Studiehandledning. Karriär förändring, vägledning och coachning, 7,5 hp Career Change, Guidance and Coaching

Transkript

1 Kurskod: UCG109 Höstterminen 2018 Uppdaterad: 3 september 2018 Studiehandledning Karriär förändring, vägledning och coachning, 7,5 hp Career Change, Guidance and Coaching Kursansvariga: Daniel Hailemariam Lisa Tönus Magdalena Österholm HT 2018 Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet Besöksadress: E-post: Inst. för pedagogik och didaktik Stockholm Frescativägen 54 daniel.hailemariam@edu.su.se lisa.tonus@edu.su.se magdalena.osterholm@edu.su.se

2 Inledning Delkursen Karriär förändring, vägledning och coachning läser du under studie- och yrkesvägledarutbildningens femte termin. Delkursen ligger i anslutning till praktik III som du också gör under termin 5. Kursens utgångspunkt är: a) individers karriärprocesser och lärande i omställning och övergångar i arbetslivet. b) breddning och fördjupning avseende karriär vägledningens teori och metod, individuellt och i grupp inkluderar metod övningar c) coachning, teori, metod och förhållningssätt i en karriär vägledande kontext. d) ledarskap, vägledarrollen och etik i relation till vägledningens uppdrag och individers villkor. Kontaktuppgifter Kursansvariga är Daniel Hailemariam, Lisa Tönus och Magdalena Österholm. Du når oss enklast via mail enligt ovan eller genom kursens site på Mondo. Universitetskonto och Mondo Kursens innehåll och diverse dokument kommer att finnas tillgängliga på SU:s webbplattform Mondo, där du med hjälp av ditt universitetskonto kan logga in och ta del av information, lämna in uppgifter och ställa frågor till kursansvariga. Ta för vana att hålla dig kontinuerligt uppdaterad med information som ges via Mondo. Det är främst via Mondo som kursansvariga informerar om eventuella förändringar som kan komma att ske under kursens gång. Ibland sker förändringar av tid, sal eller annan förändring, och du ansvarar själv för att hålla dig uppdaterad med den informationen. Ta för vana att alltid kontrollera det fullständiga schemat via schemalänken på Mondo. XZ9q5lb5KZWugc4naQWZu70ouud6x1Qorq6Qä.html Kursens upplägg Kursen genomförs integrerat med Handledd Praktik III. Undervisningen utgörs av föreläsningar, seminarier, skrivuppgifter och metodövningar. Seminarier, skrivuppgifter och metodövningar ar obligatoriska. Vid frånvaro från obligatoriska inslag ska studenten komplettera med muntliga och skriftliga uppgifter. Under kursens gång genomförs föreläsningar vars innehåll avser omfatta kursens innehåll tillsammans med kurslitteraturen. Kursen examineras individuellt och i grupp. For detaljerad information se nedan under examinations uppgifter. Kursen Karriärförändring, vägledning och coachning startar vecka 40 och avslutas vecka 50. Under vecka pågår delkursen Handledd praktik III. 2

3 Förväntade studieresultat For godkänt resultat på delkursen ska studenten kunna: a) planera, leda och analysera karriärvägledande aktiviteter, både individuellt och i grupp, utifrån kursens centrala begrepp och perspektiv, b) kritiskt diskutera karriärvägledningens teori och metod i relation till individers villkor, vägledningens uppdrag och etiska frågor, c) identifiera och beskriva sin egen professionella kompetens och kunskapsutveckling. Kunskapskontroll och examination Delkursen examineras genom en muntlig och en individuell skriftlig examination. Individuell skriftlig examination bedöms med en sjugradig målrelaterad betygsskala (A F). Den muntliga examinationen bedöms med betygsgraderna U/G (U = underkänt. G = godkänt). Betyg på delkursen baseras på den Individuella skriftliga examinationen (med förutsättning att alla övriga uppgifter är genomförda och godkända). For detaljerad information se nedan. Som betyg på delkurserna Karriärförändring, vägledning och coachning används en sjugradig målrelaterad betygsskala: Godkända betyg (i fallande ordning) A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Underkända betyg Fx = Underkänd: uppgiften är bristfällig vad gäller innehåll och/eller formalia, är ej inlämnad enligt anvisningarna i studiehandledningen för uppgiftens syfte, instruktion och genomförande och måste därför kompletteras enligt lärarens anvisningar. Studenten visar otillräckliga kunskaper och bristfällig förståelse i förhållande till uppgiftens syfte, instruktion och genomförande. F = Underkänd: uppgiften går ej att bedöma p.g.a. stora brister i förhållande till uppgiftens syfte, instruktion och genomförande. Uppgift ej inlämnad underlag för bedömning saknas Studerande som fått lägst betyget E får inte genomgå förnyad examination for högre betyg. Studerande som fått betygen Fx eller F på prov två gånger i rad av en och samma examinator har rätt att få annan examinator utsedd vid nästkommande prov, om inte särskilda skäl talar emot det. Framställan om detta ska göras till institutionsstyrelse/prefekt. Plagiat och fusk Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Man får inte heller kopiera sina egna texter som man fått godkänt på i andra kurser, så kallad självplagiat. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. 3

4 Plagiat betraktas som ett grundläggande brott, inte enbart mot en etablerad forskningsetisk kod, utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna och andras texter. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Vid SU kontrolleras texterna mot en databas för att upptäcka eventuellt plagiat. Som student vid Stockholms universitet ansvarar du för din egen utbildning. Som en del i ditt ansvar ingår att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Enligt de regler som gäller för universitetet får disciplinära åtgärder bland annat vidtas mot student som: a) med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, b) stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen. Disciplinärenden behandlas i Stockholms universitets disciplinnämnd. Påföljden kan bli varning eller avstängning för en tid av 1 6 månader. Information om Stockholms universitets regler för examination och disciplinärenden finns på Stockholms universitets webbsida Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk till rektor och disciplinnämnden. Litteraturlista Obligatorisk litteratur Andersen, Tom. (2011). Reflekterande processer: samtal och samtal om samtalen. Kapitel 1 4. Lund: Studentlitteratur. (ca 100 s) Bergmo-Prvulovic, I. (2015). Social representations of career and career guidance in the changing world of working life (Doctoral dissertation, Jönköping University, School of Education and Communication). (ca 20 s) Gjerde, Susann (2012). Coachning. Vad-varför-hur. Lund: Studentlitteratur. Kapitel: inledning, 3, 5-12 (ca 200 s). Hallqvist, Anders. (2015). Nya karriärval mitt i livet: omställningsprocesser och biografiska brott. Kapitel 14. I Lovén, A. (Red) (2015). Karriärvägledning En forskningsöversikt. Lund. Studentlitteratur. (ca 20 s) Kjellström, Sofia. (2012). Delaktighetens etik och ansvar för delaktighet. Kapitel 3. I Bulow, P. m fl. Delaktighetens praktik. Det professionella samtalets villkor och möjligheter. Malmö: Gleerups Utbildning AB. (8 s.) PDF Langström, Christer (2015). Coachning och vägledning syskon och rivaler. Kapitel 10. I Lovén, Anders (red). Karriärvägledning en forskningsöversikt. Lund: Studentlitteratur. kapitel 10 (ca 15 s) Lindén, Annika., & Halkier Bjerring, Pia. (2011). Uppskattande processövningar. Systemiska metoder för engagemang och förankring. Lund: Studentlitteratur (ca 250 s) Poehnell, Gray. & Amundson, Norman E. (2011). Hope-filled engagement: creating new possibilities in Life/career counselling. Richmond, BC: Ergon Communications (ca 200 s) Rie, Thomsen, m fl. (2015). Vägledning i nya kontexter. Kapitel 8. I Lovén, A. (Red) (2015). Karriärvägledning En forskningsöversikt. Lund. Studentlitteratur. (ca 20 s) Savickas, Mark. M fl. (2009). Life-designing: A paradigm for career construction in the 21 st century. Journal of Vocational Behavior, 75, (s ). Ca 11 s. 4

5 Stelter, Reinhard. (2016). The coach as a fellow human companion. Coaching Psychology: Meta- Theoretical Perspectives and Applications in Multi-Cultural Contexts. Springer International Publishing Switzerland. Sid Ca 20 s. PDF Svensson, Lennart G. (2012). Ny professionalism, förtroende, tillit och kompetens. I Björngren, Carin & Fransson, Ola (red) (2012). Tillit och förtroende: ständiga utmaningar för professionella. Malmö: Gleerups. (ca. 15 s.) PDF Tams, S., & Arthur, M. B. (2010). New directions for boundaryless careers: Agency and interdependence in a changing world. Journal of Organizational Behavior, 31(5), sid Referenslitteratur Bergmo-Prvulovic, Ingela. (2017). Karriär utifrån ett ansträngnings- och belöningsperspektiv. Kapitel 4. I Ahl, Helene, m fl. (red.). HR: att ta tillvara mänskliga resurser. Lund. Studentlitteratur. (ca 17 s) Higgins, M., Dobrow, S. R., & Roloff, K. S. (2010). Optimism and the boundaryless career: The role of developmental relationships. Journal of Organizational Behavior, 31(5), Hornborg, Anne-Christine. (2012). Coachning och lekmannaterapi: en modern väckelse? Stockholm: Dialogos förlag. Tenelius, Karin. (2003). Arbetsmarknadscoachning. Stockholm: Eget förlag. Kursutvärdering Kursen utvärderas genom en digital enkät som blir tillgänglig vid kursens slut. Länk till kursvärderingen läggs ut på Mondo eller skickas på mejl till samtliga registrerade studenter. 5

6 EXAMINATIONS UPPGIFTER Nedan följer beskrivningar av examinations uppgifterna som gäller för kursen. Examinations uppgift 1 litteraturseminarium Syftet med uppgiften är att ni både enskilt och i grupp ska fördjupa er kunskap och förståelse för: - hur människan socialt konstruerar kunskap om verklighetens olika företeelser - hur människan hanterar övergångar och omställningar - hur vi kommer överens om definitioner, begrepp och diskurser och vad det kan få för betydelse för studie- och yrkesvägledarens yrkesutövning. Genomförande: Steg 1 Du ska enskilt läsa följande böcker. Bergmo-Prvulovic, I. (2015). Social representations of career and career guidance in the changing world of working life (Doctoral dissertation, Jönköping University, School of Education and Communication). (ca 20 s) Hallqvist, Anders. (2015). Nya karriärval mitt i livet: omställningsprocesser och biografiska brott. Kapitel 14. I Lovén, A. (Red) (2015). Karriärvägledning En forskningsöversikt. Lund. Studentlitteratur. (ca 20 s) Rie, Thomsen, m fl. (2015). Vägledning i nya kontexter. Kapitel 8. I Lovén, A. (Red) (2015). Karriärvägledning En forskningsöversikt. Lund. Studentlitteratur. (ca 20 s) Tams, S., & Arthur, M. B. (2010). New directions for boundaryless careers: Agency and interdependence in a changing world. Journal of Organizational Behavior, 31(5), sid Ditt läsande ska bland annat leda till att du ska formulera minst 2 frågeställningar med koppling till punkterna ovan. Ta med dig dessa frågeställningar till basgruppsdiskussion (nedan i steg 2). Tex om ni är fem personer i basgruppen har ni tio frågeställningar. Steg 2 Ni ska ha ett litteraturseminarium i era befintliga basgrupper. Utgå ifrån era frågeställningar och välj två frågeställningar som ni gemensamt bearbetar och sammanfatta i ett skriftligt PM. Ert PM ska innehålla era gemensamma bearbetningar och reflektioner samt samtliga frågeställningar (även dem som inte diskuterades). Glöm inte namn och efternamn på vilka som deltagit i litteraturseminariet. Ni ska lämna in ert skriftliga basgrupps-pm till kursansvarige senast vid kursens slut. Steg 3 Basgruppens PM och era individuella tankar utgör underlag för det avslutande seminariet, där ni ska diskutera hur ni uppfattat böckernas innehåll med fokus på punkterna ovan (under syftet). Ni ska välja ut två frågeställningar från varje basgrupp representerade vid seminariet. Vid seminariet gäller obligatorisk närvaro. Uppgiften bedöms med högst betyget E. Examinations uppgift 2 gruppvägledning Syftet med uppgiften är att du, med stöd av kursens litteratur och föreläsningar, samt tidigare förvärvad kunskap om gruppvägledning, ska planera och genomföra gruppvägledning under din praktikperiod. Din planering och genomförande ska utgå ifrån målgruppens behov. Efter genomförd gruppvägledning ska du i denna uppgift reflektera över de teorier och metoder som du använt, och hur 6

7 de svarade mot målgruppens behov. Du ska också reflektera över ditt gruppledarskap. Se även studiehandledning för praktik III för mer information om gruppvägledningen. Genomförande: Planera och genomför gruppvägledning enligt instruktioner i studiehandledningen för Handledd Praktik III. Ta stöd i ditt planerande i delkursens litteratur och föreläsningar. Efter genomförd gruppvägledning ska du skriva reflektions PM på 2 A4 sidor, där du reflekterar över din genomförda gruppvägledning i relation till litteratur och föreläsningar, med särskilt fokus på: - målgruppens behov - ditt gruppledarskap vad som gick bra och mindre bra - de teorier du tog hänsyn till och varför - de metoder som du använde och varför Ditt PM tar du med som underlag till Seminarium om Gruppvägledning. Vid seminariet gäller obligatorisk närvaro. Du ska också lämna in ditt skriftliga PM till kursansvarige senast vid kursens slut. Du ska dessutom skicka ditt PM till de andra i din basgrupp och läsa varandras PM innan slutseminariet. Uppgiften bedöms med högst betyget E. Följande litteratur kan vara till stöd: Lindén, Annika., & Halkier Bjerring, Pia. (2011). Uppskattande processövningar. Systemiska metoder för engagemang och förankring. Lund: Studentlitteratur (ca 250 s) Poehnell, Gray. & Amundson, Norman E. (2011). Hope-filled engagement: creating new possibilities in life/career counselling. Richmond, BC: Ergon Communications (ca 200 s) Savickas, Mark. M fl. (2009). Life-designing: A paradigm for career construction in the 21 st century. Journal of Vocational Behavior, 75, (s ). Ca 11 s. Examinations uppgift 3 Samtalsanalys Syfte Syftet med samtalsanalysen är för att knyta ihop och integrera alla delar av kursen. Genom att hålla 3 samtal med en och samma person ska du analysera och lyfta fram teorier, metoder, färdigheter och förhållningssätt som du har använt dig av i samtalen och lärt dig i kursen. Tillvägagångssätt 1) Genomför 3 autentiska, professionella och vägledande samtal med en och samma person. Personen kan vara en elev på din praktikplats eller någon annan utanför praktiken. Varje samtal ska vara minst 30 minuter lång och ska spelas in på ljudfil. Det är bara du och eventuellt en lärare som ska lyssna till de inspelade samtalen. Du behöver lyssna på samtalen för att analysera och din lärare kan begära in inspelning om han/hon behöver det. Samtalsanalysen ska bestå av 5 7 sidor, försättsblad och litteraturlista tillkommer. Om du väljer någon på din praktik plats, glöm inte att ta reda på vilka juridiska och etiska normer som gäller. 2) Analysera ditt samtal utifrån punkterna nedan a) Delaktighet och tillit: vad gjorde du för att skapa delaktighet och tillit? Uppnåddes delaktighet från personens sida i processen? Hur vet du det? Om inte, vad hindrade och vad kunde du ha gjort? b) Teorier: vilken/vilka vägledningsteorier har du tagit hänsyn till i ditt vägledande samtal? Varför just dessa teorier? c) Metod: vilken/vilka metoder har du använt dig av? Varför just dessa? Hur blev det? d) Förhållningssätt och etik: vilka etiska reflektioner har du gjort? Vilka etiska överväganden har du tagit? Motivera varför du gjorde som du gjorde. e) Dig själv: hur skulle du beskriva dig själv som vägledare? Beskriv din utveckling sedan du började dessa seriesamtal. Vilka områden behöver utvecklas? Varför just dessa? Hur kommer du gå tillväga för att utveckla dessa områden? Vad har du fått för feedback och/eller signaler från personen du hade samtal med och från din handledare? 7

8 3) Att arbeta med reflekterande team anses vara mycket effektivt för att fördjupa reflektionen. Vi vill rekommendera att ni har en studiekamrat eller din handledare med i rummet när ni håller dessa samtal. Studiekamratens/handledarens uppgift är endast för att reflektera med dig efter samtalet. Detta förutsätter att det är ok för berättaren att en tredje person finns i rummet. Observera att detta är ett bra arbetssätt för ditt lärande men inte obligatorisk för uppgiften. 4) Samtliga samtal ska spelas in för att du ska kunna återgå till dem och använda dem och analysera enligt ovan. Samtalen behöver dock inte transkriberas ordagrant men det kan vara till hjälp att du skriftligt sammanfattar innehåll och reflektioner från samtalen eftersom uppgiften ska bygga på de samtal du genomfört. På vissa ställen i analysen behöver du exemplifiera med innehåll från samtalen. Samtalsanalysen förutsätter att du är förtrogen med all litteratur som finns i litteraturlistan. Som stöd för din analys ska din analys vara förankrad i kurslitteraturen. Du ska även göra referenser och anknytningar till delkursens föreläsningar och seminarier. Du lämnar din samtalsanalys via Mondos examinationsmapp, samt ett utskrivet exemplar av analysen läggs i inlämningsskåpet i student kafeterian enligt gängse rutin. Se schemat för senast inlämningsdatum. Uppgiften bedöms utifrån den sjugradig målrelaterad betygsskala A, B, C, D, E, Fx och F. Betyget för denna uppgift blir också betyget på hela delkursen under förutsättning att alla andra uppgifter är genomförda och godkända och att du deltagit i samtliga obligatoriska seminarier. Betygskriterier utifrån den målrelaterade betygsskalan A F finner du i bilaga 1 nedan. Medverkande lärare: CH DHM IBP LT MÖ Christer Langström, lektor, SU Daniel Hailemariam, adjunkt, SU Ingela Bergmo Prvulovic, lektor, SU Lisa Tönus, adjunkt, SU Magdalena Österholm, adjunkt, SU 8

9 Bilaga 1 Betygskriterier för examinationsuppgift nr. 3 (samtalsanalys) Se begrepps förklaring nedan A Uppgiften visar att studenten har mycket god förmåga att reflektera kring och analysera vägledningssamtal i relation till teoretiska perspektiv på samtal och interaktion. Uppgiften täcker upp de punkter som finns i instruktionen för uppgiften. Vägledande samtal och vägledarroll problematiseras i relation till delkursens litteratur. Olika perspektiv på samtal och vägledarroll belyses och diskuteras utifrån relevanta och adekvata begrepp och teorier. Självständiga och motiverade slutsatser utifrån litteratur och erfarenhet dras som visar på en förståelse utöver det uppenbara. Uppgiften är genomgående väl förankrad i kursens litteratur, föreläsningar och seminarier. Studenten visar god förmåga till självreflektion genom att både styrkor och utvecklingsområden hos sig själv som vägledare lyfts fram. Förankrade och konkreta förslag på den fortsatta utvecklingen som vägledare ges. Uppgiften uppfyller formalia och texten är genomgående tydlig, stringent och logisk. B Examinationsuppgiften håller högre kvalitet än vad som krävs för C men når inte upp till vad som krävs för A. C Uppgiften visar att studenten har god förmåga att reflektera kring och analysera vägledningssamtal i relation till teoretiska perspektiv på samtal och interaktion. Uppgiften täcker upp de punkter som finns i instruktionen för uppgiften. Uppgiften belyser på ett relevant sätt frågor om vägledande samtals teori och metod i relation till vägledningens praktik. De aspekter som tas upp jämförs med centrala perspektiv som tas upp i kurslitteraturen och praktikerfarenheter. Uppgiften är på ett relevant sätt förankrad i delkursens litteratur. I uppgiften dras relevanta slutsatser om egna utvecklingsområden i vägledarrollen. Kraven på formalia uppfylls och texten är lätt att följa genom ett tydligt språk och struktur. D Examinationsuppgiften håller högre kvalitet än vad som krävs för E men når inte upp till vad som krävs för C. E Uppgiften visar i tillräcklig grad att studenten har förmåga att reflektera kring och analysera vägledningssamtal i relation till teoretiska perspektiv på samtal och interaktion. I uppgiften tas i tillräcklig omfattning upp de punkter som finns i instruktionen för uppgiften på ett adekvat sätt. Uppgiften tar upp och belyser i tillräcklig grad relevanta aspekter av vägledande samtals teori och metod i relation till vägledningens praktik. Uppgiften anknyter i tillfredställande omfattning och på relevant sätt till delkursens litteratur. I uppgiften dras i tillräcklig grad relevanta slutsatser om egna utvecklingsområden i vägledarrollen. Kraven på formalia uppfylls i tillräcklig grad och framställningen har tillräcklig struktur. Fx Uppgiften är bristfällig vad gäller innehåll och/eller formalia enligt anvisning i studiehandledningen och måste därför kompletteras enligt lärarens anvisningar. Kompletteringen ska skickas till examinerande lärare inom två veckor. F Uppgiften går ej att bedöma p.g.a. stora brister eller är ej inlämnad underlag för bedömning saknas. Se nedan under begreppsförklaringar 9

10 BEGREPPS FÖRKLARINGAR Analysera Verklig eller tänkt uppdelning av något i dess olika beståndsdelar; grundlig, uppdelande undersökning. Du söker och väljer ut de enskilda delar och förlopp som bidrar till att belysa förhållandet mellan de enskilda delarna och helheten så att sammanhanget kan ses ur flera perspektiv. Att analysera är att diskutera resultaten, likheter och avvikelser, med hjälp av resultaten och eventuella teoretiska begrepp från tidigare forskning. Analysen ska inte ses som rätt eller fel, det viktiga är att din analys inte bygger på eget tyckande, att den är tydligt underbyggt och att den går att följa. Beskriva Redogöra för de väsentliga egenskaperna hos någon eller någonting i syfte att ge en helhetsbild, ibland även med avseende på förlopp. Skriftligt/muntligt kunna redogöra för t ex vägledningssamtal eller ett studiebesök med avseende på händelseförlopp så att läsare/åhörare kan följa med, förstå och få en tydlig bild av det du vill förmedla. Kommunikativ klarhet Studenten säger eller skriver något initialt som fångar läsaren, för in läsaren i ett sammanhang och är klar över vilka påståenden som läggs fram i texten. Argument ges för dessa påståenden samt granskas av skribenten. Studenten drar konsekvenser och avslutande slutsatser utifrån detta. Problematisera Framställa i form av (intellektuellt) problem för att skärpa tänkandet. Diskutera förnuftigt, utveckla tankegångarna med vilja till samförstånd. Du tar utgångspunkt i ett fenomen, begrepp, företeelse eller liknande och belyser detta ur olika perspektiv. Du granskar din valda utgångspunkt genom att vrida och vända, för att synliggöra t.ex. för- respektive nackdelar, styrkor och svagheter, historiskt i förhållande till samtid. Du visar på olika ståndpunkter utifrån litteraturen, föreläsningarna samt diskussionerna. Du behöver inte ta ställning till någon av dessa ståndpunkter. Din uppgift är att hämta hem och belysa dem. Reflektera Noga tänka igenom invecklad fråga. Du presenterar vad du vill reflektera kring t.ex. hur vägledaruppdraget förändrats i takt med begrepp som t ex livslångt lärande eller karriärvägledning. Att reflektera betyder att du bryter med det spontana tänkandet samt bryter med dina fria associationer. Du stannar upp och tänker till och bygger upp en tankekedja. Vad innebär detta? Hur kan det se ut? Hur kan det förstås? Vilka problem finns? Underbyggd formulering Ge säker faktamässig grund för viss utsaga, slutsats. Resonemangen och reflektionerna, d.v.s. din text är förankrad i litteratur, föreläsningar och seminarier. Dina påståenden och värderingar är tydligt förankrade i kurslitteraturen med tydliga hänvisningar. 10

11 Att skriva samtalsanalys: Stödfrågor för att analysera ett professionellt samtal SYFTE MED SAMTALSANALYS Syftet med samtalsanalys är för att ytterligare befästa och fördjupa kunskapen om det professionella samtalets teori och metod relaterat till dig själv och din roll som samtalsledare. Du ska analysera ditt samtal med fokus på dig själv som samtalsledare och förankra och underbygga dina resonemang i kursens litteratur, teorier, metoder och centrala begrepp. Samtalsanalysen förutsätter att du är förtrogen med all litteratur som finns i litteraturlistan för kursen. Du ska även göra referenser och anknytningar till delkursens föreläsningar och seminarier. Observera att analysen ska fokusera på dig, dina samtalsfärdigheter och ditt förhållningssätt och inte samtalets innehåll eller personen du samtalade med. Frågorna nedan är endast som stöd i ditt skrivande som du kan ställa till dig själv och till samtalet du ska analysera. Du måste inte svara på varenda fråga men frågorna ger dig redskap för att analysera samtalet. Själva samtalsanalysen ska vara i löpande text med rubriker och underrubriker. INLEDNING En kort beskrivning av den du samtalat med och syftet med samtalet samt en sammanfattande beskrivning av dilemmat. Detta ska begränsas till max 1 A4 sida. Stödfrågor Vilket/vilka behov eller problem definierades av dig och den du samtalade med? Vilka ramar för samtalet presenteras och hur presenteras de? Hur påbörjas samtalet? Vad är syftet med samtalet och hur klargörs detta syfte? Hur bemöter du som samtalsledare berättarens berättelse? Hur har du som samtalsledare förberett dig inför detta samtal och hur har det påverkat dig? Vilka faktorer försvårade respektive underlättade samtalet? FÖRHÅLLNINGSSÄTT Reflektera och analysera kring ditt förhållningssätt i det genomförda samtalet med koppling till litteraturen. Stödfrågor Vad kännetecknar relationen mellan dig och berättaren? Hur närvarande är du i samtalet? Hur märks det? Hur har du som samtalsledare arbetat med empati och empowerment? Hur uppfattades ditt förhållningssätt av den du samtalade med? Hur vet du det? Hur bekräftas berättaren av dig som samtalsledare? SAMTALSFÄRDIGHETER Samtalsfärdigheter är konkreta, handfasta verktyg som används i samtal. Här skriver du vilka färdigheter du har använt, hur du har använt de och varför just dessa? Kunde du ha gjort på annat sätt? Stödfrågor Vilka samtalsfärdigheter använde du och vilka konsekvenser fick det? Varför just dessa? Finns det andra metoder eller färdigheter du kunde ha använt? Vad kunde du ha gjort annorlunda? Vilka färdigheter känner du dig mest bekväm med? Vilka färdigheter känner du dig mest osäker/obekväm med? Frågor Hur relevanta är dina frågor/inlägg för att uppnå syftet med samtalet? Vilka frågor ställs? Hur fungerade de? Vilka frågor var relevanta utifrån berättarens behov och vilka utgick ur din egen agenda? 11

12 Perspektivvidgning (där det efterfrågas i analysen) Vad tänker du om perspektivvidgning i samtalet? Vilka perspektivutvidgande frågor ställde du? Hur utmanar du berättaren? Breddades din samtalspartners perspektiv och i så fall på vilket sätt? Om inte, hur hade du kunnat gå vidare i samtalet och vad hade du velat göra annorlunda? Vilka vändpunkter finns i samtalet? (då berättaren gör en tankevända eller formulerar en ny insikt) Hur uppnåddes dessa vändpunkter? Vilken tankeprocess kan du identifiera hos berättaren? Vilka samtalsfärdigheter bidrog till perspektivvidgningen? Tystnad/icke verbalt På vilket sätt hanterar/använder du tystnaden? Hur var ditt kroppsspråk? Vad förmedlade du med ditt kroppsspråk? Hur uppfattades det? Med vilken känsla gick du in i samtalet? Vilka känslor såg du hos berättaren? Vilka känslor aktualiseras hos dig när du tänker på samtalet? Vilka känslor uppstod under samtalet? Lyssna Hur lyssnar du? Vilka färdigheter använder du för att visa att du lyssnar? Var det något som hindrade dig/försvårade ditt lyssnande? Vilka signaler får du från berättaren som visar att du lyssnar/inte lyssnar? AVSLUTNING Hur kopplas samtalet till framtida konkreta handlingar? Hur avslutas samtalet? Hur ska samtalet följas upp? (om det ingår i uppgiften) Hur blev det med ramarna som presenterades i inledningen? Vilka var dina styrkor i samtalet? Vad kunde gjorts annorlunda? Vad tror du att den du samtalade med fick ut av samtalet? Be den du samtalade med om en kort utvärdering av dig som samtalsledare. REFLEKTIONER/LÄRDOM Vad lärde du dig genom samtalet? Vad kan du ta med dig för att främja din egen professionella utveckling som samtalsledare? Vilka färdigheter behöver du utveckla? 12