Utvärdering av Projekt ArbetsRätt Det första projektårets samlade erfarenheter

Transkript

1 Utvärdering av Projekt ArbetsRätt Det första projektårets samlade erfarenheter Bo Eriksson Peter Eriksson Johanna Eriksson

2 Innehållsförteckning Inledning 3 Sammanfattning 4 Utvärderingsuppdraget 5 Förutsättningarna 5 Genomförandet 6 Projektets syfte, målsättningar och förväntade effekter 9 Utvärderingsinformation 10 Projektprocessen 10 Deltagare och deltagaraktiviteter Deltagarnas synpunkter 21 Arbetsgivarnas synpunkter 23 Samverkansparternas synpunkter 24 Projektpersonalens synpunkter 26 Kompletterande information från projektmöten 29 Värdering och analys samt utvecklingsmöjligheter 33 Syfte, målsättningar och målgrupp 33 Process 35 Organisation, samverkan och resurser 36 Verksamhet och arbetsmetodik 37 Bilagor Bilaga 1 Utvärderingsuppdraget Bilaga 2 Förstudie Bilaga 3 Projektansökan Bilaga 4 Metodplattform Bilaga 5 Noteringar från workshop 2010 Bilaga 6 Återföring till styrgruppen

3 Inledning Göteborgs räddningsmission, som är ägare av projektet ArbetsRätt, har i formuleringen av utvärderarnas uppdrag varit tydliga i att utvärderingen ska vara processtödjande och bidra till lärande under projektprocessen. Det innebär att utvärderingsmodellen har konstruerats så att: Utvärderarna utbyter erfarenheter i en dialog med projektaktörerna. Utvärderingsmaterialet och det som kommer fram i dialogen ska bidra till lärande/förståelse. Utvärderingen ska komma till nytta i utveckling av verksamheten. Rapporteringen från oss utvärderare bygger både på muntlig och på skriftlig rapportering. De reflektioner som kommer fram i olika fora kan sedan föras till den samlade erfarenhetsbank som efterhand skapas i projektet. Vi eftersträvar ett öppet diskussionsklimat i de sammanhang där vi medverkar i återförings- och lärprocessen. Det vi som utvärderare ser är ett perspektiv och vi är därför noga med att redovisa olika aktörers synsätt. Denna delrapport är tänkt att utgöra ett underlag för en dialog i styrgruppen, vid projektets interna arbetsmöten och i projektets referensgrupp. Det är vår tanke att berörda aktörer efter att ha läst rapporten ska fundera över följande frågeställningar: Hur arbetar vi idag? Vad är positivt/negativt? Varför arbetar vi som vi gör? Vilka alternativ finns? Hur kan vi göra istället? Ska vi ändra vårt sätt att arbeta på något sätt och i så fall hur? Vad vill vi uppnå med det? Har vi de resurser vi behöver för att ändra vårt arbetssätt? Vilka möjligheter och risker är förenade med att ändra vårt sätt att arbeta? En generell utvecklingsmodell är den så kallade PDCA cirkeln: PLAN - Förslag till nytt arbetssätt/utveckla nya lösningar. DO - Pröva den nya lösningen. CHECK - Reflektera över hur det har gått. ACT - Hur ska vi fortsätta arbeta? Denna modell är ett utmärkt redskap för att kontinuerligt förbättra en organisations arbete och kan med fördel användas också i projektet ArbetsRätt. Förutsättningen för att detta ska vara möjligt är att det finns ett utrymme för att arbeta på ett innovativt sätt i projektet och att de aktörer som är berörda är beredda att engagera sig i en lärandeprocess. Detta utvecklingsarbete bör inte vara begränsat till projektet i sig utan också innefatta de andra av projektet berörda aktörerna. I projektet ArbetsRätt finns arbete med metodutveckling inplanerat i genomförandeprocessen och projektägaren har en tydligt uttalad ambition att möjliggöra ett brett deltagande och engagemang i genomförandet av projektet. Det är utvärderarnas förhoppning att delrapporten ska kunna bidra till en fortsatt utveckling av projektet. 3

4 Sammanfattning Framtidsutbildning AB har av Göteborgs Räddningsmission anlitats för att under perioden genomföra en process- och resultatutvärdering av EU-projektet ArbetsRätt. I denna delrapport redovisas utvecklingen i projektet under de första 12 månaderna. Utvärderingsteamet följer den modell för följeforskning som rekommenderas av Svenska ESF Rådet. I lärprocessen integreras följeforskningsmetodiken med metoden Logical Framework Approach i enlighet med uppdragsgivarens önskemål. I rapporten redovisas förutsättningarna för utvärderingsuppdraget samt på vilket sätt det har genomförts. Referensramen för beskrivningar, värderingar och analyser är den projektansökan som ligger till grund för projektets drift. Utvärderarna har valt att tämligen utförligt återge den information som delgetts oss för att styrgruppen och projektledningen ska få ett fullständigt underlag för bedömning av vilka insatser som behöver vidtas för att projektet ska kunna uppnå förväntad måluppfyllelse. Av utvärderarnas samlade värdering, analys samt förslag till utveckling framgår att: Projektet har en mycket intressant ansats i tanken att samla aktörer från offentlig sektor, privat sektor och tredje sektor i en gemensam insats för att öka möjligheterna för långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Det finns kompetens och resurser för att åstadkomma helhetslösningar och samspel mellan aktörer i de angivna sektorerna. Projektet har kommit en bit på vägen i utvecklingen av samverkan men denna behöver både breddas och fördjupas för att projektets syfte och målsättningar ska kunna uppnås. Det individinriktade arbetet i projektet, som grundas på metoden Supported Employment, har fungerat bra. Både deltagare och arbetsgivare är positiva till metoden och till samarbetet med jobbcoacherna i projektet. Av resultaten för utskrivna deltagare framgår att projektets deltagare ofta har problem utöver arbetslösheten, framförallt med psykisk ohälsa. En gemensam metodplattform håller på att utvecklas i samverkan mellan personal från Göteborgs Räddningsmission, Samordningsförbundet Centrum samt Individ- & familjeomsorgen i Sdf Centrum. Projektet ligger inte i nivå med angivna volymmål för antalet deltagare vilket både beror på kriterierna för urvalet av deltagare och brist på jobbcoachresurs. Det finns en differens mellan de stödbehov och personliga förutsättningar som projektets remittenter bedömer att deras klienter har och de insatser som projektet hittills har erbjudit. Tanken att de samverkande organisationerna skulle erbjuda platser i steg 1 i deltagarprocessen har inte fungerat. Befintliga platser har inte utnyttjats fullt ut men det finns också behov av att utveckla nya insatser. Delmålen i projektet behöver förtydligas och information samlas in som gör det möjligt för styrgruppen att kontinuerligt följa måluppfyllelsen i projektet. Förutsättningar för detta har skapats genom en databas för hantering av information om projektets verksamhet. Under det första året har fokus i projektet legat på att etablera organisationen, att komma igång med det individinriktade arbetet och att skapa en grundläggande metodplattform. Inför nästa 12-månadersperiod är det viktigt att också få med fler aktörer i samverkan, framförallt företag som har ett CSR perspektiv och aktörer inom den sociala ekonomin. 4

5 Utvärderingsuppdraget Förutsättningarna Framtidsutbildning AB har av Göteborgs Räddningsmission anlitats för att under perioden genomföra en process- och resultatutvärdering av EU-projektet ArbetsRätt. Utvärderingen ska utgöra ett underlag till beslut för uppdragsgivaren, styrgruppen för projektet ArbetsRätt samt för de två projektledarna i projektet. Utvärderingsuppdraget har definierats i ett avtal som bygger på anbudsförfrågan, anbud samt förtydligande av anbudet. Samtliga handlingar redovisas i bilaga 1. Av handlingarna framgår att utvärderingsarbetet ska bedrivas i enlighet med grunderna för följeforskning samt metoden Logical Framework Approach. Det innebär att utvärderingen ska fungera som ett processtödjande och lärande verktyg för projektet samt att utvärderarna i utvärderingsarbetet ska använda metoden Logical Framework Approach (LFA) för att i workshops tillsammans med styrgrupp, referensgrupp och projektteam arbeta med planering och uppföljning av processer och resultat. I utvärderingsarbetet kommer vi att inkludera samtliga områden som benämns i Logical Framework Approach vilket innefattar omvärldsanalys, intressentanalys, problemanalys, målformulering, aktivitetsplan, resursplanering, indikatorer (mått på måluppfyllelse), riskanalys och analys av förutsättningar för måluppfyllelse. Utvärderingen kommer att fokusera på att beskriva, värdera och analysera projektets förutsättningar, genomförande och utveckling. Detta innefattar att fokusera på frågor så som: Bedrivs arbetet i enlighet med den inriktning som framgår av syften och målsättningar? Har projektet de förutsättningar som behövs för att uppnå de uppsatta målen? Har projektet adekvata resurser och kompetens? Har tillgängliga resurser och kompetens använts effektivt? Är aktiviteterna inom projektet anpassade till målgruppen, målsättningar och syfte? Förutom detta kommer vi som utvärderare att beskriva, värdera och analysera projektets prestationer (genomförda aktiviteter), resultat (i relation till formulerade mål) och effekter (utveckling/förändring som kan kopplas till verksamhetens insatser) samt vilka faktorer som har påverkat utfallet. Vilka resultat har uppnåtts? Vad har påverkat resultatet? Såväl positiva som negativa faktorer. Hur och i vilken utsträckning har aktiviteter, resurser och kompetens inom projektet bidragit till resultaten? Hur har projektet påverkats av faktorer i omvärlden? Vad har man lärt sig i projektet, både ur ett deltagarperspektiv som personalperspektiv? 5

6 Hur kommer ny kunskap att användas? Hur har samverkan mellan olika aktörer fungerat? Beskrivningar, värderingar och analyser i utvärderingen grupperas kring följande huvudområden: Syfte och målsättningar Process Organisation Samverkan, information och kommunikation Deltagarna och deras synpunkter Verksamhet och arbetsmetodik Resurser Utfall Denna första delrapport fokuserar på processen men innefattar även en begränsad utfallsanalys. Områdena jämställdhetsintegrering och tillgänglighet belyses inte specifikt i denna rapport då utvärderarna först under hösten 2010 kommer att följa upp projektets arbete inom dessa områden. Genomförandet Utvärderingen genomförs av ett team på tre personer under ledning av undertecknad. Utvärderingsarbetet kommer att delas in i tre faser som var och en innefattar informationsinhämtning, deltagande i olika projektaktiviteter, omvärldsbevakning, lärande och processtödjande möten i olika konstellationer, sammanställningar och analys samt muntlig och skriftlig återkoppling av utvärderingsperiodens resultat. Fas till Fas till Fas till Det finns en grundplanering för utvärderingsarbetet under hela utvärderingsperioden. Denna diskuteras igenom inför varje ny utvärderingsfas och anpassas till aktuella behov av att prioritera vissa frågeställningar och utvärderingsområden. Under den första utvärderingsfasen har följande utvärderingsaktiviteter genomförts: Personliga intervjuer med samtliga i projektets styrgrupp, exklusive ekonom. Personliga intervjuer med projektledarna. Personliga intervjuer med övrig personal som arbetar med projektdeltagare. Intervjuer med samverkanspartners i grupp och enskilt. Personliga intervjuer med projektdeltagare. Personliga intervjuer med arbetsgivare. Deltagit i styrgruppsmöten, metodmöten samt workshop CSR. Lett en workshop med styrgrupp och projektpersonal. Tagit del av skriftlig dokumentation och kvantitativa uppföljningsdata från projektet. 6

7 Genomfört dialogmöten med projektledare och coacher. Den information som ligger till grund för utvärderarnas beskrivningar, värderingar och analys redovisas i avsnittet Utvärderingsinformation. Utgångspunkten för utvärderarnas sätt att tänka i analysarbetet är dels den s.k. programteoretiska modellen och dels de områden som ingår i Logical Framework Approach. Programteori handlar om att beskriva en tänkt orsakskedja i projektet i form av resurser, aktiviteter, utfall, resultat och effekter. En sådan arbetsprocess kan ge kunskap, en gemensam målbild, skapa dialog mellan berörda aktörer och kan ge ett underlag för att styra och prioritera. Resurser Aktiviteter Utfall Resultat Effekter Vilka resurser finns som grund för projektet? Vilka aktiviteter planeras att genomföras i projektet? Antal aktiviteter som har genomförts och planeras att genomföras. Vilka är de kortsiktiga effekterna av aktiviteterna? Vilka långsiktiga effekter av projektet förvänta att uppnås har uppnåtts? Figur: Modell av programlogik, Molander och Ehneström 2009 Tanken med programteorin är att bidra till analysen av vilka delar av det aktuella projektet som bidragit till framgång eller misslyckanden och varför dessa delar varit lyckosamma eller inte. Det blir också lättare att fokusera på utvärderingen med en programteori som utgångspunkt och även att bestämma vilka frågor som ska besvaras och vilka data som behöver samlas in. Kvalificerad utvärdering innebär en empirisk kontroll del för del i en implementeringskedja och kan ses som en femstegsoperation. I det första steget utarbetas programteorin, som utgör de uppfattningar om vad man vill uppnå utifrån vidtagna åtgärder samt hur man tänkt sig att med hjälp av åtgärderna kunna förverkliga dessa. I det andra steget väljs vissa länkar i programteorin ut för att undersökas och i tredje steget sker datainsamling och analys. Därefter jämförs undersökningsresultatet med mål och värdekriterier. I det avslutande femte steget kan utvärderaren komplettera med allmänna reflektioner om orsakssambanden och styrningen. 1 Programteori/programlogik kan ses som en metod för att beskriva en verksamhet eller ett projekt från insatta resurser till önskade långsiktiga effekter. Den bär information, skapar överblick, ger förutsättningar för delaktighet och underlättar förståelsen för verksamheten/ projektet och de resultat som förväntas. 2 Logical Framework Approach innefattar följande uppföljnings- och utvärderingsområden: Omvärldsanalys Intressentanalys Situationsanalys Målformulering och uppföljning av mål Aktivitetsplanering 1 Vedung, (1998) s ESV (2001:16) 7

8 Resursplanering Indikatorer Riskanalys Analys av förutsättningar för måluppfyllelse Under varje område används olika analysverktyg; SWOT- analys, SMART- modellen, Samverkanstrappan samt orsak - verkan analys. 8

9 Projektets syfte, målsättningar och förväntade effekter Projektets syfte, målsättningar och förväntade effekter framgår av projektansökan. Sammanfattningsvis vill projektet genom sina insatser uppnå följande: ArbetsRätt avser att skapa helhetslösningar och samspel mellan olika aktörer för att stödja människor till arbete eller studier. ArbetsRätt är en samlad insats från offentlig sektor, frivilligsektor och näringsliv i Göteborg. ArbetsRätt ska underlätta vägen till arbete eller studier för individer med olika typer av arbetshinder. ArbetsRätt ska bidra till synliggörande av målgruppen som en resurs vilket syftar till att ändra attityder hos arbetsgivare. En övergripande målsättning för projektet är att 70% av deltagarna går vidare i praktik, arbete eller utbildning. Därutöver finns följande delmålsättningar: Förbättrad hälsa inom målgruppen finns personer med psykisk och fysisk ohälsa, vilket utgör hinder på vägen mot arbetsmarknaden. Projektet kommer att arbeta med olika hälsofrämjande insatser t.ex. samtalsstöd och friskvård. Effektmål: 65% av projektdeltagarna upplever att deras hälsa har förbättrats under projekttiden. Målinriktade deltagare initialt i projektet görs validering och bedömning av projektdeltagares formella och informella kompetens och resurser. Syftet är dels att göra deltagare målinriktade och fokuserade på vad de vill satsa på yrkesmässigt och dels att ge företag och organisationer som tar emot deltagare för arbetsträning/praktik en tydlig bild av deltagarens kompetens och resurser. Effektmål: 100% av projektdeltagarna ska upprätta en kompetens/resursprofil. Kompetensförstärkta deltagare under projekttiden kommer deltagarnas kompetens att förstärkas utifrån individuella behov genom olika konkreta utbildningsinsatser. Det kan t.ex. vara svenska, engelska, datorkunskap eller samhällskunskap. Effektmål: 30% av alla deltagare erbjuds inom ramen för projektet någon form av utbildningsinsats för att stärka deltagarens kompetens. Utveckling av gemensamt arbetssätt för organisationerna projektet i sin helhet syftar till att skapa helhetslösningar och samspel mellan olika aktörer för att stödja människor på vägen till arbete eller studier. Formerna för denna samverkan kommer att vara en återkommande fråga i projektmöten, utvärderingssamtal, workshops med flera aktiviteter. Effektmål: en begriplig struktur skapas vilket underlättar vägen mot arbete eller studier för den enskilde deltagaren. Projektets ambition sammanfattas i förfrågningsunderlaget på följande sätt: Tanken med projektet är att erbjuda deltagarna ett metodiskt och strukturerat stöd mot arbetsförberedande daglig sysselsättning, praktik eller anställning samt att erbjuda ett aktivt stöd till arbetsgivare som tar emot projektdeltagare. Projektet kommer att tillvarata projektdeltagarnas resurser och erbjuda sysselsättning utifrån var och ens individuella behov och förmågor. Projektet förväntas få effekter för deltagarna i form av kompetensförstärkning som leder till utbildning/arbete, för de medverkande organisationerna i form av metodutveckling samt för arbetsgivare i form av förändrade attityder. 9

10 Utvärderingsinformation I detta avsnitt sammanfattas den information som utvärderarna har tagit del av under utvärderingsperioden. Projektprocessen Information om projektprocessen har inhämtats genom att ta del av minnesanteckningar från styrgruppsmöten, genom att ta del av lägesrapporter till ESF Rådet samt genom att ställa frågor till berörda aktörer. Eftersom projektet startade men utvärderingsarbetet inleddes först så har den egentliga processutvärderingen startat när projektet redan pågått i drygt åtta månader. Genom det omfattande informationsmaterial som kunnat samlas in under våren uppfattar vi som utvärderare att vi har en bra bild av hur projektet fungerar. Förstudie Projektstarten föregicks av en förstudie genomförd under perioden , se bilaga 2. Syftet med förstudien var att utveckla och arbeta fram en gynnsam plattform för det kommande projektet att utgå ifrån. De huvudsakliga målen med förstudien var att 3 : Informera och sprida kännedom om det kommande projektet samt metoden Supported Employment hos samverkansaktörer och tänkta inremittenter. Ringa in den avsedda målgruppen till projektet, dvs. personer i steg 2 och steg 3. Utveckla och anpassa arbetsmetoden (Supported Employment) till projektets målgrupp, metodutveckling. Utveckla ett hållbart samarbete med arbetsgivare utifrån metoden (Supported Employment). Bygga upp och etablera ett kontaktnät av inremittenter och andra i deltagarnas professionella nätverk. Kartlägga befintliga steg 1-träningsplatser. Förstudien är viktig av flera anledningar: Den visade på svårigheter som genomförandeprojektet skulle kunna komma att möta. Den lade en grund för projektets individarbete som formulerades i en beskrivning av arbetsprocessen i individarbetet enligt metoden Supported Employment, ett formulär med frågor till inremitterande handläggare, ett formulär för bedömningssamtal samt ytterligare ett formulär för kartläggningssamtal. 3 Rapport Linda Andersson,

11 Projektet ArbetsRätt bygger på en trestegsmodell för att hjälpa projektdeltagarna att närma sig arbetsmarknaden. Det första steget handlar om att skapa en grundläggande trygghet genom att deltagarna sysselsätts i samverkansparternas egna verksamheter. Först i steg 2 och 3 börjar projektets arbetscoacher att arbeta med deltagarna. I steg 2 byter deltagaren praktikplats inom projektorganisationen eller får praktik i extern organisation. Det tredje steget innebär att jobbfokus förtydligas ytterligare och att anskaffning av praktik eller arbetsplats sker utifrån en arbetsanalys avseende fysiska och psykiska faktorer. Linda Andersson påpekar i rapporten av förstudien att det visat sig att det stora behovet hos inremittenterna var att hitta verksamheter för personer i steg 1. Deltagarna i förstudien visade sig ha omfattande kringproblematik och behov av stöd i processen att närma sig arbetsmarknaden. De steg 1-platser som fanns i projektet från start var Erikshjälpen Second Hand i Högsbo, projektet Rehablotsen samt arbetsträning på Agora hos Räddningsmissionen. Den grundläggande metoden i individarbetet, såväl i förstudien som senare i genomförandeprojektet, har varit Supported Employment (SE) med utgångspunkt från Bostonmodellen. Modellen sammanfattas i rapporten i fem steg: 1) Kartläggningsfas/coachningsfas - samtal kring förutsättningar, resurser, begränsningar mm 2) Anskaffning av praktik eller arbetsplats - branschanalys, behovsinventering, matchning 3) Arbetsplatsanalys och anpassning - utifrån individens förutsättningar, arbetsbeskrivning mm 4) Introduktion på arbetsplatsen - förväntningar, arbetsuppgifter mm 5) Uppföljning - regelbunden uppföljning med både arbetsgivare och praktikant/arbetstagare Ett tydligt resultat av förstudien var att metoden SE inneburit en möjlighet att bygga nätverk kring deltagarna och att samordna insatserna kring varje individ med olika myndigheter. En svårighet som jobbcoachen upplevde var att tillsammans med deltagarna hitta en fungerande och lagom nivå att komma tillbaka till arbetsmarknaden på. Lägesrapporter för 2009 Eftersom utvärderingsarbetet inleddes först i januari 2010 har undertecknad valt att spegla utvecklingen i projektet under år 2009 utifrån en genomgång av projektets lägesrapporter till ESF Rådet. Av lägesrapport för maj månad 2009 kan utläsas att styrgruppen hade haft ett inledande möte och att beslut om projektledning hade fattats enligt ursprunglig plan om delat ledarskap med en projektledare från Samordningsförbundet Centrum respektive en från Göteborgs Räddningsmission. En jobbcoach hade anställts och rekrytering av ytterligare en hade påbörjats. Arbete hade påbörjats med att ta fram rutiner för informationsflöde, kommunikation och förankring inom projektet och ut till samverkansorganisationerna. 11

12 I juni månad fattades beslut om rullande ordförandeskap inom styrgruppen där varje ansvarig partnerorganisation innehar ordförandeskapet ett halvår i taget. Under 2009 hade Göteborgs Räddningsmission denna roll och därefter har den övertagits av Samordningsförbundet Centrum. Rutiner för projektets ekonomiska redovisning och uppföljning var upprättade och en upphandling av extern utvärderare pågick. En av projektledarna började sin anställning vid projektets start och den andre projektledaren 1 juni. Utformningen av den gemensamma metodplattformen skulle påbörjas. Av rapporten för juli månad framgår att arbetet med upphandling av utvärderare pågick liksom rekrytering av en andra coach samt färdigställande av kommunikationsplan. Den andre coachen började sin anställning 1 september Slutdatum för upphandling av utvärderare flyttades fram till Kommunikationsplanen planerades att färdigställas i en workshop med styrgrupp och projektledare i september månad. Arbetet med att utforma metodplattformen startade genom ett dialogmöte Vid detta första möte medverkade personal från verksamheterna Rehablotsen och Agora. Styrgruppen föreslog att kommande möten skulle utgöras av Samordningsförbundets regelbundna dialogkonferenser varje månad samt av metoddiskussioner inom ArbetsRätt med fokus på mål och resultat. Till följande möte skulle representanter för Individ- & familjeomsorgen i Centrum inbjudas. I lägesrapport för september månad redovisas att upphandling av utvärderare flyttas fram till oktober månad. Styrgrupp och projektledare hade påbörjat arbetet med kommunikationsplanen. Projektet genomförde en kick off i Samordningsförbundets lokaler Dagen lockade 102 deltagare från framförallt offentlig sektor, andra verksamheter med liknande fokus samt från frivilligsektorn. Verksamheterna i steg 1 beskrevs av personal från socialtjänsten, Rehablotsen och Göteborgs Räddningsmission. Jobbcoacherna beskrev sitt arbete i steg 2 och 3. Dessutom medverkade Activema AB med sitt projekt Company for life och CSR nätverket. Målet att forma ett forum för verksamheter och personal att mötas och dela med sig av sina arbetsmetoder hade i oktober månad formaliserats i ett metoddokument för projektet, se bilaga 4. Förutom dialogkonferenserna varje månad bestämdes att minst fyra metodmöten per år skulle genomföras för att vidareutveckla metodplattformen. Efter två inledande möten i juni och september månad planerades nästa möte till januari I oktober månad anordnades en konferens och workshop om metoden Supported Employment. I lägesrapporten för oktober månad sägs också att metoddokumentet ska kompletteras med bl.a. beskrivningar av målgruppen kopplat till bakgrundsfaktorer som ligger till grund för den långvariga arbetslösheten, sjukskrivningen etcetera. I lägesrapporten för oktober noteras att förfrågningarna från inremittenter i de flesta fall handlar om steg 1-placeringar samt att dessa platser förväntades tillhandahållas av Samordningsförbundets projektverksamheter, socialtjänsten samt Räddningsmissionen. 12

13 Jobbcoachernas roll definieras i lägesrapporten för oktober månad på följande sätt: En jobbcoach stödjer och vägleder deltagaren att hitta och behålla ett arbete. I planeringen och valet av lämpligt arbete utgår man från individens egna förutsättningar och önskemål. Efter bedömningar om lämplighet eller förberedande arbetsträning i steg 1 påbörjas arbetssökandet så snart som möjligt. Arbetsrehabiliteringen integreras så långt som möjligt i deltagarens övriga behandling och rehabilitering. Jobbcoachen fungerar som samordnare av behandlingsplaner och stödinsatser som finns runt deltagaren. Jobbcoachen fortsätter sitt arbete så länge deltagaren önskar stöd. Rikttid för steg är 8-9 månader. SE har en långsiktig målsättning att stödja deltagaren i att finna, få och behålla en anställning. Metoden följer den internationella evidensbaserade modellen Individual Placement and Support. Jobbcoachens stöd på arbetsplatsen är i ArbetsRätts metod lika viktig som stödet till deltagaren. I rapport för oktober månad noteras också att inget stöd har betalats ut från ESF p.g.a. problem med redovisning av medfinansiering för deltagare från Arbetsförmedlingen samt ifrågasättande av anordnarstöd. Beslut om extern utvärderare flyttades fram till styrgruppsmöte i december månad. Styrgruppen diskuterade i november månad beslut om att rekrytera en steg 1-coach. Anledningen var ett uttalat behov av att stärka upp organisationen i den tidiga delen av processen. Omvärldsförändringar i form av ökande arbetslöshet och förändringar i sjukförsäkringssystemet hade ökat förfrågningarna kring personer som varit utanför arbetsmarknaden långa perioder och har en arbetsoförmåga. Det pågick en diskussion i projektet om en breddning av coachernas verksamhetsfält. Metoden SE kan omfatta hela processen men projektet menade att det är viktigt att jobbfokus finns med från början och att utredningar kring funktionshinder eller arbetsförmåga måste vara klara innan inskrivning i projektet. Projektpartnern Activema har en central roll i utvecklingen av projektets CSR perspektiv. I syfte att vidga näringslivsdelen i projektet hade diskussioner förts också med andra företag om engagemang i projektet kring CSR perspektivet. I lägesrapporten för december månad redovisas valet av Framtidsutbildning AB som utvärderare. I decemberrapporten finns också en beskrivning av deltagarnas problematik. Flertalet har saknat lönearbete under lång tid. De flesta har också en bakgrund av depression och annan psykisk ohälsa. Vanligt är stresskänslighet, panikångest och social fobi. För att möta målgruppens behov fattades beslut om att rekrytera en tredje coach till projektet. Denne ska ge stöd i ett tidigt skede av processen. Styrgruppen påtalade också behovet av att lyfta fram det interna ansvaret hos de medverkande aktörerna att tillgodose behovet av steg 1-platser. Beslutet att rekrytera ytterligare en jobbcoach i projektet förväntas öka tillgängligheten för deltagare med funktionshinder i projektet. 13

14 Activema har som företag vidtagit ett antal konkreta CSR handlingar, bl.a. uppmuntrat personal att avräkna volontärt arbete mot arbetstid. Personalen har på eget initiativ gått samman och bekostar en del av en fältarbetartjänst inom Göteborgs Räddningsmission. De är också medlemmar i CSR Västsverige. Flera aktiviteter hade i december genomförts för att öka medvetenheten om jämställdhetsperspektivet, bl.a. basutbildning samt teaterbesök. Projektprocessen under 2010 Som framgår av beskrivning på sidan 6 har utvärderarna under år 2010 samlat in information på tre olika sätt: Genom att ta del av skriftlig dokumentation samt redovisning av kvantitativa data ur projektets databas. Genom att ställa frågor till berörda aktörer i projektet i framförallt individuella intervjuer. Genom att delta i en rad möten i projektet. I det följande redovisas huvuddragen i den information som vi har fått del av genom att använda dessa metoder för informationsinsamling. Eftersom projektet nu har pågått i ett år, och att det av insamlad information framgår att det finns ett behov av att vidta åtgärder för att projektet ska säkra en god måluppfyllelse, redovisas insamlad information tämligen utförligt. Till att börja med så återges i nästa avsnitt insamlade kvantitativa projektdata kring projektets deltagaraktivitet. Deltagare och deltagaraktiviteter under perioden Projektet har sedan maj månad 2010 tillgång till en databas för registrering av deltagaruppgifter. Detta innebär att styrgruppen i framtiden regelbundet kommer att kunna erhålla kvantitativa data kring projektets måluppfyllelse. I dagsläget har dock inte alla data hunnit föras in i databasen. Av tillgängliga uppgifter framgår att: Sammanlagt 39 personer har remitterats till ArbetsRätt. Av dessa har 9 personer inte skrivits in i projektet och således inte deltagit i någon projektaktivitet. 30 personer har påbörjat sitt deltagande i projektet och av dessa hade 13 (43 %) avslutats vid utgången av maj månad 2010 vilket innebär att 17 personer vid denna tidpunkt var aktuella i projektet. Nedan redovisas data kring vissa bakgrunds- och resultatvariabler. Data särredovisas i tre grupper; för deltagare som remitterats men inte påbörjat någon aktivitet i projektet, för de som har deltagit men var avslutade vid utgången av maj månad 2010 samt för de som var aktuella i projektet 1 juni I kommentarerna relateras siffrorna till projektets mål och planering. 14

15 Deltagare som remitterats till projektet men inte har deltagit i aktivitet i projektet är enligt intervjuad jobbcoach att betrakta som konsultationsärenden. Det är personer som jobbcoacherna har träffat men sedan hänvisat/rekommenderat till annan insats efter bedömning av behov och förutsättningar. Projektet är enligt projektansökan dimensionerat för 150 deltagare under hela projekttiden. Efter en dryg tredjedel av projekttiden har projektet uppnått 20 % av detta mål. Kön Svarsalternativ Ej börjat Avslutade Aktuella Summa Man Kvinna Summa Av de totalt 150 deltagare som projektet planerar att arbeta med så förväntas 60 deltagare (40 %) vara kvinnor och 90 deltagare män (60 %). Vare sig man ser till alla personer som remitterats till projektet eller begränsar sig till de som faktiskt deltagit i projektet är 60 % kvinnor och 40 % män. Det är således omvänt mot den planering som anges i ansökan till ESF på sidan 1. Däremot ligger fördelningen i linje med den skrivning som finns i ansökan till ESF på sidan 4 under rubriken målgrupper. Där sägs att projektet kommer att fokusera på att arbeta med kvinnor med psykisk ohälsa. Detta torde också stämma väl överens med hur behoven hos remittenterna ser ut. Ålder Svarsalternativ Ej börjat Avslutade Aktuella Summa Yngre än 25 år år år eller äldre Summa Målgruppen för ArbetsRätt är personer mellan 18 och 64 år. Det faktiska urvalet av deltagare har fokus på personer i åldern år, det vill säga det åldersintervall som är mest attraktivt på arbetsmarknaden. 25 av 30 deltagare (83 %) i projektet finns i detta åldersintervall. Ingen som är yngre än 25 år har deltagit i projektet medan 5 deltagare (17 %) är 45 år eller äldre. 15

16 Utbildningsbakgrund Svarsalternativ Ej börjat Avslutade Aktuella Summa Grundskola Gymnasium, 2 år eller kortare Gymnasium, längre än 2 år Eftergymnasial utb., kortare än 3 år Eftergymnasial utb., längre än 3 år Saknas uppgift Summa I det fortsatta utvärderingsarbetet är det önskvärt att ta fram generaliserbara data kring fler bakgrundsvariabler än utbildningsbakgrund. Bristande grundutbildning torde inte vara någon stark påverkansfaktor för de aktuella deltagarnas möjligheter på arbetsmarknaden. Däremot är lång frånvaro från arbetsmarknaden kopplad till psykisk ohälsa en betydande påverkansfaktor vilket framgår av nedan tabell. Målgrupp Svarsalternativ Ej börjat Avslutade Aktuella Summa Långtidsarbetslös Långtidssjukskriven Psykisk ohälsa Utlandsfödd Saknas uppgift Summa av 30 deltagare (93 %) har varit borta från arbetsmarknaden en längre tid p.g.a. arbetslöshet eller att man varit sjukskriven under en längre period. Intervjuer med personalen visar att bakom denna problematik ofta finns kriminalitet, missbruk samt psykisk och/eller fysisk sjukdom. I målgruppsbeskrivningen i ansökan sägs att projektets målgrupp är personer som står utanför ordinarie arbetsmarknad. Det sägs också att projektet särskilt ska fokusera på grupper som utlandsfödda och kvinnor med psykisk ohälsa. Siffrorna visar att projektets deltagare i mycket hög utsträckning är långtidsarbetslösa eller långtidssjukskrivna samt att 13 av 30 deltagare (43 %) tillhör målgruppen med psykisk ohälsa. Bland de 13 personer som har deltagit eller fortfarande deltar i projektet och har någon form av psykisk ohälsa finns 5 män (38 %) och 8 kvinnor (62 %). Deltagargruppen stämmer således väl överens med målgruppsbeskrivningen utom vad gäller utlandsfödda. 16

17 Försörjning vid inskrivning Svarsalternativ Ej börjat Avslutade Aktuella Summa Kommun Arbetsförmedling Försäkringskassa Uppgift saknas Summa Projektets medfinansiering bygger till en del på deltagarnas olika ersättningar. Därför kan det vara intressant att se varifrån de får ekonomiskt stöd. 43 % av projektdeltagarna (avslutade och aktuella) har/har haft ekonomiskt stöd från kommunen, dvs. försörjningsstöd, 13 % aktivitetsstöd från Arbetsförmedlingen och 40 % någon form av ersättning från Försäkringskassan. Det saknas uppgift för en person. Boendeort Svarsalternativ Ej börjat Avslutade Aktuella Summa Linnéstaden Centrum Majorna Härlanda Backa Angered Hisingen Lindome Summa Som framgår bor deltagarna i olika stadsdelar vilket beror på de olika ingångar som finns till projektet. Detta framgår tydligare av följande tabell. 17

18 Inremittent Svarsalternativ Ej börjat Avslutade Aktuella Summa VerkSAMt VerkSAMt/AF IFO Centrum IFO Linnéstaden Centrum/Väst Kommun Rehablotsen Rehablotsen/VerkSAMt Rehablotsen/FK Rehablotsen/kommun AF City/GRM AF Hisingen/GRM AF Angered/GRM AF Mölndal/GRM AF Järntorget/GRM FK Saknas uppgift Summa Av dem som har deltagit/fortfarande deltar i projektet så ser inremitteringen ut på följande sätt: IFO Linnéstaden, Centrum Väst, kommunen (ospecificerat), FK samt fem olika arbetsförmedlingar har anvisat en eller två personer vardera. Arbetsförmedlingens anvisningar, sammanlagt 8 personer (27 %), har kommit till projektet via Göteborgs Räddningsmission. 6 personer, 20 %, har kommit till projektet via VerkSAMt. 6 personer, 20 %, har anvisats till projektet av IFO Centrum. 5 personer, 17 %, har kommit in i projektet via Rehablotsen. Göteborgs Räddningsmission, IFO Centrum, Rehablotsen och VerkSAMt står således för 84 % av inflödet. VerkSAMt består av tre handläggarteam i stadsdelarna Örgryte-Härlanda, Centrum och Majorna-Linnéstaden. Handläggarteamen består av personal från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten. Målgruppen är personer äldre än 30 år som är i behov av stöd från mer än en myndighet, har svårt att klara sig p.g.a. psykisk ohälsa men bedöms ha förutsättningar att arbeta halvtid. En av projektledarna i ArbetsRätt var processledare i VerkSAMt. Rehablotsen är ett projekt som drivs av Samordningsförbundet Centrum för vuxna personer över 30 år med psykisk ohälsa och/eller långvarigt bidragsberoende. Ambitionen har varit att skapa en gemensam verksamhet för samordnad rehabilitering för målgruppen. Verksamheten erbjuder, enligt projektbeskrivningen, arbetslivsinriktade utredningar av arbetsförmågan samt för- och arbetsträning genom praktisk prövning ut i arbete eller studier. 18

19 Ärendeflöde Svarsalternativ Nya Avslutade Summa inskrivna per månad 2009 Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Januari Februari Mars April Maj Summa Några deltagare aktualiserades redan i förstudien och skrevs sedan in i projektet. I samband med starten av genomförandeprojektet skrevs ytterligare 11 personer in. Sedan dess har antalet samtidigt inskrivna växlat mellan 14 och 18 personer. Ett fåtal personer skrivs in varje månad. Volymen deltagare har en koppling både till bemanningen av projektet och till urvalsprocessen. En jobbcoach har varit anställd under hela den hittillsvarande projektperioden. Ytterligare en jobbcoach var anställd under perioden september 2009 februari En tredje jobbcoach har arbetat i projektet sedan 1 mars Samtidigt har urvalsprinciperna, bl.a. att en person ska kunna gå vidare från steg 1 och 2 inom tidsramen 4 12 veckor i respektive steg samt kunna avslutas till utbildning/arbete inom 6 12 månader, begränsat antalet möjliga personer i projektet. De personer som framförallt IFO Centrum vill anvisa skulle behöva en betydligt längre tid i steg 1 samt förberedande och självutvecklande aktiviteter för att kunna gå vidare till steg 2. 19

20 Tid i aktivitet Svarsalternativ Ej börjat Avslutade Aktuella Summa Ingen aktivitet månader eller kortare månader månader månader månader månader eller längre Summa Rikttiden för att gå igenom alla tre stegen i projektet är enligt projektansökan och utarbetad metodplattform 6 12 månader. Tid i aktivitet för deltagare som är avslutade ser ut på följande sätt: 7 deltagare av 13 (54 %) har avslutats inom 3 månader. Övriga 6 deltagare (46 %) har deltagit 4 12 månader. 2 av de 4 deltagare som har avslutats till praktik, utbildning eller arbete deltog endast 1 månad i projektet. En av dessa påbörjade utbildning och den andre avslutades till en praktik i annans regi. De övriga 2 deltog 5 respektive 8 månader i projektet. Den först nämnde fick en anställning och den andre fick sysselsättning inom Jobb- och utvecklingsgarantins fas 3. Status vid avslut Svarsalternativ Avslutade Ej rehabilitering mot arbete/saknar arbetsförmåga 2 Rehabilitering/Behandling; medicinsk/social 3 Arbetsförberedande rehabilitering 2 Praktik 1 Sysselsättning fas 3 1 Yrkesinriktad utbildning 1 Arbete 1 Annan orsak/ej avhörd/övrigt 2 Summa 13 Av denna tabell framgår att 4 personer av 13 avslutade deltagare (31 %) har avslutats i enlighet med målsättning. Samtidigt har deltagandet i projektet för 7 personer (54 %) tydliggjort dels att 2 personer bedöms sakna arbetsförmåga och att övriga behöver olika typer 20

21 av rehabilitering innan det finns förutsättningar för att lyckas med en arbetslivsinriktad rehabilitering. Deltagarnas synpunkter Under den första utvärderingsfasen har 8 deltagare, som befinner sig i steg 2 och steg 3, intervjuats. Våra frågor har utgått från den information som vi fått om arbetsmodellen Supported Employment och de moment som denna innefattar, se bilaga 2. Kortfattat innehåller Supported Employment fem olika moment som inkluderar en rad olika arbetssätt såsom att ha individens behov i fokus, matchning företag individ och förhållningssättet att se möjligheter istället för hinder. Intervjuerna är baserade och redovisade i relation till följande områden: Kartläggning Coachning Anskaffning Matchning Arbetsplatsanalys Introduktion på Arbetsplats Uppföljning Deltagarna har hamnat i utanförskap beroende på väldigt individuella faktorer samt kommit i kontakt med ArbetsRätt genom olika remittenter. Den första kontakten med ArbetsRätt har skett med en av coacherna. Deltagarna uppfattar att man i början haft samtal med coacherna för att försöka orientera sig och för att få en förståelse för varandra vilket de uppfattar som viktigt och inspirerande. I jämförelse med tidigare erfarenheter av stödinsatser så känner deltagarna sig bra omhändertagna i ArbetsRätt och viktiga eftersom de har fått möjlighet att prata, diskutera och vara mer delaktiga i att utforma sin handlingsplan. Samtliga deltagare har i början genomfört orienteringssamtal för att coachen ska få en helhetsbild av individen och dennes intressen och viljeinriktning. Detta moment är av stor betydelse eftersom det sedan skapar basen till en framtida handlingsplan med målet att återintegreras på arbetsmarknaden i den utsträckning som varje individ har möjlighet till. Eftersom varje individs målsättning och behov är så individuella är det viktigt att detta moment utförs med lyhördhet och noggrannhet. Samtliga intervjupersoner uppskattar detta moment och anser att projektet i stor utsträckning tar hänsyn till individuella behov och att de som en följd av detta känner sig mer delaktiga vilket också höjer deras motivation. Intervjupersonernas behov varierar från att få enkel hjälp i jobbsökandet till att testa sin arbetsförmåga och skapa rutiner i vardagen. I övrigt är kartläggningen väsentlig för att förstå individens mål med deltagandet som kan variera från att testa sin arbetsförmåga till en heltidsanställning. Deltagarna beskriver jobbcoacherna och kontakten med dem som väldigt tillgängliga, tvåvägskommunikation och lyssnar på deltagarens behov och önskemål. De intervjuade uppfattar att det finns skillnader i bemötande mellan Arbetsrätt och andra insatser som de har deltagit i. Jobbcoacherna i ArbetsRätt uppfattas som mer aktiva, engagerade och flexibla vilket är en betydande faktor för dem i deras försök att komma tillbaka till arbetsmarknaden. En annan positiv faktor som kartläggningsmomentet bidrar med är att skapa tydliga mål och förväntningar samt att strukturera tankar och idéer. 21

22 Matchningen deltagare företag upplevs som individanpassad och baserad på de önskemål och behov som individen har. Eftersom många av deltagarna har både specifika önskemål och förutsättningar så krävs det ofta mycket arbete för att hitta en väl anpassad arbetsplats till varje individ. Ju mer specifika behov ju mer arbete att hitta en lämplig arbetsplats. Vid intresse från en arbetsplats träffar deltagaren först arbetsgivaren tillsammans med coachen för ett samtal där förväntningar och arbetsuppgifter gås igenom för att skapa en dialog om arbetsplatsen passar individen eller inte. Om båda parterna sedan känner att man trivs med varandra och att arbetsplatsen och uppgifterna passar så påbörjas en arbetsträning där deltagaren blir introducerad i verksamheten av en anställd. Deltagarna uppfattar att arbetsplatserna har stor förståelse för deras individuella behov och många upplever att de har möjlighet att arbeta i sitt eget tempo utan att annan personal reagerar. Uppföljningen och stöttningen under en arbetspraktik uppfattas också som väl fungerande av intervjupersonerna och man anser att jobbcoacherna alltid är tillgängliga om man behöver hjälp eller har någon fråga. Detta upplevs av deltagarna som väsentligt eftersom de under praktiktiden kan stöta på olika svårigheter som gör att de känner sig osäkra eller tappar sin motivation. Uppföljning har gjorts både via telefon och personligt besök vilket är uppskattat av deltagarna. Uppföljningsmomentet är mycket mer utvecklat inom ArbetsRätt än i andra insatser enligt deltagarna. Genom regelbunden kontakt upplever deltagarna en hög grad av tillgänglighet, förståelse och respekt. Flera personer beskriver att det uppstår en känsla av samhörighet och att praktikant och jobbcoach genomgår processen tillsammans vilket är viktigt eftersom de ofta kan känna sig vilsna och behöva extra stöd. De resultat som deltagarna upplever som en följd av projektet är följande: Man upplever att ArbetsRätt verkligen bryr sig om deras situation vilket skapar en känsla av att ingå i ett sammanhang. Ökad självkänsla och mer självinsikt. Praktiken har skapat rutiner, gett arbetsträning och medför att man har en referens att hänvisa till. Ökad vilja att börja arbeta igen i den utsträckning som man kan. De förbättringar som några deltagare upplever behövas är följande: Några deltagare har upplevt att det tagit lång tid mellan att man träffat en arbetsgivare och tills man startat praktiken. Någon deltagare har undrat om man får ta kontakt med arbetsgivare eller söka praktikplatser själv. Helhetsintrycket är att samtliga intervjuade deltagare är mycket nöjda med den hjälp som de hittills har fått via ArbetsRätt och av de synpunkter som framkommit gör utvärderarna bedömningen att metoden Supported Employment har fungerat bra för den grupp av deltagare som projektet arbetar med. Så här beskriver ett par av deltagarna ArbetsRätt med sina egna ord: Projekt där man får förståelse om sig själv, vad man vill och hjälp med jobbsökning, arbetsgivarkontakt, bra bollplank. Ger individuellt stöd, deltagaren bestämmer tempot, inte pressande miljö, bra människor som verkligen vill hjälpa en. 22

23 Ett stöd som kan hjälper en att förstå sina möjligheter och som tar stor hänsyn till den individuella situationen och försöker att hitta en anpassad arbetsmiljö som tar hänsyn till personen. Arbetsgivarnas synpunkter I den första utvärderingsfasen har vi kommit i kontakt med 5 arbetsgivare från olika branscher och som såhär långt haft en eller fler deltagare från ArbetsRätt. Intervjufrågorna till arbetsgivarna har varit uppbyggda enligt den 5 stegsmodell i Supported Employment som jobbcoacherna följer i sitt arbete. Fokus i redovisningen ligger framförallt på matchning, introduktion på arbetsplats och uppföljning av deltagaren. För att en individ ska kunna utvecklas och sakta men säkert bygga upp en arbetsförmåga är matchningen mellan deltagare företag väsentlig. De intervjuade arbetsplatserna har haft olika antal deltagare såväl som längd på samarbetet. Samtliga uppfattar jobbcoacherna i ArbetsRätt som kompetenta i sin matchning av deltagarna mot lämpliga arbetsuppgifter. Detta uppfattar intervjupersonerna som viktigt eftersom deltagarna ofta har specifika behov och förutsättningar som måste beaktas för att deras arbetsträning ska vara givande och utvecklande istället för betungande. Kontakten med ArbetsRätt har i samtliga fall skett på initiativ från projektet och representant för arbetsgivaren har blivit kontaktad av någon av jobbcoacherna. Informationen som arbetsgivaren har fått har varit relaterad till projektet och dess syfte och intentioner. Majoriteten uppfattar denna information som relevant. Samtliga arbetsgivare har en positiv inställning till ArbetsRätt och har i den utsträckning de har haft möjlighet till det samarbetat med projektet. En generell inställning som uppfattas finnas hos de intervjuade arbetsgivarna är att det är viktigt att ge arbetslösa en chans och att man ser praktikanten som en resurs för verksamheten. Den nytta som ArbetsRätt kan bidra till är först och främst, enligt de intervjuade, att fungera som en framtida rekryteringskanal och i den mån de har möjlighet förmedla arbetskraft till arbetsgivare. Majoriteten av intervjupersonerna upplever inte att jobbcoacherna har varit särskilt aktiva i stödet till arbetsgivaren. Förutom att ge stöd till projektdeltagarna innefattar arbetsmetoden Supported Employment också handledning till arbetsgivare. De intervjuade uppfattar att den information som de som arbetsgivare har fått i huvudsak har varit relaterad till individen samt dennes behov och förutsättningar. Introduktionen av deltagaren har utförts stegvis efter det att man först träffats för att se om individen passar in i verksamheten. Deltagarna har i samtliga fall fått en personlig handledare och sedan övergått i mer självständigt arbete när arbetsgivaren har uppfattat det som möjligt. Den individuella handledningen är enligt arbetsgivarna väsentlig för att kunna förmedla ett specifikt arbetssätt och integrera deltagaren på arbetsplatsen och i arbetsuppgifterna. Vid arbetsträning har de flesta arbetsgivarna inga speciella krav medan man för att anställa en person har högre krav både kunskapsmässigt och socialt. 23

24 Majoriteten upplever jobbcoacherna i ArbetsRätt som professionella och engagerade. Enstaka arbetsgivare efterfrågar en rakare och tydligare kommunikation samt en skriftlig handlingsplan. Majoriteten av arbetsgivarna uppfattar dock denna aspekt som fungerande och man tycker att all kontakt varit mycket professionell. Uppföljningen av deltagare uppfattas av majoriteten intervjupersoner ha fungerat bättre än förväntat. Den har bestått av både personliga besök och kontakt via telefon och mail. I de flesta fallen har kontakt skett regelbundet. Uppföljningen uppfattas som en av de viktigaste faktorerna för ett fungerande långvarigt samarbete och är ett moment som samtliga arbetsgivare uppskattar. De förbättringar som arbetsgivarna anser bör göras är framförallt följande: Bli mer säljande och i större utsträckning framhäva de positiva faktorerna med projektet marknadsföra sig som en resurs. Skriftlig handlingsplan angående syfte/mål med praktik. Mer stöd till arbetsgivarna i processen. Samverkansparternas synpunkter I vår första utvärderingsfas har vi intervjuat nyckelpersoner hos de olika samverkansparterna; Göteborgs Räddningsmission, Samordningsförbundet Centrum, Individ- & familjeomsorgen i Sdf Centrum samt Activema. Tillsammans utgör dessa en väldigt intressant konstellation av aktörer som sträcker sig över en rad olika gränser vad gäller typ av verksamhet och verksamhetsområde. Göteborgs Räddningsmission och Samordningsförbundet Centrum har varsin person som projektledare på halvtid vilket gör att dessa organisationer har en mer central roll i projektet. Samtliga offentliga aktörer har tidigare stor erfarenhet av att jobba med projektets målgrupp och Activema bidrar med en näringslivsinsikt och kunskap om hur man kan sprida konceptet Corporate Social Responsibility (CSR) till gagn för projektet och dess målgrupp. Nedan uppgifter bygger på intervjuer med: Verksamhetsansvarig för området Förebyggande verksamhet och integration hos Göteborgs Räddningsmission, tillika projektägare. Verksamhetsansvarig hos Samordningsförbundet Centrum. Verksamhetsansvarig för Individ- och familjeomsorgen, Sdf Centrum. VD för Activema. Personal hos Individ- och familjeomsorgen, Sdf Centrum, som arbetar med försörjningsstöd samt personal i verksamheterna Arbetsforum och Origo. Personal hos Göteborgs Räddningsmission som arbetar i verksamheten Agora. Nedan redovisas de viktigaste synpunkterna som har kommit fram i intervjuer med ovan nämnda aktörer. Projektet har tagits emot på ett positivt sätt. Den kick off som projektet genomförde var uppskattad och hade ett brett deltagande. Projektet har kontakter på olika nivåer i de samverkande organisationerna men engagemanget skulle behöva breddas. En diskussion har förts i styrgruppen om att inbjuda Arbetsförmedlingen att ingå i styrgruppen. 24