HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (<SM>) SJUKVÅRDSDISTRIKT

Transkript

1 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (<SM>) FULLMÄKTIGE TID kl. 09:00-12:07 Sammanträdet avbröts för den tid gruppmötena pågick 11:12-11:54 PLATS Biomedicum, Helsingfors, föreläsningssal 1, Haartmansgatan 8, Helsingfors BEHANDLADE ÄRENDEN Ärende Rubrik Sida 19 FULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE ÖPPNAS 4 20 NAMNUPPROP OCH GODKÄNNANDE AV RÖST- LÄNGD 21 KONSTATERANDE AV SAMMANTRÄDETS LAG- LIGHET OCH BESLUTFÖRHET VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE 7 23 VAL AV RÖSTRÄKNARE 8 24 INFORMATIONSÄRENDEN 9 25 PRESENTATION AV SAMMANTRÄDESÄRENDEN ÄNDRING AV FÖRVALTNINGSSTADGAN OCH IN- STRUKTIONERNA FÖR AFFÄRSVERKEN NÄR DET GÄLLER NAMNEN PÅ DIREKTIONERNA 27 FÖRSLAG OM ÄNDRING AV SAMKOMMUNENS BUDGET FÖR ÅR 2014 OCH OM BEHANDLING AV EVENTUELLT ÖVERSKOTT 28 ÖKNING AV AKTIEKAPITALET OCH BEVILJANDE AV BORGENSFÖRBINDELSE FÖR ETT BOLAGS- LÅN SOM TAS FÖR ATT BYGGA EN NYBYGGNAD TILL BOLAGET VID NÄMN KIINTEISTÖ OY HYVIN- KÄÄN SAIRAALANMÄKI 29 BEVILJANDE AV PROPRIEBORGEN FÖR HYVIN- KÄÄN RAVITSEMUSPALVELUT OY:S LÅN 30 GODKÄNNANDE AV LÅNEAVTAL MED EUROPEIS- KA INVESTERINGSBANKEN 31 FÖRSLAG TILL INDRAGNING AV BALANSENHE- TERNA IT-FÖRVALTNINGEN OCH HJÄLPMEDELS- CENTRALEN 32 FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR 2015 OCH EKONO- MIPLAN FÖR ANMÄLNINGSÄRENDEN 68

2 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (<SM>) NÄRVARANDE Namn Kl. Uppdrag Tilläggsupplysningar NÄRVARANDE Karhu Ulla-Mari 09:00-12:07 ordförande Könkkölä Kalle 09:00-11:12 I vice ordfr. lämnade mötet kl. 11:12, Äyräväinen Irene 09:00-12:07 II vice ordfr. Hämäläinen Esa 09:00-12:07 ledamot Ojanperä Ilkka 09:00-12:07 ledamot Hämäläinen Seija 09:00-12:07 ledamot Korkatti Juhani 09:00-12:07 ledamot Nukala Kari T. 09:00-12:07 ledamot Salli Päivi 09:00-12:07 ledamot Söderholm Sture 09:00-12:07 ledamot Veikanmaa Jouko 09:00-12:07 ledamot Muurinen Seija 09:00-12:07 ledamot Hallipelto Aatos 09:00-12:07 ledamot Anttila Maija 09:00-12:07 ledamot Lehtinen Pauliina 09:00-12:07 ledamot Pahlman Irma 09:00-12:07 ledamot Rantalainen Antti 09:00-12:07 ledamot Bergman-Auvinen Marie 09:00-12:07 ledamot Viljanen Barbro 09:12-12:07 ledamot anlände kl. 9:12, 24 Salo Maritta 09:00-12:07 ledamot Velin Raino 09:00-12:07 ledamot Kurkela Heikki 09:00-12:07 ledamot Lind Tuula 09:00-12:07 ledamot Pyykkölä Markku 09:00-12:07 ledamot Savilahti Marjatta 09:00-12:07 ledamot Heinonen Ossi 09:00-12:07 ersättare Gammals Erik 09:00-12:07 ledamot Villikka Aino 09:00-12:07 ledamot Poikonen Piritta 09:00-12:07 ledamot Stenvall Patrik 09:00-12:07 ledamot Järvinen Anja 09:00-12:07 ledamot Helin Anna 09:00-12:07 ledamot Tilvis Reijo 09:00-12:07 ledamot Kalmi Petri 09:00-12:07 ledamot Kuisma Risto 09:00-12:07 ledamot Majuri Taina 09:00-12:07 ledamot Lindgård Stina 09:00-12:07 ledamot Virkki Tuula 09:00-12:07 ersättare Tasanko Jaana 09:00-12:07 ledamot Siggberg Björn 09:00-12:07 ledamot Oksanen Ari 10:44-12:07 ledamot anlände kl. 10:44, 25 Sundbäck Janica 09:00-12:07 ledamot Heinänen Salla 09:00-12:07 ledamot Lindberg Arto 10:50-12:07 ledamot anlände kl. 10:50, 25 Huvila Raimo 09:00-12:07 ledamot Malmi Juha 09:00-12:07 ledamot Niemi-Saari Mari 09:00-12:07 ledamot Noro Tiina 09:00-12:07 ledamot Waara Matti 09:00-12:07 ledamot Urho Ulla-Marja 09:00-12:07 st. ordfr. Heinimäki Heikki 09:00-12:07 st. ledamot Ikävalko Suzan 09:00-12:07 st. ledamot Karma Pekka 09:09-12:07 st. ledamot anlände kl. 09:09, 24 Laine Leena 09:00-12:07 st. ledamot Luhtanen Leena 09:00-12:07 st. ledamot Långvik Berndt 09:00-12:07 st. ledamot

3 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (<SM>) Niemi Marika 09:00-12:07 st. ledamot Ohisalo Maria 09:00-12:07 st. ledamot Oksanen Jari 09:00-12:07 st. ledamot Ranki Risto 09:00-12:07 st. ledamot Tahvanainen Säde 09:00-12:07 st. ledamot Vuorento Reijo 09:00-12:07 st. ersättare Yltävä Harry 09:00-12:07 st. ledamot Lindén Aki 09:00-12:07 verkställande direktör Frostell Mari 09:00-12:07 ekonomidirektör Kauppinen Ilkka 09:00-12:07 förvaltningsdirektör Lehtonen Lasse 09:00-11:12 förvaltningsöversläkare Mäkijärvi Markku 09:00-12:07 chefsöverläkare Saukkomaa Johanna 09:00-12:07 kommunikationsdirektör Sonkeri Outi 09:00-12:07 personaldirektör Torppa Kaarina 09:00-12:07 förvaltningsöverskötare Vento Jaana 09:00-12:07 sekreterare FRÅNVARANDE Vuori Merja ledamot Tiusanen Taru ledamot Lamberg-Allardt Christel ledamot Tapiolinna Maiju ledamot Nordström Marcus ledamot Turunen Ismo ledamot UNDERSKRIFT Ulla-Mari Karhu ordförande Jaana Vento sekreterare PROTOKOLLJUSTERING Protokollet justerat Tuula Virkki protokolljusterare Anja Järvinen protokolljusterare PROTOKOLLET FRAMLAGT TILL PÅSEENDE HNS registratorskontor, Tunnbindaregatan 1C, Helsingfors ,

4 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (71) FULLMÄKTIGE FULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE ÖPPNAS FMGE 19 Ordföranden öppnade sammanträdet.

5 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (71) FULLMÄKTIGE NAMNUPPROP OCH GODKÄNNANDE AV RÖSTLÄNGD FMGE 20 De ledamöter och ersättare i fullmäktige som valts av medlemskommunerna i Samkommunen Helsingfors och Nylands sjuk vårdsdistrikt samt av Helsingfors universitet framgår liksom deras röstetal av röstläng den, bilaga 1. Beslutsförslag Fullmäktige godkänner röstlängden i den form som namnuppropet förutsätter. Beslut Fullmäktige godkände röstlängden i den form som namnuppropet förutsätter (protokollet, bilaga 1).

6 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (71) FULLMÄKTIGE KONSTATERANDE AV SAMMANTRÄDETS LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET FMGE 21 Kallelsen till fullmäktiges sammanträde har sänts till ledamöterna i full mäktige samt för kännedom till kommunstyrelserna i med lems kom munerna och Helsingfors universitet per brev den 4 december Dessutom har kallelsen till sammanträdet under tiden varit upp satt på ans lagstavlan för offentliga kungörelser inom Sam kommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, Stenbäcksga tan 9, Helsingfors. Enligt grundavtalet är fullmäktiges sammanträde beslutfört då minst två tredjedelar (2/3) av le da möterna är närvarande och dessa föret räder minst hälften (1/2) av samtliga ledamöters sammanlagda röstetal. Beslutsförslag Fullmäktiges sammanträde konstateras vara lagenligt sammankallat och beslutfört. Beslut Fullmäktiges sammanträde konstaterades vara lagenligt sammankallat och beslutfört.

7 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (71) FULLMÄKTIGE VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE FMGE 22 Beslutsförslag Fullmäktige väljer två ledamöter att justera protokollet över sammanträdet. Beslut Fullmäktige valde Tuula Virkki och Anja Järvinen att justera protokollet över sammanträdet.

8 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (71) FULLMÄKTIGE VAL AV RÖSTRÄKNARE FMGE 23 Beslutsförslag Fullmäktige väljer två ledamöter till rösträknare för sammanträdet. Beslut Fullmäktige valde Risto Kuisma och Piritta Poikonen till rösträknare för sammanträdet.

9 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (71) FULLMÄKTIGE INFORMATIONSÄRENDEN FMGE 24 SHM gav en förordning om grunderna för brådskande vård och villkoren för jour inom olika medicinska verksamhetsområden. Presentation av förordningens innehåll Medicinalrådet Timo Keistinen Verkställighet av förordningen vid HNS Chefsöverläkare Markku Mäkijärvi HNS och den kommande social- och hälsovårdsreformen Verkställande direktör Aki Lindén Beslutsförslag Antecknas för kännedom. Behandling av ärendet Medicinalrådet Timo Keistinen presenterade jourförordningens innehåll och chefsöverläkare Markku Mäkijärvi verkställandet av förordningen inom HNS. Verkställande direktören Aki Lindén presenterade den kommande socialoch hälsovårdsreformen. Beslut Förslaget godkändes.

10 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (71) FULLMÄKTIGE PRESENTATION AV SAMMANTRÄDESÄRENDEN FMGE 25 Ändring av budgeten för 2014 Ekonomidirektör Mari Frostell Budgetförslaget för 2015 och ekonomiplanen för Ekonomidirektör Mari Frostell Beslutsförslag Antecknas för kännedom. Behandling av ärendet Ekonomidirektör Mari Frostell redogjorde för ändringarna i 2014 års budget samt för 2015 års budgetförslag och ekonomiplanen för Antecknades att det vid mötet på bordet hade delats ut ett justerat beslutsförslag om ändringarna i samkommunens budget för år 2014 (protokollet, bilaga 2) samt en översikt över patientförsäkringssystemet (protokollet, bilaga 3). Beslut Förslaget godkändes.

11 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (71) FULLMÄKTIGE ÄNDRING AV FÖRVALTNINGSSTADGAN OCH INSTRUKTIONERNA FÖR AFFÄRSVERKEN NÄR DET GÄLLER NAMNEN PÅ DIREKTIONERNA 618/00/01/02/2009 FMGE 26 Ändringar till följd av HUCS organisationsreform Vid HNS eftersträvas smidiga och effektiva processer i patientvården. Det innebär att de undersökningar och behandlingar patienten behöver organiseras på ett nytt sätt runt en kund- eller patientgrupp. HNS lät våren 2012 göra en utredning av hur verksamheten är organiserad på vissa kända europeiska och amerikanska sjukhus. Flera av de sjukhus som räknas bland de bästa världen har organiserat sin verksamhet enligt en kompetenscentrummodell (t.ex. Cleveland Clinic). Av universitetssjukhusen i Norden är t.ex. Rigshospitalet i Köpenhamn och Nya Karolinska Solna i Stockholm också organiserade enligt kompetenscentrum. I Finland har ÅUCS, TaUS och KUS under de senaste åren omorganiserat sin verksamhet enligt en processmodell. HNS kompetenscentrumreform bereddes under cirka ett år av en bred tjänstemannagrupp. Organisationens struktur bidrar till att förverkliga det ovan nämnda patientorienterade verksamhetskonceptet. Styrelsen beslutade vid sitt sammanträde om en strategienlig, ny så kallad kompetenscentrumorganisation för HUCS som ska träda i kraft år HUCS Hjärt- och lungcentrum hade redan inlett sin verksamhet som en ny typ av enhet och HUCS Cancercentrum fr.o.m på resultatenhetsnivå och konceptmässigt i något större omfattning än den tidigare klinikgruppen. Styrelsen inrättade tjänsterna för direktörerna för de nya kompetenscentrumen. De nya direktörerna för kompetenscentrumen har tillträtt sina tjänster där det centrala under år 2014 har varit beredning och planering, stegvis under tiden HUCS sjukvårdsområde indelas för sin verksamhet enligt följande kompetenscentrum: HUCS Akut HUCS Sjukvård för barn och unga HUCS Operationssalar, intensivvård och smärtbehandling HUCS Kvinnosjukdomar och förlossningar HUCS Psykiatri HUCS Huvud- och halscentrum HUCS Internmedicin och rehabilitering HUCS Hjärt- och lungcentrum HUCS Cancercentrum HUCS Muskuloskeletal och plastikkirurgi HUCS Inflammationscentrum HUCS Gastrocentrum

12 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (71) FULLMÄKTIGE Ändringar som gäller koncernsektionen Under år 2014 har genomförts en omfattande lednings-, verksamhets- och ekonomirelaterad sparring för direktörerna för kompetenscentrumen samordnad av chefsöverläkare Markku Mäkijärvi. I februari 2014 färdigställdes en rapport om kompetenscentrumens förvaltning och verksamhetsprinciper som utarbetades av en arbetsgrupp under ledning förvaltningsdirektör Ilkka Kauppinen. Utifrån rapporten drog verkställande direktör Aki Lindén riktlinjerna för de principer som ska iakttas i HUCS ledning och beslutsfattande och enligt vilka beredningen fortsatte tillsammans med ledningen för kompetenscentrumen. Syftet har varit att harmonisera strukturer och regler. Beredningen resulterade i en lösning där uppgifterna för direktörerna för kompetenscentrumen, dvs. verksamhetscheferna på grund av deras koordineringsuppgift för hela HNS enligt tidigare praxis fastställs i förvaltningsstadgan. Deras beslutanderätt fastställs däremot i verksamhetsanvisningen för HUCS som är HUCS sjukvårdsområdes direktörs beslut. På det här sättet kan man säkerställa att beslutssystemet är så enhetligt som möjligt inom hela HUCS. Styrelsen beslutade vid sitt möte att 1. tjänsten som direktör för HUCS sjukvårdsområde inte i detta skede ledigförklaras; 2. HNS verkställande direktör Aki Lindén enligt sitt samtycke fortfarande vid sidan av sin egen tjänst sköter HUCS sjukvårdsområdes direktörs uppgifter. Arrangemanget gäller och efter det bedöms situationen på nytt. Det föreslås att uppgifterna och beslutanderätten för koncernsektionen som lyder under styrelsen ändras. Eftersom affärsverken har två direktioner som båda har också styrelsens företrädare föreslås att koncernsektionens uppgifter (6 a ) ändras så att koncernsektionen koncentrerar sig på att följa och styra HNS dotterbolags och intressebolags verksamhet. Under hösten 2013 och under år 2014 har koncernsektionen på grund av detta satt sig in i HNS dotterbolag och andra bolag och samfund där HNS har delägarskap eller till vilka HNS har rätt att välja sina företrädare. Koncernsektionen beslutade vid sitt möte att för sin del förorda den här föreslagna ändringen av förvaltningsstadgan. Uppgiftsområdet för HNS styrelse är omfattande. Styrelsen bör kunna koncentrera sig på behandlingen av ärenden med strategisk vikt för hela HNS. Därför föreslås det att koncernsektionen ska ta en roll i ekonomiärendena. Det föreslås att till sektionens uppgifter läggs uppföljningen av samkommunen HNS verksamhet och ekonomi. Styrelsen ska i även i fortsättningen tre gånger i året behandla delårsrapporterna om verksamheten och ekonomin.

13 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (71) FULLMÄKTIGE Upphandlingsbeslut HNS använder cirka 600 milj. euro för olika investeringar och upphandlingar. Investeringsprogrammet är ett viktigt instrument utöver för upphandlingarna också för styrningen av HNS verksamhet. Fullmäktige beslutar om investeringsprogram för projekt som överskrider euro. Investeringsprogram för övriga stora investeringar ( euro) fastställs av styrelsen. För små investeringar som är mindre än euro upprättas egna projektprogram och beslutsprocessen gällande dessa hör till den tjänsteinnehavares befogenhet som bestämts i 18 i förvaltningsstadgan. Om styrelsens upphandlingsfullmakt bestäms i 6 i förvaltningsstadgan. Styrelsen beslutar om upphandling av konsumtionsvaror och läkemedel samt ramavtalsupphandling och hyres- och arrendeavtal för lokaler och mark på det sätt som styrelsen bestämt samt annan upphandling än den som lyder under direktionerna för affärsverken och nämnderna för sjukvårdsområdena, vilkas kostnadsförslag utan mervärdesskatt är euro och all upphandling inom HNS vars totala kostnadsförslag utan mervärdesskatt är över euro. Styrelsen har i avsevärd omfattning delegerat sin beslutanderätt till tjänsteinnehavare i fråga om upphandling av konsumtionsvaror och läkemedel samt ramavtalsupphandlingar och hyres- och arrendeavtal för lokaler och mark. Beträffande byggnadsinvesteringar är beställaren HNS-Lokalcentralen och producenten HNS-Fastigheter Ab. HNS-Fastigheter Ab konkurrensutsätter entreprenaderna och är en i upphandlingslagen avsedd upphandlande enhet. Styrelsen beslutar om bygginvesteringar vars kostnadsförslag är minst euro. Investeringsprogram för projekt på mer än euro godkänns och fastställs av styrelsen. När upphandlingsbeslut fattas enligt projektprogram är det fråga om operativ verkställighet av ett godkänt program. Detta blir särskilt tydligt i bygginvesteringsprojekt där HNS-Fastigheter Ab är en i upphandlingslagen avsedd upphandlande enhet. Då kan behandlingen av ett enskilt upphandlingsbeslut i HNS styrelse delvis ses om en ny behandling av samma ärende. Ett aktiebolag kan som en oberoende juridisk person fatta upphandlingsbeslut enligt upphandlingslagen om de upphandlingar som det konkurrensutsatt. Inom HNS finns det skäl att också på förtroendevald nivå på nytt gå igenom frågor som gäller upphandlingsprocesserna och -fullmakterna. Dessutom bör det bedömas om en ny upphandlingsstrategi ska utarbetas. Förslaget är att koncernsektionen i framtiden ska besluta om upphandling av konsumtionsvaror och läkemedel samt ramavtalsupphandling och hyres- och arrendeavtal för lokaler och mark på det sätt som styrelsen bestämt samt annan upphandling än den som lyder under direktionerna för affärsverken och nämnderna för sjukvårdsområdena, vilkas kostnadsförslag utan mervärdesskatt är euro och all upphandling inom HNS, frånsett de bygginvesteringar, vars totala kostnadsförslag utan mervärdesskatt överskrider 4-10 miljoner euro.

14 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (71) FULLMÄKTIGE Övriga ändringar Ändring av namnet på affärsverkens direktioner Frånsett bygginvesteringarna ska styrelsen fortfarande fatta beslut om upphandlingar som överskrider 10 miljoner euro. HNS-Fastigheter Ab fattar upphandlingsbeslut om de bygginvesteringar som ingår i investeringsprogrammet och som bolaget har konkurrensutsatt. Direktören för HNS-Lokalcentralen fattar beslut om beställningarna från HNS-Fastigheter Ab. I delårsrapporterna ingår i en översikt av investeringarna och investeringarnas aktuella läge. Styrelsen har enligt 51 i kommunallagen upptagningsrätt när det gäller ekonomi- och koncernsektionens beslut. På grund av de nya uppgifterna och den nya ställningen föreslås det att koncernsektionens namn ändras till ekonomi- och koncernsektion. HNS IT-förvaltning och Hjälpmedelsenheten har fungerat som balansenheter. Hjälpmedelscentralen blir en del av kompetenscentrumet HUCS Internmedicin och rehabilitering. Även för IT-förvaltningens del har situationen bedömts på nytt. Som en teknisk ändring föreslås att HNS IT-förvaltning i framtiden är ett resultatområde. Det ovan nämnda har beaktats i förslaget till budget för år Vid HNS har det egentligen inte tillsatts en i förvaltningsstadgan nämnd utvidgad ledningsgrupp. I stället har verkställande direktören kallat ledningen för HNS resultatområden och resultatenheter i genomsnitt varannan månad till möten som varat en halv dag. Under de här mötena har behandlats aktuella och också annars viktiga ämneshelheter. Mötena har upplevts som viktiga och de har fått en bra mottagning och de ska fortsätta också i framtiden. Därför föreslås det att hänvisningarna till den utvidgade ledningsgruppen stryks i förvaltningsstadgan. Förslagen till ändring av förvaltningsstadgan framgår av förvaltningsstadgan som ingår som bilaga 2 till föredragningslistan. Personalkommittén behandlade ärendet vid sitt möte Som en teknisk ändring föreslås att namnet för direktionen för affärsverken inom de icke medicinska stödtjänsterna ändras till direktion för affärsverket för stödtjänsterna och namnet på direktionen för affärsverken för de medicinska stödtjänsterna ändras till direktion för affärsverket för de diagnostiska tjänsterna.

15 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (71) FULLMÄKTIGE Styrelsen Fullmäktige beslutar att ändra 1. förvaltningsstadgan enligt bilaga 2; och 2. att instruktionerna för affärsverken ändras så att namnet för direktionen för affärsverken inom de icke medicinska stödtjänsterna ändras till direktion för affärsverket för stödtjänsterna och namnet på direktionen för affärsverken för de medicinska stödtjänsterna ändras till direktion för affärsverket för de diagnostiska tjänsterna. Beslut Förslaget godkändes.

16 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (71) FULLMÄKTIGE FÖRSLAG OM ÄNDRING AV SAMKOMMUNENS BUDGET FÖR ÅR 2014 OCH OM BEHANDLING AV EVENTUELLT ÖVERSKOTT 264/02/02/00/01/2013 FMGE 27 Budgeten för 2014 godkändes i HNS fullmäktige I samband med detta fastställde fullmäktige de bindande målen i budgeten. Samkommunen HNS utmaning är att de gamla byggnaderna som delvis är i dåligt skick orsakar ett investeringstryck, som gör att de årliga avskrivningarna och skulderna ökar samtidigt som medlemskommunernas ekonomiska läge blir svårare och kostnaderna för förnyandet av patientdatasystemet ökar kraftigt. Den bindande karaktären av budgeten för år 2014 på samkommunnivå Som det bindande ekonomiska målet på samkommunsnivå fastställdes i resultaträkningen samkommunens bindande nettokostnader, vilket gör det möjligt att beakta verksamhetsintäkter, förändringar i finansiella poster och annan försäljning än försäljning till medlemskommunerna i det bindande målet. Med bindande nettokostnader avses kostnader för serviceproduktionen inom den specialiserade sjukvården som hänförs till medlemskommunerna. De bindande nettokostnaderna är lika med medlemskommunernas betalningsandel med avdrag för räkenskapsperiodens resultat (ett underskott ökar de bindande nettokostnaderna och ett överskott minskar de bindande nettokostnaderna). Det bindande målet för samkommunens finansieringsbudget uppställs maxbeloppen för ökningarna och minskningarna av långfristiga lån samt nettoförändringarna i utlåningen. Som mål för ekonomiplaneperioden fastställdes en balanserad ekonomi. Som resultatmål för 2014 bekräftades ett nollresultat, varvid årsbidraget är lika med avskrivningarna. De totala kostnaderna för patientförsäkringssystemet är i en kraftig förändring och kräver en omvärdering av hela systemet utan att de skadelidandes rättigheter berörs. Enligt Patientförsäkringscentralens meddelande av bör HNS öka de kumulativa avsättningarna för patientförsäkringen med sammanlagt 43,6 milj. euro. Sjukvårdsdistriktens ledning har ingripit kraftigt i ärendet och i samarbete vidtagit åtgärder för att minska höjningen av försäkringsavsättningarna. Samtidigt utreds hela patientförsäkringssystemets funktion i grunden. Ärendet har ingen koppling till sjukvårdsdistriktens verksamhet, utan det är fråga om en skyldighet som ålagts av en utomstående instans. Eftersom ärendet fortfarande är under behandling och man ännu inte har fått de begärda riktlinjerna på nationell nivå om behandlingen av ansvarsskulden i bokföringen, har ärendet ännu inte beaktats i årsprognosen som bygger på uppgifter om utfallet för perioden januari-september. Om den föreslagna ökningen av ansvarsskulden för patientförsäkringen antingen helt eller delvis måste bokföras i resultaträkningen för år 2014, utarbetas ett uppdaterat förslag om ändring av samkommunens budget för 2014 samt om behandlingen av över- eller underskott till styrelsens morgonmöte och till fullmäktiges möte samma dag.

17 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (71) FULLMÄKTIGE Den preliminära uppskattning som Patientförsäkringscentralen sände angående det belopp för patientförsäkringspremierna som ska beaktas i bokslutet för år 2014 innebär för sjukvårdsdistriktens del en ökning på 184,5 milj. euro jämfört med år 2013 och totalansvarsskulden stiger från 222,2 milj. euro till 406,7 milj. euro, en ökning på 83 %. Eftersom den privata sektorns andel av ansvarsskulden är 15 %, har höjningen av ansvarsskulden i sin helhet ökat med 198 milj. euro när det totala beloppet är 457 milj. euro. Per sjukvårdsdistrikt är höjningsintervallet stort, från cirka 50 % till 130 %. För HNS del ökar ansvarsskulden från 48 milj. euro till 91 milj. euro när höjningen är 90 %. Redan förra året var höjningen av det totala beloppet av sjukvårdsdistriktens sammantagna ansvarsskuld 42 milj. euro. Höjningstrycket beror nu speciellt på att kommunerna med stöd av handikapplagen tar ut de kostnader som patientförsäkringssystemet medför för serviceboendet för svårt handikappade patienter och deras personliga assistans. Om det totala beloppet för det ersättningsansvar som Patientförsäkringscentralen meddelat måste bokföras på ett resultatpåverkande sätt och om man samtidigt beaktar den prognostiserade årliga ökningen av ersättningsansvaret utgör patientförsäkringskostnaderna för år 2014 sammanlagt 56,9 milj. euro. Jämfört med budgeten är kostnadsökningen, dvs. det försvagade resultatet således sammanlagt 43,6 milj. euro. Bokföringsnämndens kommunsektion torde ge sitt utlåtande om saken Med iakttagande av försiktighetsprincipen föreslås fullmäktige att vid fastställandet av de bindande nettokostnaderna bokförs den kumulativa ökningen på 43,6 milj. euro av HNS patientförsäkring på ett resultatpåverkande sätt enligt Patientförsäkringscentralens meddelande. Det är möjligt att patientskadelagen ändå ändras så att det påverkar beloppet för patientförsäkringens ersättningsansvar. Om lagändringen genomförs innan bokslutet för år 2014 blir färdigt beaktas det redan i bokslutet I tabellen nedan visas det justerade förslaget inklusive ökningen till fullt belopp av ersättningsansvaret enligt patientförsäkringen som Patientförsäkringscentralen meddelat. Nytt förslag BU 2014 Differens nytt förslag - BU 2014 Förändr-% Intäkts-/kostnadsgrupp (1 000 euro) BU 2014 *) = Bindande nettokostnader sammanlagt operativt resultat ,5 % Ökning av patientförsäkringens ansvarsskuld Bindande nettokostnader uppdaterat förslag ,5 % Förändr. % jämfört med föregående år 2,3 % 6,9 % Förändr. % jämfört med den ursprungliga budgeten 4,5 % *) Fullmäktige godkände 12/2013

18 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (71) FULLMÄKTIGE Enligt den senaste årsprognosen visar HNS operativa resultat för år 2014 ett överskott på 26,3 miljoner euro. När ökningen av patientförsäkringens ansvarsskuld beaktas i sin helhet på ett resultatpåverkande sätt visar räkenskapsperiodens resultat 2014 ett underskott på 20,0 milj. euro. Täckandet av underskottet beaktas ekonomiplanen Årsprognosen bygger på uppgifter om utfallet för perioden och på en uppfattning om utvecklingen under återstoden av året som bildas utifrån dessa uppgifter, bl.a. om behovet av serviceproduktion. Prognosen är ambitiös och kräver sträng kostnadskontroll fram till årets slut. I enlighet med tidigare beslut ska köerna dock åtgärdas så att situationen uppfyller de krav som lagen förutsätter. I prognosen beaktas det exceptionellt låga antalet vardagar under julhelgen och årsskiftet och dess inverkan på produktionen och kostnaderna. Uppdatering av de bindande målen i resultaträkningen jämte grunder Verksamhetsmässigt har perioden januari-september 2014 varit livligare än budgeten och året innan. Som helhet har den med tjänsteproduktionens faktureringsandel vägda volymen ökat med 3,1 % jämfört med året innan, och den överskred även den plan som ingår i budgeten med 3,1 %. Jämfört med året innan har det totala antalet NordDRG-produkter ökat med +4,5 % och det totala antalet besöksprodukter med +3,0 %. Antalet psykiatriska vårddagar (-7,1 %) har däremot minskat betydligt till följd av servicestrukturreformen och den ökade öppenvården. Betoningen inom produktfördelningen på lättare DRG-produkter inom öppenvården syns fortfarande i faktureringen av serviceproduktionen inom sjukvården. Förändringen beror delvis på behandlingsformernas utveckling. Det jämförbara antalet elektiva remisser har ökat med 0,8 % jämfört med motsvarande tidpunkt föregående år. Ökningen inom jourbesök utgjorde 2,0 %, då reformen av verksamheten vid samjouren i Jorv beaktas i den årliga jämförelsen. Enligt den årsprognos som utarbetats vid samkommunens olika enheter utifrån uppgifterna om utfallet för perioden januari-september kommer räkenskapsperiodens resultat på samkommunsnivå att visa på ett överskott på 26,3 milj. euro. Enligt prognosen överskrids samkommunens bindande nettokostnader med 21,8 milj. euro (1,5 %) jämfört med den ursprungliga budgeten. Effektiviseringsåtgärdernas effekter har beaktats i den uppdaterade årsprognosen för de bindande nettokostnaderna. Kostnaderna för verksamheten (verksamhetskostnader + finansiella kostnader + avskrivningar) väntas bli 0,5 % (10,0 milj. euro) högre än den ursprungliga budgeten. Serviceproduktionens volym för helåret väntas dock överskrida budgeten med ca 3 %

19 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (71) FULLMÄKTIGE Nedan ett nytt förslag enligt den uppdaterade årsprognosen om samkommunens bindande nettokostnader i budgeten för 2014 (inklusive effekten av ökningen av patientförsäkringens ansvarsskuld). Intäkts-/kostnadsgrupp (1 000 euro) BU 2014 *) Nytt förslag BU 2014 Differens nytt förslag - BU 2014 Förändr. procent Verksamhetskostnader ,8 % + räntekostnader ,0 % + övriga finansiella kostnader ,1 % + avskrivningar ,4 % = Verksamhetskostnader ,5 % - övriga försäljningsintäkter ,3 % - avgiftsintäkter ,5 % - understöd och bidrag ,7 % - övriga verksamhetsintäkter ,5 % - ränteintäkter ,7 % - övriga finansiella intäkter ,7 % = Verksamhetens nettokostnader ,4 % - försäljningsintäkter från externa kommuner ,3 % och andra = Bindande nettokostnader ,5 % Förändr. % jämfört med föreg. år 2,3 % 3,9 % Förändr. -% jfr. med ursprunglig budget 1,5 % *) Godkändes av fullmäktige 12/2013 Ändring av investeringsbudgeten för 2014 I bilagan 3 presenteras samkommunens resultatprognos för räkenskapsperioden per resultatområde. I enlighet med koncernförvaltningens anvisningar gör resultatområdena och affärsverken upp egna årsprognoser före stödtjänstenheternas interna kundgottgörelser som görs i anslutning till bokslutet. Kundgottgörelser mellan olika enheter som görs inom samkommunen har ingen inverkan på de ekonomiska siffrorna på samkommunnivå. I bilagan presenteras även prognosen för de bindande nettokostnaderna per sjukvårdsområde. Bindande nettokostnader har inte fastställts som ekonomiska mål för de övriga enheterna i samkommunen. Utifrån årsprognosen överskrider sjukvårdsområdenas sammanlagda bindande nettokostnader den ursprungliga budgeten, 2,2 % (30,7 milj. euro). Enligt årsprognosen har de övriga enheterna inom samkommunen en positiv effekt på de bindande nettokostnaderna på 8,9 milj. euro, vilket innebär att de bindande nettokostnaderna överskrids på samkommunsnivå för hela året med 21,8 milj. euro, i enlighet med det som anförs ovan. Enligt fullmäktiges beslut av är maximibeloppet för resultatområdenas investeringar år 2014 totalt euro, medan maximibeloppet för investeringarna inom balansenheten Hjälpmedelscentralen är euro och inom balansenheten IT-förvaltning euro. I budgeten utgör investeringarna för innevarande år inklusive affärsverken totalt 165,2 milj. euro.

20 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (71) FULLMÄKTIGE Gällande den bindande nivån för fullmäktige i budgeten för 2014 föreslås ändringar i investeringsbeloppen på resultatområdena och i balansenheten IT-förvaltning. Affärsverkens styrelser har godkänt vissa förändringar i investeringarna under verksamhetsåret. Dessutom föreslås en förändring av maximibeloppen för två stora byggnadsinvesteringar som förutsatt projektspecifikt beslut av fullmäktige. Förslaget motiveras av att kostnadsberäkningarna överskridits i dessa projekt. Kostnaderna för totalrenoveringen av tornsjukhuset i Mejlans Totalrenoveringen av tornsjukhuset inleddes år 2011 och projektet slutförs i december De totalrenoverade vårdavdelnings- och intensivvårdslokalerna och övriga lokalerna tas i bruk efter inredning, tester och andra arbeten i två faser under Projektets ursprungliga kostnadsberäkning som samkommunens fullmäktige godkände ( 38) var 103 milj. euro, vilket innefattar kostnaderna för arrangemangen för ersättande lokaler i den för ändamålet planerade tillfälliga vårdavdelningsbyggnaden som användes under byggnadstiden. När projektet framskred, när projektledningsentreprenören för de byggnadstekniska arbetena i projektet och bl.a. entreprenörerna för installationsteknik hade utsetts och de tillfälliga avdelningslokalerna byggts, uppgick de kostnader som byggherren HNS-fastigheter Ab meddelade, utan den redan byggda tillfälliga byggnaden, till cirka 89 milj. euro. De övriga kostnadernas andel i projektets olika skeden utgör cirka 1 milj. euro, vilket innebär att den nya budgeten för totalrenoveringen av tornsjukhuset uppgick till 90 milj. euro. Fullmäktige ändrade på sitt beslut om projektet gällande tornsjukhuset ( 26) och godkände 90 milj. euro som maximikostnader. Totalrenoveringen av det på 1960-talet byggda vårdavdelningstornet har varit ett mycket krävande projekt. Detta beskrivs av att byggnadens våningshöjd är 1,5 meter mindre än det skulle ha varit om ett nytt sjukhus byggts. Placeringen av den teknik som verksamheten kräver i de låga våningarna har medfört överraskningar och ändringar under byggarbetets gång. Under nedmonteringsarbetena framkom dessutom omständigheter som krävde ändringar i de tidigare entreprenadprestationerna, vilket höjde kostnaderna. Flest ändringar har skett i byggentreprenaden. Enligt HNS-fastigheters utredning har följande ändringar varit de största: Under arbetet upptäcktes att de gamla inre rappningar som använts för att räta ut betongkonstruktionerna inte hölls fast i underlaget, och man var tvungen att avlägsna dem och ta bort dem igen. När fasaderna monterades ned upptäcktes konstruktioner som inte var utmärkta i de gamla ritningarna, och det blev nödvändigt att riva dem och att räta ut den gamla fasadytan. I anslutning till rivningsarbetet inomhus upptäcktes att det var nödvändigt att avlägsna ytbetongen under golvbeläggningen, som man planerat spara, i sin helhet och gjuta om den. Vid nedmonteringsarbetena i tunnelvåningen upptäcktes under golvet djupa håligheter som innehöll fuktiga formbräder från husets byggnadstid. Det var nödvändigt att riva håligheterna under golvet samt att rengöra och

21 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (71) FULLMÄKTIGE desinficera dem samt ordna ventilation för dem, och därför måste alla golv i tunnelvåningen rivas och byggas om. Under planeringstiden gjordes en kartläggning av skadliga ämnen, men trots detta upptäcktes dolda skadliga ämnen under nedmonteringsarbetena. Dessa har avlägsnats med hjälp av metoden för avlägsnande av asbest. Under byggnadstiden har uppkommit behov till funktionella ändringar, såsom tillfälliga kontorsbaracker för den tillfälliga vårdavdelningens bruk, ombyggnad av brandlarmanläggningarna i lokalerna utanför entreprenadområdet samt grundlig renovering av lokalerna i området mellan laboratorieflygel och patienttornet. På den stängda gården mellan patienttornet och ingreppsflygeln upptäcktes ett behov av ändringsarbeten längs sockeln. I anslutning till grävarbeten på servicegården upptäcktes underjordiska avloppsrör som var i dåligt skick och måste förnyas. Man har också varit tvungen att schakta kanaler för de tekniska systemens kabel- och rörlinjer utanför byggnaden. I projektet ingår dessutom kostnader som är föremål för tvister, av vilka en del avgörs med entreprenörerna senare. Den justerade kostnadskalkylen för totalrenoveringen av tornsjukhuset utgör 99 milj. euro. Datumet för slutförandet av projektet enligt entreprenadavtalet var ; entreprenörerna gavs extra tid fram till Arbetena drog ut på tiden ytterligare, men projektet togs emot Kostnaderna för projektet för de underjordiska lokalerna i Mejlans Fullmäktige godkände ( 12) för genomförande ett projekt för en underjordisk servicegård. Projektet, som genomfördes som samkommunens investering, omfattar en utbyggnad av tunnelnätverket, servicegården, en avfallsstation och bl.a. en lagerlokal för apoteket. De underjordiska lokalerna betjänar Mejlans sjukhusområde. Samtidigt har en ny underjordisk parkeringsanläggning P3 byggts i HNS-Fastigheter Ab:s ägo, och i anslutning till anläggningen byggdes även befolkningsskyddslokaler. En bakgrundsfaktor till projektet är den förra ändringen av detaljplanen för Mejlansområdet, som även omfattar föreskrifter om trafikarrangemangen i området. Fullmäktige godkände 28,5 milj. euro som maximikostnader för projektet med den underjordiska servicegården år Enligt beslutet kan dessutom förändringen av anbudsprisindex för byggverksamhet efter 4/2008 beaktas. Efter projektets planerings-, sprängnings- och byggarbeten inomhus meddelade byggherren HNS-Fastigheter Ab att projektets justerade kostnadsberäkning är 30,4 milj. euro. Utvecklingen av anbudsprisindex täckte inte förändringen av kostnadsberäkningen i sin helhet, och därför hänvisades ändringen till fullmäktige för godkännande. Fullmäktige godkände ( 15) 30,4 milj. euro som maximikostnad för investeringen i den underjordiska servicegården. Även under det fleråriga byggnadsprojektet för de underjordiska lokalerna har oförutsedda behov av förändringsarbeten uppkommit, och kostnaderna

22 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (71) FULLMÄKTIGE för projektet har stigit med ytterligare cirka 10 %. Reserveringen för förändringsarbeten i projektet har varit otillräckligt bl.a. till följd av följande tilläggskostnader: På grund av felaktiga höjduppgifter om markytan blev konstruktionerna i den nya avfallsgården som byggs bredvid ingreppsflygeln högre än de omgivande gårdsområdenas ytor, vilket orsakade extra byggnadsarbeten. I entreprenadberäkningshandlingarna gavs felaktiga uppgifter om arealen av de bergytor som skapats vid det tidigare utförda brytningsarbetet, vilket ledde till ökade betongbeläggningsarbeten. I planerna för rökventilationssystemet har funnits kanaler, kablar och anordningar med bristfälliga brandmotståndsegenskaper. På myndigheternas begäran har man varit tvungen att ersätta kablar med nya, brandsäkra kablar. Bottenbjälklagskonstruktionen måste ändras under byggnadstiden. Det konkurrensutsatta anskaffningspriset för avfallsstationens anordningar överskred den kostnadsberäkning som gjordes i planeringsskedet. Den justerade kostnadskalkylen för projektet för de underjordiska lokalerna är 34 milj. euro. Projektet väntas bli färdigt vid årsskiftet Resultatområdenas och balansenheternas investeringar år 2014 Investeringarna enligt den ursprungliga budgeten och de föreslagna förändringarna i dem presenteras i vidstående tabell. Bindande med hänsyn till fullmäktige är resultatområdenas sammanlagda belopp och de båda balansenheternas investeringsbelopp separat euro Urspr. Ändrad BU 2014 BU 2014 Koncernförvaltningen Mark- och vattenegendom Aktier och andelar HNS-Lokalcentralen Byggprojekt Sjukvårdsområdenas anskaffning av utrustning HUCS sjukvårdsområde Västra Nylands sjukvårdsområde Lojo sjukvårdsområde Hyvinge sjukvårdsområde Borgå sjukvårdsområde Resultatområdena totalt Hjälpmedelscentralen IT-förvaltning Resultatområden och balansenheter totalt HNS-Apotek HUSLAB HNS-Bilddiagnostik HNS-Desiko HNS-Logistik Ravioli HNS-Servis Affärsverken totalt Samkommunen HNS totalt

23 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (71) FULLMÄKTIGE Ändring av finansieringsbudgeten för 2014 Resultatområdenas investeringar har höjts med euro för förvärv av aktier och andelar. Under vårsäsongen 2014 tecknade HNS aktier i personalbolaget Seure Oy för euro i enlighet med styrelsens beslut. I december kommer samkommunen att teckna aktier ytterligare i fastighetsaktiebolaget Hyvinkään Sairaalanmäki (ca euro). Beloppet om euro som budgeterats för resultatområdenas investeringar föreslås bli ändrat till milj. euro. Behoven av ändringar i byggnadsinvesteringarna beror på att projekttidtabellerna och årsfördelningen av finansieringen preciserats. De största ändringarna gäller byggandet av de underjordiska lokalerna i Mejlans, Kvinnoklinikens tilläggsbyggnadsprojekt och vårdavdelningsprojektet vid Borgå sjukhus. Av det belopp på 22,8 milj. euro för sjukvårdsområdenas undersöknings- och behandlingsutrustning som reserverats för HUCS-sjukvårdsområdet blir över 7 milj. euro oanvänt år 2014 eftersom ibruktagandet av tornsjukhuset senareläggs till år Det för balansenheten IT-förvaltning budgeterade beloppet för 2014 på euro föreslås bli ändrat till Även beträffande IT-förvaltning baseras ändringsbehovet på justeringar av investeringsprojektens tidtabeller. En del av projekten har kunnat genomföras snabbare än planerat, medan exempelvis en betydande del av tornsjukhusets datasystemkostnader överförs till Som bindande mål för samkommunens finansieringsbudget uppställs maximibeloppen för ökningarna och minskningarna av långfristiga lån samt nettoförändringarna i utlåningen. Som maximibelopp för ökningen av långfristiga lån i budgeten fastställdes 90,0 milj. euro och som maximibelopp för minskningarna 10,2 milj. euro. Avsikten är att inte ta ut långfristiga mål under 2014, men amorteringarna på lånen görs däremot i enlighet med den ursprungliga budgeten. Kassalikviditeten uppskattas underskrida den målsatta nivån på 15 dagar. Kassalikviditeten i dagar är inte ett bindande mål. Nettoförändringarna i utlåningen uppgick till -0,5 milj. euro i den ursprungliga budgeten. Enligt den nuvarande uppskattningen kommer förändringarna i utlåningen att utgöra 2,2 milj. euro, då utlåningen amorteras med 2,2 milj. euro. Uudenmaan Sairaalapesula Oy har inte behövt ta ut det lån på 2,5 milj. euro som beviljats bolaget euro BU 2014 (Fullmäktige 12/2013) Nytt förslag BU 2014 Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i utlåningen Ökning i långfristiga lån Minskning i långfristiga lån

24 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (71) FULLMÄKTIGE Behandlingen av eventuellt överskott för 2014 Resultaträkningsprognosen som uppgjorts utifrån uppgifterna om utfallet för samkommunen i september uppvisar ett överskott på 26,3 milj. euro. I enlighet med grundavtalet utgörs samkommunens inkomster av medlemskommunernas serviceavgifter och samkommunens övriga inkomster. Kommunernas serviceavgifter avgörs på grundval av den service de använder. För att medlemskommunerna ska kunna uppta riktiga sifferuppgifter om användningen av HNS tjänster i sina bokslut, föreslås att fullmäktige på förhand beslutar om de principer som ska iakttas vid behandlingen av överskottet. Förslaget är att överskottet för 2014 med avdrag för det ackumulerade underskottet från tidigare räkenskapsperioder (2,7 milj. euro) återbärs till medlemskommunerna i ett förhållande som motsvarar den faktiska användningen av tjänsterna per sjukvårdsområde. Återbäringen av överskottet till medlemskommunerna har ingen inverkan på utfallet av de bindande nettokostnaderna. Styrelsen beslutade att enheter som producerar stödtjänster (affärsverk, balansenheter och resultatområden) och som under räkenskapsperioden når upp till ett positivt resultat erlägger en intern kundåterbäring i samband med beredningen av samkommunens bokslut. Återbäringen motsvarar enhetens positiva resultat. Samkommunens interna kundåterbäring hänförs till stödtjänstenhetens interna kunder i proportion till den faktiska användningen av tjänsterna. Vad gäller koncernförvaltningen och den externa revisionen återbärs överskottet i förhållande till debiterade avgifter. Styrelsen Fullmäktige beslutar att 1. ändra sitt beslut och att fastställa de bindande nettokostnaderna för samkommunen HNS till ett belopp som överskrider budgeten med 65,4 miljoner euro, varvid målet för de bindande nettokostnaderna i resultaträkningen i budgeten för 2014 är 1 509,2 miljoner euro. Föredragningen innehåller ett prognostiserat överskridande i budgeten på 43,6 milj. euro av patientförsäkringskostnaderna. godkänna euro som maximibelopp för resultatområdenas investeringar år 2014 och euro som maximibelopp för balansenheten IT-förvaltnings investeringar år 2014; och att godkänna 0 milj. euro som maximibelopp för ökningen av samkommunens långfristiga lån, 10,2 milj. euro som maximibelopp för minskningen av de långfristiga lånen och högst 2,2 miljoner euro som ändring av utlåningen

25 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (71) FULLMÄKTIGE att överskottet/underskottet för år 2014 lämnas i samkommunens bokslut och att underskottet inte faktureras av medlemskommunerna och att det eventuella överskottet inte återbetalas till medlemskommunerna. 3. ändra sitt beslut och godkänna 99,0 milj. euro som maximikostnader för totalrenoveringen av Mejlans tornsjukhus, sitt beslut och godkänna 34,0 milj. euro som maximikostnader för investeringen i den underjordiska servicegården i Mejlans. Beslut Förslaget godkändes.

26 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (71) FULLMÄKTIGE ÖKNING AV AKTIEKAPITALET OCH BEVILJANDE AV BORGENSFÖRBINDELSE FÖR ETT BO- LAGSLÅN SOM TAS FÖR ATT BYGGA EN NYBYGGNAD TILL BOLAGET VID NÄMN KIINTEISTÖ OY HYVINKÄÄN SAIRAALANMÄKI 141/10/03/02/01/2013 FMGE 28 Bakgrund Styrelsen godkände den 21 november generalplanen för Hyvinge sjukhus där man framlade bedömningar av sjukhusets verksamhetsmässiga utveckling samt av ombyggnads- och utbyggnadsbehoven fram till år Hyvinge sjukhus sköter merparten av tjänsterna inom den specialiserade sjukvården för de cirka invånarna i regionens kommuner. Enligt prognoser kommer sjukvårdsdistriktets befolkning att öka med nästan invånare (10 %) från slutet av år 2013 fram till år Befolkningsökningen sker i alla åldersgrupper, men andelen över 75-åringar kommer nästan att fördubblas. HNS och Hyvinge sjukhus äger tillsammans fastighetsaktiebolaget Kiinteistö Oy Hyvinkään Sairaalanmäki. Hyvinge stad är majoritetsägare och HNS andel av aktierna är 27,84 procent. Bolaget äger en sjukhusbyggnad i anslutning till Hyvinge sjukhus, i vilken HNS förfogar över 1,5 plan, en bäddavdelning samt lokaler för den allmänmedicinska regionala jourverksamheten som HNS producerar. 2,5 plan används som bäddavdelningar av Hyvinge stad och ett plan används gemensamt. Kiinteistö Oy Hyvinkään Sairaalanmäki är ett ömsesidigt fastighetsaktiebolag, vars aktieägare förvaltar lokaler i enlighet med sitt aktieinnehav. Hyvinge stad har fastslagit de strategiska riktlinjerna, som har den följdverkan att man vill koncentrera stadens egna hälsotjänster, bland annat all bäddavdelningsverksamhet, till närheten av Hyvinge sjukhus. Kiinteistö Oy Hyvinkään Sairaalanmäki lät utreda ett gemensamt byggprojekt och i utredningen, som färdigställdes år 2013, föreslås att fastighetsaktiebolaget låter bygga en nybyggnad i anslutning till Hyvinge sjukhus. I nybyggnaden ska det finnas lokaler för HNS akuta bäddavdelning för vuxna och för HNS enhet för somatisk vård av barn, för allmänsjukhuspsykiatrin, Hyvinge ungdomspsykiatriska poliklinik, Nurmijärvi poliklinik för affektiva störningar samt för Hyvinge dagavdelning. Hyvinge stad kommer att förfoga över åtta avdelningar som hör till hälsocentralssjukhuset, rehabiliteringstjänster och lokaler för specialiserade medarbetare, en psykosocial enhet (A-kliniken, enhet för psykiatrin), kontor för den effektiviserade hemvården och en enhet för utskrivning. Målet med HNS och Hyvinge samprojekt är att sammanslå primärhälsovårdens och den specialiserade sjukvårdens tjänster i en enhetlig servicehelhet, där diagnostisering av patienten, patientens sjukdomar och rehabilitering av patienten sköts på bästa möjliga sätt genom att dra nytta av samarbete och nya typer av serviceformer. Målet är att åstadkomma så omfattan-

27 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (71) FULLMÄKTIGE de samarbete som möjligt samt stora synergifördelar i samanvändningen av lokalerna, inom stödtjänsterna och de tekniska tjänsterna. Byggnadsinvesteringen är viktig dels på grund av att efterfrågan på hälsotjänster har ökat, men också eftersom HNS sjukhusbyggnad i Hyvinge måste byggas om. Hyvinge sjukhus bäddavdelningar 3 och 4, som är från år 1975, har ett brådskande renoveringsbehov. Vid ombyggnad försvinner 50 patientplatser från dessa stora avdelningar, då de flesta rummen för 2-4 personer byggs om till enkelrum. Också sjukhusets lokaler för öppenvården är otillräckliga och utspridda; kirurgiska poliklinikens verksamhet sköts i huvudsak i tillfälliga lokaler i en barack. Enligt uppskattningar kommer platsbehovet vid dagsjukhuset på Hyvinge sjukhus att öka markant. Lokalerna för avdelningarna och poliklinikerna för somatisk vård av barn, som stod klara i början av 1980-talet, är olämpliga med tanke på nuvarande behov och det är klokt att bygga en helt ny enhet för barn och en jourmottagning för barn i anslutning till den. Barnenhetens lokaler som blir lediga kan med små förändringar byggas om så att de lämpar sig för poliklinik- och dagsjukhusverksamheten för vuxna. Styrelsen godkände den 11 mars ett intentionsavtal mellan HNS och Hyvinge stad angående lokalarrangemangen och samarbetet på sjukhusområdet i Hyvinge. Kostnadskalkylen för nybyggnaden var enligt intentionsavtalet 61 miljoner euro. När intentionsavtalet hade godkänts upprättades för projektet en projektplan, daterad den 16 oktober 2014, där man fastställer vilka lokaler som ska byggas samt projektets exakta omfattning, tekniska egenskaper och kostnader. Byggnadens bruttoarea är enligt projektplanen ,5 brm2. Kostnadskalkylen är euro, varav nybyggnadens andel uppgår till euro och den sammanlagda kostnaden för renovering av förbindelsetunneln, datasystem och förändring av den ovanjordiska parkeringen uppgår till euro. Jämfört med intentionsavtalet ingår datasystem och -teknik samt parkeringsanläggningen och kostnaderna för dessa i projektplanen. Beräknat utifrån hela kostnadskalkylen är kvadratmeterpriset euro/brm2. Av de sammanlagt nyttokvadratmetrarna enligt nybyggnadens lokalprogram utgör HNS lokaler nyttokvadratmetrar. För HNS byggs en bäddavdelning för vuxna med 30 patientplatser (infektionsavdelning), en bäddavdelning för barn, en barnpoliklinik och en jourmottagning för barn samt lokaler för allmänsjukhuspsykiatrin, ungdomspsykiatriska polikliniken, polikliniken för affektiva störningar och dagavdelningen. Hyvinge stad koncentrerar alla sina hälsocentralsbäddavdelningar, rehabiliteringstjänster, en psykosocial enhet samt lokaler för den effektiviserade hemvården till byggnaden. Projektet ökar Hyvinge sjukvårdsområdes lokalkostnader med cirka 1,8 miljoner euro per år. När nybyggnaden står klar ska HNS hyra de lediga

28 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (71) FULLMÄKTIGE bäddavdelningarna av Hyvinge stad. Enligt intentionsavtalet ska hyran för dessa vara cirka 0,9 miljoner euro per år. Sammanlagt betyder detta en engångsökning på cirka 2,7 miljoner euro på lokalkostnaderna under åren I projektplanen uppskattas att andra kostnader än lokalkostnaderna som Hyvinge sjukhus svarar för kommer att öka med cirka 4,5 miljoner euro per år efter att nybyggnaden har tagits i bruk. Av detta belopp utgör personalkostnaderna 2,1 miljoner euro och andra omkostnader 2,4 miljoner euro. Målet är att förbättra och effektivisera verksamheten, bland annat genom att markant öka andelen tjänster som utförs dagtid, minska förlängningen av vårdtider på grund av infektioner, höja produktiviteten av arbetsinsatser genom att inrikta dem på nya sätt och höja lokaleffektiviteten genom samanvändning av lokaler samt genom att ordna alla centrala stödtjänster i samverkan med staden. Enligt planerna ska personalstyrkan ökas endast vid infektionsavdelningen för vuxna, trots att antalet patienter inom den specialiserade sjukvården förutspås öka kraftigt. Nybyggnaden är en viktig del av den övergripande utvecklingen av Hyvinkään Sairaalanmäki. När nybyggnaden är klar kan Hyvinge sjukhus stora akutbäddavdelningar renoveras och uppdateras till moderna krav. När nybyggnaden står färdig får den specialiserade sjukvården två bäddavdelningar vid hälsocentralssjukhuset som färdigställdes år Dessa ska ersätta bortfall av patientplatser och fungera som tillfälliga lokaler under renoveringen. Med ändamålsenliga lokaler minskar också det nuvarande lokalbehovet. Till exempel minskar det sammanlagda lokalbehovet vid polikliniken för affektiva störningar, dagavdelningen och allmänsjukhuspsykiatrin med cirka 500 m2 jämfört med det nuvarande. I HNS strategi har man som prioriterade områden för de närmaste åren valt effektivitet, kundorientering, konkurrenskraft och samarbete med primärhälsovården. Ett centralt mål för social- och hälsovårdsreformen är att jämna ut klyftor mellan den specialiserade sjukvården och primärhälsovården. I utvecklingen av verksamhetsmodellerna för nybyggnaden har man bundit sig till att avveckla alla överlappningar både inom medicinska tjänster och stödtjänsterna. I vårdarbetet är det experterna som rör på sig, inte patienten. I fortsättningen kommer patienter inom Hyvinge sjukvårdsområde inte att förflyttas mellan organisationer mitt under pågående akutvård, utan patienten flyttas från akutvården och den elektiva vården direkt till rehabilitering i hemmet, till "rehabilitering av konvalescenter" vid hälsovårdscentralen på hemorten eller till krävande anstaltsrehabilitering vid områdets rehabiliteringssjukhus Kiljava. Målet är att serviceprocessen hemifrån hem, som man planerat noga tillsammans med primärhälsovården, ska ge både ekonomiska fördelar och konkurrenskraft med hänsyn till klienterna. Utöver lokalprojektet påverkar också införandet av ett gemensamt patientdatasystem (Apotti) utförandet av och tidsplanen för de verksamhetsrelaterade målen.

29 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (71) FULLMÄKTIGE Hyvinge sjukhus har sedan år 1997 ordnat nattjouren vid hälsovårdscentralen för områdets kommuner som sjukhusverksamhet enligt en modell som enligt kraven i den nya jourförordningen bör tillämpas. Hyvinge stads hälsocentralsjour har i sin helhet ordnats av Hyvinge sjukhus sedan år Öppettiderna för hälsocentralsjouren i de övriga kommunerna har förkortats stegvis och efter att jourförordningen trädde i kraft har kommunerna börjat komma med önskemål om att snabbt koncentrera jourverksamheten ytterligare. Även om jourområdet redan utvidgats en gång, är de nuvarande lokalerna inte tillräckliga för en ytterligare koncentration av hälsocentralsjouren. I anslutning till det gemensamma byggprojektet kommer man att på plan ett renovera separata lokaler för hälsocentralssjukhusets jourmottagning för barn, vilket också är ett krav enligt jourförordningen. Tjänsterna inom den specialiserade sjukvården och primärhälsovården placeras i nybyggnaden patientorienterat och genom att rationalisera funktioner. Till exempel har båda parternas missbrukar- och mentalvårdstjänster koncentrerats till plan två och tjänsterna för infektionspatienter till plan fem. I planeringen har man eftersträvat ekonomiskt hållbara gemensamma lösningar, lokaler som enkelt kan modifieras och hög lokaleffektivitet. Fastighetsbolagets extraordinarie bolagsstämma den 26 november 2014 beslutade att kapitalisera fastighetsbolaget genom en aktieemission mot vederlag om euro. Av emissionen betalas 61,71 procent av staden och 38,29 procent av HNS. I aktieemissionen tecknade vardera aktieägaren de aktier som berättigar till innehav av de lokaler som i projektplanen allokerats till den ifrågavarande aktieägaren. Aktionärsavtal, övriga avtal och ändring av bolagsordningen Aktieägarna har under september-november i samarbete utarbetat ett mångsidigt och omfattande avtalspaket. Som kompletterande material 1 finns ett utkast till aktionärsavtal utan bilagor. Med aktionärsavtalet garanteras ett jämlikt bemötande av båda parterna och ramvillkoren som behövs för en genomskinlig verksamhet, oavsett hur ägarandelarna fördelas. Bolagets styrelse består av fem ordinarie medlemmar och två suppleanter. Hyvinge utser tre medlemmar och HNS två. Styrelseordförande är en styrelsemedlem som utsetts av Hyvinge stad. Åtminstone i detta skede kommer bolagets verkställande direktör att vara en utomstående disponent. Genom att anta aktionärsavtalet förbinder sig avtalsparterna till nybyggnadsprojektet och till att slutföra det. Om man utifrån entreprenadanbud eller av någon annan orsak kan bedöma att det finns risk för att överskrida totalkostnaden, förbinder sig avtalsparterna till att på ett sätt som de gemensamt kommer överens om skära ned kostnaderna eller lösa situationen på något

30 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (71) FULLMÄKTIGE annat sätt så att projektets slutförande inte äventyras. Vid behov lämnas ärendet i god tid för behandling till beslutande organ hos avtalsparterna. Nybyggnadsprojektet genomförs av fastighetsbolaget och redovisas i dess balansräkning. Projektet finansieras med andelar som är i proportion med ägarandelarna, med andra ord så att staden finansierar 61,71 procent och HNS 38,29 procent. Finansiering sker genom att betala sammanlagt euro som teckningspris för aktier som berättigar till innehav av nybyggnaden. Detta belopp fördelas på så sätt att HNS andel är euro och stadens andel euro och på så sätt att aktieägarna förbinder sig till att gå i borgen för fastighetsbolagets lån, vars belopp får vara högst euro. På samma sätt finansieras eventuella kostnader för åtgärdande av fel som inträffat i samband med byggandet enligt projektplanen och som inte kan debiteras av den aktör som orsakat felet. Aktieägarna har inga andra finansieringsskyldigheter inom ramen för nybyggnadsprojektet. Efter aktieemissionen är bolagets nya aktiekapital ,92 euro. I anslutning till nybyggnadsprojektet byggs en parkeringsanläggning på två plan med cirka 300 bilplatser. Fastighetsbolaget ansvarar för byggandet av anläggningen. Fastighetsbolaget hyr markområdet som behövs för parkeringsanläggningen av HNS. Om projektplanen efter gemensam överenskommelse ändras på ett sådant sätt att förändringen leder till ökade kostnader för lokaler som förvaltas av den ena aktieägaren, ska man samtidigt komma överens om hur kostnaderna på grund av förändringen ska fördelas jämnt. Likadant förfaringssätt gäller om nybyggnaden planeras avvikande från den godkända projektplanen på ett sådant sätt att användningssyftet för lokaler som någondera aktieägaren förvaltar ändras och om förändringen leder till att byggkostnaderna ökar. Eventuell minskning av byggkostnaderna för lokalerna ska inte leda till ändring av antalet aktier. Aktieägarna konkurrensutsätter tillsammans lånet som bolaget behöver under våren Man skulle dock redan nu behöva en förbindelse från båda organisationernas fullmäktige om att borgen beviljas, även om det egentliga borgensbeslutet fattas först senare när lånevillkoren är kända. Borgensbeslutet fattas av HNS fullmäktige i juni Utöver aktionärssavtalet omfattar projektet tre markarrendeavtal, ett avtal om lokaluthyrning och ett verksamhetsrelaterat avtal. Dessutom ska Kiinteistö Oy Hyvinkään Sairaalanmäkis bolagsordning ändras så att man inför en ny serie aktier för nybyggnaden, av vilka Hyvinge stad och HNS tecknar de aktier som motsvarar de lokaler som respektive aktör ska förvalta. Hyvinge stads koncernsektion och sektion för stödtjänster behandlade ärendet den 1 december Stadsstyrelsen ska behandla ärendet den 15 december 2014 och stadsfullmäktige i januari-februari 2015.

31 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (71) FULLMÄKTIGE HNS teckning av aktier till ett värde av euro kan under år 2014 genomföras inom ramen för investeringsprogrammet för Således borde HNS kunna teckna aktierna under år Enligt 7 i kap. 9 i aktiebolagslagen ska beslut om emission mot vederlag anmälas för registrering i handelsregistret senast en månad efter emissionsbeslutet. Försummelse av denna tidsfrist leder dock inte till att emissionen förfaller och det påverkar inte heller på något sätt emissionens teckningsoch betalningstid. Nya aktier som emitteras kan däremot anmälas för registrering först efter att de tecknats och betalats, vilket enligt 14 i kap. 9 i aktiebolagslagen ska ske inom fem år från emissionsbeslutet. Försummelse av denna tidsfrist leder till att emissionen förfaller. I den tilltänkta emissionen för Kiinteistö Oy Hyvinkään Sairaalanmäki kan aktieägarna teckna och betala aktierna vid olika tider. HNS tecknar aktierna år 2014 och betalar dem först när också Hyvinge tecknat sina aktier. Beslutsfattande Koncernsektionen behandlade ärendet på sitt möte den 13 mars Koncernsektionen konstaterar att 1. generalplanen för Hyvinge sjukhus är från år 2011; 2. HNS styrelse har den 11 mars 2013 godkänt ett intentionsavtal för projektet. HNS och Hyvingen stad undertecknade intentionsavtalet den 30 maj Den andra avtalsparten ska alltid kunna lita på HNS som en pålitlig avtalspart; 3. i HNS strategi avser man att som tre prioriterade områden för 2015 välja 1. effektivitet och kundorientering, 2. konkurrenskraft och 3. samarbete med primärhälsovården. Ett av de mest centrala målen för social- och hälsovårdsreformen är att jämna ut klyftor mellan den specialiserade sjukvården och primärhälsovården. Hyvinge stads och HNS gemensamma byggprojekt har som mål att främja alla tre prioriterade områden. Det är fråga om ett nytt verksamhetssätt för den specialiserade sjukvården och primärhälsovården; 4. Med undantag av teckning av aktiekapitalet ingår projektet inte i HNS investeringsplan. Projektets kostnader täcks med interna hyror som i sin tur är inkluderade i priserna för Hyvinge sjukhus tjänster; och 5. Hyvinge sjukhus är byggt år Projektet är viktigt även med tanke på ombyggnaden av Hyvinge sjukhusbyggnad, som i vilket fall som helst måste göras. Om HNS fullmäktige godkänner beslutsförslaget åligger det HNS styrelse att godkänna den nya bolagsordningen och det nya aktionärsavtalet, hyreskontrakten och det verksamhetsrelaterade avtalet.

32 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (71) FULLMÄKTIGE Styrelsen beslutade vid sitt möte den 17 november att godkänna projektplanen om projektets genomförande som en bindande plan för de lokaler som HNS kommer att förfoga över och att föreslå till fullmäktige att aktierna tecknas och betalas samt att borgensförbindelse i enlighet med beslutsförslaget beviljas. Styrelsen Fullmäktige beslutar att HNS tecknar och betalar euro av aktieemissionen som har ett värde på tre miljoner euro och som Kiinteistö Oy Hyvinkään Sairaalanmäki riktar till sina aktieägare; och förbinder sig till att gå i borgen för det lån som fastighetsbolaget behöver för nybyggnadsprojektet och vars belopp får vara högst euro med en borgenssumma som motsvarar HNS ägarandel (38,29 %) Beslut Förslaget godkändes.

33 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (71) FULLMÄKTIGE BEVILJANDE AV PROPRIEBORGEN FÖR HYVINKÄÄN RAVITSEMUSPALVELUT OY:S LÅN 288/00/04/00/2014 FMGE 29 Hyvinkään Ravitsemispalvelut Oy är ett bolag som grundats av Hyvinge stad (60 %) och Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (40 %) år 2013 som producerar kosthållsservice och är en anknuten enhet i förhållande till sina ägare. Bolaget producerar kosthållstjänster och branschrelaterade experttjänster främst för sina ägares behov. Bolagets kunder är Hyvinge stads skolor och daghem, stadens och samkommunen HNS patienter som får vård i Hyvinge samt stadens och samkommunens personal. Bolaget kommer att påbörja sin storskaliga produktion i lokaler som hyrs ut och har renoverats av samkommunen HNS på Hyvinge sjukhusområde. Hyvinkään Ravitsemispalvelut Oy har av samkommunen HNS bett om proprieborgen som säkerhet för en 40 % andel av ett lån på 1,2 milj. euro som gäller investeringar i utrustning. Det gemensamma kökets utrustning har ingått i affärsverket Raviolis utrustningsinvesteringar under åren Enligt aktieägaravtalet löser bolaget in utrustningen till ett bokfört värde som beräknas uppgå till 1,75 milj. euro. Lånet är avsett att lyftas Bolaget kan inte ställa en motsäkerhet för borgen. Hyvinge stad har i samarbete med Hyvinkään Ravitsemispalvelut Oy begärt anbud av penninginstitut på ett lån på 1,2 milj. euro för att finansiera investeringarna i utrustning. Hyvinkään Ravitsemispalvelut Oy:s styrelse beslutade vid sitt möte att lyfta ett lån på 1,2 milj. euro hos Kommunfinans Abp enligt följande villkor: lånetid 10 år, jämna amorteringar som börjar ett år efter att lånet lyfts och ränta Euribor 6 mån. med en fast marginal på 0,80 % p.a. Som säkerhet för Kommunfinans lån är ägarnas proprieborgen i förhållande till sina ägarandelar. Fullmäktiges beslut om borgen ska vara lagakraftvunnet innan krediten lyfts. Samkommunens fullmäktige beslutade vid sitt sammanträde ( 28) om principerna för finansieringsverksamheten. Enligt principerna kan samkommunen HNS genom prövning från fall till fall bevilja borgen för dotterbolagens, de samägda samfundens och intressebolagens bank- eller finansinstitutslån. Bolagets verksamhet hör till samkommunens verksamhetsområde och bolagets verksamhet snedvrider inte konkurrensen inom dess verksamhetsområde. En aktör av motsvarande storlek finns inte inom verksamhetsområdet. Styrelsen Fullmäktige beslutar att samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt ger proprieborgen för ett belopp som motsvarar samkommunens ägarandel (40,0 %) för det lån på högst 1,2 milj. euro som Kommunfinans Abp beviljat för en lånetid på högst 10 år som säkerhet för lånet som gäller Hyvinkään Ravitsemispalvelut Oy:s investering i utrustning, förutsatt att den andra huvudägaren Hyvinge stad fattar ett likalydande beslut om proprieborgen som motsvarar stadens ägarandel (60,0 %). att justera protokollet för detta ärendes del vid sammanträdet. Beslut Förslaget godkändes.

34 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (71) FULLMÄKTIGE GODKÄNNANDE AV LÅNEAVTAL MED EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN 629/02/02/2013 FMGE 30 Samkommunen HNS har bett Europeiska Investeringsbanken finansiera samkommunens investeringsprogram för med en andel på 200 miljoner euro. Europeiska Investeringsbanken har godkänt investeringen. Det investeringsprogram som Europeiska Investeringsbanken finansierar består av samkommunens bygginvesteringar på sammanlagt cirka 281 miljoner euro och investeringar i undersöknings- och vårdutrustning på cirka 151 miljoner euro. De investeringar som finansieras av Europeiska Investeringsbanken är inkluderade i de investeringsplaner som fullmäktige godkänt. Europeiska Investeringsbankens experter besökte i maj 2014 Mejlans sjukhusområde och bekantade sig utförligt med samkommunens verksamhet, investeringsprogram och investeringsobjekt. Europeiska Investeringsbanken har tidigare finansierat samkommunens investeringsprogram för med 170 miljoner euro och investeringsprogrammet för med 70 milj. euro. Enligt det framförhandlade avtalet kan den första finansieringsandelen på 100 miljoner euro lyftas högst i fem rater där beloppet för en rat är minst 20 miljoner euro. Finansieringen kan utnyttjas inom 48 månader från dagen för undertecknandet av avtalet. Lånetiden är högst 20 år. Lånet är utan säkerhet. Lånet kan lyftas antingen till en rörlig ränta eller fast ränta. Banken tillställs årligen en rapport om framskridandet och utfallet av investeringsprogrammet fram till år 2017, varefter den slutliga rapporten ges till banken senast Om en betydande volym av den egendom som finansierats av banken föryttras ska bankens samtycke inhämtas i förväg. I det framförhandlade nya avtalet har lagts till en övervaknings- och rapporteringsskyldighet relaterad till penningtvätt, den gråa ekonomin och annan brottslig verksamhet, vilka också kommer att inkluderas i samkommunens och HNS-Fastigheter Ab:s upphandlingsavtal efter att finansieringsavtalet undertecknats. Avtalsvillkoren följer i övrigt i allt väsentligt de avtal som tidigare ingåtts med Europeiska Investeringsbanken. Avsikten är att avtalet med Europeiska Investeringsbanken undertecknas i december I samband med att avtalet undertecknas lyfts lånet inte ännu. När finansieringsbehovet blir aktuellt bedömer samkommunen andra tillgängliga finansieringskällor och deras villkor i förhållande till den finansiering Europeiska Investeringsbanken erbjuder. Samkommunen kan också ta finansiering av någon annan finansiär såvida finansiärens villkor är totalekonomiskt förmånligare än Europeiska Investeringsbankens finansiering.

35 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (71) FULLMÄKTIGE Styrelsen Fullmäktige beslutar 1. att befullmäktiga samkommunens verkställande direktör och ekonomidirektör att tillsammans godkänna och underteckna finansieringsavtalen på 200 miljoner euro i en eller flera rater mellan Europeiska Investeringsbanken och samkommunen HNS för att finansiera investeringsprogrammet för åren Lånen lyfts inom ramen för de årliga befogenheterna för lånelyft som fastställs i samband med godkännandet och verkställigheten av budgeten. 2. att justera protokollet för detta ärendes del vid sammanträdet. Beslut Förslaget godkändes.

36 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (71) FULLMÄKTIGE FÖRSLAG TILL INDRAGNING AV BALANSENHETERNA IT-FÖRVALTNINGEN OCH HJÄLPME- DELSCENTRALEN 618/00/01/02/2009 FMGE 31 Balansenheterna IT-förvaltningen och Hjälpmedelscentralen föreslås att upphöra från och med Föreslås att av balansenheten IT-förvaltning bildas ett resultatområde och enligt ett tidigare styrelsebeslut att verksamheten vid balansenheten Hjälpmedelscentralen överförs att bli en del av HUCS sjukvårdsområde resultatområdet HUCS Internmedicin och rehabilitering från Eftersom balansenheten IT-förvaltning producerar tjänster närmast för samkommunen HNS interna enheter har det visat sig att en balansenhet som organisatorisk form är oändamålsenlig. De avskrivningar som föranleds av investeringarna i datasystem påförs också i fortsättningen resultatområdet IT-förvaltning och de inkluderas i IT-förvaltningens servicepriser. Förvaltningsförändringen från balansenhet till resultatområde förändrar inte IT-förvaltningens organisatoriska ställning och påverkar inte heller enhetens ledning eller den interna organiseringen. Datasystemen stödjer den sjukvårdsrelaterade tjänsteproduktionen och det är viktigt att integrera systemen så att de blir en fast del av den övergripande verksamhetsplaneringen på grund av den kommande social- och hälsovårdsreformen och patientdatasystemens systemutveckling (Apotti-projektet). Efter den förändring som nu föreslås har samkommunen inte kvar en enda balansenhet. De indragna enheternas balansräkning föreslås att tas in i moderbolagets balansräkning rad för rad med eliminering av de interna posterna. Balansenheten Hjälpmedelscentralens lån på ,00 återgår och den för år 2014 upplupna räntan debiteras. Föreslås att balansenheten IT-förvaltnings grundkapital på ,83 upphävs. Styrelsen Fullmäktige beslutar att dra in balansenheterna IT-förvaltningen och Hjälpmedelscentralen räknat från för de indragna enheternas del tas balansräkningen per in i moderbolagets balansräkning (dvs. HNS) post för post. Hjälpmedelscentralens lån på ,00 återgår och upplupen ränta för år 2014 debiteras. Balansenheten IT-förvaltnings grundkapital på ,83 upphävs. Beslut Förslaget godkändes.

37 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (71) FULLMÄKTIGE FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR 2015 OCH EKONOMIPLAN FÖR FMGE 32 Allmänt Budgeten för 2015 och ekonomiplanen för bygger på den gällande strategin. Vid uppgörandet av budgeten varje år utarbetas också riktlinjer som siktar på att uppnå operativa och strukturella lösningar som förbättrar produktiviteten och bromsar upp ökningen av kostnaderna på det sätt som avses i strategin. I budgeten fastställs samkommunens mål för ekonomiplaneperioden och anges de tillgängliga resurserna för uppnåendet av målen samt de investeringar som stödjer uppnåendet av målen och styr sjukhusens verksamhetskapacitet i fråga om kvantitet, kvalitet och placering. Samkommunen HNS uppgör ekonomiplanen för tre år. Avvikande från de övriga delområden är ekonomiplaneperioden för investeringar fyra år Fullmäktige godkänner budgeten för 2015 på samkommunsnivå. Dessutom fastställer fullmäktige affärsverkens och dotterbolagens mål. I december fastställer styrelsen i sin tur sjukvårdsområdenas och de övriga resultatområdenas (IT-förvaltningen, Samförvaltningen, Företagshälsovård, Lokalcentralen och Extern revision) driftsplaner efter att fullmäktige fastställt budgeten. På grund av det som framförs ovan har endast mycket sammanfattade nyckeltal för resultatområdena upptagits som tilläggsinformation i den budgethandling som ska godkännas i fullmäktige. Under ekonomiplaneperioden utvecklas årsplaneringsprocessen långsiktigt så att den i allt högre grad betonar innehållsmässig planering av verksamheten. Det innebär att man planerar omständigheter som har inverkan på slutresultatet, inte endast slutresultatet i euro. Detta gör planeringsprocessen mer transparent och förhållandena mellan orsak och verkan i verksamheten mer synliga. Förändringen kräver att cheferna görs med delaktiga och engagerade för planeringen av verksamheten än tidigare. Tyngdpunkten inom den innehållsmässiga planeringen för år 2015 låg på ambitionen att smidigt kombinera planeringen av arbetsinsatsen och personalkostnaderna på så sätt att den i budgeten upptagna arbetsinsatsen som behövs för serviceproduktionen och de sammanlagda personalkostnaderna är sinsemellan jämförbara. Beredningen av budgetförslaget och ekonomiplanen har i enlighet med strategin utgått från att produktiviteten ska öka med 1,5 procent 2015 och med minst 1 procent Ökad produktivitet och lyckad kostnadshantering möjliggör en konkurrenskraftig prissättning som täcker kostnaderna. Målet om att förbättra produktiviteten främjar en kontinuerlig förbättring av verksamheten i enlighet med HNS strategi. Målet är att kunna producera mer än tidigare med samma resurser eller att åstadkomma den nuvarande produktionen med mindre resurser. En förbättring av produktiviteten förutsätter en målmedveten och långsiktig utveckling av

38 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (71) FULLMÄKTIGE rutiner och processer där man eliminerar eventuellt svinn och genomför omstruktureringar (t.ex. utveckling av funktioner på HNS-nivå samt förbättringar i arbetsfördelningen mellan sjukhusen). Produktiviteten förbättras med metoder som främjar optimeringen på helhetsnivå. Att effektivisera verksamheten och förbättra produktiviteten är en integrerad del av den dagliga verksamheten. Med förbättring av produktiviteten avses att avkastningen ska öka mer än kostnaderna. Förbättring av produktiviteten förutsätter att verksamheten och processerna förbättras kontinuerligt. Centrala områden inom förbättringen av HNS produktivitet är följande: 1. Förbättring av smidigheten i processerna och vårdkedjorna 2. ökning av arbetets produktivitet (bl.a. genom korrekt dimensionering av personal, flexibla arbetstider, främjande av kompetens och engagemang, utnyttjande av incitament samt belöning av produktivitetsförbättringar), 3. effektivare utnyttjande av kapacitet (lokaler och utrustning), 4. eliminering av överlappningar, ändamålsenlig centralisering av funktioner samt skalfördelar, 5. nya sätt att arbeta samt innovationer. Vid sidan av de målen för förbättring av produktiviteten har många produktivitetsförbättrande åtgärder också inverkan på vårdens kvalitet och verkan. Som jämförelsegrund för budgetförslaget för 2015 används prognosen för 2014 ("7+5"), som utarbetades i september. Den i september 2014 uppgjorda årsprognosen används systematiskt i allt budgetmaterial både på samkommunsnivå och på enhetsnivå. Prognosen för 2014 som presenteras i budgetmaterialet innehåller inte den eventuella ökningen av de kumulativa avsättningarna för patientförsäkringar eftersom ärendet fortfarande är under behandling. Patientförsäkringscentralens styrelse behandlar ärendet Bestämmelser i kommunallagen som berör budgeten I 65 i kommunallagen bestäms följande: I budgeten tas in de anslag och beräknade inkomster som verksamhetsmålen förutsätter samt visas hur finansieringsbehovet ska täckas. Anslag och beräknade inkomster kan tas in till brutto- eller nettobelopp. Budgeten består av en driftsekonomi- och resultaträkningsdel samt av en investerings- och finansieringsdel. Budgeten ska iakttas i kommunens/samkommunens verksamhet och ekonomi. Beslut om ändringar i den fattas av fullmäktige. En totalreform av kommunallagen avses träda i kraft i början av Enligt förslaget skulle skyldigheten att täcka underskottet och förfarandet för kriskommuner också utsträckas till att gälla samkommuner. Enligt kommunallagen ska ekonomiplanen vara i balans eller visa överskott under en planeperiod på högst fyra år, om det inte beräknas uppkomma överskott i balansräkningen för det år budgeten görs upp. Om underskott

39 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (71) FULLMÄKTIGE i balansräkningen inte kan täckas under planeperioden, ska i anslutning till ekonomiplanen fattas beslut om specificerade åtgärder (åtgärdsprogram), genom vilka det underskott som saknar täckning ska täckas under en period som fullmäktige särskilt fastställer(skyldighet att täcka underskott). Målsättningar för verksamheten och ekonomin på samkommunnivå; strategiska tyngdpunkter och nyckelmål samt operativa mål för den dagliga verksamheten år 2015 Måluppställningen och målen för verksamheten på samkommunsnivå enligt budgeten för 2015 och ekonomiplanen för grundar sig på HNS strategi för , som godkändes av fullmäktige den 19 oktober Strategin genomförs med hjälp av årsplanerna och budgeten. Medlemskommunernas ekonomiska situation beaktas i måluppställningen och i de operativa målen. Långsiktiga utvecklingsprogram för verksamheten genomförs på alla sjukvårdsområden och inom stödtjänsterna i samarbete med medlemskommunerna. I budgeten, som ska godkännas av fullmäktige, innefattas de årliga insatsområdena och nyckelmålen för åren samt indikatorer och målvärden för dessa. Insatsområdena och målen härleds ur strategin. I budgeten för 2015 görs måluppställningen klarare än tidigare på så sätt att de långsiktigare strategiska målen och de operativa målen för den dagliga verksamheten skiljs åt klarare från varandra. Dessutom minskas antalet strategiska tyngdpunkter, och därigenom inriktas utvecklingen av verksamheten på genomförandet av de utvalda nyckelmålen effektivare än tidigare. Valkriterier för de strategiska tyngdpunkterna och nyckelmålen för åren är de förändringar i hälso- och sjukvårdens verksamhetsmiljö som redan skett eller som väntas ske samt de krav på förändringar som de ställer på HNS verksamhet. Även ambitionen att effektivt utnyttja förändringarna i omvärlden och behovet av anpassning till de framtida förändringarna har varit valkriterier för tyngdpunkterna och nyckelmålen. Löfte till patienten: Vi ger förstklassig, säker och effektiv vård Löfte till ägarna: Vi arbetar effektivt och produktivt Som strategiska tyngdpunkter och nyckelmål för åren har valts följande områden: * Effektivitet och kundorientering/kundupplevelsen * Konkurrensförmåga * Samarbete inom primärvården (PTH) Operativa mål för den dagliga verksamheten ställs på följande delområden; kvalitet, patientsäkerhet, tjänsternas tillgänglighet, undervisning och forskning, ekonomi samt patient- och kundtillfredsställelse. Syftet med genomförandet av de strategiska nyckelmålen och de operativa målen för

40 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (71) FULLMÄKTIGE den dagliga verksamheten är att åstadkomma permanenta verksamhetsmodeller som förbättrar verksamhetens kvalitet och produktivitet och bromsar upp kostnadsökningarna. Nedan presenteras helheten för måluppställningen för år Antalet separata mål är sammanlagt 20; 4 strategiska nyckelmål och 16 operativa mål för den dagliga verksamheten. Budgetens bindande verkan De strategiska nyckelmålen och de operativa målen med indikatorer och målsatta indikatorvärden för den dagliga verksamheten beskrivs i kapitel 2 i budgetdokumentet. På samkommunnivå består de för fullmäktige bindande målen av sex ekonomiska mål. Som mål för ekonomiplaneperioden fastställds en balanserad ekonomi. Utgångspunkten är att det ackumulerade underskottet från tidigare räkenskapsperioder (-2,7 milj. euro) täcks under Resultatmålet för 2015 är ett underskott på 1,5 miljoner euro och det årliga resultatmålet för ekonomiplaneåren är ett nollresultat, varvid årsbidraget är lika med avskrivningarna. Det bindande ekonomiska målet på samkommunsnivå för budgetåret 2015 är samkommunens bindande nettokostnader, vilket gör det möjligt att flexibelt beakta verksamhetsintäkter, förändringar i finansiella poster och annan försäljning än försäljning till medlemskommunerna. Med bindande nettokostnader avses kostnader för serviceproduktionen inom den specialiserade sjukvården som hänförs till medlemskommunerna.

41 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (71) FULLMÄKTIGE De bindande nettokostnaderna är lika med medlemskommunernas betalningsandel med avdrag för räkenskapsperiodens resultat (ett underskott ökar de bindande nettokostnaderna och ett överskott minskar de bindande nettokostnaderna). Som bindande mål för investeringarnas del uppställs det sammanlagda beloppet för resultatområdenas investeringar, inkl. små utrustnings- och byggprojekt. Varje enskilt projekt som kostnadsuppskattas till minst 10 miljoner euro ska godkännas av fullmäktige. Som bindande mål för samkommunens finansieringsbudget uppställs maxbeloppen för ökningarna och minskningarna av långfristiga lån samt nettoförändringarna i utlåningen. Bindande mål euro Räkenskapsperiodens resultat Bindande nettokostnader Resultatområdenas investeringar sammanlagt Ökning av långfristiga lån Minskning i långfristiga lån Förändringar i utlåning, netto Budgetens och ekonomiplanens struktur Ekonomiplanen är uppgjord för tre år, varav det första är budgetåret. Genom budgeten godkänner fullmäktige på styrelsens förslag målen för samkommunens verksamhet och ekonomi. En investeringsplan upprättas för fyra år. I budgetdokumentet, som behandlas i fullmäktige, upptas i enlighet med revisorns anvisningar, resultatområdenas centrala nyckeltal, även om styrelsen godkänner resultatområdenas driftplaner. För affärsverken presenteras deras budgetar och ekonomiplaner samt för dotterbolagen (HNS-Fastigheter Ab, Uudenmaan Sairaalapesula Oy) presenteras budgetarna, som också innehåller de operativa och ekonomiska målen. Samkommunens fullmäktige godkänner de mål som uppställs för affärsverkens och dotterbolagens verksamhet och ekonomi. Styrelsen godkänner resultatområdenas driftplaner efter att fullmäktige fastställt budgeten. Varje sjukvårds- och resultatområde och stödenhet har utarbetat en mer detaljerad driftplan för respektive enhet. Om de enhetsspecifika driftplanerna utarbetas följande sammandrag: Sjukvårds- och resultatområden, Stödtjänsterna i anslutning till sjukvården, Övriga stödtjänster.

42 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (71) FULLMÄKTIGE De viktigaste förändringarna i budgeten i fråga om verksamheten och strukturerna I medlemskommunernas betalningsandel ingår nya operativa ändringar på 10,0 milj. euro samt ändringar i verksamheten som överförs från 2014 till ett belopp av 2,26 milj. euro. Ändringar som gäller datasystem och IT 4 milj. euro (bl.a. Apotti) HUCS sjukvårdsområde cirka 5 milj. euro (ibruktagandet av tornsjukhuset i Mejlans, slutförandet av byggarbetet på tilläggsbyggnaden för jouren och enheten för brandskador i Jorvs sjukhus) Förstärkandet av verksamheten inom barnpsykiatri i Hyvinge sjukvårdsområde 0,45 milj. euro De viktigaste ändringarna i arbetsfördelningen mellan HNS och medlemskommunerna som ingår i budgeten: Ingår i medlemskommunernas betalningsandelar; För Esbos, Grankullas och Kyrkslätts del att samjouren i Jorv överförs till HNS (3,6 milj. euro). Verksamheten vid samjouren i Jorv har integrerats till en enda helhet på så sätt att jourbesöken inom primärvården och den specialiserade sjukvården inte längre specificeras separat. De på kommunala förhandlingar baserade tekniska nivåjusteringarna av betalningsandelarna (sammanlagt 3,9 milj. euro) Övriga Samjourverksamheten i Borgå sjukhus fr.o.m. 1.3 (1,7 milj. euro) Samjourverksamheten i Lojo sjukhus fr.o.m (1,6 milj. euro) HUSLABs laboratorietjänster vid hälsovårdscentralerna i Borgå fr.o.m. 1.1 (1,3 milj. euro) HNS-Bilddiagnostiks tjänster vid hälsovårdscentralerna i Borgå och Tusby fr.o.m (1,0 milj. euro) Som en operativ ändring omfattar budgetförslaget också en ökning av kostnaderna för den prehospitala akutvården på Västra Nylands sjukvårdsområde med cirka 2 milj. euro. Kostnadsökningen beror i huvudsak på att kvalitetskraven stramats åt (lagstiftningen och uppdateringen av HNS servicenivåbeslut för den prehospitala akutvården). Hyvinkään Ravitsemuspalvelut Oy, som ägs gemensamt av Hyvinge stad och HNS, inleder omfattande produktionsverksamhet i de totalrenoverade lokalerna i Hyvinge sjukhus i februari I detta sammanhang övergår affärsverket Raviolis verksamheter samt 28 personer i Hyvinge till Hyvinkään Ravitsemuspalvelut Oy. Den viktigaste av de interna ändringarna av arbetsfördelningen inom HNS är förflyttningen av de psykiatriska verksamheterna vid Kellokoski sjukhus till resultatenheten HUCS Psykiatri (32,4 milj. euro). Åtgärden anknyter till omorganiseringen av psykiatrin inom HNS. Vårdavdelningarna specialiserade på rättspsykiatri, vård av patienter med svåra symtom och sjukhusrehabilitering av patienter med psykoser samt enheterna för boendeträning övergår till HUCS-sjukvårdsområdet.

43 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (71) FULLMÄKTIGE Även vårdavdelningarna för ungdomspsykiatri och gero- neuropsykiatri samt hela öppenvården inom ungdoms- och åldringspsykiatri övergår till HUCS. I Hyvinge sjukvårdsområde förblir avdelning 1 (akuta affektiva störningar) och avdelning 2 (akuta psykoser), som ansvarar för mottagning och behandling av akuta fall. I enlighet med styrelsens beslut ändrar HUCS organisation från och med har sjukvårdsområdet 12 kliniska resultatenheter (kompetenscentra) i stället för de tidigare sex kliniska resultatenheterna. Till följd av de interna förflyttningar och sammanslagningar som görs i anslutning till organisationsreformen inom HNS förflyttas sammanlagt 462 personer till HUCS-sjukvårdsområdet, av dem 396 från Hyvinge sjukvårdsområde, 36 personer från balansenheten Hjälpmedelscentralen och 30 personer från affärsverket HUSLAB (21 personer från Giftinformationsentralen och 9 personer från patientverksamheterna inom genetisk medicin). Verksamheterna vid balansenheten Hjälpmedelscentralen överförs i sin helhet till HUCS-sjukvårdsområdet som en del av resultatenheten HUCS Internmedicin och rehabilitering. I december fattar fullmäktige beslut om omvandlingen av balansenheten IT-förvaltning till ett resultatområde. Verkställandet av jourförordningen, som träder i kraft , har beretts i samkommunen under år 2014 i arbetsgrupper som HNS chefsöverläkare har utsett. Jourförordningens krav uppfylls i huvudsak redan i den nuvarande verksamheten på HNS-området. Förordningen om grunderna för brådskande vård och villkoren för jour av verkställs inom HNS i syfte att bedriva en kostnadseffektiv utveckling av verksamheterna. I enlighet med detta flyttas bl.a. brådskande operationer på vardagar efter klockan 18 och på veckosluten från Borgå och Västra Nylands sjukhus till HUCS sjukhus och Lojo sjukhus. Förlossningsverksamheten fortsätter sannolikt utan förändringar eftersom styrelsen beslutade att HNS söker undantagstillstånd hos SHM om att förlossningsverksamheten i Borgå sjukhus fortsätter till slutet av Den psykiatriska jouren omvandlas kostnadsneutralt till sjukhusjour, men bakjouren samordnas så att den blir effektivare. De operativa ändringarna i anslutning till förordningen träder i kraft i början av Enligt styrelsens anvisningar får verkställandet av jourförordningen dock inte öka HNS totala utgifter. Åtgärderna i anslutning till verkställandet av jourförordningen och deras ekonomiska affekter (eventuella minskningar av de totala utgifterna) ingår tills vidare inte i budgeten på grund av deras berednings- och beslutsfattningstider. Vid tidpunkten för beredandet av budgeten förs förhandlingar med Helsingfors stad om överföringen av verksamheten på fysiatriska polikliniken till HNS som HUCS-sjukvårdsområdets verksamhet från och med Helsingfors stad fattar beslut i ärendet under senare hälften av Effekterna av överföringen av den fysiatriska poliklinikens verksamhet har inte beaktats i budgetförslaget för Förhandlingar för att integrera Helsingfors stads läkemedelsförsörjning med HNS-Apoteks verksamhet har inletts. Integreringen planeras genomföras stegvis.

44 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (71) FULLMÄKTIGE Resultatanalys i budgetförslaget för 2015 Först slås läkemedelstillverkningen och den maskinella dosdistributionstjänsten samman. Enligt en preliminär målsatt tidtabell slutförs integreringen före utgången av Ett slutligt beslut om genomförandet av integreringen har inte fattats och därför beaktas detta inte i budgetförslaget för I tabellen nedan presenteras resultatanalysen för varje år under perioden 2013-BUF Prognosen för 2014 ("7+5"), som utgör jämförelsebasen för budgeten för 2015, gjordes upp i september och grundar sig på utfallet för januari-juli. Vidare sänktes den kommunala faktureringen för den prehospitala akutsjukvården på Västra Nylands sjukvårdsområde i budgetförslaget med 1,5 milj. euro, men verksamhetskostnaderna för akutvården är dock oförändrade. Budgetförslaget visar därigenom på ett underskott på 1,5 milj. euro. (1 000 euro) BS 2013 BU 2014 PROG 2014 "7+5" BUF 2015 Föränd-% BUF 15/ PROG 14 Föränd-% BUF 15/ BU 14 Medlemskommunernas betalningsandelar ,5 % 2,4 % Övriga serviceintäkter ,9 % 0,5 % Övriga försäljningsintäkter ,0 % 4,1 % Statens forsknings- och utbildningsersättning ,2 % -2,1 % Försäljningsintäkter ,6 % 2,1 % Avgiftsintäkter ,4 % 2,9 % Understöd och bidrag ,7 % -9,8 % Övriga verksamhetsintäkter ,7 % -5,2 % Verksamhetsintäkter totalt ,5 % 2,0 % Löner och arvoden ,1 % 0,2 % Lönebikostnader ,7 % 0,5 % Personalkostnader ,2 % 0,2 % Inköp av tjänster totalt ,5 % 7,7 % Material, förbrukningsartiklar och varor totalt ,5 % 2,3 % Understöd ,0 % 1,7 % Övriga verksamhetskostnader totalt ,7 % 9,7 % Verksamhetskostnader totalt ,5 % 2,0 % Driftsbidrag ,5 % 1,7 % Ränteintäkter ,0 % -51,4 % Övriga finansiella intäkter ,6 % -16,7 % Räntekostnader ,7 % -12,5 % Övriga finansiella kostnader ,1 % 0,2 % Finansiella intäkter och kostnader tot ,2 % 0,6 % Årsbidrag ,6 % 1,8 % Avskrivningar och nedskrivningar ,9 % 3,2 % Räkenskapsperiodens resultat ,5 %

45 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (71) FULLMÄKTIGE I tabellen nedan presenteras HNS bindande nettokostnader per komponent BS 2013-BUF Prognosen för 2014 ("7+5"), som utgör jämförelsebasen för budgeten för 2015, gjordes upp i september och grundar sig på utfallet för januari-juli. Bindande nettokostnader BS 2013 BU 2014 Intäkts-/kostnadsgrupp (1 000 euro) PROG 2014 BUF 2015 Verksamhetskostnader räntekostnader övriga finansiella kostnader avskrivningar = Verksamhetskostnader övriga försäljningsintäkter avgiftsintäkter understöd och bidrag övriga verksamhetsintäkter ränteintäkter övriga finansiella intäkter = Verksamhetens nettokostnader Försäljningsintäkter från sjukvårdsverksamheten Bindande nettokostnader Förändr. % jämfört med föreg. år 2,3 % 3,7 % 1,2 % Förändr.% jämfört med budgeten 2,5 % Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter Medlemskommunernas betalningsandelar omfattar den egentliga produktionen av specialiserade sjukvårdstjänster. Den andel som producerats i egen regi faktureras enligt produktifieringen som DRG-, vårddags- och besöksprodukter. I betalningsandelarna ingår även den specialiserade sjukvårdens köptjänster, vårdtjänster hos andra sjukhus, servicesedlar, hjälpmedel, läkemedel mot smittsamma sjukdomar och medicinsk genetik. Medlemskommunernas betalningsandelar utgör 77,2 procent av HNS totala finansiering. Kontogruppen Övriga serviceintäkter tar upp försäljning till andra sjukvårdsdistrikt, inrättningar och staten samt försäljning av andra sjukvårdsrelaterade tjänster till bl.a. kommunernas primärvård (t.ex. försäljningsintäkter för samjour och prehospital akutsjukvård, som inte ingår i medlemskommunernas betalningsandelar). Hit hör även avgifterna för fördröjd förflyttning. Dessa avgifter budgeteras inte. Utöver ovannämnda tar denna kontogrupp även försäljningsintäkter för hjälpmedel samt intäkterna från sjukvårdsrelaterade stödtjänster (laboratorietjänster, blod och blodpreparat, patologiska tjänster, terapitjänster, radiologiska tjänster samt läkemedel och apotekstjänster). De övriga serviceintäkternas andel av den totala finansieringen av HNS verksamhet är 15,3 procent. Kontogruppen Övriga försäljningsintäkter utgörs av intäkterna från affärsverk som producerar andra tjänster än sjukvårdsrelaterade stödtjänster. I kontogruppen upptas medicin- och informationstekniska tjänster, lokaltjänster, kontors- och sakkunnigtjänster (informationstekniska

46 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (71) FULLMÄKTIGE Verksamhetskostnader sakkunnigtjänster, utbildningsintäkter, företagshälsovårdstjänster samt dokument- och kontorstjänster), lokal-, instrumentunderhålls- och klädvårdstjänster samt bespisningstjänster. De övriga försäljningsintäkternas andel av HNS intäkter är 2,0 procent. Kontogruppen Statlig forskning och utveckling innefattar det statliga forskningsanslaget och den statliga utbildningsersättningen. Den statliga utbildningsersättningen innefattar det statliga stödet för grund- och specialiseringsutbildning av läkare och tandläkare. Den kalkylmässiga grunden för undervisningsersättningen är antalet avlagda examina, antalet studerande som har påbörjat utbildning och antalet utbildningsmånader. Forskningsanslaget ska å sin sida täcka de direkta kostnaderna för forskning samt kostnaderna för resurser som stödjer forskningen. Den statliga ersättningen för forskning och undervisning utgör 1,6 procent av HNS intäkter. Avgiftsintäkter Samkommunen HNS kan bestämma om klientavgifternas storlek inom de gränser som fastställs i klientavgiftslagen och -förordningen. Styrelsen beslutade (177 ) att klientavgifterna i fortsättningen justeras i enlighet med de indexjusteringar som görs med stöd av klientavgiftsförordningen, såvida inte styrelsen särskilt beslutar något annat. De klientavgifter som HNS tar ut av patienterna följer maxbeloppen i förordningen om klientavgifter. De poliklinik- och vårddagsavgifter som tas ut av klienterna utgör 3,2 procent av HNS totala intäkter. Understöd och bidrag Statsunderstöden för åren utgörs av understöd för forskningsoch utvecklingsprojekt vilka beviljas av länsstyrelsen i Södra Finlands län, Tekes, EU och social- och hälsovårdsministeriet samt av statsunderstöd avsedda för den psykiatriska vården och rehabiliteringen av barn och unga. Understöden och bidragen inkluderar understöd och bidrag för pågående projekt som överförs till år Nya understöd och bidrag som eventuellt beviljas under 2015 har inte tagits upp i budgetförslaget. I understöden och bidragen har även inkluderats den uppskattade andelen av FPA:s ersättning för företagshälsovård samt donerade medel och andra bidrag. Understödens och bidragens andel av HNS totala finansiering är 0,4 procent. Övriga verksamhetsintäkter Övriga verksamhetsintäkter utgörs huvudsakligen av hyresintäkter. De övriga verksamhetsintäkternas andel av den totala finansieringen av HNS verksamhet är 0,4 procent. De sammanlagda verksamhetskostnadernas jämförbara ökning jämfört med prognosen för 2014 (exklusive förändringar i arbetsfördelningen och ökningen av faktureringen av andra än medlemskommunbetalare men inklusive produktivitetsmålet på 1,5 procent) är cirka 0,5 procent.

47 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (71) FULLMÄKTIGE I budgetförslag ingår ett rationaliseringsmål på 28,0 milj. euro som är i linje med produktivitetsmålet på 1,5 procent. Personalkostnader Budgeten utgår från att kostnaderna för löner och arvoden i genomsnitt ökar med 1,0 procent från BU 2014 till BUF I personalbikostnaderna (bikostnads- %: 23,50 procent) har budgeterats en genomsnittlig höjning av kostnadsnivån på 1,04 procent. Personalkostnaderna förväntas i genomsnitt öka med sammanlagt 1,0 procent BU BUF Utöver lönebikostnaderna har en ökning på 2,0 procent i förtidspensionspremien (Varhe) tagits i beaktande. De totala personalkostnadernas ökar med 1,2 procent jämfört med prognosen för år 2014 och med 0,2 procent jämfört med budgeten för år Köp av tjänster Totalt har 290,3 miljoner budgeterats för köp av tjänster. Beloppet är 4,5 procent större än prognosen "7+5" för år 2014 och 7,7 procent större än budgeten för år Material, förnödenheter och varor För material, förnödenheter och varor har 325,7 miljoner euro budgeterats, vilket är 1,5 procent mindre än i "7+5"-prognosen för 2014 och en ökning med 2,3 procent jämfört med budgeten för Övriga rörelsekostnader De största posterna i kontogruppen Övriga rörelsekostnader var hyror för externa verksamhetskostnader, leasing av maskiner och anläggningar samt fastighetsskatt. Eventuella kreditförluster upptas också i denna kontogrupp. Den budgeterade ökningen från prognosen för 2014 är sammanlagt 5,8 milj. euro (10,7 procent) och består av förhöjda hyror för externa verksamhetslokaler 2,6 milj. euro (den viktigaste lokalen är HUSLAB:s hus i Mejlans som hyrs av Helsingfors universitet), förhöjningen av fastighetsskatten med 1,3 milj. euro på grund av bygginvesteringarna. Det återstående beloppet består av förhöjda leasingavgifter för maskiner och anläggningar. Finansiella poster och avskrivningar Ränteintäkterna och -kostnaderna har budgeterats enligt räntenivån i september Vid uppskattningen av räntan på de nya lån som upptas under ekonomiplaneperioden tillämpas en årlig ränta på 1,5 procent. Räntekostnaderna höjs av att de långfristiga lånen ökar till följd av finansieringsbehovet i samband med investeringarna. Enligt grundavtalet ska ränta betalas på grundkapitalet. Räntans storlek bestäms av fullmäktige. I budgetberedningen har en fast ränta på grundkapitalet på 3 procent tillämpats. Räntan har beaktats i prissättningen av tjänsterna. Räntan på grundkapitalet, som betalas till medlemskommunerna, är totalt 11,7 milj. euro på årsnivå.

48 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (71) FULLMÄKTIGE Den uppskattade avskrivningsnivån för 2015, dvs. 110,0 milj. euro, är en ökning på 3,2 procent jämfört med budgeten för 2014 och en ökning på 5,9 procent jämfört med prognosen för Ökningen grundar sig på genomförda och för budgetåret föreslagna investeringar. Ibruktagandet av det totalrenoverade tornsjukhuset i Mejlans under första hälften av 2015 är den största enskilda investeringen som höjer avskrivningsnivån. I bilaga 10 till budgeten finns en avskrivningsplan, vilken ligger till grund för beräkningen av avskrivningarna. Principerna för produktifiering och prissättning samt fakturerings- och avtalspraxis I fråga om produktifieringen och prissättningen av vårdprodukter tillämpas enhetliga principer vid alla sjukhus i sjukvårdsdistriktet. Produktifieringen och faktureringen av vård- och behandlingstjänsterna bygger på NordDRG-, vårddags- och öppenvårdsbesökstjänster samt på andra tjänster och på tjänster som bygger på kapitationsfakturering. Dessutom kan mellanprestationer enligt prestationsprislistan säljas som separata tjänster eller som delar av tjänstepaket. Inga betydande förändringar i produktifieringen och prissättningen av tjänster har föreslagits för år De kostnader som patientförsäkringen medför kommer att faktureras av medlemskommunerna kapitationsbaserat fr.o.m alkaen. Patientskadelagen föreskriver att alla instanser som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet ska ha en patientförsäkring. På den offentliga sektorn har man kommit överens om att sjukvårdsdistriktens medlemskommuner för den offentliga sektorns räkning tar en patientförsäkring som täcker alla personskador som eventuellt orsakas av vården av en patient inom det aktuella sjukvårdsdistriktets verksamhet och inom primärvården och socialvården i dess medlemskommuner. Från patientförsäkringen ersätts även kommunernas återvinningskrav som gjorts med stöd av handikappservicelagen. Ändringen av faktureringssättet och kostnaderna för patientförsäkring på samkommunsnivå gör uppföljningen av sjukvårdsområdenas verksamhet och ekonomi klarare, då de svårt förutsebara kostnaderna för patientförsäkringen inte hänförs till enskilda sjukvårdsområden utan till hela samkommunen. Kapitationsdebiteringen för patientförsäkringen år 2015 bestäms utifrån de budgeterade kostnaderna för patientförsäkringen samt enligt invånarantalet År 2015 var den invånarbaserade avgiften 9,19 euro/invånare. Faktureringen utjämnas i slutet av året utifrån de faktiska kostnaderna för patientförsäkringen. Effekten av ändringen av faktureringssättet beaktas även i de produktpriser som debiteras av andra betalare med hjälp av en prissättningskoefficient. Däremot har satsningar gjorts på flexibilitet i serviceprodukternas fakturering och prissättning. Principerna för produktifiering och prissättning av vård- och behandlingstjänsterna för åren presenteras i bilaga 2 till budgetdokumentet. De tjänster som samkommunen HNS erbjuder prissätts enligt kostnaderna. Denna princip innebär att servicepriserna motsvarar de kostnader som produktionen av tjänsterna förorsakar. I prissättningen av produkterna

49 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (71) FULLMÄKTIGE beaktas målet på en produktivitetsökning på 1,45 procent; Västra Nylands sjukvårdsområde utgör ett undantag och där har målet fastställts till 0,4 procent. Produktivitetsmålet beaktas endast i prissättningen av NordDRG- och vårddagsprodukter samt öppenvårdsbesök. Produktivitetsmålet har inte inkluderats i priserna för mellanprestationer, och den prestationsbaserade fakturering som bygger på mellanprestationer innehåller alltså inget produktivitetsmål. Faktureringen av andra än medlemskommunsbetalare utgörs till cirka procent av prestationsbaserad fakturering. Med undantag av ändringen av faktureringssättet för kostnaderna för patientförsäkringen föreslås inga förändringare i förfarandet för fakturering av kommunerna för 2015, och kommunerna faktureras utifrån den faktiska användningen av tjänsterna till de priser som fastställs i serviceprislistan på förhand. Antalet vårdprestationer i budgeten 2015 har beräknats genom att dividera medlemskommunernas betalningsandelar i euro och försäljningsintäkterna från andra betalare med produkternas priser per enhet. Medlemskommunernas betalningsandelar och planerad service till medlemskommunerna I budgeten eftersträvas en så realistisk uppfattning om medlemskommunsfaktureringen av medlemskommunens servicebehov inom specialiserad sjukvård utifrån budgeten för 2014 genom att beakta den prognostiserade förändringen av befolkningsmängden och åldersstrukturen för Vid beredningen av budgeten och dess måluppställning beaktas dessutom medlemskommunernas ekonomiska läge och produktivitetsmål enligt HNS strategi. Medlemskommunernas betalningsandelar innefattar serviceproduktionen inom den egentliga specialsjukvården (DRG-, vårddags- och besöksprodukter, köptjänster, vårdtjänster från andra sjukhus, servicesedlar samt läkemedel mot smittsamma sjukdomar och genetisk medicin). Service för vilken det ingåtts separata avtal med medlemskommunerna, så som hälsocentraljour, akutvård, tjänster producerade av HNS affärsverk direkt till kommunerna samt fördröjningsvårddagar som faktureras hör till HNS övriga serviceförsäljning och faktureringen för den ingår inte i medlemskommunernas betalningsandelar. Medlemskommunens slutliga fakturering bygger på den faktiska användningen av tjänsterna till priser som fastställs i serviceprislistan på förhand. Medlemskommunernas betalningsandelar i budgeten för 2015 har beräknats utifrån följande antaganden och principer: Utgångspunkten är medlemskommunernas faktiska betalningsandelar 2014; Antagandet är att kommunprofilen (vilken service som anlitas) och serviceanvändningen i relation till kommunens invånarantal är oförändrad;

50 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (71) FULLMÄKTIGE Effekten på betalningsandelarna av den prognostiserade folkmängden och den förändrade åldersstrukturen för 2015 beaktas med en kommunspecifik befolkningsförändringskoefficient. Effekten av förändringen av befolkningens mängd och åldersstruktur innebär på HNS-nivå att efterfrågan på service ökar och att produktionsvolymen ökar till följd av detta. Den uppskattade viktade förändringsprocenten för kostnadsnivån på samkommunsnivå år 2015 beaktas; vid beräkningen används det prognostiserade prisindexet för bastjänsterna 1,2 procent (2015 vs. 2014). Effekterna för år 2015 av de operativa ändringar som startats år 2014 beaktades, liksom effekterna av de operativa ändringar som planerats till år 2015 beaktades. Verksamhetsmässiga ändringar 2014 är projekt som anses nödvändiga och som förbättrar kvaliteten, tillgången och effektiviteten. Möjligheten att inleda nya operativa reformer som ökar kostnaderna år 2015 är mycket begränsade. Produktivitetsmålet för 2015 på 1,5 procent beaktas. Enligt Statistikcentralens befolkningsprognos kommer invånarantalet i samkommunen HNS medlemskommuner år 2015 att öka med totalt ca 1,0 procent ( personer) från Befolkningsökningen är särskilt kraftig i åldersgruppen över 65 år (ökning 3,6 procent från 2014 till 2015). HNS har utrett hur medlemskommunernas service använts av olika åldersgrupper. Enligt utredningen har serviceanvändningen i åldersgruppen över 65 år ökat klart snabbare än befolkningstillväxten. För att beakta effekten av befolkningsförändringen och den förändrade åldersstrukturen i åldersgruppen över 65 år beräknades medlemskommunspecifika befolkningsförändringskoefficienter som beaktar befolkningsökningen separat för åldersgruppen 0-64 år och åldersgruppen över 65 år. Den kommunspecifika befolkningsförändringskoefficienten är ett viktat medelvärde för befolkningsförändringsprocenten med åldersgruppernas faktureringsandel som vikt. Beräknad enligt ovanstående principer är befolkningsförändringskoefficienten på HNS-nivå 1,34 procent från 2014 till Även om behovet och användningen av servicen ökar allteftersom befolkningen ökar och blir äldre, har man i budgeten uppsatt som mål att den ökning i efterfrågan som beror på detta och kostnaderna för efterfrågan inte ska växa lika snabbt. I beredningen av budgeten för år 2015 har man uppskattat att den sammanlagda effekten av befolkningstillväxten och förändringen i åldersstrukturen på betalningsandelarna uppgår till sammanlagt 19,4 milj. euro (1,3 procent). I medlemskommunernas betalningsandel i budgetförslaget för 2015 ingår 2,3 miljoner euro (0,2 procent) till följd av de år 2014 inledda operativa reformerna. I medlemskommunernas betalningsandel ingår nya operativa reformer för sammanlagt 10,0 euro för år 2015.

51 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (71) FULLMÄKTIGE Medlemskommunernas betalningsandelar, milj. euro Produktivitetsmål ,5 % (beräknat av externa verksamhetskostnader) milj. euro Effekt i % BU ,8 Befolkningens tillväxt och åldersstruktur (2015 vs. 2014), ökning i produktionsvolymen 19,4 1,3 % Förändr. i kostnadsnivån (2015 vs. 2014) 17,3 1,2 % Produktivitetsmål ,7-1,5 % Verksamhetsmässiga ändringar som startats ,3 0,2 % Verksamhetsmässiga ändringar 2015 (projekt som förbättrar kvaliteten, tillgången och effektiviteten) *) 10,0 0,7 % Totalt BUF 2015 bet.andelar utan ändringar i arbetsfördelningen (utg.punkt BU 2014) 1 471,2 1,9 % Ändringar i arbetsfördelningen mellan kommunerna och HNS ,5 0,5 % Totalt BUF 2015 betalningsandelar 1 478,6 2,4 % *) Övriga än ändringar i arbetsförd./verks. som beror på förändrad folkmängd milj. euro Förändr. föreg. år BS ,2 2,8 % BS ,7 5,1 % BU ,8 1,6 % BUF ,6 2,4 % I en situation där befolkningens mängd och åldersstruktur ökar och orsakar en ökning av efterfrågan på service innebär produktivitetsmålet i enlighet med HNS strategi att man med de nuvarande resurserna ska åstadkomma en större produktion än tidigare genom att effektivisera verksamhetssätten och strukturerna. Detta återspeglas i den ovan presenterade beräkningen över medlemskommunernas betalningsandelsram på så sätt att man med den målsatta produktivitetsförbättringen eliminerar den effekt som medförs av att den växande och åldrande befolkningens efterfrågan på service ökar och medlemskommunernas kostnader höjs. Medlemskommunernas betalningsandel på samkommunsnivå har hänförts till sjukvårdsområdena enligt den prognostiserade verksamheten. Sjukvårdsområdenas inkomsts- och kostnadsram följer således verksamheten. Kommunernas betalningsandelar i euro struktureras som produktspecifika serviceplaner efter att produktprissättningen slutförts. Utfallet av medlemskommunernas betalningsandelar i förhållande till budgeten följs upp bland annat med hjälp av en analys av differenserna mellan prisbelopp. Den slutliga betalningsandelen för en medlemskommun år 2015 fastställs utifrån avgifter för kostnader av vård och behandling till kommunens invånare i en prislista som fastställts på förhand.

52 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (71) FULLMÄKTIGE Tabellen nedan visar ett sammandrag av medlemskommunernas betalningsandelar. Som jämförelsegrund används prognosen för 2014 som utarbetades i september. Tusen euro BS 2013 BU 2014 Prognos 2014 (7+5) Betalningsandel BUF2015 Föränd-% BUF2015/ BU2014 Föränd.-% BUF2015/ Prognos 2014 Föränd. % BUF2015/ BS2013 HUCS svo kommuner ,7 % -0,5 % 3,5 % Esbo ,3 % -0,6 % 5,4 % Helsingfors ,1 % -0,9 % 2,7 % Grankulla ,3 % -8,4 % -5,0 % Kervo ,8 % 7,8 % 7,7 % Kyrkslätt ,8 % -2,2 % 1,7 % Vanda ,1 % -0,3 % 3,4 % Västra Nylands svo kommuner ,5 % -3,9 % 0,7 % Hangö ,1 % -5,8 % -4,4 % Ingå ,1 % 18,8 % 14,2 % Raseborg ,6 % -6,8 % 0,2 % Lojo svo kommuner ,9 % -0,7 % 6,7 % Högfors ,3 % 8,5 % 6,7 % Lojo 1) ,5 % -1,5 % 6,8 % Sjundeå ,8 % 2,0 % 13,0 % Vichtis ,5 % -3,1 % 5,2 % Hyvinge svo kommuner ,9 % -1,8 % 4,2 % Hyvinge ,3 % 0,9 % 8,5 % Träskända ,9 % -1,5 % -0,9 % Mäntsälä ,3 % -2,0 % 6,3 % Nurmijärvi ,1 % -4,6 % 2,8 % Tusby ,2 % -2,4 % 4,4 % Borgå svo kommuner ,0 % 4,0 % 7,7 % Askola ,6 % 15,2 % 3,9 % Lappträsk ,1 % -0,7 % 2,6 % Lovisa ,2 % -2,9 % 4,5 % Borgnäs ,4 % -7,0 % 4,8 % Borgå ,9 % 5,8 % 9,3 % Sibbo ,6 % 5,6 % 8,7 % Totalt ,4 % -0,5 % 4,0 % Medlemskommunernas sammanlagda betalningsandelar euro/ invånare åren (deflaterade) visas i figuren nedan. Medlemskommunernas deflaterade betalningsandelar åren 2010-BUF2015 samt betalningsandelens förändring i procent jämfört med året innan och år 2010.