlemskommunerna på 25,0 milj. euro som genomfördes i juni. Enligt prognosen överskrids samkommunens bindande nettokostnader med 26,6 milj. euro (1,8 %) jämfört med den i april uppdaterade budgeten. Effektiviseringsåtgärdernas effekter har beaktats i den uppdaterade årsprognosen för de bindande nettokostnaderna. En förverkligad årsprognos förutsätter en effektiv kostnadskontroll under resten av året. Kostnaderna för verksamheten (verksamhetskostnader + finansiella kostnader + avskrivningar) väntas bli 2,7 % (52,1 milj. euro) större än den i april uppdaterade budgeten, trots att volymen för serviceproduktionen för hela året väntas överskrida budgeten med 4,1 %.

31 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 3/ (77) FULLMÄKTIGE I tabellen nedan visas ett nytt förslag till samkommunens bindande nettokostnader i budgeten för BU 2015 (fullmäktige 12/2014) BU 2015 (fullmäktige 4/2015) Förslag BU 2015 (fullmäktige 12/2015) Förändr.-% BU2015 (12/2015)/ BU 2015 (6/2015) Bindande nettokostnader Intäkts-/kostnadsgrupp (1 000 euro) BS 2014 Verksamhetskostnader ,9 % + räntekostnader ,6 % + övriga finansiella kostnader ,6 % + avskrivningar ,5 % =Verksamhetens kostnader ,7 % - övriga försäljningsintäkter ,7 % - avgiftsintäkter ,7 % - understöd och bidrag ,7 % - övriga verksamhetsintäkter ,2 % - ränteintäkter ,9 % - övriga finansiella intäkter ,3 % = Verksamhetens nettokostnader ,2 % - försäljningsintäkter från externa kommuner och andra ,0 % = Bindande nettokostnader ,8 % Förändr.-% jämfört med föregående år 4,4 % 0,5 % 0,7 % 2,5 % Förändr.-% jämfört med den ursprungliga budgeten 0,2 % 2,0 % Ändringen av BU 2015 som godkändes i fullmäktiges sammanträde i april inkluderade överföringen av Helsingfors fysiatriska verksamhet till samkommunen HNS, resultatenheten Hucs Internmedicin och rehabilitering, överföringen av den första delen när det gäller läkemedelsförsörjningen och tjänsterna inom den kliniska farmacin vid Helsingfors sjukhusapotek till HNS-Apoteket samt den högspecialiserade vården i livets slutskede från kommunerna i Hucs-området till en del av verksamhet vid resultatenheten HUCS Cancercentrum. I bilaga 2 visas samkommunens resultatprognos för räkenskapsperioden enligt enhet. I enlighet med koncernförvaltningens anvisningar gör resultatområdena och affärsverken upp egna årsprognoser före stödtjänstenheternas interna kundgottgörelser som görs i anslutning till bokslutet. Kundgottgörelser mellan olika enheter som görs inom samkommunen har ingen inverkan på de ekonomiska siffrorna på samkommunnivå. Sjukvårdsområdenas resultat inkluderar den återföring på 25,0 milj. euro till medlemskommunerna som genomfördes i juni. I tabellen visas fördelningen av återföringen till medlemskommunerna per sjukvårdsområde.

32 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 3/ (77) FULLMÄKTIGE I bilaga 2 visas också prognosen för de bindande nettokostnaderna per sjukvårdsområde. Bindande nettokostnader har inte fastställts som ekonomiska mål för de övriga enheterna i samkommunen. Sjukvårdsområdenas sammanlagda bindande nettokostnader överskrider på basis av årsprognosen den i april uppdaterade budgeten med 3,1 % (44,3 milj. euro). Enligt årsprognosen har de övriga enheterna inom samkommunen en positiv effekt på de bindande nettokostnaderna på 16,6 milj. euro, vilket innebär att de bindande nettokostnaderna i budgeten enligt prognosen överskrids på samkommunsnivå för hela året med 26,6 milj. euro (1,8 %), i enlighet med det som anförs ovan. Ändring av investeringsbudgeten Fullmäktige godkände ( 32) totalt 147 milj. euro som maximibelopp för resultatområdenas investeringar år Affärsverkens investeringar uppgick i den ursprungliga budgeten till euro. Till budgeten för 2015 lades med fullmäktiges beslut ( 9) 1,1 milj. euro för höjning av aktiekapitalet för HUS-Asunnot Oy. Vid sammanträdet ( 23) godkände fullmäktige vissa andra justeringar av investeringarna så att resultatområdenas maximibelopp för investeringarna som för fullmäktige är bindande i budgeten för 2015 före den nu föreslagna ändringen är euro. Utbyggnaden och ombyggnaden av Kvinnoklinikens tillbyggnad hör till de mest omfattande pågående investeringarna vid HNS. Vid sitt sammanträde i juni 2015 godkände fullmäktige att kostnadsförslaget för projektet höjs till 48 milj. euro (tidigare 42 milj.). Ändringen berodde på att huvudentreprenören byttes medan arbetena pågick och det medförde extra kostnader på byggarbetet och betydande förseningar. För Kvinnoklinikens projekt har i det av styrelsen fastställda investeringsprogrammet avsatts 13,4 miljoner euro för innevarande år, men på grund av de ändringsarbeten och förseningar som uppstått är finansieringsbehovet nu 8 milj. euro. Under hösten har det också kommit fram vissa andra justeringsbehov när det gäller projekten och årsfördelningen för deras finansiering. De gäller bl.a. utrustningen för de projekt som blir färdiga.

33 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 3/ (77) FULLMÄKTIGE Det föreslås att resultatområdenas investeringar år 2015 ska ändras till 142 milj. euro enligt tabellen nedan euro Urspr. BUändring BU- ändringsförslag BU Samförvaltningen Aktier och andelar Donation för barnsjukhuset HNS-Lokalcentralen Byggprojekt Sjukvårdsområdenas upphandling av utrustning HUCS sjukvårdsområde Västra Nylands sjukvårdsområde Lojo sjukvårdsområde Hyvinge sjukvårdsområde Borgå sjukvårdsområde IT-förvaltningen Resultatområdena totalt HNS-Apoteket HUSLAB HNS-Bilddiagnostik HNS-Desiko HNS-Logistik Ravioli HNS-Servis Affärsverken totalt Samkommunen HNS totalt Ändring av finansieringsdelen i budgeten för år 2015 Som bindande mål för samkommunens finansieringsbudget uppställs maximibeloppen för ökningarna och minskningarna av långfristiga lån samt nettoförändringarna i utlåningen. I budgeten fastställdes 90,0 milj. euro som maximibelopp för ökningen i långfristiga lån och 10,2 milj. euro som maximibelopp för avdragen. Långfristiga lån lyftes för 50,0 milj. euro och låneamorteringarna genomförs enligt den ursprungliga budgeten. Nettoförändringarna i utlåningen var -5,3 milj. euro i den ursprungliga budgeten. Förändringarna i utlåningen kommer att utgöra -0,5 milj. euro enligt den nuvarande uppskattningen, då utlåningen är 3,4 milj. euro (BU ,5 milj. euro) och utlåningen amorteras med 2,9 milj. euro (BU2015 2,2 milj. euro). Utlåning på 3,4 milj. euro upptogs enligt budgeten av HNS-Fastigheter Ab. Uudenmaan Sairaalapesula Oy ja Kiinteistö Oy HUS- Asunnot har inte behövt ta ut det lån som i budgeten avsatts för bolagen.

34 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 3/ (77) FULLMÄKTIGE HNS-Fastigheter Ab återbetalar i förtid i november det återstående kapitalet 0,4 milj. euro för det lån som gällde vindsutrymmena euro BU 2015 (Fullmäktige 12/2014) Nytt förslag BU 2015 Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Ändringar i utlåningen Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Principerna för stödtjänstenheternas interna kundåterbäringar år 2015 Behandling av resultatet för år 2015 De stödtjänstenheter (affärsverk och resultatområden) som uppnår ett resultat med överskott för räkenskapsperioden gör i samband med beredningen av bokslutet en intern kundåterbäring inom samkommunen HNS som motsvarar enhetens positiva resultat för räkenskapsperioden. Samkommunens interna kundkreditering påförs stödtjänstenhetens interna kunder i förhållande till den faktiska användningen av servicen. I kundåterbäringen beaktas också erhållna kundåterbäringar från en annan stödtjänstenhet. Överskottet inom samförvaltningens resultatområde krediteras i sin helhet internt inom samkommunen i förhållande till utfallet för samförvaltningens debiteringar. I de årsprognoser som enheterna utarbetat har inte enligt anvisningarna samkommunen HNS interna kundåterbäringar beaktats. Före samförvaltningens interna återföring av överskottet görs en utjämningsberäkning av patientförsäkringen. Patientförsäkringspremierna har i budgeten på ett godkänt satt fakturerats enligt antalet invånare av medlemskommunerna och faktureringen jämnas ut så att den motsvarar de faktiska kostnaderna i samband med bokslutet. Vad gäller koncernförvaltningen och den externa revisionen återbärs överskottet i förhållande till debiterade avgifter. Årsprognosen som uppgjorts utifrån uppgifterna om utfallet för samkommunen i september uppvisar ett överskott på 40,0 milj. euro. I prognosen har beaktats den återföring på 25,0 milj. euro till medlemskommunerna som genomfördes i juni. I enlighet med grundavtalet utgörs samkommunens inkomster av medlemskommunernas serviceavgifter och samkommunens övriga inkomster. Kommunernas serviceavgifter bestäms utgående från hur stor deras tjänstekonsumtion är. Fullmäktige bestämmer grunderna för prissättningen av tjänsterna och styrelsen priserna för respektive sjukhus. För att medlemskommunerna ska kunna uppta riktiga sifferuppgifter om användningen av HNS tjänster i sina bokslut för 2015, föreslås att fullmäktige på förhand beslutar om de principer som ska iakttas vid behandlingen av räkenskapsperiodens resultat.

35 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 3/ (77) FULLMÄKTIGE Det föreslås att återbetalningen av överskottet görs enligt följande: Det faktiska överskottet per sjukvårdsområde återförs efter samkommunens interna kundåterbäringar till medlemskommunerna i proportion till tjänstekonsumtionen = medlemskommunernas betalningsandel i euro Av det faktiska överskottet per sjukvårdsområde minskas räkenskapsperiodens resultat i fråga om de stödtjänstenheter som visar underskott i proportion till tjänstekonsumtion per sjukvårdsområde. Stödtjänstenhetens faktiska underskott lämnas vid enheten i fråga. När det gäller Västra Nylands sjukvårdsområde beaktas det underskott för den prehospitala akutsjukvården som fastställts i budgeten. I beräkningen beaktas det faktiska underskottet för den prehospitala akutsjukvården. Räkenskapsperiodens resultat som överskrider det underskott som uppstår inom den prehospitala akutsjukvården återförs till medlemskommunerna i proportion till tjänstekonsumtionen. Beräkningen görs per medlemskommun för hela året och av det belopp som ska återföras minskas andelen den återföring som genomfördes i juni. Ändring av avskrivningsplanen för år 2015 Återbäringen av överskottet till medlemskommunerna har ingen inverkan på utfallet av de bindande nettokostnaderna. Till följd av utvecklade och ändrade verksamhetsprocesser föreslås det att avskrivningsplanen kompletteras med två nya avskrivningsklasser år Till HNS-Desikos användning Sjukhussängar 5 år och Raviolis användning Matberedare, kaffemaskiner, mattransportutrustning (transport- och teknikvagnar), och kylutrustning 7 år. Styrelsen Fullmäktige beslutar att ändra sina beslut och och fastställa de bindande nettokostnaderna för samkommunen HNS som ett 26,6 miljoner euro större belopp än budgeterat, varvid beloppet för samkommunens bindande nettokostnader i resultaträkningsdelen till 2015 års budget är 1 509,5 miljoner euro. högst 142,0 milj. euro som belopp för resultatområdenas investeringar år 2015, som maximibelopp för ökningen av samkommunens långfristiga lån 50,0 milj. euro och som maximibelopp för minskningen av de långfristiga lånen 10,2 milj. euro samt som förändringar i utlåningen högst -0,5 milj. euro.

36 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 3/ (77) FULLMÄKTIGE Fullmäktige beslutar att befullmäktiga styrelsen i januari 2016 gottgöra medlemskommunerna det sjukvårdsområdesspecifika överskottet för år 2015 med avdrag för stödtjänstenheternas underskott i ett förhållande som motsvarar medlemskommunernas faktiska användning av den specialiserade sjukvården per kommun (=medlemskommunernas betalningsandel) till den del som resultatet för respektive sjukvårdsområde visar på ett överskott, med undantag för Västra Nylands sjukvårdsområde för vars del i beräkningen beaktas det underskott som uppstår inom den prehospitala akutsjukvården att avskrivningsplanen kompletteras med två nya avskrivningsklasser år 2015 till HNS-Desikos användning Sjukhussängar 5 år och Raviolis användning Matberedare, kaffemaskiner, mattransportutrustning (transport- och teknikvagnar), och kylutrustning 7 år. Behandling av ärendet Vid sammanträdet delades ut på bordet justerad bilaga 2 till föredragningslistan. Aatos Hallipelto föreslog understödd av Maija Anttila att den punkt i beslutsförslaget enligt vilken "fullmäktige befullmäktigar styrelsen att gottgöra medlemskommunerna det sjukvårdsområdesspecifika överskottet för år " ändras till följande lydelse: "Fullmäktige beslutar att beslut om behandlingen av resultatet för år 2015 fattas i samband med behandlingen av bokslutet för år 2015." Ordföranden konstaterade att ett förslag som avviker från styrelsens förslag och som fått understöd har framställts så att en omröstning måste förrättas. På förslag av ordföranden godkändes ett omröstningsförfarande enligt vilket de som bifaller styrelsens förslag röstar JA och de som bifaller Aatos Hallipeltos förslag röstar NEJ. Vid omröstningen genom namnupprop gavs 474 JA-röster och 615 NEJ-röster. Ordföranden konstaterade att fullmäktige med rösterna hade godkänt Aatos Hallipeltos förslag. Röstlängden finns som bilaga 2 till protokollet. Beslut Fullmäktige beslutade att ändra sina beslut och och fastställa de bindande nettokostnaderna för samkommunen HNS som ett 26,6 miljoner euro större belopp än budgeterat, varvid beloppet för samkommunens bindande nettokostnader i resultaträkningsdelen till 2015 års budget är 1 509,5 miljoner euro. högst 142,0 milj. euro som belopp för resultatområdenas investeringar år 2015, som maximibelopp för ökningen av samkommunens långfristiga lån 50,0 milj. euro och som maximibelopp för minskningen av de långfristiga lånen 10,2 milj. euro samt som förändringar i utlåningen högst -0,5 milj. euro.

37 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 3/ (77) FULLMÄKTIGE Fullmäktige beslutade att beslut om behandlingen av resultatet för år 2015 fattas i samband med behandlingen av bokslutet för år att avskrivningsplanen kompletteras med två nya avskrivningsklasser år 2015 till HNS-Desikos användning Sjukhussängar 5 år och Raviolis användning Matberedare, kaffemaskiner, mattransportutrustning (transport- och teknikvagnar), och kylutrustning 7 år.

38 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 3/ (77) FULLMÄKTIGE FÖRSLAG TILL ÄNDRING AV INSTRUKTIONEN FÖR AFFÄRSVERKEN FÖR STÖDTJÄNSTERNA I FRÅGA OM VERKSAMHETSOMRÅDET FÖR AFFÄRSVERKET HNS-DESIKO OCH OM ÄNDRING AV AFFÄRSVERKETS GRUNDKAPITAL 618/00/01/02/2009 FMGE 43 Affärsverket HNS-Desiko ansvarar för produktion av anstalt- och instrumentvårdstjänster. Affärsverket deltar i ett effektivt samarbete med olika yrkesgrupper i bekämpningen av infektioner och bidrar därigenom till en smidig patientvård och hög patientsäkerhet. I anslutning till organisationsförändringen av Hucs år 2013 aktualiserades frågan om instrumentvårdsenhetens organisatoriska ställning. Instrumentvård är i den grad sjukvårdsmässig verksamhet att man betraktade det som motiverat att organisatoriskt placera verksamheten som helhet inom sjukvårdsverksamheten. HNS verkställande direktör beslutade om att instrumentvårdsfunktionerna flyttas från HNS-Desiko till ATek vid Hucs från och med Målet med omställningen är en enhetlig, patientorienterad och kostnadseffektiv process för operationssalsverksamheten. Hucs andel av användningen av tjänsterna för instrumentvård i januari-oktober 2015 var 69,1 procent (11,6 milj. euro), varav andelen för Hucs ATeK var 30,3 procent (5,1 milj. euro). HNS enhet för instrumentvård betjänar HNS övriga resultatområden och affärsverk samt enheter inom primärvården i medlemskommunerna även efter att den införts som centraliserad enhet i resultatenheten Hucs ATeK. Den organisatoriska överföringen av instrumentvården medför små förändringar i instruktionen för affärsverket för stödtjänster för affärsverket HNS-Desikos del: Första paragrafen i instruktionen handlar om affärsverken inom stödtjänsterna och deras verksamhetsområden. Den lyder som följer: "Följande fyra affärsverk inom stödtjänster fungerar som en del av organisationen i samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt: HNS-Desiko Affärsverket ansvarar för produktion av anstalt- och instrumentvårdstjänster för kundernas bästa. Affärsverket deltar i ett effektivt samarbete med olika yrkesgrupper i bekämpningen av infektioner och bidrar därigenom till en smidig patientvård och hög patientsäkerhet. Förslaget är att orden "anstalt- och instrumentvårdsjänster" ersätts med uttrycket "sjukhusunderhålls- och lokalhygientjänster". På verkställande direktörens beslut övergår personalen inom instrumentvården från början av 2016 till Hucs ATeks resultatenhet.

39 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 3/ (77) FULLMÄKTIGE Sammanlagt 404 personer överförs. Semesterlöneskulden för instrumentvårdspersonal som överförs flyttas från HNS-Desikos balansräkning till HNS-samkommunens balansräkning till bokvärdet , som enligt läget i oktober och prognosen för återstoden av året är ca euro. I anslutning till omställningen överförs HNS-Desikos maskiner och anläggningar för instrumentvård samt datasystemet för instrumentförvaltning Gemini från HNS-Desikos balansräkning till HNS-samkommunens balansräkning till bokvärdet Den egendom som överförs har ett bokvärde på ca euro. Grundkapitalet för affärsverket HNS-Desiko, ,65 euro, minskas med differensen mellan bokvärdet på de anläggningstillgångar som överförs och semesterlöneskulden per som gäller den personal som överförs. Efter den operativa reformen fortsätter affärsverket HNS-Desiko som producent av tjänster för sjukhusunderhåll och lokalhygien samt tjänster för underhåll, uthyrning och rengöring av sjukhusbäddar. Styrelsen Fullmäktige beslutar ändra beskrivningen av affärsverket HNS-Desikos verksamhetsområde i 1 i instruktionen för affärsverket för stödtjänster så att den lyder som följer: "Affärsverket ansvarar för produktion av sjukhusunderhålls- och lokalhygientjänster." den semesterlöneskuld som gäller personal som övergår till resultatenheten Hucs ATek (per ) överförs från affärsverket HNS-Desikos balansräkning till HNS-samkommunens balansräkning; HNS-Desikos maskiner och anläggningar för instrumentvård samt datasystemet för instrumentförvaltning Gemini överförs från HNS-Desikos balansräkning till HNS-samkommunens balansräkning till bokvärdet ; och att grundkapitalet för affärsverket HNS-Desiko, ,65 euro, minskas med differensen mellan bokvärdet på de anläggningstillgångar som överförs och semesterlöneskulden per som gäller den personal som överförs. Beslut Förslaget godkändes.

40 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 3/ (77) FULLMÄKTIGE FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR 2016 OCH EKONOMIPLAN FÖR /02/02/00/01/2015 FMGE 44 Allmänt Budgeten för 2016 och ekonomiplanen för baseras på den gällande strategin. Syftet med de linjedragningar och val som görs när budgeten uppgörs är att uppnå kontinuerlig förbättring i enlighet med strategin. Målet är att förbättra produktiviteten och bromsa upp kostnadsökningarna genom att ändra på verksamhetssätt och strukturer. I budgeten fastställs samkommunens mål för ekonomiplaneperioden och anges de tillgängliga resurserna för uppnåendet av målen samt de investeringar som stödjer uppnåendet av målen och styr sjukhusens verksamhetskapacitet i fråga om kvantitet, kvalitet och placering. Ekonomiplanen uppgörs i samkommunen HNS för tre år. Avvikande från de övriga delområdena är ekonomiplanperioden för investeringar fyra år, Fullmäktige godkänner budgeten för år 2016 på HNS-samkommunnivå. Dessutom fastställer fullmäktige i enlighet med kommunallagen affärsverkens mål och dotterbolagens mål. Styrelsen fastställer i sin tur i december sjukvårdsområdenas och de övriga resultatområdenas (IT-förvaltningen, Samförvaltningen, Företagshälsovården, Lokalcentralen och Extern revision) driftsplaner efter att fullmäktige godkänt budgeten. På grund av det som framförs ovan ingår endast mycket översiktliga nyckeltal som tilläggsinformation om resultatområdena i den budgethandling som framläggs för godkännande. Beredningen av budgetförslaget och ekonomiplanen har i enlighet med strategin utgått från att produktiviteten ska öka med 1,8 procent 2016 och med minst 1 procent Ökad produktivitet och lyckad kostnadshantering möjliggör en konkurrenskraftig prissättning som täcker kostnaderna. Målet om att förbättra produktiviteten främjar en kontinuerlig förbättring av verksamheten i enlighet med HNS strategi. Målet är att kunna producera mer än tidigare med samma resurser, eller att producera den nuvarande volymen med mindre resurser. En förbättring av effektiviteten förutsätter en målmedveten och långsiktig utveckling av rutiner och processer där man eliminerar eventuellt svinn och genomför omstruktureringar (t.ex. utveckling av funktioner på HNS-nivå samt förbättringar i arbetsfördelningen mellan sjukhusen). Produktiviteten förbättras med metoder som främjar optimering av den övergripande nivån. Effektiviseringen av verksamheten och förbättring av produktiviteten är en integrerad del av den dagliga verksamheten.

41 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 3/ (77) FULLMÄKTIGE Syftet med förbättring av produktiviteten är att avkastningen ska öka mer än kostnaderna. Förbättring av produktiviteten kräver fortlöpande förbättring av verksamheten och processerna. Förbättringsåtgärder som vidtas parallellt med de produktivitetsförbättrande åtgärderna har också inverkan på vårdens kvalitet och effektivitet. Som jämförelseunderlag i budgetmaterialet används prognosen för 2015 ("9+3"), som färdigställdes i början av november. I prognosen för 2015 ("9+3") har de mål och åtgärder för anpassning av ekonomin som fastställts för resultatområden och affärsverken för återstoden av 2015 beaktats. Bestämmelser i kommunallagen som berör budgeten I 110 i kommunallagen bestäms följande: I budgeten tas in de anslag och beräknade inkomster som verksamhetsmålen förutsätter samt visas hur finansieringsbehovet skall täckas. Anslag och beräknade inkomster kan tas in till brutto- eller nettobelopp. Budgeten består av en driftsekonomi- och resultaträkningsdel samt en investerings- och finansieringsdel. Budgeten ska iakttas i kommunens/samkommunens verksamhet och ekonomi. Beslut om ändringar i den fattas av fullmäktige. Från och med omfattas även en samkommun av den bestämmelse i kommunallagen som säger att ekonomiplanen ska vara i balans eller visa överskott under en planperiod på högst fyra år, om det inte beräknas uppkomma överskott i balansräkningen för det år budgeten görs upp. Budgetens och ekonomiplanens struktur Ekonomiplanen är uppgjord för tre år, varav det första är budgetåret. Genom budgeten godkänner fullmäktige på styrelsens förslag målen för samkommunens verksamhet och ekonomi. En investeringsplan upprättas för fyra år. I den budgethandling som behandlas i fullmäktige har i enlighet med revisorns anvisningar upptagits de centrala nyckeltalen för resultatområdena, även om styrelsen godkänner resultatområdenas driftsplaner. För affärsverken presenteras affärsverkens budgetar och ekonomiplaner samt för dotterbolagen (HNS-Kiinteistöt Oy, Uudenmaan Sairaalapesula Oy och HYKSin Oy) budgetarna inklusive de verksamhetsmässiga och ekonomiska målen. Samkommunens fullmäktige godkänner de mål som uppställs för affärsverkens och dotterbolagens verksamhet och ekonomi. Styrelsen fastställer resultatområdens driftsplaner efter att fullmäktige fastställt budgeten. Varje sjukvårds- och resultatområde och stödtjänstenhet har uppgjort en mer detaljerad driftsplan för enheten. Om de enhetsspecifika driftsplanerna utarbetas sammandrag: Sjukvårds- och resultatområden, Sjukvårdsmässiga stödtjänster, Övriga stödtjänster.

42 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 3/ (77) FULLMÄKTIGE Måluppställning för verksamheten och ekonomin på samkommunnivå: strategiska insatsområden och nyckelmål samt verksamhetsmässiga mål för den dagliga verksamheten år 2015 Måluppställningen och målen för verksamheten på samkommunsnivå enligt budgeten för 2016 och ekonomiplanen för grundar sig på HNS strategi för , som godkändes av fullmäktige den 19 oktober Strategin genomförs med hjälp av årsplanerna och budgeten. Medlemskommunernas ekonomiska situation beaktas i måluppställningen och de verksamhetsmässiga målen. Långsiktiga program för utveckling av verksamheten genomförs på alla sjukvårdsområden och i alla stödtjänster i samarbete med medlemskommunerna. Den gällande strategin är exceptionellt omfattande. Den är ett heltäckande verksamhetsprogram som omspänner flera år. Som klart nya och starka tyngdpunktsområden lyfter strategin fram intensifieringen av partnersamarbetet med primärvården och den mångsidiga konkurrenskraften hos HNS tjänster. I HNS verksamhets- och ekonomiplan och driftsplaner som utarbetas årligen fastställs det följande budgetårets konkreta strategibaserade mål för hela koncernen och separat för resultatområdena och affärsverken. Styrelsen behandlade behovet att förnya HNS strategi för och verkställande direktörens kommentarer om genomförandet av HNS strategi den 26 januari Vid behandlingen fattade styrelsen beslut om att inte påbörja en mer omfattande förnyelse av strategin, utan den pågående fullmäktigeperioden slutförs enligt den gällande strategin. Genom att definiera de årliga målen i anslutning till budgeten kan man planera de mest aktuella frågorna som gäller vid tidpunkten. Valkriterierna för de strategiska nyckelmålen som ingår i den årliga budgeten är de förändringar i hälso- och sjukvårdens verksamhetsmiljö som väntas och de krav på förändringar i HNS verksamhet som de medför, liksom även behovet att effektivt utnyttja förändringarna och förbereda sig för de kommande förändringarna inom hälso- och sjukvården. Ett centralt syfte med de strategiska nyckelmålen är att informera organisationen om tyngdpunkterna i utvecklandet av verksamheten och förbättra prestationsförmågan genom att engagera hela personalen vid HNS på ett så heltäckande sätt som möjligt för det gemensamma arbetet med att förbättra verksamheten. I anslutning till budget- och ekonomiplaneringsprocessen bedöms och väljs ut de åtgärder som behövs för att uppnå målen och definieras de resurser som behövs. Åtgärdsprogrammen uppdateras och kompletteras regelbundet utifrån hur målen uppnås. De strategiska tyngdpunkterna för åren är: 1. Effektivitet, kundorientering och kundupplevelse 2. Konkurrenskraft samt 3. Samarbete med primärvården

43 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 3/ (77) FULLMÄKTIGE Budgetens bindande verkan Följande löften ingår i de strategiska tyngdpunkterna: Löfte till patienten Vi ger högklassig, effektiv och kostnadseffektiv vård och behandling Löfte till ägaren Vi arbetar effektivt och konkurrenskraftigt som en del av servicekedjorna för patienten De strategiska tyngdpunkterna har utformats till strategiska nyckelmål, och genom att uppnå nyckelmålen avancerar vi mot de strategiska tyngdpunkterna. För att genomföra de strategiska tyngdpunkterna för 2016 uppställs strategiska nyckelmål för följande sex delområden: 1. Vårdens rättidighet och verkningsfullhet 2. Vårdens kvalitet och säkerhet 3. Kundupplevelse 4. Samarbete med primärvården. 5. Den skickligaste personalen, personaltillfredsställelse 6. Tjänsternas priser och ekonomiförvaltning Det finns sammanlagt 14 strategiska nyckelmål och 30 indikatorer för dem. De strategiska nyckelmålen och deras indikatorer beskrivs i kapitel 2 i budgethandlingen. De bindande målen på samkommunnivå i förhållande till fullmäktige består av fem ekonomiska mål. Målet för ekonomiplaneperioden är en balanserad ekonomi. Resultatmålet för 2016 är ett underskott på 1,8 milj. euro, och det årliga resultatmålet för ekonomiplaneperioderna är ett nollresultat, varvid årsbidraget = avskrivningarna. Det bindande ekonomiska målet på samkommunsnivå för budgetåret 2016 är samkommunens bindande nettokostnader, vilket gör det möjligt att flexibelt beakta verksamhetsintäkter, förändringar i finansiella poster och annan försäljning än försäljning till medlemskommunerna. Som bindande mål för investeringarnas del uppställs det sammanlagda beloppet för resultatområdenas investeringar, inkl. små utrustnings- och byggprojekt. Varje enskilt projekt som kostnadsuppskattas till minst 10 miljoner euro ska godkännas av fullmäktige. Som bindande mål för samkommunens finansieringsdel fastställs ändring av de långfristiga lånen netto och ändring av utlåningen netto. Samkommunen betalar medlemskommunerna 3 procents ränta på grundkapitalet.

44 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 3/ (77) FULLMÄKTIGE Bindande mål euro Räkenskapsperiodens resultat Bindande nettokostnader Resultatområdenas investeringar sammanlagt Förändring av långfristiga lån netto Förändringar i utlåning netto 348 Budgetförslagets viktigaste förändringar i fråga om verksamheten och strukturerna Medlemskommunernas betalningsandel innehåller nya verksamhetsmässiga förändringar om 6,0 milj. euro samt effekter av verksamhetsmässiga förändringar som genomförts år 2015 men som gäller 2016 om 5,0 milj. euro. Förändringar i datasystem och IT 4 milj. euro Projektet Apotti 2 milj. euro HUCS sjukvårdsområde ca 5 milj. euro ibruktagandet av tornsjukhuset i Mejlans, färdigställandet av jourtillbyggnaden och enheten för brännskador i Jorv (inleddes 2015 men påverkar fortfarande budgeten för 2016) De viktigaste förändringarna i arbetsfördelningen mellan kommunerna och HNS som ingår i budgetförslaget; Förändringar i arbetsfördelningen som ingår i medlemskommunernas betalningsandel; Konsultationspolikliniken för äldrepsykiatri i Helsingfors (0,5 milj. euro) Förändringar i arbetsfördelningen som ingår i övriga serviceintäkter; 2 skedet av integreringen av Helsingfors stads läkemedelsförsörjning i HNS-Apoteket fr.o.m (6,7 milj. euro). Utvecklingen av samjouren i Lojo (3,5 milj. euro) Utveckling av samjour- och akutverksamheten i Hyvinge (0,2 milj. euro) Samjourverksamheten i HUCS Akut Pejas sjukhus (5,6 milj. euro, Vanda och Kervo) Flyttning av frakturpoliklinikverksamheten i Esbo till HUCS Akut samjour i Jorv (1,0 milj. euro) Den viktigaste interna förändringen i arbetsfördelningen inom HNS är överföringen av verksamheterna inom instrumentunderhåll vid affärsverket HNS-Desiko till resultatenheten HUCS Operationssalar, intensivvård och smärtbehandling från och med

45 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 3/ (77) FULLMÄKTIGE Resultatanalys i budgetförslaget för 2016 I tabellen nedan presenteras den årliga resultaträkningen BS BUF 2016 och HNS-samkommunens bindande nettokostnader BS BUF Prognosen för 2015 ("9+3"), som utgör jämförelsebasen för budgeten för 2016, gjordes upp i slutet av oktober och grundar sig på utfallet för januari-september. En eventuell återföring av överskott till medlemskommunerna i anslutning till uppgörandet av bokslutet har inte beaktats i prognosen. (1 000 euro) BS 2014 BU 2015 PROG 2015 BUF 2016 Förändring % BUF16/ PROG15 Förändring % BUF16/ PROG15 Medlemskommunernas betalningsandelar ,8 % 1,7 % Övriga serviceintäkter ,8 % 13,2 % Övriga försäljningsintäkter ,6 % 29,0 % Statens forsknings- och utbildningsersättning ,1 % -8,8 % Försäljningsintäkter ,5 % 3,9 % Avgiftsintäkter ,1 % 12,1 % Understöd och bidrag ,1 % -1,9 % Övriga verksamhetsintäkter ,5 % -3,5 % Verksamhetsintäkter totalt ,7 % 4,2 % Personalkostnader ,5 % 1,8 % Inköp av tjänster totalt ,3 % 4,3 % Material, förbrukningsartiklar och varor totalt ,1 % 12,1 % Understöd ,8 % 39,3 % Övriga verksamhetskostnader totalt ,3 % 9,1 % Verksamhetskostnader totalt ,4 % 4,4 % Avskrivningar och nedskrivningar ,1 % 1,6 % Verksamhetskostnader och avskrivningar tot ,4 % 4,2 % Driftsbidrag efter avskrivningar ,9 % -1,9 % Finansiella intäkter och kostnader tot ,8 % 0,4 % Räkenskapsperiodens resultat ,5 % 20,7 % Bindande nettokostnader ,1 % 1,7 % Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter Medlemskommunernas betalningsandelar omfattar den egentliga produktionen av specialiserade sjukvårdstjänster. Den andel som producerats i egen regi faktureras enligt produktifieringen som DRG-, vårddags- och besöksprodukter. I betalningsandelarna ingår även den specialiserade sjukvårdens köptjänster, vårdtjänster hos andra sjukhus, servicesedlar, hjälpmedel, läkemedel mot smittsamma sjukdomar, medicinsk genetik och patientförsäkring. Medlemskommunernas betalningsandelar utgör 75,3 procent av HNS totala finansiering.

46 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 3/ (77) FULLMÄKTIGE Kontogruppen Övriga serviceintäkter tar upp försäljning till andra sjukvårdsdistrikt, inrättningar och staten samt försäljning av andra sjukvårdsrelaterade tjänster till bl.a. kommunernas primärvård (t.ex. försäljningsintäkter för samjour och prehospital akutvård, som inte ingår i medlemskommunernas betalningsandelar). Hit hör även avgifterna för fördröjd förflyttning. Dessa avgifter budgeteras inte. Utöver ovannämnda tar denna kontogrupp även försäljningsintäkter för hjälpmedel samt intäkterna från sjukvårdsrelaterade stödtjänster (laboratorietjänster, blod och blodpreparat, patologiska tjänster, terapitjänster, radiologiska tjänster samt läkemedel och apotekstjänster). De övriga serviceintäkternas andel av den totala finansieringen av HNS verksamhet är 16,6 procent. Kontogruppen Övriga försäljningsintäkter utgörs av intäkterna från affärsverk som producerar andra tjänster än sjukvårdsrelaterade stödtjänster. Hit hör medicin- och IT-tjänster, lokaltjänster, kontors- och experttjänster (IT-expertis, utbildning, företagshälsovård samt dokumentoch kontorstjänster), lokalvård och instrumentunderhåll samt kosttjänster. De övriga försäljningsintäkternas andel av HNS intäkter är 2,5 procent. Kontogruppen Statens forskning och utveckling innefattar det statliga forskningsanslaget och den statliga utbildningsersättningen. Den statliga utbildningsersättningen innefattar det statliga stödet för grund- och specialiseringsutbildning av läkare och tandläkare. Den kalkylmässiga grunden för undervisningsersättningen är antalet avlagda examina, antalet studerande som har påbörjat utbildning och antalet utbildningsmånader. Forskningsanslaget ska å sin sida täcka de direkta kostnaderna för forskning samt kostnaderna för resurser som stödjer forskningen. Den statliga ersättningen för forskning och utveckling utgör 1,4 procent av HNS intäkter. Avgiftsintäkter Samkommunen HNS kan bestämma om klientavgifternas storlek inom de gränser som fastställs i klientavgiftslagen och -förordningen. Klientavgifterna har höjts i budgetförslaget från och med i enlighet med indexförhöjningen i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården. De poliklinik- och vårddagsavgifter som tas ut av klienterna utgör 3,4 procent av HNS totala intäkter. Understöd och bidrag Statsunderstöden för åren utgörs av understöd för forskningsoch utvecklingsprojekt vilka beviljas av länsstyrelsen i Södra Finlands län, Tekes, EU och social och hälsovårdsministeriet samt av statsunderstöd avsedda för den psykiatriska vården och rehabiliteringen av barn och unga. Understöden och bidragen inkluderar understöd och bidrag för pågående projekt som överförs till år Nya understöd och bidrag som eventuellt beviljas under 2016 har inte tagits upp i budgetförslaget.

47 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 3/ (77) FULLMÄKTIGE I understöden och bidragen har även inkluderats den uppskattade andelen av FPA:s ersättning för företagshälsovård samt donerade medel och andra bidrag. Understödens och bidragens andel av HNS totala finansiering är 0,4 procent. Övriga verksamhetsintäkter Övriga verksamhetsintäkter utgörs huvudsakligen av hyresintäkter. De övriga verksamhetsintäkternas andel av den totala finansieringen av HNS verksamhet är 0,3 procent. I tabellen nedan presenteras förändringarna av verksamhetsintäkterna i budgetförslaget i relation till budgeten för 2015 och prognosen för 2015 Budget 2015 Prognos 2015 (9+3) Verksamhetsintäkter totalt (1 000 euro) förändring % (1 000 euro) förändring % Budget/Prognos Medlemskommunernas betalningsandelar ,3 % ,2 % Förflyttning av äldrepsykiatri i Hfrs, HUCS 540 0,0 % 540 0,0 % Samjouren i Pejas, HUCS ,3 % ,3 % Frakturpolikliniken i Esbo till Jorv, HUCS ,1 % ,1 % Allmänjouren i Lojo (samjour+ dagavd.) ,2 % ,2 % HUCS, serviceintäkter, andra betalare ,9 % ,5 % Läkemedelsförsörjningstjänster i Hfrs, HNS-Apotek ,4 % ,3 % Nya kommunala kunder inom HNS-Logistik ,2 % ,1 % Ravioli, extern försäljning ,1 % 700 0,0 % IT-förvaltningens externa fakturering bl.a. Apotti Oy projektresurser ,3 % ,2 % Samförvaltningen, andra externa försäljningsintäkter 900 0,0 % 700 0,0 % Externa hyreslokaler (bl.a. samjouren), Lokalcentralen ,0 % ,1 % Prehospital akutvård ,1 % ,1 % Avgiftsintäkter ,4 % ,1 % Statens forsknings- och utbildningsersättning ,1 % ,1 % Övriga ,1 % ,1 % Budget ,2 % ,7 % Verksamhetskostnader Den jämförbara förändringen av de sammanlagda verksamhetskostnaderna från prognosen för 2015 (exklusive förändringar i arbetsfördelningen och ökningen av faktureringen av andra betalare än medlemskommunsbetalare och inklusive produktivitetsmålet om 1,8 procent) är ca -0,3 procent.

48 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 3/ (77) FULLMÄKTIGE I tabellen nedan redovisas de jämförbara förändringarna i verksamhetskostnaderna i budgetförslaget jämfört med prognosen för De jämförbara verksamhetskostnaderna i budgeten minskar med 4,8 milj. euro (0,3 %) jämfört med prognosen för milj. euro BU 2016 PROGNOS 2015 Förändring % Verksamhetskostnader totalt 1 875,2 Effekten av verksamheter som inletts under 2015 på år 2016 samjour i Borgå fr.o.m , fysiatri i Helsingfors , krävande terminalvård på specialnivå fr.o.m , läkemedelsförsörjningstjänsterna i Helsingfors, 1 skedet fr.o.m ) -1,5 Funktioner som övergår från medlemskommunerna år 2016 Konsultationspolikliniken för äldrepsykiatri i Helsingfors -0,5 Läkemedelsförsörjningen i Helsingfors, 2 fasen -6,7 Samjouren i Lojo -3,5 Samjouren i Hyvinge -0,2 Samjouren i Pejas sjukhus -5,6 Frakturpoliklinikverksamheten i Esbo -1,0 Funktioner som övergår från medlemskommunerna sammanlagt -17,5 Projektarbete som faktureras av Apotti - Apotti Oy -5,0 Prehospital akutvård -2,4 Affärsverkens nya kommunala kunder och ökningen av den övriga externa försäljningen -4,0 Jämförbara verksamhetskostnader BU 2016 i relation till prognosen , ,6-0,3 % Personalkostnader Budgeten utgår från att kostnaderna för löner och arvoden i genomsnitt ökar med 0,7 procent från BU 2015 till BUF För lönebikostnader (bikostnadsprocent: 23,41) budgeteras en ökning på 0,3 procent i snitt. Utöver lönebikostnaderna har en uppskattad förändringskoefficient på 1,26 för förtidspensionspremien (Varhe) tagits i beaktande. Personalkostnaderna förväntas i genomsnitt öka med sammanlagt 0,9 procent BU 2015 BUF Med beaktande av förtidspensionspremien ökar personalkostnaderna med 0,5 procent jämfört med prognosen för år 2015 och med 1,8 jämfört med budgeten för år Köp av tjänster Totalt har 305,7 miljoner budgeterats för köp av tjänster. Beloppet är 1,3 procent större än prognosen 9+3 för år 2015 och 4,3 procent större än budgeten för år Material, förbrukningsartiklar och varor För material, förbrukningsartiklar och varor har budgeterats 365,9 miljoner euro, vilket är 3,1 procent mer än i "9+3"-prognosen för 2015 och en ökning med 12,1 procent jämfört med budgeten för 2015.

49 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 3/ (77) FULLMÄKTIGE Övriga verksamhetskostnader De största posterna i kontogruppen Övriga verksamhetskostnader är hyror för externa verksamhetslokaler, leasing av maskiner och utrustning samt fastighetsskatt. Eventuella kreditförluster bokförs också i denna kontogrupp. Den budgeterade ökningen från prognosen för 2015 är sammanlagt 5,1 milj. euro (8,3 %) och består av en ökning av hyrorna för externa lokaler om 2,6 milj. euro (det viktigaste objektet är HUSLABs hus i Mejlans, som hyrs av Helsingfors universitet). Finansiella poster och avskrivningar Ränteintäkterna och -kostnaderna har budgeterats enligt räntenivån i september Vid uppskattningen av räntan på de nya lån som upptas under ekonomiplaneperioden tillämpas en årlig ränta på 1,2 procent. Räntekostnaderna höjs under planperioden genom att de långfristiga lånen ökar till följd av finansieringsbehovet i samband med investeringarna. Enligt grundavtalet ska ränta betalas på grundkapitalet. Räntans storlek bestäms av fullmäktige. I budgetberedningen har en fast ränta på grundkapitalet på 3 procent tillämpats. Räntan har beaktats i prissättningen av tjänsterna. Den uppskattade avskrivningsnivån för 2016, dvs. 111,8 milj. euro, är en ökning på 1,6 procent jämfört med budgeten för 2015 och en ökning på 1,1 procent jämfört med prognosen för Ökningen grundar sig på genomförda och för budgetåret föreslagna investeringar. I bilaga 10 till budgeten finns en avskrivningsplan som ligger till grund för beräkningen av avskrivningarna. Principerna för produktifiering och prissättning samt fakturerings- och avtalspraxis I fråga om produktifieringen och prissättningen av vårdtjänster tillämpas enhetliga principer vid alla sjukhus i sjukvårdsdistriktet. Fullmäktige fastställde i december 2014 principerna för produktifiering och prissättning av vård för åren 2015 och 2016 och inga betydande ändringar i dem har föreslagits för år Produktifieringen och faktureringen av vård- och behandlingstjänsterna bygger på NordDRG-, vårddags- och öppenvårdsbesökstjänster samt på andra tjänster och på tjänster som bygger på kapitationsfakturering. Dessutom kan mellanprestationer enligt prestationsprislistan säljas som separata tjänster eller som delar av tjänstepaket. Målet har varit en mer flexibel produktifiering och prissättning som reagerar snabbare på förändringar i omvärlden. Principerna för produktifiering och prissättning av vårdtjänsterna för åren presenteras i bilaga 2 till budgethandlingen. Vårdtjänsternas priser har fastställts sjukvårdsområdesvis så att de motsvarar kostnaderna och så att servicepriserna motsvarar de kostnader som produktionen av tjänsterna medför. I prissättningen av produkterna

50 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 3/ (77) FULLMÄKTIGE beaktas målet på en produktivitetsökning på 1,7 procent för sjukvårdsverksamheten; Västra Nylands sjukvårdsområde utgör ett undantag, och där har målet fastställts till 1,5 procent. Produktivitetsmålet beaktas endast i prissättningen av NordDRG- och vårddagsprodukter samt öppenvårdsbesök. Produktivitetsmålet har inte inkluderats i priserna för mellanprestationer, och den prestationsbaserade fakturering som bygger på mellanprestationer innehåller alltså inget produktivitetsmål. Inga förändringar föreslås i praxisen för fakturering av kommunerna 2016 och kommunerna faktureras enligt faktisk användning av tjänsterna utifrån priser som fastställts i förväg. Från och med början av år 2015 har kostnaderna för patientförsäkring debiterats av medlemskommunerna kapitationsbaserat. Kostnaderna för patientförsäkringen har inte beaktats i HNS listpriser och deras andel beaktas i faktureringen av de övriga betalarna med en faktureringskoefficient som läggs till på produktpriserna. Medlemskommunernas betalningsandelar och planerad service till medlemskommunerna I budgeten eftersträvas en så realistisk uppfattning som möjligt om medlemskommunsfaktureringen i enlighet med medlemskommunens behov av tjänster inom specialiserad sjukvård utifrån budgeten för år 2015 genom att beakta den prognostiserade folkmängden och förändringen i åldersstrukturen år Vid uppgörandet av budgeten och i dess måluppställning beaktas dessutom medlemskommunernas ekonomiska situation och produktivitetsmålet enligt HNS strategi. Medlemskommunernas betalningsandelar innefattar serviceproduktionen inom den egentliga specialsjukvården (DRG-, vårddags- och besöksprodukter, köptjänster, vårdtjänster från andra sjukhus, servicesedlar samt läkemedel mot smittsamma sjukdomar, genetisk medicin och patientförsäkring). Service för vilken det ingåtts separata avtal med medlemskommunerna, såsom hälsocentraljour, akutvård, tjänster som HNS affärsverk producerar direkt till medlemskommunerna samt fakturerbara fördröjningsvårddagar hör till HNS övriga serviceförsäljning och faktureringen för den ingår inte i medlemskommunernas betalningsandelar. Den slutliga faktureringen av medlemskommunen baseras på den faktiska användningen av tjänsterna till priser som fastställts på förhand i serviceprislistan. Medlemskommunernas sammanlagda betalningsandelar i budgeten för 2016 beräknades utifrån följande antaganden och principer: Utgångspunkten var budgeten för 2015 Det antogs att kommunprofilen (vilken service som anlitas) och serviceanvändningen i relation till kommunens invånarantal är oförändrad

51 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 3/ (77) FULLMÄKTIGE Effekten på betalningsandelarna av den prognostiserade folkmängden och den förändrade åldersstrukturen för 2015 beaktades med en kommunspecifik befolkningsförändringskoefficient. På HNS-nivå innebär effekten av befolkningsmängdens och åldersstrukturens förändring att serviceefterfrågan och därigenom produktionsvolymen ökar Den genomsnittliga förändringen i prisnivån på samkommunsnivå 2016 beaktades, 1,0 procent Effekterna år 2016 av de verksamhetsmässiga ändringar som startats år 2015 beaktades, liksom även effekterna av de verksamhetsmässiga ändringar som planerats till år Verksamhetsmässiga ändringar är nödvändiga projekt som förbättrar kvaliteten, tillgången och effektiviteten. Möjligheterna att inleda nya verksamhetsmässiga ändringar som ökar kostnaderna år 2016 är mycket begränsade. Produktivitetsmålet för 2016 beaktades, 1,8 procent Enligt Statistikcentralens befolkningsprognos kommer invånarantalet i samkommunen HNS medlemskommuner år 2016 att öka med totalt ca 1,0 procent ( personer) från Befolkningsökningen är särskilt kraftig i åldersgruppen över 65 år (ökning med 3,1 procent från 2015 till 2016). HNS har utrett hur medlemskommunernas service använts av olika åldersgrupper. Enligt utredningen har serviceanvändningen i åldersgruppen över 65 år ökat klart snabbare än befolkningstillväxten. För att beakta effekten av befolkningsförändringen och den förändrade åldersstrukturen i åldersgruppen över 65 år beräknades medlemskommunspecifika befolkningsförändringskoefficienter som beaktar befolkningsökningen separat för åldersgruppen 0-64 år och åldersgruppen över 65 år. Den kommunspecifika befolkningsförändringskoefficienten är ett viktat medelvärde för befolkningsförändringsprocenten med åldersgruppernas faktureringsandel som vikt. Beräknad enligt ovanstående principer är befolkningsförändringskoefficienten på HNS-nivå 1,35 procent från 2015 till Även om behovet och användningen av servicen ökar allteftersom befolkningen ökar och blir äldre, har man i budgeten uppsatt som mål att den ökning i efterfrågan som beror på detta och kostnaderna för efterfrågan inte ska växa lika snabbt. I beredningen av budgeten för år 2016 har man uppskattat att den sammanlagda effekten av befolkningstillväxten och förändringen i åldersstrukturen på betalningsandelarna uppgår till 18,1 milj. euro (1,22 %). Läkemedel mot smittsamma sjukdomar utgjorde 22,3 miljoner av HNS medlemskommuners betalningsandelar i bokslutet för Den faktiska användningen under 2014 ökade med 15,0 procent jämfört med 2013 och överskred det belopp som reserverats i budgeten för 2015 med 3 milj. euro. Kostnaderna för läkemedel mot smittsamma sjukdomar har fortsatt att öka även under innevarande år. Prognosen för 2015 ("9+3") är 26,5 milj. euro.

52 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 3/ (77) FULLMÄKTIGE Läkemedel mot smittsamma sjukdomar (1 000 ) Utfall BS 2014 Tabellen nedan visar utvecklingen av läkemedel mot smittsamma sjukdomar och av faktureringen av medlemskommunerna Budget BU 2015 Rullande 12 mån. juli 2015 Prognos 2015 "9+3" Föränd-% PROG 2015 / UTFALL 2014 Differens PROG 2015/ BU 2015 Budget BUF 2016 Föränd-% BUF 2016 / BU 2015 Totalt % 35 % % I budgeten eftersträvas en så realistisk uppskattning som möjligt om faktureringen av medlemskommunerna enligt deras behov av tjänster inom specialiserad sjukvård under beaktande av det årliga produktivitetsmålet för HNS verksamhet. Under beaktande av den ökade användningen av läkemedel mot smittsamma sjukdomar har medlemskommunernas betalningsandelsram i budgeten för 2016 höjts med ytterligare 7 milj. euro. När utvecklingen av faktureringen av läkemedel mot smittsamma sjukdomar beaktas, är medlemskommunernas betalningsandel i HNS budget för 2016 sammanlagt 1 506,7 milj. euro. I budgetförslaget för 2016 omfattar medlemskommunernas betalningsandel effekter av de ändringar i verksamheten som inletts 2015 till ett belopp om 5,0 miljoner euro (0,3 procent). Dessutom föreslås att i medlemskommunernas betalningsandel upptas 6,0 miljoner euro för nya förändringar i verksamheten inom IT-förvaltningen år milj. euro Urspr. BU BU 2015 förändring Ändrad BU 2015 Effekten av ändringen av BU 2015 på årsnivå Ändrad- BU015, jämförbar Effekt i % BU ,6 2, ,4 0, ,0 Befolkningens tillväxt och åldersstruktur (2016 vs. 2015), ökning i produktionsvolymen 18,1 18,1 1,2 % Förändr. av kostnadsnivån (2016 vs. 2015) 14,8 14,8 1,0 % Produktivitetsmål ,7-26,7-1,8 % Verksamhetsmässiga ändringar som startats ,0 5,0 0,3 % Verksamhetsmässiga ändringar 2016 (projekt som förbättrar kvaliteten, tillgången och effektiviteten) 6,0 6,0 0,4 % - Apotti, icke aktiveringsbara kostnader*) 2,0 2,0 - Övriga projekt inom IT-förvaltning 4,0 4,0 Sammanl. betalningsandelar BUF2016 utan förändringar i arbetsfördelningen (utgångspunkt BU2015) 1 495,9 1,2 % 1 499,2 1,2 % Förändringar i arbetsfördelningen mellan kommunerna och HNS 0,5 0,0 % Ökningen av läkemedel mot smittsamma sjukdomar 7,0 0,5 % Sammanl. BUF TAE 2016 betalningsandelar 1 506,7 1,7 % HC-jourernas andel, annan medlemskommunsfakturering (BU2015) 11,2 *) Uppdateras efter att aktiveringsgrunderna har preciserats milj. euro Förändr. föreg. år BU 2015 ändring omfattar: BS ,2 2,8 % - Flyttning fysiatri Hfrs BS ,7 5,1 % 10 mån.: 1,0 milj., år: 1,2 milj. BS ,3 3,8 % - Flyttning terminalvård Hfrs BU ,6 0,2 % 10 mån.: 1,8 milj., år: 2,1 milj. - TA 2015 ändrad 1 481,4 0,4 % BUF ,7 1,7 %

53 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 3/ (77) FULLMÄKTIGE I en situation av ökande serviceefterfrågan till följd av att befolkningen växer och dess åldersstruktur förändras innebär produktivitetsmålet i enlighet med HNS strategi att men med nuvarande resurser måste åstadkomma en större produktion än tidigare genom att effektivisera verksamhetssätten och strukturerna. Detta syns i beräkningen av medlemskommunernas betalningsandelsram ovan på så sätt att man med den produktivitetsökning som ställts upp som mål eliminerar den kostnadsökande effekten av den ökande och åldrande befolkningens serviceefterfrågan. I tabellen nedan presenteras förändringen av medlemskommunernas betalningsandel jämfört med prognosen för 2015 genom att återföringen av överskott enligt prognosen till medlemskommunerna beaktas. Betalningsandelarna i budgeten minskar från prognosen för 2015 efter återföring av överskott med 2,8 milj. euro (0,2 %). milj. euro BU 2015 PROG 2015 BUF 2016 Förändring % PROG16/ BU15 Förändring % BUF16/ PROG15 Förändring % BUF16/ PROG15 Medlemskommunernas betalningsandelar 1 481, , ,7 4,6 % -2,8 % 1,7 % Väntat överskott 40,0 Medlemskommunernas betalningsandel efter återföring av överskott 1 481, , ,7 1,9 % -0,2 % 1,7 % Medlemskommunernas betalningsandel på samkommunnivå har hänförts till sjukvårdsområdena i enlighet med den väntade verksamheten (utifrån bokslutet för 2014 och budgeten för 2015). Sjukvårdsområdenas inkomstoch utgiftsram följer således verksamheten. Kommunernas betalningsandelar i euro uppdelas i produktspecifika serviceplaner efter att prissättningen av produkterna blivit färdig. Utfallet av medlemskommunernas betalningsandelar i förhållande till budgeten följs upp bl.a. med hjälp av pris-volymdifferensanalyser. Den slutliga betalningsandelen för en medlemskommun år 2016 fastställs utifrån kostnaderna för behandlingar som getts till dess invånare enligt avgifterna i den på förhand fastställda prislistan.

54 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 3/ (77) FULLMÄKTIGE Tabellen nedan visar ett sammandrag av medlemskommunernas betalningsandelar. Prognosen för 2015 ("9+3"), som utgör jämförelsebasen, gjordes upp i oktober BS 2014 Ursprunglig BU 2015/1 Ändrad BU 2015/2 Föränd-% BU 2015/2 BS 2014 Prognos 2015 "9+3" Betalningsandel BUF 2016 Föränd-% BUF 2016/ BU 2015 Föränd-% BUF 2016 / PROG 2015 HUCS svo kommuner ,2 % ,1 % -2,9 % Esbo ,7 % ,9 % -1,3 % Helsingfors ,7 % ,3 % -3,6 % Grankulla ,8 % ,9 % -5,2 % Kervo ,6 % ,7 % -2,5 % Kyrkslätt ,7 % ,7 % -1,5 % Vanda ,0 % ,3 % -3,4 % Västra Nylands svo ,9 % ,2 % -9,0 % Hangö ,7 % ,4 % -13,1 % Ingå ,0 % ,3 % -11,7 % Raseborg ,9 % ,4 % -7,2 % Lojo svo ,9 % ,1 % -4,6 % Högfors ,4 % ,3 % 0,0 % Lojo ,3 % ,1 % -5,6 % Sjundeå ,2 % ,7 % -2,0 % Vichtis ,0 % ,9 % -4,8 % Hyvinge svo ,2 % ,5 % -1,4 % Hyvinge ,5 % ,3 % 1,5 % Träskända ,4 % ,6 % -6,5 % Mäntsälä ,2 % ,1 % 0,9 % Nurmijärvi ,5 % ,4 % -4,3 % Tusby ,7 % ,2 % 2,6 % Borgå svo ,3 % ,2 % 2,1 % Askola ,4 % ,3 % -9,2 % Lappträsk ,4 % ,6 % -0,7 % Lovisa ,4 % ,0 % 2,7 % Borgnäs ,9 % ,8 % 12,7 % Borgå ,9 % ,6 % 0,4 % Sibbo ,8 % ,4 % 8,2 % Totalt ,4 % ,7 % -2,8 % Förändringsprocenten i medlemskommunernas betalningsandelar från budgeten 2015 till budgeten 2016 varierar på grund av att man för varje kommun har beräknat en individuell befolkningsförändringsfaktor som grundar sig på Statistikcentralens befolkningsprognos (befolkningsförändring samt åldersstruktur). Medlemskommunernas sammanlagda betalningsandelar i euro/invånare åren (deflaterade) samt förändringen av betalningsandelen i procent jämfört med året innan och med år 2012 presenteras i diagrammet nedan. Medlemskommunernas deflaterade betalningsandel euro/invånare ökar med 0,8 procent från den justerade budgeten för 2015 och minskar med -1,1 procent jämfört med prognosen för 2015 (inkl. den väntade återbäringen av överskottet på 40 milj. euro). Jämfört med bokslutet för 2014 är ökningen 0,2 procent.

55 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 3/ (77) FULLMÄKTIGE Deflaterat till nivån för år 2015 med prisindex för offentliga utgifter, kommunekonomi/hälsovård ( , år 2015 = medelvärde för januari-juni). Befolkningsmängd åren , förhandsuppgift för befolkningsmängden i augusti 2015, befolkningsprognos Källa: Statistikcentralen. Medlemskommunernas betalningsandelar i euro har utifrån principerna för produktifieringen och prissättningen brutits ned till produktvisa produktionsplaner. Produkternas planerade mängder bildas utifrån medlemskommunernas betalningsandelar i euro och produkternas enhetspriser. I anslutning till prissättningen av produkterna uppgör sjukvårdsområdena produktgruppsspecifika produktionsplaner för budgetåret. Serviceproduktionen har på längre sikt börjat i högre grad betona öppenvården, vilket fortfarande syns i de produktgruppsspecifika produktionsplanerna som en ökning av NordDRG-grupperna inom öppenvården och andra besök inom öppenvården samt en minskning av vårddagsprodukterna i jämförelse med budgeten för år 2015.