Slutrapport för projektet med stöd från Jordbruksverket 2014 för ökad samverkan i skolmatlandet

Transkript

1 Slutrapport för projektet med stöd från Jordbruksverket 2014 för ökad samverkan i skolmatlandet november /12

2 Slutrapport SkolmatSverige för ökad samverkan i skolmatlandet Uppgifter om stödmottagare Emma Patterson Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Stockholms läns landsting, SLSO Box 1497, Solna / emma.patterson@ki.se B. Uppgifter om kontaktpersonen Samma som ovan. C. Sammanfattning av projektet Projektet genomfördes under perioden från och med 16 dec 2013 till och med 28 nov 2014, på Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting, SLSO. Projektet har konkret bidragit till ett ökat samarbete på såväl skol-, kommun, region och riksnivå genom att vidareutveckla och sprida SkolmatSveriges verktyg, funktioner, data och resultat. Preliminära resultat visar på en stor förbättring av andelen skolor som uppnår skollagens nya krav om näringsriktiga skolmåltider samt att skolor som använder verktyget förbättrar sina måltider. En vetenskaplig artikel i en internationell tidskrift beskriver förändringarna. Svenska skolmåltider har fortsatt att utvecklas, kartläggas och marknadsföras. Aktörer på olika nivåer får nu bedömning av måltidskvaliteten utifrån ett helhetsperspektiv och utvecklingsarbetet sker evidensbaserat. Vi har samverkat med andra viktiga aktörer kring området skolmåltider och flera nya nationella och internationella kontakter har tagits och samarbeten har inletts. Andelen anslutna skolor har ökat och i dagsläget är 31 % av alla grundskolor och 85 % av alla kommuner med. Under året har uppmärksamhet kring skolmåltider och projektets resultat spridits såväl nationellt som internationellt via press, vetenskapliga artiklar, externa webbplatser, sociala media, vid presentationer och i nätverk. På så sätt har vi verkat för ett ökat intresse kring offentlig mat, skolmåltidernas kvalitet och dess betydelse för eleverna som äter den. Under våren genomfördes en större uppgradering av SkolmatSveriges webbplats för att förbättra och säkerställa driftsäkerheten och i oktober lanserades nya funktioner för kommuner med goda resultat och omdömen. november /12

3 Slutrapport SkolmatSverige för ökad samverkan i skolmatlandet D. Målgruppen Vem riktade sig projektet till? På vilket sätt har de fått nytta av projektet? På skolnivå: skolledare/rektorer, kökschefer, skolmåltidspersonal, pedagoger, övrig skolpersonal, elever, föräldrar: Alla som berörs av skolmåltider på en skola får nytta av projektet eftersom skolor som använder verktyget får, genom en automatiserad resultatrapport, en överblick över skolmåltidens och måltidsverksamhetens styrkor och svagheter. Denna resultatrapport tjänar som underlag för förbättring men även som lagstadgad dokumentation på skolans systematiska kvalitetsarbete. Verktyget väcker på ett naturligt sätt ett samarbete kring frågor som rör skolmaten, skolmåltidens miljö och organisation och möjliggör för måltidspersonalen att visa på behov av resurser i form av exempelvis kompetensutveckling eller ekonomiska medel. En enkät för elever och skolpersonal med medföljande återkoppling underlättar undersökningar av matgästernas syn på måltider. På kommunnivå: kostchefer, tjänstemän, beslutsfattare: Alla med ansvar för skolmåltider på kommunnivå har nu tillgång till en kommunfunktion som skapar kommunrapporter. Rapporten underlättar och gör det enkelt att följa upp kvaliteten på måltiderna i kommunens skolor och tillsammans med andra måltidsansvariga på skolorna prioritera förbättringsåtgärder på såväl skolnivå som kommunnivå. Vi ser att synliggörandet av toppkommuner på SkolmatSveriges hemsida ofta sprids vidare av kommuner i informations- och marknadsföringssyfte men också att det stärker viljan att utvärdera, dokumentera och utveckla kvaliteten på kommunens skolmåltider. På region- och riksnivå: myndigheter, beslutsfattare, andra skolmatsaktörer, media: Alla med intresse för skolmåltidskvalitet får genom SkolmatSveriges data en överblick över skolmåltidens kvalitet som helhet och kan kontinuerligt följa utveckling och trender runt om i landet. SkolmatSveriges kontinuerligt uppdaterade hemsida är en självklar källa för information och aktuella data om svenska skolmåltider. E. Genomförandet av projektet E1. Varför ville ni genomföra projektet? SkolmatSverige är ett etablerat verktyg och en del av väldig många skolors och kommuners måltidsverksamhet och kvalitetsarbete. Samtidigt finns det fler skolor och kommuner att nå. Vi välkomnar input från användare och därmed växer alltid nya idéer om vad som kan förbättras. Vi ville säkerställa att skolor och kommuner som ännu inte hade upptäckt verktyget skulle få stöd att komma igång, och vi ville sprida de nya funktioner som var planerade. Denna önskade utveckling sågs som november /12

4 Slutrapport SkolmatSverige för ökad samverkan i skolmatlandet väsentlig för att verktyget ska fortsätta spridas och utveckla fler användningsområden. Vi såg också själva ett behov av personalresurser för att kunna sprida verktyget och projektets resultat i egna kanaler och för att kunna ge nya användare en nödvändig grad av service. Skolmåltidens kvalitet har förbättrats de senaste åren men det finns mycket kvar att göra. E2. Vilka har varit med och genomfört projektet? (ange inga namn på personen) Kön Antal Beskriv deras roll i projektet? Om de representerat organisation, förening, företag eller myndighet ange i så fall vilken Män 2 Styrgruppsrepresentanter. Övergripande styrning av projektet och förankring av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) projektet hos sin organisation Kvinnor 2 Styrgruppsrepresentanter (se ovan) Statens folkhälsoinstitut (FHI) 3 Arbetsgrupp och Styrgruppsrepresentanter. Har formulerat indikatorer och nyckeltal utifrån relevant litteratur. Har förfinat och fortsatt utveckla verktygets tekniska funktionalitet och användbarhet, ansvarat för projektets hemsida och sociala medier, fungerat som presskontakt för extern media, fungerat som support ut mot användande skolor och kommuner, samverkat och nätverkat på andra skolmatsaktiviteter i landet samt spridit projektet nationellt och internationellt. Karolinska Institutet (KI) och Stockholms läns landsting E3. Hur har ni förankrat projektet? Projektets har huvudsakligen förankrats genom ökad samverkan med viktiga aktörer, genom att få fler skolor och kommuner att använda verktyget som en del av deras systematiska kvalitetsarbete, och genom spridningsinsatser såsom föreläsningar, utställningar, materialutdelning i form av informationsblad och vykort, omnämnanden i strategiskt viktiga skrifter och webbplatser samt en aktiv närvaro i sociala medier som Facebook och Twitter. november /12

5 Slutrapport SkolmatSverige för ökad samverkan i skolmatlandet Projektets förankring har underlättats avsevärt av att huvudaktörerna kring svensk skolmat är samlade i projektets styrgrupp och referensgrupp. I styrgruppen ingår representanter från SKL och Folkhälsomyndigheten och i referensgruppen ingår Livsmedelsverket (SLV), vilket medfört att projektet förankrats väl inom nämnda organisationer/myndigheter som i sin tur har spridit verktyget genom egna aktiviteter och kanaler. Vidare är SkolmatSverige väl förankrat hos flera nationella och regionala skolmatsaktörer sedan verktygets utvecklingsfas t ex Skolmatens vänner, Kost och Näring och Skolmatsakademin. SkolmatSverige omnämns på Skolverkets informationssida om skolmat, och inkluderas i utbildingar som ges runt om i landet (via t ex Hushållningssällskapet, Livsmedelsakademin, andra privata aktörer). E4. Vilka har ni samarbetat med? Har ni haft kontakter med andra organisationer, föreningar, företag, kommuner eller myndigheter under projektet? Om Ja, vilka? Projektet har skett i nära samarbete med SKL, SLV och Folkhälsomyndigheten. Därutöver har vi haft kontakt med åtskilliga intresse- och branschorganisationer inom skolmatsområdet såsom Skolmatens vänner, Kost och Näring, Hushållningssällskapet, Skolmatsakedamin, Livsmedelsakademin, Måltidscentrum i Vara, Ekomatcentrum mm. En representant från projektets arbetsgrupp fanns med i referensgruppen till SIK-projektet Den svenska skolmaten en gastronomisk måltidsupplevelse. Vi har genom våra spridningsinsatser haft mycket kontakt med kommuner (se Bilaga 3). Har projektet skapat nya samarbeten eller nätverk? Om Ja, med vilka Under 2014 har vi etablerat nya kontakter med forskare och politiker såväl nationellt som internationellt från länder som England, Kanada och de nordiska grannländerna. Vi har också etablerat kontakt med Livsmedelsakademin (som kommer att sprida information i samband med deras nätverksträffar), och vi har presenterat vårt arbete för Landsbygdsdepartementet/regeringskansliet samt för Specialpedagogiska skolmyndigheten. E5. Vad har ni genomfört i projektet? En projektsamordnare har anställts vilket har möjliggjort projektets genomförande. Följande avsnitt redovisas utifrån genomförandeplanen i ansökan. Projektets mål (i punktform) följs av en kort beskrivning av vad som genomförts. november /12

6 Slutrapport SkolmatSverige för ökad samverkan i skolmatlandet 1) Ökad samverkan och synergier mellan aktörer på skol-, kommun-, region-, samt riksnivå. Under året har en automatiserad kommunrapport vidarutvecklats, testats och lanserats för att öka samverkan på kommun- och regionnivå. (Bilaga nr 2) En förbättrad mer grafisk rapport för elev- och personalenkäten har tagits fram för att underlätta kommunikationen och spridningen av resultatet på skolnivå. (Bilaga nr 2) Statistik har löpande publicerats på hemsidan och uppdateras i slutet av varje månad. Statistiken redovisas på kommun-, läns- och riksnivå i form av kartor och tabeller och nya sökfunktioner har utvecklats. (Bilaga nr 2) Under året har SkolmatSveriges verktygsmodell uppdaterats för att bättre överensstämma/harmonisera med Livsmedelsverkets måltidspussel och öka synergierna mellan två tongivande aktörer inom området skolmåltider. (Bilaga nr 2) 2) Kunskapsspridning om verktyget SkolmatSverige och kompletteringar av den rikstäckande databasen om skolmat. För att öka andelen skolor som är anslutna till SkolmatSverige har spridningsinsatser som presentationer, föreläsningar, intervjuer, deltagande på möten, konferenser och i nätverk genomförts löpande under året. (Bilaga nr 3) Under årets Almedalsvecka på Gotland ställde SkolmatSverige ut i samband med Livsmedelsverkets dag om Offentliga måltider; en viktig arena och mötesplats för nyckelpersoner och beslutsfattare inom området skolmåltider. För att sprida kunskap om SkolmatSverige ordnades särskilda spridningsinsatser kring lanseringen av kommunfunktionen i samarbete med bl. a SKL och Kost & Näring. Under året har riktade e-postutskick genomförts till ca 600 kostchefer och rektorer för att sprida information om SkolmatSveriges verksamhet. Kvalitativa och kvantitativa brukarundersökningar har genomförts för att undersöka hur SkolmatSveriges användare upplever verktyget och verksamheten, samt för att skapa en förnyad kontakt. Resultaten har spridits på webbplatsen och i sociala media. En ny kartläggning av skolmåltidens kvalitet läsåret 2013/2014 är påbörjad och en rapport kommer att publiceras tidigt våren Kartläggningen omfattar 625 skolor i 126 kommuner. Likaså har en analys av skolor som utvärderat skolmåltiden vid upprepade tillfällen påbörjats. Preliminära resultat visar på en stor förbättring av andelen skolor som uppnår näringsrekommendationerna. Telefon- och mailsupport till nya och befintliga användare har getts löpande under hela året. En aktiv närvaro i sociala media, en allt viktigare spridningskanal. november /12

7 Slutrapport SkolmatSverige för ökad samverkan i skolmatlandet 3) Utveckla kontakter internationellt för att marknadsföra Sverige som skolmatslandet. En vetenskaplig artikel Improvement in school meal quality in Sweden after the introduction of new legislation a 2-year follow-up är publicerad i den internationella tidskriften European Journal of Public Health. I april månad presenterades SkolmatSverige vid ett EU/WHO Europe möte i Ispra, Italien på temat skolmåltidspolicy och projektets resultat spreds till andra internationella forskare och experter inom området. I november deltar SkolmatSverige vid Center for Science in the Public Interests konferens Championing Public Health Nutrition i Kanada där svenska skolmåltider och verktyget presenteras. En ansökan om att kunna hålla i ett symposium tillsammans med forskare från Australien och England vid vetenskapliga konferensen International Society for Behavioural Nutrition and Physical Activity som äger rum i Edinburgh våren 2015 har förberetts och lämnats in. Under året har ett flertal kontakter med forskare och politiker såväl nationellt som internationellt från länder som Kanada och England knutits. 4) Integrera nyckeltal och indikatorer för skolmåltidernas kvalitet och dess betydelse i kvalitetsregister. Förenklade nyckeltal för bedömning av skolornas grundutbud har, i samråd med SKL, SLV och Folkhälsomyndigheten, tagits fram och integrerats i skolrapporten. De förenklade nyckeltalen förväntas påverka spridningen av resultaten och möjliggör en enklare jämförelse mellan skolor och kommuner liksom implementering i lämpliga kvalitetsregister. Kontakt har etablerats med Kolada (Kommun- och landstingsdatabasen) som är öppna för att vi leverera data. Första leverans planeras under våren Diskussioner med SKL om data till Öppna jämförelser pågår. E6. Har något gått bättre än planerat? Ett antal brukarundersökningar har under året genomförts för att undersöka hur användarna upplever SkolmatSverige och verksamheten samt för att identifiera eventuella brister och förbättringsområden. Överlag var resultaten positiva och några brister att åtgärda kunde inte identifieras. Lanseringen av kommunfunktionen och de tidiga tester som gjordes i utvalda kommuner visar på att målgruppen är mycket nöjd. november /12

8 Slutrapport SkolmatSverige för ökad samverkan i skolmatlandet E7. Vilka svårigheter eller hinder har ni upplevt under projektets gång? Under året har vi sett en något lägre tillströmning av nya skolor, något som vi bedömer beror på att de primärt intresserade och initierade skolorna redan är anslutna. Svårigheten att engagera nya skolor har möjligen ökat, men vi bedömer samtidigt att den nya kommunfunktionen kommer att bidra till att generera ett inflöde av nya skolor. Den IT-byrån som upphandlades för uppgraderingen av webbplatsen och utvecklingen av verktygets nya funktioner höll inte den tidsplan de lovade vilket gjorde att lansering av kommunfunktionen blev rejält försenad. I takt med att andelen anslutna skolor växer och att användningen av verktyget ökar går en allt större del av arbetsinsatsen åt att ge support till användande skolor och kommuner. F. Projektets mål och resultat F1. Vilka resultat skapade projektet? Nya preliminära analyser visar att näringsriktigheten bland skolor som använder verktyget har förbättrats signifikant mellan läsåren 12/13 och 13/14. Det finns nu för första gången ett underlag som visar att upprepad användning av verktyget hjälper skolor att få bättre resultat i flera av verktygets kategorier. Till och med dagens datum är 1537 grundskolor anslutna till SkolmatSverige vilket motsvarar 31 % av alla grundskolor. Skolorna finns i 245 av landets kommuner, och i 50 kommuner (under första månaden) har gått vidare och skapat ett kommunkonto för att kunna sammanställa resultaten på en övergripande, kommunal nivå. Den nya kommunfunktionen gör att kommunerna kan få ut en rapport på kommunnivå, vilket för första gången möjliggör jämförelse mellan kommuner och regioner. Projektets hemsida har löpande uppdaterats och är en viktig källa för information för olika yrkesprofessioner och intresserade såsom skolmåltidspersonal, kostchefer, skolledare, elever och föräldrar. Hemsidan har i genomsnitt under det senaste kvartalet haft drygt besökare per månad och antalet följare på sociala medier, Facebook (366 st.) och Twitter (255 st.), växer stadigt och underlättar ytterligare projektets spridning. Även journalister, politiker, skolmatsaktörer, folkhälsoplanerare och studenter hör kontinuerligt av sig till oss för källhänvisningar och fakta. En rikstäckande databas med stora mängder data på skolmatskvalitet har byggts upp och möjliggör en fortsatt analys av skolmåltidens kvalitet och framtida nationella kartläggningar. november /12

9 Slutrapport SkolmatSverige för ökad samverkan i skolmatlandet F2. Vilka var projektets mål? Vad blev resultatet? Mål Resultat Är målet uppfyllt? (Ja/Nej) 1) Ökad samverkan och En ökad samverkan mellan aktörer på skol-, Ja synergier mellan aktörer kommun-, region- och riksnivå har uppnåtts på skol-, kommun-, genom verktygets skol-, elev-, personal- samt region-, samt riksnivå. kommunrapport, och genom att löpande statistik finns tillgänglig på SkolmatSveriges hemsida. För genomförda aktiviteter se punkt E5. 2) Kunskapsspridning om Många olika aktiviteter har genomförts och en Ja verktyget kontinuerlig support till nya och befintliga SkolmatSverige och användare har syftat till att sprida kunskap om kompletteringar av den verktyget och ge ett inflöde till den rikstäckande databasen rikstäckande databasen. Andelen skolor har om skolmat genom att ökat: idag är 1537 grundskolor i 245 öka andelen skolor som kommuner anslutna. För genomförda är anslutna till systemet. aktiviteter se punkt E5. Om målet bara är delvis uppfyllt, ange orsaken 3) Utveckla kontakter Projektet har stärkt och knutit nya Ja internationellt för att internationella kontakter med stort intresse för marknadsföra Sverige de svenska skomåltiderna bland annat genom som skolmatslandet. presentationer vid två internationella konferenser/workshops. För genomförda aktiviteter se punkt E5. 4) Integrera nyckeltal och Förenklade nyckeltal för bedömning av Delvis Leverans till Kolada sker indikatorer för skolornas utbud har, i samråd med SKL, tidigt 2015 skolmåltidernas kvalitet SLV och Folkhälsomyndigheten, tagits fram och dess betydelse i och integrerats i skolrapporten vilken kvalitetsregister. möjliggör en enklare jämförelse mellan skolor och kommuner. Kolada (Kommun- och landstingsdatabasen) är öppen för vår data. För genomförda aktiviteter se punkt E5. november /12

10 Slutrapport SkolmatSverige för ökad samverkan i skolmatlandet F3. Har projektet gynnat eller arbetat för någon av följande prioriteringar? Ja/nej Om Ja, på vilket sätt? Primärproduktion Utveckling av nya produkter, processer och tekniker Måltid i offentlig sektor Ja Vidareutvecklat ett verktyg som bidrar till ett förenklat utvecklingsarbete samt förhöjd och jämnare skolmåltidskvalitet. Ekologisk produktion Gastronomi F4. Vilka resultat kan ni se direkt efter projektets slut? Mätbara resultat Resultat direkt Kommentera och beskriv efter projekt Antal nya företag - Antal nya produkter - Antal nya tjänster - Antal nya tekniker 2 Uppgraderad webbplats för bättre driftsäkerhet. Sammanställningsfunktion för kommuner Antal nya nätverk och mötesplatser - Antal bevarade Män Yngre än 25 år - arbetstillfällen 25 år eller äldre - Kvinnor Yngre än 25 år - 25 år eller äldre - Antal nya Män Yngre än 25 år - arbetstillfällen 25 år eller äldre - Kvinnor Yngre än 25 år - 25 år eller äldre 1 En projektsamordnare november /12

11 Slutrapport SkolmatSverige för ökad samverkan i skolmatlandet Antal deltagare i utbildningar Män Yngre än 25 år - 25 år eller äldre - Kvinnor Yngre än 25 år - 25 år eller äldre - G. Hur har ni spridit projektets resultat? Spridning av projektets resultat har varit en kärnaktivitet. För särskilda spridningsinsatser var god se Bilaga nr 3. Genom löpande publicering på hemsidan, i sociala media som Facebook (72 inlägg) och Twitter (68 tweets), deltagande på möten, konferenser, föreläsningar, internationella publikationer, kontakt med forskare med mera samt genom referensgruppens kanaler. H. Slutsatser från projektet och rekommendationer till andra Vi kan nu se en tydlig förbättring av skolornas resultat och kan för första gången visa att SkolmatSverige verkligen hjälper skolor att bli bättre. Att långsiktigt arbeta för att förankra verktyget har varit framgångsrikt, men att det är av yttersta vikt att kontinuerligt sprida verktyget och verka för ett regelbundet användande. Samverkan med många olika aktörer inom området skolmåltider är därför mycket viktigt. Att involvera aktörer på kommun-, region- och riksnivå kräver riktade insatser och anpassade material och verktyg som förenklar samverkan mellan skola och beslutsfattare. Under de år som verktyget har varit tillgängligt har många skolor anslutit sig. Vår uppfattning är att dessa till stor del utgörs av intresserade och engagerade skolor. Vi står därför inför en annan utmaning nu då vi måste fortsätta att knyta till oss skolor med eventuellt lägre grad av engagemang. Vi anser dock att den nyligen lanserade kommunfunktionen är en viktig komponent som kommer att hjälpa till att generera detta inflöde. I. Hur fortsätter verksamheten efter projektets slut? Hur kommer ni att använda det resultat som projektet skapat? SkolmatSverige är idag ett väl förankrat verktyg i kommuner och måltidsverksamheter och efterfrågan är ett faktum. SkolmatSveriges kärnverksamhet kommer att fortsätta som en del av Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin på Stockholms läns landstings ordinarie verksamhet, tyvärr dock med mindre resurser för spridningsinsatser, användarstöd och utveckling av verktyget enligt önskemål från användare, om inte finansiering kan ordnas från något annat håll. november /12

12 Slutrapport SkolmatSverige för ökad samverkan i skolmatlandet SkolmatSverige har det långsiktiga målet att öka kunskapen om skolmåltidernas effekter på folkhälsa och inlärning. Utifrån vår kunskap och erfarenhet så finns det fortsättningsvis ett stort intresse för svenska skolmåltider, både nationellt som internationellt. Forskning på skolmåltidens effekter kommer att genomföras med hjälp av den rikstäckande databas som har byggts upp. SkolmatSverige har en stor potential att i fortsatt samverkan med andra aktörer ytterligare höja kvaliteten på offentlig mat. En ny kartläggning av skolmåltidens kvalitet läsåret 2013/2014 är påbörjad och en rapport kommer att publiceras under våren Vi undersöker även möjligheten att i framtiden även kunna vidareutveckla verktyget till andra typer av offentliga måltider om resurser finns. J. Bilagor Bilaga nr 1 Godkännande publicering av personuppgifter Bilaga nr 2 Resultat/produkter Bilaga nr 3 Genomförda spridningsinsatser november /12

13 Bilaga nr 2 Resultat/produkter SkolmatSverige för ökad samverkan i skolmatlandet Ny funktion: Framsidan av en kommunrapport (ca 25 sidor) som sammanställer svar från alla skolor i en kommun som har använt verktyget i en lätt överskadlig rapport. 1/10

14 Bilaga nr 2 Resultat/produkter SkolmatSverige för ökad samverkan i skolmatlandet Nytt informationsmaterial: Sid 1 av informationsblad riktat till beslutsförfattare som sammanfattar SkolmatSveriges verksamhet, verktyg, rapporter, samarbetspartners samt användares erfarenheter. 2/10

15 Bilaga nr 2 Resultat/produkter SkolmatSverige för ökad samverkan i skolmatlandet Nytt informationsmaterial: Sid 2 (se ovan). 3/10

16 Bilaga nr 2 Resultat/produkter SkolmatSverige för ökad samverkan i skolmatlandet Nytt utseende: Framsidan av skolans resultatrapport (ca. 30 sidor) som presenterar den nya verktygsmodellen och harmoniserar med övriga resultatrapporter. 4/10

17 Bilaga nr 2 Resultat/produkter SkolmatSverige för ökad samverkan i skolmatlandet Förbättrad rapport: Framsidan av resultatrapporten (ca.20 sidor) som genereras när skolan har genomfört en elevundersökning. Resultaten presenteras med grafer för en tydligare rapport. 5/10

18 Bilaga nr 2 Resultat/produkter SkolmatSverige för ökad samverkan i skolmatlandet Förbättrad rapport: Framsidan av resultatrapporten (ca. 15 sidor) som genereras när skolan har genomfört en personalundersökning. Resultaten presenteras med grafer för en tydligare rapport. 6/10

19 Bilaga nr 2 Resultat/produkter SkolmatSverige för ökad samverkan i skolmatlandet Screenshot från hemsidan: Ny funktion: En ny sökfunktion Hitta din kommun här har adderats som möjliggör sökning av andelen skolor som är anslutna och använder verktyget på kommunnivå. 7/10

20 Bilaga nr 2 Resultat/produkter SkolmatSverige för ökad samverkan i skolmatlandet Screenshot från hemsidan 19 nov Förbättrad funktion: Enkel och tydlig inloggning samt länkning för att skapa konto för skola och kommun. 8/10

21 Bilaga nr 2 Resultat/produkter SkolmatSverige för ökad samverkan i skolmatlandet Vykort SkolmatSveriges vykort som används som spridningsmaterial. 9/10

22 Bilaga nr 2 Resultat/produkter SkolmatSverige för ökad samverkan i skolmatlandet Ordensband/värdinneband För att öka synlighet vid konferenser har vi tagit fram dessa. Här syns de vid vår utställning i Almedalsveckan. 10/10