Lehtirova Nät AB Uppdragsnummer

Transkript

1 Lehtirova Nät AB Miljökonsekvensbeskrivning avseende anslutningsledningar mellan planerad vindkraftsanläggning Lehtirova och planerad transformatorstation vid Korpijärvi, Gällivare och Pajala kommuner, Norrbottens län Uppdragsnummer SWECO Energuide AB Gjörwellsgatan 22 Box 34044, Stockholm Telefon Telefax

2 Denna miljökonsekvensbeskrivning är upprättad av SWECO Energuide AB Uppdragsledare: Medverkande handläggare: och Granskare:, Sweco, OX2 Wind Uppdragsnr: Beställare: OX2 AB Datum: Kartmaterial Lantmäteriet Foton, illustrationer och kartor har om inte annat anges tagits fram av Sweco Energuide

3 Miljökonsekvensbeskrivning avseende anslutningsledningar mellan vindkraftsanläggning Lehtirova och transformatorstation vid Korpijärvi, Gällivare och Pajala kommuner INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING INLEDNING Bakgrund och syfte Gällande lagstiftning Företagets miljöarbete RÄTTIGHETER OCH ÖVRIGA TILLSTÅND Rättigheter för att nyttja annans fastighet Övriga tillstånd, dispenser och anmälningar ALTERNATIVUTREDNING Alternativa anslutningsmöjligheter Nollalternativ Sträckningsutredning Förordad sträckning och utformning Alternativ sträckning och utformning Följdverksamheter DRIFT OCH UNDERHÅLL GENERELLT GÄLLANDE FÅGLAR IDENTIFIERADE BERÖRDA INTRESSEN OCH KONSEKVENSBEDÖMNING AVSEENDE FÖRORDAT ALTERNATIV Landskapsbild Naturmiljö Kulturmiljö Friluftsliv Mark- och vattenanvändning Jordartsgeologi och grundvatten Rennäring Närboende Elektriska och magnetiska fält IDENTIFIERADE BERÖRDA INTRESSEN OCH KONSEKVENSBEDÖMNING AVSEENDE ALTERNATIV STRÄCKNING OCH UTFÖRANDE Landskapsbild Naturmiljö Kulturmiljö Friluftsliv Mark- och vattenanvändning Jordartsgeologi och grundvatten Rennäring Närboende Elektriska och magnetiska fält MOTIVERING AV VALD FÖRORDAD STRÄCKNING

4 Miljökonsekvensbeskrivning avseende anslutningsledningar mellan vindkraftsanläggning Lehtirova och transformatorstation vid Korpijärvi, Gällivare och Pajala kommuner MILJÖBALKENS ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER PLANFÖRHÅLLANDEN SAMRÅDSREDOGÖRELSE Genomfört samråd Synpunkter framkomna i samrådet Länsstyrelsernas beslut avseende betydande miljöpåverkan REFERENSER BILAGOR Bilaga 1... Karta med förordade sträckningar och utförande Bilaga 2... Karta med alternativa sträckningar och utförande Bilaga 3... Karta intressen förordade sträckningar och utförande Bilaga 4... Karta intressen alternaiva sträckningar och utförande Bilaga 5... Rapport behov fågelavvisare Bilaga 6... Utdrag från prövningen av vindkraftsansläggning Lehtirova Bilaga 7... Inkomna samrådsyttranden Bilaga 8... Länsstyrelsens beslut avseende betydande miljöpåverkan Bilaga 9... Magnetfältsberäkningar 2

5 Miljökonsekvensbeskrivning avseende anslutningsledningar mellan vindkraftsanläggning Lehtirova och transformatorstation vid Korpijärvi, Gällivare och Pajala kommuner SAMMANFATTNING Sökanden OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. OX2 står bakom en betydande andel av den storskaliga landbaserade vindkraften i Norden och har verksamhet i Sverige, Finland, Norge och Polen. För mer information besök Lehtirova Nät, ett bolag inom OX2-koncernen, kommer att ansöka om nätkoncession för linje för rubricerade kraftledningar. Bakgrund OX2 planerar att uppföra vindkraftsanläggning Lehtirova, i Gällivare och Pajala kommuner. OX2 har blivit angivna en anslutningspunkt till regionnätet vid Vattenfalls 130 kv ledning norr om väg 394 vid Korpijärvi, där en transformatorstation kommer att uppföras. Från stationen planerar man att bygga 36 kv ledningar ut till vindkraftverken. För de ledningar som ska uppföras till det norra och södra delområdet ska tillstånd, s.k. nätkoncession för linje, sökas. För ledningarna till det mellersta området, som är lokaliserat i anslutning till den planerade transformatorstationen, samt för ledningarna ut till respektive vindkraftverk i norra och södra delområdet, kommer icke koncessionspliktigt nät att uppföras. Föreliggande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingår som bilaga till Lehtirova Näts koncessionsansökan för 36 kv, för ledningarna till norra och södra området för Lehtirova vindkraftsanläggning. Figur 1: Förordade ledningssträckningar. Figur 2: Alternativa ledningssträckningar. Nollalternativ Nollalternativet innebär att de aktuella ledningarna inte byggs. De miljökonsekvenser som planerade ledningar förväntas ge upphov till uteblir. Nollalternativet medför att den planerade vindkraftsanläggningen Lehtirova står utan utmatning till elnätet och att vindkraftsprojektet därmed inte kan genomföras. 3

6 Miljökonsekvensbeskrivning avseende anslutningsledningar mellan vindkraftsanläggning Lehtirova och transformatorstation vid Korpijärvi, Gällivare och Pajala kommuner Förordat alternativ Förordade ledningssträckningar och utförande framgår av kartan i figur 1 ovan. Ledningarna går i huvudsak genom ett låglänt landskap med spridda bergkullar och hög myrprocent. Skogen utgörs till största delen av rationellt brukad odlingsskog. Ledningen norrut följer som markkabel befintlig väg i nordlig riktning från planerad transformatorstation vid Korpijärvi. Efter att ha passerat genom det nordvästra delområdet för vindkraftsanläggningen fortsätter ledningen som luftledning. Den sista sträckan går ledningen återigen som markförlagd kabel. Markkabeln söderut följer befintlig väg söderut från planerad transformatorstation vid Korpijärvi till den sydöstra delen av vindkraftsanläggningen. En kortare sträcka i slutet, strax före den sydvästra delen av vindkraftsanläggningen, går kabeln ca 600 m i obruten mark då där inte finns någon väg att följa. Ledningen i förordat utförande omfattar ca 32 km markkabel och ca 4 km luftledning. Studerade alternativ Utöver förordad sträckning har ett alternativ utretts med annan lokalisering och tekniskt utförande, se figur 2 ovan. Alternativet till det norra området utgår som luftledning, uppförd i portalstolpar, i nordlig riktning från planerad transformatorstation vid Korpijärvi. Därefter går luftledningen längs med kommungränsen mellan Gällivare och Pajala. Strax söder om planerad vindkraftsanläggning övergår ledningen till markförlagd kabeln och passerar genom det nordvästra delområdet för vindkraftsanläggningen. Kabeln fortsätter därefter i östlig riktning och slutar vid anläggningens nordöstra delområde. Alternativet till det södra området utgår som luftledning söderut från planerad transformatorstation vid Korpijärvi. Strax väster om det sydvästra delområdet för vindkraftsanläggningen övergår ledningen till markförlagd kabel fram till det sydöstra området. En kortare sträcka i slutet, strax före den sydvästra delen av vindkraftsanläggningen, går kabeln ca 600 m i obruten mark då där inte finns någon väg att följa. Ledningen omfattar ca 21,5 km luftledning och ca 11 km kabel. Konsekvensbedömning Den förordade sträckningen är den som medför mest markförlagd kabel. Endast sträckan mellan det nordvästra och det nordöstra delområdet kommer i detta alternativ att uppföras som luftledning. Påverkan på landskapsbilden minimeras genom att ledningen till övervägande del anläggs som kabel. Det förordade alternativet berör vissa naturvärden såsom Natura 2000, våtmarker med höga naturvärden och nyckelbiotoper. Eftersom ledningarna vid dessa områden förläggs som markförlagda kablar längs med befintliga vägar, alternativt längs med vägar som ska anläggas i samband med vindkraftsanläggningens uppförande, kan påverkan minimeras. Kablarna förläggs på den sida av vägen som medför minst påverkan på identifierade intressen för naturmiljön. Skyddsåtgärder kommer också att vidtas för att minimera påverkan på naturmiljön. Den sträcka där luftledning förordas i det norra området består till största del av våtmarker men berör även ett N2000-område. I det berörda området finns inga vägar eller annan infrastruktur som en eventuell markkabel skulle kunna följa. Lehtirova Nät gör bedömningen att en luftledning i detta avsnitt innebär den minsta miljöpåverkan. För kulturmiljön är det ingen större skillnad mellan alternativen då inget av dem berör några utpekade kulturmiljöintressen. Markförlagd kabel är att föredra ur friluftslivets synvinkel då luftledningar syns i landskapet och påverkar intrycket av orörd natur negativt. För ledningssträckan mellan nordvästra och nordöstra området är dock luftledningsutförande att föredra då markförläggning av kabel bedöms ge större påverkan i form av körskador etc. Kabel längs med nya och befintliga vägar medför också ett betydligt mindre markintrång jämfört med luftledningsalternativet som tar en bred skogsgata i anspråk. 4

7 Miljökonsekvensbeskrivning avseende anslutningsledningar mellan vindkraftsanläggning Lehtirova och transformatorstation vid Korpijärvi, Gällivare och Pajala kommuner Alternativet med mestadels luftledning medför jämfört med markförlagd kabel en större påverkan för rennäringen, då de kan skapa oönskade passager i landskapet. Den kortare luftledningssträckan i det förordade alternativet går över våtmarker med gles skog och bedöms inte medföra någon påverkan på renarnas rörelsemönster. Det finns inte några bostadshus i ledningarnas närhet som kommer att påverkas av förändrade magnetfältsnivåer till följd av planerade ledningar. Sammantaget bedöms det förordade alternativet med mestadels markförlagd kabel medföra minst påverkan på miljön. Planförhållanden Gällande översiktsplan för Gällivare kommun antogs Gällivare kommun arbetar tillsammans med Jokkmokks kommun på att ta fram en fördjupad översiktsplan för vindkraft längs kommungränsen. Denna är för närvarande ute på samråd. Gällande översiktsplan för Pajala kommun antogs Ledningarna bedöms vara förenliga med översiktsplanerna och den planerade fördjupade översiktsplanen. Ledningarna berör inga detaljplaner. Samråd I början av juni 2015 skickades skriftlig information om projektet, i form av ett samrådsunderlag, till berörda fastighetsägare, rättighetsinnehavare (innehavare av särskild rätt till berörda fastigheter) samt till myndigheter och sektorsintressen. Berörda inbjöds att inkomma med synpunkter på projektet. Information om projektet kungjordes även genom en annons i Haparandabladet, Norrländska Socialdemokraten och Norrbottens-kuriren. I samrådsunderlaget beskrevs de förordade sträckningarna för ledningarna samt de alternativa sträckningarna. Vidare beskrevs ledningarnas utformning, tillståndsprocessen (ansökan om nätkoncession för linje) samt övergripande miljökonsekvenser som ledningarna beräknas medföra. Yttranden har inkommit från ett antal myndigheter, organisationer och andra intressenter. Inkomna yttranden redovisas i en samrådsredogörelse i miljökonsekvensbeskrivningens avsnitt 11 samt i bilaga 7. Länsstyrelsen i Norrbottens län beslutade att den planerade ledningen inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 5 miljöbalken, se bilaga 8. 5

8 Miljökonsekvensbeskrivning avseende anslutningsledningar mellan vindkraftsanläggning Lehtirova och transformatorstation vid Korpijärvi, Gällivare och Pajala kommuner INLEDNING 1.1 Bakgrund och syfte OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. OX2 står bakom en betydande andel av den storskaliga landbaserade vindkraften i Norden och har verksamhet i Sverige, Finland, Norge och Polen. För mer information besök OX2 planerar att uppföra vindkraftsanläggning Lehtirova i Gällivare och Pajala kommuner. OX2 har blivit angivna en anslutning till regionnätet vid Vattenfalls 130 kv ledning norr om väg 394, vid det mellersta delområdet för vindkraftsanläggningen. Vattenfall kommer att förstärka ledningen för att ta emot elproduktionen från vindkraftsanläggningen. Längs med 130 kv ledningen, vid Korpijärvi, kommer en transformatorstation att placeras. För anslutning av vindkraftsanläggningen till elnätet planeras nya 36 kv ledningar till anläggningens tre delområden, norra, mellersta respektive södra. Lehtirova Nät, ett bolag inom OX2-koncernen, kommer att ansvara för byggnationen av planerade 36 kv ledningar för anslutning av planerad vindkraftsanläggning Lehtirova. För ledningarna från transformatorstationen till det norra respektive det södra delområdet ska tillstånd, s.k. nätkoncession för linje, sökas. För ledningarna till det mellersta delområdet, respektive ledningarna ut till vindkraftverken i de övriga delområdena, kommer icke koncessionspliktiga nät att uppföras. Föreliggande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) behandlar de nya 36 kv ledningar som ansluter det norra respektive södra delområdet och ingår som bilaga till Lehtirova Näts ansökan om koncession för dessa ledningar. 1.2 Gällande lagstiftning För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige krävs enligt ellagen (1997:857) ett tillstånd; nätkoncession. Energimarknadsinspektionen är den myndighet som prövar ansökningar om nätkoncession. Till ansökan skall bland annat en MKB bifogas. Energimarknadsinspektionen remitterar ansökan till länsstyrelse, kommun, fastighetsägare och andra som berörs. Följande lagar och föreskrifter berörs i projektet: Ellagen (1997:857) - Bestämmelser om nätkoncession såsom när nätkoncession får meddelas, under vilka villkor samt giltighetstid. Elförordningen (2013:208) Reglerar hur en koncessionsansökan ska se ut samt hur prövningen av koncessionsärenden skall gå till. Starkströmsförordningen (2009:22) Innehåller regler för utförande och skötsel av starkströmsanläggningar samt vilken myndighet som utövar tillsyn över dessa anläggningar. Miljöbalken (1998:808) - 2 kap. Allmänna hänsynsregler. - 3 kap. Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark och vattenområden. - 4 kap. 5 Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden. - 6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag. - 7 kap. Tillstånd att bedriva verksamhet/vidta åtgärder inom särskilt skyddsoch bevarandeområde (ex strandskydd). Kulturmiljölagen (1998:950) 2 kap. Bestämmelser om fornlämningar. 6

9 Miljökonsekvensbeskrivning avseende anslutningsledningar mellan vindkraftsanläggning Lehtirova och transformatorstation vid Korpijärvi, Gällivare och Pajala kommuner Företagets miljöarbete OX2 har en ambition att ligga i framkant när det gäller miljöarbete, både internt och externt. Hållbarhet är en ledstjärna, i det stora och det lilla. Sedan början av 2010 är OX2 certifierade enligt den globala miljöstandarden ISO Det innebär att OX2 systematiskt utvärderar betydande miljöaspekter och arbetar mot tydliga och verifierbara miljömål. Vår miljöpolicy sammanfattas med tre nyckelord: Helhetssyn är centralt för OX2 i och med att vi står för hela värdekedjan, från vindmätning till uppförande och drift. Detta innebär ett stort antal moment och beslut. Många aktörer är inblandade och därför blir kontakten med och kraven på våra underleverantörer en prioriterad fråga. Först när vi har optimerat varje led ur miljösynpunkt är vi nöjda. Transparens innebär att vi erbjuder våra kunder och andra intressenter insyn i våra processer. Men det innebär också att vi kräver motsvarande öppenhet från våra underleverantörer. Vi vill vara öppna med hur vi tänker, vad vi gör och vilka problem vi ställs inför. Självgranskning OX2 följer inte bara svensk miljölagstiftning. Vi tar också många egna initiativ för att minimera påfrestningarna på miljön, inte minst genom att lägga tid och kraft på utvärderingar och ständiga förbättringar av våra projekt. Erfarenheterna används sedan för kommande projekt, eller för att belysa problem av intresse för hela branschen. Målsättningar inom hållbarhet och miljö OX2 arbetar efter tre övergripande miljömål: Öka mängden förnybar el i det nordiska elsystemet Göra så litet intrång i naturen som möjligt Påverka leverantörer att leverera miljösäkrade produkter och material. I alla sina byggprojekt arbetar OX2 på ett strukturerat med miljöarbetet. En miljöhanteringsplan tas fram som beskriver hur, och säkerställer att, åtgärder vidtas för att miljöhänsyn som föreskrivs i åtaganden (exempelvis föreliggande MKB) eller lagstiftning efterlevs i byggskedet. Miljöhanteringsplanen ska godkännas av tillsynsmyndigheterna. Åtgärderna i planen är detaljerade och kommuniceras med berörda entreprenörer som då de anlitas får bekräfta att de åtar sig att utföra arbeten i enlighet med planen. 2 RÄTTIGHETER OCH ÖVRIGA TILLSTÅND 2.1 Rättigheter för att nyttja annans fastighet För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. Lehtirova Nät avser att skriva frivilliga avtal med berörda fastighetsägare, ett markupplåtelseavtal. I samband med detta ersätts fastighetsägaren för den skada som förorsakas fastigheten. 2.2 Övriga tillstånd, dispenser och anmälningar Vid byggnation av en ledning är det vanligt att det även blir aktuellt att ansöka om andra typer av tillstånd, exempelvis dispens från strandskydd, anmälan om vattenverksamhet eller tillstånd enligt kulturmiljölagen. Lehtirova Nät bedömer att ledningarna inte kommer att medföra behov av tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken. Det kan dock komma att bli aktuellt med anmälan av vattenverksamhet enligt samma kapitel. Detta är dock något som kommer att visa sig längre fram i projektet när man projekterat ledningarna i detalj. En sådan anmälan ska i så fall göras till aktuell myndighet senast åtta veckor innan arbetena påbörjas. Ledningarna berör inga kända fornlämningar, skulle sådana upptäckas under byggnation av ledningarna avbryts arbetet och Länsstyrelsen kontaktas. Om tillstånd, enligt 2 kap. lagen om kulturminnen, behöver sökas kommer så att göras. 7

10 Miljökonsekvensbeskrivning avseende anslutningsledningar mellan vindkraftsanläggning Lehtirova och transformatorstation vid Korpijärvi, Gällivare och Pajala kommuner Ledningarna korsar vid ett flertal tillfällen Natura 2000-området Torne och Kalix älvsystem. I miljötillståndet för vindkraftsanläggning Lehtirova bedömde Miljöprövnings-delegationen (MPD) att den ansökta verksamheten inte påverkar Natura 2000-området på ett betydande sätt, se bilaga 6 för beskrivning av påverkan på Natura 2000-området samt för MPD:s bedömning i tillståndet för vindkraftsanläggningen. Den verksamhet som ingick i prövningen var förutom vindkraftverken även vägar och elnät. Elnätet har sedan prövningen av vindkraftsanläggningen ändrats betydligt, vilket framförallt medfört att det får en betydligt mindre miljöpåverkan. Det förordade alternativet för de planerade ledningarna berör exempelvis Natura 2000-området i mycket mindre utsträckning. Antalet platser där kablarna korsar älvsystemet är ungefär det samma men det sker endast en korsning med luftledning. Detta kan jämföras med det elnät som prövades i tillståndsärendet, där ingick ca fem sådana passager. Metoderna för förläggning av kablar och byggnation av luftledning kommer inte att vara annorlunda än det som beskrevs i tillståndsärendet. I avsnitt 6. 2 nedan beskrivs skyddsåtgärder för aktuella ledningar. Lehtirova Nät gör därför bedömningen att de planerade ledningarna inte kommer att påverka Natura 2000-området på ett betydande sätt och att tillstånd enligt 7 kap. 28a miljöbalken inte behöver sökas. 3 ALTERNATIVUTREDNING En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska enligt Miljöbalken (MB) innehålla en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med en motivering om varför ett visst alternativ valts samt en beskrivning av konsekvenserna i det fall verksamheten inte kommer till stånd, ett så kallat nollalternativ. Alternativ ska redovisas så att beslutsunderlaget medger att alternativet/alternativen kan behandlas och prövas i huvudsak jämställt med sökandens huvudförslag, där det är praktiskt möjligt. För att denna jämförelse mellan olika alternativ ska vara möjlig krävs således i normalfallet att sökanden i sin miljökonsekvensbeskrivning redovisar möjliga alternativa platser för verksamheten tillsammans med tillräckligt underlag angående de konsekvenser som de olika lokaliseringarna innebär. 3.1 Alternativa anslutningsmöjligheter OX2 har tidigare, i samband med tillståndsärendet för vindkraftsanläggning Lehtirova, utrett en anslutning via Vattenfalls planerade ledning mellan Messaure och Ekorrbäcken. Anslutningspunkten låg då i det södra delområdet för vindkraftsanläggningen, vilket medförde några luftledningar, både 130 och 36 kv, samt ett antal 36 kv markförlagda kablar. OX2 har nu blivit anvisade en anslutning till regionnätet vid Vattenfalls 130 kv ledning norr om väg 394, vid det mellersta delområdet för vindkraftsanläggningen. Vattenfall kommer att förstärka ledningen för att ta emot elproduktionen från vindkraftsanläggningen. Längs med 130 kv ledningen, vid Korpijärvi, kommer en transformatorstation att placeras. Detta alternativ medför betydligt lägre kostnader för elnätsanslutningen för Lehtirova vindkraftsanläggning pga. kortare sträckor ledningar. Vattenfall har också angivit den anslutningspunkt som nu gäller. Att utreda andra anslutningspunkter har inte bedömts som nödvändigt. 3.2 Nollalternativ Nollalternativet innebär att de aktuella ledningarna inte byggs. De miljökonsekvenser som planerade ledningar förväntas ge upphov till uteblir. Nollalternativet medför att den tillståndsgivna vindkraftsanläggningen Lehtirova står utan utmatning till elnätet och därmed inte kan genomföras. 3.3 Sträckningsutredning I arbetet med att ta fram sträckningar för ledningarna har hänsyn tagits till naturmiljö, topografi och befintlig infrastruktur. I detta arbete har fastighetskartan studerats tillsammans med Länsstyrelsens digitala underlagsmaterial (RUM), Skogsstyrelsens digitala register, Riksantikvarieämbetets digitala informationssystem FMIS, Sveaskogs digitala kartunderlag för naturvård inom bolagets fastigheter samt OX2:s egna inventeringar för vindkraftsanläggningen. Två alternativa sträckningar med olika 8

11 Miljökonsekvensbeskrivning avseende anslutningsledningar mellan vindkraftsanläggning Lehtirova och transformatorstation vid Korpijärvi, Gällivare och Pajala kommuner tekniska utformningar har tagits fram till det norra området respektive till det södra området. Till respektive område finns ett förordat alternativ. Alternativen beskrivs nedan i avsnitt 3.4 och 3.5 samt redovisas mer detaljerat i kartbilagor bilaga 1 och 2. Projektet omfattar enligt förordat alternativ ca 36 km ny 36 kv ledning mellan ny transformatorstation vid Korpijärvi och till respektive anslutningspunkt inom vindkraftsanläggningen. Ledningen är fördelad om ca 32 km markkabel och ca 4 km luftledning. I samrådet utformades luftledningssträckan som en rak sträckning. Lehtirova Nät har sedan gjort en smärre justering av sträckningen pga. markförhållanden och byggbarhet. Det visade sig nödvändigt med två mindre vinklar längs sträckan. Denna nya sträckning bedöms inte medföra någon förändring gällande ledningens miljöpåverkan. I denna MKB benämns de planerade ledningarna med konstruktionsspänningen 36 kv. Detta är den högsta spänning som ledningarna är konstruerade för. Driftspänningen som ledningarna i praktiken drivs med är något lägre och kan variera över tid och i olika delar av nätet. 3.4 Förordad sträckning och utformning Generellt gällande utförande Gällande överskott av utgrävningsmassor blir det inte något sådant för luftledningssträckorna då utgrävda massor återförs i schaktgroparna. För markförlagda kablar kan det bli överskott av utgrävningsmassor. De återanvänds i sådana fall i byggnation av nya vägar samt breddning av befintliga vägar. Inga nya vägar kommer att byggas, och inga vägar kommer att byggas om eller förstärkas, med anledning av ledningsdragningen. Däremot kommer nya vägar att byggas, och befintliga vägar att förstärkas, i och med byggnationen av vindkraftsanläggning Lehtirova Norra området Det förordade alternativet går som markkabel i nordlig riktning från planerad transformatorstation vid Korpijärvi, norr om väg 394, och följer befintlig väg förbi bergen Lehtirova och Rissavinsa. Efter berget Rissannenämaa viker kabeln av mot öster och passerar genom det nordvästra delområdet för vindkraftsanläggningen, där den ena kabeln avslutas i en mätkiosk och den andra fortsätter genom det nordvästra delområdet. Därefter avslutas kabelsträckningen och ledningen fortsätter som luftledning i östlig riktning. Den sista sträckan upp till det närmaste vindkraftverket vid det nordöstra delområdet vid berget Pounuvaara går ledningen som markförlagd kabel. Se figur 3.1 nedan samt bilaga 1. Alternativet är totalt ca 20 km, varav 16 km kabel och 4 km luftledning. 9

12 Miljökonsekvensbeskrivning avseende anslutningsledningar mellan vindkraftsanläggning Lehtirova och transformatorstation vid Korpijärvi, Gällivare och Pajala kommuner Figur 3.1 Förordade ledningssträckningar. Ledningen utförs till övervägande del som markförlagd kabel. Antal kablar, och därmed också kabelschaktens bredd, minskar ju längre ut från transformatorstationen man kommer. Närmast transformatorstationen får kabelschaktet en bottenbredd på max ca 1,5 m. Exakt antal kablar är inte bestämt, inte heller utformningen av kablarna. Ett exempel kan dock ses i figur 3.2 nedan. Som smalast blir kabelschakten ca 1 m. Markförläggning sker i ett kabeldike som schaktats till ett djup av ca 0,9 m. 10

13 Miljökonsekvensbeskrivning avseende anslutningsledningar mellan vindkraftsanläggning Lehtirova och transformatorstation vid Korpijärvi, Gällivare och Pajala kommuner Skyddsfyllningen runt kablar i kabeldiken kommer att bestå av sand. Mekaniskt kommer kablar att skyddas med ett kabelskydd av plast. Markkablarna följer mestadels befintliga och nya vägar. Arbetet med kabeldiken genomförs med grävmaskin för schaktning. Sprängning kan även bli aktuellt för att anlägga kablar. För att möjliggöra nedgrävning av kablarna behöver skog avverkas bredvid vägen, dels för kabelschaktet samt även för en arbetsyta närmast utanför schaktet. Schaktmassor läggs normalt upp inom arbetsytan vid sidan om kabeldiket. Totalt behövs 5-7 m utanför vägbanan avverkas för förläggning av kablarna. Området närmast vägbanan är dock redan avverkat idag i varierande grad. Skogen kan återetablera sig fram till kabelschaktet. Ovanför kabelförbanden och ca tre meter ut från dessa kommer en byggnads- och anläggningsfri zon att upprätthållas. Detta för att skydda kablarna och hålla dem tillgängliga för reparation. Området närmast ovanför kablarna kommer också att hållas trädfritt. Vid förläggning längs med vägar innebär detta att skogen kommer att kunna återetablera sig till sitt nuvarande läge, dvs det blir ingen skillnad mot idag när skogen återetablerat sig. Arbetet kommer att utföras successivt så att sträckan med öppet kabeldike minimeras. En sträcka som motsvarar längden av en kabel på trumma är dock nödvändig, ca m. Vid behov av sprängning avtäcks berget på ev. vegetationsskikt varefter sprängning sker (sprängmassor kommer att borttransporteras och återfyllning görs med organiska massor och grus). Figur 3.2 Kabeldike med tre kablar, jordlina och optofiber. Där ledningen uppförs som luftledning blir det i utförandet enkelstolpar. Stolparna är av kreosotimpregnerat trä med en normal höjd om m (figur 3.3 och 3.4 nedan). Stolparna har en regel av stål och stående isolatorer. Spannlängden (avståndet mellan stolparna) kommer i normalfallet att vara m. Både stolparnas höjd och spannlängden kan komma att variera beroende på terräng- och markförhållanden. Vid vinklar kan det bli aktuellt med trebenta stolpar. Eventuellt kommer optofiber att placeras i toppen av kraftledningsstolparna. Hur luftledningarnas stolpben grundläggs är beroende av markens beskaffenhet och stolpens konstruktion. 11

14 Miljökonsekvensbeskrivning avseende anslutningsledningar mellan vindkraftsanläggning Lehtirova och transformatorstation vid Korpijärvi, Gällivare och Pajala kommuner Vid torra markförhållanden grävs stolparna ner i marken på 1,8-2,2 m djup. Gropen utförs så smal som möjligt för att få stabila kanter Botten på gropen blir ca cm bred beroende på stolpens längd. Utgrävningsmassor återfylls i schaktgropen och packas noggrant. I vissa fall, exempelvis vinkelstolpar, kan det bli aktuellt med stagning av stolpar. Staget förankras i marken på ett djup av 1,5-2,0 m. Förankringen kan utgöras av en syll av trä eller betong med en längd av 1,5-2,6 m. I syllen fästes en s.k. stagskruv, en rund stång med en ögla i ändan. Öglan slutar strax ovan marknivån och i denna fästs staglinan från stolpen. Vid blötare förhållanden kan en s k rustbädd användas. Nedgrävningsdjupet blir 1,0-2,0 m. Gropen utförs även här så smal som möjligt. I botten förläggs en platta av ex. impregnerat trä eller betong. Botten på gropen blir rustbäddens diameter + ca 40 cm. Vanligtvis innebär detta att gropens bottendiameter blir ca cm. Utgrävningsmassor återförs i schaktgropen. Vid dessa blöta förhållanden kan det också bli aktuellt med stag för att hålla stolpen på plats. Stolpen stagas då på samma sätt som en vanlig jordstolpe, se ovan. Vid riktigt blöta förhållanden kan s k rörfundament användas. Fundamentet kan då utgöras av cementringar som placeras på varandra eller rör av plast eller galvaniserad plåt. Diametern på rören är normalt 1,0-1,20 m och djupet 3,0-4,0 m. Gropen utförs även här så smal som möjligt för att få maximal stabilitet mot orörda massor. I botten på ringarna/röret förläggs en platta av ex. impregnerat trä eller betong. Stolpen fixerats på rörets botten och därefter återfylls röret med lämpligt material som grus eller singel. Vid dessa blöta förhållanden kan det också bli aktuellt med stag för att hålla stolpen på plats. Stolpen stagas då på samma sätt som en vanlig jordstolpe, se ovan. Vid placering av stolpar på berg i dagen eller berg strax under markytan slås tre s.k. bergdubbar ner i berget och i dessa fästs stolpen med träskruvar. En bergstolpe 3-stagas vanligtvis vilket innebär att stolpen förankras med tre stag med en spridning på ca 120 grader Staglinorna fästs i öglor som borras fast i berget. Figur 3.3 Exempel på enkelstolpe. 12

15 Miljökonsekvensbeskrivning avseende anslutningsledningar mellan vindkraftsanläggning Lehtirova och transformatorstation vid Korpijärvi, Gällivare och Pajala kommuner Figur 3.4 Utformning av enkelstolpar och medföljande skogsgata. Luftledningen kommer att utföras trädsäker vilket innebär att inga träd får bli så höga att dessa riskerar att växa in i eller falla på kraftledningen. För enkelstolparna blir skogsgatan ca 24 m bred. Eventuellt kan skogsgatan bli smalare eller bredare, beroende på trädens höjd och terrängförhållanden. Utöver den avverkning som sker inom den inlösta skogsgatan måste enstaka så kallade kantträd med jämna mellanrum avverkas i sidoområdena. Detta gäller träd som är så högväxande att de riskerar att falla på och skada ledningen Södra området Det förordade alternativet utgår som markkabel i sydvästlig riktning från planerad transformatorstation vid Korpijärvi, norr om väg 394. Ledningen följer befintlig väg och norr om Pierujärvet viker den av i sydostlig riktning och passerar bergen Lehtovaara och Kursuvaara och slutar i den sydöstra delen av vindkraftsanläggningen. En kortare sträcka i slutet, strax före den sydvästra delen av vindkraftsanläggningen, går kabeln ca 600 m i obruten mark då där inte finns någon väg att följa. Se figur 3.1 ovan samt bilaga 1. Alternativet innebär totalt ca 15,5 km kabel. Ledningen utförs som markförlagd kabel, se beskrivning under avsnitt Där markkablarna går i obruten mark behövs en bredare arbetsyta jämfört med kabelförläggning längs vägar. För att möjliggöra nedgrävning av kablarna behöver skog avverkas, dels för kabelschaktet samt även för arbetsytor vid sidan om schaktet. Schaktmassor läggs normalt upp inom arbetsytan vid sidan om kabeldiket. Totalt behövs ett arbetsområde på ca 10 m avverkas för förläggning av kablarna. Skogen kan återetablera sig fram till kabelschaktet. Ovanför kabelförbanden och ca tre meter ut från dessa kommer en byggnads- och anläggningsfri zon att upprätthållas. Detta för att skydda kablarna och hålla dem tillgängliga för reparation. Området närmast ovanför kablarna kommer också att hållas trädfritt. Detta medför en skogsgata på ca 5 m där kablarna går i obruten mark. 3.5 Alternativ sträckning och utformning Norra området Alternativet till det norra området utgår som luftledning, uppförd i portalstolpar, i nordlig riktning från planerad transformatorstation vid Korpijärvi, norr om väg 394. Därefter går luftledningen längs med kommungränsen mellan Gällivare och Pajala och passerar bergen Lehtiroa och Rissavinsa. Efter berget Rissannenämaa övergår ledningen till markförlagd kabeln och passerar genom det nordvästra delområdet för vindkraftsanläggningen, en liten avstickare går till ett av vindkraftverken 13

16 Miljökonsekvensbeskrivning avseende anslutningsledningar mellan vindkraftsanläggning Lehtirova och transformatorstation vid Korpijärvi, Gällivare och Pajala kommuner på Koijuvaara. Kabeln fortsätter därefter i östlig riktning och slutar vid det nordöstra delområdet vid berget Pounuvaara. Se figur 3.4 nedan. Figur 3.5 Alternativa ledningssträckningar. Alternativet är totalt ca 18 km, varav 10,5 km luftledning och 7,5 km markförlagd kabel. Där ledningen uppförs som luftledning sker det i utförandet portalstolpar. Anledningen till att man har en annan stolptyp i detta alternativ (jämfört med enkelstolpar ovan) är att ledningarna i detta alternativ har högre strömlaster än den korta luftledningssträckan i det förordade alternativet. Stolparna är av kreosotimpregnerat trä med en normal höjd om ca m (figur 3.5). Spannlängden (avståndet mellan stolparna) kommer i normalfallet att vara ca 150 m. Både 14

17 Miljökonsekvensbeskrivning avseende anslutningsledningar mellan vindkraftsanläggning Lehtirova och transformatorstation vid Korpijärvi, Gällivare och Pajala kommuner stolparnas höjd och spannlängden kan komma att variera beroende på terräng- och markförhållanden. Vid vinklar kan det bli aktuellt med trebenta stolpar. Eventuellt kommer optofiber att placeras i toppen av kraftledningsstolparna. För grundläggning av stolpben, se avsnittet om det förordade alternativets norra område ovan, Figur 3.6 Utformning av parstolpar. Luftledningen kommer att utföras trädsäker. För parstolparna innebär det att skogsgatans bredd i normalfallet kommer uppgå till ca 30 m. Eventuellt kan skogsgatan bli smalare eller bredare, beroende på trädens höjd och terrängförhållanden. Utöver den avverkning som sker inom den inlösta skogsgatan måste enstaka så kallade kantträd med jämna mellanrum avverkas i sidoområdena. Ledningen utförs som markförlagd kabel, se beskrivning under avsnitt Bottenbredden för kabelschakten blir dock bara ca 1 m Södra området Alternativet till det södra området utgår som luftledning i sydvästlig riktning från planerad transformatorstation vid Korpijärvi, norr om väg 394. Norr om Pierujärvet viker luftledningen av i sydostlig riktning och passerar bergen Lehtovaara och Kursuvaara. Strax väster om det sydvästra delområdet övergår ledningen till markförlagd kabel fram till det sydöstra området. En kortare sträcka i slutet, strax före den sydvästra delen av vindkraftsanläggningen, går kabeln ca 600 m i obruten mark då där inte finns någon väg att följa. Se figur 3.3 ovan. Alternativet är totalt ca 14,5 km, varav 11 km luftledning och 3,5 km markförlagd kabel. För utförande och metodik för luftledningen se avsnittet om norra området ovan. Ledningen utförs som markförlagd kabel, se beskrivning under avsnitt Bottenbredden för kabelschakten blir dock bara ca 1 m. 3.6 Följdverksamheter Den transformatorstation som ska uppföras vid Vattenfalls ledning inhägnas med stängsel. Ställverk för 130 kv nät utförs som utomhusställverk. Inom inhägnaden byggs även en byggnad för 36 kv ställverk, för uppsamling av ledningarna från vindkraftsanläggningen och kontrollutrustning. Transformatorstationen kommer i utomhusutförande kräva att skenor och elektriska apparater placeras på en personsäker höjd. Stativ för dessa apparater och uppställningsytor för transformatorer kräver fundament av betong. Markbehovet för en transformatorstation inklusive 15

18 Miljökonsekvensbeskrivning avseende anslutningsledningar mellan vindkraftsanläggning Lehtirova och transformatorstation vid Korpijärvi, Gällivare och Pajala kommuner ställverksbyggnad är m m 2. Stationen och ställverksbyggnaden placeras på en dränerad yta. Ytorna behöver placeras på så plana ytor som möjligt, eventuellt kan befintliga ytor behöva planas ut. Runt inhägnaden behöver en enklare traktorväg anläggas för snöröjning. Träd som riskerar att falla på inhägnaden måste avverkas. 4 DRIFT OCH UNDERHÅLL Markkabel kräver underhållsröjning cirka vart femtonde år för att säkerställa att ledningsgatan över och intill kabelförbanden hålls trädfri för att säkerställa att inga inträngande rötter når kabelförbanden. Luftledningarna kräver underhållsröjning cirka vart åttonde till tionde år för att säkerställa att ledningsgatan förblir trädsäker det vill säga att inga närliggande träd kan riskera falla på ledningen på grund av oväder eller röta. Underhållsarbetet blir i förordat alternativ begränsat för markkabelsträckningarna då kablarna är förlagda mestadels längs vägar vilket gör dem lätta att nå samt att det bara finns växtlighet på ena sidan av kablarna. Kostnaderna för underhållsarbetet kommer att vara betydligt lägre för markkablar eftersom röjning inte behöver ske med lika täta intervall. Luftledningar är enklare att besiktiga och innebär att man ofta kan åtgärda ett fel före det uppstår. En markkabel är svårare att komma åt för besiktning. Vid ett eventuellt fel på ledningen är det för markkabeln svårare att lokalisera detta och åtgärda felkällan än detsamma för luftledningen. Långa avbrottstider till följd av felkällor innebär intäktsförluster. Generellt finns bättre tillgång till rätt kompetens och reservdelar för att åtgärda fel på luftledning. Sammantaget kommer de planerade underhållskostnaderna för den aktuella ledningen vara lägre för markkabel än för luftledning. Vid eventuella fel på ledningen är dock reparationskostnaderna ofta högre för markkabel och avbrottstiderna är längre. 5 GENERELLT GÄLLANDE FÅGLAR Ledningarna bedöms inte medföra någon påverkan på vilda fåglars häckningstider. Pajala kommun skriver i sitt samrådsyttrande att Lehtirova Nät, med hänvisning till villkor nr 11 i Miljöprövningsdelegationens beslut om tillstånd för Lehtirova vindkraftsanläggning, bör inkomma med en avgränsning över områden där det föreligger särskild kollissionsrisk med fåglar. I dessa områden ska luftledningar enligt villkoret förses med fågelavvisare. Lehtirova Nät har låtit Enetjärn Natur utreda för vilka luftledningssträckor i de båda alternativen, som det finns behov av fågelavvisare. Detta redovisas i rapporten som återfinns i bilaga 5. Lehtirova Nät kommer att uppföra fågelavvisare enligt dessa rekommendationer. Länsstyrelsen i Norrbottens län påpekar, i sitt beslut angående betydande miljöpåverkan, betydelsen av att planerade åtgärder anpassas till att minimera störning på vilda fåglar. Exempelvis genom att arbetet inte utförs under fåglarnas mest intensiva häckningstid och att åtgärder vidtas för att förhindra kollisioner mellan fåglar och ledning. Gällande kollisioner kommer fågelavvisare att uppföras där det finns behov av det, se ovan. För att förhindra strömgenomgångsolyckor bland rovfåglar kommer regelpinnar, som hindrar fåglarna från att sätta sig på reglarna, att uppföras på luftledningsstolparna längst i norr i det förordade alternativet. Vad gäller att ta hänsyn till vilda fåglars häckningstid har detta införts i villkor nr 10 för vindkraftsanläggning Lehtirova. OX2 genomförde inför prövningen av anläggningen fågelinventeringar och i prövningen av vindkraftsanläggningen togs hänsyn till en närliggande boplats för kungsörn. Exempelvis får anläggningsarbeten eller transporter under anläggningsfasen inte ske inom en km avstånd från nämnda boplats från och med den 1 februari till och med den 31 maj. Även ledningsbyggnationen kommer att innefattas av dessa restriktioner. 16

19 Miljökonsekvensbeskrivning avseende anslutningsledningar mellan vindkraftsanläggning Lehtirova och transformatorstation vid Korpijärvi, Gällivare och Pajala kommuner IDENTIFIERADE BERÖRDA INTRESSEN OCH KONSEKVENS- BEDÖMNING AVSEENDE FÖRORDAT ALTERNATIV I detta avsnitt beskrivs de miljö- och markanvändningsintressen som berörs av den förordade sträckningen, samt påverkan på dessa till följd av ledningarnas uppförande. Information har hämtats ur digitalt underlagsmaterial från Länsstyrelsens (GIS-material), Riksantikvarieämbetet (FMIS), Skogsstyrelsen (Skogsdataportalen) samt Artdatabanken (Artportalen och Observationsdatabasen). Även OX2:s inventeringar från tillståndsärendet för vindkraftsanläggningen har studerats. Kursiv text hänvisar till intresseområden som anges i tabell 6.1 samt på kartbilaga Landskapsbild Allmän beskrivning Den förordade ledningssträckningen går i huvudsak genom ett låglänt landskap med spridda bergkullar och hög myrprocent. Ledningarna förläggs till övervägande del som kabel längs med befintliga vägar eller längs med vägar som kommer att byggas i samband med anläggande av vindkraftsanläggningen. Längs med vägarna kommer skogen att kunna återetablera sig fram till vägområdet. På en sträcka av ca 600 m kommer kabel att förläggas i tidigare obruten terräng. Här kommer en skogsgata på ca 5 m att upprätthållas. I det norra området kommer även en luftledning att anläggas med tillhörande skogsgata på ca 24 m Berörda intressen Planerade ledningar berör befintliga vägar, tillkommande vägar och tidigare obruten skogsmark. Inga områden berörs som är utpekade som värdefulla för landskapsbilden. Inga bostäder finns i närheten av luftledningen Skadeförebyggande åtgärder Inga skadeförebyggande åtgärder bedöms behövas då kablar inte medför någon påverkan på landskapsbilden och den korta sträckningen luftledning ligger inne i skogen, delvis över våtmarker, och endast kommer att synas för personer som vistas där Konsekvensbedömning Den korta sträckningen luftledning går genom skogsmark med stora sträckor våtmark där exponeringen mot omgivande landskap blir relativt begränsad. Till detta bidrar även ledningens utformning med enkelstolpar i trä med en höjd om m som i huvudsak är lägre än omgivande skog. Markförlagda kablar medför ingen påverkan på landskapsbilden. Påverkan på landskapsbilden bedöms bli liten. 6.2 Naturmiljö Allmän beskrivning Kablarna följer vägar i ett skogslandskap med inslag av våtmarker. Luftledningssträckan går över mark som mestadels består av våtmarksområden Berörda intressen Ledningarna berör inga naturreservat direkt. De två närmaste naturreservaten är Rissavaara och Tunturit. Avstånden till Rissavaara är 300 m för markkabel och 500 m för luftledning. Avstånden till Tunturit är 350 m för markkabel och m för luftledning. Nedan redovisas naturmiljöintressen i närområdet (50 m från markkabel och 100 m från luftledning) utmed ledningarna i riktning från planerad transformatorstation och till det norra området och till det södra området. Angivna beteckningar hänvisar till kartor i bilaga 3. 17

20

21 Miljökonsekvensbeskrivning avseende anslutningsledningar mellan vindkraftsanläggning Lehtirova och transformatorstation vid Korpijärvi, Gällivare och Pajala kommuner VMI 4 Våtmarksinventeringen Våtmark 1 km NO Rissavinsa; 10 km O Granhult 3 Våtmarken har vissa naturvärden SE Natura 2000 Torne och Kalix älvsystem 67 Älvsystemet är en av de största i Europa som inte har blivit utbyggt för vattenkraftändamål. Viktig för reproduktion av lax och öring. Andra arter är flodpärlmussla, grön flodtrollslända, stensimpa, utter och venhavre. Älvarna är viktiga flyttleder för fåglar och öar i älvarna är v ktiga häckningsplatser. Skyddet omfattar endast vattendraget och inte stränderna. Natur Svea 1 Sveaskog ej utbytbart naturvärde 180-årig granskog Natur Svea 2 Sveaskog ej utbytbart naturvärde 180-årig lövrik skog SE Natura 2000 Torne och Kalix älvsystem 67 Älvsystemet är en av de största i Europa som inte har blivit utbyggt för vattenkraftändamål. Viktig för reproduktion av lax och öring. Andra arter är flodpärlmussla, grön flodtrollslända, stensimpa, utter och venhavre. Älvarna är viktiga flyttleder för fåglar och öar i älvarna är v ktiga häckningsplatser. Skyddet omfattar endast vattendraget och inte stränderna. Sump 5 Sumpskog Översilningsskog, gran dominerar Natur Svea 3 Sveaskog ej utbytbart naturvärde 180-årig granskog NB 1 Nycke biotop 180-årig granskog VMI 4.1 Våtmarksinventeringen Neñojõnkkõ, 10 km ONO Granhult 2 Våtmarken har ett högt naturvärde. VMI 5 Våtmarksinventeringen Vihvilövuoma; 11 km ONO Granhult 3 Våtmarken har vissa naturvärden Sump 6 Sumpskog Strandskog vid vattendrag, gran dominerar Sump 7 Sumpskog Strandskog vid vattendrag, gran dominerar Sump 8 Sumpskog Strandskog vid vattendrag, gran dominerar Sump 9 Sumpskog Strandskog vid vattendrag, gran dominerar 19

22 Miljökonsekvensbeskrivning avseende anslutningsledningar mellan vindkraftsanläggning Lehtirova och transformatorstation vid Korpijärvi, Gällivare och Pajala kommuner Sump 10 Sumpskog Strandskog vid vattendrag, gran dominerar Sump 11 Sumpskog Strandskog vid vattendrag, gran dominerar SE Natura 2000 Torne och Kalix älvsystem 67 Älvsystemet är en av de största i Europa som inte har blivit utbyggt för vattenkraftändamål. Viktig för reproduktion av lax och öring. Andra arter är flodpärlmussla, grön flodtrollslända, stensimpa, utter och venhavre. Älvarna är viktiga flyttleder för fåglar och öar i älvarna är v ktiga häckningsplatser. Skyddet omfattar endast vattendraget och inte stränderna. VMI 6 Våtmarksinventeringen Isoniemenjõnkkõ; 13 km ONO Granhult 2 Våtmarken har ett högt naturvärde. (Ingrepp som påverkar objektens hydrologi bör undvikas) Sump 12 Sumpskog Övrig fuktskog, gran dominerar 20

23

24 Miljökonsekvensbeskrivning avseende anslutningsledningar mellan vindkraftsanläggning Lehtirova och transformatorstation vid Korpijärvi, Gällivare och Pajala kommuner omfattar endast vattendraget och inte stränderna. Naturv.inv. 1 Naturvärdes -inventering Iso Luuva 1 Området är en liten varierad urskog på toppen och i de högre sluttningarna av berget Iso Luuva. Det rika inslaget av naturskogselement ger området ett mycket högt naturvärde trots att en mindre del av området i öst bär spår från äldre plockhuggning. Omges helt av hyggen och ungskogar i de lägre sluttningarna av berget Sump 17 Sumpskog Barrskog, blandat eller ospec dominerar Ledningarna korsar ytterligare ett antal mindre vattendrag som inte tas upp ovan. Många av vattendragen, liksom sjöar och tjärnar omfattas av strandskydd. Eventuellt kan dispensansökan komma att krävas inför byggnation av ledningarna. På samma sätt kan objekt som omfattas av generellt biotopskydd finnas utmed den del av ledningssträckningen som inte omfattas av den genomförda inventeringen. För ingrepp i dessa krävs dispensansökan Skadeförebyggande åtgärder Markförlagda kablar Markkablarna kommer att placeras på den östra sidan av vägen där de följer vägen upp till det nordvästra området. På så sätt minimeras påverkan på de våtmarker, sumpskogar, nyckelbiotoper och Sveaskogs naturvårdsområden som finns mestadels på den västra sidan om vägen. På samma sätt förläggs kabeln på den östra sidan av vägen söderut, fram till en punkt norr om Kursuvaara där de förläggs på den västra sidan. Här finns även fynd från Artdatabanken att ta hänsyn till. Vid markkablarnas passage av våtmarker, längs med nya vägar eller vägar som ska förstärkas, sker skadeförebyggande åtgärder kopplade till byggnation respektive förstärkningen av vägarna. För att undvika påverkan på hydrologin i våtmarksområden i samband med vägbyggnation används en särskild vägkonstruktion, s k flytande väg. Ett genomsläppligt lager av sten/bergkross läggs ut i våtmarken, i största möjliga mån utan att avlägsna vegetationstäcket. Ovanpå sten/berglagret läggs en materialavskiljande geotextil, se figur 5.1 nedan. I de fall då vattenföringen är hög, eller om vattendrag riskerar att påverkas, anläggs vattentrummor så att inte flödet hindras. Dessa åtgärder kan skapa grumling i våtmarken, därför utförs de lämpligen under torra perioder. Observera att detta endast är principskisser och att slutligt utförande kommer att anpassas utifrån markförhållanden på respektive vägparti. Den extra påverkan som kablarna medför är att vägarna görs tillräckligt breda för att inrymma kablarna. Om det ianspråktagna utrymmet behöver begränsas i bredd kan kablarna förläggas närmare vägen, den kan då behöva läggas i skyddsrör. 22

25 Miljökonsekvensbeskrivning avseende anslutningsledningar mellan vindkraftsanläggning Lehtirova och transformatorstation vid Korpijärvi, Gällivare och Pajala kommuner Figur 5.1 Illustration av vägsektion på vått underlag. Där kablarna passerar våtmarker längs med befintliga vägar som ej ska förstärkas beror behovet av skadeförebyggande åtgärder helt av hur den befintliga vägen är utformad. Om åtgärder är genomförda för att bibehålla vattenflöden o dyl. genomförs liknande åtgärder vid förläggandet av kablar. I de fall där vägen redan utgör ett hinder för vattenflöden finns inte samma behov att genomföra specifika åtgärder för kablarna. Kabelpassage av vattendrag utförs med schaktfri metod (styrd borrning) eller förläggning i vägbank. Kablarna förläggs också så långt möjligt på den sida av vägen som anses ge minst påverkan. Där kablarna förläggs längs med vägar, både nya och befintliga, medför de inga körskador under byggnation utöver den yta bredvid vägen som ska grävas upp samt avverkas. Även under drift och underhåll av kablarna kan vägen användas att köra på. Där kablarna går i obruten terräng ca 600 m utgörs terrängen av skogsmark utan några utpekade intressen. Om marken skulle visa sig vara blöt används exempelvis stockmattor för att minimera körskador. Om körskada/körskador mot förmodan skulle uppstå sker besiktning/ar av dessa i fält tillsammans med tillsynsmyndigheterna för att komma överens om eventuell lämplig åtgärd. Luftledning Luftledningssträckorna har anpassats så långt möjligt för att minimera påverkan på kända naturmiljöintressen. Där luftledningen passerar över och intill vattendrag ska buskar och annan lågväxande strandnära vegetation behållas i skogsgatan så långt det är möjligt för att bevara den fuktiga miljön utan att äventyra säkerheten för ledningen. Avverkning i strandzonen ska ske motormanuellt och fällda träd bör vinschas ut. Vid byggnation av luftledningarna kommer passage över vattendrag med arbetsfordon och materialtransporter att undvikas så långt det är möjligt. I första hand kommer befintliga tillfartsvägar och den nya ledningens skogsgata att utnyttjas för transporter. I den mån vattendrag behöver passeras utanför befintlig väg kommer passage att ske på sådant sätt att grumling minimeras samt att inga permanenta vandringshinder uppstår i fiskförande vattendrag. Exempel på en metod att på ett skonsamt sätt passera mindre vattendrag med arbetsmaskiner är användande av stockmattor eller tillfällig kavelbro med trumma. Våtmarker och andra fuktiga markområden är särskilt känsliga för körskador och ska undvikas. Vid byggnation samt underhåll av luftledningarna bör om möjligt transporter och arbeten i sådana områden utföras då marken är tjälad, alternativt med stockmattor. Vid planering av transportvägar 23