Projektrapport Unga, vuxna år: Vi vågar! 1. Sammanfattning

Transkript

1 Sid 1 (5) Projektrapport Unga, vuxna år: Vi vågar! Projektnamn: Vi vågar! Projektägare: Skellefteå kommun Samverkansparter: Arbetsförmedlingen, Skellefteå, AF Rapporten har skrivits av: Karin Lundström Rawden Projekttid Rapporten avser perioden: (5,5 månader) Psykiatrin, Västerbottens läns landsting, VLL 1. Sammanfattning Ska innehålla bakgrund, syfte/mål, målgrupp, projektorganisation, arbetssätt/processer, resultat/bedömning av måluppfyllelse och slutsatser. Viktiga förändringar sedan föregående rapport ska kommenteras (Maximalt en A 4-sida). Skellefteå har haft ett lyckat SE-projekt och har nu fått pengar till projektet Vi vågar! som använder en specialversion av SE: IPS Individual Placement and Support. Denna riktar in sig mot personer med psykisk funktionsnedsättning. Syftet är genomföra en försöksverksamhet och anpassa en amerikansk modell till förhållandena i Skellefteå och hjälpa de inom målgruppen högst 20 per heltidsanställd vägledare (totalt 54) som vill ha jobb på öppna arbetsmarknaden att hitta jobb och underlätta både för dem och arbetsgivarna när de jobbar. Resultat ska nås genom att ha få klienter och jobba med individuella processer utifrån individens vilja och motivation och starka sidor och se till att ha kontakt i någon form med arbetsgivare inom 30 dagar från inskrivning i projektet. För att uppnå största möjliga modelltrohet ska vägledarna dessutom arbeta i nära samarbete med öppenvårdsmottagningarna, arbeta 96 % med arbetsrehabilitering och vara ute i samhället 65 % av tiden. Målet är att hitta jobb på öppna arbetsmarknaden genast. Redan kan vi se att vi kommer att ha fall då viss förberedande arbetsprövning kan komma att behövas åtminstone i form av praktikplats innan målet kan uppnås. Kommunen har anställt projektsamordnare och förlagt verksamheten till lokaler där det bedrivs flera samverkansprojekt myndigheter emellan. VLL har bidragit med en heltidsanställd person till projektet och har låtit utbilda fyra inom psykiatripersonalen i IPS-modellen. De följer även arbetslinjen och är med om att sätta upp rutiner och möten för att följa modellen så långt möjligt. AF har bidragit med två personer till projektet som arbetar 90 respektive 80 % i projektet och 10% kvar i sin moderorganisation varje vecka. Därigenom är de informerade om det som händer inom AF och fungerar samtidigt som kontaktnät för IPS-kontakter. Dessutom har de tillgång till AF:s interna jobbank.

2 Sid 2 (5) Styrelsen utgörs av klusterstyrgruppen med 5 möten år 2013 och Föreningarnas Hus har åtagit sig att vara referensgrupp och ha tre möten per år. Vidare räknar Psykiatrin med ett samarbete med Föreningarnas Hus för att få forum för deltagare att berätta om hur de fått jobb via projektet. Hittills finns nio inskrivna i Vi vågar! Totalt har vi haft kontakt med närmare 40 personer som intresserat sig för deltagande i vårt projekt. Vi gått lärt oss om andra projekt i Skellefteå, träffat andra IPS-projekt och gått utbildning i IPS-coaching. Det finns en målgrupp för - ett behov av - projektet och vi har utarbetat policies för hur intag ska gå till. Enligt modellen ska viljan att arbeta leda till inskrivning i projektet, inom tre dagar från en första kontakt ska vi träffa intresserade individer, och det ska inte finnas några uteslutningsgrunder. Vi har dock valt att inte ta emot ansökningar från Försäkringskassan. De som har aktivitetsstöd från försäkringskassan hänvisar vi till gemensam kartläggning med AF. Om personen skrivs in där kan AF höra av sig till Vi vågar! Personer som får sjukersättning från FK kan dock komma att bli aktuella i projektet i samråd med FK. Vi räknar då med att endast påbörja direkt arbetssökande aktiviteter sedan sjukskrivningen upphört om inte FK medger att det inte påverkar ersättningsnivåerna. Typiskt sett har våra deltagare aktivitetsersättning från AF eller försörjningsstöd från socialtjänsten. Vi anser att vi prövar förutsättningarna för IPS utifrån det myndighetssamarbete som finns i Skellefteå och ser fram emot att utveckla det i framtiden. 2. Deltagarna Beskriv er målgrupp, vad som kännetecknar målgruppen, hur deltagarna väljs ut och rekryteras till projektet. Beskriv om det skett förändringar i rekryteringsprocessen och/eller om ni behövt vidta särskilda åtgärder. Arbetar ni med den målgrupp som ni angav i er ansökan eller har det skett förändringar? Ligger deltagarantalet i fas med vad som är planerat enligt ansökan? Målgruppen kan ha funktionsnedsättningar som är psykiska, neuropsykiatriska eller som uppkommit på grund av missbruk. Om en person anser sig höra hemma i vår målgrupp och vill vara med så ska inte en formell diagnos stå i vägen. Vi har även ansökt om utökning av målgruppen så att den numera omfattar åldrarna år. (Av de nio nu inskrivna är tre under 29 och sex mellan år gamla.) De officiella remittenterna är öppenvårdsmottagningarna och AF. Vid förfrågan stämmer de tre vägledarna träff med remittenterna på AF eller psykiatrin och deras klient. Andra kan delta i mötet efter behov och önskemål. Efter det första informerande mötet försöker vägledarna boka ytterligare ett möte inom tre arbetsdagar för att ta tillvara på det spirande intresset. Det kan ta flera möten innan en potentiell deltagare skrivit på anmälan. Om de sagt ett muntligt ja vid ett möte vid AF har de dock blivit inskrivna av AF. AF ger dem då aktivitetsersättning. Men om de är inaktiva under 30 dagar så skriver AF ut dem ur projektet. Om de skrivit under ansökan om att vara med i Vi vågar! blir de dock kvar i våra ögon tills vi utrett vad de vill. Sju tilltänkta från öppenvårdsmottagningarna har gett två inskrivna. AF har tio tilltänkta och sex inskrivna. Dessutom har en arbetsgivare framgångsrikt föreslagit en av sina anställda att vara med i projektet.

3 Sid 3 (5) Inga inskrivningar har följt på kontakter med avdelning tre, en hälsocentral, föräldrar och enskilda individer. För det mesta beror det på ekonomisk osäkerhet vid vikande framgång i en eventuell anställning. I ett fall har andra myndigheter ansett att arbetsförmåga saknats. Hittills har det inte projektet lyckats använda några av de pengar som kommunen ställer till förfogande för platsanskaffning för 20 personer som har funktionshinder finns SEK för detta. Eftersom vi hittills har 9 deltagare totalt på tre vägledare är vi långt ifrån att överskrida gränsen om 54 deltagare totalt och uppfyller så långt modellen i denna del innan några konkreta krav satts. Se punkt Arbetssätt/processer Kort beskrivning av hur ni arbetar i projektet. Stämmer det överens med projektbeskrivningen? Om avvikelser, varför är det så? Har det hänt något särskilt under rapportperioden som ni vill lyfta fram. Beskriv detta i förhållande till projektbeskrivningen och tidigare rapporter med fokus på sådant som förändrats. Behövs ytterligare förändringar i det fortsatta arbetet? Om ja, vilka? Målsättningen i projektbeskrivningen är utveckla verksamheten utifrån IPS-modellen och så långt möjligt följa den. Avvikelser gentemot modellen ska kommuniceras. Enligt modellen ska vägledarna vara knutna till behandlingsteamen och få % av sina deltagare därifrån. I Skellefteå har vi fyra IPS-utbildade personer inom psykiatripersonalen som upprätthåller arbetslinjen där. Istället för att ha möten med de fem behandlingsteamen varje vecka räknar vi med att ha det en gång per månad. Därutöver träffar vägledarna psykiatrin kring redan inskrivna deltagare och kommer att ha möten med de fyra IPS-utbildade kanske en gång per månad. Med hänsyn till att två vägledare arbetar som arbetsförmedlare vid AF varje fredag morgon är det naturliga inflödet i Skellefteå via AF. Modellen föreskriver: Minst två heltidsanställda arbetscoacher och en handledare fungerar tillsammans som en arbetsgrupp. Gruppen träffas en gång i veckan, där arbetscoacherna får handledning och delar med av strategier och tips till varandra. De hjälper till med varandras klienter. I Skellefteås projektansökan definierades samordnarrollen som huvudsakligen administrativ. Vägledarna utgör en egen arbetsgrupp kring klienterna. Vägledarna träffas i grupp med projektsamordnaren en gång per vecka varvid modellutveckling, programtrohet och mer tekniska frågor diskuteras liksom tips om jobb. Projektsamordnaren kommer därmed att utvärdera deltagarnas arbetssituation med vägledarna en gång per kvartal och inte gå igenom det en gång per vecka. Projektsamordnaren bistår vägledarnas arbete genom att sköta externa kontakter och rapporter, intern följeforskning och administration, utveckla relevanta dokument och genom att nätverka med företagare och besöka dem och se vad deras behov är. Eftersom vi är i en uppstartfas vet vi ännu inte hur vi kommer att fylla de 14 kriterier som satts upp för de tjänster som anges i programtrohetsskalan som rör det direkta arbetet med deltagarna. Fortsättning följer. 4. Samverkan Hur samverkan fungerat för ert projekt? Vilka hinder och lösningar finns/har funnits? Har det skett förändringar utanför projektet som påverkar, etc.

4 Sid 4 (5) Att ha tre myndighetskulturer i projektet är intressant. Det har gett oss tre olika arbetskulturer och perspektiv att förhålla oss till. Det som är självklart för en person kan vara nytt för en annan person och vice versa. Lösningen ligger oftast i att klargöra hur vi tänker och vad för roll vi har i förhållande till deltagarna, varandra, våra respektive huvudmän och övriga aktörer i samhället. Ju tydligare vi kan uttrycka vad som skiljer och vad våra roller är och förstå varandra desto mer framstår skillnaderna och våra olika erfarenheter som en fördel inte bara för oss utan även för våra deltagare. Det ger bredd åt projektet och det gör det intressant att se vad som ska hända härnäst. Till en början var det till exempel inte klart för kommunen att de två från AF skulle fortsätta att förlägga sin arbetstid där 10 % per vecka eller att de skulle fortsätta att ha sin yrkesidentitet som arbetsförmedlare som temporärt agerande vägledare i projektet. I december gav projektägaren sin syn på vilka uppgifter de olika rollerna i projektet ska ha vilket bidragit till de arbetsprocesser som nu följs. 5. Jämställdhet/Tillgänglighet/Mångfald Beskriv kortfattat hur ni arbetat inom ovanstående områden under projekttiden? Hittills har vi fem män och fyra kvinnor i projektet. Ålderspridningen är ganska god. Etniciteten är inte varierad och våra deltagares sexuella preferenser har vi inte haft anledning att fundera över. 6. Ekonomi Ligger projekt i fas med budget? Ligger projektet i fas vad gäller medfinansiering? Behövs förändringar på kostnads- eller intäktssidan och i så fall vilka? Projektet har beviljats SEK för år Kostnaderna har varit SEK mindre än beräknat år 2012 då verksamheten endast påbörjats och pågått i fem månader. Socialstyrelsen har gått med på att överföra oförbrukade medel till 2013 och vissa andra förändringar i budgetfördelningen. En budgetansökan har getts in den 14 januari med en begäran om SEK för Beslut väntas under vecka Resultat/bedömning av måluppfyllelse Ligger projekt i fas vad gäller måluppfyllelse? Om det finns avvikelser vilka är dessa och vilka åtgärder planeras? Anpassningsprocessen till Skellefteå-förhållanden har påbörjats, vi har börjat rekrytera och jobba med deltagare för att pröva modellen i praktiken. Vi har även börjat hitta jobb åt en del. Det får anses att projektet som just startat ligger i fas vad gäller måluppfyllelse. Exempel på konkreta resultat för de nio inskrivna: En person som vid projektets start var anställd har nu efter en sjukskrivningsperiod återgått i arbete med vårt stöd och fått en förlängd lönebidragsanställning med ett år. En annan person har på eget önskemål fått en förlängd praktikanställning. Två personer påbörjar nya praktikanställningar under januari och en person

5 Sid 5 (5) som varit hemlös kan nu fokusera på att hitta ett jobb. I februari kommer en person att se om hans drömjobb (utbildningsanställning) inom Solkraft kan bli hans. 8. Implementering Vilka implementeringskomponenter och implementeringsalternativ kan vara aktuella? Se samordningsförbundets implementeringsstrategi! Projektet är ett samverkansprojekt mellan parter som samverkar i flera projekt. De har förlagt dessa projekt till en gemensam lokal med tanke på att myndigheterna ska fortsätta att samverka på en plats så att individen så långt möjligt ska ha en dörr in. Detta sätt att tänka stöttas inte bara av de inblandande myndigheterna utan även av samordningsförbundet som uttryckt ett intresse för att finansiera permanentantande av projekt som gynnar medborgarna. Samordningsförbundet skulle kunna vara en tänkbar framtida huvudman för fortsatt IPS- samarbete. I praktisk mening skulle myndigheterna kunna forstätta att poola personalresurser i projektet och låta projektet fortlöpa i permanent form på det sätt det gör nu. 9. Frågor och uppdrag till styrgruppen Vilka frågor och uppdrag är viktiga att lyfta till styrgruppen? Vill ni sätta konkreta mål för oss? T ex: Hur många personer ska vi skaffa jobb åt för att vi ska anses ha uppfyllt vårt mål? Och för att projektet ska anses vara värt att implementera? Håller ni med om valet att inte låta personer komma genast från FK utan i stället begära att de ska be om gemensam kartläggning och sedan om AF hänvisar dem till projektet får de komma med? 10. Övriga frågor