HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (66) SJUKVÅRDSDISTRIKT

Transkript

1 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (66) FULLMÄKTIGE TID kl. 09:00-13:44 Sammanträdet avbröts för den tid gruppmötena pågick PLATS Biomedicum Helsingfors, föreläsningssal 1, Haartmansgatan 8, Helsingfors BEHANDLADE ÄRENDEN Ärende Rubrik Sida 16 FULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE ÖPPNAS 5 17 NAMNUPPROP OCH GODKÄNNANDE AV RÖST- LÄNGD 18 KONSTATERANDE AV SAMMANTRÄDETS LAG- LIGHET OCH BESLUTFÖRHET VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE 8 20 VAL AV RÖSTRÄKNARE 9 21 INFO BYGGANDE AV ETT NYTT BARNSJUKHUS OCH BESLUTANDE OM DONATION TILL STIFTELSEN NYA BARNSJUKHUSETS STÖD 23 BEVILJANDE AV AVSKED FÖR RISTO RANKI FRÅN UPPDRAGET SOM LEDAMOT I REVISION- SNÄMNDEN OCH VAL AV NY LEDAMOT I STÄL- LET FÖR HONOM 24 BEVILJANDE AV AVSKED FÖR PETRI ROININEN FRÅN UPPDRAGET SOM LEDAMOT OCH TUO- MAS NURMELA SOM ERSÄTTARE I STYRELSEN OCH VAL AV NY LEDAMOT I STÄLLET FÖR PETRI ROININEN OCH AV NYA ERSÄTTARE I STYREL- SEN I STÄLLET FÖR TUOMAS NURMELA OCH MERJA NEVALAINEN 25 BEVILJANDE AV AVSKED FÖR LEDAMÖTEN I NÄMNDEN FÖR LOJO SJUKVÅRDSOMRÅDE JO- HANNA PARKKISENNIEMI OCH VAL AV NY LEDA- MOT I STÄLLET FÖR HENNE 26 BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE REVISIONSBERÄTTELSE OCH BEVILJANDE AV ANSVARSFRIHET

2 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (66) 28 REVISIONSNÄMNDENS UTVÄRDERINGSBERÄT- TELSE FÖR ÅR 2012 OCH STYRELSENS UTLÅ- TANDE OM DEN 29 SAMKOMMUNEN HELSINGFORS OCH NYLANDS S REDOVISNINGSSKYLDI- GA ÅREN KONKURRENSUTSÄTTNING AV REVISIONSSAM- FUND FÖR HNS-KONCERNEN FÖR ÅREN BYGGANDE AV JORVS SJUKHUS JOURTILL- BYGGNAD ÄNDRING AV BUDGETEN FÖR ANMÄLNINGSÄRENDEN 58

3 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (66) NÄRVARANDE Namn Kl. Uppdrag Tilläggsupplysningar NÄRVARANDE Karhu Ulla-Mari 09:00-13:44 ordfr. Könkkölä Kalle 09:00-13:44 I vice ordfr. Äyräväinen Irene 09:00-13:44 II vice ordfr. Lukkari Anna-Maija 09:00-13:44 ersättare Ojanperä Ilkka 09:00-13:44 ledamot Hämäläinen Seija 09:00-13:44 ledamot Korkatti Juhani 09:00-13:44 ledamot Nukala Kari T. 09:00-13:44 ledamot Vuori Merja 09:00-13:44 ledamot Salli Päivi 09:00-13:44 ledamot Söderholm Sture 09:00-13:44 ledamot Muurinen Seija 09:00-13:44 ledamot Hallipelto Aatos 09:00-13:44 ledamot Anttila Maija 09:00-13:44 ledamot Alanko-Kahiluoto Outi 09:00-13:44 ledamot Urtamo Kristiina 09:00-13:44 ersättare Rantalainen Antti 09:00-13:44 ledamot Bergman-Auvinen Marie 09:00-13:44 ledamot Viljanen Barbro 09:00-13:44 ledamot Velin Raino 09:00-13:44 ledamot Lamberg-Allardt Christel 09:00-13:44 ledamot Kurkela Heikki 09:00-13:44 ledamot Lind Tuula 09:00-13:44 ledamot Pyykkölä Markku 09:00-13:44 ledamot Savilahti Marjatta 09:00-13:44 ledamot Gustafsson Stefan 09:00-13:44 ledamot Gammals Erik 09:00-13:44 ledamot Villikka Aino 09:00-13:44 ledamot Poikonen Piritta 09:00-13:44 ledamot Stenvall Patrik 09:00-13:44 ledamot Järvinen Anja 09:00-13:44 ledamot Helin Anna 09:00-13:44 ledamot Tilvis Reijo 09:00-13:44 ledamot Kalmi Petri 09:00-13:44 ledamot Tapiolinna Maiju 09:00-13:44 ledamot Kuisma Risto 09:00-13:44 ledamot Majuri Taina 09:00-13:44 ledamot Eskola Tapani 09:00-13:44 ledamot Kajander Elisabeth 09:00-13:44 ledamot Siggberg Björn 09:00-13:44 ledamot Oksanen Ari 10:27-13:44 ledamot anlände kl Heinänen Salla 09:00-13:44 ledamot Lindberg Arto 09:00-13:44 ledamot Huvila Raimo 09:00-13:44 ledamot Malmi Juha 09:00-13:44 ledamot Niemi-Saari Mari 09:00-13:44 ledamot Noro Tiina 09:00-13:44 ledamot Waara Matti 09:00-13:44 ledamot Urho Ulla-Marja 09:00-13:44 st. ordfr. Ikävalko Suzan 09:00-13:44 st. ledamot Karma Pekka 12:20-13:44 st. ledamot anlände kl Laine Leena 09:00-13:44 st. ledamot Luhtanen Leena 09:00-13:44 st. ledamot Långvik Berndt 09:00-13:44 st. ledamot

4 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (66) Niemi Marika 09:00-13:44 st. ledamot Oksanen Jari 09:00-13:44 st. ledamot Tahvanainen Säde 09:00-13:44 st. ledamot Tuure Tuomas 09:00-13:44 st. ledamot Yltävä Harry 09:00-13:44 st. ledamot Lindén Aki 09:00-13:44 verkställande direktör Frostell Mari 09:00-13:44 ekonomidirektör Kauppinen Ilkka 09:00-13:44 förvaltningschef Mäkijärvi Markku 09:00-13:44 chefsöverläkare Saukkomaa Johanna 09:00-13:44 kommunikationschef Sonkeri Outi 09:00-13:44 personaldirektör Torppa Kaarina 09:00-13:44 förvaltningsöverskötare Vento Jaana 09:00-13:44 förvaltningschef, sekreterare FRÅNVARANDE Veikanmaa Jouko ledamot Tiusanen Taru ledamot Salo Maritta ledamot Lindgård Stina ledamot Sundbäck Janica ledamot Nordström Marcus ledamot Turunen Ismo ledamot UNDERSKRIFT Ulla-Mari Karhu ordförande Jaana Vento sekreterare PROTOKOLLJUSTERING Protokollet justerat Arto Lindberg protokolljusterare Piritta Poikonen protokolljusterare PROTOKOLLET FRAMLAGT TILL PÅSEENDE HNS registratorskontor, Stenbäcksgatan 9, HNS

5 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (66) FULLMÄKTIGE FULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE ÖPPNAS FMGE 16 Ordföranden öppnade sammanträdet.

6 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (66) FULLMÄKTIGE NAMNUPPROP OCH GODKÄNNANDE AV RÖSTLÄNGD FMGE 17 De ledamöter och ersättare i fullmäktige som valts av medlemskommunerna i Samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt samt av Helsingfors universitet framgår liksom deras röstetal av röstläng den, bilaga 1. Beslutsförslag Fullmäktige godkänner röstlängden i den form som namnuppropet förutsätter. Beslut Förslaget godkändes. Röstlängden i den form som namnuppropet förutsätter finns som bilaga 1 till protokollet.

7 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (66) FULLMÄKTIGE KONSTATERANDE AV SAMMANTRÄDETS LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET FMGE 18 Kallelsen till fullmäktiges sammanträde har sänts till ledamöterna i full mäktige samt för kännedom till kommunstyrelserna i med lems kom munerna och Helsingfors universitet per brev den juni Dessutom har kallelsen till sammanträdet under tiden varit upp satt på ans lagstavlan för offentliga kungörelser inom Sam kommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, Stenbäcksga tan 9, Helsingfors. Enligt grundavtalet är fullmäktiges sammanträde beslutfört då minst två tredjedelar (2/3) av le da möterna är närvarande och dessa föret räder minst hälften (1/2) av samtliga ledamöters sammanlagda röstetal. Beslutsförslag Fullmäktiges sammanträde konstateras vara lagenligt sammankallat och beslutfört. Beslut Fullmäktiges sammanträde konstaterades vara lagenligt sammankallat och beslutfört.

8 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (66) FULLMÄKTIGE VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE FMGE 19 Beslutsförslag Fullmäktige väljer två ledamöter att justera protokollet över sammanträdet. Beslut Fullmäktige valde ledamöterna Arto Lindberg och Piritta Poikonen att justera protokollet över sammanträdet.

9 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (66) FULLMÄKTIGE VAL AV RÖSTRÄKNARE FMGE 20 Beslutsförslag Fullmäktige väljer två ledamöter till rösträknare för sammanträdet. Beslut Fullmäktige valde ledamöterna Risto Kuisma och Antti Rantalainen till rösträknare för sammanträdet.

10 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (66) FULLMÄKTIGE INFO 21/00/02/00/01/2013 FMGE 21 Verkställande direktörens aktuella översikt Aki Lindén Bokslutet för 2012 Mari Frostell Revisionsnämndens utvärderingsberättelse Markku Pyykkölä Konkurrensutsättning av revisionssamfund för åren Reijo Salmela Fullmäktigeledamöternas självutvärdering för mandattiden Reijo Salmela Nya Barnsjukhusprojektet Aki Lindén, Ilkka Kauppinen Beslutsförslag Antecknas för kännedom. Beslut Förslaget godkändes. På ordförandens förslag godkändes en ändrad behandlingsordning och som följande behandlades föredragningslistans ärende 15, "Byggande av ett nytt barnsjukhus och fattande av beslut om en donation till Stiftelsen Nya Barnsjukhusets Stöd."

11 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (66) FULLMÄKTIGE BYGGANDE AV ETT NYTT BARNSJUKHUS OCH BESLUTANDE OM DONATION TILL STIFTELSEN NYA BARNSJUKHUSETS STÖD 697/10/03/02/00/2011 FMGE 22 Fullmäktige beslutade (40 ) med förbehåll 1. det nya barnsjukhusprojektet genomförs enligt stiftelsekonceptet som tillåter en insamling av storskalig extern finansiering och tillför projektet högklassig kompetens, 2. att förutsätta att en mera detaljerad och exakt utredning görs om barnsjukhusprojektet, dess finansiering samt den hyra som betalas för sjukhusbyggnaden; 3. att om förutsättningarna i punkt 2 uppfylls att till stiftelsen som grundas donera 40 miljoner euro under åren för byggandet av barnsjukhuset, förutsatt att stiftelsen får betydande finansiering genom medborgarinsamlingen och den statliga finansieringen; och 4. att fullmäktige fattar sitt slutliga beslut i ärendet efter att ha fått de utredningar som fullmäktige förutsatt. Fullmäktige beslutade att anteckna för kännedom lägesöversikten om det nya barnsjukhusets genomförandeprojekt; i detta skede med förbehåll att HNS finansieringsandel på 40 milj. euro uppbärs av medlemskommunerna under åren enligt en separat överenskommen tidsplan. Den separata finansieringen baserar sig medlemskommunspecifikt på respektive kommuns genomsnittskonsumtion under tre års tid på Barnkliniken och Barnets Borgs sjukhus (exklusive barnpsykiatrins andel); och att avsikten är att fullmäktige kan fatta ett slutligt beslut i ärendet vid sitt sammanträde i juni 2013 när statens finansieringsandel har bekräftats. HUCS Barnklinik ansvarar för behandlingen av många högspecialiserade och komplexa barnsjukdomar i hela landet. Sjukhuset ansvarar också för en stor del av huvudstadsregionens sjukvård för barn. Barnklinikens verksamhetshelhet inkluderar också Barnets Borgs sjukhus. Båda sjukhusen är olämpliga för en modern sjukhusverksamhet och i mycket dålig skick och en del av sjukhusens lokaler har man varit tvungen att ta ur bruk. Trots de utförda reparationerna och tillbyggandet har situationen snabbt försämrats. Verksamhetsenheter har flyttats till tillfälliga, oändamålsenliga lokaler. Situationen kan både med tanke på barnens undersökningar och vård och också med tanke på de sjuka barnens familjer anses vara mycket dålig. I HNS egna investeringsprogram är det inte möjligt att ta upp det nya barnsjukhuset under de närmaste åren på grund av många andra brådskande projektbehov, den offentliga sektorns finanspolitiska utsikter och behovet av gallring i investeringsramen. Andra kritiska, flera gånger

12 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (66) FULLMÄKTIGE uppskjutna investeringar såsom projektet för att ersätta Tölö sjukhus och Cancerklinikens tilläggslokaler eller flera ombyggnader av sjukhus utanför HUCS-området kan inte längre upprepade gånger senareläggas med flera år. I barnsjukhusens allvarliga situation har en bred medborgaraktivitet uppstått som har lett till uppkomsten av en stödförening för Uusi Lastensairaala 2017 (Nytt Barnsjukhus 2017) Till stödföreningen har anslutit sig ett stort antal engagerade medborgare med bred profilering i olika samhällsnätverk. Stödföreningen för det nya barnsjukhuset 2017 har beviljats lov för penninginsamling. En rikstäckande insamling har inletts i februari Hittills har Stödföreningen i donationer fått in mer än 3 milj. euro. På stödföreningens initiativ har Stiftelsen Nya Barnsjukhusets Stöd - Uuden Lastensairaalan Tukisäätiö grundats. Syftet med stiftelsen är att på de bägge officiella språken främja den till barnmedicin relaterade forskningen, utbildningen och utvecklingen samt specialiseringen i pediatrik och utövandet av pediatrik främst genom grundande och underhåll av institutioner som är lämpliga för ändamålet och genom främjande av pediatrisk forskning. Enligt sina stadgar genomför stiftelsen sitt uppdrag genom att samla medel och använda dessa medel aningen direkt eller genom att skaffa hyres- och andra inkomster via fastighetsbolag för upprätthållande av institutioner för specialistvård för barn och unga och till den relaterad forskning på universitetsnivå. Dessutom fullgör stiftelsen sitt uppdrag genom donationer och genom att stödja barnmedicinsk forskning och utbildning. I bakgrunden till barnsjukhusets exceptionella genomförande och finansieringskoncept ligger alltså viljan som uppstått utanför HNS att bidra till att snabbt få det nya nationella barnsjukhuset byggt med hjälp av privata medborgares stöd. Sjukhusets nationella betydelse vill man knyta till Finlands självständighets jubileumsår 2017 och även få staten med som en av finansiärerna. Finansieringskonceptet och projektets tidpunkt i anslutning till republikens 100 års självständighetsjubileum kan betraktas som en unik möjlighet att främja den högspecialiserade finska barnmedicinska specialistvården jämte undervisningen och forskningen. Den nya barnsjukhusbyggnaden finansieras i huvudsak med offentliga medel och verksamheten kommer även att fortsätta som HNS verksamhet som specialistvård som kommunerna har ansvar för att ordna. Innehållet i projektet HNS styrelse godkände projektutredningen för sjukhuset som på ett bindande sätt styr den fortsatta beredningen av bygginvesteringen. Projektutredningen presenterades vid fullmäktiges föregående sammanträde. I projektbeskrivningen beskrivs sjukhusets planerade verksamhet, de viktigaste processförändringarna, prognoserna för antalet patienter jämte motivering och bl.a. behovet av lokaler per enhet, projektets ekonomiska verkningar och de uppställda målen för produktiviteten. Projektutredningen styr den senare planeringen och som en del av den har man kunnat göra ett kostnadsförslag som baserar sig på byggnadens omfattning.

13 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (66) FULLMÄKTIGE Avsiktsförklaring och projektfinansiering Barnsjukhusets planerade nya, multifunktionella och anpassningsbara lokaler möjliggör de förändringar i patientprocesserna som beskrivs i detalj i projektutredningen. De bidrar till att uppnå en betydande lokaleffektivitet och ökning av personalproduktiviteten. När man kan centralisera verksamheter som är utspridda på många ställen som t.ex. övervakningen av barn som vaknar upp efter anestesin, minska antalet korta vårdavdelningstillfällen och bl.a. justera den tjänste- och befattningsbaserade användningsprincipen ger det nya sjukhuset förutsättningar för att utveckla kvaliteten på servicen, effektiviteten och priskonkurrensen. Målet är att täcka största delen av de ökade kostnaderna för lokalerna genom en ökning av produktiviteten. Barnsjukhusets storlek styrs utöver av de verksamhetsrelaterade behoven av detaljplanen för Mejlans sjukhusområde. Den arbetsgrupp som berett projektutredningen föreslog att knappt kvadratmeter av det nya barnsjukhusets beräknade lokalbehov av sammanlagt cirka nyttokvadratmeter ska placeras i den nuvarande fastigheten för Barnkliniken i de lokaler som ska byggas om och för det nya sjukhuset planeras nyttokvadratmeter. Enligt de preliminära beräkningarna är det möjligt att placera den här lokalvolymen som motsvarar ett byggbehov på bruttokvadratmeter mellan Barnkliniken och Kvinnokliniken på Mejlans campus. Ändringen av detaljplanen har officiellt inletts i slutet av januari HNS gör allt för att främja en snabb beredning av ändringen av detaljplanen, eftersom hela tidsschemat för barnsjukhusprojektet är beroende av att ändringen av detaljplanen framskrider. I takt med den pågående detaljplaneändringen blir helheten mer preciserad. Utgående från faktureringsbeloppen utgör det nationella åtagandet cirka en tredjedel av verksamheten på Hucs Barnklinik, alltså tjänster som erbjuds och produceras för barnbefolkningen i hela landet. Efterfrågan från områden utanför HNS förväntas öka i framtiden, eftersom sjukhusets roll som nationell vårdproducent kommer att förstärkas. Som ett resultat av detta ökar i motsvarande grad den andel HNS externa kommuner och sjukvårdsdistrikt har av finansieringen av sjukhusets årliga verksamhet. Beredningen av projektet att låta bygga ett barnsjukhus styrs av en byggkommitté som stiftelsen inrättat där också HNS är representerad. Projektets projektorganisation håller på att formas och inom kort ska man inleda processen att välja en arkitekt och de övriga planerarna för projektet. Arbetet framskrider enligt den projektutredning som styrelsen godkänt. Under våren har tillsammans med stiftelsen beretts en avsiktsförklaringsom gäller projektet. Avsiktsförklaring som bilaga 9. Eftersom det är fråga om en donation, hör beslutanderätten i ärendet för HNS del till fullmäktige. I avsiktsförklaringen avtalas bland annat om markarrende, lokalhyran för det nya sjukhuset samt om planeringen och byggandet av sjukhuset samt om samarbetets principer och om projektorganisationen. I avsiktsförklaringen avtalas om projektets finansiering. Även avsiktsförklaringens giltighetstid och de punkter som gäller avtalets upphörande är viktiga delar av avtalet.

14 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (66) FULLMÄKTIGE Avsiktsförklaringen som nu behandlas är bindande till sin karaktär och styr så beredningen och innehållet i det slutliga samarbetsavtalet och hyresavtalen. Genom att fullmäktige godkänner avsiktsförklaringen beslutar fullmäktige bland annat att HNS donerar 40 milj. euro till stiftelsen. Det nya barnsjukhusets kostnadsförslag som baserar sig på en uppskattning av omfattningen är 160 milj. euro. Priset per bruttokvadratmeter enligt prisnivån i Helsingfors år 2012 (utan moms) uppskattas till euro/bruttokvadratmeter. Avsikten är att finansieringen av projektet täcks så att staten bidrar med 40 milj. euro, HNS med 40 milj. euro, medborgarinsamlingen ska inbringa 30 milj. euro och 50 milj. euro ska samlas genom finansiering på villkor för främmande kapital. Enligt statens rambeslut av "beviljas för grundläggningskostnaderna för barnsjukhuset som erbjuder nationell offentlig hälso- och sjukvård under ramperioden 40 milj. euro". Statsbidraget betalas till Stiftelsen Nya Barnsjukhusets Stöd. Det officiella statsbidragsbeslutet fattas senare, men frågan har i den här andan gått vidare i tjänstemannaberedningen. Enligt statens rambeslut bidrar staten under åren 2015 och 2016 med sammanlagt 40 milj. euro i statsbidrag till finansieringen av det nya barnsjukhuset. Som villkor för statsbidragsbeslutet ställs minst en motsvarande betalningsandel av HNS. Också finanspolitiska ministerutskottet intog vid sitt möte en positiv inställning till ärendet. Staten är alltså med hänsyn till det ovan nämnda rambeslutet villig att i separat finansiering bevilja 40 milj. euro och stödföreningen och stiftelsen är övertygade om att de genom donationer kan samla in 30 miljoner euro. Detta innebär att HNS och medlemskommunerna kan räkna sig till godo en fördel på 70 miljoner euro vid genomförandet av projektet. De finansieringsposter som stiftelsen får som donationer och bidrag minskar med sitt fulla belopp de hyror som betalas till stiftelsen för sjukhuset. På grund av barnsjukhusets nationella roll är arrangemanget fördelaktigt också för andra sjukvårdsdistrikt som skickar barn till det nya barnsjukhuset. Projektet är unikt inte bara när det gäller genomförandekonceptet och medborgarinsamlingen, men även genom att staten för första gången på över 10 år anvisar separat finansiering för ett kommunalt sjukhusprojekt. Detta är ett unikt tillfälle och det är osannolikt att det upprepas i framtiden. För att säkerställa att projektet genomförs föreslår styrelsen att fullmäktige beslutar att HNS förbinder sig att delta i byggandet av det nya barnsjukhuset som kostar 160 milj. euro genom att donera 40 milj. euro till stiftelsen. Styrelsen anser att det ovan nämnda rambeslutet och finanspolitiska ministerutskottets beslut är tillräckliga med tanke på HNS beslutsfattande även om det faktiska statsbidragsbeslutet torde fattas i slutet av år 2014 eller i början av januari 2015, varför beslutet inte nu är tillgängligt. I avsiktsförklaringen konstateras att "HNS finansieringsandel planeras att utbetalas under åren , 10 miljoner euro varje år."

15 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (66) FULLMÄKTIGE Framskridningen av projektet är beroende av många faktorer och tidsplanen preciseras under det här året. Samtidigt preciseras också projektets årliga finansieringsbehov. Om HNS donation och finansiering fattas separata beslut i anslutning till respektive års budget. Donationen ökar HNS verksamhetskostnader under ovan nämnda åren. Det bör ännu separat konstateras att fullmäktige fastställde vid sitt sammanträde HNS investeringsprogram för åren så att programmet upptar totalt 580 milj. euro. I styrelsens möte efter fullmäktiges sammanträde i fråga fastställde styrelsen investeringsprogrammet på grund av mallkonceptet för stiftelsen det nya barnsjukhuset så att det upptar mindre än de 57,3. milj. euro som reserverats för barnsjukhuset i den ursprungliga planen och budgetförslaget. Nu gäller beredningen och beslutsfattandet att ytterligare minska med 35 milj. euro från den här nivån. När styrelsen beslutade om sitt förslag till fullmäktige beslutade styrelsen att uppmana parterna att i brådskande ordning försäkra sig om stiftelsens allmännyttiga ändamål och precisera grunderna för bestämningen av hyran i punkt 4.4 i avsiktsförklaringen. Styrelsen Fullmäktige beslutar 1. att för sin del godkänna att en avsiktsförklaring enligt bilaga 9 ingås med Stiftelsen Nya Barnsjukhusets Stöd - Uuden Lastensairaalan Tukisäätiö; 2. att HNS förbinder sig att bevilja 40 milj. euro till den stiftelse som nämns i punkt 1 för att låta bygga ett nytt barnsjukhus. Om utbetalningen av donationen och dess villkor beslutar fullmäktige separat; 3. att fullmäktige informeras om framskridningen av projektet på regelbunden basis. Behandling av ärendet Raino Velin understödd av Petri Kalm föreslog (prot-bilaga 2) att fullmäktige beslutar "1. Byggprojektet för det nya barnsjukhuset genomförs på HNS försorg i samarbete med Stiftelsen Nya Barnsjukhusets Stöd - Uuden Lastensairaalan Tukisäätiö. För projektet grundas ett ömsesidigt fastighetsbolag vars ägande fördelas i förhållande till vardera partens investerade medel. 2. HNS placerar i projektet statsbidraget för åren 2015 och 2016 på totalt 40 milj. euro som beviljas enligt statens budgetrambeslut av Dessutom avsätts för budgetåren i det här skedet sammanlagt 40 miljoner euro. Budgeten utökas med den andel som i övrigt ska finansieras av HNS och täcks med lån som konkurrensutsätts."

16 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (66) FULLMÄKTIGE Ordföranden konstaterade att ett förslag som avviker från styrelsens beslutsförslag har framställts så att en omröstning måste förrättas. På ordförandens förslag godkändes ett omröstningsförfarande sålunda att de som bifaller styrelsens förslag röstar JA och de som bifaller Velins förslag röstar NEJ. Vid omröstningen genom namnupprop gavs 1064 JA-röster och 21 NEJ-röster och 4 röster föll bort. Ordföranden konstaterade att styrelsens förslag hade godkänts med rösterna Röstlängden finns som bilaga 3 till protokollet. Beslut Förslaget godkändes.

17 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (66) FULLMÄKTIGE BEVILJANDE AV AVSKED FÖR RISTO RANKI FRÅN UPPDRAGET SOM LEDAMOT I REVISION- SNÄMNDEN OCH VAL AV NY LEDAMOT I STÄLLET FÖR HONOM 630/00/00/01/00/2012 FMGE 23 Fullmäktige beslutade för att organisera granskningen av förvaltningen och ekonomin under de år som motsvarar fullmäktiges mandattid att bland ledamöterna i fullmäktige välja sju (7) ledamöter i revisionsnämnden och personliga ersättare för dem enligt följande: Ordinarie ledamot Kommun Ersättare Kommun Markku Pyykkölä, ordf. Kervo Raimo Huvila Vanda Risto Ranki Helsingfors Seija Muurinen Helsingfors Kari T. Nukala Esbo Heikki Kurkela Grankulla Maija Anttila vice ordf. Helsingfors Merja Vuori Esbo Tuula Lind Kervo Tapani Eskola Borgå Päivi Salli Esbo Taru Tiusanen Träskända Juha Malmi Vanda Piritta Poikonen Lojo Ledamoten i revisionsnämnden Risto Ranki konstaterar i sin till fullmäktige riktade skrivelse av att han på grund av en omorganisering av sina förtroendeuppdrag hos Helsingfors stadsstyrelse har anhållit om avsked från uppdraget som ledamot i HNS fullmäktige och att han med detta brev anhåller också om avsked från uppdraget som ledamot i HNS revisionsnämnd. För att organisera granskningen av förvaltningen och ekonomin under de år som motsvarar fullmäktiges mandattid väljer fullmäktige enligt 21 i grundavtalet bland fullmäktigeledamöterna sju (7) ledamöter i revisionsnämnden och personliga ersättare för dem. Bland ledamöterna i revisionsnämnden väljer fullmäktige en (1) ordförande och en (1) vice ordförande. Nämnden ska ges en sammansättning som svarar mot den andel röster olika grupper som är representerade i medlemskommunernas fullmäktige fått inom samkommunens område vid kommunalvalen med iakttagande av proportionalitetsprincipen enligt kommunala vallagen. Enligt 4.2 i jämställdhetslagen ska kvinnor och män vara representerade till minst 40 procent vardera i kommunala organ, med undantag för fullmäktige, om inte särskilda skäl talar för något annat.

18 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (66) FULLMÄKTIGE Styrelsen Fullmäktige beslutar 1. att bevilja Risto Ranki avsked från uppdraget som ledamot i revisionsnämnden; 2. att välja i stället för honom en ny ledamot i revisionsnämnden för fullmäktiges återstående mandattid. Beslut 1. Förslaget godkändes. 2. att välja i stället för Risto Ranki till ledamot i revisionsnämnden Aatos Hallipelto för revisionsnämndens återstående mandattid.

19 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (66) FULLMÄKTIGE BEVILJANDE AV AVSKED FÖR PETRI ROININEN FRÅN UPPDRAGET SOM LEDAMOT OCH TUO- MAS NURMELA SOM ERSÄTTARE I STYRELSEN OCH VAL AV NY LEDAMOT I STÄLLET FÖR PETRI ROININEN OCH AV NYA ERSÄTTARE I STYRELSEN I STÄLLET FÖR TUOMAS NURMELA OCH MERJA NEVALAINEN 64/00/00/01/01/2013 FMGE 24 Fullmäktige beslutade att välja följande ledamöter och ersättare i samkommunens styrelse för fullmäktiges mandattid enligt följande: Ordinarie ledamot Kommun Ersättare Kommun Ulla-Marja Urho, ordf. Helsingfors Sirpa Asko-Seljavaara Helsingfors Petri Roininen Helsingfors Tuomas Nurmela Helsingfors Marika Niemi Esbo Kirsi Siren Esbo Heikki Heinimäki Vanda Arto Kujala Lappträsk Ilkka Taipale Helsingfors Reijo Vuorento Helsingfors Leena Luhtanen Esbo Sami Lehtonen Esbo Säde Tahvanainen Vanda Eija Grönfors Vanda Suzan Ikävalko Helsingfors Otto Lehto Helsingfors Tuomas Tuure Helsingfors Reetta Vanhanen Helsingfors Jari Oksanen Borgå Marko Reinikainen Raseborg Riikka Slunga-Poutsalo, Lojo Merja Nevalainen Lojo vice ordf. Antti Valpas Helsingfors Pekka Murto Helsingfors Harry Yltävä Raseborg Marjut Lumijärvi Helsingfors Berndt Långvik Borgå Birgitta Dahlberg Helsingfors Marja-Leena Laine Hyvinge Jukka Pihko Nurmijärvi Pekka Karma HU Riitta Korpela HU Tari Haahtela HU Eero Mervaala HU Styrelseledamoten Petri Roinen har i en skrivelse av anhållit om avsked från uppdraget som ledamot i styrelsen för HNS. Ersättaren i styrelsen Tuomas Nurmela har bett om avsked från uppdraget som ersättare i styrelsen. Han är Petri Roininens ersättare. Styrelseledamoten Riikka Slunga-Poutsalos ersättare Merja Nevalainen är inte enligt 82 i kommunallagen valbar till ledamot i styrelsen, eftersom hon har ett pågående anställningsförhållande med samkommunen HNS. Fullmäktiges valbeslut är till denna del lagstridigt. Enligt 56 i kommunallagen beslutade styrelsen att inte verkställa beslutet. Enligt 37 i kommunallagen ska det organ som har rätt att utse den förtroendevalde konstatera att förtroendeuppdraget har upphört när en förtroendevald förlorar sin valbarhet.

20 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (66) FULLMÄKTIGE Styrelsen ska med undantag av de representanter som utses av Helsingfors universitet ges en sammansättning som svarar mot den andel röster olika grupper som är representerade i medlemskommunernas fullmäktige fått inom samkommunens område vid kommunalvalen med iakttagande av proportionalitetsprincipen enligt kommunala vallagen. Vid val av styrelse ska en ledamot väljas in från varje sjukvårdsområde och språkliga synpunkter beaktas. Enligt 82 i kommunallagen är den valbar till samkommunens organ som enligt 33 i kommunallagen är valbar till ett förtroendeuppdrag inom någon av samkommunens medlemskommuner. Valbar till kommunens förtroendeuppdrag är enligt 33 i kommunallagen den som: har kommunen som hemkommun; har rösträtt i kommunalval i någon kommun det år då fullmäktige väljs eller val för ett förtroendeuppdrag förrättas; och som inte står under förmynderskap. Valbar i styrelsen för samkommunen, i nämnden för ett sjukvårdsområde eller i nämnden för den psykiatriska sjukvården är dock inte en statstjänsteman som sköter tillsynsuppgifter som direkt berör kommunalförvaltningen, den som är permanent anställd hos samkommunen och den som är ledamot i styrelsen eller i ett därmed jämförbart organ eller i en ledande och ansvarsfull uppgift eller i en därmed jämförbar ställning i ett affärsdrivande samfund, om det är fråga om ett sådant samfund som kan ha väsentlig nytta eller lida väsentlig skada av hur de ärenden avgörs som normalt behandlas av ett organ. Enligt 4.2 i jämställdhetslagen ska kvinnor och män vara representerade till minst 40 procent vardera i kommunala organ, med undantag för fullmäktige, om inte särskilda skäl talar för något annat. Styrelsen Fullmäktige beslutar 1. att bevilja Petri Roininen begärt avsked från uppdraget som ledamot i styrelsen, 2. att i stället för Petri Roininen välja en ny ledamot i styrelsen för den återstående mandattiden, 3. att bevilja Tuomas Nurmela avsked från uppdraget som ersättare i styrelsen, 4. att välja en ny ersättare för Petri Roininen i stället för Tuomas Nurmela för styrelsens återstående mandattid, 5. att konstatera med stöd av 37 i kommunallagen att Merja Nevalainens förtroendeuppdrag har upphört eftersom hon inte enligt 82 i kommunallagen är valbar till styrelseledamot, 6. att välja en ny ersättare i styrelsen för Riikka Slunga-Poutsalo i stället för Merja Nevalainen för den återstående mandattiden.

21 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (66) FULLMÄKTIGE Beslut 1., 3. och 5. förslaget godkändes. Fullmäktige beslutade 2. att välja i stället för Petri Roininen till ledamot i styrelsen Risto Ranki för styrelsens återstående mandattid 4. att välja i stället för Tuomas Nurmela till ny ersättare Frank Ryhänen för styrelsens återstående mandattid 6. att välja till ny ersättare för Riitta Slunga-Poutsalo för styrelsens återstående mandattid Merja Puurunen.

22 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (66) FULLMÄKTIGE BEVILJANDE AV AVSKED FÖR LEDAMÖTEN I NÄMNDEN FÖR LOJO SJUKVÅRDSOMRÅDE JO- HANNA PARKKISENNIEMI OCH VAL AV NY LEDAMOT I STÄLLET FÖR HENNE 65/00/00/01/02/2013 FMGE 25 Fullmäktige beslutade att välja följande ledamöter och ersättare i nämnden för Lojo sjukvårdsområde för fullmäktiges mandattid : Ordinarie ledamot Kommun Ersättare Kommun Tuija Sundberg, ordf. Vichtis Jaripekka Turtiainen Vichtis Raimo Karjalainen Lojo Terttu Grönfors-Roos Lojo Aulis Stenholm Högfors Paula Salapuro Högfors Johanna Parkkisenniemi Sjundeå Rauli Nummenmaa Sjundeå Pirjo-Leena Forsström, Lojo Iiro Jääskeläinen Lojo vice ordf. Marjo Hellgren Högfors Tero Vepsäläinen Högfors Ismo Turunen Sjundeå Merja Juolahti Vichtis Kari Hakala Lojo Arja Penttinen Lojo Laila Reikko Högfors Pekka Halonen Sjundeå Tiina Sivonen Högfors Heidi Savolainen Högfors Matti Pajuoja Lojo Gunilla Wikberg Lojo Merja Laaksonen Sjundeå Sebastian Oksanen Lojo Markku Lehtonen Lojo Sari Metsäkivi Vichtis Johanna Parkkisenniemi är inte enligt 82 i kommunallagen valbar till ledamot i nämnden för Lojo sjukvårdsområde, eftersom hon har ett pågående anställningsförhållande med samkommunen HNS. Johanna Parkkisenniemi har därför i sin skrivelse anhållit om att hon beviljas avsked från uppdraget som ledamot i nämnden för Lojo sjukvårdsområde. Enligt 37 i kommunallagen ska det organ som har rätt att utse den förtroendevalde konstatera att förtroendeuppdraget har upphört när en förtroendevald förlorar sin valbarhet. Enligt 10 i grundavtalet finns det för verksamheten inom sjukvårdsdistriktets sjukvårdsområden enligt 4 nämnder som lyder under styrelsen och tillsätts av fullmäktige för fullmäktiges mandattid. Ledamöterna i nämnden väljs in från de kommuner som hör till sjukvårdsområdet. Nämnden ska ges en sammansättning som svarar mot den andel röster olika grupper som är representerade i medlemskommunernas fullmäktige fått vid kommunalvalen mediakttagande av proportionalitetsprincipen enligt vallagen. Dessutom ska nämndens sammansättning vara jämlik med tanke på de regionala och språkliga förhållandena så att varje medlemskommun är representerad.

23 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (66) FULLMÄKTIGE Enligt 4.2 i jämställdhetslagen ska kvinnor och män vara representerade till minst 40 procent vardera i kommunala organ, med undantag för fullmäktige, om inte särskilda skäl talar för något annat. Styrelsen Fullmäktige beslutar 2. att bevilja Johanna Parkkisenniemi avsked från uppdraget som ledamot i nämnden för Lojo sjukvårdsområde och konstatera att förtroendeuppdraget enligt 37 i kommunallagen har upphört. 3. att välja i stället för Johanna Parkkisenniemi en ny ledamot i nämnden för Lojo sjukvårdsområde för fullmäktiges återstående mandattid. Beslut 1. Förslaget godkändes. 2. Fullmäktige beslutade att välja i stället för Johanna Parkkisenniemi i nämnden för Lojo sjukvårdsområde till ny ledamot Sirpa Kaisla för nämndens återstående mandattid.

24 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (66) FULLMÄKTIGE BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE /02/02/00/01/2011 FMGE 26 Väsentliga händelser under räkenskapsperioden Ett kostnadseffektivt ordnande av prehospitala akutsjukvården Hjärt- och lungcentret Enligt 39 i hälso- och sjukvårdslagen ska samkommunen för ett sjukvårdsdistrikt organisera den prehospitala akutsjukvården inom sitt område senast Den prehospitala akutsjukvården, vilken tidigare hade varit på kommunernas ansvar, överfördes på sjukvårdsdistrikten. Borgå och Hyvinge sjukvårdsområden övergick till den nya modellen för anordnande av prehospital akutsjukvård I de övriga områdena (HUCS Helsingfors, Jorv och Pejas samt Lojo och Västra Nylands sjukvårdsområden) skedde övergången med undantag för den prehospitala akutsjukvården i Raseborgs stad, vilken sjukvårdsområdet övertog redan Planeringen av Hjärt- och lungcentret startade och beslut om arrangemangen fattades Hjärt- och lungcentret startade verksamheten som en resultatenhet på HUCS. Enheten representerar en ny, patient- och problemcentrerad handlingsmodell, där det centrala är hela patientvården från diagnostik till åtgärder och uppföljning. Målet är en effektiv och strömlinjeformad vård samt synergifördelar i utnyttjandet av de befintliga resurserna allteftersom gränserna mellan funktionerna suddas ut planenligt. Genom den nya modellen strävar man efter att minska komplikationer samt fördjupa samarbetet både när det gäller patientvård, utbildning och vetenskaplig forskning. Kliniken för lungsjukdomar, kliniken för lung- och matstrupskirurgi samt kliniken för hjärtsjukdomar och kliniken för hjärtkirurgi med övervakningsfunktioner överfördes från HUCS medicinska och operativa resultatenheter till det nya Hjärt- och lungcentret. Det nya Hjärt- och lungcentret blir Finlands största kompetenscenter inom hjärtsjukdomar och är ett av de största även i ett europeiskt perspektiv. På Hjärt- och lungcentret görs avancerad diagnostik och behandling i vuxen ålder av medfödda hjärtfel samt krävande åtgärder såsom hjärtklaffskirurgi. I centret ingår även ett stort center för rytmstörningar där man gör diagnostik av hjärthändelser och ger vård dygnet runt, liksom krävande specialdiagnostik av lungsjukdomar, cancerbehandlingar, lungkirurgi och med till och med europeiska mått unik matstrupskirurgi. Hjälpmedelscentralen startade verksamheten Hjälpmedelscentralen startade verksamheten som en egen balansenhet I det första skedet övertog den nya enheten hjälpmedelsfunktionerna (patientarbete samt administration och besittning

25 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (66) FULLMÄKTIGE Kund- och patientdatasystemet av hjälpmedel) av medicinska resultatenheten och gynekologiska och pediatriska resultatenheten på HUCS. Därtill började en aktiv beredning inför starten av de hjälpmedelstjänster som koncentrerats till Hjälpmedelscentralen och beskrivits i affärsplanen. HNS beslöt år 2011 att inte längre utveckla patientdatasystemet Uranus tillsammans med de övriga universitetssjukhusen, eftersom tekniken i Uranus börjar bli föråldrad, utan strävar i enlighet med strategin efter att fördjupa samarbetet med primärvården. Detta förutsätter bl.a. ett gemensamt patientdatasystem för primärvården och specialsjukvården. Att integrera socialvården i det gemensamma systemet betraktas också som viktigt. För anskaffningen av det nya datasystemet grundades år 2012 det s.k. Apotti-projektet, i vilket medverkar följande kommuner i HUCS sjukvårdsområde: Helsingfors, Vanda, Kyrkslätt, Kervo och Grankulla samt HNS. I och med att KL-Kuntahankinnat Oy gick med i projektet kan även de övriga kommunerna i HNS-området ansluta sig senare. Målet är att det nya datasystemet ska bli ett användarvändligt verktyg för yrkespersonerna som stödjer och förenklar arbetet. När uppgifterna samlas till ändamålsenliga helheter förkortar klient- och patientdatasystemet den tid som går åt att söka uppgifter och ger en bättre helhetsbild av patientens situation. Därmed får personalen mer tid för det egentliga klient- och vårdarbetet. Ändringar i den interna och externa arbetsfördelningen år 2012 HNS-Apoteket övertog Vanda stads läkemedelsförsörjningstjänster Ändringen ökade HNS-Apotekets verksamhetsintäkter med 1,1 milj. euro och externa verksamhetskostnader i samma mån. Avskrivningarna på koncernens gemensamma datasystem, 7,8 milj. euro, samt kostnaderna för IT-förvaltningens ledning, ca 0,1 milj. euro, överfördes från Samförvaltningen till balansenheten IT-förvaltning. HNS-Bilddiagnostik övertog röntgentjänsterna för Träskända stad och Hangö stad Överföringarna av funktionerna förbereddes i slutet av år 2011 men besluten hann inte med i den ursprungliga budgeten för affärsverket HNS-Bilddiagnostik. I fråga om de anslutna enheterna var budgeteffekterna på verksamhetsintäkterna och -kostnaderna sammanlagt 0,5 milj. euro. HNS fullmäktige beslöt på sitt sammanträde att funktionerna inom klinisk fysiologi, nukleärmedicin och klinisk neurofysiologi överförs från HUS- LAB till HNS-Bilddiagnostik Fullmäktige beslöt om nämnda ändring och om budgetändringarna för övertagandet av bilddiagnostikfunktionerna från Träskända och Hangö på sitt sammanträde

26 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (66) FULLMÄKTIGE Avtalet om prehospitala akutsjukvårdstjänster mellan Raseborgs stad och Ekenäs Sjuktransport Ab/Tammisaaren sairaankuljetus Oy överfördes på Västra Nylands sjukvårdsområde Denna ändring hade en effekt på 0,6 milj. euro på verksamhetsintäkterna och -kostnaderna i Västra Nylands sjukvårdsområde. Fullmäktige godkände även denna budgetändring på sitt sammanträde Utfallet av strategiska nyckelmål år 2012 Måluppställningen och målen för verksamheten på samkommunsnivå i budgeten för 2012 och ekonomiplanen för bygger på den gällande strategin. Strategin genomförs med hjälp av årsplanerna och budgeten. Den av fullmäktige godkända budgeten för 2012 innehåller sammanlagt 16 nyckelmål samt indikatorer och målvärden för dessa. Nyckelmålen har härletts från strategin. I budgeten för 2013 har nyckelmålen uppdaterats i viss grad och grupperingen har ändrats enligt de fem aspekterna i styrkortet. De 16 nyckelmålen för år 2012 grupperades enligt strategiska mål och förutsättningarna för att uppnå dem. Utfallet av de strategiska nyckelmålen år 2012 presenteras nedan. Patientorienterad vård i rätt tid Kvalitetsjämförelse av vårdresultaten, målet uppnåddes Tillgången till vård, målet uppnåddes delvis Patientsäkerhet, målet uppnåddes Förstklassig forskning och undervisning Beloppet av extern finansiering för forskning, målet uppnåddes Antalet utbildningar enligt servicesystemet, målet uppnåddes Intensifierat samarbete med primärvården Servicekedjorna och samarbetet med primärvården, målet uppnåddes En primärvårdsenhet, målet uppnåddes Effektiv och konkurrenskraftig verksamhet Försäljning till andra än medlemskommunerna, målet uppnåddes Patientnöjdhet, målet uppnåddes (ett pilotprojekt om en modell för mätning av kundnöjdheten utifrån kontinuerlig respons genomfördes år 2012 och togs i bruk i början av år 2013) Kunnig och motiverad personal Tillräcklig personal och rekrytering, målet uppnåddes Interaktivt ledarskap, målet uppnåddes inte Kontrollerad och balanserad ekonomi Produktiviteten förbättras med minst 1,5 %, målet uppnåddes inte Nyskapande ledarskap och organisation Processer och arbetsfördelning, målet uppnåddes delvis Kompetenscentra, målet uppnåddes Ägarsamfundens och intressenternas förtroende Reformen av kommunförhandlingssystemet, målet uppnåddes Samarbetet inom specialupptagningsområdet, målet uppnåddes Vårdtjänster Antalet producerade tjänster ökade jämfört med året innan, med undantag av vårddagarna, vars antal minskade mer än väntat till följd av verkställandet av helhetsplanen för psykiatrin. Volymökningen viktad med

27 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (66) FULLMÄKTIGE Antal vårdade individer faktureringsandelen var 2,5 % jämfört med föregående år. Antalet öppenvårdsbesök var (+0,8 %) och antalet NordDRG-produkter (+2,4 %). Däremot minskade antalet vårddagar med 6,2 % jämfört med år Serviceproduktionen inom den specialiserade sjukvården har i allt högre grad kunnat styras från avdelningsvård till öppenvård. Volymen viktad med faktureringsandelen överskred budgeten med 2,6 %. Kostnaderna per invånare i medlemskommunerna var i genomsnitt 866 euro på HNS-nivå. Det är 1,8 % mindre än de med sjukhuskostnadsindex justerade kostnaderna per invånare 2011 (deflationskoefficient 1,036). Serviceproduktionens produktivitet mätt enligt priset per DRG-poäng förbättrades med 0,9 %, men mätt enligt personarbetets produktivitet sjönk den med 0,4 %. I bägge fallen hade en förbättring av produktiviteten med 1,5 % ställts som mål. Totalt olika personer vårdades inom den specialiserade sjukvården (inkl. köptjänster, exkl. samjourernas hc-patienter), vilket är en ökning på 0,7 % från året innan. HNS egenproducerade tjänster inom specialsjukvården anlitades av olika personer (+0,5 % fler än föregående år). Det totala antalet individer om man räknar in samjourernas hälsocentralpatienter var Detta var en ökning med 0,9 % jämfört med år Under 2012 utnyttjade olika personer i medlemskommunerna de specialiserade sjukvårdstjänster som ingår i serviceplanerna. Jämfört med föregående år är detta en ökning med 0,5 %, medan befolkningen i HNS-området samtidigt ökade med ca 1,1 %. Ungefär var tredje invånare (29 %) i medlemskommunerna utnyttjade under 2012 specialiserade sjukvårdstjänster som producerades eller ordnades av HNS. Skillnaderna mellan kommunerna är stora när det gäller serviceanvändningen i relation till befolkningen. Vårdtillgång, väntetider och fördröjd förflyttning Det totala antalet externa elektiva remisser ökade jämfört med de föregående åren. Antalet elektiva remisser ökade med 1,7 % jämfört med föregående år. Flest elektiva remisser kom från hälsocentralerna. De har årligen stått för cirka 60 % av samtliga remisser. Det totala antalet patienter som väntade på vård ökade jämfört med föregående år. Totalt patienter som omfattades av vårdgarantin väntade på avdelningsvård i slutet av I slutet av året hade 409 patienter väntat i mer än sex månader (år 2011: 119 patienter). Av alla som väntade på avdelningsvård hade 76 % väntat mindre än tre månader. På polikliniska undersökningar och behandlingar väntade i slutet av år 2012 sammanlagt patienter som omfattas av vårdgarantin. Antalet patienter som väntat mer än tre månader på ett polikliniskt undersökningsbesök utvecklades gynnsamt: i slutet av året 964 patienter, av vilka 89 hade väntat längre än sex månader.

28 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (66) FULLMÄKTIGE År 2012 var antalet fördröjningsdagar sammanlagt , vilket är 0,1 % fler än året innan. Antalet vårdade patienter som förflyttades med fördröjning var (år 2011: 8 136). Introduktionen av fakturerbara fördröjningsdagar har inte gett önskat resultat. Antalet fakturerbara fördröjningsdagar var , och faktureringen uppgick till 5,0 miljoner euro. HNS HUCS Nyckeltal NordDRG-produkter Vårddagsprodukter Besöksprodukter Hc-besöksprodukter Fakturerade patienthändelser Operationer Förlossningar Antal olika personer som anlitade tjänsterna (egen verksamhet, specialiserande sjukvård) Vårdplatser Personalstyrka Verksamhetsintäkter, mn euro 1 747, , , ,8 Verksamhetskostnader, mn euro 1 668, , , ,8 Befolkningsmängd i HNS område (31.12.) *) Medlemskommunernas betalningsandelar euro/ invånare i snitt (icke deflaterad, folkmängd 31.12) 866,1 851,7 826,5 818,6 *) 2012 förhandsuppgift om folkmängd. Undervisning och forskning I egenskap av sjukvårdsdistrikt med universitetssjukhus hör utöver att producera tjänster för den specialiserade sjukvården även undervisning och forskning till HNS kärnverksamhet och i lag bestämda uppgifter. År 2012 färdigställdes två betydande utredningar om behovet av yrkesutbildade personer i hälso- och sjukvården inom HUCS specialupptagningsområde. Den ena handlade om behovet av specialistläkare och den andra om behovet av vårdpersonal och specialutbildade personer fram till år Dessa utredningar kommer i fortsättningen att styra utbildningen av yrkesutbildade personer i hälso- och sjukvården. Medicinska fakulteten ansvarar för läkar- och tandläkarutbildningen, men sjukhuset har en avgörande roll i undervisningen i det kliniska skedet och i den specialiserande utbildningen. Läkarutbildningen och antalet examina var i stort sett oförändrade (102 läkare, 41 tandläkare, 129 doktorsavhandlingar, 134 specialistläkare i de specialiteter som sjukhuset företräder, 8 specialisttandläkare). Även samarbetet med läroinrättningarna i hälso- och sjukvårdsbranschen i huvudstadsregionen fortsatte aktivt: ca studerande fick praktisk undervisning på HNS sjukhus till en omfattning av sammanlagt över studieveckor. Sjukskötarstuderandena gav igen ett bättre vitsord för undervisningen i sjukhuset jämfört med året innan.

29 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (66) FULLMÄKTIGE HNS fick 20,4 miljoner euro i statlig ersättning för de extra kostnader som läkar- och tandläkarutbildningen förorsakar. Detta räckte emellertid inte till för att täcka kostnaderna och utifrån tidigare ekonometriska kalkyler kan man uppskatta att HNS satsningar på läkar- och specialistläkarutbildningen uppgår till närmare 60 milj. euro. Av läroinrättningarna erhöll HNS sammanlagt euro i ersättning för praktik i den kliniska fasen av skötarutbildningen. Det finns inga beräkningar över hur väl denna ersättning motsvarade de faktiska kostnaderna. I enlighet med den gällande strategin ska forskningen på HNS leda till grundläggande ny kunskap och därigenom till förbättrad diagnostik och vård. Mejlansområdet utgör en bra miljö för hälsovetenskaplig forskning som är förenlig med HNS strategi. Här arbetar såväl grundforskare inom medicin, forskare inom klinisk-teoretiska ämnen som forskare inom klinisk medicin och i allt högre grad även forskare inom vårdvetenskap. Campus omfattar förutom HUCS och medicinska fakulteten bl.a. Institutet för molekylär medicin i Finland, Institutet för hälsa och välfärd samt flera privata stiftelsers forskningsfunktioner. Det samfund som dessa utgör har man börjat kalla Helsinki Academic Medical Center (HAMC). På HAMC arbetar ca 450 forskningsgrupper med inalles ett par tusen personer som är engagerade i forskningsarbetet. HAMC har haft god framgång: forskningssamfundet har bedömts höra till de fem sex bästa europeiska klustren för forskning i klinisk medicin. Ett särskilt mål för år 2012 var att ge forskningen i klinisk medicin en starkare ställning i den nationstäckande vetenskaps- och forskningspolitiken. För att uppnå detta mål informerade man aktivt bl.a. om den i världsklass unika utredningen om hur undersökningar på universitetssjukhus naturligtvis med HUCS som exempel har inverkat på vården av patienterna. Forskningsarbetets positiva effekt på serviceverksamheten visade sig vara till och med större än man hade väntat sig, eftersom 81,5 % av forskarna uppgav att deras arbete hade lett till ändringar i den kliniska verksamheten. Över 91,4 % av dem som ansvarar för sjukvården på HNS bedömde att forskningsarbetet hade förbättrat personalens yrkesskicklighet, 87,4 % ansåg att det hade gjort sjukvården mer verkningsfull och 82,6 % ansåg att det hade höjt produktiviteten i verksamheten. Forskning i klinisk medicin var alltså även enligt denna utredning en faktor som främjar produktutvecklingen inom patientvården. Därmed är det viktigt att säkerställa förutsättningarna för forskningsarbetet även i fortsättningen, om man vill bevara den höga nivån på sjukvården vid HNS. Den statliga forskningsfinansieringen krympte ytterligare och allokeringen av den ändrades avsevärt i och med den nya hälso- och sjukvårdslagen. Klinikerna kan inte längre få icke konkurrensutsatt basfinansiering och infrastruktur för forskning kan inte längre finansieras med statliga medel på samma sätt som tidigare. Alla statliga forskningsanslag fördelas på projekt utifrån ansökningar. Ökningen i den övriga konkurrensutsatta externa finansieringen i enlighet med det strategiska målet räckte inte till för att kompensera minskningen i den statliga finansieringen. Läget skulle ha blivit

30 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (66) FULLMÄKTIGE mycket kärvt om inte sjukvårdsdistriktet hade inkluderat HNS egen forskningsfinansiering på 3,2 milj. euro i budgeten för år Denna andel användes bl.a. för kostnaderna för HNS forskningslokaler i Biomedicum, litteratur och IT-utrustning som behövs för forskningen, vissa forskningssamarbetsavtal och självriskandelar i stipendier. HNS egen forskningsfinansiering var avgörande för en störningsfri kontinuitet i sjukvårdsdistriktets forskningsverksamhet. Sjukhusets vetenskapliga kompetens torde bli ett kriterium när patienterna i framtiden väljer vårdinrättning. För att förbättra tillgången till forskningsrönen öppnades en tjänst som en gång i dygnet uppdaterar uppgifterna om nya publikationer från forskningsgrupperna i Mejlans ( Ekonomi Räkenskapsperiodens operativa resultat blev ett underskott på 21,6 milj. euro (budgeten -12,0 milj. euro). Räkenskapsperiodens resultat belastades av en kostnad på 13,9 milj. euro i anslutning till en ändring i semesterbestämmelserna i de kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalen. Därmed blev det totala underskottet 35,5 milj. euro. I balansräkningen i bokslutet är det kumulativa underskottet 9,8 milj. euro. Faktureringen av sjukvårdstjänster av andra än medlemskommunerna (127,2 milj. euro) utvecklades gynnsamt. Utfallet överträffade budgeten med 5,3 % och innebar en ökning med 8,0 % jämfört med året innan. Medlemskommunernas sammanräknade betalningsandelar (tjänster inom den specialiserade sjukvården) överskred budgeten med 1,7 % (22,2 milj. euro). Om man ser till antalet tjänster anlitade medlemskommunerna fler tjänster än vad man hade uppskattat vid budgeteringen. Genomsnittspriset på anlitade tjänster var emellertid lägre än budgeterat. Verksamhetskostnaderna överskred budgeten med 4,1 % (65,1 milj. euro). För verksamhetskostnaderna var den jämförbara budgetöverskridningen 3,2 % (51,2 milj. euro) om man beaktar ovan nämnda ökning i semesterlöneskulden till följd av ändringen i kollektivavtalen. Den jämförbara budgetöverskridningen för verksamhetskostnaderna (3,2 %) var större än för verksamhetsintäkterna (1,9 %), vilket var orsaken till att underskottet blev större än budgeterat. Den jämförbara ökningen i verksamhetskostnaderna jämfört med året innan var 4,4 % (69,6 milj. euro) om man beaktar kostnaderna för den prehospitala akutsjukvården, som började år 2012, samt effekten av semesterändringen enligt kollektivavtalen åren 2011 (10,2 milj. euro) och 2012 (13,9 milj. euro) (C).

31 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (66) FULLMÄKTIGE Tabellen nedan visar en med föregående år jämförbar resultaträkning där man även har beaktat effekten av den prehospitala akutsjukvården som övertogs av sjukvårdsdistriktet (D). Resultaträkning (milj. euro) BS 2011, utan semesterlöneskuld enligt ändr. i AKTA BU 2012 BS 2012 BS 2012 utan semesterlöneskuld enligt ändr. i AKTA (C) BS 2012 jämförbart vs (D) Diff. % BS 2012 (C)/ BU 2012 Förändr. % BS 2012 (D)/ BS 2011 Medlemskommunernas betalningsandelar 1 315, , , , ,2 1,7 % 2,8 % Övriga verksamhetsintäkter 359,0 380,6 391,4 394,4 380,7 3,6 % 6,0 % Verksamhetsintäkter totalt 1 674, , , , ,9 1,9 % 3,5 % Verksamhetskostnader totalt 1 574, , , , ,0 3,2 % 4,4 % Avskrivningar och nedskrivningar 93,6 104,4 97,6 97,6 97,6-6,5 % 4,3 % Verksamhetens kostnader och avskrivningar totalt 1 668, , , , ,6 2,6 % 4,4 % Finansiella intäkter och kostnader totalt 12,8 15,4 13,6 13,6 13,6-11,8 % 6,2 % Räkenskapsperiodens över-/underskott -5,9-12,0-35,5-21,6-21,3 AKTA-ändring, semesterlöneskuld -10,2-13,9-13,9 Prehospital akutsjukvård -0,3 Räkenskapsperiodens över-/underskott totalt -16,1-35,5-35,5 I tabellen nedan specificeras avvikelserna i verksamhetskostnaderna och avskrivningarna jämfört med den ursprungliga budgeten. Verksamhetens kostnader och avskrivningar totalt miljoner euro Diff. % Budget ,2 Volymförändring i verksamheten vs. BU 34,2 2,0 % Utfallet av produktivitetsmålet vs. BU (löneglidning största orsaken) 8,5 0,5 % Fördröjningseffekt av konkurrensutsättning av läkemedel 2,5 0,1 % Effekter av senarelagda och gallrade investeringar (avskrivningar, underhåll) -9,2-0,5 % Patientskadeförsäkring 3,0 0,2 % Köptjänster för rehabilitering och övriga (inkl. servicesedel) 4,9 0,3 % Statens forsknings- och undervisningsanslag samt understöd och bidrag 1,2 0,1 % Stödtjänstenheter, kostnader för extern försäljning hänförliga till BU-överskridningen 2,1 0,1 % Semesterlöneskuld (effekten av AKTA-ändringen) 13,9 0,8 % Övriga -2,8-0,2 % Bokslut ,5 3,4 %

32 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (66) FULLMÄKTIGE I tabellen nedan specificeras avvikelserna i verksamhetsintäkterna jämfört med den ursprungliga budgeten. Verksamhetsintäkter totalt miljoner euro differens % Budget ,6 Medlemskommunernas betalningsandelar, volymdifferens 30,3 1,8 % Medlemskommunernas betalningsandelar, prisdifferens -6,6-0,4 % Medlemskommunernas betalningsandelar, köptjänster -1,5-0,1 % Fördröjningsvårddagar 5,0 0,3 % Fakturering av övr. betalare, sjukvårdstjänster 6,4 0,4 % Stödtjänstenheter, samkommunens ext. försäljning 2,4 0,1 % Statens undervisnings- och forskningsanslag -1,0-0,1 % Avgiftsintäkter samt understöd och bidrag -2,5-0,1 % Vinster från försäljning av anläggningstillgångar 1,0 0,1 % Dröjsmålsvite för investeringsprojekt 0,7 0,0 % Övriga intäkter -1,2-0,1 % Bokslut ,6 1,9 % Investeringar År 2012 uppgick investeringarna till sammanlagt 116 milj. euro, varav nybyggande och renoveringar stod för 73 milj. euro. HNS investerade i framtiden i projekt som förbättrar patientvården och främjar konkurrenskraften. Under verksamhetsåret färdigställdes bl.a. de nya lokalerna för akutvården i Hyvinge sjukhus, ändringarna på enheten för dagkirurgi vid Jorvs sjukhus och fas 1 av saneringen av lokalerna för ungdomspsykiatri i Ohkola. HNS största byggnadsinvesteringar, såsom projekten med tornsjukhuset i Mejlans och Kvinnoklinikens tillbyggnad, fortskred enligt planerna. Därtill startades planeringen av de följande projekten i Mejlans, dvs. barnsjukhuset, Traumacentret och Cancercentret. I investeringarna i undersöknings- och behandlingsutrustning låg tonvikten på att säkerställa en tillräcklig apparaturkapacitet för cancersjukdomar och hjärtsjukdomar samt affärsverket HNS-Bilddiagnostik med stöd av senaste teknik. År 2012 investerades närmare 22 milj. euro i undersöknings- och behandlingsutrustning. HNS IT-Förvaltning investerade ca 19 milj. euro i utvecklingen av patientdatasystemen och i olika system för styrningen och rapporteringen av verksamheten samt i grundläggande datatekniska tjänster. Samkommunen HNS investeringar och avskrivningar