HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) SJUKVÅRDSDISTRIKT. Biomedicum Helsingfors, föreläsningssal 1, Haartmansgatan 8, Helsingfors

Transkript

1 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE TID kl. 09:00-11:40 PLATS Biomedicum Helsingfors, föreläsningssal 1, Haartmansgatan 8, Helsingfors BEHANDLADE ÄRENDEN Ärende Rubrik Sida 17 FULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE ÖPPNAS 4 18 NAMNUPPROP OCH GODKÄNNANDE AV RÖSTLÄNGD 19 KONSTATERANDE AV SAMMANTRÄDETS LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE 7 21 VAL AV RÖSTRÄKNARE 8 22 INFOÄRENDEN 9 23 PRESENTATION OM INVESTERINGEN I BROSJUKHUSET 24 FUSION AV AFFÄRSVERKEN HUSLAB- OCH HNS-BILDDIAGNOSTIK MED HUCS 25 BEVILJANDE AV PROPRIEBORGEN FÖR BOLAGET FASTIGHET AB HNS-BOSTÄDER 26 PRECISERING AV BORGEN SOM BEVILJATS ÅT FASTIGHETSAKTIEBOLAGET HYVINKÄÄN SAIRAALANMÄKI 27 FÖRSLAG OM ÄNDRING AV BINDANDE MÅL FÖR BUDGETEN FÖR SAMKOMMUNEN HNS FÖR ÅR FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR 2017 OCH EKONOMIPLAN FÖR ANMÄLNINGSÄRENDEN MOTION ANGÅENDE MENTALVÅRDSSERVICE FÖR BARN OCH UNGA 72

2 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) NÄRVARANDE Namn Kl. Uppdrag Tilläggsupplysningar NÄRVARANDE Karhu Ulla-Mari 09:00-11:40 ordförande Äyräväinen Irene 09:00-11:40 II vice ordf. Korkatti Juhani 09:00-11:40 ledamot Nukala Kari T. 09:00-11:40 ledamot Vuori Merja 09:00-11:40 ledamot Salli Päivi 09:00-11:40 ledamot Söderholm Sture 09:00-11:40 ledamot Veikanmaa Jouko 09:00-11:40 ledamot Hallipelto Aatos 09:00-11:40 ledamot Anttila Maija 09:21-11:40 ledamot Telaranta Pirkko 09:00-11:40 ersättare Lehtinen Pauliina 09:28-11:40 ledamot Pahlman Irma 09:00-11:40 ledamot Rantalainen Antti 09:00-11:40 ledamot Bergman-Auvinen Marie 09:00-11:40 ledamot Viljanen Barbro 09:00-11:40 ledamot Kakko Katri 09:00-11:40 ledamot Salo Maritta 09:00-11:40 ledamot Skogster Alf 09:00-11:40 ersättare Lind Tuula 09:00-11:40 ledamot Pyykkölä Markku 09:00-11:40 ledamot Savilahti Marjatta 09:00-11:40 ledamot Gustafsson Stefan 09:00-11:40 ledamot Gammals Erik 09:00-11:40 ledamot Villikka Aino 09:00-11:40 ledamot Poikonen Piritta 09:00-11:40 ledamot Stenvall Patrik 09:00-11:40 ledamot Järvinen Anja 09:00-11:40 ledamot Helin Anna 09:21-11:40 ledamot Tilvis Reijo 09:00-11:40 ledamot Kalmi Petri 09:00-11:40 ledamot Tapiolinna Maiju 09:00-11:40 ledamot Anttila Harri 09:00-11:40 ledamot Virkki Juha 09:00-11:40 ersättare Lindgård Stina 09:00-11:40 ledamot Eskola Tapani 09:00-11:40 ledamot Siggberg Björn 09:20-11:40 ledamot Oksanen Ari 09:00-11:40 ledamot Sundbäck Janica 09:00-11:40 ledamot Elo Tuula 09:00-11:40 ledamot Heinänen Salla 09:00-11:40 ledamot Lindberg Arto 09:00-11:40 ledamot Huvila Raimo 09:00-11:40 ledamot Kyyrö Marja 09:00-11:40 ledamot Niemi-Saari Mari 09:00-11:40 ledamot Noro Tiina 09:00-11:40 ledamot Waara Matti 09:00-11:40 ledamot Hämäläinen Esa 09:00-11:40 ledamot Ojanperä Ilkka 09:00-11:40 ledamot Urho Ulla-Mari 09:21-11:40 st. ordf Haahtela Tari 09:00-11:40 st. ledamot Heinimäki Heikki 09:00-11:40 st. ledamot Ikävalko Suzan 09:00-11:40 st. ledamot Karma Pekka 09:00-11:40 st. ledamot Laine Leena 09:00-11:40 st. ledamot Luhtanen Leena 09:00-11:40 st. ledamot Långvik Berndt 09:00-11:40 st. ledamot Murto Pekka 09:00-11:40 st. ersättäre Niemi Marika 09:00-11:40 st. ledamot Ohisalo Maria 09:00-11:40 st. ledamot Ranki Risto 09:00-11:40 st. ledamot Tahvanainen Säde 09:00-11:40 st. ledamot

3 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) Vuorento Reijo 09:00-11:40 st. ersättare Yltävä Harry 09:00-11:40 st. ledamot Vuorento Reijo 09:00-11:40 st. ersättare Yltävä Harry 09:00-11:40 st. ledamot Lindén Aki 09:00-11:40 verkställande direktör Frostell Mari 09:00-11:40 ekonomidirektör Lehtonen Lasse 09:00-11:40 förvaltningsöverläkäre Mäkijärvi Markku 09:00-11:40 chefsöverläkare Saukkomaa Johanna 09:00-11:40 kommunikationschef Sonkeri Outi 09:00-11:40 personaldirektör Torppa Kaarina 09:00-11:40 förvaltningsöverskötare Tanner Lauri 09:00-11:40 forvaltningsdirektör, sekreterare Pajarinen Jarkko 09:00-11:32 verksamhetschef FRÅNVARANDE Hämäläinen Seija ledamot Muurinen Seija ledamot Velin Raino ledamot Kurkela Heikki ledamot Tasanko Jaana ledamot Svanfeldt Stefan ledamot UNDERSKRIFT Ulla-Mari Karhu ordförande Lauri Tanner sekreterare PROTOKOLLJUSTERING Protokollet justerat Piritta Poikonen protokolljusterare Janica Sundbäck protokolljusterare PROTOKOLLET FRAMLAGT TILL PÅSEENDE HNS registratorskontor, Rosasvägen 16 B, 1. våningen, Helsingfors / /201

4 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE FULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE ÖPPNAS FMGE 17 Ordföranden öppnade sammanträdet och hälsade de närvarande välkomna. Ordförandes välkomnsttal bifogas protokollet (bilaga 1 till protokollet).

5 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE NAMNUPPROP OCH GODKÄNNANDE AV RÖSTLÄNGD FMGE 18 De ledamöter och ersättare i fullmäktige som valts av medlemskommunerna i Samkommunen Helsingfors och Nylands sjuk vårdsdistrikt samt av Helsingfors universitet framgår liksom deras röstetal av röstläng den, bilaga 1. Beslutsförslag Fullmäktige godkänner röstlängden i den form som namnuppropet förutsätter. Beslut Fullmäktige godkände röstlängden i den form som namnuppropet förutsatt (bilaga 2 till protokollet). I förrättade namnuppropet konstaterades, att sammanlagt 43 ledamöter är närvarande och att de representerar 1061 från 1089 röster.

6 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE KONSTATERANDE AV SAMMANTRÄDETS LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET FMGE 19 Kallelsen till fullmäktiges sammanträde har sänts till ledamöterna i full mäktige samt för kännedom till kommunstyrelserna i med lems kommunerna och Helsingfors universitet per brev den 7 december Dessutom har kallelsen till sammanträdet under tiden varit upp satt på ans lagstavlan för offentliga kungörelser inom Sam kommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, Tunnbindaregatan 1 C, Helsingfors. Enligt grundavtalet är fullmäktiges sammanträde beslutfört då minst två tredjedelar (2/3) av le da möterna är närvarande och dessa föret räder minst hälften (1/2) av samtliga ledamöters sammanlagda röstetal. Beslutsförslag Fullmäktiges sammanträde konstateras vara lagenligt sammankallat och beslutfört. Beslut Fullmäktige konstaterade, att mötet är lagenligt sammankallat och beslutfört.

7 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE FMGE 20 Beslutsförslag Fullmäktige väljer två ledamöter att justera protokollet över sammanträdet. Beslut Till protokolljusterare valdes Piritta Poikonen från Lojo och Janica Sundbäck från Sibbo.

8 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE VAL AV RÖSTRÄKNARE FMGE 21 Beslutsförslag Beslut Fullmäktige väljer två ledamöter till rösträknare för sammanträdet. Till rösträknare valdes Markku Pyykkölä från Kervo och Tapani Eskola från Borgå.

9 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE INFOÄRENDEN FMGE 22 HNS/788/2016 Brosjukhusprojektet verksamhetschef Jarkko Pajarinen Verkställande direktörens översikt verkställande direktör Aki Lindén Beslutsförslag Behandling Antecknas för kännedom. Antecknades, att följande fullmäktigeledamöter och styrelsemedlemmar anlände till mötet under ärendets behandling före beslutsfattandet i ärendet: - ledamot Barbro Viljanen kl ledamot Björn Siggberg kl styrelsens ordförande Ulla-Marja Urho kl ledamot Maija Anttila kl ledamot Anna Helin kl ledamot Pauliina Lehtinen kl ledamot Marie Bergman-Auvinen klo Vid mötet hölls följande föredrag: - Brosjukhusprojektet, verksamhetschef Jarkko Pajarinen - Verkställande direktörens översikt, verkställande direktör Aki Lindén - Bindande mål för år 2017, chefsöverläkare Markku Mäkijärvi - Budget för år 2017, ekonomidirektör Mari Frostell. Beslut Fullmäktige antecknade föredragen för kännedom Fullmäktige höll ett paus för gruppmöten efter detta ärendets behandling kl

10 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE PRESENTATION OM INVESTERINGEN I BROSJUKHUSET FMGE 23 HNS/2344/2016 Det har färdigställts en projektplan, som godkändes av HNS styrelse den 14 november 2016 (150 ), för det nya Brosjukhuset som ska byggas på Mejlans sjukhusområde. Styrelsen beslöt att presentera investeringen för fullmäktige för godkännande. Den 11 december 2013 (47 ) behandlade fullmäktige projektet Traumacentrum-Cancercentrum vars namn under beredningen har bytts ut till Brosjukhuset som bättre beskriver byggnaden. Fullmäktige godkände fortsatt beredning av investeringen för projektet och en kostnadsberäkning på högst 250 miljoner euro. Kostnadsberäkningen som utgår från projektplanen för Brosjukhuset är 280 miljoner euro. Byggnaden omfattar bruttokvadratmeter och nyttokvadratmeter. Byggandet sker åren Den 1 juli 2016 trädde om temporär begränsning av vissa av kommunernas och samkommunernas rättshandlingar inom social- och hälsovården i kraft. Enligt lagen kan investeringar i byggnader som används inom social- och hälsovården som överstiger 5 miljoner euro innan utgången av 2019 enbart göras med dispens från social- och hälsovårdsministeriet. Ministeriet bevilja dispens, om investeringen är motiverad för att trygga tillgången till tjänsterna och den är behövlig med tanke på områdets servicestruktur. En ansökan om dispens för Brosjukhuset har skickats till SHM den 15 november Nybygget ligger mellan Mejlans tornsjukhus och nuvarande Kliniken för cancersjukdomar och sträcker sig från södra delen av Tornsjukhuset till norra ändan av Cancerkliniken. Mejlans sjukhus gamla laboratorieflygel, kontorsbarackerna i anslutning till den och de tillfälliga lokalerna för PEToch magnetröntgen rivs. Den nya byggnaden förenar de två ovan nämnda nuvarande sjukhusen både vad gäller verksamhet och utrymmen. Brosjukhuset ersätter Tölö sjukhus och stora delar av klinikbyggnaden för cancersjukdomar. Byggnaden avtecknar sig som två byggnadsdelar funktionellt och i stadsbilden. I anslutning till Kliniken för cancersjukdomar, norr om den nya passagen från Paciusgatan till centralplatsen, ligger en byggnadsdel i fyra våningar som Cancercentrum använder. Söder om passagen, på området mellan tornsjukhuset och Paciusgatan, ligger de så kallade heta verksamheterna i den stora, låga delen av sjukhuset. Ovanpå dem ligger en högre byggnadsdel med bäddavdelningar. Byggnadsdelarna förenas med en broliknande byggnadsdel som går över passagen.

11 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE Projektets motiveringar Bakom behoven av att centrera och utveckla de verksamheter som finns på Mejlans sjukhusområde ligger de gamla sjukhusbyggnadernas dåliga skick och de behov av utrymme som de processer som utvecklas inom specialsjukvården har, den förändrade arbetsfördelningen på riksnivå och mellan sjukhusen i Nyland samt utvecklingen av befolkningsmängden och -strukturen och den tillhörande ökade efterfrågan på service. I dimensioneringen av Brosjukhuset syns tillväxten främst som en betydande ökning av antalet cancerpatienter. Uppskattningarna av efterfrågan på de övriga verksamheterna vid Brosjukhuset bygger huvudsakligen på den förutspådda befolkningsutvecklingen i HNS-området. I samband med att Brosjukhuset tas i bruk läggs Tölö sjukhus ner och de omfattande reparationskostnaderna för det undviks. Tornet i Kliniken för cancersjukdomar, som är i mycket dåligt skick och svårt att göra om för de nuvarande behoven, kan rivas och finansieringen som skulle ha behövts för att reparera det kan användas för att bygga lokaler som är lämpliga för modern vård av cancerpatienter. Brosjukhusprojektet har under hela beredningstiden ansetts vara brådskande, och investeringen har gått före andra projektbehov inom HNS. Brådskan betonas fortfarande, eftersom verksamheten vid Tölö sjukhus och Kliniken för cancersjukdomar upprepade gånger tvingas flytta till andra sjukhus och genomgå komplicerade evakueringar på grund av allvarliga problem med inomhusluften, rör som går sönder och andra tekniska problem. Detta har redan nu lett till problem med att tillhandahålla den krävande specialsjukvård patienterna behöver och har ökat belastningen på personalen. Målsättningen att använda Tölö sjukhus fram till dess att Brosjukhuset står klart medför risker, som om de genomförs innebär att krävande jour- och annan verksamhet vid Tölö äventyras, att den tillfälligt delas upp på olika sjukhus och därigenom försvårar tillgången på tjänster och medför extra kostnader. Investeringen främjar de målsättningar som har satts upp för den nationella reformen av social- och hälsovården. Till Brosjukhuset och de övriga sjukhusen vid Mejlans koncentreras Nylands och delvis hela Finlands mest krävande specialsjukvård. De centraliserade tjänster som specialkompetens och bland annat tung jourberedskap och stödtjänster 24/7 förutsätter kan produceras mer högklassigt, effektivare och med beaktande av patienternas individuella behov vid helheten vid Mejlans jämfört med de utspridda modellerna. Projektet är nödvändigt för den utvecklade servicestrukturen för specialsjukvården och för att kontrollera kostnaderna.

12 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE Utveckling av tjänster vid Brosjukhuset Enligt visionen för Brosjukhuset bildar Mejlans sjukhusområde när Brosjukhuset är klart en högklassig, utvecklande och konkurrenskraftig servicehelhet inom specialsjukvården för framtidens patienter. Överföringen av verksamheten vid Tölö sjukhus till Mejlans sjukhusområde samlar alla specialområdenas tjänster som kräver tjänster dygnet runt och deras stödfunktioner. Målsättningarna för investeringens lönsamhet har att göra med att verksamheten integreras fysiskt, att gemensamma stödtjänster ordnas och att stora enheter ger flexibilitet när personalresurserna planeras. Brosjukhuset planeras som en del av helheten Mejlans sjukhus och den gamla klinikbyggnaden som Cancercentrum använder. I det nya sjukhuset byggs utrymmen för ortopedi, traumatologi, handkirurgi, neurokirurgi, plastikkirurgisk jour samt krävande mun- och käkkirurgi. Det byggs även utrymmen för polikliniker för onkologi, hematologi, gynekologisk cancer och lungcancer samt bäddavdelningar för patienter som behandlas för cancer. När Tölö sjukhus och Mejlans sjukhus går samman bildar flera verksamheter nya, helt integrerade enheter. Dessa är bland andra jourområdet, enheten Direkt från hemmet till operation (Leiko), hybridsalarna som helhet och den nattliga jouruppvakningen. Vid Brosjukhuset övergår man till patientprocesser med korta behandlingar, vilka av olika anledningar är bristfälliga i de nuvarande utrymmena. Målet är i synnerhet att undvika onödiga perioder på bäddavdelning. Avdelningsvården ersätts med Leiko-enheten för kortvarig behandling vid kirurgi, dagsjukhusverksamhet och polikliniker. Jouren vid Brosjukhuset förenar olycksfallsstationen vid Tölö och Mejlans nuvarande jourpoliklinik. Planen är att Brosjukhuset ska bli jourområde på tertiär nivå med snabb diagnostik och vård. Gemensamma modeller och resurser används för att bedöma och vårda jourpatienter som är av samma typ vad gäller undersöknings- och behandlingsprocesserna. Grupperingen av patienterna går över indelningen i kliniska specialområden och utgår inte ifrån hur patienten anländer till sjukhuset. Intensivvårdsavdelningen, intensivvårdsövervakningen och övervakningen samlas ihop med Mejlans nuvarande intensivvårdsavdelningar. På så sätt undviks problemen med separata, dyra och svårunderhållna övervakningar på bäddavdelningar och vid andra enheter. Operationsavdelningens 16 salar är funktionellt och fysiskt i direkt kontakt med Mejlans sjukhus nuvarande operationsavdelning med 18 salar.

13 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE På Brosjukhusets poliklinik förenas de olika poliklinikerna för medicinska specialområden vid Tölö sjukhus. Vid Cancercentrum förbättras tjänsternas lönsamhet och kvalitet genom att kombinera polikliniker och dagsjukhusverksamhet. Genom att koncentrera cancerpatienternas läkemedelsbehandling till cellgiftsenheten vid dagsjukhuset förkortas läkemedelstransporterna och läkemedelsleveranserna blir säkrare. Brosjukhuset får fyra bäddavdelningar på fyra våningar, med plats för 215 patienter. Den verksamhet som flyttas över från Tölö sjukhus och Cancercentrums bäddavdelningar planeras mycket lika så att bland annat patientvårdens varierande behov kan tryggas. Patientrummen är för en person, vilket ger patienten integritet och gör att anhöriga kan vara närvarande. Vid behov kan en del av patientrummen ta emot två patienter om det är trängsel. Det centrala målet med Brosjukhuset är att integrera verksamheten som flyttar över från enheterna vid Mejlans tornsjukhus, Triangelsjukhuset, Cancercentrum och Tölö sjukhus och de patientorienterade processerna som hör till verksamheten. Det finns även integrationsmål för undervisning och forskning samt när man ordnar sjukvårds- och andra stödtjänster på Mejlans sjukhusområde. Investeringens inverkan på användningen av HNS fastigheter Investeringen i Brosjukhuset stöder målsättningarna i huvudstadsregionens vision för sjukhusområdet 2030 som gjordes upp våren Enligt visionen koncentreras krävande sjukhusverksamhet till fyra campus: Mejlans, Malm, Jorv och Pejas. Efter att Brosjukhuset har invigts kommer Tölö sjukhus inte längre att behövas för specialsjukvården i Nyland. HNS har inlett förhandlingar med Helsingfors stad om detaljplanen och andra arrangemang för fastigheten i Tölö. Den ursprungliga delen av Tölö sjukhus färdigställdes 1932 som Finlands Röda Kors sjukhus för traumakirurgi. För undantagsförhållanden byggdes 1940 ett reservsjukhus utrustat med ett skyddsrum. Tölö sjukhus utvidgades med tre byggnadsdelar Tillbyggnader gjordes även 1984 och Under flera års tid har bara nödvändiga reparationer gjorts vid Tölö sjukhus. Enligt den tekniska konditionsbedömningen (2012) är VVS-systemen i stort behov av reparation och de andra hustekniska systemen behöver förnyas snabbt. På grund av riskerna för epidemi, problem med inomhusluften och trängsel har sjukhusets verksamhet flyttats till andra sjukhus. Även om Tölö sjukhus skulle genomgå en grundlig renovering skulle man inte få moderna utrymmen för krävande sjukhusverksamhet, så fastigheten kan planeras för annan användning.

14 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE Kostnadsberäkning och tidtabell för Brosjukhuset Klinikbyggnaden för cancersjukdomar är planerad för bäddavdelningsverksamhet, vilket försvårar den moderna verksamheten som är inriktad på öppenvård. Byggnaden färdigställdes Det smala tornet som är i dåligt skick kan inte göras om för modern bäddavdelningseller dagsjukhusvård. När reparationsprojektet för kliniken planerats har uppfattningen att det inte är ekonomiskt eller tekniskt vettigt att grundrenovera torndelen stärkts. På grund av den ökande efterfrågan på cancerbehandlingar skulle en grundrenovering inte ge tillräckligt med utrymme för att bevara all verksamhet i samma byggnad. Om verksamheten fortsätter i de delar som bevaras av den gamla klinikbyggnaden och i det nya Brosjukhuset möjliggör det en rivning av torndelen på den gamla byggnaden från våning 3 uppåt. I våningarna 0 2 som skulle användas fortsatt skulle de stora investeringar som gjorts de senaste åren vid strålbehandlingsenheten och andra investeringar utnyttjas. Brosjukhusets placering som en del av Mejlans sjukhus ger spelrum i användningen av lokalerna för alla centrala verksamheter vid sjukhuset. Vid undantagsförhållanden kan till exempel ett stort gemensamt operationsavdelningsområde användas liksom gemensamma intensivvårdsoch övervakningsresurser samt resurser och kunnande som finns på de andra sjukhusen på området. Merparten av utrymmena planeras generiskt så att förändringar i patientgruppernas vårdbehov inte avbryter sjukhusets verksamhet. Förutom Tölö sjukhus och den nuvarande kliniken för cancersjukdomar flyttar enskilda patientgrupper från Jorvs och Pejas sjukhus, Kirurgiska sjukhuset, Triangelsjukhuset och Kvinnokliniken till Brosjukhuset som en del av den funktionella utvecklingen av HUCS. Genom de utrymmesresurser som frigörs genom överföringarna kan strukturförändringar göras i tjänsterna i hela HUCS-området. Brosjukhuset ger specialsjukvården ett utrymme på cirka bruttokvadratmeter. De nya, underjordiska utrustningsutrymmena som håller på att byggas före projektet är bruttokvadratmeter. De utrymmen som överlåts helt efter investeringen i Brosjukhuset är sammanlagt cirka bruttokvadratmeter. I det ingår Tölö sjukhus, torndelen av Cancerkliniken, Mejlans laboratorieflygel och de ovan nämnda tillfälliga byggnaderna. Kostnadsberäkningen för byggnadsprojektet Brosjukhuset som beräknats utgående från uppgifterna i projektplanen är 275 miljoner euro på Helsingfors prisnivå 9/2016. Därtill medför projektet andra kostnader på 5 miljoner euro för annat än sådant som har omedelbar koppling till byggnadsprojektet, vilket innebär att hela kostnadsberäkningen är 280 miljoner euro. Kostnaderna är euro/nyttokvadratmeter och euro/bruttokvadratmeter.

15 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE Enligt den praxis som används inom HNS ingår fast sjukhusutrustning, som bland annat består av takcentraler för operationssalar och intensivvårdsrum, operationsbord, tvättmaskiner för instrument, undersökningsbelysning och patientliftar i kostnadsberäkningen. I kostnadsberäkningen ingår inte IT-system och apparater som nu hör till HNS IT-förvaltnings uppgifter och anskaffningsansvar, och som i HNS byggnadsinvesteringar planeras och budgeteras som projekt i IT-förvaltningens resultatområde. I kostnadsberäkningen för byggnaden ingår till exempel inte heller bilddiagnostisk apparatur och HUCS kliniska resultatenheters undersöknings- och behandlingsapparatur, som inom HNS budgeteras genom separata projektprogram, och vars förnyelsebehov för det mesta är oberoende av tidpunkten för byggnadsinvesteringen. Belopp som budgeteras utanför byggnadsinvesteringen för datasystemskostnader och den första möbleringen av lokalerna samt anskaffningen av ovan nämnda undersöknings- och behandlingsapparatur i samband med att sjukhuset tas i bruk är enligt den preliminära uppskattningen sammanlagt miljoner euro. Det är ännu inte klart vilket finansieringsarrangemang som ska användas för oavslutade investeringar i samband med att social- och hälsovårdsreformen och landskapsreformen träder i kraft Av kostnaderna för Brosjukhuset på 280 miljoner euro bedöms cirka 45 miljoner euro inflyta under den nuvarande HNS-organisationens tid innan utgången av I landskapsreformen överförs sjukvårdsdistriktens egendom och skulder till landskapen. Enligt lagutkastet grundas ett fastighetsbolag för de gemensamma lokaltjänster landskapen äger, som landskapen överför de nuvarande sjukvårdsdistriktens fastigheter och tillhörande skulder på. HNS medlemskommuner faktureras inte separat för de kostnader som investeringen i Brosjukhuset medför före 2019, utan de överförs i början av 2019 till landskapet Nyland som ofullbordade anläggningstillgångar. HNS investeringar finansieras genom en kombination av årliga avskrivningar för de utnyttjade tillgångarna och lånefinansiering. De årliga avskrivningarna för anläggningstillgångar ingår i HNS tjänstepriser. Tjänsterna prissätts enligt grundavtalet för varje sjukvårdsområde så att de motsvarar kostnaderna och så att sjukvårdsområdets tjänsteinkomster täcker de kostnader som uppstår när tjänsterna produceras (verksamhetskostnader, finansieringskostnader och avskrivningar). Tidtabellen för Brosjukhuset grundar sig på att den genomförandeform som används är en samarbetande projektledningsentreprenad med en målbudget som gör det möjligt att planera och bygga samtidigt. Genomförandeplaneringen inleds i januari Rivnings- samt markbyggnads- och sprängningsarbetena inleds i januari 2018 från södra ändan av Brosjukhuset. För cancerklinikens del inleds markbyggnaden och sprängningarna i september 2018, när de nya strålbehandlingsapparaterna som ska vara i de underjordiska utrymmena är i funktion. De egentliga byggnadsarbetena inleds i södra delen av Brosjukhuset sommaren 2018 och arbetet med Cancercentrum inleds våren Byggnadsarbetena är klara i slutet av Den som i huvudsak genomför byggprojektet förväntas ge en utredning över hur arbetet kan snabbas upp.

16 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE Beslutsförslag Fullmäktige beslutar godkänna investeringarna i Brosjukhuset Brosjukhuset till maximalt 280 miljoner euro. I kostnaderna för projektet kan utan separat behandling av fullmäktige en ändring efter anbudets prisindex 9/2016 tas i beaktande. Beslut Fullmäktige beslutade enhälligt godkänna investeringarna i Brosjukhuset till maximalt 280 miljoner euro. I kostnaderna för projektet kan utan separat behandling av fullmäktige en ändring efter anbudets prisindex 9/2016 tas i beaktande.

17 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE FUSION AV AFFÄRSVERKEN HUSLAB- OCH HNS-BILDDIAGNOSTIK MED HUCS FMGE 24 HUS/2260/2016 Styrgruppen för Hucs specialupptagningsområde (erva) beslöt vid sitt möte den 27 augusti 2015 att bereda inrättandet av ett diagnostikcentrum. Utifrån det här tillsatte HNS vd genom sitt beslut den 24 september en arbetsgrupp bestående av representanter för specialupptagningsområdets sjukvårdsdistrikt. Arbetsgruppen föreslog att man inrättar gemensamma diagnostikcentrum för Hucs specialupptagningsområde separat för laboratorie- och bilddiagnostiktjänster. Förslaget var att de gemensamma diagnostikcentrumen ska inrättas i början av Representanterna för Eksote ansåg att inrättandet av ett gemensamt centrum för Eksotes del krävde ytterligare utredningar. Arbetsgruppens medlemmar, med undantag av representanterna för HNS-Bilddiagnostik, ansåg vidare att separata resultatenheter för HUCS vore det främsta alternativet för att ordna verksamheten. Careas styrelse beslöt på basis av rapporten den 27 maj att "vi går in för det primära alternativet, som majoriteten i utredningsgruppen föreslog, att HNS och Careas bilddiagnostiska funktioner fusioneras den 1 januari 2017 till en helhet som fungerar som en resultatenhet inom HUCS. På samma sätt fusioneras sjukvårdsdistriktens laboratoriefunktioner den 1 januari 2017 till en helhet som fungerar som en resultatenhet inom HUCS. Förslaget till beslut om fusion är villkorligt så att sättet hur den organiseras besluts definitivt i augusti 2016 inom HNS styrelse efter fortsatta utredningar." HNS styrelse beslöt på basis av rapporten den 19 september 112 att "godkänna förslaget från arbetsgruppen som berett omorganiseringen av HUCS-ervas diagnostiska tjänster att omorganisera de diagnostiska tjänsterna som resultatenheter inom HUCS och att beredningen av verkställandet inleds på det sätt som konstaterades i motiveringsdelen. " I beslutets motiveringsdel konstaterades det att att de beslut som verkställandet av ändringen kräver (bl.a. ett fusionsavtal med Carea, sådana ändringar i instruktionen som behövs). Avtalet som gäller fusionen har beretts som ett separat ärende att behandlas inom styrelsen och styrelsen godkände det för sin del den 28 november Idag är HUSLAB och HNS-Bilddiagnostik kommunala affärsverk enligt 9 kap. i kommunallagen. Fullmäktige beslutar om inrättande och nedläggning av affärsverk. Affärsverkens uppgifter bestäms i förvaltningsstadgan. De ovan nämnda affärsverken har dessutom en egen instruktion, som är gemensam med affärsverket HNS-Apoteket.

18 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE Avsikten med detta är att göra de nödvändiga ändringar i samkommunens instruktioner som ovan nämnda omorganisation kräver. Några andra stadgeändringar har vi ännu inte beaktat i den här beredningen, eftersom syftet var att i början av 2017 separat ta upp för behandling i fullmäktige en totalt omarbetad förvaltningsstadga, där de ändringar som den nya kommunallagen förutsätter har beaktats. Vi föreslår inte heller att namnet på direktionen för affärsverken för diagnostiska tjänster ändras mitt under dess mandatperiod, även om den sakligt sett efter den 1 januari 2017 bara verkar som direktion för affärsverket HNS-Apoteket. Avsikten är alltså att den nuvarande direktionen för affärsverken för diagnostiska tjänster fortsätter i sin uppgift trots stadgeändringarna. Stadgeändringar I 2 8 mom. i förvaltningsstadgan (affärsverk som producerar sjukvårdsrelaterade och andra stödtjänster) ska "HUSLAB" och "HNS-Bilddiagnostik" avlägsnas. I instruktionen för affärsverken för diagnostiska tjänster ska på motsvarande sätt följande ändringar göras: - 1 ändras till att lyda: "Som en del av organisationen i samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt verkar följande affärsverk för diagnostiska tjänster. HNS-Apoteket HNS-Apoteket ser till produktionen och utvecklingen av tjänster som gäller läkemedelsförsörjning och klinisk farmaci samt till den forskning och undervisning inom branschen som hör till universitetssjukhuset. Affärsverket fungerar som enhet för gemensam upphandling av läkemedel och därmed jämförbara preparat, som läkemedelsupphandlingsenhet. Affärsverket erbjuder tjänster som det producerar till interna kunder i sjukvårdsdistriktet, till medlemskommunernas verksamhetsenheter för hälso- och sjukvård, till Hucs specialupptagningsområde och till övriga aktörer." - 2 ändras till att lyda: "Direktionen för affärsverken för diagnostiska tjänster verkar som direktion för HNS-Apoteket. Direktionen behandlar ärenden som hör till dess uppgifter och beslutanderätt och till affärsverkets verksamhetsområde."

19 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE Från 7 avlägsnas 2 punkten som fastställer direktionens beslutanderätt och lyder: "2. Utnämnande av ledande överläkare för affärsverket HUSLAB och affärsverket HNS-Bilddiagnostik; och" Fusion av balanserna Förslaget är att balansen för de affärsverk som ska läggas ned fusioneras med koncernens balans rad för rad och så att de interna posterna elimineras. HNS-Bilddiagnostiks lån på ,77 återkallas och räntorna som ackumulerats 2016 debiteras. Dessutom föreslås att affärsverkens grundkapital HNS-Bilddiagnostik ,08 euro och HUSLAB ,61 euro upplöses. Avsikten är att HUSLABs och HNS-Bilddiagnostiks relationer både till HNS interna kunder och till kunderna i medlemskommunerna ska fungera på motsvarande sätt som i affärsverksformen. HUSLAB och HNS-Bilddiagnostik ackumulerar inte överskott som resultatenhet i HUCS, och ett eventuellt överskott returneras till de interna kunderna senast i samband med uppgörandet av bokslutet med samma principer som tidigare. I priserna på tjänster ska inte heller allokeras kostnader för Hucs sjukvårdsområde som inte hör dit. Styrelsen Fullmäktige beslutar att den 1 januari lägga ned affärsverken HUSLAB och HNS-Bilddiagnostik och flytta deras funktioner till en resultatenhet inom Hucs resultatområde, 2. ändra förvaltningsstadgan och instruktionen för affärsverken för diagnostiska tjänster på det sätt som ovan beskrivs i motiveringstexten, 3. balansen den 31 december 2016 för de enheter som läggs ned fusioneras med moderkoncernens (bas-hns) balans post för post. 4. affärsverket HNS-Bilddiagnostiks grundkapital på ,08 euro upplöses, 5. HNS-Bilddiagnostiks interna lån på ,77 euro återkallas och räntorna för 2016 debiteras och 6. affärsverket HUSLABs grundkapital på ,61 euro upplöses.

20 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE Beslut Fullmäktige beslutade enhälligt att den 1 januari lägga ned affärsverken HUSLAB och HNS-Bilddiagnostik och flytta deras funktioner till en resultatenhet inom Hucs resultatområde, 2. ändra förvaltningsstadgan och instruktionen för affärsverken för diagnostiska tjänster på det sätt som ovan beskrivs i motiveringstexten, 3. balansen den 31 december 2016 för de enheter som läggs ned fusioneras med moderkoncernens (bas-hns) balans post för post. 4. affärsverket HNS-Bilddiagnostiks grundkapital på ,08 euro upplöses, 5. HNS-Bilddiagnostiks interna lån på ,77 euro återkallas och räntorna för 2016 debiteras och 6. affärsverket HUSLABs grundkapital på ,61 euro upplöses.

21 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE BEVILJANDE AV PROPRIEBORGEN FÖR BOLAGET FASTIGHET AB HNS-BOSTÄDER FMGE 25 HUS/2261/2016 Samkommunen HNS och HNS-Fastigheter Ab äger tillsammans bolaget Fastighet Ab HNS-Bostäder. Samkommunen HNS äger 94,85 procent och HNS-Fastigheter Ab 5,15 procent av bolaget. HNS-Fastigheter Ab är ett bolag som helt ägs av samkommunen HNS. Fastighet Ab HNS-Bostäder äger 712 bostäder, av vilka 601 är belägna i Helsingfors-, Esbo-, Vanda- och Kervoregionerna. De övriga bostäderna som ägs av bolaget finns i Lojo och Raseborg. Bostäderna har en medelstorlek på 55 m 2 och en medelålder på 33 år. Av det nuvarande bostadsbeståndet är 409 bostäder fritt finansierade och 303 omfattas av aravabegränsningarna. HNS har en exceptionell rätt till begränsat invånarurval, bostäderna hyrs alltså främst ut som arbets- och tjänstebostäder för HNS personal. Fastighet Ab HNS-Bostäder hade 2015 en beläggning på 93,4 procent. Bolagets ekonomiska situation är stabil och balanserad. Bolaget inledde byggnadsarbetena på ett nytt hyresobjekt på Bahamagatan 3 på Busholmen i Helsingfors i december Objektet byggs på en hyrestomt som ägs av Helsingfors stad 2017 och där finns 98 bostäder samt 32 m 2 affärslokal på gatunivå. Medelstorleken på de bostäder som ska byggas är 42,5 m 2. Totalkostnaderna för projektet är högst euro och inbegriper tomthyra till staden under byggnadstiden, klubblokaler, bilhall och rörinsamlingssystem för avfall. Efter att Bahamagatan 3 är klar har bolaget 810 bostäder i sin ägo, av vilka 181 är belägna i Gräsviken och på Busholmen i Helsingfors. När det nya objektet står färdigt är bostäderna till största delen belägna i huvudstadsregionen och i MBT-området (699 bostäder). Med självfinansieringsandelen täcks åtminstone euro av projektet. Beloppet motsvarar 20 procent av totalkostnaderna. Samkommunen HNS beslöt att höja bolagets aktiekapital med 1,1 miljon euro för Busholmsprojektet (FULLM ). Höjningen av aktiekapitalet betalades i juli Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) har beviljat ett startbidrag på euro för Busholmsobjektet. Dessutom har man planerat att använda 1,5 miljoner euro av bolagets bostadshusreservering. Bolagets styrelse beslöt att konkurrensutsätta ett räntestödslån på högst 13,5 miljoner euro för en låneperiod på högst 41 år. Samkommunen och bolaget bad i samarbete om låneerbjudanden av fem finansiärer. Tre finansiärer lämnade bud, av vilka bolagets styrelse enhälligt beslöt välja Kommunfinans låneerbjudande, som innehöll räntestödslån på de förmånligaste villkoren. Som säkerhet för krediten kommer samkommunen HNS proprieborgen och statens fyllnadsborgen att användas.

22 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE Statens fyllnadsborgen som ansluter sig till räntestödslån med fyllnadsborgen är automatisk och kostnadsfri. Borgensbeslutet som fullmäktige vid samkommunen HNS fattar ska ha vunnit laga kraft innan krediten lyfts. Det första uttaget bedöms ske i februari 2017 och resten tas ut under samma års lopp. Det finns bestämmelser om ställande av borgen i 129 i kommunallagen, vilka också tillämpas inom samkommuner. Dess 1, 2 och 4 mom. lyder så här: "Lån, borgen eller annan säkerhet som beviljats av kommunen får inte äventyra kommunens förmåga att svara för sina lagstadgade uppgifter. Kommunen får inte bevilja lån, borgen eller annan säkerhet om de är förenade med en betydande ekonomisk risk. Kommunens intressen ska tillgodoses med tillräckliga motsäkerheter. Kommunen får bevilja en sammanslutning som bedriver verksamhet i ett konkurrensläge på marknaden borgen eller annan säkerhet för en skuld eller annan förbindelse endast om sammanslutningen hör till kommunkoncernen eller om det kontrolleras av kommunerna eller av kommunerna och staten tillsammans. [...] Kommunen ska dessutom beakta bestämmelserna i artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt." Borgen som enligt förslaget ska beviljas HNS äventyrar inte kommunens förmåga att svara för sina lagstadgade uppgifter. Borgen har ett värde på 0,69 procent av samkommunens årliga verksamhetskostnader (budget 2017). Borgen är då inte heller förenad med någon sådan betydande ekonomisk risk som avses i kommunallagen. Samkommunen HNS intressen tryggas på följande villkor. Ingen motsäkerhet uppbärs för borgen, om inte bolagets ägarbas förändras så att över hälften av dess aktier överförs till en ny ägare eller syftet med dess verksamhet förändras till följd av den pågående servicestrukturreformen. För borgen kan man årligen uppbära en borgensprovision på minst 0,5 procent ifall ovan nämnda förändringar i bolagets ägarbas eller i verksamhetens syfte inträffar. Beloppet av borgensprovisionen beräknas på det kapital som per finns kvar av lånet som är föremål för borgensansvaret och betalas inom den januari månad som följer på tidpunkten för fastställandet. I artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt finns det bestämmelser om förbudet mot statligt stöd samt om rapportering av statliga stöd. Busholmsprojektet är statsunderstödd bostadsproduktion.

23 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE Social bostadsproduktion som denna räknas till tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (Services of General Economic Interest, SGEI) i enlighet med EU-lagstiftningen. Kommissionen har i sitt SGEI-beslut 2012/21/EU fastställt de villkor som ska uppfyllas för att bevilja vissa företag som producerar tjänster för allmänt ekonomiskt intresse förenligt med den inre marknaden statsstöd för offentliga tjänster. I den nationella lagstiftningen kan en sammanslutning som omfattas av tillämpningsområdet för räntestöds- eller aravalagen och vars bostäder omfattas av lagstadgade begränsningar om användning och överlåtelse anses uppfylla SGEI-villkoren. Begränsningarna om användning och överlåtelse i aravalagstiftningen ska i så fall vara i kraft under giltighetstiden för borgen. Information om samkommunens borgen skickas till Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) för stödrapportering. Styrelsen Fullmäktige beslutar 1. att bevilja högst ,00 euro i proprieborgen för bolaget Fastighet Ab HNS-Bostäders lån på högst ,00 euro, ett räntestödslån som bygger på Kommunfinans Abp:s anbud med en lånetid på högst 41 år, 2. förbehålla sig rätten att kräva motsäkerhet i en situation där bolagets ägarbas förändras så att över hälften av dess aktier överförs till en ny ägare eller syftet med dess verksamhet förändras till följd av den pågående servicestrukturreformen, 3. att det under de förhållanden som nämns i punkt 2 för den proprieborgen som beviljats Fastighet Ab HNS-Bostäder kan uppbäras en årlig borgensprovision på minst 0,5 % räknad per på kvarvarande kapital av lånet som är föremål för borgensansvaret och betalas före utgången av den januari månad som följer på tidpunkten för fastställandet, 4. att en förutsättning för verkställande av beslutet är att Fastighet Ab HNS-Bostäder har fått ett slutgiltigt beslut från ARA där Kommunfinans låneanbud har godkänts som räntestödslån för objektet, 5. att befullmäktiga verkställande direktören och ekonomidirektören att tillsammans underteckna avtalen om låneborgen och 6. att justera protokollet angående detta ärende på stämman.

24 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE Beslut Fullmäktige beslutade enhälligt 1. att bevilja högst ,00 euro i proprieborgen för bolaget Fastighet Ab HNS-Bostäders lån på högst ,00 euro, ett räntestödslån som bygger på Kommunfinans Abp:s anbud med en lånetid på högst 41 år, 2. förbehålla sig rätten att kräva motsäkerhet i en situation där bolagets ägarbas förändras så att över hälften av dess aktier överförs till en ny ägare eller syftet med dess verksamhet förändras till följd av den pågående servicestrukturreformen, 3. att det under de förhållanden som nämns i punkt 2 för den proprieborgen som beviljats Fastighet Ab HNS-Bostäder kan uppbäras en årlig borgensprovision på minst 0,5 % räknad per på kvarvarande kapital av lånet som är föremål för borgensansvaret och betalas före utgången av den januari månad som följer på tidpunkten för fastställandet, 4. att en förutsättning för verkställande av beslutet är att Fastighet Ab HNS-Bostäder har fått ett slutgiltigt beslut från ARA där Kommunfinans låneanbud har godkänts som räntestödslån för objektet, 5. att befullmäktiga verkställande direktören och ekonomidirektören att tillsammans underteckna avtalen om låneborgen och 6. att justera protokollet angående detta ärende på stämman.

25 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE PRECISERING AV BORGEN SOM BEVILJATS ÅT FASTIGHETSAKTIEBOLAGET HYVINKÄÄN SAIRAALANMÄKI FMGE 26 HUS/2296/2016 Hyvinge stad och Nylands sjukvårdsdistrikt (idag en del av HNS-samkommun) har 1999 beslutat att bygga ett hälsocentralsjukhus. Genom det gemensamma byggnadsprojektet har staden och HNS-samkommunen grundat ett ömsesidigt fastighetsaktiebolag med minimiaktiekapital, där Hyvinge stad och HNS-samkommunen har blivit aktieägare i förhållande till hur de använder lokalerna. Ett ömsesidigt fastighetsaktiebolag är enligt 28 kap. 2 i lagen om bostadsakitebolag ett aktiebolag som inte är ett sådant bostadsaktiebolag som avses 1 kap. 2 och som enligt bolagsordningen har till syfte att äga och besitta minst en byggnad eller del av byggnad och i vilket varje aktie ensam för sig eller tillsammans med andra aktier medför rätt att besitta en i bolagsordningen angiven lägenhet i bolagets byggnad eller någon annan del av en byggnad som bolaget äger eller av en fastighet som det besitter. I bolagsordningen för det grundade Kiinteistöosakeyhtiö Hyvinkään Sairaalanmäki nämns sålunda att vissa aktier gäller besittningen av vissa angivna lokaler. Aktieägarna har senare beslutat om nybyggnadsprojektet, där principen om ömsesidigt fastighetsbolag fortfarande har iakttagits. Hyvinge stadsfullmäktige beslöt om ärendet i sitt möte den 2 december 2015 ( 5) och HNS-samkommuns fullmäktige beslöt om ärendet i sitt möte den 11 december 2014 ( 28). HNS-samkommuns fullmäktige har för nybyggnadsprojektet beslutat (FULLM ) bevilja en proprieborgen på högst ,00 euro för Kiinteistöosakeyhtiö Hyvinkään Sairaalanmäkis lån på högst ,00 euro i förhållande till HNS-samkommuns ägarandel 38,29 procent. Det är skäl att precisera borgensbeslutet så att det också täcker skyddet för ett lån med rörlig ränta. Detta kan påverka prissättningen av säkringsinstrumenten. Hyvinge stadsstyrelse har gjort en framställning med motsvarade innehåll till stadsfullmäktige den 21 november 218 och stadsfullmäktige behandlar ärendet i sitt möte den 12 december I protokollet för HNS:s fullmäktiges nämnda möte har borgensbeslutets samstämmighet med kommunallagen och med förbudet mot statsstöd, som finns i avtalet som ingåtts om EU:s verksamhet, bedömts och det har ansetts att villkoren som ställts på ett kommunalt borgenseslut uppfylls.

26 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE Beslutsförslag Fullmäktige beslutar att borgenbeslutet som fullmäktige beviljat (FULLM ) preciseras så att det gäller också ränteswapkontrakt som ingåtts för att säkra ifrågavarande lån. Beslut Fullmäktige beslutade enhälligt att borgenbeslutet som fullmäktige beviljat (FULLM ) preciseras så att det gäller också ränteswapkontrakt som ingåtts för att säkra ifrågavarande lån.

27 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE FÖRSLAG OM ÄNDRING AV BINDANDE MÅL FÖR BUDGETEN FÖR SAMKOMMUNEN HNS FÖR ÅR 2016 FMGE 27 HUS/1094/ års budgets bindande verkan på samkommunnivå Budgeten för 2016 godkändes i HNS fullmäktige ( 44) och de bindande ekonomiska målen för budgeten uppdaterades vid fullmäktiges möte på grund av förändringar i arbetsfördelningen mellan HNS och medlemskommunerna. Det bindande ekonomiska målet på samkommunnivå för resultaträkningsdelen var samkommunens bindande nettokostnader, vilket gör det möjligt att beakta verksamhetsintäkter, förändringar i finansiella poster och annan utveckling än försäljningen till medlemskommunerna. Med bindande nettokostnader avses kostnader för produktion av tjänster inom den specialiserade sjukvården vilka hänför sig till medlemskommunerna. De bindande nettokostnaderna är lika stora som medlemskommunernas betalningsandel med avdrag för resultatet under räkenskapsperioden (underskott ökar de bindande nettokostnaderna och överskott minskar å sin sida de bindande nettokostnaderna). Bindande mål för samkommunens finansieringsdel är nettoförändringen av de långfristiga lånen och nettoförändringen av utlåningen. Målet för ekonomiplaneperioden var en balanserad ekonomi. Vid fullmäktiges möte i juni fastställdes ett underskott på 56,5 milj. som resultatmål för år Underskottet i budgeten för 2016 utgörs av summan av överskottet (54,6 milj. euro) för 2015 som återbars till medlemskommunerna i juni 2016 samt underskottet som budgeterats för prehospital akutsjukvård inom Västra Nylands sjukvårdsområde (1,8 milj. euro). För ekonomiplanperioden uppsattes ett nollresultatmål, varvid årsbidraget = avskrivningarna. Den i början av november uppdaterade målinriktade årsprognosen för 2016 grundar sig på utfallsuppgifterna för januari september och den uppfattning man utifrån dem bildade sig om utvecklingen under slutet av året, bland annat i fråga om efterfrågan på service. I prognosen har man dessutom beaktat konkurrenskraftsavtalets inverkan på semesterlöneskulden för 2016, vars storlek har uppskattats till totalt 11,2 milj. euro inklusive bikostnader. Prognosen bygger på antagandet att volymen på hela årets serviceproduktion överskrider planen i budgeten med 2,2 % (serviceproduktionens volym för januari-september överskred budgeten med 2,9 %). Målet för samkommunens ledning är att hålla budgetöverskridningen för de bindande nettokostnaderna så liten som möjligt med beaktande av den ökade servicevolymen och samtidigt trygga tillgången på service och möjligheten att få vård.

28 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE Uppdatering av och grunderna för de bindande målen för resultaträkningsdelen Januari - september 2016 var verksamheten livligare än vad man budgeterat för och större än föregående år. Som helhet ökade volymen vägd med tjänsteproduktionens faktureringsandel med 1,7 % jämfört med året innan och överskred planen i budgeten med 2,9 %. I jämförelse med föregående har både den totala mängden NordDRG-produkter + 0,5 %, och mängden besöksprodukter ökat. Ökningen av besöksprodukter var inom somatiken 0,6 % och inom psykiatrin 3,9 %. Antalet psykiatriska vårddagar har däremot sjunkit med 3,4 % på grund av ändringen av servicestrukturen och ökningen av öppenvården. Som helhet har öppenvårdens andel ökat något i jämförelse med nivån för senaste är. Öppenvårdens andel av den totala produktionen var för januari-september 43,3 %. Fakturering av andra än medlemskommuner har utvecklats positivt. Faktureringen under januari-september uppgick till 126,7 milj. euro och den överskred budgeten med 6,8 milj. euro (+ 5,7 %). Antalet elektiva remisser var under januari-september 3,6 % fler än under föregående år. Under innevarande år var det dock två vardagar mer under januari-september än senaste år och efter justering för vardagar har det jämförbara antalet elektiva remisser under januari-september ökat +2,5 % sedan senaste år. Antalet jourbesök ökade 2,4 % från föregående år. För januari-september överskred de bindande nettokostnaderna budgeten med 1,1 % (12,3 milj. euro) och ökade i jämförelse med utfallet senaste år med 0,8 % (8,9 milj. euro). Den kumulativa överskridningen av budgeten beror huvudsakligen på att kostnaderna för verksamheten överskridit budgeten på grund av en ökning av volymen. Återbäringen av överskottet för 2015 till medlemskommunerna som gjordes i juni påverkar inte de bindande nettokostnaderna. Kostnaderna för verksamheten i januari-september (verksamhetskostnader + avskrivningar + finansiella kostnader) överskrider budgeten med 1,5 % eller 23,4 milj. euro och på motsvarande sätt överskred verksamhetsintäkterna budgeten med 5,2 %. Utgående från uppgifterna om utfallet för januari-september i samkommunens olika enheter enligt årsprognosen som uppgjordes i november håller räkenskapsperiodens resultat på samkommunnivå att bli ett överskott på 1,8 milj. euro. Prognosen innehåller återbäringen av överskottet för 2015 (54,6 milj. euro) till medlemskommunerna som redovisas i resultaträkningen för Det för HNS-samkommun prognostiserade överskottet i verksamheten för 2016 är sålunda 56,4 milj. euro. Enligt den uppdaterade årsprognosen är överskottet för verksamheten för 2016 som ska återbäras till medlemskommunerna i samband med att bokslutet uppgörs 58,2 milj. euro före underskottet för prehospital akutsjukvård inom Västra Nylands sjukvårdsområde. Efter återbäringen av överskottet för 2016 är HNS-samkommuns prognostiserade underskott 56,5 milj. euro som bokförs i resultaträkningen för Enligt prognosen kommer samkommunen HNS balansräkning att som underskott som saknar täckning visa Västra-Nylands underskott för 2015 och 2016 på cirka 3,0 milj. euro för prehospital akutsjukvård.

29 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE Enligt prognosen överskrider samkommunens bindande nettokostnader den i juni uppdaterade budgeten med 18,5 milj. euro (1,2 %). Årsprognosen är målinriktad och förutsätter effektiv kostnadskontroll under slutet av året. Kostnaderna för verksamheten (verksamhetskostnader + finansiella kostnader + avskrivningar) prognostiseras att bli 1,3 % (27,3 milj. euro) större än i den i juni uppdaterade budgeten trots att verksamhetsintäkterna för hela året enligt prognosen kommer att överskrida budgeten med 4,4 %. I tabellen nedan presenteras utgående från den uppdaterade årsprognosen ett nytt förslag till bindande nettokostnader i 2016 års budget.

30 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE Budgetändringen för 2016, som godkändes vid fullmäktiges möte i juni, innehöll överföringen av Hyvinge stads tjänster för öppenvård av psykospatienter till Hyvinge sjukvårdsområde och överföringen av Ingå hjälpmedelscentrals verksamhet från Ingå kommun till Västra Nylands sjukvårdområde från och med I budgetändringen beaktades dessutom återbäringen av överskottet i verksamheten för 2015 till medlemskommunerna, beloppet minskade medlemskommunernas betalningsandel och räkenskapsperiodens resultat med 54,6 milj. euro. Återbäringen av överskottet påverkar dock inte de bindande nettokostnaderna. I bilaga 2 presenteras samkommunens uppdaterade resultatprognos för 2016 per enhet. Enligt anvisningarna från koncernförvaltningen gör resultatområdena och affärsverken sina egna årsprognoser till huvuddelen före samkommunen HNS interna stödtjänsters kundgottgörelser som ska betalas i samband med bokslutet. Undantag från detta utgör HNS-Lokalcentral, för vars del återbäringen av kapitalhyran 3,3 milj. euro ingår i Lokalcentralens och dess kunders årsprognos. Kundgottgörelser som betalas internt inom samkommunen mellan olika enheter påverkar inte siffrorna på samkommunnivå.

31 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE Ändring av investeringsdelen i budgeten för 2016 I bilaga 2 presenteras också den uppdaterade årsprognosen för bindande nettokostnader per sjukvårdsområde. Bindande nettokostnader har inte fastställts som ekonomiska mål för samkommunens andra enheter. Sjukvårdsområdenas sammanräknade bindande nettokostnader överskrider utgående från årsprognosen den i juni uppdaterade budgeten med 2,3 % (33,9 milj. euro). Enligt årsprognosen kommer i jämförelse med budgeten en positiv effekt på 15,4 milj. euro till de bindande nettokostnaderna (m.a.o. prognosen underskrider budgeten) och sålunda blir överskridningen av budgeten enligt prognosen för de bindande nettokostnaderna för hela året såsom ovan framlagts 18,5 milj. euro (1,2 %). Fullmäktige godkände ( 44) som maximibelopp för resultatområdenas investeringar år 2016 totalt 127 milj. euro. Dessutom har affärsverken investeringar för euro i sina budgeter. Styrelsen fastslog en ändring av programmet för stora projekt, där beloppet för resultatområdenas investeringar är 125 milj. euro. Genom ändringen garderade man sig mot nya projektbehov som ännu kunde dyka upp under slutet av året och som skulle vara möjliga att finansiera utan att överskrida maximiramen på 127 milj. euro som fullmäktige godkänt. När budgetåret närmar sig slutet har det säkerställts, att inga brådskande behov av nya investeringar finns och budgetens investeringsdel kan föreslås ändras av fullmäktige så att den motsvarar prognosen som grundas på utfallet i oktober Prognosen innehåller inte garderingar för avtalslösningar gällande halvfärdiga, omtvistade byggnadsprojekt. De nödvändiga preciseringar som gjorts i investeringsprogrammet efter behandlingen berör huvudsakligen IT-förvaltningens projekt. Investeringar i datasystem och datateknik blir 6 milj. euro (25 %) under den ursprungliga budgeten. I byggnadsprojekt beror huvuddelen av ändringarna på skillnader i fördelningen av betalningsposterna på olika år i jämförelse med de ursprungliga planerna. En del av sjukvårdsområdenas investeringar i utrustning överförs till nästa år på grund av att lokainvesteringarna togs i bruk med fördröjningen.

32 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE Beloppet för resultatområdenas investeringar år 2016 föreslås ändras enligt nästa tabell till 121 milj. euro euro Urspr. BU-ändringsförslag Koncernförvaltningen BU Aktier och andelar Donation för barnsjukhuset HNS-Lokalcentralen Byggprojekt Sjukvårdsområdenas anskaffning av utrustning HUCS sjukvårdsområde Västra Nylands sjukvårdsområde Lojo sjukvårdsområde Hyvinge sjukvårdsområde Borgå sjukvårdsområde IT-förvaltning Resultatområdena totalt HNS-Apotek HUSLAB HNS-Bilddiagnostik HNS-Desiko HNS-Logistik Ravioli HNS-Servis Affärsverken totalt Samkommunen HNS totalt Ändring av finansieringsdelen i budgeten för 2016 Som bindande mål för samkommunens finansieringsdel har nettoförändringen av de långfristiga lånen och nettoförändringen av utlåningen fastställs. Högst 39,8 milj. euro fastställdes i budgeten som nettoförändring av de långfristiga lånen. Man avser inte att lyfta långfristiga lån år Amorteringar på lån görs i enlighet med den ursprungliga budgeten. För att trygga likviditeten tas vid behov kortfristig kredit. Nettoförändringarna i utlåningen var 0,3 milj. euro i den ursprungliga budgeten. Enligt den nuvarande bedömningen kommer ändringarna i utlåningen att bli 0,4 milj. euro. Uudenmaan Sairaalapesula Oy lyfte i januari 2016 ett lån på 0,7 milj. euro från samkommunen och avser att under slutet av året lyfta 0,8 milj. euro till.

33 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE euro BU 2016 (Fullmäktige 12/2015) Nytt förslag BU 2016 Ökning i utlåningen Minskning i utlåningen Förändringar i utlåningen Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändringar av långfristiga lån Utfallet i bokslutet för 2016 presenteras och analyseras i jämförelse med både den av fullmäktige fastställda ursprungliga budgeten (fullmäktige 6/2016) och den ändrade budgeten (fullmäktige 12/2016). Styrelsen Fullmäktige beslutar ändra sitt beslut och sitt beslut och fastställa samkommunen HNS bindande nettokostnader till 18,5 miljoner euro större än i budgeten, varvid beloppet för samkommunens bindande nettokostnader blir 1 527,3 miljoner euro i resultaträkningsdelen i budgeten för resultatområdenas investeringar 2016 fastställs till högst 121,0 milj. euro, ändringarna av samkommunens långfristiga lån fastställts till högst -10,2 milj. euro samt ändringarna av utlåningen till högst 0,4 milj. euro. Beslut Fullmäktige beslutar ändra sitt beslut och sitt beslut och fastställa samkommunen HNS bindande nettokostnader till 18,5 miljoner euro större än i budgeten, varvid beloppet för samkommunens bindande nettokostnader blir 1 527,3 miljoner euro i resultaträkningsdelen i budgeten för resultatområdenas investeringar 2016 fastställs till högst 121,0 milj. euro, ändringarna av samkommunens långfristiga lån fastställts till högst -10,2 milj. euro samt ändringarna av utlåningen till högst 0,4 milj. euro.

34 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR 2017 OCH EKONOMIPLAN FÖR FMGE 28 HUS/1965/2016 Allmänt Som grund för budgeten för 2017 och ekonomiplanen ligger den gällande strategin. Med de riktlinjer och val som görs i samband med uppgörandet av den årliga budgeten strävar man efter kontinuerlig förbättring av verksamheten i enlighet med strategin. Målet är att man genom att utveckla och ändra arbetssätt och konstruktioner ska förbättra tillgängligheten till och kvaliteten av HNS tjänster, utveckla verksamhetens konkurrenskraft och effektivera produktiviteten samt samtidigt minska ökningen av kostnaderna för specialsjukvård i medlemskommunerna. I budgeten fastställs målen för samkommunens ekonomiplaneperiod och anges vilka resurser som ska vara tillgängliga för att uppnå målen samt de investeringar med vilka man stödjer uppnåendet av målen samt styr mängden, kvaliteten och lokaliseringen av sjukhusens verksamhetskapacitet. Reformeringen av social- och hälsovården utgör en av regeringsperiodens viktigaste strukturella reformer. Vårt lands regering har som målsättning att bereda social- och hälsovårdsreformen så att den träder i kraft den 1 januari I och med det kommer HNS verksamhet att upphöra i sin nuvarande form och HUS integreras med landskapets social- och hälsovårdssystem och förändringen avbryter ekonomiplaneperioden , men verksamheten och ekonomin planeras tillsvidare utgående från nuvarande lagstiftning och struktur och samtidigt förbereder man sig aktivt för den nya social- och hälsovårdsmodellen. Ekonomiplanen görs upp för tre år inom Samkommunen HNS. När det gäller investeringar är ekonomiplaneperioden med avvikelse från de övriga delområdena fyra år Fullmäktige godkänner budgeten för 2017 på HNS-samkommunnivå. Dessutom fastställer fullmäktige affärsverkens och dotterbolagens mål i enlighet med kommunallagen. Styrelsen fastställer i sin tur i december sjukvårdsområdenas och de övriga resultatområdenas (IT-förvaltning, Samförvaltning, Företagshälsovård, Lokalcentralen och Extern revision) dispositionsplaner efter att fullmäktige fastställt budgeten. På grund av det ovannämnda inkluderas i det budgetdokument som godkänns av fullmäktige resultatområdenas nyckeltal endast i mycket komprimerad form som tilläggsinformation. Varje sjukvårdsområde och resultatområde samt stödtjänstenheten gör upp en mera detaljerad dispositionsplan för varje enhet. Av de enhetsspecifika dispositionsplanerna utarbetas sammandrag: Sjukvårds- och resultatområdena, De sjukvårdsrelaterade stödtjänsterna, De övriga stödtjänsterna.

35 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE Bestämmelser i kommunallagen som gäller budgeten Enligt 110 i kommunallagen budgeten ska innehålla de anslag och beräknade inkomster som uppgifterna och verksamhetsmålen förutsätter samt en redogörelse för hur finansieringsbehovet ska täckas. Anslag och beräknade inkomster kan tas in till brutto- eller nettobelopp. Budgeten består av en driftsekonomi- och resultaträkningsdel samt en investerings- och finansieringsdel. budgeten ska iakttas i kommunens/samkommunens verksamhet och ekonomi. Fullmäktige beslutar om ändringar med anknytning till detta. Även samkommuner omfattas av bestämmelsen i kommunallagen, enligt vilken ekonomiplanen ska vara balanserad eller uppvisa överskott under den fyra år långa planeringsperioden, om man i balansräkningen för budgetåret inte uppskattar det kumulativa överskottet. Budgetens och ekonomiplanens struktur Ekonomiplanen uppgörs för en treårig planeringsperiod, varav det första året är budgetåret. I budgeten godkänner fullmäktige på styrelsens förslag målen för samkommunens verksamhet och ekonomi. En investeringsplan uppgörs för fyra år. I budgetboken som behandlas av fullmäktige inkluderas i enlighet med revisorns anvisningar de centrala nyckeltalen för varje resultatområde, även om styrelsen godkänner dispositionsplanerna för resultatområdena. I samkommunernas budgetböcker presenteras affärsverkens budgetar och ekonomiplaner samt dotterbolagens (HNS-Fastigheter Ab, Uudenmaan Sairaalapesula Oy och HYKSin Kliiniset Palvelut Oy) budgetar inklusive målen för deras verksamhet och ekonomi. Måluppställning för verksamhet och ekonomi på samkommunsnivå; strategiska tyngdpunkter och nyckelmål för Den måluppställning och de verksamhetsmål på samkommunsnivå som ingår i budgeten för 2017 och ekonomiplanen för , baserar sig på den gällande strategi som godkändes av fullmäktige den 19 oktober Pågående strategiperiod löper ut i slutet av Den 26 januari 2015 behandlade styrelsen behovet att förnya HNS strategi och beslutade att inte inleda en mera omfattande förnyelse av strategin, utan att man under pågående fullmäktigeperiod följer den nuvarande strategin. HNS ledning har beslutat att de strategiska avsikterna ändå uppdateras i samband med beredningen av budgeten för 2017 och besluten följer budgetens beslutsprocess. De strategiska avsikterna för 2018 uppdateras vid behov år Under åren förbereder man sig aktivt för den verksamhetsmiljö som social- och hälsovårdsmodellen som inleds den 1 januari 2019 medför och anpassar specialsjukvårdens produktionsorganisation till den. Beredningsresurserna fokuseras på såväl anordnings- som produktionsfunktionerna. Funktionerna för anordnandet ingår dock inte i målen för 2017, eftersom planeringen av nedanstående

36 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE verksamhet inleds först i slutet av De strategiska avsikterna är att HNS: a utvecklas till en konkurrenskraftig producent av specialiserad sjukvård som en del av landskapets serviceinrättning och att det anordnande landskapet är en effektiv serviceintegrator. Medlemskommunernas ekonomiska situation beaktas i måluppställningen och verksamhetsmålen. Verksamhetens långsiktiga utvecklingsprogram genomförs inom alla sjukvårdsområden och för stödtjänsternas del i samarbete med medlemskommunerna. I HUS verksamhets- och ekonomiplan samt resultatområdenas dispositionsplaner uppgörs för följande budgetår konkreta, strategibaserade mål för hela koncernen samt separat för resultatområdena och affärsverken. Enligt gällande strategi är HNS vision följande: HNS är en internationellt sett högklassig kunskapsgenererande sjukhusorganisation, där undersökningen och vården av patienterna är högklassig, rättidig, säker och kundorienterad. HNS tjänsteproduktion är konkurrenskraftig och dess sjukhus och enheter erbjuder eftertraktade arbetsplatser. Valkriterierna för de strategiska nyckelmålen som ingår i den årliga budgeten är HNS vision, de förväntade förändringarna inom hälso- och sjukvårdens verksamhetsmiljö samt de krav på förändringar i HNS verksamhet som de medför, liksom även ett optimalt utnyttjande av förändringarna i verksamhetsmiljön och inom branschen. Ett centralt syfte med de strategiska nyckelmålen är att informera organisationen om tyngdpunkterna i utvecklandet av verksamheten och förbättra prestationsförmågan genom att engagera hela HNS personal så effektivt som möjligt i arbetet att förbättra verksamheten. I samband med budgetoch ekonomiplaneringsprocessen bedömer man och väljer ut de utvecklingsprogram och åtgärder som behövs för att uppnå målen samt definierar de nödvändiga resurserna. Åtgärdsprogrammen uppdateras och kompletteras regelbundet med beaktande av hur målen uppnås. De strategiska tyngdpunkterna för är: 1. Effektivitet, kundorientering och kundupplevelse 2. Konkurrenskraft 3. Samarbete med primärvården 4. Forskning och undervisning Jämför med år 2016 har de strategiska tyngdpunkterna utökats med forskning och undervisning. Följande servicelöften för verksamheten ingår i de strategiska tyngdpunkterna: Löfte till patienten Vi erbjuder högklassig, effektiv och kundorienterad vård Löfte till ägaren Vi arbetar effektivt och konkurrenskraftigt i patienternas servicekedja

37 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE De strategiska tyngdpunkterna konkretiseras till strategiska nyckelmål. Nyckelmålen samt deras specifika delmål för är: 1. HUS är den mest eftertraktade vårdplatsen, vården av patienter är effektiv och bland de högklassigaste internationellt sett Vården av patienter är rättidig Jourverksamheten är effektiv Verksamheten är högklassig och säker Patienterna rekommenderar HNS som vårdplats Patienterna väljer HNS 2. HNS är innovativ och konkurrenskraftig samt den kostnadseffektivaste producenten inom social- och hälsovårds-servicekedjan i landet Medlemskommunernas kostnader hålls under kontroll Verksamheten är effektiv Priserna är konkurrenskraftiga HNS erbjuder aktivt forskningssamarbete Strukturomvandlingen för att förstärka preventionen av social- och hälsovårdstjänster samt omsorgen fortskrider i Nyland. 3. HNS är en professionellt ledd multiprofessionell arbetsplats för de bästa specialisterna Ledarskapet är högklassigt Personalen rekommenderar HNS som vårdplats Personalen är engagerad För varje ovannämnt strategiskt nyckelmål har definierats en eller flera indikatorer och deras målvärden för regelbunden uppföljning av hur målen uppfylls. Det finns sammanlagt 13 strategiska mål och 17 indikatorer för dem. De strategiska målen och deras indikatorer presenteras i kapitel 2 i budgetboken. I budgeten ingår utöver de strategiska nyckelmålen även de operativa målen för den dagliga verksamheten, genom vilka man stödjer genomförandet av de strategiska nyckelmålen. Till exempel påverkar målen att vaccinera personalen mot influensa och använda handsköljmedel servicens kvalitet och effektivitet, men de är till sin karaktär operativa mål för den dagliga verksamheten. I budgeten som godkänns av fullmäktige ingår indikatorerna och målvärdena för de strategiska nyckelmålen. De utvecklingsprojekt på samkommunsnivå (s.k. genombrottsprojekt) och åtgärder som krävs för genomförandet av de strategiska nyckelmålen behandlas som en del av budgetberedningen under slutet av 2016.

38 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE Slutresultatet är tydligt definierade genombrottsprojekt och ett åtgärdsprogram på samkommunsnivå med ansvarspersoner samt tidtabeller för genomförandet av de strategiska nyckelmålen. De pågående utvecklingsprojekten (bl.a. förbättring av verksamheten enligt Lean-modellen, virtuellt sjukhus, JCI-ackreditering, magnetsjukhus) inkluderas i genombrottsprojekten och åtgärdsprogrammen. Budgetens bindande karaktär På samkommunsnivå beträffande fullmäktige består de bindande målen av fem ekonomiska mål. Målet för ekonomiplaneperioden är en balanserad ekonomi. Resultatmålet för 2017 är dock ett underskott på 0,9 miljoner euro. Underskottet hänför sig till akutvården inom Västra Nylands sjukvårdsområde. I och med att social- och hälsovårdsreformen genomförs den 1 januari 2019 måste en samkommun balansera ackumulerade underskott från tidigare år senast i bokslutet På grund av detta är resultatmålet för ekonomiplanen 2018 positivt motsvarande de ackumulerade underskotten enligt 2017 års budget (3,9 milj. euro) och 2019 är resultatmålet ett nollresultat, varvid årsbidraget = avskrivningarna. Det bindande ekonomiska målet på samkommunsnivå för budgetåret 2017 är samkommunens bindande nettokostnader, vilket gör det möjligt att beakta verksamhetsintäkter, förändringar i finansiella poster och annan försäljning än försäljning till medlemskommunerna i det bindande målet. När det gäller investeringar betraktas resultatområdenas sammanlagda investeringar, inkl. små utrustnings- och byggprojekt, som bindande mål. Varje enskilt projekt som kostnadsuppskattas till minst 10 miljoner euro ska godkännas av fullmäktige. Som bindande mål för samkommunens finansieringsdel fastställs ändring av de långfristiga lånen netto och ändring av utlåningen netto. Samkommunen betalar ägarkommunerna 3 procent ränta på grundkapitalet. Bindande mål euro Räkenskapsperiodens resultat -910 Bindande nettokostnader Resultatområdenas sammanlagda investeringar Ändring av de långfristiga lånen netto Ändring av utlåningen netto

39 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE I budgetförslaget ingår de centralaste ändringarna i verksamheten och strukturen I budgetförslaget ingår den centralaste ändringarna i arbetsfördelningen mellan HNS och medlemskommunerna: Arbetsfördelningsändringarna ingår i faktureringen av medlemskommunernas betalningsandelar: Stängning av Havukoski psykiatriska avdelning och förflyttning av verksamheten till Vanda stad (-0,25 milj. euro) Förflyttning av Helsingfors stads barnfoniatriska funktion till HUCS sjukvårdsområde (0,39 milj. euro) Förflyttning av kommunernas rusmedelspsykiatriska funktion inom Hyvinge sjukvårdsområde till Hyvinge sjukvårdsområde (0,1 milj. euro) Den rusmedelspsykiatri som hittills anskaffats av kommunerna inom området som köpt tjänst erbjuds från 2017 inom Hyvinge sjukvårdsområde. Arbetsfördelningsändringar som ingår i sjukvårdsområdenas övriga serviceintäkter: Genomförandet av praktik inom grundläggande undervisning i klinisk odontologi från Helsingfors social- och hälsovårdsverk till HNS från den 1 januari 2017 (5,0 milj. euro) Dygnet-runt-hemsjukvård av svårbehandlade barn vid Borgå sjukhus (0,6 milj. euro) Förflyttning av Helsingfors stads icke-brådskande sjuktransport till HUCS sjukvårdsområde (1,0 milj. euro) Förflyttning av verksamheten vid hälsovårdscentralens uppföljningsavdelning från Lojo sjukhus till Lojo stad (-1,2 milj. euro) Nya stödtjänster som ingår i stödtjänstsenheternas verksamhetsintäkter till medlemskommunerna och HUCS specialupptagningsområde (nettoökningen från 2016 är sammanlagt 10,0 milj. euro) Esbo sjukhus stödtjänster Läkemedelsförsörjningstjänsterna i Kyrkslätt och Mäntsälä Patientmåltidsservicen vid Haartmanska sjukhuset i Helsingfors (1/2017-) Kyrkslätts upphandlings- och logistiktjänster (9/2016-) Careas (10/2916) upphandlings- och logistiktjänster Utöver ovannämnda nya stödtjänst-kundrelationer utreder man som bäst inledande av samarbete mellan Helsingfors social- och hälsovårdsverks upphandlings- och logistiktjänster samt lokalvårdstjänster under Dessa ingår dock inte ännu i det här skedet i budgetförslaget för 2017.

40 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE Careas bilddiagnostik- och laboratoriefunktioner förflyttas den 1 januari 2017 till HNS-Bilddiagnostik och HUSLAB. Förflyttningen av Careas (samkommunen för sjukvårds- och socialtjänster i Kymmenedalen) bilddiagnostik- och laboratoriefunktioner ökar HNS verksamhetsintäkter i budgeten för 2017 med 26,5 milj. euro, verksamhetskostnader med 25,8 milj. euro och avskrivningar med 0,7 milj. euro. Personalen ökar med 275 personer och arbetsinsatsen ökar med 219 årsverken. Den mest betydelsefulla av HNS interna arbetsfördelningsändringar mellan sjukhusen är den administrativa förflyttningen av vuxen- och ungdomspsykiatriska funktionen inom Västra Nylands sjukvårdsområde till HUCS psykiatriska resultatenhet. Förlossningsfunktionen vid Borgå sjukhus förflyttas till HUCS resultatenhet för Kvinnosjukdomar och delvis till Hyvinge sjukhus. Dessutom flyttas från barnbäddavdelningens dygnet-runt-funktion från Borgå sjukhus till HUCS resultatenhet Sjukvård för barn och unga. Därtill pågår beredningen av HNS interna organisatoriska förändringar: verksamheten vid affärsverken HUSLAB och HNS-Bilddiagnostik blir separata resultatenheter inom HUCS sjukvårdsområde från början av Som bäst utreds även en eventuell sammanslagning och organisering i resultatområdesform av funktionerna vid stödtjänstsaffärsverken (Ravioli, HNS-Desiko och HNS-Servis) från den 1 juli 2017, liksom också organisering av affärsverken HNS-Logistik och HNS-Apoteket i resultatenhetsform från den 1 juli Arbetsfördelningsändringar mellan HNS och medlemskommunerna som bereds under ekonomiplaneperioden Helsingfors stadsstyrelse gav i augusti ett utlåtande om förslag till ändring av sjukvårdslagen och jourförordningen: I Helsingfors kommer man att granska anordnandet och genomförandet av jourverksamhet i enlighet med de framlagda målen som samjour. Det är mest ändamålsenligt att göra senast som en del av vård- och landskapsreformen samt möjligt i form av en särlösning inom huvudstadsregionen. Avsikten är att under 2017 i samarbete med Helsingfors stads social- och hälsovårdsverk förbereda förflyttningen av Malms och Haartmans jourverksamheter till HNS senast den 1 januari I det här skedet har ovannämnda funktioner inte inkluderats i ekonomiplaneperiodens verksamhets- och ekonomisiffror. Konkurrenskraftsavtalets effekter på budgetplaneringen På kommunnivå har man uppnått ett förhandlingsresultat angående arbetsoch tjänstekollektivavtal förenliga med konkurrenskraftsavtalet för avtalsperioden Avtalet omfattar 100 % av den kommunanställda personalen. Under avtalsperioden sker ingen avtalshöjning av lönerna. KT Kommunarbetsgivarnas delegation godkände på sitt möte den 31 maj 2016 arbets- och tjänstekollektivavtalen för kommunanställda i enlighet med konkurrenskraftsavtalet för perioden

41 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE I arbets- och tjänstekollektivavtalet har avtalats om följande: 1) Den årliga arbetstiden förlängs i enlighet med konkurrenskraftsavtalet med i genomsnitt 24 timmar per år utan att den årliga lönenivån förändras. På kommunnivå varierar verkställandet beroende på avtalsbransch. Förlängningen av arbetstiden genomförs huvudsakligen genom att arbetstiden per vecka ökas med 30 minuter. Sjukhusläkarnas, till vilka HNS läkare hör, arbetstid bibehålls som förut, det vill säga ingen förlängning sker för deras del. Inom HNS gjordes år 2015 sammanlagt årsverken. En ökning med 24 timmar per år för alla andra än för läkare innebär en ökning med ca 200 årsverken. Målet är att arbetstidsförlängningen bland annat ska minska behovet av ersättande personal. 2) De kommunanställdas semesterpeng skärs ner med 30 % från nuvarande nivå under perioden Effekten av denna minskning av personalkostnaderna inom HNS beräknas år 2017 uppgå till ca 14 milj. euro som också inkluderar arbetsgivarens bikostnader. Dessutom påverkar ifrågavarande beslut även negativt på kostnaderna för semesterlöneskulden för åren 2016, 2017 och Den uppskattade effekten för år 2016 är ca 11,2 milj. euro och den är inkluderad i prognosen för år Utöver de element som hör till arbets- och tjänstekollektivavtalet innehåller förslaget till Konkurrenskraftsavtal regeringens åtgärder, med vilka man sänker arbetsgivarens arbetspensionsavgift, arbetslöshetsförsäkringsavgiften och sjukförsäkringsavgiften På basis av tillgänglig information samt därpå baserade uppskattning uppgår ovannämnda åtgärders negativa effekt på de arbetsgivarbikostnader som HNS betalar år 2017 till ca 14 milj. euro. Den nytta som konkurrenskraftsavtalet genererar ökar gradvis under de följande tre åren. Konkurrenskraftsavtalets effekter har beaktats såväl på samkommuns- som enhetsnivå i uppskattningen av medlemskommunernas betalningsandelar samt i de för stödtjänstsenheten förberedda ramarna för prissättning och intern fakturering av stödtjänster. Konkurrenskraftsavtalet har betydande effekter också för planeringen inom HNS-samkommun under de följande åren. Tabellen nedan visar en uppskattning av den årliga effekten av konkurrenskraftsavtalet (milj. euro) på personalkostnaderna jämfört med utgångsläget år 2016 före konkurrensavtalet.

42 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE Resultaträkning för budgetförslaget 2017 Konkurrenskraftsavtalets effekt är beaktad i sin helhet i ekonomiplanen för enligt tabellen ovan. Eftersom en kostnadssänkande fördel på ca 11,2 milj. euro tack vare nedskärningen av semesterpengen gäller för år 2016, är den kostnadssänkande tilläggseffekten av konkurrenskraftsavtalet för 2017 sammanlagt 19,5 milj. euro. I tabellen nedan visas den årliga resultaträkningen BS 2015 BUF 2017 och HNS-samkommuns bindande nettokostnader BS 2015 BUF Prognosen för 2016 ( 7+5 ) i tabellen, som använts som jämförelsegrund för resultaträkningen för 2016, har sammanställts för varje enhet i september och baserar sig på utfallet i januari-juli och delvis i augusti. I prognosen har beaktats år 2016 års verksamhetsrelaterade överskott som i samband med sammanställandet av bokslutet återbetalas till medlemskommunerna (59,3 milj. euro).

43 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE Nedan visas en jämförbar proformaresultaträkning, där återbetalningen som genomfördes i juni 2016 om 54,9 milj. euro på överskottet för 2015 har strukits såväl från år 2016 års prognos och budget och behandlats som ett avdrag från faktureringen av medlemskommunernas betalningsandelar år Dessutom har i prognosen för 2016 beaktats, som en minskning av kostnaden för medlemskommunernas betalningsandelar, den i prognosen för 2016 uppskattade överskottsåterbäringen på 59,3 milj. euro. Med ovannämnda ändringar är underskottet i bokslutet för 2015 samt budgeten för 2016 Västra Nylands sjukvårdsområdes prehospitala akutsjukvårds underskott.

44 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE *) BU 2015 överskottsåterbäring 54,8 milj. överförd från år 2016 till år 2015 Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter I medlemskommunernas betalningsandelar ingår serviceproduktionen för den egentliga specialsjukvården. Den andel som produceras som egen produktion faktureras enligt produktifieringen som DRG-, vårddags- och besöksprodukter. I betalningsandelarna ingår även specialsjukvårdens köptjänster, vårdtjänster på andra sjukhus, servicesedlar, hjälpmedel, läkemedel mot smittosamma sjukdomar, ärftlighetsmedicin och patientförsäkring. Medlemskommunernas betalningsandelar utgör 73,5 procent av HNS:s totala finansiering. Till kontogruppen övriga serviceintäkter bokförs försäljning till andra sjukvårdsdistrikt, anstalter och staten samt försäljningen av andra sjukvårdstjänster till bl.a. kommunernas primärhälsovård (t.ex. samjourens och akutvårdens försäljningsintäkter som inte ingår i medlemskommunernas betalningsandelar. Dessutom bokförs flyttningsfördröjningskostnaderna.

45 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE Flyttningsfördröjningskostnaderna budgeteras inte. Utöver ovan nämnda bokförs i kontogruppen även försäljningsintäkterna från hjälpmedel samt intäkterna från sjukvårdsstödtjänster (laboratorietjänster, blod och blodpreparat, patologins tjänster, terapitjänster, radiologiska tjänster samt mediciner och apotekstjänster). De övriga serviceintäkternas andel av HNS:s totala finansiering är 17,9 procent. Kontogruppen övriga försäljningsintäkter består av intäkterna från affärsverk som producerar andra än stödtjänster för sjukvården. Till kontogruppen bokförs medicinerings- och datatekniska tjänster, lokalitetstjänster, kontors- och experttjänster (datatekniska experttjänster, utbildningsintäkter, arbetshälsovård- samt dokument- och kontorstjänster), lokalvårds- och redskapsvård- samt klädvårdstjänster och näringstjänster. De övriga försäljningsintäkternas andel av HNS:s totala finansiering är 3,3 procent. Kontogruppen statens forskning och utveckling innehåller statens forskningsanslag och utbildningsersättning. Statens utbildningsersättning omfattar statens stöd för läkares och tandläkares grund- och specialiseringsutbildning. Som beräkningsmässig grund för utbildningsersättningen används antalet examen, antalet studerande som inleder sina studier och givna utbildningsmånader. Med forskningsanslaget täcks forskningsverksamhetens direkta kostnader samt kostnaderna för resurser som betjänar forskningsverksamheten. Statens forsknings- och utvecklingsanslag utgör 1,2 procent av HNS:s intäkter. Kostnadsintäkter HNS-samkommunen kan bestämma om storleken på sina klientavgifter inom de gränser som bestäms i klientavgiftslagen och -förordningen. Styrelsen bestämde (177 ) att klientavgifterna i fortsättningen granskas enligt klientavgiftsförordningens indexgranskningar, om styrelsen inte fattar annat beslut. HNS:s styrelse beslutade att inte i början av 2016 höja klientavgifterna enligt separatförhöjningen. Poliklinik- och vårddagsavifterna som uppbärs av klienterna utgör 3,4 procent av HNS:s sammanlagda intäkter. Budgetförslaget har gjorts upp enligt de nuvarande klientavgifterna, enligt remissdebatten under styrelsens möte 7 november. Stöd och bidrag Statsanslag är statsanslag beviljade av Tekes, EU, social- och hälsovårdsministeriet samt Finlands Akademi för forsknings- och undervisningsprojekt samt statsanslag avsedda för barns och ungdomars psykiatriska vård och rehabilitering. I stöden och bidragen ingår även en uppskattad andel av den ersättning FPA betalar arbetshälsovården samt donationer och andra bidrag. Stöden och bidragens andel av HNS:s totala finansiering är 0,4 procent.

46 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE Övriga verksamhetsintäkter De övriga verksamhetsintäkterna består i huvudsak av hyresintäkter. De övriga verksamhetsintäkternas andel av HNS:s totala finansiering är 0,3 procent. Driftskostnader Den jämförbara ändringen i budgetens sammanlagda verksamhetsintäkter jämfört med prognosen 2016 (utan den ändrade arbetsfördelningen 2017 och utan övriga än medlemskommunbetalarnas ökade fakturering samt inklusive ett produktivitetsmål på 1,8 procent) är 31,9 miljoner euro (1,7 procent). Med jämförbara driftskostnader avses alltså en ändring i driftkostnaderna för HNS:s nuvarande verksamheter. Personalutgifter Till lönerna och arvodena budgeteras en genomsnittlig sänkning av kostnadsnivån på 0,1 procent jämfört med Sänkningen orsakas i första hand av den inverkan som konkurrenskraftsavtalets nedskärning av semesterpenningen med 30 procent kommer att orsaka. Nedskärningen av semesterpenningen medför en inverkan på 12 månader för 2017 och 9 månader för För personalbikostnaderna (bikostnadernas %: 22,78 procent) budgeters en genomsnittlig sänkning av kostnadsnivåerna på 5,2 procent. Sänkningen orsakas av att arbetslöshetsförsäkringens arbetsgivarandel samt socialskyddsavgiften sänks enligt konkurrenskraftsavtalet. Dessutom beaktas förtidspensionsavgiftens (Varhe) prognostiserade sänkning på 1 procent jämfört med De ovan nämnda faktorernas sammanlagda inverkan på personalkostnaderna är en sänkning på sammanlagt 1,0 procent jämfört med Personalkostnaderna ökar 2017 med sammanlagt 2,4 procent jämfört med prognosen för 2016 och med 2,9 procent jämfört med budgeten för Det ökade totala antalet personalkostnader orsakas HNS av de nya verksamheter som övergår till HNS:s från medlemskommunerna 2017 samt av röntgen- och laboratorieverksamheterna som övergår från Carea. Inköp av tjänster 326,4 miljoner euro budgeteras för inköp av tjänster. Summan är 2,5 procent större än prognosen 7+5 för 2016 och 7,9 procent större än budgeten Ämnen, redskap och varor För ämnen, redskap och varor budgeteras 380,8 miljoner euro, vilket är en ökning med 4,1 procent jämfört med prognosen 7+5 från 2016 och en ökning med 4,1 procent jämfört med budgeten 2016.

47 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE Övriga driftskostnader De största posterna i kontogruppen övriga driftskostnader är externa lokalhyror, hyror för maskiner och apparater samt fastighetsskatten. Till den här kontogruppen bokförs även möjliga kreditförluster. Den budgeterade ökningen jämfört med prognosen 2016 är sammanlagt 5,5 miljoner euro (7,9 procent) och den bildas av i första hand utgifter för externa hyreslokaler (den mest betydande är de hyrda lokalerna för tandläkarvetenskapens kliniska undervisning, 0,7 miljoner euro). Finansieringsposter och avskrivningar Ränteavkastningarna och -kostnaderna har budgeterats enligt räntenivån i början av september Räntevärdet för nya lån som lyfts under ekonomiplaneringsperioden antas vara en årsränta på 1,0 procent. Under planeringsperioden stiger räntekostnaderna av det större långfristiga lånebelopp som behövs för att finansiera investeringarna. Enligt grundavtalet utbetalas en ränta på grundkapitalet, fullmäktige bestämmer om räntans storlek. I beredningen av budgeten har man använt en fast ränta på 3 procent som den ränta som beaktats i prissättningen av tjänsterna. Den uppskattade avskrivningsnivån för 2017 är 116,5 miljoner euro, en ökning med 4,2 procent jämfört med budgeten 2016 och med 5,0 procent jämfört med prognosen för Ökningen baserar sig på realiserade investeringar och sådana som föreslås för budgetåret. I uträkningen av avskrivningarna efterföljs den avskrivningsplan som presenteras i bilaga 10 till budgetdokumentet och som baserar sig på anvisningar från bokföringsnämndens kommunsektion. Principer för produktifieringen och prissättningen samt fakturerings- och avtalspraxis I produktifieringen av vårdtjänster och i prissättningen efterföljs gemensamma principer på alla sjukhus i sjukvårdsdistriktet. Fullmäktige bekräftade i december 2015 principerna för produktifieringen och prissättningen för 2015 och 2016 och inga märkbara förändringar föreslås för 2017 och Produktifieringen och faktureringen av vårddagar baserar sig på produkterna NordDRG, vårddagar och öppenvårdsbesök samt på andra tjänster och tjänster baserar sig på kapitationsfakturering. Dessutom kan en mellanprodukt enligt prestationsprislistan säljas som en separat eller en paketerad tjänst. Målet har varit att skapa mer flexibla produkter och prissättningar än tidigare som även reagerar snabbare på ändringar i verksamhetsmiljön.

48 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE Huvudprinciperna för prissättningen av tjänsterna bevaras som tidigare för 2017 och målet är att medlemskommunernas betalningsandelsbelastning inte ökar i samma förhållande som de tjänster som produceras för dem. För att kunna nå målet krävs det en förbättrad produktivitet i alla sjukvårdsdistrikt och sjukvårdstjänster. I prissättningen av tjänsterna ska även beaktas den allmänna prisnivån för motsvarande tjänster och serviceproduktionens processer ska utvecklas så att tjänsterna kan produceras med kostnader som motsvarar den allmänna prisnivån. Det centrala målet i prissättningen för 2017 har varit att separera prissättningen för den elektiva verksamheten och jourverksamheten, priserna för de elektiva grundtjänsterna sjunker och priserna för jourtjänsterna stiger. Priserna för vårdtjänsterna definieras motsvarande kostnaderna enligt grundavtalet per sjukvårdsområde och tjänstepriserna motsvarar de kostnader producerandet av servicen ger upphov till. I produktprissättningen beaktas det produktivitetsmål som ställts upp för sjukvårdsverksamheten. Produktivitetsmålet för 2017 är 1,79 procent inom HUCS-sjukvårdsområdet, 1,2 procent i Västra Nylands sjukvårdsområde, 1,3 procent i Borgå sjukvårdsområde, 1,7 procent i Hyvinge och Lojo sjukvårdsområden. Produktivitetsmålet beaktas till fullo i produktprissättningen av NordDRG-produkterna, vårddagarna och besöken inom den öppna vården. För att minimera risken för de övriga betalarna och för subventionen för utomstående kommuner har produktivitetsmålet inte tidigare beaktats i priserna för mellanprodukter och den prestationsbaserade faktureringen som baserar sig på dessa har därmed inte innehållit något produktivitetsmål. Andelen prestationsbaserad fakturering förväntas öka något i framtiden även för medlemskommunernas del, så därför kommer man i faktureringen av mellanprodukterna och i den prestationsbaserade faktureringen 2017 att beakta hälften av sjukvårdsområdets produktionsmål. Detta gör att man kan minska på risken för subventionering av externa kommuner och andra betalare på medlemskommunernas bekostnad. Inga ändringar föreslås i kommunfaktureringspraxisen för 2017 och kommunerna faktureras enligt utförda tjänster till de priser som på förhand fastställts i prislistan. Från början av 2015 har patientförsäkringskostnaderna debiterats av medlemskommunerna på ett kapitationsbaserat sätt. Patientförsäkringens kostnader har inte beaktats i HNS:s prislistor och deras andel beaktas i faktureringen av andra betalar med en faktureringskoefficient som adderas till produktpriserna. Medlemskommunernas betalningsandelar och de tjänster som planeras för medlemskommunerna Budgeten strävar efter att ge en så realistisk bedömning av medlemskommunernas tjänstebehov inom specialsjukvården som möjligt och av medlemskommunsfaktureringen med beaktande av kommunernas årliga användning av tjänsterna samt genom att bedöma den prognostiserade befolkningsändringen och åldrandets inverkan på tjänsteefterfrågan under budgetåret Eftersom medlemskommunernas

49 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE betalningsandelsfakturering utgör cirka 75 procent av HNS:s verksamhetsintäkter är definieringen av den centralt för den årliga budgeten. I beredningen av budgeten och i måluppställningen beaktas även medlemskommunernas ekonomiska situation samt produktivitetsmålet enligt HNS:s strategi. Den enskilda medlemskommunens slutliga betalningsandelsfakturering baserar sig på den realiserade användningen av tjänsterna till priser i prislistan som på förhand slagits fast. Medlemskommunernas betalningsandelar innehåller serviceproduktionen inom den egentliga specialsjukvården (DRG, vårddagar och besöksprodukter, elektroniska ärendetjänster, patienthotell, köptjänster, vårdtjänster på andra sjukhus, servicesedlar samt mediciner mot smittosamma sjukdomar, arvsmedicin och patientförsäkring). Tjänster som överenskommits med separata avtal med medlemskommunerna, så som hälsovårdscentraljour, akutvård, tjänster som HNS:s affärsverk och stödtjänstenheter producerar direkt för medlemskommunerna samt flyttningsfördröjningsdagarna som faktureras är HNS:s övriga tjänsteförsäljning och faktureringen ingår inte i medlemskommunernas betalningsandelar. Medlemskommunernas sammanräknade betalningsandel i budgeten för 2017 har räknats ut med följande bakgrundsantaganden och principer: Utgångspunkten är bokslutet för 2015 med en förminskning av den beräknade returneringen av överskottet. Antagandet är att kommunprofilen (vilka tjänster som används) och användningen av tjänsterna bevaras som tidigare i förhållande till kommunens befolkningsantal. D.v.s. antagandet är att det inte på kort sikt under två års tid sker några väsentliga förändringar i kommunens profil. Den prognostiserade befolkningsmängden för 2016 och 2017 samt ändringen i åldersstruktur beaktas i betalningsandelarna genom en kommunspecifik befolkningsändringskoefficient. Ändringen i befolkningsantalet och åldersstrukturen innebär på HNS-nivå att efterfrågan på tjänster ökar vilket leder till en ökad produktionsvolym. Den genomsnittliga ändringen i kostnadsnivån på samkommunsnivå beaktas; i uträkningen har bl.a. prisindexets prognos på 1,0 procent för grundtjänsterna utnyttjats (2016 vs. 2015) och 0,9 procent (2017 vs. 2016) till den del kostnadsslagets kostnadsnivå i fråga inte mer precist kan uppskattas. I uträkningen beaktas även konkurrenskraftsavtalets inverkan på personalkostnaderna 2017 och på kostnadsnivåutvecklingen. Konsekvenserna de för 2017 planerade funktionella ändringarna innebär beaktas. De funktionella ändringarna är sådana som anses nödvändiga som projekt som förbättrar verksamhetens kvalitet, tillgänglighet och effekt. Möjligheten att inleda nya funktionella ändringar som ökar på kostnaderna är dock begränsade Produktionsmålet på 1,8 procent för 2017 beaktas.

50 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE Enligt statistikcentralens befolkningsprognos kommer befolkningsantalet i medlemskommunerna i HNS-samkommunen att 2017 öka med sammanlagt cirka 1,0 procent ( personer) jämfört med Särskilt kraftigt växer den befolkning som är över 65 år gammal (en ökning med 3,0 procent från 2016 till 2017). Inom HNS har man utrett realiseringen av medlemskommunernas tjänster inom olika åldersgrupper och enligt utredningen har användningen av tjänsterna bland åldersgruppen på över 65 år ökat markant snabbare än hos den övriga befolkningen. För att beakta den inverkan befolkningsförändringen bland över 65-åringar och åldersstrukturen medför räknades befolkningsförändringskoefficienter ut där befolkningstillväxten mellan invånare på 0 64 år samt över 65 år beaktas. Den kommunspecifika befolkningsförändringskoefficienten är ett viktat genomsnitt av befolkningsförändringsprocenten, där vikten är åldersgruppernas kalkyleringsandel. Befolkningsförändringskoefficienten som räknats ut på HNS-nivå enligt ovan nämnda principer är 1,39 procent från 2015 till 2016 och 1,37 procent från 2016 till Även om behovet på tjänster och användningen av tjänsterna ökar i och med att befolkningen växer och blir äldre har man i budgetberedningen ställd som mål att tjänsteefterfrågan och kostnaderna inte ska växa i samma förhållande. I beredningen av TA 2017 har man bedömt att befolkningsökningens och befolkningens åldrande kommer att ha en total inverkan på medlemskommunernas betalningsandelar på 18,5 miljoner euro (1,23 procent). I budgetförslaget 2017 föreslås att medlemskommunernas betalningsandelar ska innehålla 7,2 miljoner euro för nya funktionella ändringar, som riktas till sjukvårdsdistrikten för att stöda projekt för att förbättra HNS-samkommunens verksamhetskvalitet, tillgänglighet eller effekter inom sjukvårdens tjänsteproduktion samt nya dataadministrativa funktionella ändringar på 4,6 miljoner euro Enligt ovan presenterade princip är medlemskommunernas hopräknade betalningsandel i budgetförslaget ,7 miljoner euro, utan nya arbetsfördelningsändringar mellan ägarkommunerna och HNS. Förutsättningen för att medlemskommunernas betalningsandelsramar ska vara realistiska 2017 är att prognosen för 2016 inte överskrids med en betydande summa. Befolkningstillväxten och ändringen i åldersstrukturen ger upphov till en ökad tjänsteefterfrågan vilket för produktivitetsmålet i HNS:s strategi innebär att man med de nuvarande resurserna måste få till stånd en större produktion genom att effektivera verksamhetssätten och strukturerna. Detta syns i den uträknade betalningsandelsramen för medlemskommunerna som det uppställda målet att genom förbättrad effektivitet eliminera den större och åldrande befolkningens tjänsteefterfrågan och den inverkan som leder till högre kostnader för medlemskommunerna.

51 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE Medlemskommunernas betalningsandelar miljoner euro milj. euroa milj. euro % inverkan BS ,0 Kalkylerad återbäring av överskottet -54,6 BS 2015 korrigerat med överskriftsåterbäring 1 515,3 Befolkningstillväxt och åldersstruktur (2016 vs. 2015), ökad produktionsvolym 18,9 1,3 % Ändring i kostnadsnivån (2016 vs. 2015) 12,1 0,8 % Produktivitetsmål ,3-1,8 % Verksamhetsändringar ,5 0,6 % Kalkylerad prognos ,6 0,9 % Befolkningstillväxt och åldersstruktur (2017 vs. 2016), ökad produktionsvolym 18,8 1,2 % Ändring i kostnadsnivån (2017 vs. 2016) 0,0 0,0 % Produktivitetsmål ,5-1,8 % Verksamhetsförändringar som inletts ,0 0,0 % Dataförvaltningens funktionella ändringar 4,6 0,3 % Övriga funktionella ändringar 2017 (projekt som förbättrar verksamhetens kvalitet, tillgänglighet och effekt) 7,2 0,5 % BUF 2017 betalningsandelar totalt utan arbetsfördelningsändringar (utgångspunkt i BS 2015) 1 531,7 0,2 % Ändringar i arbetsfördelningen mellan kommunerna och HNS 0,2-100,0 % Betalnignsandelar i BUF 2017 totalt 1 531,9 0,2 % På HNS-nivå ökar medlemskommunernas betalningsandelar med 1,1 procent jämfört med bokslutet för 2015 som korrigerats med den kalkylerade återbäringen av överskottet (tillväxt för två år). Jämfört med budgeten 2016 är ökningen 1,7 procent och enligt prognosen (2016) som baseras på bokslutsuppgifterna 2015 är årsökningen till ,2 procent. I budgetförslaget 2017 föreslås att medlemskommunernas betalningsandelar 2017 innehåller arbetsfördelningsindelningar mellan sjukvårdsområdena och medlemskommunerna enligt följande: Hyvinge rusmedelspsykiatri överförs till Hyvinge sjukvårdsdistrikt +95 tusen euro Havukoski psykiatri överförs från Hucs till Vanda stad -250 tusen euro Helsingfors foniatri överförs från Helsingfors stad till Hucs +390 tusen euro

52 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE Arbetsfördelningsändringarna är sammanlagt euro i medlemskommunernas betalningsandelar. I kommuninriktningen för medlemskommunernas betalningsandel beaktas bokslutsuppgifterna för de två föregående åren (2014 och 2015) samt det gångna årets realiserade kumulativa faktureringsuppgifter för fyra månader. Av de här kommunspecifika faktueringsuppgifterna räknas ett medeltal ut. Faktureringsandelen per kommun på HNS-nivå för 2017 har räknats ut utifrån detta medeltal. Således motsvarar medlemskommunernas betalningsandelar bättre både den planerade verksamheten och den genomförda kommunspecifika tjänsteanvändningen. Dessutom beaktas i kommuninriktningen de tillsammans med kommunerna separat överenskomna arbetsfördelningsändringarna I tabellen nedan finns ett sammandrag över de kommunspecifika betalningsandelarna *) BS 2015 återbäringen av överskottet har beaktats i talen för 2015 och har på motsvarande sätt avlägsnats från den ändrade BU 2016 **) I fullmäktige ***) 7+5-prognosen med beaktande av den prognostiserade återbäringen av överskott för 2016 på 59,3 miljoner

53 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE Medlemskommunernas hopräknade jämförelsebara betalningsandelar euro/invånare (deflaterad och överskottsreturneringarna har beaktats) samt ändringen i den invånarspecifika betalningsandelen jämfört med föregående år. *) BS 2015 återbäring av överskottet har beaktats **) Det prognostiserade överskottet för 2016 har beaktats Medlemskommunernas hopräknade betalningsandelar i budgeten 2017 är 930,5 euro per invånare med det prognostiserade befolkningsantalet. Den icke-deflaterade kostnaden per invånare sjunker med -0,2 procent jämfört med prognosen 2016 och med -0,8 procent från bokslutet för 2015 som korrigerats med överskottsåterbäringen. Medlemskommunernas betalningsandelar i euro delas in i produktspecifika tjänsteplaner enligt produktifieringen och prissättningsprinciperna. Det planerade antalet produkter utformas enligt medlemskommunernas betalningsandelar i euro och produkternas enhetspriser. I samband med produktprissättningen gör sjukvårdsområdena upp produktgruppsspecifika produktionsplaner för budgetåret. Serviceproduktionen har under en längre tidsperiod gått i riktning mot ökad öppenvård vilket alltjämt syns i de produktgruppsspecifika produktionsplanerna som ett ökat antal NordDRG-grupper inom öppenvården och ett ökat antal övriga öppenvårdsbesök samt som ett sjunkande antal vårddagsprodukter jämfört med budgeten 2016.

54 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE Helhetsfaktureringen i euron för HNS:s egen serviceproduktion riktad till medlemskommunerna sjunker med -2,8 procent jämfört med prognosen 2016 och volymen som viktats med produkternas faktureringsandel sjunker med -0,1 procent. Jämfört med budgeten 2016 ökar faktureringen av tjänsteprodukterna som planerats för medlemskommunerna med sammanlagt 1,7 procent och produkternas volym viktad med faktureringsandelen ökar med 1,6 procent. Inklusive köptjänsterna och den övriga tjänsteproduktionen är medlemskommunernas sammanräknade betalningsandelar 0,5 procent större i budgeten 2017 än i prognosen för 2016.

55 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE En planerad sjukvårdsserviceproduktion för alla betalare

56 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE Personalplanen för 2017 Helhetsfaktureringen i euron för HNS:s egen serviceproduktion riktad till alla betalare sjunker med -2,2 procent jämfört med prognosen 2016 och volymen som viktats med produkternas faktureringsandel förblir på samma nivå (0,0 procent). Jämfört med 2015 sjunker helhetsfaktureringen för de egna tjänsteprodukterna som planerats för alla betalare med 1,3 procent och den volym som viktas med produkternas faktureringsandel ökar med 0,01 procent. Sjukvårdsområdenas mål är inte att producera flyttningsfördröjningar och de planeras inte in i budgeten. Faktureringen för besök på hälsovårdscentralerna har planerats att växa med 14,6 procent jämfört med prognosen 2016, medan faktureringen av vårddagar på hälsovårdscentralen planeras minska till cirka hälften. Alla sjukvårdsområden inom HNS producerar i dagsläget hälsovårdsjourtjänster på samjourerna som ordnas tillsammans med primärvården. Den senaste som inleddes var HUCS-sjukvårdsområdes hälsovårdscentralverksamhet vid Pejas sjukhus i början av HNS producerar en betydande del av specialsjukvårdstjänster även åt andra sjukvårdsdistrikt och andra kunder, så som försäkringsbolag. Sjukvårdens tjänsteproduktion till de övriga betalarna har planerats uppgå till 171,7 miljoner euro. Planen överskrider budgeten 2016 med 5,2 procent och prognosen för 2016 med 1,8 procent. Syftet med personalplanen är att stöda realiseringen av de funktionella och ekonomiska mål som härletts från HNS:s strategi. Målet är även att förutse och leda organisationens verksamhet så att personalresurserna finns patient- och verksamhetsmässigt på rätt plats i rätt tid. Huvudvikten i personalplanerna 2017 ligger på åtgärder för praktisk personalledning i HNS:s resultatområden och stödtjänstenheter. Åtgärderna strävar efter att göra HNS till en uppskattad arbetsplats med professionell ledning där branschens bästa sakkunniga arbetar. Åtgärderna strävar dessutom efter att bl.a. öka resultaten och ge en högklassig och effektiv verksamhet som står i nyckelposition inte bara för patientvårdens kvalitet utan även med tanke på förberedelserna inför vårdreformen. I planerna beaktas de risker och möjligheter som gäller kunnandet, organiseringen av arbetet, reformerna av verksamhetsprocessen, de funktionella ändringarna, investeringarnas personalkonsekvenser, personalflytten mellan organisationerna och de gemensamma resurserna, utveckling av personalen och rekreationsverksamhet, de rekryteringar som behövs och personalavgången.

57 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE Det nationella konkurrenskraftsavtalets inverkan på HNS:s personal: Den årliga arbetstiden förlängs enligt konkurrenskraftsavtalet med i genomsnitt 24 timmar i året utan att ändra på den årliga inkomstnivån för andra utom läkare. De kommunanställdas semesterpeng skärs ner med 30 % från nuvarande nivå under perioden Utöver de element som hör till arbets- och tjänstekollektivavtalet inkluderar konkurrenskraftsavtalet även åtgärder av landets regering för att sänka arbetsgivarens arbetspensionsavgifter, arbetslöshetsförsäkringsavgifter och sjukförsäkringsavgifter. Nyckelmålet 2017 är att HNS är en yrkesmässigt ledd multiprofessionell arbetsplats med de bästa proffsen. Målet är att HNS är branschens mest uppskattade arbetsgivare som lyckas rekrytera och behålla en kunnig personal. De multiprofessionella arbetsgemenskaperna leds med yrkeskunnigt chefsarbete som är viktigt både med tanken på personalens varaktighet, den yrkesmässiga utvecklingen, personalens arbetshälsa och en lyckad resurssättning. Ett dialogiskt, rättvist och tydligt ledarskap främjar arbetets resultat och orken i arbetet. Det allmänna chefsarbetets och ledarskapets framgång mäts och cheferna ges stöd genom kurser, som de även förväntas delta i. Resurssättningssynvinkeln innehåller bl.a. utvecklingen av arbetsskiftsplaneringen i en mer patient- och verksamhetsnära riktning och frågor om arbetsfördelningen mellan olika personalgrupper. Personalantalet som budgeterats för 2016 enligt personalansvaret är (31.12) personer. I personalantalet uppskattas att personer är anställda hos HNS 2017, personer 2018 och sammanlagt personer För 2017 budgeteras ,6 personarbetsår (BU 2016: ,1, Prognos 2016: ,5). De personarbetsår som ingår i budgetförslaget ökar med 2,0 procent från 7+5 -prognosen från 2016 och ökar med 5,0 procent jämfört med budgeten Arbetsinsatsen för 2017 har dimensionerats enligt den serviceproduktion som ingår i budgeten med beaktande av produktionsmålet på 1,8 procent och konkurrenskraftsavtalets inverkan.

58 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE Prognosen för användningen av inhyrd arbetskraft har gjorts upp enligt uppgifterna från januari augusti och är 12,3 miljoner euro för I budgetförslaget för 2017 har 11.1 miljoner euro reserverats för användningen av inhyrd arbetskraft. I tabellen nedan presenteras den jämförbara ändringen av personalarbetsår i budgetförslaget jämfört med prognosen för Med jämförbara personalarbetsår avses alltså en ändring i personalarbetsår för HNS:s nuvarande verksamheter. Budgetens jämförbara personalarbetsår ökar med 36,4 personalarbetsår (0,2 procent) jämfört med prognosen för I tabellen har specificerats den inverkan de nya verksamheter som övergår till HNS har samt den inverkan de verksamheter som flyttas bort från HNS har.

59 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE Investeringsplan Största delen av HNS:s redan tidigare välprioriterade investeringsbehov stöder den nationella vårdreformens mål och är nödvändig för att utveckla Nylands servicestruktur och tjänster samt för att säkra tillgängligheten. Enligt lagen som trädde ikraft 1 juli 2016 är det i sista hand social- och hälsovårdsministeriet som avgör vilka stora byggnadsinvesteringar som kan inledas innan Under de kommande åren är den strategiskt viktigaste investeringen för HNS och Nylands landskap det nya Brosjukhuset som byggs vid Mejlans campus och som även spelar en nationellt viktig roll. Projektet som ersätter Tölö sjukhus och en del av cancersjukdomarnas klinikbyggnad har förberetts under flera års tid. Brosjukhuset har blivit en mycket tidtabellskritisk investering eftersom de nämnda två gamla sjukhusbyggnaderna är i dåligt skick och därför delvis ur bruk redan nu. Enligt den planerade tidtabellen står projektet klart under 2022, om byggarbetet kan inledas i början av Budgetförslaget till Brosjukhuset finns som separat ärende på fullmäktiges föredragningslista Andra tyngdpunkter i investeringarna är fortsättningen av de stora grundrenoveringarna vid Jorvs sjukhus och Hyvinge sjukhus. Både Jorvs och Hyvinge sjukhus är sjukhus från 1970-talet som inte grundrenoverats. Sjukhusen ansvarar för specialsjukvården för en stor befolkningsgrund. Med tanke på Nylands servicehelhet är det av yttersta vikt att dessa reparations- och utvecklingsplaner genomförs. Strategiskt viktigt är även moderniseringen av de gamla sjukhusfastigheterna i Mejlansområdet, att fortsättningsvis använda dem effektivt och gradvis fortsätta renovera dem så att riskerna i sjukhusens verksamhetssäkerhet kan minimeras. En betydande del av de stora investeringarna i investeringsplanen förblir för finansieringsbeslutens del oavgjorda under den nya landskapsförvaltningen även om HNS utför förhandsförberedelserna av projekten och gör upp planerna för i vilken ordning de ska genomföras. Investeringar är bl.a. omfattande renoveringar i Barnets borg och ögon-öronsjukhuset, nybyggnaden för läkemedelspreparation som planeras för sjukhusapoteket i Mejlans och det nya psykiatriska sjukhuset i huvudstadsnejden, det sistnämnda i nära samarbete med Helsingfors stad. I budgeten 2017 presenteras euro för investeringarna, resultatområdenas andel är enligt tabellen nedan 165 miljoner euro. I affärsverkens budget är investeringarna sammanlagt 3,4 miljoner euro. Investeringsbeloppet 2017 är cirka 28,7 miljoner euro (+20 procent) mer än i den ursprungliga budgeten Investeringarna under fyraårsperioden uppgår inom hela HUS till totalt 610 miljoner euro, Brosjukhusprojektets andel är 127,5 miljoner euro. Investeringsplanen för ekonomiplaneringsperioden är 176 miljoner euro mindre än de förslag sjukvårdsområdena och de övriga enheterna vid HNS gjort upp.

60 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE I euro BU 2016 BUF2017 EP 2018 EP 2019 EP 2020 Koncernstyrelsen tot. Aktier och andelar Övriga långverkande HUS-Lokaler Byggnadsprojekt Maskinanskaffningar inom sjukvårdsområdena HUSC-sjukvårdsområde Västra Nylands sjukvårdsområde Lojo sjukvårdsområde Hyvinge sjukvårdsområde Borgå sjukvårdsområde HNS-IT-förvaltning Resultatområdena sammanlagt Affärsverken sammanlagt Samkommunen sammanlagt * investeringsdelen i den ursprungliga budget som fullmäktige godkände , här har HUSLAB och HNS-bildningsdiagnostik överförts till raderna för HUCS-sjukvårdsområdet. Dessutom har man planerat att åren utföra anskaffningsprojekt av bestående lokaler och maskiner som stöd för HNS och den organisation som fortsätter verksamheten för cirka 180 miljoner euro med finansiering från andra källor än från samkommunen/landskapet eller staten. Sådana här projekt är utöver det nya barnsjukhuset även sjukhusbyggnaden som fastighetsaktiebolaget Hyvinkään sairaalanmäki låter bygga och de psykiatriska lokaler som Raseborg stad finansierar inom Västra Nylands sjukvårdsområde samt en betydande andel forsknings- och vårdutrustning som skaffas med bruksavgifter eller annat finansieringsförfarande. Utöver investeringen i Brosjukhuset föreslås att fullmäktige projektspecifikt som ett projekt som överskrider en budget på 10 miljoner euro godkänner investeringen i kortvårdskirurgins operationsenhet vid Jorvs sjukhus: Jorvs sjukhus är i huvudsak inte renoverat och i dåligt skick både vad gäller byggnadstekniken och de funktionella lokalerna. Utförandet av grundrenoveringsprogrammet för Jorv är en central del av utvecklingen av hela nuvarande HNS-områdets servicestruktur och ett säkerställande av verksamhetens kontinuitet. Efter att jourtilläggsbyggnaden har tagits i bruk har man planerat att nästa stora investering på Jorvs sjukhus är byggandet av en ny operationsenhet för kirurgi med kort vård efter ingreppet. På sjukhusets 2:a våning byggs sju operationssalar med stödutrymmen.

61 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE Med hjälp av projektet skapas en 23-timmars process för operationspatienterna, där patienten från operationen via uppvaket får åka hem. Vid behov övernattar patienten på uppvaket och blir hemskriven direkt därifrån. Processen minskar på bäddavdelningarnas belastning. Tidtabellmålet är att byggandet inleds sommaren 2017 och att projektet står klart innan utgången av Den stora renoveringen i två faser av Jorvs gamla stamoperationssalar har planerats så att den kommer att inledas efter att den här enheten står klar. Detta innebär att stamoperationssalarnas verksamhet kan fungera i kortkirurgins lokaler under renoveringen. Efter dessa projekt kommer man att inleda renoveringsprojekten av bäddavdelningstornen vid Jorvs sjukhus. Styrelsen har ( 141) godkänt projektplanen för Jorvs kirurgiska enhet med kortvård och föreslår att investeringen med en budget på 12,0 miljoner euro godkänns av fullmäktige. Undervisning och forskning I statens budgetförslag för 2017 är anslaget för hälsovårdsforskningen 15 miljoner euro på nationell nivå. Ersättningen motsvarar inte alls de kostnader som undervisningen och forskningen orsakar sjukvårdsdistrikten. Statens forskningsanslag för hälsoforskning på universitetsnivå (i fortsättningen statens forskningsanslag) delas ut efter ansökan som projekt via universitetssjukhusets specialupptagningsområde. Varje specialupptagningsområdes anslagsandel definieras årligen i budgeten med statens forskningspengar enligt SHM:s uträkningskriterier. HUCS:s specialupptagningsområde har en andel av statens forskningsanslag som är 39 procent åren (36,4 procent åren ). Enligt hälsovårdslagen delas statens forskningsfinansiering ut enligt ansökning till projekt och kan inte användas för att täcka grundfinansieringsbehovet som forskningens infrakostnader och forskningen vid resultatenheterna ställer. För att de strukturer som är nödvändiga vid HNS med så små störningar som möjlig ska kunna upprätthålla den kliniska forskning som är nödvändig för utvecklingen av verksamhetens medicinska innehåll har man i budgeten inkluderat HNS:s egna forskningsanslag på 11,0 miljoner euro för att upprätthålla de resurser som betjänar forskningsverksamheten och för att genomföra grundfinansieringen av resultatenheternas forskning. HNS:s egna forskningsanslag inkluderas i tjänstepriserna. HNS. egna forskningsanslag åren

62 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE Den summa som delas ut till verksamhetsenheterna vid HNS:s universitetssjukhusär 4,9 miljoner euro för forskning som är nödvändig för att upprätthålla forskningsverksamhetens strukturer och det medicinska innehållet. Verksamhetsenheternas andel delas ut till HUCS-sjukvårdsområdet enligt de principer som överenskoms i universitetskommittén. Verksamhetsenheterna får bestämma om hur anslaget riktas in t.ex. på löne-, redskaps-, rese- el. dyl. kostnader i de fall där det gäller forskningsarbete. HNS:s egna forskningsanslag används för största delen av sådana befintliga och ofta avtalsbundna kostnader som inte längre kan täckas med statens finansiering. Statsanslaget för hälsoforskning kommer att i sin helhet delas ut som prioriterade projekt. Finansieringen som enheterna får kommer att ökas via HNS:s egna forskningsanslag. Detta kommer att täcka minskningen i statens forskningsfinansiering. Statens ersättning för kostnader som orsakas av läkar- och tandläkarutbildningen är 94,1 miljoner euro i statens budgetförslag för 2017, (98,6 miljoner euro 2016, 97,0 miljoner euro 2015). Den preliminära separata inkomst- och utgiftsbudgeten (BUF) för HNS:s examensersättning i statens utbildningsanslag för 2017 är 18,0 miljoner euro. Den utbildningsmånadsersättning som HUCS och HNS:s andra sjukvårdsområden kommer att få 2017 uppskattas uppgå till totalt 1,1 miljoner euro. Användningen av statens utbildningsersättning och statens universitetsforskningsanslag uppskattas på HNS vara sammanlagt 25,5 miljoner euro 2017 (ändring från prognosen ,8 procent). Den granskade budgeten (TA) kan göras upp först då riksdagen har beslutat om statens budget, social- och hälsovårdsministeriet har fattat beslut om utbetalningen av statsanslag och forskningskommittén för specialupptagningsområdet har fattat sitt beslut om anslaget för statens hälsoforskning. I tabellen nedan presenteras den preliminära användningsplanen för statens utbildningsersättning och statens forskningsanslag samt HNS:s egna forskningsanslag under budgetåret 2017.

63 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE Användning av undervisnings- forskningsersättningar I tabellen nedan presenteras utvecklingen av statens utbildningsersättningar och forskningsanslag Beviljandet av statens undervisnings- forskningsersättningar

64 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE Finansiering I den ursprungliga budgeten för 2016 uppskattades den summa som ska täckas med finansieringens penningström att vara 30,4 miljoner euro, men den summa som ska täckas förutspås realiseras 9,2 miljoner mindre. I budgeten 2016 förutspådde man att de långfristiga lånen ökar med 50,0 miljoner euro, men man tänker under resten av året lyfta högst 25 miljoner långfristigt lån. Investeringarna 2016 förutspås realiseras något mindre än i den ursprungliga budgeten. Självförsörjningsgraden förväntas överskrida minimimålet på 35 procent i slutet av HNS-samkommunens verksamhets- och investeringspenningflöde för 2017 visar underskott på 52,8 miljoner euro. Investeringskostnaderna inklusive affärsverkens investeringar är sammanlagt 168,4 miljoner euro Investeringskostnaderna 2017 inkluderar en donation till byggandet av barnsjukhuset. Finansieringen som behövs för investeringarna ska enligt planerna genomföras främst med långfristigt lån. Under 2017 planeras en lyftning av långfristiga lån på högst 70,0 miljoner. Låneavkortningen uppskattas vara 12,2 miljoner euro. Samkommunen uppskattas i slutet av 2017 att ha långfristigt lån på 316,9 miljoner euro, vilket är 196 euro per invånare. Vid behov tas en kortfristig kredit för att säkra betalningsfärdigheten. De planerade ändringarna i utlåningen inkluderar nya lån på 4,0 miljoner euro som beviljas till dotterbolagen samt avkortningar av utlåningar på 2,0 miljoner euro. Samkommunens fullmäktige beslutar från fall till fall om att ge dotterbolagen, de samägda bolagen eller delägarbolagen proprieborgen för lån från banker eller finansieringsinstitut. Ekonomiplaner för Medlemskommunernas betalningsandelar förväntas öka med 1,2 procent 2018 och Uppskattningen innehåller inte eventuella nya arbetsfördelningsändringar mellan HNS och medlemskommunerna 2018 och 2019 Efter indexhöjningarna i klientavgifterna 2016 förväntas betalningsintäkterna bevaras på samma nivå som 2016 även under 2017, och öka något i och med nästa indexgranskningar År 2019 förväntas betalningsintäkterna öka endast på grund av ökad tjänsteanvändning. Betalningsintäkternas tillväxt saktas upp på grund av att öppenvården betonas mer och mer. Även försäljningsintäkterna ökar med cirka 15 procent Ökningen baserar sig på nya kommunkunder och på att Careas röntgen- och laboratorietjänster övergår till HNS. De övriga försäljningsintäkterna förväntas ännu 2018 öka med 10 procent i och med att kommunsamarbetet inom stödtjänsterna ökar. De undervisnings- och forskningsersättningar som staten beviljar förväntas alltjämt sjunka.

65 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE Driftskostnaderna förväntas 2018 öka med 3,4 procent jämfört med föregående år och 2019 öka med 1,6 procent. Den totala summan driftskostnader inkluderar en uppskattning av ökat kommunsamarbete inom stödtjänsterna. Ändringen i personalkostnadernas kostnadsnivå förväntas enligt konkurrenskraftsavtalet vara -0,6 procent 2018 och -0,3 procent I uppskattningen av de övriga driftskostnaderna har vi använt statistikcentralens prisindexprognos för offentliga utgifter, som enligt den senaste prognosen är 1,3 procent för 2018 och 1,6 procent för Andra faktorer som inverkar på driftskostnaderna är bl.a. serviceproduktionens ökade volym och produktivitetsmålet. För ingår enligt strategin mål på en förbättrad produktivitet med minst 1,0 procent. Avskrivningarna baserar sig på investeringsplanen och ökar de kommande åren i och med att nya investeringar färdigställs. I antalet avskrivningar sker dock en tydlig nivåsänkning 2018 då avskrivningsprogrammen för ett par gamla byggnadsinvesteringar upphör under Dessutom blir det nuvarande patientdatasystemet avskrivet i fullo innan Apotti-systemet tas i bruk. Under ekonomiplanåret 2018 förväntas avskrivningarna vara 110,4 miljoner euro och 112,5 miljoner euro Resultaträkning för

66 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (75) FULLMÄKTIGE I tabellen nedan presenteras över-/underskottet i HNS-samkommunens balans åren Styrelsen Fullmäktige beslutar att a) godkänna förslaget till samkommunens budget 2017 och verksamhetsplan enligt bilagan 3 samt bekräfta de verksamhetsmässiga och ekonomiska målen för 2017 enligt kapitel 2 i budgetdokumentet, principerna för produktifieringen och prissättningen av vårdtjänsterna enligt förslaget i bilaga 2 till budgetdokumentet, efterföljande av avskrivningsplanen i bilaga 11 till budgetdokumentet från 1 januari 2017; b) bekräfta HNS-samkommunens förpliktigande mål för 2017 enligt det som nedan framställs räkenskapsperiodens resultatmål euro underskott, förbindande nettoutgifter högst euro, resultatområdenas investeringar högst euro, ändringarna i långfristiga lån högst euro i nettosummor, ändringar i utlåningar högst euro i nettosummor;