JOBBPULS. Massor med jobb i vår region! Grön teknik skapar jobb. Besöksnäringen växer! IT hett att jobba med. går i pension

Transkript

1 Kompetensförsörjningsrapport Jämtlands & Västernorrlands län JOBBPULS PROGNOSEN SÄGER: Massor med jobb i vår region! Grön teknik skapar jobb Besöksnäringen växer! IT hett att jobba med Utvecklande jobb inom vård och omsorg! Här fi nns framtidens jobbmöjligheter! jobbmöjligheter! går i pension Stor ICA-handlare Träffa Tomas som driver ICA Maxi i Norrlands största handelsområde i Birsta 151 viktiga diagram för planering av framtiden Miljöföretagaren Jenny i Indal vill erövra världen med sitt miljövänliga alternativ till glykol

2 Våra utmaningar dina möjligheter Under lågkonjunkturen fick vi som landshövdingar och regionråd uppdrag att mildra effekterna av den. I samband med detta kartlades bland annat vilken kompetens som finns i företag och organisationer, kommande avgångar från arbetsmarknaden och hur kompetensbehovet ser ut framöver. Under arbetet blev det tydligt att våra län behöver ta ett mer samlat grepp kring de här frågorna. I den här rapporten vill vi därför på ett samlat sätt visa vår sysselsättningsstruktur, befolkningsutveckling, hur arbetsmarknaden ser ut över tid och vilka utbildningar regionen erbjuder. Vi vill också skapa en diskussion kring vårt framtida behov av kompetenser, både övergripande och ända ned på lokal nivå. Här är några frågor att fundera kring: Hur kommer den digitala utvecklingen att påverka vårt arbetsliv och vår kompetensutveckling? Kommer vi att pendla digitalt i framtiden, det vill säga att med ny teknik jobba hemifrån, från ett café, på natten eller från stugan? Hur attraherar vi fler som kan möta våra framtida kompetensbehov? Vilka livsstilsvärden erbjuder vi som gör att folk bor här även om anställningen finns i Stockholm, London eller Hanoi? Hur ser vi till att utbilda oss för de arbetsuppgifter som behövs? Hur når vi det livslånga lärandet? Vems ansvar är det att se till att ha adekvata kunskaper? Det är svaren på bland annat dessa frågor som formar framtiden för oss här i Västernorrlands och Jämtlands län. Tillsammans kan vi hjälpas åt att bygga en ny, stark framtid i vår region! Robert Uitto och Britt Bohlin fotograferade av Tina Stafrén, Fotograftina. Bo Källstrand fotograferad av Kenneth Zetterlund. Robert Uitto Britt Bohlin Regionråd Landshövding Regionförbundet Länsstyrelsen 2 Jämtlands län Jämtlands län 3 Bo Källstrand Landshövding Länsstyrelsen Västernorrlands län

3 Innehåll Nu rustar vi för framtiden Spännande jobb miljöteknik besöksnäring IT utbildning hälso- och sjukvård handel räddning och säkerhet kommuner och statlig verksamhet företagstjänster jord och skog vindkraft Utbildningsutbudet Övergripande beskrivning av nivåer och inriktningar med hänvisning till mer info Förutsättningar arbetsmarknadens struktur Statistik och prognoser Befolkning och utbildningsnivåer Statistik och prognoser Plats för egna tankar Referenser Några höjdare Träffa Jenny som introducerar ett miljövänligt alternativ till glykol! fullspäckade med 26sidor inspirerande jobb! Möt barnsjuksköterskan Linus och turismutvecklaren Petter 4 Rapporten är framtagen inom projektet Konkurrenslyftet våren 2011 och spänner över Mellersta Norrland Västernorrlands och Jämtlands län Läs mer på: se/pressroom/konkurrenslyftet Tryck: Erlanders Produktion: Alltid Marknadsbyrå Omslagsfoto: Frida Sjögren Foto inlaga: Anders Eliasson Utgivare: Länsstyrelsen Västernorrland, Länsstyrelsen Jämtlands län, Arbetsförmedlingen, Regionförbundet Jämtlands län och Mittuniversitetet. Ragunda 151 diagram om länens framtid nya möjligheter

4 Nu rustar vi för framtiden! Hur framtiden ser ut är aldrig lätt att veta. Men en sak är säker om vi vill behålla och utveckla ett konkurrenskraftigt näringsliv och en stark offentlig sektor är kompetensförsörjningen central. När de nya jobben kommer behöver vi ha människor med rätt kompetens för dem. Och då gäller det att lyfta blicken redan nu för att försöka se vad som väntar runt hörnet. Arbetslivet är i stark förändring. Globalisering, ökad konkurrens i allt fler branscher, en rörligare arbetsmarknad, ny teknik, en stark ökning av tjänsteföretagandet och stora pensionsavgångar är några av de förändringar som pågår och väntas fortsätta under de närmaste åren. Den här rapporten vill blåsa liv i diskussionen och debatten om framtidens jobb. Vilka av de gamla jobben kommer att finnas kvar, vilka är de nya jobben och vad behöver vi för kompetens för att fylla de luckor som uppstår? Vi måste helt enkelt förbättra matchningen mellan kompetens och jobb och se till att den grupp människor som är tillgänglig på arbetsmarknaden också har den kompetens som efterfrågas. I avsnitt 2 har vi gjort nedslag i några av de branscher som bedöms ha goda framtidsutsikter. Människor i branschen får beskriva nuläget, hur de ser på framtiden och vad de tror att det behövs för kompetens framöver. Det livslånga lärandet, som bygger på tanken att individens lärande inte är avslutat i ungdomsåren utan fortgår hela livet och sker såväl genom formell utbildning som i arbetslivet och i vardagen, är en förutsättning för den framtida kompetensförsörjningen. I avsnitt 3 listar vi det utbud av utbildning som finns i våra län. Det är viktigt med en gemensam bild av de utmaningar vi står inför och i avsnitt 4 och 5 har vi därför samlat ett urval av statistik som beskriver regionens förutsättningar kring kompetensförsörjning. Vi har valt att bryta ner statistiken till regionnivå och kommunnivå där det varit möjligt för att ge underlag för diskussioner på lokal nivå. Förhoppningen är att rapporten ska ge faktaunderlag och inspiration till många spännande diskussioner om hur vi kan möta framtidens kompetensbehov. Sju utmaningar för Jämtlands och Västernorrlands län Öka andelen invånare i arbetsför ålder så att skatteunderlaget ökar och försörjningsbördan minskar Öka andelen unga invånare för att kunna möta de stora pensionsavgångar som är att vänta bland såväl företagare som anställda Vara följsamma i den pågående omstruktureringen av arbetsmarknaden där vissa branscher ökar antalet anställda och andra minskar Matcha de personer som står utanför arbetsmarknaden med de kompetensbehov som fi nns Öka utbildningsnivån, speciellt i länens mindre kommuner och då främst bland män Öka jämställdheten på arbetsmarknaden Öka andelen utlandsfödda personer i vår region 6 7

5 Spännande jobb! 2Möt några intressanta företrädare för vår regions branscher. Ta del av deras tankar om framtidens behov, kompetens och arbetskraft.

6 Grön teknik skapar nya jobb Clean Tech Region är ett paraplyföretag för miljöteknikföretag i Jämtland och Västernorrland. Regionen är en av de mest innovativa när det gäller miljöteknik och Clean Tech Region hjälper företagen att maximera tillväxten genom att marknadsföra och sälja deras produkter och tjänster, framför allt på export genom internationella Clean Tech partners. Du får inte betalt för ett intellekt, du får betalt för vad du åstadkommer LARS LING VD CLEAN TECH REGION SOLUTIONS Hur kommer verksamheten att utvecklas till 2020? Miljöproblemen i världen galopperar och vi får räkna med nya direktiv från exempelvis EU och Kyoto. Det innebär att marknaden för miljöteknik ökar, vilket är positivt för svenska företag, som har ett gott renommé och ligger längst fram inom många områden. Under hösten öppnar vi Clean Tech Region Singapore med fem anställda. Inom vilka yrkesgrupper kommer personalbehovet att vara störst fram till 2020? Ingenjörer inom natur och miljö kommer att behövas. Många inom den gruppen går i pension fram till Sedan behöver vi kompetens inom sälj, paketering och marknadsföring. Den internationella konkurrensen ökar och vi måste helt enkelt bli bättre på att sälja våra innovationer, som tidigare nästan sålde sig själva. Det behövs även nyexaminerade ekonomer, utbildade i ett tänk där hållbar ekonomi och hållbar miljö går hand i hand. Hur ska de unga lockas till området? Genom utbildning och information i en aldrig sinande ström. Vi har idag både kunskap och förmåga att se konsekvenserna av hur vi lever, vilket ger många unga människor insikter och engagemang som i sin tur skapar attraktionskraft. Och med tanke på jordens befolkningstillväxt är energiförsörjning och miljöteknik områden med enorm potential. Vilka egenskaper och färdigheter kommer att behövas? Individer som vågar tänka, handla, drömma och fantisera. Entreprenörer som utvecklar och driver igenom idéer och lösningar. Kommer utbildningsvägen fram till jobbet att förändras? Ja. Höga examina hjälper dig inte alltid att få ett jobb idag. Du får inte betalt för ett intellekt, du får betalt för vad du gör och åstadkommer. Vi har överproducerat akademiker i en tro att forskning är nyckeln till tillväxt, men det som är viktigast är vad du åstadkommer med din kunskap. I varje bil du möter finns det i snitt tio liter miljöfarlig glykol. Vi har tagit fram ett miljövänligt och biologiskt nedbrytbart alternativ i samma prisklass. EC1 är baserad på syntetiska alkaner som bryts ner fotokemiskt. Enligt testrapporterna har vår kylarvätska inga toxiska egenskaper eller ekotoxologisk inverkan, den ackumuleras inte i organismer. Att den dessutom har en rad andra fördelar gentemot den traditionella glykolen och är bättre för motordelarna är en ren vinst. Glykol används inte bara i bilar, utan även i processindustrin, i värmeslingor i golv, i fartyg och på många andra ställen och kunderna finns överallt i världen. Om vi kan vara med och fasa ut miljöboven glykol så vore det en enorm vinst för vår jord. Jenny Melin, 39 år och VD för EC1 Company AB i Indal 10 11

7 Turism en ny basnäring Besöksnäringen i Jämtland och Härjedalen är redan stor, men beräknas kunna växa än mer. Målet är att öka besökssiffrorna, inte bara under vintersäsongen, utan kanske särskilt under sommarhalvåret. Mats Forslund, vd på Jämtland Härjedalen Turism AB, stöttar och stärker länets turistföretag inom alla sektorer. Det är både spännande och enormt roligt att få utveckla produkter inom besöksnäringen. Det är dessutom framtidssäkert då det visat sig vara en av de branscher som stått sig bäst i ekonomiska orostider. Jag kommer från Härnösand och har arbetat som guide, skidlärare och säljare på olika platser i världen, men nu har jag slagit mig ner i Funäsdalen. Här driver jag olika turismutvecklingsprojekt inom Destination Funäsfjällen. Petter Eurenius, 29 år, turismutvecklare Det behövs mer språkkunskaper och kulturförståelse MATS FORSLUND VD JÄMTLAND HÄRJEDALEN TURISM Hur kommer verksamheten att utvecklas till 2020? Vi arbetar med kunskapsdriven turismutveckling och har en vision och ett tydligt mål att öka besöksfrekvensen. Ett sätt är att öka balansen mellan sommar och vinter. Funäsfjällen är ett bra exempel där närmare 40 procent av verksamheten sker under sommarhalvåret. Kan vi öka sommaraktiviteterna ännu mer så skapar vi ett attraktivt näringsklimat året runt för turistnäringen. Vilka kompetenser kommer att behövas fram till 2020? Vi behöver höja kompetensen inom ledarskap och strategisk affärsutveckling och kvalitetssäkring. Det är entreprenörer som behövs i branschen, och dessa vill vi stötta. Kompetens gör skillnad och skapar tillväxt. Sedan behövs det mer av både språkkunskaper, kulturförståelse och andra kompetenser för att möta utländska gästers önskemål. Trenden är att andelen utländska besökare ökar. Vid en jämförelse för något år sedan hade Åre Östersunds flygplats mest inkommande chartertrafik i hela Sverige. Hur ska de unga lockas till besöksnäringen? Om vi kan erbjuda bättre anställningsvillkor året runt lockas ungdomar att satsa på denna framtidsbransch. Ser de sedan möjligheten att vidareutbilda sig och göra karriär inom branschen lockas kompetenta personer att stanna kvar och kanske bilda familj, särskilt om det finns bra boende i regionen. Så hela länet mår bra av att satsa på detta. Kommer utbildningsvägen fram till jobbet att förändras? Vi arbetar nära turistprogrammet och den akademiska världen. Bland annat tar vi in praktikanter och sommarjobbare från universitetet. Vi hjälper också till med uppslag för projektarbeten och uppsatser. Sedan hoppas vi kunna skapa resurser via sociala fonden för att kunna jobba med kompetensutveckling inom näringen, främst inom ledarskaps- och affärsutveckling. Hur bidrar ni till länets tillväxt? Vårt mål är att omsättningen ska öka från 3,8 miljarder kronor 2010 till 6 miljarder år Med årsarbetare och närmare utländska gäster per år i kommersiella bäddar kan besöksnäringen redan idag räknas som en av regionens basnäringar. 49 drifts- och verksamhetschefer i Åre går i pension Pensionsavgångar drifts- och verksamhetschefer, Åre : 55,5% 12 13

8 IT är hetare än många tror Efter IT-kraschen i början av 2000-talet svalnade intresset för IT. Men branschen är fortfarande het och kommer att fortsätta vara det. På Försäkringskassans ITavdelning i Sundsvall, där Stefan Olowsson är chef, har antalet anställda ökat med 100 per år de senaste åren. Varje år Lyfter betalar Försäkringskassan fram ut de 470 miljarder kronor. regionala tillgångarna Sundsvalls sjukhus har 318 vårdplatser inom somatisk vård och 65 vårdplatser inom psykiatrin. Antalet anställda årsarbetare är Karin Rapp är sjukhuschef. Jag kommer ursprungligen från Värmland, men bor numera i Västernorrland. Jag har läst informationsteknologi på universitetet och har ett gediget intresse för IT i alla dess former. Jag har alltid haft det och kanske är det därför jag trivs så bra i miljön som fi nns i det här huset. Jag har varit här i tre år. Nyfi kenhet är det karaktärsord man kan sätta på mina medarbetare på avdelningen och det är också en bra egenskap när det gäller att hitta lösningar på en IT-hantering som berör så många människor. Det är en ständigt utmanande, omväxlande och framförallt kreativ miljö att frodas i, och det gör att jag gärna stannar här. Andreas Henningsson, 37 år, områdeschef på Försäkringskassans Projekt IT i Sundsvall. Andel pensionsavgångar dataspecialister : 32 % 963 pensionsavgångar bland dataspecialister i Mellersta Norrland STEFAN OLOWSSON CHEF FÖRSÄKRINGSKASSANS IT-AVDELNING, SUNDSVALL Hur kommer er verksamhet utvecklas till 2020? I framtiden kommer människor allt mer att sköta kontakten med Försäkringskassan via sin egen dator. Det innebär att kraven på oss är att förenkla för dem så att det fungerar på ett säkert sätt. Föräldrapenning eller sjukersättning sköts via en webbsida och blankettförfarandet försvinner. Det innebär även att antalet försäkringsanställda kommer att minska. IT-avdelningen är en viktig ingrediens i den automatiseringen. Vilka kompetenser kommer att behövas fram till 2020? Spetskompetens inom teknik kommer alltid att behövas, alltså IT-tekniker och systemutvecklare. Sedan kommer vi att behöva verksamhetsutvecklare med IT-kompetens, människor som kan göra kopp- lingen mellan verksamheten och tekniken och se möjligheter till olika effektiviseringar. Tyvärr är det inte så lätt att hitta kompetensen idag, det är för få som går in på IT-linjer i skolorna. Vad är det viktigaste att fokusera på för att locka unga till IT-branschen? I vår värld så finns det arbetstillfällen på både kort och lång sikt. Vi kan locka med väldigt goda framtidsutsikter och vi har en teknisk utveckling som ligger väldigt långt framme. De senaste fem åren har antalet anställda ökat med 100 personer per år och vi har nu 870 anställda plus 200 konsulter. Vi kommer att öka även i fortsättningen, jag kan inte säga med hur många, men det här är definitivt en framtidsbransch

9 Yrkeslärare och NO-lärare behövs Yrkeslärare och lärare inom de naturvetenskapliga ämnena behövs i skolan både nu och i framtiden. Lärare och förskollärare behöver också kontinuerligt kompetensutveckling. För att samordna utvecklingen har ett Regionalt utvecklingsnätverk, RUN, bildats där Monika Karlsson är koordinator. Egentligen borde läraryrket vara ett drömjobb Jag har alltid velat bli förskollärare. Det är världens bästa yrke. Är man på dåligt humör en morgon så vänder det snabbt efter att man öppnar dörren till jobbet och möts av glada solstrålar. Jag är stolt över mitt yrke. Den glädjen som finns i att arbeta med barn och den snabba respons man får tillbaka går inte att jämföra med något annat jobb. Jag har jobbat i nio år på Brännans förskola och vi är faktiskt två män här. Jag tycker att det är väldigt manligt att vara förskollärare och kan varmt rekommendera andra killar att söka sig till förskolans värld. Jag har aldrig ångrat mitt yrkesval. Göran Edholm, 44 år, jobbar på Brännans förskola i Härnösand MONIKA KARLSSON RUN-KOORDINATOR MITTUNIVERSITETET Vad har RUN för uppdrag? RUN ska vara samordnande och samverkande mellan lärarutbildningen vid Mittuniverstietet, kommunerna och Specialpedagogiska Skolmyndigheten SPSM. Inom vilka yrkesgrupper kommer personalbehovet att vara störst fram till 2020? I stort sett samtliga kategorier av yrkeslärare, utom idrottslärare, är en bristvara. Det gäller speciellt hemkunskaps- och slöjdlärare. Lärare i matematik, fysik och kemi behövs också. Förskollärarutbildningen har vi däremot tryck på. I år hade vi 300 sökande till 120 platser och det är bra. Regionen behöver förskollärare både idag och i framtiden. Vilka kompetenser kommer att behövas fram till 2020? 20 procent av lärarna saknar formell behörighet idag. Många är utbildade och erfarna lärare, men har inte formell kompetens i de ämnen de undervisar i. Därför har de statliga satsningarna Förskolelyftet och Lärarlyftet startats för att ge pedagogerna rätt kompetens. Det kommer även att finnas ett stort behov i framtiden att fortsätta kompetensutveckla dessa. En annan regional satsning som vi gjort inom RUN är Modersmålslyftet. Modersmålslärare behöver inte ha formell lärarbehörighet, men kan via Modersmålslyftet utveckla sina kunskaper om kursplaner, elevdemokrati med mera. Den här satsningen har varit bra. Det är viktigt, särskilt i våra län, att barn och vuxna från andra länder kan tillgodogöra sig den utbildning som ges. Hur ska de unga lockas till läraryrket? Det är en angelägen samhällsfråga, Att hålla en hög och god kvalitet på utbildningen är ytterst viktigt för hela samhället. Att som lärare få vara med om att utbilda framtidens kompetenser är både spännande och utvecklande. Egentligen borde det vara ett drömjobb

10 Andel pensionsavgångar sjuksköterskor, Sundsvall : 45 % 560 sjuksköterskor går i pension i Sundsvall Sjukvården specialiseras allt mer, vilket kommer att avspegla sig i hur framtidens sjukvård organiseras. Behovet av olika specialistläkare och specialistsjuksköterskor kommer att vara stort framöver. Sundsvalls sjukhus, där Karin Rapp är sjukhusdirektör, har årsarbetare och är regionens största med bland annat 318 vårdplatser inom somatisk vård och 65 inom psykiatrin. Jag arbetar som läkare på psykiatriska kliniken i Sundsvall. Det är ett spännande och intressant yrke, oavsett vilken inriktning man väljer. Jag har valt just denna inriktning för att det är ett stimulerande arbete, där man tillsammans hela tiden lär sig nya saker, och ingen dag är den andra lik. Självklart har jag valt psykiatri för att det innebär ett nära arbete tillsammans med andra människor. Jag fastnade för just denna klinik när jag gick min allmäntjänstgöring på Sundsvalls sjukhus, och jag trivs mycket bra här David Nordlinder, 29 år, blivande specialistläkare inom psykiatri på Sundsvalls sjukhus Fler specialistläkare behövs Hur kommer er verksamhet utvecklas till 2020? Hälso- och sjukvården går mot en allt större specialisering. I takt med att vetenskapen gör nya framsteg kan vi inte ha högsta kompetens på alla sjukhus för alla typer av sjukdomstillstånd. I stället går utvecklingen mot nationella och regionala kompetenscentra för olika specialiteter och sjukdomstillstånd på olika sjukhus dit patienter från hela landet skickas. Vilka specialiteter vi kan ha på Sundsvalls sjukhus beror helt på vilken specialistkompetens vi bygger upp just här. Inom vilka yrkesgrupper kommer personalbehovet vara störst fram till 2020? Främst inom specialistområden på läkarsidan. Det behövs patologer, kardiologer, kliniska fysiologer, psykiatrer, anestesiologer, men även specialistsjuksköterskor inom psykiatri och anestesiologi liksom biomedicinska analytiker. Vilka kompetenser kommer att behövas fram till 2020? Den medicintekniska utvecklingen ökar inom många områden och dessa investeringar måste kopplas ihop med kompetenshöjande åtgärder. Vad är det viktigaste att fokusera på för att locka unga till ditt område? Som arbetsgivare är det viktigt att synliggöra och betona vikten av vårt arbete, och därigenom kunna göra det till en attraktiv arbetsplats. Vi har våra fördelar och måste hitta vår egen rekryteringsframgång och lyfta fram våra regionala tillgångar i form av bra boende, naturnära fritid och en hög livskvalitet. Utbildningsvägen fram till jobbet, kommer den att förändras? Ett sätt att möta rekryteringsbehovet är att öka antalet utbildningsplatser, såväl ordinarie som skräddarsydda uppdragsutbildningar inom vissa områden. Vi har tillsammans med Mittuniversitetet startat en barnmorskeutbildning, där vi ser ett större framtida behov. Vi tror att rekryteringen blir enklare då personalen redan finns på plats. Hur bidrar ni till länets tillväxt? Vi räddar liv och bidrar till en bättre livskvalitet för våra patienter och förhoppningsvis även våra medborgares hälsa. Ett väl fungerande sjukhus är dessutom en attraktionskraft för samhället och har därigenom betydelse för tillväxten. KARIN RAPP SJUKHUSDIREKTÖR SUNDSVALL 18 19

11 Andel pensionsavgångar försäljare inom detaljhandeln : 33,8 % Handeln fortsätter öka 1771 försäljare inom detaljhandeln i Mellersta Norrland går i pension Handeln har ökat kraftigt de senaste åren och det ser ut som om trenden håller i sig. Både internethandeln och den traditionella handeln fortsätter att växa, tror Erik Sandemo på Svensk Handel. Han ser också ett större behov av högutbildad och/eller specialiserad personal inom handeln. Vill man ha ett yrke där man kan göra karriär är handeln ett lämpligt val ERIK SANDEMO SVENSK HANDEL Hur kommer handeln att utvecklas till 2020? Sedan 1990-talet har konsumenterna fått reallöneökningar och lagt mera pengar på konsumtion. Kurvan påverkas vid finansiell oro i världen, men sannolikt fortsätter den uppåt. Internethandeln ökar kraftigt. Den ligger idag på fem procent, vilket motsvarar ett värde på 25 miljarder kronor. Den siffran lär ha fördubblats om några år och var den stannar är svårt att förutspå. Vi ser även att enskild handel trängs tillbaka av större helintegrerade kedjor. Det blir färre och större aktörer med en centralstyrning, som oftast ligger i storstäderna. Handel med sällanköpsvaror regionaliseras och tätorter som Sundsvall och Östersund ökar på bekostnad av butiker i mindre orter. Inom vilka yrkesgrupper kommer personalbehovet att vara störst fram till 2020? Branschen har inte varit känd för ha särskilt många akademiker, men det har förändrats de senaste 15 åren och idag ser vi hur kedjorna ropar efter välutbildade butikschefer. På handelshögskolan i Umeå kan man idag bli civilekonom inom handel och logistik, en utbildning som vi tagit initiativ till. Vilka kompetenser kommer att behövas fram till 2020? Handelns vägar och förutsättningar ändras och kräver därför olika kompetenser. Då butikskedjorna växer sig större och blir mer komplexa, ökar behovet av specialkompetens på olika områden. Vad är viktigast för att locka unga till handeln? Vi måste bli bättre på att lyfta fram fördelarna med att jobba inom handeln. Här finns en trygg framtid. Det är också en utåtriktad bransch och vill man ha ett yrke där man kan göra karriär är handeln ett lämpligt val. Det finns många vidareutbildningsvägar och även möjligheter att jobba utomlands, om man söker sig till affärskedjor med verksamhet utomlands. Den här butiken öppnade jag för fyra år sedan och jag har 128 anställda. Jag finner stimulans varje dag. Det finns extremt mycket utrymme för kreativitet i en butik. Om man exempelvis flyttar bananer från en plats till en annan kan man redan dagen därpå se på försäljningen om det var ett bra eller dåligt beslut. Butiken är fortfarande i en tillväxtfas och kommer troligtvis att växa de närmaste åren. Vi måste alltid sträva efter att vara regionens bästa arbetsgivare. En butik är en plats där vi dagligen möter andra människor och hjälper dem i deras vardag. Vår strävan är att tillgodose kundernas behov och det är glädjande att få vara en så viktig del i andra människors vardag. Tomas Emanuelz, 38 år, driver ICA Maxi i Birsta 20 21

12 Kluster som kan rädda världen Under två korta minuter forsade ton svavelsyra ut ur cisternen vid Helsingborgs hamn vid den största kemiska olyckan vi hittills haft i Sverige. En 3 4 meter hög våg av svavelsyra kontaminerade ett stort område. I saneringsarbetet användes ett koncept som utformats av SEDAB i Örnsköldsvik, där Göran Nordin är vd. Vad är SEDAB? SEDAB står för Safety Equipment Development AB och vi tillverkar portabla saneringsduschar, tält, vätskeuppsamlare och övrig kringutrustning som används vid olika katastrofer. Men det är bara hälften av konceptet. Den andra delen består av utbildning och metodik kring hur man går tillväga vid en olycka eller terroristattack där räddningspersonal behöver saneras. Företaget har18 anställda och omsätter i år 35 miljoner kronor. Berätta om olyckan i Helsingborg! Räddningstjänsten i Skåne hade våra mobila enheter. De upprättade saneringslinjer med bärbara tält och övrig utrustning som vi tillverkar för att klara situationen. Vårt koncept kom väl till pass och totalt sanerades 200 personer på 24 timmar. Varför är ni med i Safety and Rescue Region? För att tillsammans med de andra 23 aktörerna i klustret kunna visa upp en bredd i kompetensen när vi marknadsför oss internationellt. Den stora marknaden för oss finns utomlands och vi har deltagit aktivt i samarbetet ända sedan starten. Hur har det fungerat? Mycket bra. Utan det stöd med engagemang, uthållighet och draghjälp som vi fått via klustret hade vi gett upp på ett tidigt stadium. Via SRR har vi fått hjälp att öppna dörrar och tillsammans har vi lyckats knyta kontakter med organisationer utomlands. Samarbetet mellan aktörerna har varit mycket gott och kontaktytorna har fördjupats. I det här samarbetet blir 1+1 inte 2 utan snarare 4! Det kanske låter som en klyscha, men faktiskt, det här kan bli hur stort som helst! ANNELI KUUSISTO PROJEKTLEDARE PÅ LÄNSSTY- RELSEN VÄSTERNORRLAND Safety and Rescue Region (SRR) är ett kluster i Västernorrland/Jämtland med 24 aktiva regionala aktörer inom kris-, konfl ikt- och räddningsområdet. Klustret är ett resultatet av ett projekt som startades 2009 och avslutas nu i höst. Målet med projektet är att hjälpa medlemmarna till fl er internationella affärer. Det råder ju ingen brist på kriser och katastrofer i världen och produkter, tjänster och framförallt kunnande på området efterfrågas ständigt. Men företagen i klustret är små och saknar medel och styrka för att med egen kraft agera på den internationella marknaden. Projektet har varit mycket framgångsrikt. Företagen har tillsammans gjort säljavslut motsvarande 14 miljoner kronor och de har dessutom fått in offertförfrågningar på närmare 240 miljoner. Nu är målet att klustret vidareutvecklas av egen kraft.

13 Ljus framtid för sjuksköterskor Hälso- och sjukvården står inför stora förändringar framöver. Inom Jämtlands läns landsting, där Anni Åsén är kompetensförsörjningsstrateg, väntas efterfrågan på arbetskraft bli stor inom många yrkesgrupper, till exempel sjuksköterskor, biomedicinska analytiker, läkare, undersköterskor och tandläkare. Jag arbetar som barnsjuksköterska på Östersunds sjukhus, på en avdelning för barn och ungdom upp till 18 år. Jag har jobbat på barn- och ungdomsavdelningen i tio år. Det är ett serviceyrke som kräver stor kompetens. 75 procent av patienterna kommer in akut så det är ett väldigt omväxlande jobb. Men det är spännande nästan jämt och man får så mycket tillbaka. Linus Klar, 39 år, barnsjuksköterska på Östersunds sjukhus. Pojken i hans famn är ett dygn gammal och vid fototillfället fortfarande namnlös. Johanna ANNI Öström, ÅSÉN 28 år Vindkraftstekniker KOMPETENSFÖRSÖRJNINGS- Strömsund STRATEG JÄMTLANDS LÄN Hur kommer er verksamhet att utvecklas till 2020? Detta är ett glesbygdslän där befolkningen sjunker, beräkningar visar att vi med den här takten går från länsbor idag till år Andelen äldre innebär att efterfrågan på hälso- och sjukvård kommer att öka. Vi står inför en regionbildning som gör att vi får räkna med förändringar inom landstingets verksamhet. Inom vilka yrkesgrupper kommer personalbehovet att vara störst fram till 2020? Vi har 130 olika yrken i landstinget. Efterfrågan kommer att finnas bland grupperna inom arbetsterapeuter, tandhygienister, kuratorer, sjukgymnaster, läkarsekreterare, psykologer och tandhygienister. Allra störst är behovet av sjuksköterskor, biomedicinska analytiker, läkare och undersköterskor. Vilka kompetenser kommer att behövas fram till 2020? Sjuksköterskor, vi har en stor numerär som behövs. Ett annat problem är tandläkarna som tillhör den yrkesgrupp som idag har den högsta genomsnittsåldern i landet, och med glesbygdsproblematiken är det och kan det bli svårt att rekrytera unga. Vad är det viktigaste att fokusera på för att locka unga till ditt område? Från blir antalet gymnasieungdomar 37% färre. Detta märks redan idag, och ett problem i länet är att vi ligger bland de lägsta i landet när det gäller ungdomar som skall utbilda sig i ett akademiskt yrke. Vi bjuder idag in elever i årskurs 9 och treorna på gymnasieskolan till studiebesök hos oss i syfte att visa upp vad vi har att erbjuda. Vi måste erbjuda en bra studerandemiljö så att de som gör en del av sin utbildning inom landstinget vill komma tillbaka till oss efter avslutad utbildning. Vårt landsting är ett av de minsta i landet vilket gör att det finns goda förutsättningar för bl a snabba beslutsvägar och en bra arbetsmiljö. Länet är stort till ytan och glest befolkat. Det gör att sjukvården präglas i hög grad av självständighet, ansvar och närhet. Det är lätt att knyta kontakter över specialistgränserna, skapa relationer och utbyta erfarenheter

14 Många pensionsavgångar inom vård och omsorg Många kommuner står inför stora pensionsavgångar de närmaste åren. Strömsunds kommun, med invånare och anställda, behöver till exempel ersätta många inom både vården och skolan, men också många chefer. Jag är arbetsterapeut och utreder och bedömer aktivitetsförmågan för människor som av någon anledning inte kan klara sin vardag som tidigare. Tillsammans hittar vi lösningar och hjälpmedel för att underlätta personernas tillvaro. Jag trivs bra med jobbet, framför allt för att det är så härligt att arbeta med människor. Man lär sig något nytt varje dag och arbetet är väldigt omväxlande. Evelina Persson, 24 år, har gått den treåriga utbildningen till arbetsterapeut Två tredjedelar av våra chefer kommer att bytas ut inom de närmaste 15 åren INGELA SONIDSSON ENHETSCHEF PERSONALSEKTIONEN STRÖMSUNDS KOMMUN Beskriv kortfattat kommunens verksamhet! Vi arbetar helt enkelt med välfärd. Vård, omsorg, utbildning och annan kommunal service som vatten och avlopp. Vi ser till att kommunmedborgarna får service och trivs. Hur kommer er verksamhet att utvecklas till 2020? När det gäller vården och socialtjänsten så kommer kundunderlaget att öka rätt ordentligt. Vi har idag en hög medelålder på 50 år bland personalen. I Backe kommer vi att behöva byta ut 70 procent av personalstyrkan inom den här perioden. Inom vilka yrkesgrupper kommer personalbehovet att vara störst fram till 2020? Vårdpersonal och lärare. Särskilt på vårdsidan kommer behovet att vara väldigt stort. Men även kompetenta ledare behövs. Två tredjedelar av våra chefer kommer att bytas ut inom de närmaste 15 åren, så har man ledarskap som egenskap så är det inte så dumt att satsa på en karriär som kommunal chef. Vilka kompetenser kommer att behövas fram till 2020? Till skillnad mot större städer behöver vi personal med flera olika kompetenser. Om vi tar läraryrket så kan vi kanske bara erbjuda 20 procents tjänstgöring för exempelvis en bildlärare, och det är det ju knappast någon som klarar sig på. Vi skulle önska att det fanns utbildningar för blivande lärare med kompetens i flera ämnen, till exempel fysik, musik och idrott, för att få ihop en heltidtjänst. Tyvärr är det nog ett önsketänkande, men så ser behoven ut i glesbygden. Vad är det viktigaste att fokusera på för att locka unga till ditt område? Vi behöver bli bättre på att visa vad vi har och vad vi kan erbjuda så att de unga förstår hur det är att arbeta hos oss. Våra medarbetarenkäter visar att vår personal trivs väldigt bra på jobbet, och det måste vi lyfta fram. Det faktum att vi har ett stort behov av personal framöver och att Strömsund också är en plats med hög livskvalitet gör det till en bra och trygg plats att leva på i framtiden, tycker jag

15 Skriande brist på systemutvecklare Jag har jobbat i 18 år i IT-branschen och är nu vice vd på Kaj 63, ett IT-bolag som arbetar med företag, stat, landsting och kommuner. Vi hjälper till att utveckla systemlösningar och stödsystem för våra kunder så att de i slutänden tjänar pengar. Fast egentligen kan man säga att vi arbetar med människor, datorerna är bara våra verktyg. Ann Ragnvaldsson, 39 år, vice vd på Kaj 63 Bemanningsbranschen kommer att spela en allt större roll i framtiden när det gäller att matcha behovet av arbetskraft med utbudet av arbetskraft. Framför allt genom att underlätta rörligheten och flexibiliteten på arbetsmarknaden, menar Kornbodens vd Peter Filén. PETER FILÉN VD KORNBODEN Beskriv Kornbodens verksamhet! Kornbodenbolagen levererar bemanning, rekrytering, omställning och andra human resource-tjänster (HRtjänster). Hur kommer er verksamhet att utvecklas till 2020? Bemannings- och rekryteringsbranschen är växande och kommer att vara viktig när det gäller att minska framtida brist på arbetskraft. Framför allt genom att underlätta rörligheten på arbetsmarknaden och därigenom få en bättre matchning mellan person, kompetens och arbetsgivarnas behov. Branschen underlättar för unga att komma ut i arbetslivet och sysselsätter även seniorer som vill fortsätta arbeta efter pensioneringen. Lokala rekryterings- och bemanningsföretag kommer att underlätta när det gäller att locka arbetskraft från andra regioner. Möjligen får branschen också ett större ansvar för att hjälpa långtidsarbetslösa till sysselsättning. Vilka kompetenser kommer att behövas fram till 2020? Systemvetenskap, programmering, civilingenjörer inom energi och design/konstruktion, servicetekniker med energi- och industriinriktning/säljkompetens, chaufförer, läkare, kvalificerad yrkeskunskap inom industri, underhåll och service. Vad är det viktigaste att fokusera på för att locka unga till de här områdena? Mer interaktion mellan företag och skola/universitet. En modell med företagsmentorskap för skolklasser kan vara tänkbar. Andra saker är studielånslättnader för unga akademiker som flyttar till glesbygd och mer flexibla kollektivavtal för att göra det attraktivare för arbetsgivare att anställa unga

16 Globalt matbehov ökar Jordbruk har länge varit en nedåtgående bransch i Sverige, men kanske inte så länge till. Behovet av mat i världen ökar ständigt och då behövs all mark som är möjlig att odla på. Trine Amundssen på LRF Jämtland menar att det finns mycket bra förutsättningar för att driva jordbruk i vår region. All mark som är möjlig att odla på behöver användas i framtiden TRINE AMUNDSSEN REGIONCHEF LRF JÄMTLAND Beskriv kortfattat LRFs verksamhet! Vi arbetar mycket med företagsutveckling med fokus på hur man kan utveckla sitt företag inom den gröna näringen. I Jämtland är mjölk- och köttproduktionen basen i jordbruket, men det finns även goda möjligheter att utveckla sitt företag inom förädling, förnyelsebar energi, naturbaserad turism med mera. Vi vill inspirera och uppmuntra våra medlemmar att ta vara på och utveckla alla de möjligheter man har på sin gård. Hur kommer verksamheten att utvecklas till 2020? Vi är i en brytningstid. Antalet personer som arbetar med mjölk- och köttproduktion minskar idag, men det globala behovet av mat ökar så det kommer att vända. All mark som är möjlig att odla på kommer att behöva användas i framtiden. När det händer är svårt att sia om, men kring 2020 tror jag att det har börjat gå uppåt. Vi har ett gynnsamt klimat och mycket bra förutsättningar för att bedriva ett bra jordbruk här i Jämtlands län. Vilket behov av kompetens har ni fram till 2020? Många av våra medlemmar är egenföretagare med få anställda. Tar vi med skogsbruk och förädling av skogen så är det personer som tar sin näring ur jorden. Som jordbrukare måste man vara en alltiallo och kunna mycket inom både djurhållning och jordbruk, ekonomi och affärsplanering. Kommer utbildningsvägen fram till jobbet att förändras? Medelåldern på mjölkbönder är idag oroväckande hög 55 år. Många ungdomar som växt upp på ett lantbruk ser det inte som självklart att utbilda sig för att en dag överta rörelsen. Däremot ser vi att många, när de kommit upp i ålder, söker sig tillbaka till sina rötter, och då behöver vi möta det behovet med vuxenutbildning. Det finns inget arbete som är så varierande och spännande som att vara lantbrukare. Kanske att många ungdomar skräms bort av att ha ett arbete sju dagar i veckan, men det gäller inte oss. Vi får abstinensbesvär om vi är borta från korna några dagar. Det är väl tänkt att vi människor ska bruka jorden, eller hur? Emelie Hillerström och Liw Pålsson, båda 20 år, lantbrukare. Kalven är en månad gammal

17 Andel pensionsavgångar administratörer i offentlig förvaltning : 51 % 458 administratörer i offentlig förvaltning i Mellersta Norrland går i pension Pensionscentrum i Sundsvall Statens Pensionsverk, SPV, i Sundsvall har 300 medarbetare, varav många går i pension de närmaste åren. Det största behovet gäller pensionsutredare, men behovet av IT-kompetens är också stort. Tillsammans med andra statliga myndigheter i Sundsvall arbetar SPV för att lyfta fram staten som arbetsgivare. Jag började mitt arbete på SPV:s kundservice här i Sundsvall den tionde januari tidigare i år. Jag servar kunder med prognoser och allmänna frågor kring deras pensioner. Vissa extrema dagar då trycket är som störst kan det bli uppåt 80 samtal, andra, lite lugnare dagar runt 30. Den vanligaste frågan är: Vad får jag i pension? Det finns tre olika pensionsavtal att ha koll på, och de som ringer är riktigt trevliga. Carl-Johan Eriksson, 29 år, kundmottagare på SPV Beskriv SPVs verksamhet! SPV har 300 medarbetare och är en av Sveriges största leverantörer av pensionstjänster. Vår huvudsakliga uppgift är att administrera den statliga tjänstepensionen för över anställda och pensionärer samt 400 arbetsgivare. Hur kommer er verksamhet utvecklas till 2020? På uppdrag av regeringen arbetar vi med att underlätta hanteringen av tjänstepensionen för alla statliga arbetsgivare. Syftet är att minska administrationen för myndigheterna så att de inte behöver ha egna pensionshandläggare. Idag är cirka 100 myndigheter anslutna och målet är att alla knappt 400 statliga myndigheter ska ansluta sig. Inom vilka yrkesgrupper kommer personal behovet att vara störst fram till 2020? SPV har en något högre medelålder än generellt inom staten och cirka 16 procent av våra medarbetare kommer att gå i pension inom de kommande fem åren. Det största behovet finns inom pensionsområdet, företrädesvis pensionsutredare. Ett annat viktigt område är IT-kompetens, där vi ser att det finns stora behov av både systemutvecklare, systemförvaltare och IT-arkitekter. MATS ÅKERLUND HR-CHEF (HUMAN RESOURCES) SPV Vad är det viktigaste att fokusera på för att locka unga till ditt område? En viktig faktor är ett intensivt och nära samarbete mellan utbildningsarrangörer och arbetsgivare. Vi har ett sådant spännande samarbete inom bank, pension och försäkring som har resulterat i en ny yrkeshögskoleutbildning. Eleverna gör flera praktikperioder under utbildningen och nästan alla studenter får sommarjobb där de gör praktik. Min förhoppning är att vi kan skapa ett lika bra samarbete kring ITområdet. I Sundsvall finns fler myndigheter med IT-intensiv verksamhet och tillsammans försöker vi lyfta fram staten som arbetsgivare och marknadsföra Sundsvallsregionen. Jag tror att ett framgångsrikt samarbete både lockar studenter till Sundsvall och får dem att stanna kvar i regionen efter avslutad utbildning

18 Andel pensionsavgångar bygg- och anläggningspersonal i Strömsund : 41,9 % 171 personer i bygg- och anläggningsbranschen går i pension i Strömsund Vindkraften har vind i vingarna Vindkraften växer rejält just nu i hela Sverige. Bara i Jämtlands län ska det byggas 900 vindkraftverk fram till Daniel Perfect är ordförande för Vindkraftcentrum i Strömsund, en regional samordnare av vindkraft i Jämtlands län. Målet är att inom tre år stimulera till tio nystartade företag med anknytning till vindkraft och 100 nya jobb. Jag kommer från Skellefteå och började i augusti på den tvååriga utbildningen till vindkraftverkstekniker i Strömsund. Det känns bra. Det är ju ett framtidsyrke det här och man är i princip garanterad jobb efter utbildningen. Det känns tryggt att veta att framtiden är säkrad i en bransch på uppgång. Dennis Bernstedt, 20 år, blivande vindkraftstekniker Hur kommer er verksamhet att utvecklas till 2020? Vi är bara i början av något stort. Med sina 48 verk är Havsnäs i Strömsund Sveriges största landbaserade vindkraftspark. Totalt sett finns idag 100 vindkraftverk i Jämtlands län och fram till 2020 kommer ytterligare 900 verk att stå på plats i vårt län. Under uppbyggnadsperioden kommer det att skapas regionala årsarbeten. Vi vet att vindkraftverken har en livslängd på år, så det är även en långsiktig planering. Det här är definitivt en framtidsbransch. Inom vilka yrkesgrupper kommer personalbehovet vara störst fram till 2020? Vindkraftverken ska underhållas och servas. År 2020 räknar vi med att 450 personer kommer att arbeta med drift och underhåll. Av dem är hälften vindkraftstekniker. Vi har i Strömsund landets äldsta och största utbildning till vindkraftstekniker. Vilka kompetenser kommer att behövas fram till 2020? Det är en helt ny bransch som växer fram. Kring varje verk engageras bygg- och anläggningspersonal, elnätsinstallatörer med flera. Det skall röjas skog och gjutas betongfundament, anläggas vägar och så vidare. Men det behövs även specialister på vindkraftsekonomi, jurister med kunskap kring avtal och den typen av kompetens. DANIEL PERFECT ORDFÖRANDE VIND- KRAFTSCENTRUM.SE 34 35

19 Utbildningsutbudet 3I nästföljande kapitel beskrivs de olika möjligheter till utbildning som erbjuds i vår region. YRKESHÖGSKOLAN HÄRNÖSAND 36 Foto : Frida Sjögren 37

20 Kommunal vuxenutbildning Regionen har ett brett utbildningsutbud på många olika nivåer från förskola till forskarutbildning på universitet. Här finns möjligheter att vidareutbilda sig och studera såväl lokalt som på distans över hela världen. Utbildningsutbud Gymnasieskola Kommunal vuxenutbildning bedrivs i samtliga kommuner och riktar sig till kommuninvånare år som saknar grundskole- eller gymnasieutbildning, behöver komplettera tidigare betyg för högskole behörighet, som vill kompetensutveckla sig eller byta yrke. En elev inom den kommunala vuxenutbildningen kan få hjälp att få sina kunskaper och tidigare erfarenheter validerade. Inom den kommunala vuxenutbildningen kan man läsa kärnämnen på grundskole- och gymnasienivå eller yrkesinriktade utbildningar på gymnasial nivå. Studierna kan ske på distans eller på plats, heltid, halvtid, kvartstid eller en takt som passar individen samt i form av lärlingsutbildning. Lärcentrum Jämtlands län driver projektet Lärlingslotsen för att utveckla såväl lärlingsutbildningen som samverkan med näringslivet i länet. De olika LärCentra ansvarar för vuxenutbildningen i kommunerna. Samarbetet är brett mellan olika kommuner varför det ofta fi nns möjligheter att läsa vid eller mot en annan ort. Därutöver anordnar Jämtlands läns institut för Landsbygdsutveckling (JiLU) vuxenutbildningar inom lantbruk och gröna näringar. Särvux är en utbildningsform som riktar sig till personer år med utvecklingsstörning. Utbildningen sker på såväl grundläggande nivå som gymnasial nivå. Utbildning i svenska för invandrare, SFI, erbjuds också inom vuxenutbildningen. Alla regionens kommuner har någon form av gymnasieskola, även om programutbudet varierar. Därutöver finns ett antal fristående gymnasieskolor, i huvudsak i Östersund och Sundsvall. Inom gymnasieskolan kan man välja att gå en högskoleförberedande utbildning eller en yrkesprogram. Samtliga yrkesprogram kan man som alternativ läsa i form av lärlingsutbildning. Om utbildningen inte finns i hemkommunen så har man rätt att söka utbildningen på annan ort och räknas då som förstahandssökande och konkurrerar på samma villkor som den anordnande kommunens elever. I Jämtlands län har fyra kommuner bildat ett gymnasieförbund, Jämtlands gymnasieförbund. Sex av Västernorrlands kommuner har tecknat samverkansavtal. Eleverna från samverkanskommunerna är därmed förstahandssökande inom såväl Jämtlands gymnasieförbund som Västernorrlands samverkansavtal. Antal studerande 2009 i regionen Antal män Antal kvinnor Totalt Gymnasieskola KOMVUX Högskoleutbildning Övriga studerande Källa: SCB Myndigheten för yrkeshögskolan genomför årligen branschanalyser om behov av arbetskraft. Utifrån sina analyser av kompetensbrister ger sedan YHmyndigheten tillstånd till yrkeshögskoleutbildningar, oftast för 1 2 år och med 2 4 intag av studeranden. Yrkeshögskoleutbildning är en eftergymnasial utbildning där det alltså fi nns uttalat ett behov av välutbildad arbetskraft. Behörighetskraven är desamma som till högskola, det vill säga minst grundläggande behörighet. Utbildningarna planeras och genomförs av privata Folkhögskoleutbildning De som är 18 år och äldre kan som alternativ till den kommunala vuxenutbildningen söka till folkhögskoleutbildning. Utbildningarna är inte bundna av centrala läroplaner utan de olika folkhögskolorna kan bestämma självständigt över utbudet för utbildningarna och kurserna. Birka, Bäckedals och Hållands folkhögskolor är de som finns i Jämtlands län med Jämtlands läns landsting som huvudman. I Västernorrland finns fem folkhögskolor, varav Landstinget Västernorrland ansvarar för tre; Hola, Hampnäs och Ålsta (huvudman också för Sundsvalls folkhögskola). De andra två är Härnösands och Mellansels folkhögskolor med bland annat musikutbildning. Yrkeshögskoleutbildningar och offentliga utbildningsanordnare i nära samverkan med arbetsgivare. I Jämtlands län startar sju olika yrkeshögskoleutbildningar under hösten 2011, bl a inom turism och upplevelsenäring och vindkraft. I Västernorrland startar 28 olika utbildningar (många på distans), bl a apotekstekniker, byggproduktionsledare och hydraulsystemtekniker. Läs mer på sok/utbsok.aspx

21 Högskoleutbildningar Högskoleutbildningar finns i regionen genom Mittuniversitetet, Miun, samt Umeå universitet med campus i Örnsköldsvik. Mittuniversitetet har campus i Härnösand, Sundsvall och Östersund. Vid Campus Härnösand ges lärarutbildning med många inriktningar, beteendevetenskapligt program, programmet energiingenjör, flera olika kurser inom humaniora, samt inom arkivvetenskap. Campus Sundsvall är centrum för naturvetenskap, teknik och medier. Här finns ingenjörs- och civilingenjörsprogram, IT-utbildningar och medieutbildningar. I Sundsvall finns även ett brett utbud av samhällsvetenskapliga utbildningar, till exempel ekonomutbildning och samhällsvetarprogrammet. Bland vårdutbildningar ges bland annat sjuksköterskeutbildning och flera olika påbyggnadsutbildningar. Utbudet på Campus Östersund domineras av samhällsvetenskapliga utbildningar, bland annat socionomutbildning, personal- och arbetslivsprogram, ekonomutbildning, psykologutbildning samt turismutbildning. Naturvetenskapliga och tekniska utbildningar, till exempel utbildningar inom ekoteknik och byggteknik samt flera olika utbildningar med sport-/ idrottsinriktning, erbjuds också. Bland vårdutbildningar ges bland annat sjuksköterskeutbildning och flera olika påbyggnadsutbildningar. Det finns möjlighet att kombinera elitidrott med högre studier via det etablerade skid- och skidskytteuniversitetet. Mittuniversitetet har även utbildningar i Åre med kopplingar till den starka turism- och upplevelsenäring som bedrivs i kommunen. Forskningen består både av ämnesforskning och av profilerade forskningsområden inom skog och fjäll som resurser för näringsliv och livskvalitet samt ytterligare några centrala områden, exempelvis sportteknologi. Umeå Universitet Campus Örnsköldsvik erbjuder ett brett utbud av program och kurser, flertalet i ett nära samarbete med företag och organisationer i regionen. Samverkan kring utbildning I regionen har vi en mångårig tradition av att samverka kring utbildningar på olika nivåer och kompetensutveckling av personal. Detta gäller såväl inom offentlig sektor som inom näringslivet. LärCentrum EN väg in till utbildning för vuxna» LärCentrum finns i alla kommuner och är en mötesplats för studier och kompetensutveckling i kommunen. Det är också en motor i det lokala och regionala utvecklingsarbetet med det livslånga lärandet. Idag finns Lärcentrum där den vuxenstuderande kan välja på mer än 500 kurser och program i gymnasial- och grundläggande vuxenutbildning, såväl yrkes- som teoretiska utbildningar. Lärcentrum i Jämtlands län och i flera av Västernorrlands kommuner kan också användas om man läser någon av Högskolans många kurser och program på distans. I Jämtlands län är LärCentrum även en plattform för samverkan mellan länets kommuner och samordning av utbildningar för ett så brett och varierat utbud som möjligt. Därigenom drivs också flera utvecklingsprojekt. Detta utvecklingsarbete och samordning sker inom ramen för Regionförbundet Jämtlands län. I Västernorrland utgår samverkan från månatliga möten mellan verksamhetscheferna för vuxenutbildningen i de sju kommunerna, där samarbete kring utbildningar diskuteras och utvecklas. Arbetsmarknadsutbildningar Arbetsförmedlingen kan erbjuda arbetsmarknadsutbildningar till personer som är eller riskerar bli arbetslösa eller för att motverka brist på arbetskraft. Utbildningarna anpassas efter behov och efterfrågan på arbetsmarknaden och ska fungera som ett fl exibelt verktyg i matchningsprocessen mellan arbetssökande och arbetsgivare. Arbetsmarknadsutbildningar i regionen gäller främst inom verkstadsindustrin, transport, vård och restaurang. Riktade insatser till ungas inträde på arbetsmarknaden Navigatorcentrum/motsvarande finns i några av länets kommuner och är en samverkan mellan kommunen, arbetsförmedlingen och gymnasieskolan i syfte att Studieförbund Det finns i regionen ett antal studieförbund där det finns möjlighet att genom studiecirklar och kurser utveckla sig och få mer kunskap om inom diverse områden. förkorta ungdomars väg till arbete och ge stöd till ungdomar som är eller riskerar att hamna i utanförskap. Foto: Ingimage Regionförbundet Jämtlands län / Kommunförbundet Västernorrland I förbundens uppdrag ligger att samverka och samordna kommuners verksamhet. På initiativ av staten och/eller kommunerna anordnas kompetenshöjande insatser för anställd personal. Fokusområdena ändras över tid beroende på prioriteringar. Akademi Norr Akademi Norr är en gränsöverskridande samverkan kring högre utbildning mellan tolv kommuner från fyra län. Från Västernorrland och Jämtland medverkar Kramfors, Sollefteå och Strömsunds kommuner. Syftet är att initiera, samordna och genomföra högre utbildning för ökad regional kompetens. Utbildningarna tillgodoser både behov av grundläggande service och innovativ tillväxt. Varje deltagande kommun har ett lärcentrum kopplat till Akademi Norr. College samverkan kring kvalitetscertifierade yrkesutbildningar De så kallade collegeutbildningarna är en samverkansform mellan utbildningsanordnare och arbetsgivare på regional nivå. Här samverkar offentliga och privata arbetsgivare, fackliga organisationer med utbildningsanordnare på såväl gymnasie- som vuxenutbildningsnivå. Avsikten är att tillsammans utveckla attraktiva, kvalitetssäkrade utbildningar som svarar upp emot arbetsgivarnas behov av att kunna rekrytera kompetent arbetskraft. En nationell certifi ering kvalitetssäkrar samverkan. I Jämtlands län fi nns på regional nivå certifi erat såväl teknikcollege som vårdoch omsorgscollege. Dessutom fi nns lokal certifi ering av teknikcollege och till viss del av vård- och omsorgscollege på gymnasienivå. En process för att ge certifi ering av vård- och omsorgscollege inom vuxenutbildning pågår. I Västernorrlands län samarbetar Härnösand, Sundsvall, Timrå och Ånge kring SerVoTek (Service-, vård- och omsorgs- och teknikcollege)