Fritids- och friskvårdsverksamheter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fritids- och friskvårdsverksamheter"

Transkript

1 Fritids- och friskvårdsverksamheter Tove Phillips I din hand håller du ett läromedel från Gleerups. Gleerups författare är lärare med erfarenhet från klassrummet. Lärare och elever hjälper till att utveckla våra läromedel genom värdefulla synpunkter på både innehåll och form. Vi förankrar våra läromedel i skolan där de hör hemma. Gleerups läromedel är alltid utvecklade i samarbete med dig! Har du som användare frågor eller åsikter, kontakta oss gärna på telefon eller via Författare till detta läromedel är Tove Phillips med mångårig erfarenhet som Barn- och fritidslärare. För värdefulla synpunkter vid detta läromedels tillkomst tackar vi Carina Dahlgren och Linda Ljungberg (Uddevalla gymnasieskola), Jacob Grapengiesser (Aranäsgymnasiet) och Jessica Käck Karlsson (Vadsbogymnasiet)

2 Gleerups Utbildning AB Box 367, Malmö Kundservice tfn Kundservice fax e-post Förord Denna bok är ett basläromedel för kursen Fritids- och friuskvårdsverksamheter. Den täcker kursens centrala innehåll och har en tydlig koppling till detta. Varje kapitel tar upp en av punkterna i det centrala innehållet, vilket gör det enkelt att följa kursen. Texten varvas med fallbeskrivningar, diskussionsfrågor, uppgifter och instuderingsfrågor för att läsaren ska få möjlighet att bearbeta och tillämpa sina nya kunskaper. Fritids- och friskvårdsverksamheter 2011 Tove Phillips och Gleerups Utbildning AB Gleerups grundat 1826 Redaktör Stina Larsson Bildredaktör och formgivare Tove Phillips Formgivningsmall Sten Melin, Grafisk Form Omslagsbild Photoalto/Nordicphotos Omslag formgivning Sten Melin, Grafisk Form Första upplagan, första tryckningen ISBN Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Ingen del av materialet får lagras eller spridas i elektronisk (digital) form. BONUS-Presskopias avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t ex kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Fritid och friskvård är viktiga hälsofaktorer som får allt större betydelse för människor och allt större utrymme i samhället. Den här boken är användbar för alla som vill arbeta inom fritids- och friskvårdssektorn. Jag hoppas att boken är lika intressant och engagerande att läsa som den har varit att skriva. Stort tack till Carina Dahlgren, Linda Ljungberg, Jacob Grapengiesser och Jessica Käck för värdefulla synpunkter och tips. Kinna 2011 Tove Phillips Prepress Namn, ort och årtal. Kvalitet ISO xxxx/miljö ISO xxxxx Tryck Namn, ort och årtal. Kvalitet ISO xxxx/miljö ISO xxxxx

3 Innehåll: Kapitel 1: Fritids- och friskvårdsverksamheter Driftsformer och ekonomi för offentliga, ideella och kommersiella fritids- och friskvårdsverksamheter. Kapitel 2: Idé, mål och planering Affärsidéer, verksamhetsidéer, mål och planering av verksamheter. Kapitel 3: Marknadsföring Marknadsföring och försäljning av tjänster och varor. Kapitel 4: Lagar och regler Lagar, förordningar och andra riktlinjer som styr fritids- och friskvårdsverksamheter. Kapitel 8: Kundbemötande Kundbemötande utifrån service och värdskap. Kapitel 9: Genomföra aktiviteter Planering, genomförande, utvärdering och dokumentation av aktiviteter. Kapitel 10: Fritid, friskvård och funktionshinder Skapande av tillgänglighet för människor med funktionsnedsättningar inom verksamheter. Kapitel 11: Samarbete Samarbete i arbetslag och samverkan med andra yrkesgrupper och verksamheter. Kapitel 12: Yrkesroll och ledarskap Yrkesroll och ledarskap. Kapitel 5: Arbetsmiljö Bestämmelser och praxis när det gäller arbetsmiljö, säkerhet och yrkesetik. Kapitel 6: Drift och underhåll Vanligt förekommande arbetsuppgifter vid drift och underhåll av fritids- och friskvårdsanläggningar. Kapitel 7: Första hjälpen Hjärt-lungräddning med defibrillering och första hjälpen vid skada och akut sjukdom. 4 5

4 Lilla Glädjebo kommun har länge saknat bra fritidsverksamheter för sina organisationslösa ungdomar. Sedan den kommunala fritidsgården slog igen sin portar i slutet av 1980-talet har ungdomarna fått hänga på torget med sina moppar och sina skateboards. Varje gång det uppstått allvarligare incidenter av fylla, bråk och skadegörelse har frågan om fritidsgård kommit upp. Nu äntligen ser det ut att bli verklighet. Pappa Peter läser högt ur lokaltidningen vid frukostbordet: - Nu är det beslutat att en fritidsgård ska öppna i centrum. Fritidsgården kommer att drivas av fritidsföretaget Ung I Byn på uppdrag av kommunen... - Vadå fritidsföretag? frågar mamma Mia. Fritidsgårdar kan väl inte drivas av företag? - Varför inte? undrar Peter. Det är väl skit samma vem som driver det, så länge det får Albin och Melvin stt sluta leka rövare på torget på helgerna? - Öhhh, vadå rövare? invänder Albin, 15 år. Vi är faktiskt skitsnälla! - Vi är Glädjebos gullgossar, instämmer tvillingbror Melvin med ett flin. Mamma Mia ser skeptisk ut. Hon har alltid ansett att samhällsnyttiga tjänster ska drivas av den offentliga sektorn. - Jag gillar bara inte när det finns vinstintressen med i bilden, säger hon. Det är så lätt hänt att kvaliteten blir lidande om det är någon som ska tjäna pengar på en verksamhet. - Hurdå? Tror du att det här fritidsföretaget kommer att stoppa kommunens pengar i egen ficka och låta ungdomarna leka charader istället för att köpa biljardbord? Det kan de naturligtvis inte! Det är ju precis det de kan! Företaget sätter prislappen, men det är ingen som kollar vad man får pengarna. Vilket sosse-strunt! skrattar Peter. 1. Fritids- och friskvårdsverksamheter Det här kapitlet handlar om olika typer av fritids- och friskvårdsverksamheter och hur de drivs och finansieras. I detta kapitel får du lära dig om: Drift Ekonomi Verksamheter inom fritid och friskvård diskutera fundera på 1. Kan fritidsgårdar hindra ungdomar från att ägna sig åt fylla, bråk och skadegörelse? Varför/varför inte? 2. Spelar det någon roll om det är kommunen, ett företag eller en förening som driver fritidsgården? Varför/varför inte? 3. Vem eller vilka tror du är bäst på att driva fritidsgårdar som ungdomar gillar och varför? Punkt 1 i kursens centrala innehåll: Driftsformer och ekonomi för offentliga, ideella och kommersiella fritids- och friskvårdsverksamheter 6 7

5 Drift När man pratar om hur en verksamhet drivs så menar man i allmänhet hur den sköts rent praktiskt. Det kan till exempel handla om: Hyra och skötsel av lokal eller anläggning. Anställning och administration av personal. Planering och organisering av verksamhetens innehåll. Inköp och underhåll av maskiner, utrustning och förbrukningsmaterial. I alla verksamheter, vare sig det gäller fritidsgårdar, bibliotek, gym, restauranger, teatrar eller fotvårdssalonger, så finns det någon eller några som ansvarar för driften. Många verksamheter drivs av kommunen biblioteket drivs exempelvis ofta av kommunens kulturoch fritidsförvaltning. Vissa verksamheter drivs i samverkansavtal, så att exempelvis en idrottsanläggning kan drivas gemensamt av kommunen och en eller flera föreningar. Andra verksamheter drivs av en företagsledning, t.ex. ägarna av ett gym. Sektorer och driftsformer Man kan dela upp verksamheter efter huruvida de ingår i den privata eller den offentliga sektorn, alltså om de ägs privat av exempelvis ett företag eller en förening eller om de ägs av allmänheten och drivs av kommun, landsting eller stat. Man kan också dela upp verksamheter efter deras syfte. Kommersiella verksamheter har som syfte att göra vinst, medan ideella verksamheter har andra syften med sin verksamhet än ekonomiska. Vissa större idrottsklubbar har både ideell och kommersiell verksamhet och drivs mer eller mindre som företag. OFFENTLIG bibliotek fritidsgård simhall PRIVAT idrottsföreningar scouterna kursverksamhet IDEELL gym restauranger spa KOMMERSIELL Vem står för driften av idrottshallen? Simhallen? Bowlinghallen? Gymmet? Anledningen till att det är tomt i en av rutorna är att offentliga verksamheter inte får gå med vinst. Eftersom de finansieras med skattemedel ska allt eventuellt överskott gå tillbaka till verksamheten. Olika verksamheter kan ha olika driftsform. Med driftsform menar man hur verksamheten är organiserad och hur den styrs. Vilken driftsform en verksamhet har beror mycket på vilken samhällssektor den tillhör. På de följande sidorna kan du läsa mer om de vanligaste driftsformerna. 8 9

6 regi styrning entreprenad åtagande att utföra ett visst arbete mot en viss betalning upphandling val av vilken utförare som ska få sköta driften av en verksamhet Kommunal regi När en verksamhet drivs i kommunal regi så betyder det att det är kommunen själv som sköter driften och att det är kommunalanställd personal som arbetar där. Många av de verksamheter som omger oss i vardagen drivs i kommunal regi. Så är det till exempel med många förskolor, skolor, äldreboenden, fritidsgårdar, bibliotek och omsorgsverksamhet. En del offentliga verksamheter drivs av landstingen istället för kommunerna. Landsting är större enheter som i många fall utgörs av län. De viktigaste verksamheterna som drivs av landstingen är vård och tandvård. Kommunal driftsentreprenad Det har blivit vanligare att kommuner lägger ut olika verksamheter på entreprenad. Att lägga ut en verksamhet på entreprenad betyder att kommunen betalar ett företag eller en förening för att driva verksamheten istället för att kommunen gör det själv. Detta sker genom upphandling, vilket går till ungefär så här: Kommunen bestämmer sig för att lägga ut en viss verksamhet på entreprenad. Kommunen går ut med information om att upphandling ska göras och vad anbuden ska innehålla. Anbuden är de ansökningar som företag gör för att få sköta driften av en verksamhet. Anbuden ska till exempel innehålla information om hur man tänker sköta verksamheten och vad man vill ha betalt för att sköta den. Företag lämnar in anbud. Kommunens upphandlare väljer ut den utförare som de anser kan sköta verksamheten på ett bra sätt till ett bra pris. Eftersom det handlar om mycket pengar när man upphandlar om offentliga verksamheter, finns det också många regler kring hur upphandlingar ska gå till. Alla anbudsgivare ska behandlar lika och ingen ska få förtur. Bolag Bolag är ett juridiskt begrepp med ungefär samma innebörd som företag. Att driva ett bolag betyder att man har ett juridiskt avtal med en eller fler personer om att arbeta mot ett särskilt mål, t.ex. att driva ett gym för att gå med vinst. Ett bolag måste alltid bestå av minst två personer. Bolag kan ägas av privatpersoner eller av juridiska personer inom den privata eller den offentliga sektorn. De flesta kommuner har ett antal bolag, ofta inom fastighetsmarknaden. Kommunala och statliga bolag kan, till skillnad från andra offentliga driftsformer, gå med vinst. Vinsten läggs till kommunens eller statens förmögenhet. Det finns ett antal olika bolagsformer: Enkelt bolag är den grundläggande bolagsformen. Det är när två eller flera personer avtalar om att samarbeta med en verksamhet i ett bolag utan att föra in det i Handelsregistret. Ett handelsbolag ägs av två eller flera bolagsmän som har gemensamt ansvar för bolagets ekonomi. Bolaget är infört i Handelsregistret. Ett kommanditbolag är en typ av handelsbolag där ägarna har olika grader av ansvar. Ett aktiebolag är ett bolag som kan ägas av ett obegränsat antal delägare i form av aktier. Bolagets ägare har inget personligt ansvar för skulder, vilket innebär att det kan försättas i konkurs utan att ägarna blir lidande. För att starta ett aktiebolag måste man ha ett startkapital på kronor

7 juridisk person juridisk term för en sammanslutning som inte är en fysisk person, men som ändå har juridiska rättigheter Många privata friskvårdsverksamheter drivs av enskilda individer som enskilda firmor. Enskild firma En enskild firma är också ett företag, men till skillnad från bolag så drivs verksamheten av en enskild person. En enskild firma är ingen juridisk person, vilket bland annat innebär att den inte kan teckna avtal eller öppna bankkonton. Detta måste istället göras i ägarens namn. Den enskilda firman är helt enkelt en förlängning av privatpersonen som driver den. Om företaget går dåligt kan man inte sätta det i konkurs istället blir ägaren ensam tvungen att ta på sig skulden och därmed gå i personlig konkurs. Om man som privatperson startar ett eget litet företag är det vanligt att göra det i form av en enskild firma. Reglerna för att driva enskid firma är ganska enkla och man behöver inte lägga in något eget kapital i företaget från början. Ekonomisk förening Man kan också driva en verksamhet som en ekonomisk förening. Syftet med ekonomiska föreningar är inte direkt att gå med vinst, utan snarare att tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen. Det kan man exempelvis genom att: göra gemensamma inköp av varor och tjänster för att hålla kostnaderna nere, t.ex. i konsumentföreningar som Kundkraft energibolag. samarbeta inom en bransch för att tillgodose gemensamma intressen för företag i branschen, t.ex. i branschorganisationer som Skånemejerier. samarbeta kring skötseln av de egna bostäderna genom att bilda en bostadsrättsförening. driva en verksamhet gemensamt för att forma den på det sätt man vill och hantera ekonomin efter eget huvud, t.ex. genom föräldrakooperativ eller vårdkooperativ. Till skillnad från ideella föreningar så finns det särskilda regler för ekonomiska föreningar. De måste också registreras hos Bolagsverket. När föreningen registrerats blir den en juridisk person. Ideell förening En verksamhet som drivs som ideell förening har inga krav på sig om hur den ska skötas och att den ska registreras. För att kunna ta emot föreningsbidrag måste föreningen dock registreras och få ett organisationsnummer. När föreningen registrerats blir den en juridisk person. Den behöver vanligtvis också uppfylla vissa krav på medlemsantal, styrelse, stadgar och antal verksamhetstillfällen per år. Ett stort antal av alla fritidsverksamheter drivs av ideella föreningar. Det gäller t.ex. idrottsföreningar, hobbyföreningar, hembygdsföreningar, kulturföreningar, motorföreningar, politiska organisationer och religiösa samfund

8 Ekonomi Alla verksamheter kostar pengar, men pengarna kan komma från många olika källor. Vissa verksamheter har som syfte att gå med vinst, andra inte. Några finansieras helt eller delvis med skattemedel, andra genom avgifter och försäljning av varor och tjänster. Offentliga medel Med offentliga medel menas sådana pengar som tillhör staten, kommunen eller landstinget. En stor del av kommunens pengar kommer från kommunal inkomstskatt, en skatt som kommunens invånare betalar för att få använda sig av dess tjänster. Utöver detta så tar kommunen och landstingen också ut avgifter för flera av sina tjänster som exempelvis barnomsorg, sophämtning och vård. Staten får in cirka 90 procent av sina tillgångar genom skatter. Till dessa hör exempelvis statlig inkomstskatt, som betalas av företag och personer som tjänar över en viss summa pengar per år. En stor del av statskassan kommer också ifrån momsen, alltså den mervärdesskatt vi betalar på de varor och tjänster vi köper. Momsen för de flesta varor och tjänster är 25 procent. Det finns också ett antal andra skatter, såsom alkoholskatt, tobaksskatt, vinstskatt, fastighetsskatt och miljöskatt som betalas av vissa grupper i samhället. Ibland skaffar staten inkomster genom att sälja ut aktier, offentlig mark, byggnader eller maskiner. Vidare kan en stat tjäna pengar genom att investera i värdepapper utomlands och genom återbetalningar på skulder som andra länder tagit. Fördelning av offentliga medel Offentliga medel kan nå verksamheter på olika sätt. Sådana verksamheter som drivs av kommunen får sina pengar direkt därifrån. Verksamheter som drivs på entreprenad av företag får också sina pengar direkt från kommunen. Privata vårdgivare som utför vård på uppdrag av landstinget får betalt av landstinget per patient. Det finns också ett antal statliga myndigheter som delar ut pengar till olika organisationer. Till exempel ansvarar Statens kulturråd för att dela ut statligt stöd till olika kulturella verksamheter. Folkbildningsrådet delar ut pengar till studieverksamheter och Ungdomsstyrelsen delar ut ekonomiskt stöd till olika typer av ungdomsverksamheter. En del pengar delas ut automatiskt, andra måste sökas. Många föreningar finansierar stora delar av sin verksamhet genom kommunala föreningsbidragbidrag. Kommunerna har ofta olika typer av bidrag för föreningar och andra arrangörer av aktiviteter och evenemang. EU-medel Till våra offentliga medel hör också en del av EU.s tillgångar, eftersom Sverige varje år betalar en stor summa pengar för att få vara medlemmar i EU. En del av dessa pengar kommer tillbaka till Sverige i form av bidrag av olika slag. Det är idag ganska många företag, föreningar och andra organisationer som söker projektbidrag och andra typer av bidrag från EU

9 Budget När man driver en verksamhet finns det ett antal ekonomiska aktiviteter som man måste ägna sig åt. En av dessa är att göra en budget för verksamheten, dvs att planera hur mycket pengar man kommer att spendera på verksamhetens olika delar. Om man inte har någon budget så vet man inte hur länge pengarna kommer att räcka. I en kommun blir varje förvaltning tilldelad en viss summa pengar per år. Det är sedan upp till förvaltningens nämnd, exempelvis Kultur- och fritidsnämnden, att göra upp en årsbudget för hur pengarna ska användas under året. Då får man bland annat räkna med kostnader för hyra av lokaler, personalkostnader, utrustning och inköp av tjänster. I en förening eller ett företag fungerar det på samma sätt man räknar på vad man har för inkomster och gör sedan en budget över sina utgifter. Sedan är det naturligtvis viktigt att hålla sig till budgeten under årets gång. Ekonomisk vinst Verksamheter som drivs som privata företag finansieras med företagets egna tillgångar. Ett nystartat företag behöver ofta ekonomisk hjälp i form av lån. Företagsägarna kan också placera sina privata pengar i verksamheten. Efter hand är tanken naturligtvis att verksamheten ska betala sig själv och dessutom skapa ekonomisk vinst som företagsägarna kan ta ut i form av lön. Fonder och stiftelser I Sverige finns ett stort antal fonder och stiftelser vars syfte det är att förvalta pengar för särskilda ändamål. Det kan t.ex. vara att främja mångfalden i en viss kommun, att stödja studieresor eller att bidra till att öka idrottandet bland ungdomar. De pengar som finns i fonder och stiftelser fördelas ofta i form av stipendier. Stipendier är en typ av ekonomiskt stöd som ska användas till en viss aktivitet, t.ex. resor, studier eller forskning. Det finns tusentals olika stipendier som kan sökas av föreningar, företag och privatpersoner. Redovisning En annan viktig ekonomisk uppgift är redovisning av verksamhetens ekonomi. Det innebär bland annat att man bokför alla intäkter och alla kostnader löpande under året. Det är viktigt allt alla transaktioner bokförs och att de kan styrkas med verifikationer. Företag är skyldiga att spara alla verifikationer i 10 år. Sedan gör man ett årsbokslut eller en årsredovisning för att se allt går jämnt ut och att man har betalat rätt skatt och moms. I deklarationen redovisar man sedan verksamhetens ekonomi för Skattemyndigheten, som avgör om man skött sin redovisning och skatteinbetalning korrekt. diskutera fundera på 1. Tycker du det är bra att betala mycket skatt och i gengäld få mycket samhällsservice (skola, vård, omsorg mm) eller är det bättre om människor själva får bestämma hur de spenderar sin lön? Varför? bokföring att föra anteckningar över alla inkommande och utgående transaktioner transaktion affärsavtal, t.ex. betalning för vara eller tjänst verifikation kvitto på en genomförd transaktion 16 17

10 Verksamheter inom fritid och friskvård Fritids- och friskvårdsområdet är stort och brett med ett enormt utbud av olika verksamheter. Här finns allt ifrån idrottsföreningar och muséer till restauranger och naprapatmottagningar. På följande sidor går vi igenom några av de största verksamheterna och hur de vanligtvis drivs och finansieras. Fritidsgårdar Fritidsgårdar är traditionellt sett en kommunal inrättning. De drivs då av kommunens fritidsförvaltning (eller kultur- och fritidsförvaltning) och finansieras med kommunala medel. Personerna som arbetar där, ofta fritidsledare, fritidsassistenter eller fritidskonsulenter, är anställda av fritidsförvaltningen. Verksamheten kan hållas i kommunens egna lokaler eller hyras av någon annan fastighetsägare. Det händer också att kommunen lägger ut verksamheten på entreprenad och betalar ett företag eller en förening för att driva den. Ibland kan föreningar på eget initiativ starta fritidsgård och får då ofta ekonomiskt stöd av kommunen. fritidsgård Idrott och motion Organiserade verksamheter inom idrott och motion kan drivas och finansieras på olika sätt. Idrottsföreningar är föreningar som driver idrottsverksamhet på ideell grund. Föreningarna planerar och driver vertksamheten själv, men samarbetar ofta med kommunen kring skötsel av anläggningar och utrustning. De flesta idrottsföreningar är knutna till Riksidrottsförbundet. Idrottsföreningar finansieras bland annat genom medlems- och träningsavgifter, försäljning och evenemang, statligt stöd som fördelas av Riksidrottsförbundet samt kommunernas föreningsbidrag. Det finns också föreningar som ägnar sig åt motion, men som inte hamnar i idrottskategorin. Hit hör bland annat en del motionsföreningar och friluftsföreningar. Dessa är också berättigade till bidrag från stat eller kommun. Friluftsfrämjandet är en ideell riksorganisation med lokalavdelningar som arrangerar olika typer av friluftsaktiviteter. Inom den kommersiella sektorn finns det ett stort antal gym och fitnesscenter som lockar besökare från många samhällsgrupper. De kan antingen vara helt fristående företag eller tillhöra en större nationell eller internationell kedja. Kommersiella gym får i stort sett alla sina intäkter genom medlemsavgifter, träningsavgifter och försäljning av utrustning. Eftersom motion är en av de viktigaste faktorerna för god hälsa är det också något som prioriteras och uppmuntras av stat, kommun och landsting. Det innebär att man satsar en hel del pengar på detta område. Motion hör naturligtvis också till friskvårdsområdet och kan därför arrangeras av friskvårdsföretag och friskvårdskonsulenter som arbetar på uppdrag av kommun eller landsting eller som är anställda inom företagshälsovården. Det kan då handla om att ge tips och råd, att lägga upp träningsprogram, att ordna personalgympa eller att arrangera andra typer av motionsaktiviteter

11 Föreningsliv Utöver idrotts- och motionsföreningarna så finns det ett stort antal andra ideella föreningar som arrangerar fritidsverksamheter för människor med olika intressen, hobbies och ideologier. Föreningarna drivs av medlemmarna själva genom styrelsen och är ofta knutna till en riksorganisation Kursverksamhet En annan typ av fritidsverksamhet som en del människor ägnar sig åt är kursverksamhet. Det finns kurser inom alla möjliga olika områden från salsadans, keramik och matlagning till språk, ekonomi och webbdesign. De flesta kurser arrangeras av Sveriges tio stora studieförbund, men de kan också drivas i en förenings eller ett företags regi. Flera av studieförbunden har sina rötter i folkrörelser. De är ideella organisationer eller stiftelser som finansieras dels genom deltagaravgifter, dels genom statliga bidrag från Folkbildningsrådet. De stora studieförbunden i Sverige är: ABF Arbetarnas Bildningsförbund Bilda Studieförbundet Bilda FU Folkuniversitetet Ibn Rushd Studieförbund Kulturens Bildningsverksamhet Medborgarskolan NBV Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet Sensus Studieförbund Sfr Studiefrämjandet SV Studieförbundet Vuxenskolan Kulturinrättningar Fritid och kultur är områden som går in i varandra och som därför också ofta behandlas tillsammans inom politiken. Det är ju väldigt många människor som ägnar sig åt kultur på fritiden. Kultur är ett väldigt brett begrepp, men när man talar om kultur inom fritidspolitiken så handlar det framför allt om verksamheter som bibliotek, muséer, teatrar, konserthus och kulturhus där man bedriver olika kulturella verksamheter. Den här typen av kulturinrättningar drivs vanligtvis av staten eller kommunen. Kulturpersonal, såväl bibliotekarier som stadsteaters skådespelare är anställda av kommunen och verksamheter finansieras till stor del med offentliga medel. Självständiga teatergrupper drivs ofta som föreningar och är helt beroende av statliga kulturbidrag. Biografer är däremot ofta privatägda. Biblioteket är en kulturinrättning som vi tar för givet 20 21

12 Nöjeslokaler Nöjeslokaler som kaféer, restauranger, pubar, nattklubbar och diskotek är så gott som alltid privatägda. Många är självständiga företag, men det finns också en del som drivs som franchise-företag. En ägare till ett franchise-företag betalar en större kedja för att få ta del av ett koncept, ett varumärke eller en produkt och driva sin verksamhet under kedjans namn. Exempel på franchise-företag är McDonalds, Subway, Starbuck s och Pitcher s Pub. Turism Turism är ett brett område med många olika typer av verksamheter. Turister kan lockas av kommunens simhallar, föreningarnas vandringsleder och alla de rese- och turistverksamheter som anordnas av privata företag inom turistbranschen. Turism är bra för ett lands välfärd det ger inte bara inkomster i form av försäljning av varor och tjänster, utan arbetstillfällen som ökar sysselsättningen bland invånarna. Därför är staten och kommunerna ofta med och stödjer turistnäringen. Ibland kan företag söka ekonomiskt stöd från kommunen, staten eller EU för att genomföra projket som syftar till att öka turismen. Det förekommer också en hel del samverkan kring turism mellan den offentliga och den privata sektorn. Badverksamhet Bad- och simverksamheten har en stark tradition i det sjörika Sverige. Så gott som alla barn lär sig simma och de lokala simhallarna har en viktig funktion för många invånares fritid och friskvård. De allra flesta svenska kommuner har en eller flera egna simhallar. Av dessa ägs den stora merparten av kommunens fritidsförvaltning, medan ett mindre antal ägs av kommunala bolag. De kommunala simhallarna drivs vanligtvis av kommunen själv, men ligger ibland ute på entreprenad. Det finns också några helt privatägda simhallar och badhus som drivs som privata företag, men som också får ekonomiskt stöd från kommunen. Hälsorådgivning Hälsa och friskvård är en växande marknad med många aktörer, både inom den offentliga som i den privata sektorn. Hälsocoacher, friskvårdskonsulenter, kostrådgivare och privata tränare arbetar med rådgivning och vägledning inom kost, motion, stress, rökning, alkohol, avslappning och andra friskvårdsområden. Eftersom det här är en relativt ny yrkesgrupp finns det inte alltid tydliga yrkesbeskrivningar och inte heller några självklara anställnings- eller driftsformer. En del hälsocoacher är timanställda på gym, andra har fast anställning i kommunen, några arbetar privat på uppdrag av kommunen och andra har sin egen affärsrörelse. Friskvårdande behandling Exempel på friskvårdande behandling är sjukgymnastik, massage, vattengymnastik, fotvård, rökavvänjning, mental träning och olika typer av alternativa behandlingar som akupunktur, floating och naprapati. Precis som med hälsorådgivning så kan friskvårdsbehandling utföras i många olika former. Några är anställda av kommunen eller inom företagshälsovården. Många driver egen firma och skaffar sina egna kunder andra får uppdrag av kommun eller företag. diskutera fundera på 1. Vad gör du helst för att hålla dig i form idrottar i förening, går på gym eller motionerar på egen hand? Varför? 2. Har du någonsin gått på en kurs? I så fall vad? 3. Skulle du vilja gå på en kurs? I så fall vad och varför? 4. Skulle du helst vilja ha en anställning eller vill du hellre driva ett eget företag? Varför? 22 23

13 Sammanfattning instuderingsfrågor Drift handlar om hur en verksamhet sköts praktiskt. Det kan t.ex. vara skötsel av lokaler och anläggningar, anställning och administration av personal, planering och organisering av verksamhetens innehåll och inköp/ underhåll av utrustning och material. Fritids- och friskvårdsverksamheter kan drivas antingen i den offentliga sektorn, den privata ideella sektorn eller den privata kommersiella sektorn. När man pratar om en verksamhets driftsform så handlar det om hur en verksamhet är organiserad och hur den styrs. Exempel på driftsformer är kommunal regi, kommunal driftsentreprenad, bolag, enskild firma, ekonomisk förening och ideell förening. Fritids- och friskvårdsverksamheter kan finansieras på olika sätt. Några finansierar sig själva, medan andra helt eller delvis finansieras av offentliga medel. Offentliga medel är sådana pengar som tillhör staten och samhället. Största delen av våra offentliga medel kommer från skatter. Ekonomi är en viktig del av verksamheten. Man måste bl.a. göra en budget för att veta hur mycket pengar man kan lägga på olika saker under året. man måste också redovisa verksamhetens ekonomi genom bokföring, bokslut och deklaration. Det finns ett mycket stort antal olika typer av fritids- och friskvårdsverksamheter. Några av dem är fritidsgårdar, idrott och motion, föreningsliv, kursverksamhet, kultur, turism, badverksamhet, hälsorådgivning och friskvårdande behandling. Många av dessa kan drivas och finansieras på olika sätt av kommunen, föreningslivet, privat eller i samverkan mellan de olika sektorerna. 1. Ge exempel på fritidsverksamheter som drivs i den offentliga sektorn. 2. Ge exempel på fritidsverksamheter som drivs i den privata ideella sektorn. 3. Ge exempel på fritidsverksamheter som drivs i den kommersiella sektorn. 4. Vad innebär det att kommunen lägger ut en verksamhet på entreprenad? 5. Vad är en upphandling och hur går den till? 6. Vilka är de fyra viktigaste bolagsformerna? 7. Vad innebär juridisk person? 8. Vad kan det finnas för risker med att driva en enskild firma? 9. Vilka är skillnaderna mellan en ekonomisk och en ideell förening? 10. Varifrån kommer våra offentliga medel? 11. Vad är syftet med fonder och stiftelser? 12. Varför är det viktigt att göra en budget? 13. Vad innebär ekonomisk redovisning? uppgifter 1. Arbeta i grupp. Varje grupp ska välja en fritids- eller friskvårdsverksamhet i närsamhället och ta reda på vad man har för driftsform, organisation och finansiering. Gör gärna ett studiebesök där ni intervjuar ledning eller administration. Redovisa för resten av klassen. 2. Arbeta i par eller grupp och gör ett fördjupningsarbete om ett studieförbund. Ta reda på vilken ideologi den bygger på, hur den drivs och finansieras, vad den har för syfte och mål, hur många deltagare man har, var man finns geografiskt och vad man har för utbud. Redovisa för resten av klassen

14 Jag har en jättebra affärsidé! utbrister Farida plötsligt där hon sitter och fikar med sina kompisar efter ett svettigt spinningpass på gymmet. Vadå? undrar Sandra. Vi skulle kunna passa barn åt folk som vill träna. Här alltså! I gymmets lokaler! Vad fick du den knäppa idén från? Det är väl ingen som behöver det? invänder Adriana. Om en går till gymmet så kan den andre stanna hemma och passa barnen. Farida pekar på en ung mamma med ett litet barn i knät. Kolla där! Det finns massor av ensamstående mammor som aldrig kan gå till gymmet. Eller så jobbar deras gubbar sent. Eller så kanske mamman och pappan vill träna båda två medan någon annan passar barnet, inflikar Sandra och sippar på sin smoothie. Just det! viskar Farida exalterad. Det är en skitbra idé. Och vi som går på Barnoch fritidsprogrammet har ju kunskaper och träning. Adriana ser fortfarande skeptisk ut. Men var skulle man passa barnen? Och vad ska man göra med dem? Det funkar ju inte med bebisar som skriker hela tiden. Gymmet har säkert ett litet rum vi kan använda. Det är ju skitbra för dem också. De får ju fler kunder om det finns barnpassning på stället, eller hur? Hmm, kanske. Men vad ska man ta betalt då? Folk betalar ju redan ganska mycket för träningen... Äsch, folk här har massor av pengar. De kan betala vad som helst för att bli av med ungarna en timme, fnissar Sandra. Och så kan man ju ha specialpris för ensamma mammor. Gud, vilken smart idé! 2. Idé, mål och planering Det här kapitlet handlar om de idéer och mål som ligger bakom fritids- och friskvårdsverksamheter samt hur man planerar deras innehåll. I detta kapitel får du lära dig om: Affärs- och verksamhetsidéer Mål Planering diskutera fundera på 1. Har du någonsin haft en affärsidé? I så fall vad? 2. Tycker du det verkar kul att driva en egen verksamhet? Varför/varför inte? 3. Finns det några fritids- eller friskvårdsverksamheter där skulle kunna tänka dig att arbeta? 4. Vad tror du om Faridas idé? Varför? Punkt 2 i kursens centrala innehåll: Affärsidéer, verksamhetsidéer, mål och planering av verksamheter 26 27

15 Affärs- och verksamhetsidéer Bakom alla företag, föreningar, organisationer och verksamheter finns en idé. Det är en tanke om varför man startat verksamheten och vad den ska fylla för funktion. Det är ganska lätt att komma på lösa idéer om hur man skulle kunna tjäna pengar eller ägna sig åt något samhällsnyttigt. Den svåra biten är att strukturera sin idé och göra den realistisk och hållbar. Att formulera en idé Det kan som sagt vara lätt att komma på en idé, men svårare att formulera den. Det är viktigt att ha en välformulerad idé, i synnerhet om man behöver ta banklån för att genomföra den, om man ska söka bidrag eller om man letar efter samarbetspartners. När man formulerar en idé, vare sig det är för att starta ett eget företag eller för att skapa en gemensam tanke bakom en verksamhet, så är det bra att ha med följande punkter: Vilka behov är det man ska tillgodose? Hur ska man tillgodose dem? Vilken är målgruppen? Undrar om det finns någon granne som behöver hjälp med gräsklippningen? Så börjar det Många idéer kommer när man själv saknar en produkt eller en tjänst som man skulle vilja använda. Det kan också vara så att man upptäcker ett behov i omgivningen som inte verkar vara tillgodosett, t.ex. barnpassning på gymmet. Vissa människor är experter på att hitta ouppfyllda behov och skapa affärsidéer utifrån dessa. De kan sedan formulera och strukturera idéerna och sälja dem vidare till människor som vill starta eget, men som inte kan komma på några egna idéer. Vilken affärsidé att sälja affärsidéer! I vilket fall som helst så börjar de flesta idéer med att det finns ett behov. Det är svårt att skapa nya behov hos människor, så det är alltid bäst att utgå ifrån de som faktiskt finns. Affärsidéer Affärsidén är grunden i ett företag den berättar vad det är man gör och varför. I affärsidén kan punkterna ovan sammanfattas i några meningar. Här är några exempel på affärsidéer: Eniro Eniros affärsidé är att sammankoppla människor med människor och köpare med säljare genom en bred, unik, relevant och kvalitativ databas. IKEA På IKEA är vår vision att skapa en bättre vardag för de många små människorna. Vår affärsidé går ut på att erbjuda ett brett sortiment av form- och funktionsinriktade heminredningsartiklar till så låga priser att så många som möjligt ska ha råd att köpa dem. SATS SATS mission är att få fler att träna regelbundet. SATS vision är att förbättra människors vardag genom att vara en pådrivare för bättre hälsa och välbefinnande. SATS ska äga och driva lönsamma träningscenter, vilket är vår affärsidé

16 Affärsplan Andra steget i skapandet av ett företag är att skriva en affärsplan. Om affärsidén är en välformulerad tanke om vad verksamheten går ut på, så är affärsplanen en redovisning av hur den ska fungera. Det är affärsplanen som ska övertyga finansiärer och samarbetspartners om att affärsidén är realistisk och hållbar. En affärsplan är flera sidor lång och innehåller följande rubriker: Affärsidé. Vad ska man sälja, till vem och varför? Vad är det som gör att kunderna kommer att välja dig? Marknad. Hur ser marknaden ut idag? Hur ska du nå dina kunder? Hur ska du marknadföra dig? Vad ska du ha för priser och hur ser priserna ut på marknaden i övrigt? Hur ska du sälja produkter/tjänster? Konkurrenter. Vilka är dina viktigaste konkurrenter och vad kan du lära av dem? Vilka styrkor och svagheter har dina konkurrenter? Hur kommer de att reagera när du sätter igång? Lokal/utrustning. Vad behöver du för lokal och i vilket läge? Vilken hyra har du råd med? Vilken utrustning behövs och vad kostar den? Inköp. Var ska du göra dina inköp? Hur stort lager behöver du om du handlar med varor? Ekonomisk information. Innehåller resultatbudget (bedömning av företagets intäkter och kostnader under ett år) och likviditetsbudget (plan för penningflödet under olika perioder). Hur ska verksamheten finansieras vid uppstart? Personliga kvalifikationer. Vad har du för utbildning och kunskaper om branschen? Vad har du för erfarenhet? Har du något kontaktnät som du kan använda dig av? Hot och möjligheter. Vilka är riskera och hur kan du göra dem mindre? Vad har du för mål med verksamheten, nu och i framtiden? Mål Att sätta upp mål handlar om att veta vad man strävar efter och vad man vill uppnå. Det är någonting vi alla gör, mer eller mindre medvetet. Mål kan vara vaga tankar ( Jag ska bli snällare mot min lillebror ) eller detaljerade och genomtänkta formuleringar ( Under december månad ska vi sälja minst 2500 par skor ). Varför mål? Om man inte har några mål så är det svårt att veta vart man är på väg. Om man inte vet vart man är på väg vet man inte heller vad man ska göra. Företag, föreningar och andra organisationer brukar alltid ha formulerat mål för verksamheten. Först används målen när man planerar verksamheten vilket innehåll ska verksamheten ha och hur arbetar man bäst för att kunna nå målen? Sedan används de igen när man ska utvärdera verksamheten hur väl har man uppnått målen och vilka förändringar bör man genomföra? Vilken väg ska jag välja? Det beror på vart du ska

17 Hur sätter man mål När man sätter upp mål för en verksamhet är det några saker man bör tänka på. Först och främst ska målen ligga på en bra nivå. De får gärna utmana så att verksamheten utvecklas. Samtidigt är det viktigt att de är realistiska. Mål som är svåra eller omöjliga att uppnå kan bromsa motivationen istället för att höja den. Det är också viktigt att målen är mätbara. För att kunna utvärdera en verksamhet eller en aktivitet måste man alltså kunna veta om man uppnått målen eller inte. Jämför själv följande exempel: I år ska vi skaffa massor av nya kunder I år ska vi skaffa minst 150 nya kunder Det första målet är nästan omöjligt att utvärdera massor kan betyda allt ifrån tio till flera miljoner. Det andra exemplet är tydligt och mätbart man vet om man uppnått målet. Här är några exempel på målformuleringar: H&M H&M:s tillväxtmål är att öka antalet butiker med procent per år, men också öka försäljningen i jämförbara enheter. Tillväxten, som finansieras helt med egna medel, ska ske med kvalitet och med fortsatt hög lönsamhet. Delmål Ibland ligger de uppsatta målen väldigt långt fram i tiden, vilket kan göra att de känns svåra att nå. Fem eller sex års studier kan kännas som en evighet för den som precis påbörjat en utbildning till lärare eller jurist och att gå ner femtio kilo i vikt kan tyckas omöjligt för den som bestämt sig för att skaffa smalare matvanor. Då är det bra att sätta upp delmål längs vägen. Även inom en organisation kan det underlätta att sätta upp delmål för verksamheter. Inget företag kan räkna med att ha full försäljning redan från början det tar lång tid och massor av marknadsföring att nå kunderna och vinna deras förtroende. Man brukar säga att det tar tre år innan ett nystartat företag hittat sin plats på marknaden. Därför är det bra att sätta upp delmål för kunder och försäljning, t.ex. att man ska ha ett visst antal kunder vid årets slut eller att man ska ha sålt ett visst antal produkter efter 6, 12 och 18 månader. Ideella organisationer behöver också tid för att att etablera sig. För att kunna värva nya medlemmar måste man berätta att man finns och övertyga människor om att det är en bra idé att vara med. Om man sätter upp delmål för hur många medlemmar man ska ha värvat vid olika tidpunkter så blir det lättare att planera organisationens utveckling. Kinna IF 1. Att ha ett starkt seniorlag - gärna division Att ha en omfattande ungdomsverksamhet med hög kvalité på alla ledare. Pingstkyrkan i Norrtälje Vårt mål är att göra Jesus känd, trodd, älskad och efterföljd i staden och i världen. Arla Vi ska skapa det bästa mejerietföretaget för 250 miljoner konsumenter i Nordeuropa, och vi vill utöka våra kärnmarknader till att även omfatta Tyskland

18 Målstyrning Målstyrning är en term som ofta används i organisationsvärlden. Målstyrning innebär att målen får styra verksamhetens innehåll, istället för att man styr innehållet direkt. I praktiken kan det innebära att en arbetsgivare säger till en anställd att den ska uppnå vissa mål, men att den anställde själv får bestämma hur den ska nå målet. Det är samma system som används i den svenska skolan eleverna ska uppnå vissa mål, men det är upp till lärare och elever att besluta hur målen ska nås. I många andra länder har man istället en mycket detaljstyrd läroplan med utförlig information om utbildningens innehåll och utformning. Idag är det mycket vanligt att använda sig av målstyrning inom olika typer av organistaioner, framför allt i den offentliga sektorn. Syftet är bland annat att öka inflytandet för alla i organisationen, att minska detaljstyrningen uppifrån och att ta tillvara de expertkunskaper som finns längst ner i organisationen. Exempelvis så vet kanske gyminstruktören bättre än gymmets ägare vilken träningsnivå och vilken musik som passar bäst i seniorgympan. Därför överlåter gymägaren ansvaret för detaljplaneringen på instruktören. Planering När man driver en verksamhet måste man planera vilka aktiviteter den ska innehålla och hur de ska genomföras. När du själv går på fotbollsträning, ett workoutpass eller en guidad tur runt en sevärdhet så förväntar du dig att ledarna vet vad de ska göra. Du förväntar dig att det ska finnas lokal, utrustning och välplanerade aktiviteter. Planering är A och O för en lyckad verksamhet. diskutera fundera på 1. Vilken typ av verksamhet skulle du passa bäst att arbeta inom, med tanke på dina speciella kunskaper, erfarenheter eller egenskaper? 2. Brukar du sätta upp mål för dig själv, exempelvis när det gäller skolarbete eller träning? Ge exempel. 3. Är det bra att ha en målstyrd skola? Varför/varför inte? Planering på organisationsnivå Planering görs på olika nivåer inom en verksamhet. Först måste ledningen göra en översiktlig planering för hela organisationen. En sådan planering kan exempelvis innehålla: Ekonomisk planering/budget vilka resurser har man och hur ska de fördelas? Tidsplanering/schemaläggning när ska man utöva de aktiviteter som erbjuds? Lokaler och utrustning var ska verskamheten genomföras och vilken utrustning behövs? Personalplanering hur många personal behövs och vilka arbetsuppgifter ska de ha? 34 35

19 Ekonomisk planering Den ekonomisk planeringen handlar om att göra en beräkning av verksamhetens intäkter och utgifter. Om man startar ett nytt företag kan man naturligtvis aldrig i förväg veta hur många kunder man kommer att ha och hur många varor eller tjänster man kommer att sälja. Ändå måste man försöka göra en realistisk bedömning och räkna på hur mycker pengar man kommer att få in. Man måste också göra en beräkning av vilka kostnader verksamheten kommer att ha. Man brukar dela upp dessa i fasta och rörliga kostnader. Fasta kostnader är samma hela tiden, oberoende av hur många kunder eller hur stor försäljning man har. Det gäller t.ex. lokalhyra, avbetalning på lån, företagsförsäkring etc. Rörliga kostnader är sådana som varierar beroende på antal kunder och försäljningsstorlek. Hit kan man t.ex. räkna inköp av varor för försäljning, timanställd personal och kanske vattenkostnad om vattenförbrukningen ökar vid ett ökat antal kunder. Tidsplanering Om man inte planerar när saker och ting ska göras så är sannolikheten stor att de inte görs alls. Därför är det viktigt att göra en tidsplanering. Hur en tidsplanering ser ut och vad den innehåller varierar naturligtvis mycket mellan olika typer av verksamheter. En grovplanering anger i stora drag när olika aktiviteter kommer att ske under året. En handbollsklubb kan till exempel göra en grovplanering som innehåller tidpunkter för: Säsongens början och slut samt sommar- och juluppehåll. När olika cuper och matcher ska äga rum. Eventuella marknader och andra evenemang. Eventuell lägerverksamhet. Vidare behöver man inom många fritidsverksamheter göra någon typ av finplanering eller schemaläggning. På ett gym kan det handla om vilka pass som ska ligga på vilka tider. I en simhall måste man planera vid vilka tider man ska förlägga vattengymnastik, babysim och öppen badverksamhet. Biblioteket ska planera in sagostunder och läscirklar, medan nattklubben beslutar om temakvällar och serveringstider. De rörliga kostnaderna ökar när är många maskiner är igång och drar el. Lokaler De allra flesta fritidsverksamheter bedrivs i en lokal eller anläggning. Den som driver verksamheter kan antingen äga eller hyra lokalen. Många ideella föreningar hyr eller lånar en lokal av kommunen eller av ett företag, men i vissa fall är det föreningen själv som äger lokalen. Även privata företag som gym kan hyra sina lokaler av kommunen eller andra fastighetsägare. I vilket fall som helst så är det viktigt att planera var man ska bedriva verksamheten. Man måste ha tillräckligt stora lokaler för att få plats med sina deltagare och tillräckligt med rum för att husera de olika aktiviteterna, om man har flera. De ska också vara anpassade för verksamheten och godtagbara ur säkerhetssynpunkt

20 Utrustning Många fritids- och friskvårdsaktiviteter kräver någon typ av utrustning. På fritidsgården behöver man kanske biljardbord, datorer och musikanläggningar. I innebandyklubben behöver man mål, klubbor och bollar. På massagemottagningen behöver man massagebänkar och handdukar och i bowlinghallen måste det finnas bowlingbanor, klot och käglor. En del av verksamhetsplaneringen handlar därför om utrustningen, Vad har man redan? Vad behöver man komplettera med? Hur mycket toalettpapper och massageolja förbrukar man på ett år och var och när ska det inhandlas? Den utrustning som används i en verksamhet delas ofta in i inventarier och förbrukningsartiklar. Inventarier är sådan utrustning som man köper en gång och sedan använder under många år, t.ex. en löpmaskin på ett gym. Förbrukningsartiklar är sådant material som förbrukas och som man ständigt måste fylla på, t.ex. tvål, färg och pysselmaterial, servetter och matvaror. Personal Föreningar är till stor del är beroende av frivilligpersonal som arbetar utan att få betalt. I Sverige finns det t.ex. cirka personer som arbetar ideellt inom idrottsrörelsen, antingen som tränare/ funktionärer eller inom administrationen. För föreningarna handlar det därför om att se över vad man har för personalbehov och sedan arbeta mer eller mindre hårt för att rekrytera. Eftersom företag drivs med vinstintresse så måste de också betala för sin arbetskraft. Personalfrågan blir därför väldigt mycket en kostnadsfråga. Man måste se över vad man kommer att ha för behov av personal och hur mycket pengar man har råd att lägga på löner. En annan fråga man måste ta ställning till är om man ska göra fastanställningar eller om man ska ha timanställd personal. I den offentliga sektorn är det ofta kommunen som är arbetsgivare när det gäller fritidsverksamheter. Kommunen anställer bland annat fritidsledare, fritidskonsulenter, simhallspersonal, bibliotekarier och museipersonal. Planering av verksamhetens innehåll Det är alltså viktigt att planera för allt det praktiska i verksamheten, som pengar, tid, lokaler, utrustning och personal. Men ännu viktigare är kanske ändå att planera verksamhetens innehåll. Det är ingen idé att ha en fin lokal om man inte har någon aktivitet att fylla den med. Utan aktiviteter kommer ju inga deltagare, och utan deltagare blir det ingen verksamhet. När man planerar verksamhetens innehåll kan man ställa följande frågor: Vad ska vi göra? Hur ska vi göra det? För vem ska vi göra det? När man svarar på frågorna är det väldigt bra att ha en del kunskaper och erfarenheter i ryggen. Om man har har kunskap och erfarenhet så ser man snabbt var som är realistiskt och vad som är orealistiskt. Man vet vilka aktiviteter som passar för målgruppen och man vet hur de bäst kan utföras. diskutera fundera på 1. Är du bra eller dålig på att planera? På vilket sätt? 2. Hur viktigt är det för dig att planera din vardag? Varför/varför inte? 3. Är du bra på att hushålla med pengar? Brukar du t.ex. ha pengar över vid månadens slut? 4. Varför tror du att så många människor ställer upp och arbetar ideellt i föreningar utan att få betalt? 5. Skulle du kunna tänka dig att arbeta ideellt i en förening? Varför/varför inte? 6. Hur ska man göra för att planera rörliga kostnader? 38 39

AFFÄRSPLAN. En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen.

AFFÄRSPLAN. En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen. AFFÄRSPLAN En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Jag/vi och idén 2 Företagsägare och affärsidé 3

Läs mer

ABC Ekonomiska termer

ABC Ekonomiska termer Ekonomiska begrepp I den ekonomiska redovisningen finns det ett antal termer som är viktiga att känna till som egen företagare. Drivhuset hjälper dig att reda ut begreppen på de allra vanligaste och beskriver

Läs mer

AFFÄRSPLAN. Namn. Företag. Adress. Telefon. E-post. Hemsida. Affärsplan. Sara Isaksson Pär Olofsson 2010.08.24

AFFÄRSPLAN. Namn. Företag. Adress. Telefon. E-post. Hemsida. Affärsplan. Sara Isaksson Pär Olofsson 2010.08.24 Namn Företag AFFÄRSPLAN Adress Telefon E-post Hemsida Affärsplan 2010.08.24 1 Sara Isaksson Pär Olofsson Innehåll AFFÄRSIDÉ 3 VISION, MÅL OCH STRATEGI 5 VERKSAMHET 7 KUND 8 KONKURRENTER 9 MARKNADSFÖRING

Läs mer

Gissa mitt ord. OrdAF. Vad är det som är rött med svarta prickar? Gåtor av Inga Magnell Illustrationer av Pia Niemi

Gissa mitt ord. OrdAF. Vad är det som är rött med svarta prickar? Gåtor av Inga Magnell Illustrationer av Pia Niemi Gissa mitt ord Gåtor av Inga Magnell Illustrationer av Pia Niemi Vad är det som är rött med svarta prickar? OrdAF Gissa mitt ord Gåtor av Inga Magnell Illustrationer av Pia Niemi OrdAF AB Postadress: Domherrevägen

Läs mer

Enskild firma. Allmänt

Enskild firma. Allmänt Enskild firma 1/4 Allmänt Väljer du att driva företaget som en enskild firma är det viktigt att veta att du själv ansvarar för allt du gör i företagets namn, t.ex. att avtal hålls och skulder betalas.

Läs mer

Att starta företag. Innan du startar. Affärsidé 2011-09-07. Idé Pepp Talang. Vad? Varför? Hur?

Att starta företag. Innan du startar. Affärsidé 2011-09-07. Idé Pepp Talang. Vad? Varför? Hur? Att starta företag Idé Pepp Talang Innan du startar Vad? Varför? Hur? Affärsidé Enkel och kort Fördel om den är ny Behöver utvecklas med tiden Exempel på affärsidé: Att med ansvar och bästa service sälja

Läs mer

Entrécoop - Din guide till ekonomisk förening

Entrécoop - Din guide till ekonomisk förening Entrécoop - Din guide till ekonomisk förening Dalarna, Gävleborg och Värmland i samverkan ... Ekonomisk förening - en företagsform för er? En ekonomisk förening ägs och drivs av minst tre medlemmar. Medlemmar

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer Allmänt om bolagsformer Det är viktigt att välja rätt bolagsform, då den ger ramarna för verksamheten. Innan det är dags att slutgiltigt bestämma sig för vilken bolagsform man skall välja, är det bra att

Läs mer

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan LÄRARHANDLEDNING LEDARSKAP OCH ORGANISATION ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB REDAKTION Anders Wigzell FORMGIVNING Eva Jerkeman PRODUKTION Adam Dahl ILLUSTRATIONER

Läs mer

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Sociala arbetskooperativ inte starta eget - men starta vårat Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Att vara behövd Allas rätt till arbete måste betyda att alla har rätt till arbete - och

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Bilda förening. så funkar det

Bilda förening. så funkar det Bilda förening så funkar det Vad är en förening? En förening kan startas av ett antal personer som har samma intresse och vill göra något tillsammans. En förening är demokratisk. Det betyder att du som

Läs mer

Erbjuda lustfylld och lättillgänglig träning av hög kvalitet. Få så många som möjligt att Träna/motionera

Erbjuda lustfylld och lättillgänglig träning av hög kvalitet. Få så många som möjligt att Träna/motionera Erbjuda lustfylld och lättillgänglig träning av hög kvalitet Få så många som möjligt att Träna/motionera Ett friskare Haninge Vara Haninges bästa träningsanläggning Det finns i Friskis&Svettis att ständigt

Läs mer

Startkapital med finansiering, likviditetsbudget och resultatbudget

Startkapital med finansiering, likviditetsbudget och resultatbudget EKONOMI Startkapital med finansiering, likviditetsbudget och resultatbudget Att göra en budget kan kännas som en ren gissningslek. Det är dock väldigt viktigt att tänka igenom den ekonomiskadelen i sitt

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Lathund för Svenska Celiakiungdomsförbundets regionkassörer

Lathund för Svenska Celiakiungdomsförbundets regionkassörer Lathund för Svenska Celiakiungdomsförbundets regionkassörer Senast uppdaterad: 2015-01- 21 Svenska Celiakiungdomsförbundet Norr Mälarstrand 24 112 20 Stockholm Tel: 08-562 788 07 info@scuf.se www.scuf.se

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Skatter och bokföring Starta-Eget-Kurs SU Innovation 10 april 2013

Skatter och bokföring Starta-Eget-Kurs SU Innovation 10 april 2013 Skatter och bokföring Starta-Eget-Kurs SU Innovation 10 april 2013 Om Kyllenius Kyllenius hjälper företag att få en Effektiv ekonomi Vi hjälper våra kunder med löpande bokföring, deklarationer, löner och

Läs mer

Aktiebolagstjänst. Leif Malmborg. Aktiebolagstjänst www.ab.se leif@ab.se

Aktiebolagstjänst. Leif Malmborg. Aktiebolagstjänst www.ab.se leif@ab.se Leif Malmborg Aktiebolagstjänst www.ab.se leif@ab.se 1 Leif Malmborg Rådgivare Nyföretagarcentrum Personlig rådgivning, vanligtvis måndagskvällar ojämna veckor Allmän rådgivning Val av företagsform Ekonomi

Läs mer

Del 1 Praktikfall. Sven Tullgren och Studentlitteratur Praktikfall 1 5

Del 1 Praktikfall. Sven Tullgren och Studentlitteratur Praktikfall 1 5 1 Del 1 Praktikfall I denna första del av arbetsboken ska du arbeta med redovisning i olika företag. Det finns fem praktikfall av olika omfattning som du kan arbeta med. I det första får du lite tips och

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Claire Llewellyn Jon Stuart

Claire Llewellyn Jon Stuart Claire Llewellyn Jon Stuart Till er där hemma Innan ni läser Samtala om boken. Titta tillsammans på framsidan. Vad ser ni på bilden? Läs titeln och baksidestexten. Låt ditt barn berätta vad boken handlar

Läs mer

Är du ett med din företagsidé?

Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Testa Dig själv 1 Varför vill Du starta företag? 2 Är det rätt tillfälle för dig? 3 Har du lämpliga erfarenheter och kunskaper? DINA SLUTSATSER

Läs mer

Affärsplan för Starta eget

Affärsplan för Starta eget Affärsplan för Starta eget Innan du skickar in affärsplanen måste du vara registrerad i Trygghetsfonden, det vill säga anmäld av din arbetsgivare och din registrering/enskilda ansökan vara insänd till

Läs mer

Verksamhetsplan & Budget

Verksamhetsplan & Budget Verksamhetsplan & Budget 2013 Malmö Idrottsföreningars Samorganisation MISO Idrott åt alla MISO stöder Idrottens värdegrund och dess fyra grundpelare Glädje och gemenskap Demokrati och delaktighet Allas

Läs mer

Bidragsregler i Skara kommun

Bidragsregler i Skara kommun Kultur- och fritidsnämnden Bidragsregler i Skara kommun Skara kommun har ett stort och rikt föreningsliv där kommuninvånarna har möjlighet att hitta just den förening som är anpassad efter individens önskemål

Läs mer

Sveriges största aktör inom nyföretagarrådgivning!

Sveriges största aktör inom nyföretagarrådgivning! Sveriges största aktör inom nyföretagarrådgivning! STIFTELSEN Genomförde 9 343 rådgivningar under 2010 Medverkar till att 2 000 företag startar per år 11 000 klienter i vår databas 65 rådgivare 10 anställda

Läs mer

Välj rätt bolagsform

Välj rätt bolagsform AV ANNIKA ROSELL SMÅFÖRETAGARE Välj rätt bolagsform Vilken bolagsform passar mig bäst? Den frågan måste både gamla och nya företagare ställa sig. Här kan du läsa om för- och nackdelar med olika alternativ.

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Att välja företagsform

Att välja företagsform Att välja företagsform Ett kortseminarium för den som står i begrepp att starta eget Presenterat av Stockholms NyföretagarCentrum och Aktiebolagstjänst 1 Leif Malmborg leif@ab.se www.ab.se 2 Aktiebolagstjänsts

Läs mer

ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1

ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1 ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1 VAD ÄR ETT BOLAG? En (i) sammanslutning av fysiska personer med ett (ii) gemensamt syfte Det gemensamma syftet bestäms i avtal Bolaget kan vara juridisk person med

Läs mer

VI BILDAR FÖRENING. Information från Kultur och Fritid, Nyköpings kommun

VI BILDAR FÖRENING. Information från Kultur och Fritid, Nyköpings kommun VI BILDAR EN FÖRENING Information från Kultur och Fritid, Nyköpings kommun SAMMANSTÄLLNING I KORTHET ÖVER VAD SOM SKALL GÖRAS NÄR EN FÖRENING BILDAS - Inbjud de som är intresserade - Besluta om att bilda

Läs mer

» Industriell ekonomi

» Industriell ekonomi » Industriell ekonomi FÖ2 Starta och driva företag Linköping 2012-10-31 Magnus Moberg FÖ2 Starta och driva företag» Välkommen» Syfte och tidsplan» Annat material http://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/blanketterbros

Läs mer

» Industriell ekonomi

» Industriell ekonomi » Industriell ekonomi FÖ4 Företagandet Norrköping 2013-01-21 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 » Välkommen» Syfte och tidsplan» Annat material FÖ4 Företagandet http://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/blanketterbroschyrer/broschyrer/info/462.4.39f16f103821c58f680007865.html»

Läs mer

Ungdomsstyrelsens kommentarer

Ungdomsstyrelsens kommentarer Ungdomsstyrelsens kommentarer till Förordning (2011:65) om statsbidrag till barnoch ungdomsorganisationer Förordningen utfärdades av Utbildningsdepartementet den 20 januari år 2011. Regeringen har skrivit

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

KOMPANJONSAVTAL. Inledning

KOMPANJONSAVTAL. Inledning Inledning KOMPANJONSAVTAL Ofta ägs och drivs företag av två eller flera personer tillsammans och det är då viktigt att upprätta ett gemensamt kompanjonsavtal som reglerar samarbetet. Kompanjonsavtal är

Läs mer

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Vad menas med civilsamhället? Civilsamhället Föreningar, sällskap och organisationer utanför både offentliga sektorn och marknadssamhället Civilsamhället avgränsas

Läs mer

öreningar Ekonomiska föreningar av Christer Nilsson Publicerad 2010-03-15

öreningar Ekonomiska föreningar av Christer Nilsson Publicerad 2010-03-15 F öreningar av Christer Nilsson Publicerad 2010-03-15 I dagligt tal beskriver vi ofta föreningar som en enhetlig grupp men juridiskt så skiljer man mellan ekonomiska och ideella föreningar. Hur dessa föreningar

Läs mer

Testa och utveckla din företagsidé

Testa och utveckla din företagsidé Testa och utveckla din företagsidé TESTA OCH UTVECKLA DIN FÖRETAGSIDÉ Ännu har du inte bestämt dig för att starta, men du har en tydlig bild av vilken verksamhet du skulle ha i ditt företag om det blev

Läs mer

Avveckla UF-företaget

Avveckla UF-företaget Avveckling Avveckling Avveckla UF-företaget Leverera beställningar Sälja slut på lager Betala leverantörer och andra skulder Få betalt från kunderna för de sista fakturorna Se till att bokföringen är i

Läs mer

Skatter och bokföring Starta Eget-Kurs Innovationskontoret SU 27 maj 2014

Skatter och bokföring Starta Eget-Kurs Innovationskontoret SU 27 maj 2014 Skatter och bokföring Starta Eget-Kurs Innovationskontoret SU 27 maj 2014 Om Kyllenius Kyllenius ger er Effektiv ekonomi Kyllenius hanterar allt som rör företags ekonomi. Vi hjälper våra kunder med allt

Läs mer

MALL FÖR AF F Ä R S P L A N FÖR START AV NÄRINGSVERKSAMHET. Personnummer: (10 siffror) Service Vård och Administration Teknik Integration Bryggan

MALL FÖR AF F Ä R S P L A N FÖR START AV NÄRINGSVERKSAMHET. Personnummer: (10 siffror) Service Vård och Administration Teknik Integration Bryggan MALL FÖR AF F Ä R S P L A N FÖR START AV NÄRINGSVERKSAMHET Namn: Personnummer: (10 siffror) Inskriven på AF kontor: (Välj ett alternativ) Service Vård och Administration Teknik Integration Bryggan *Detta

Läs mer

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd.

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd. Du har en idé och vill komma igång med ditt företag. Frågan är hur du ska finansiera företaget och kunna betala för allt? Här kan du läsa om några olika sätt att finansiera företagsstarten på. Var realistisk

Läs mer

Frågor. o Verksamheten på vårdcentralen/hälsocentralen fortsätter som vanligt tills vidare,

Frågor. o Verksamheten på vårdcentralen/hälsocentralen fortsätter som vanligt tills vidare, Frågor Stänger verksamheten direkt? o Nej, verksamheten fortsätter att drivas vidare som ett konkursbo. Hur länge, det kan vi inte svara på. Konkursförvaltaren bestämmer om han/hon skall försöka att sälja

Läs mer

... ... Produkt & Idé

... ... Produkt & Idé ... Produkt & Idé Företaget styrs av enbart en medlem Tillverkar ljusyktor i marin stil gjorda av glasburkar, rep, snäckor, stenar, dekaler m.m. Glasburkar & snäckor köps från lopptorg om möjligt (ekologiskt

Läs mer

Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar

Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar Din vilja, ditt engagemang och din kompetens är en viktig del av Martin & Serveras framgång. Våra värderingar Den här skriften beskriver Martin

Läs mer

MATTESPANARNA. Lena Zetterqvist

MATTESPANARNA. Lena Zetterqvist MATTESPANARNA Spanarboken ÅR 4 Lena Zetterqvist ISBN 978-91-47-10120-7 2011 Lena Zetterqvist och Liber AB projektledare Mirvi Unge, Maria Österlund redaktör Inger Strömsten omslag Marta Coronel grafisk

Läs mer

Bad & motion för alla

Bad & motion för alla Medley är en tävlingsgren inom simningen där man simmar alla de fyra simsätten. Medleys huvudkontor Dalvägen 14, 169 56 Solna Tel 08-503 82 700, Fax 08-503 82 701 E-post: info@medley.se Samtliga anläggningar

Läs mer

Fritid - idrott - hälsa

Fritid - idrott - hälsa Inledning Fritid - idrott - hälsa Framväxt, etablering & utveckling av Björn Ericson 1 Fritid-idrott-hälsa Bildförteckning Sid nr: 20, Torsångs Hembygdsförenings bildarkiv 24, Torsten Olsson 25, Dalarnas

Läs mer

Information från Skatteverket

Information från Skatteverket Information från Skatteverket Informationsträffar och besök Nyföretagarträffar och andra informationsträffar. Företagsbesök Nyföretagarinformationer Starta företag - Riktar sig till personer som funderar

Läs mer

Stockholms NyföretagarCentrum. Stockholms NyföretagarCentrum är stängt mellan 23/12 och 9/1 Kostnadsfria seminarier Kurser

Stockholms NyföretagarCentrum. Stockholms NyföretagarCentrum är stängt mellan 23/12 och 9/1 Kostnadsfria seminarier Kurser Nyhetsbrev från Stockholms NyföretagarCentrum Nyhetsbrev Vecka 51 December 2010 till V2 Januari 2011 Stockholms NyföretagarCentrum är stängt mellan 23/12 och 9/1 Kostnadsfria seminarier Kurser Kostnadsfria

Läs mer

3 Lathund Rixhajk LATHUND RIXHAJK

3 Lathund Rixhajk LATHUND RIXHAJK LATHUND RIXHAJK SPÄNNANDE PROJEKT Rixhajken är ett av de få seniorscoutarrangemangen som återkommer varje år, därför är det extra kul om seniorscouterna kommer ihåg just Er hajk. Det ska vara roligt att

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

ANSÖKAN om godkännande att bedriva enskild verksamhet enligt 2 kap. 5 och 7 och 25 kap. 10 skollagen

ANSÖKAN om godkännande att bedriva enskild verksamhet enligt 2 kap. 5 och 7 och 25 kap. 10 skollagen 1 Ansökan med bilagor skickas till: Härjedalens kommun Bildning, fritid och kultur Medborgarhuset 842 80 Sveg ANSÖKAN om godkännande att bedriva enskild verksamhet enligt 2 kap. 5 och 7 och 25 kap. 10

Läs mer

Blanketterna är framställda i Excel med formler för snabbare beräkningar. Ladda ner mallarna till datorn först innan du gör beräkningarna.

Blanketterna är framställda i Excel med formler för snabbare beräkningar. Ladda ner mallarna till datorn först innan du gör beräkningarna. Anvisningar till budgetmallar. Blanketterna är framställda i Excel med formler för snabbare beräkningar. Ladda ner mallarna till datorn först innan du gör beräkningarna. 1. Startkapitalbudget. En startkapitalbudget

Läs mer

Definition av ideell förening

Definition av ideell förening 1 Att bilda förening Definition av ideell förening Alla ord som är i fet och kursiv stil hittar du vår Det finns ingen specifik lag som bestämmer hur en ideell förening ska ordlista. Ordlistan finns i

Läs mer

och Värmdö Sammanfattning Hemställan

och Värmdö Sammanfattning Hemställan Förbud mot kommunala gym i Stockholm och Värmdö Sammanfattning Sveriges Riksdag beslutade hösten 2009 att ändra konkurrenslagen, i syfte att undanröja konkurrenskonflikter mellan privat och offentlig sektor.

Läs mer

Familjen. alsten VARDAGSMATTE. Victoria W Gustafsson Anette S Panboon

Familjen. alsten VARDAGSMATTE. Victoria W Gustafsson Anette S Panboon Familjen D alsten VARDAGSMATTE Victoria W Gustafsson Anette S Panboon isbn 978-91-86611-64-4 2013 Victoria W Gustafsson, Anette S Panboon och Askunge AB produktion Mirvi Unge Thorsén illustration Helena

Läs mer

Årsberättelse 2013-2014

Årsberättelse 2013-2014 Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna

Läs mer

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords 1 Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords Visste du att anledningen till att de flesta inte tjänar pengar med Adwords är för att du troligtvis fallit offer för alla de lögner som cirkulerar på

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

Allmänna bestämmelser

Allmänna bestämmelser Allmänna bestämmelser Sundsvalls kommun vill genom sitt bidragssystem stödja kommunens föreningsliv så att möjlighet skapas för en omfattande och stimulerande fritid för alla på ett både jämlikt och jämställt

Läs mer

Starta eget Några saker att tänka på. Anders Hallgren Handläggare egenföretagarfrågor

Starta eget Några saker att tänka på. Anders Hallgren Handläggare egenföretagarfrågor Starta eget Några saker att tänka på Anders Hallgren Handläggare egenföretagarfrågor Vem är Anders Hallgren? - Civilingenjör (industriell ekonomi) - Medlem i förbundet - 15 år i stora företag - Egenföretagare

Läs mer

www.pwc.se Granskning av kommunens kultur- och fritidsverksamhet Cecilia Fehling Stefan Wik Mars 2014 Hultsfreds kommun

www.pwc.se Granskning av kommunens kultur- och fritidsverksamhet Cecilia Fehling Stefan Wik Mars 2014 Hultsfreds kommun www.pwc.se Cecilia Fehling Stefan Wik Mars 2014 Granskning av kommunens kultur- och fritidsverksamhet Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning...2 1.1. Bakgrund...2 1.2. Revisionsfråga...2 1.3.

Läs mer

6 Lathund rikstäckande arrangemang

6 Lathund rikstäckande arrangemang LATHUND RIKSTÄCKANDE AR R A N G E M A N G SPÄNNANDE PROJEKT Att arrangera ett Rikstäckande Arrangemang är ett roligt men ganska stort och krävande arbete. Det behövs planering och mycket förberedelser

Läs mer

Coop Franchise en spännande och lönsam företagarform!

Coop Franchise en spännande och lönsam företagarform! Coop Franchise en spännande och lönsam företagarform! Har du drömt om att vara din egen men inte vågat ta steget? Som franchisetagare av en Coop Konsum- eller Coop Nära-butik får du det fulla ansvaret

Läs mer

Regler för bidrag till organisationer som bedriver ungdomsverksamhet i Lunds kommun

Regler för bidrag till organisationer som bedriver ungdomsverksamhet i Lunds kommun Kultur- och fritidsförvaltningen 1 (5) Regler för bidrag till organisationer som bedriver ungdomsverksamhet i Lunds kommun Senaste revidering: 2010-02-10 1. SYFTET MED BIDRAG Syftet med bidrag till föreningar

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

Hur man bildar en förening

Hur man bildar en förening Handläggare Datum Lars Louthander 2011-01-03 Hur man bildar en förening Varför skall vi gå samman i en förening? Genom att bilda föreningar har människor skapat en fastare gemenskap kring sina intressen.

Läs mer

Stöd till interkulturella projekt

Stöd till interkulturella projekt Handbok för Stöd till interkulturella projekt En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har fått stödet Innehållsförteckning sida Vad är stödet till interkulturella projekt? 3 Vem kan söka stödet

Läs mer

Spelregler för. hästföretagare - beskattning

Spelregler för. hästföretagare - beskattning Spelregler för hästföretagare - beskattning Spelregler för hästföretagare - beskattning Hästintresset ökar i Sverige. Det tycker vi är jätteroligt, samtidigt får vi fler och fler frågor från hästföretagare

Läs mer

Affärsplan. Företaget. Verksamhet. Affärsplanen färdigställd datum. Företagsnamn. Adress. Besöksadress. E-post. Företagsform.

Affärsplan. Företaget. Verksamhet. Affärsplanen färdigställd datum. Företagsnamn. Adress. Besöksadress. E-post. Företagsform. Affärsplan Affärsplanen färdigställd datum Företaget Företagsnamn Adress Postnr Ort Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Kontaktperson Tel kontaktperson Företagsform Webbsida Bankförbindelse och

Läs mer

Sverok upphandlar revisionstjänster

Sverok upphandlar revisionstjänster Sverok upphandlar revisionstjänster Sverok är ett av Sveriges största ungdomsförbund och rymmer idag cirka 120 000 medlemmar i cirka 900 lokalavdelningar och 9 distriktsföreningar. Förbundets huvudsakliga

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL BDO Malmö Hur äga häst?

VÄLKOMMEN TILL BDO Malmö Hur äga häst? VÄLKOMMEN TILL BDO Malmö Hur äga häst? Kristina Anderson Auktoriserad revisor, partner 070-624 58 06 VI SPEGLAR LOKALA BEHOV OCH GLOBALA ÖNSKEMÅL BDO International är världens femte största revisions-

Läs mer

Vision 2018 Att bredda och stärka föreningen

Vision 2018 Att bredda och stärka föreningen Vision 2018 Att bredda och stärka föreningen Om visionsdokumentet Syftet med visionsdokumentet är att vara en långsiktig verksamhetsplan som täcker föreningens viktigaste verksamhetsområden men samtidigt

Läs mer

Ansökan om projektbidrag - sommarfotbollsläger Flemingsberg

Ansökan om projektbidrag - sommarfotbollsläger Flemingsberg i HUDDINGE KOMMUN KUL TUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN T JÄNSTEUTLATANDE DATUM DIARIENR 2014-03-13 KFN-20 14/90.387 SIDA 1 (2) HANDLÄGGARE Wesslen, Mats 08-53531737 Mats.Wesslen@huddinge.se Kultur- och fritidsnämnden

Läs mer

Litet om styrelsearbete

Litet om styrelsearbete Litet om styrelsearbete Gustaf Drake, 070-7688466 Om styrelser Det handlar.. Om styrelseledamöter Om arbetsuppgifter Om resultat Om ansvar 1 Varför styrelser? Föreningar Företag Myndigheter Gemensamma

Läs mer

Att bilda förening 2 (7)

Att bilda förening 2 (7) Att bilda förening 2 (7) Att bilda förening 3 (7) 1. Att bilda förening I Sverige råder organisationsfrihet, vilket innebär att vem som helst har rätt att bilda förening och kring vad som helst. En förening

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Affärsplan en första skiss

Affärsplan en första skiss Affärsplan en första skiss Affärsplan datum Kontaktuppgifter: Företagsnamn Postadress Organisationsnu mmer Företagsform Kontaktperson Mobiltelefon Webbadress E- post Verksamhet: Beskriv verksamheten med

Läs mer

Drömdeg För dig som är coach

Drömdeg För dig som är coach Drömdeg För dig som är coach innehåll Vad är Drömdeg? 3 Vad är min uppgift som Drömdegscoach? 3 Hur ansöker man om Drömdeg? 4 Att göra en projektplan 4 Att göra en tidsplan 5 Att göra en budget 6 Att redovisa

Läs mer

EVENEMANGSÅRET 2014 SÅ SÄTTER VI EVENEMANG PÅ KARTAN

EVENEMANGSÅRET 2014 SÅ SÄTTER VI EVENEMANG PÅ KARTAN EVENEMANGSÅRET 2014 SÅ SÄTTER VI EVENEMANG PÅ KARTAN Anteckningar från gruppdiskussioner FrukostForum, 2014-01-23 Den 23/1 samlades ett 70-tal personer för att delta i FrukostForum för Vänersborgs näringsliv.

Läs mer

Affärsplan en första skiss

Affärsplan en första skiss Affärsplan en första skiss Affärsplanen färdigställd datum Företaget Företagsnamn Adress Postnr Ort Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Kontaktperson Tel kontaktperson Företagsform Webbsida Bankförbindelse

Läs mer

Att bilda förening. En broschyr för dej som är nyfiken på hur det går till och vad man bör tänka på

Att bilda förening. En broschyr för dej som är nyfiken på hur det går till och vad man bör tänka på Att bilda förening En broschyr för dej som är nyfiken på hur det går till och vad man bör tänka på I den här broschyren får du veta hur det går till att starta en förening och vad man bör känna till och

Läs mer

klubbmaterial AKTIVITETER DEMOKRATI OCH EKONOMI AKTIVA FÖRTROENDEVALDA MEDLEMMAR SSU:S KLUBBMATERIAL 2015 DEMOKRATI OCH EKONOMI 1

klubbmaterial AKTIVITETER DEMOKRATI OCH EKONOMI AKTIVA FÖRTROENDEVALDA MEDLEMMAR SSU:S KLUBBMATERIAL 2015 DEMOKRATI OCH EKONOMI 1 klubbmaterial AKTIVITETER DEMOKRATI OCH EKONOMI AKTIVA FÖRTROENDEVALDA MEDLEMMAR SSU:S KLUBBMATERIAL 2015 DEMOKRATI OCH EKONOMI 1 SSUKLUBBENS DEMOKRATI OCH EKONOMI Detta häfte beskriver hur SSUklubben

Läs mer

Uppgifterna används för administrativa ändamål och behandlas enligt Personuppgiftslagen (PuL).

Uppgifterna används för administrativa ändamål och behandlas enligt Personuppgiftslagen (PuL). 1 ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE OCH BIDRAG AV FRISTÅENDE FÖRSKOLA, FRITIDSHEM ELER PEDAGOGISK VERKSAMHET Denna blankett kan inte fyllas i elektroniskt utan måste skrivas ut Diarienummer Ansökan avser: Förskola

Läs mer

SvFF Mål & Strategi 2013-2017. Workshop distrikt. svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017

SvFF Mål & Strategi 2013-2017. Workshop distrikt. svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017 SvFF Mål & Strategi 2013-2017 Workshop distrikt svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017 AGENDA 17.00-17.45 Genomgång Mål & Strategi Svensk Fotboll, och distriktens process under hösten. 17.45-18.45 Värdegrunden

Läs mer

All rådgivning på ett ställe. Spelregler för hästföretagare. Beskattning

All rådgivning på ett ställe. Spelregler för hästföretagare. Beskattning All rådgivning på ett ställe Spelregler för hästföretagare Beskattning Spelregler för hästföretagare Beskattning Hästintresset ökar i Sverige. Det tycker vi är jätteroligt, samtidigt får vi fler och fler

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 4 mars 2014 www.ljk.se

LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 4 mars 2014 www.ljk.se 2014 LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 4 mars 2014 Omvärldsbevakning Vision var vill du vara om xx år Strategi hur kommer du dit Ditt varumärke Mission vad brinner du för Mål och delmåll Mål och

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015

VERKSAMHETSPLAN 2015 Vision 2023 Friskis&Svettis Linköping År 2023 ler människor när de tänker på träning och vi erbjuder lustfylld träning av hög kvalitet till Linköpingsborna. Med fler och nya sätt att mötas för träning

Läs mer

Nya företags utveckling

Nya företags utveckling Uppgifterna som lämnas till SCB är sekretesskyddade enligt 24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Uppgifterna används endast till statistiska sammanställningar. Vid publicering kommer inga

Läs mer

Nedanstående regler och riktlinjer för stöd gäller Surahammars kommuns sätt att se på det kommunala stödet till föreningslivet

Nedanstående regler och riktlinjer för stöd gäller Surahammars kommuns sätt att se på det kommunala stödet till föreningslivet VIKTIG INFORMATION Barn och Bildningsnämnden har i år sett över reglerna för föreningsstödet. Det av kommunen antagna Alkohol och drogpolitiska programmet har införlivats i föreningsstödet. Andra viktiga

Läs mer

Rosersbergs IK. Den stora klubben i det lilla samhället. Alla får vara med!

Rosersbergs IK. Den stora klubben i det lilla samhället. Alla får vara med! Rosersbergs IK Den stora klubben i det lilla samhället Alla får vara med! rosersbergsik.se Det du håller i din hand är information till dig som aktiv, ledare/ tränare, förälder, medlem eller blivande medlem.

Läs mer

Efterfrågad kompetens. Hälsovetare. HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa

Efterfrågad kompetens. Hälsovetare. HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa Efterfrågad kompetens Hälsovetare HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa HälsoAkademikerna och SRAT Juni 2013 Foto: Istock, Colourbox. Illustration:

Läs mer