Arbetsgruppens förslag till "HUCS Abs" affärsverksamhetsplan ingår som bilaga 5.

Transkript

1 FULLMÄKTIGE GRUNDANDE AV HUCS AB 36/00/01/03/01/2011 FMGE 25 HNS verkställande direktör tillsatte genom sitt beslut en arbetsgrupp under ledning av förvaltningsöverläkare Lasse Lehtonen för att bereda grundandet ett aktiebolag som producerar kliniska specialistvårdstjänster som HNS dotterbolag. Enligt uppdraget har arbetsgruppens uppgift varit: 1. att upprätta en plan för affärsverksamheten; 2. reda ut frågor i anknytning till registret över patientuppgifter och behandling av patientuppgifter samt juridiska, personaladministrativa och ekonomiska frågor i anslutning till verksamheten; och 3. att bereda dokumenten för grundandet av bolaget. Arbetsgruppens förslag till "HUCS Abs" affärsverksamhetsplan ingår som bilaga 5. Arbetsgruppen har kartlagt bl.a. exempel på aktörer i bolagsform när det gäller ordnandet av den offentliga hälso- och sjukvården; lagt fram HUCS Abs" verksamhetsidé; förklarat förändringarna i omvärlden, bland annat utvecklingen inom hälsomarknaden, sjukvårdens finansiering, tillgång till personal och patienternas valfrihet; upprättat kundspecifikationerna samt tjänsterna och tjänstemodellerna; utrett juridiken i anslutning till tjänsteproduktionen och logistiken; tagit fram en operativ verksamhetsplan och finansiell analys; utrett frågorna som gäller lika tillgång till vård och konkurrensneutralitet; gjort en kartläggning av riskerna; och presenterat en slutsats. Sammanfattning Det är fråga om att grunda ett till HNS-koncernen hörande dotterbolag vid HNS. Den grundläggande idén är att HUCS Ab ska producera tjänster till exempel för HNS för att eliminera vårdköerna och följa bestämmelserna i vårdgarantin som gäller patienternas tillgång till vård; den rehabilitering och övriga vård (efterföljande korrigerande kirurgi) som erbjuds s.k. täky-patienter efter brådskande vård. För närvarande upphandlar försäkringsbolagen vården i fråga av privata vårdgivare, inte t.ex. av HNS;

2 för kommunernas eller de övriga sjukvårdsdistriktens "patienter med servicesedel" och om styrelsen för HNS så vill även för HNS "patienter med servicesedel" för självbetalande patienter vars vård inte hör till HNS skyldigheter eller uppgifter. Sådana patienter är till exempel andra än i Finland stadigvarande bosatta, s.k. utländska patienter då det fråga om planerad vård eller patienter från länder utanför EU. Utgångspunkten för beredningen av HUCS Ab har varit att patienterna får sjukförsäkringsersättning för de tjänster bolaget producerar. Därför är det tänkt att HNS äger majoriteten av bolaget och den (de) privata aktören (aktörerna) minst 25 %. Som externa ägare kan t.ex. (ett) pensionsförsäkringsbolag komma i fråga. Förhandlingarna om detta pågår fortfarande. Däremot har man övergett tanken på ett s.k. holdingbolag som ingår i den ovan nämnda rapporten där "HUCS Abs" anställda skulle vara ägare till bolaget genom ett separat holdingbolag. Som aktiekapital som placeras i bolaget föreslås 1 miljon euro, eftersom bolaget då kan inleda sin verksamhet utan annan finansiering. HUCS Abs personal skulle bestå av personer som är anställda inom HNS. Dessa personer skulle kunna vara anställda i bisyssla vid HUCS Ab antingen som bolagets anställda eller som yrkesutövare på samma sätt som man i dag har bisysslor inom de privata hälsovårdsföretagen. HNS personals medverkan i HUCS Ab skulle naturligtvis basera sig på frivillighet. Personalen i fråga skulle ingå ett anställningsavtal eller ett annat avtal med HUCS Ab varvid aktiebolaget skulle vara arbetsgivare och subjektet för arbetsgivarens skyldigheter. Uppgifterna för cheferna för personerna i fråga är att följa den totala arbetstiden för de personer som arbetar vid HNS och HUCS Ab. I praktiken sker detta genom att se till att den tid som används för bisysslorna hålls på en rimlig nivå och inom ramen för arbetstidslagstiftningen. Också i dag är ett stort antal HNS-anställda antingen yrkesutövare eller har bisysslor hos en annan arbetsgivare. De lokaler och den utrustning samt övrig apparatur som behövs i verksamheten hyr HUCS Ab av HNS. Bolaget anskaffar också de olika övriga tjänster som behövs i verksamheten av HNS. Att ta hand om självbetalande patienter i den offentliga hälso- och sjukvårdens lokaler är inte ett nytt fenomen. Särskilt läkarna i glesbygden har bedrivit den här typens verksamhet i liten skala åtminstone sedan 1960-talet då sjukförsäkringslagen trädde i kraft. Verksamheten har inte helt upphört, även om sjukförsäkringslagen senare ändrades så att man inte fick sjukförsäkringsersättning för mottagningsverksamhet som bedrevs vid ett offentligt samfunds lokaler. 2 kap. 3 i sjukförsäkringslagen ändrades igen från och med början av 2011 temporärt så ett aktiebolag där en eller flera kommuner eller en eller flera samkommuner är majoritetsaktieägare betraktas som

3 en privat tillhandahållare av hälso- och sjukvårdstjänster om någon annan än en kommun eller samkommun sammanlagt äger minst 25 procent av bolagets aktiekapital. Detta innebär att det är möjligt att få en sjukförsäkringsersättning för sjukvårdstjänster som ett bolag som är verksamt på ett offentligt sjukhus erbjuder om andelen av det privata ägandet i bolaget är minst 25 %. Det centrala syftet med lagändringen var att förbättra tillgången till vård och patienternas valfrihet. I 9 i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården bestäms om den s.k. specialpoliklinikverksamheten. Enligt bestämmelsen kan vid sjukhus som drivs av samkommunen för ett sjukvårdsdistrikt specialpoliklinikverksamhet ordnas vardagar efter klockan samt lördagar och söndagar. På avgifter som tas ut för undersökningar och vård i samband med specialpoliklinikverksamheten tillämpas inte bestämmelserna om klientavgifter i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården. Användningen av specialpolikliniktjänster ska bygga på att den som använder en tjänst själv frivilligt har sökt sig till polikliniken för undersökning eller vård och på att patienten är medveten om specialpoliklinikens avgiftspraxis. Patienten ska om han eller hon så önskar ha möjlighet att med stöd av hälsooch sjukvårdslagen få sådan vård som sjukvårdsdistriktet ansvarar för att anordna så att avgiften i stället för enligt denna paragraf bestäms i enlighet med andra bestämmelser i denna lag och bestämmelser som utfärdats med stöd av den. Specialpoliklinikverksamheten har i praktiken varit minimal i hela Finland bl.a. beroende på de administrativa svårigheter ordnandet av en sådan här verksamhet har. I stället har många hälsovårdscentraler och sjukvårdsdistrikt grundat aktiebolag för att ta hand om ett visst verksamhetsområde. De mest typiska exemplen på en sådan utveckling är bolag som kommunerna grundat för företagshälsovården eller bolag som grundats för att ta hand om en enskild specialitet. Till exempel har Birkalands sjukvårdsdistrikts ortopediska operationer länge tagits om hand av Tekonivelsairaala Coxa som ägs av Birkalands sjukvårdsdistrikt genom Coxa Oy. Även kardiologin har koncentrerats till TAYS Hjärtcentrum Ab. Bakom bolagiseringen återfinns Birkalands sjukvårdsdistrikts strategiska mål att locka patienter från ett större område än det egna sjukvårdsdistriktet samt föregripande av förändringarna i lagstiftningen om konkurrensneutralitet. Den förväntade förändringen i kommunallagen kommer sannolikt att kräva att en kommun och samkommun som verkar på en konkurrensutsatt marknad ska bolagisera en sådan verksamhet. I "HUCS Abs" affärsverksamhetsplan granskas utförligt nack- och fördelarna med en bolagiserad sjukvårdsverksamhet. För tydlighetens skull och som en viktig utgångspunkt bör det noteras HUCS Abs verksamhet inte i någon form får störa HNS lagstadgade eller dess med andra kommuner överenskomna uppgifter. Samkommunens resurser kan användas för HUCS Abs verksamhet bara, om de, t.ex. sjukhusens eller andra

4 verksamhetsenheters lokaler och utrustning, inte behövs för HNS egna uppgifter eller skyldigheter. Chefernas uppgift är på alla nivåer fortfarande att se till att basproduktionen är effektiv samt att utnyttjandenivån för lokalerna, utrustningen och arbetskraften är hög. Utvecklingen av incitamenten för basverksamheten fortsätter planenligt bl.a. med ackord-, prestations- och resultatavlöning. Beredningen av HUCS Ab har varit mycket öppen. Ärendet har behandlats flera gånger av HNS styrelse. Även nämnden för HUCS har två gånger fått en separat utredning av projektets framskridande. Om projektets innehåll fördes en grundlig diskussion vid HNS fullmäktiges sammanträde i juni. De ändringsönskemål styrelsen och fullmäktige framfört har centralt påverkat beredningen av projektet. Som bilaga 6 utdelas en förklaring till de frågor som har ställts under beredningsarbetet av ledamöterna i HNS styrelse, fullmäktige och andra organ. I förklaringen redogörs bland annat för skattefrågorna. HUSTRA har behandlat ärendet flera gånger, främst ur det perspektiv HNS koncernstyrning ger. Vid HUSTRAs sammanträde diskuterades också behovet av att inhämta utlåtanden på en bredare basis, men det ansågs inte vara nödvändigt ur koncernstyrningens perspektiv. Projektet har presenterats flera gånger för ledningen i huvudstadsregionens kommuner. Delegationen för privat hälsooch sjukvård som verkar i anslutning till Social- och hälsovårdsministeriet har också yttrat sig i ärendet. Personalens representanter har varit involverade i beredningen av HUCS Ab från början av projektet och om bolagets affärsverksamhetsplan har inte lämnats några avvikande meningar. Vid HNS personalkommittés sammanträde ansåg dock representanterna för huvudavtalsorganisationerna att de inte kan stödja grundandet av företaget (bilaga 7). Den främsta kritiken utgick från huvudavtalsorganisationernas syn på att villkoren för ett anställningsförhållande vid HUCS Ab bör förhandlas med huvudavtalsorganisationerna redan innan bolaget grundas. Arbetsgivarrepresentanterna ansåg dock att normal förhandlingsordning ska följas i detta avseende vilket innebär att ledningen för det bolag som eventuellt grundas tar hand om förhandlingarna. Även om de direkta ekonomiska effekterna av bolaget med tanke på HNS inte blir betydande är det i många avseenden fråga om ett strategiskt viktigt projekt. Det s.k. "spelreglerna" ska redan från början vara tydliga. För patienten får det inte uppstå något tvivel om huruvida patienten får sedvanlig vård på HNS sjukhus eller vård som ges via HUCS Ab. Dvs. gränserna får inte suddas ut.

5 Målet är att bolagets verksamhet kan börja senast Motivering Det finländska hälso- och sjukvårdssystemet är inne i en mångfacetterad förändringsprocess. Hälso- och sjukvårdslagen trädde i kraft THL publicerade hösten 2010 på uppdrag av SHM en utredning om en reform av hälso- och sjukvårdens finansiering. Lagstiftningen om servicesedlar inom social- och hälsovården trädde i kraft En lag om social- och hälsovårdens regionala försök har getts. Kommunerna i huvudstadsregionen har med Social- och hälsovårdsministeriet undertecknat ett intentionsavtal om ett projekt bl.a. för utveckling av nya modeller för ägarstyrning inom social- och hälsovården. Under arbete finns också lagändringar som syftar till att säkerställa konkurrensneutraliteten när kommunerna och samkommunerna är verksamma på en konkurrensutsatt marknad. Arbetsgruppen som berett ärendet föreslår i sitt förslag i propositionsform som gruppen överlämnade att kommunallagen ska ändras så att kommunen/samkommunen när den sköter en uppgift i en konkurrenssituation på marknaden i regel tar hand om uppgiften i form av ett bolag, en sammanslutning eller en stiftelse (bolagiseringsskyldighet). Regeringen överlämnar sannolikt propositionen i ärendet till riksdagen ännu under innevarande år. Den vägledande principen för lagstiftningsreformerna är att öka patientens valfrihet och förbättra tillgången på tjänsterna samt göra det möjligt att organisera hälso- och sjukvård på olika sätt. Den privata sektorn har tagit en mycket framträdande roll i debatten om organiseringen och finansieringen av hälso- och sjukvården. Likaså har den mer aktivt än tidigare strävat efter att öka sin andel av de tjänster som produceras med kommunal finansiering. Det kommunala hälso- och sjukvårdssystemet har också tidigare genererat tjänster även för andra än kommunerna. Faktureringen av trafik- och arbetsolycksfall debiteras till fullt belopp av försäkringsbolagen. Att producera företagshälsovård till företag är den kommunala hälsovårdscentralens lagstadgade skyldighet. Mellan Försvarsmakten och sjukvårdsdistrikten finns ett partnerskapsavtal om tjänsteproduktion. Till privata företag säljs bl.a. bilddiagnostiska tjänster, laboratorietjänster och instrumentservice. Under arbete finns också en omfattande kommunreform och regeringen kommer ännu under innevarande år sannolikt med sina riktlinjer angående reformen. Samtidigt bereds en reform av hälso- och sjukvårdens servicestruktur. Lägger man till det ovan nämnda det krav som bl.a. staten och kommunerna ställt på att öka utnyttjandegraden av dyra investeringar samt säkerställa tillgången på personalen och

6 personalens engagemang är det klart att HNS på alla sätt snabbt ska försöka reagera på aktuella och framtida utmaningar. En sådan lösning är att bilda ett dotterbolag vid HNS för att generera sådana specialistvårdstjänster som naturligt lämpar sig för verksamhet i aktiebolagsform. Även om det genom den nuvarande organisationsformen är möjligt att öka den verksamhet som är inriktad på nya patientgrupper skulle risken vara att HNS lagstadgade uppgifter och den marknadsmässiga verksamheten blandas. En separering av den marknadsmässiga verksamheten till ett separat bolag är i det här fallet den klaraste lösningen. Det förbättrar också möjligheterna för ett flexibelt och snabbt beslutsfattande, vilket är ett krav för en marknadsmässig verksamhet. Beslutsfattande om grundandet av bolaget och den fortsatta beredningen Styrelsen föreslår att fullmäktige godkänner att HNS grundar tillsammans med en privat aktör ett dotterbolag som hör till HNS-koncernen och producerar kliniska tjänster; och tecknar och betalar högst euro av aktiekapitalet för det bolag som ska grundas. Om fullmäktige godkänner det ovan nämnda förslaget, är HNS styrelses uppgift att godkänna avtalet om grundandet av bolaget och bolagets bolagsordning samt aktieägaravtal, och se till att det vidtas åtgärder för att inleda bolagets verksamhet. Bland det viktigaste bör valet av verkställande direktör nämnas. Styrelsen beslutade om sitt förslag till fullmäktige vid sitt möte Först antecknade styrelsen för kännedom Vanda koncernsektions protokoll av , referensmaterial 2 Styrelsen beslutade om sitt förslag efter omröstning. Den första omröstningen gällde ledamoten Säde Tahvanainens förslag understödd av vice ordförande Simpanen om återremittering av ärendet för ny beredning enligt följande ordalydelse: "Av HNS medlemskommuner och dess ägare har åtminstone Esbo och Vanda redan framställt krav på möjligheten av att ge ett utlåtande om grundandet av HUCS Ab till styrelsen för HNS innan HNS fullmäktige fattar det slutliga beslutet i ärendet. På basis av det ovan stående föreslår vi att man av kommunerna begär utlåtanden om grundandet av HUCS Ab och att utlåtandena beaktas. För utlåtandegivarna ska ges tillräckligt med tid att ta del av alla detaljer som ansluter sig till grundandet av HUCS Ab och dess planerade verksamhet samt deras effekt på HNS lagstadgade uppgifter inom den offentliga hälso- och sjukvården och sjukvårdsdistriktets kostnader. Därför kan fullmäktige inte fatta beslut i ärendet "

7 Man beslutade att fortsätta behandlingen av ärendet efter omröstning med rösterna 13-3, en ledamot var frånvarande. Minoriteten bestod av vice ordförande Veikko Simpanen samt ledamöterna Säde Tahvanainen och Harry Yltävä. Den andra omröstningen gällde vice ordförande Simpanens förslag understödd av ledamoten Yltävä om att förkasta förslaget. Styrelsen beslutade om sitt förslag till fullmäktige med rösterna 13-3, en ledamot var frånvarande. Minoriteten bestod av vice ordförande Simpanen samt ledamöterna Yltävä och Tahvanainen. Vice ordförande Veikko Simpanen och ledamoten Harry Yltävä meddelande sin avvikande mening att antecknas i protokollet. Styrelsen Fullmäktige beslutar om grundande av HUCS Ab enligt förslaget och om inledande av bolagets verksamhet under Behandling av ärendet: Ordföranden Ulla-Mari Karhu understödd av Kari T. Nukala föreslog att "Fullmäktige beslutar att godkänna att HNS enligt förslaget tillsammans med en privat aktör grundar ett dotterbolag som hör till HNS-koncernen och producerar kliniska tjänster; och tecknar och betalar högst euro av aktiekapitalet för det bolag som ska grundas. Dessutom beslutade fullmäktige att för den fortsatta beredningen av HUCS Ab ställa följande specialvillkor för att säkerställa transparensen i verksamheten och i fråga om kostnaderna: 1. HUCS Ab:s verksamhet får inte äventyra utförandet av HNS lagstadgade uppgifter när det gäller vården av HNS medlemskommuners patienter och inte heller uppgifterna inom specialupptagningsområdet eller de nationellt centraliserade uppgifterna. 2. HUCS Ab:s verksamhet ska inte riktas på HNS nuvarande primära verksamhetsområden frånsett vården av patienter med servicesedel 3. Samkommuen HNS innehav av andelen i bolaget ska alltid vara minst 51 %. Om HNS ägarandel går under 60 % krävs godkännande av HNS fullmäktige. 4. Medlemskommunerna är representerade i HUCS Ab:s styrelse 5. Personalen får inte äga aktier i bolaget 6. Personalens anställningsvillkor och arbetstidskontroll vid HUCS Ab och HNS ska vara klara och tydliga med noggrann uppföljning

8 7. Kostnadsberäkningen och -definieringen ska vara rättvis och transparent och auditeringen ska göras av en utomstående 8. HUCS Ab:s verksamhet ska ha en sänkande effekt på HNS kostnadsnivå." Antti Rantalainen understödd av Tapani Eskola föreslog att ärendet återremitteras för ny beredning och att utlåtanden begärs av medlemskommunerna om grundandet av HUCS Ab. Ordföranden konstaterade att ett förslag om att återremittera förslaget hade framställts som fått understöd så att en omröstning måste förrättas. På ordförandens förslag godkändes följande omröstningsförfarande: de som understöder en fortsatt behandling av ärendet röstar JA och de som understöder en återremittering röstar NEJ. Vid omröstningen med namnupprop gavs 900,6 JA-röster och 185,40 NEJ-röster. Ordföranden konstaterade att fullmäktige beslutat att fortsätta behandlingen av ärendet. Antti Rantalainen understödd av Tapani Eskola föreslog att beslutsförslaget förkastas. Ordföranden frågade huruvida hennes beslutsförslag kan godkännas enhälligt. Sture Söderholm meddelade att han motsätter sig ett godkännande av beslutsförslaget. Ordföranden föreslog för godkännande följande omröstningsförfarande: De som understöder styrelsens beslutsförslag röstar JA och de som understöder ordförandens förslag röstar NEJ. Vid omröstningen med namnupprop gavs 3,5 JA-röster och 1082,5 NEJ-röster. Ordföranden konstaterade att fullmäktige hade godkänt ordförandens förslag. Ordföranden konstaterade att ett förslag om förkastande hade framställts som hade fått understöd. Ordföranden föreslog för godkännande följande omröstningsförfarande: De som understöder ordförandens förslag röstar JA och de som understöder förslaget om förkastande röstar NEJ. Vid omröstningen med namnupprop gavs 981 JA-röster, 101,5 NEJ-röster och 1 BLANK röst. Ordföranden konstaterade att fullmäktige med rösterna 981 JA-röster 101,5 NEJ-röster hade godkänt ordförandens förslag. Beslut: Fullmäktige beslutade att godkänna att HNS enligt förslaget tillsammans med en privat aktör grundar ett dotterbolag som hör till HNS-koncernen och producerar kliniska tjänster; och tecknar och betalar högst euro av aktiekapitalet för det bolag som ska grundas. Dessutom beslutade fullmäktige att för den fortsatta beredningen av HUCS Ab ställa följande specialvillkor för att säkerställa transparensen i verksamheten och i fråga om kostnaderna:

9 1. HUCS Ab:s verksamhet får inte äventyra utförandet av HNS lagstadgade uppgifter när det gäller vården av HNS medlemskommuners patienter och inte heller uppgifterna inom specialupptagningsområdet eller de nationellt centraliserade uppgifterna. 2. HUCS Ab:s verksamhet ska inte riktas på HNS nuvarande primära verksamhetsområden frånsett vården av patienter med servicesedel 3. Samkommuen HNS innehav av andelen i bolaget ska alltid vara minst 51 %. Om HNS ägarandel går under 60 % krävs godkännande av HNS fullmäktige. 4. Medlemskommunerna är representerade i HUCS Ab:s styrelse 5. Personalen får inte äga aktier i bolaget 6. Personalens anställningsvillkor och arbetstidskontroll vid HUCS Ab och HNS ska vara klara och tydliga med noggrann uppföljning 7. Kostnadsberäkningen och -definieringen ska vara rättvis och transparent och auditeringen ska göras av en utomstående 8. HUCS Ab;s verksamhet ska ha en sänkande effekt på HNS kostnadsnivå