Fritids- och friskvårdsverksamheter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fritids- och friskvårdsverksamheter"

Transkript

1 Fritids- och friskvårdsverksamheter Tove Phillips I din hand håller du ett läromedel från Gleerups. Gleerups författare är lärare med erfarenhet från klassrummet. Lärare och elever hjälper till att utveckla våra läromedel genom värdefulla synpunkter på både innehåll och form. Vi förankrar våra läromedel i skolan där de hör hemma. Gleerups läromedel är alltid utvecklade i samarbete med dig! Har du som användare frågor eller åsikter, kontakta oss gärna på telefon eller via Författare till detta läromedel är Tove Phillips med mångårig erfarenhet som Barn- och fritidslärare. För värdefulla synpunkter vid detta läromedels tillkomst tackar vi Carina Dahlgren och Linda Ljungberg (Uddevalla gymnasieskola), Jacob Grapengiesser (Aranäsgymnasiet) och Jessica Käck Karlsson (Vadsbogymnasiet)

2 Gleerups Utbildning AB Box 367, Malmö Kundservice tfn Kundservice fax e-post Förord Denna bok är ett basläromedel för kursen Fritids- och friuskvårdsverksamheter. Den täcker kursens centrala innehåll och har en tydlig koppling till detta. Varje kapitel tar upp en av punkterna i det centrala innehållet, vilket gör det enkelt att följa kursen. Texten varvas med fallbeskrivningar, diskussionsfrågor, uppgifter och instuderingsfrågor för att läsaren ska få möjlighet att bearbeta och tillämpa sina nya kunskaper. Fritids- och friskvårdsverksamheter 2011 Tove Phillips och Gleerups Utbildning AB Gleerups grundat 1826 Redaktör Stina Larsson Bildredaktör och formgivare Tove Phillips Formgivningsmall Sten Melin, Grafisk Form Omslagsbild Photoalto/Nordicphotos Omslag formgivning Sten Melin, Grafisk Form Första upplagan, första tryckningen ISBN Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Ingen del av materialet får lagras eller spridas i elektronisk (digital) form. BONUS-Presskopias avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t ex kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Fritid och friskvård är viktiga hälsofaktorer som får allt större betydelse för människor och allt större utrymme i samhället. Den här boken är användbar för alla som vill arbeta inom fritids- och friskvårdssektorn. Jag hoppas att boken är lika intressant och engagerande att läsa som den har varit att skriva. Stort tack till Carina Dahlgren, Linda Ljungberg, Jacob Grapengiesser och Jessica Käck för värdefulla synpunkter och tips. Kinna 2011 Tove Phillips Prepress Namn, ort och årtal. Kvalitet ISO xxxx/miljö ISO xxxxx Tryck Namn, ort och årtal. Kvalitet ISO xxxx/miljö ISO xxxxx

3 Innehåll: Kapitel 1: Fritids- och friskvårdsverksamheter Driftsformer och ekonomi för offentliga, ideella och kommersiella fritids- och friskvårdsverksamheter. Kapitel 2: Idé, mål och planering Affärsidéer, verksamhetsidéer, mål och planering av verksamheter. Kapitel 3: Marknadsföring Marknadsföring och försäljning av tjänster och varor. Kapitel 4: Lagar och regler Lagar, förordningar och andra riktlinjer som styr fritids- och friskvårdsverksamheter. Kapitel 8: Kundbemötande Kundbemötande utifrån service och värdskap. Kapitel 9: Genomföra aktiviteter Planering, genomförande, utvärdering och dokumentation av aktiviteter. Kapitel 10: Fritid, friskvård och funktionshinder Skapande av tillgänglighet för människor med funktionsnedsättningar inom verksamheter. Kapitel 11: Samarbete Samarbete i arbetslag och samverkan med andra yrkesgrupper och verksamheter. Kapitel 12: Yrkesroll och ledarskap Yrkesroll och ledarskap. Kapitel 5: Arbetsmiljö Bestämmelser och praxis när det gäller arbetsmiljö, säkerhet och yrkesetik. Kapitel 6: Drift och underhåll Vanligt förekommande arbetsuppgifter vid drift och underhåll av fritids- och friskvårdsanläggningar. Kapitel 7: Första hjälpen Hjärt-lungräddning med defibrillering och första hjälpen vid skada och akut sjukdom. 4 5

4 Lilla Glädjebo kommun har länge saknat bra fritidsverksamheter för sina organisationslösa ungdomar. Sedan den kommunala fritidsgården slog igen sin portar i slutet av 1980-talet har ungdomarna fått hänga på torget med sina moppar och sina skateboards. Varje gång det uppstått allvarligare incidenter av fylla, bråk och skadegörelse har frågan om fritidsgård kommit upp. Nu äntligen ser det ut att bli verklighet. Pappa Peter läser högt ur lokaltidningen vid frukostbordet: - Nu är det beslutat att en fritidsgård ska öppna i centrum. Fritidsgården kommer att drivas av fritidsföretaget Ung I Byn på uppdrag av kommunen... - Vadå fritidsföretag? frågar mamma Mia. Fritidsgårdar kan väl inte drivas av företag? - Varför inte? undrar Peter. Det är väl skit samma vem som driver det, så länge det får Albin och Melvin stt sluta leka rövare på torget på helgerna? - Öhhh, vadå rövare? invänder Albin, 15 år. Vi är faktiskt skitsnälla! - Vi är Glädjebos gullgossar, instämmer tvillingbror Melvin med ett flin. Mamma Mia ser skeptisk ut. Hon har alltid ansett att samhällsnyttiga tjänster ska drivas av den offentliga sektorn. - Jag gillar bara inte när det finns vinstintressen med i bilden, säger hon. Det är så lätt hänt att kvaliteten blir lidande om det är någon som ska tjäna pengar på en verksamhet. - Hurdå? Tror du att det här fritidsföretaget kommer att stoppa kommunens pengar i egen ficka och låta ungdomarna leka charader istället för att köpa biljardbord? Det kan de naturligtvis inte! Det är ju precis det de kan! Företaget sätter prislappen, men det är ingen som kollar vad man får pengarna. Vilket sosse-strunt! skrattar Peter. 1. Fritids- och friskvårdsverksamheter Det här kapitlet handlar om olika typer av fritids- och friskvårdsverksamheter och hur de drivs och finansieras. I detta kapitel får du lära dig om: Drift Ekonomi Verksamheter inom fritid och friskvård diskutera fundera på 1. Kan fritidsgårdar hindra ungdomar från att ägna sig åt fylla, bråk och skadegörelse? Varför/varför inte? 2. Spelar det någon roll om det är kommunen, ett företag eller en förening som driver fritidsgården? Varför/varför inte? 3. Vem eller vilka tror du är bäst på att driva fritidsgårdar som ungdomar gillar och varför? Punkt 1 i kursens centrala innehåll: Driftsformer och ekonomi för offentliga, ideella och kommersiella fritids- och friskvårdsverksamheter 6 7

5 Drift När man pratar om hur en verksamhet drivs så menar man i allmänhet hur den sköts rent praktiskt. Det kan till exempel handla om: Hyra och skötsel av lokal eller anläggning. Anställning och administration av personal. Planering och organisering av verksamhetens innehåll. Inköp och underhåll av maskiner, utrustning och förbrukningsmaterial. I alla verksamheter, vare sig det gäller fritidsgårdar, bibliotek, gym, restauranger, teatrar eller fotvårdssalonger, så finns det någon eller några som ansvarar för driften. Många verksamheter drivs av kommunen biblioteket drivs exempelvis ofta av kommunens kulturoch fritidsförvaltning. Vissa verksamheter drivs i samverkansavtal, så att exempelvis en idrottsanläggning kan drivas gemensamt av kommunen och en eller flera föreningar. Andra verksamheter drivs av en företagsledning, t.ex. ägarna av ett gym. Sektorer och driftsformer Man kan dela upp verksamheter efter huruvida de ingår i den privata eller den offentliga sektorn, alltså om de ägs privat av exempelvis ett företag eller en förening eller om de ägs av allmänheten och drivs av kommun, landsting eller stat. Man kan också dela upp verksamheter efter deras syfte. Kommersiella verksamheter har som syfte att göra vinst, medan ideella verksamheter har andra syften med sin verksamhet än ekonomiska. Vissa större idrottsklubbar har både ideell och kommersiell verksamhet och drivs mer eller mindre som företag. OFFENTLIG bibliotek fritidsgård simhall PRIVAT idrottsföreningar scouterna kursverksamhet IDEELL gym restauranger spa KOMMERSIELL Vem står för driften av idrottshallen? Simhallen? Bowlinghallen? Gymmet? Anledningen till att det är tomt i en av rutorna är att offentliga verksamheter inte får gå med vinst. Eftersom de finansieras med skattemedel ska allt eventuellt överskott gå tillbaka till verksamheten. Olika verksamheter kan ha olika driftsform. Med driftsform menar man hur verksamheten är organiserad och hur den styrs. Vilken driftsform en verksamhet har beror mycket på vilken samhällssektor den tillhör. På de följande sidorna kan du läsa mer om de vanligaste driftsformerna. 8 9

6 regi styrning entreprenad åtagande att utföra ett visst arbete mot en viss betalning upphandling val av vilken utförare som ska få sköta driften av en verksamhet Kommunal regi När en verksamhet drivs i kommunal regi så betyder det att det är kommunen själv som sköter driften och att det är kommunalanställd personal som arbetar där. Många av de verksamheter som omger oss i vardagen drivs i kommunal regi. Så är det till exempel med många förskolor, skolor, äldreboenden, fritidsgårdar, bibliotek och omsorgsverksamhet. En del offentliga verksamheter drivs av landstingen istället för kommunerna. Landsting är större enheter som i många fall utgörs av län. De viktigaste verksamheterna som drivs av landstingen är vård och tandvård. Kommunal driftsentreprenad Det har blivit vanligare att kommuner lägger ut olika verksamheter på entreprenad. Att lägga ut en verksamhet på entreprenad betyder att kommunen betalar ett företag eller en förening för att driva verksamheten istället för att kommunen gör det själv. Detta sker genom upphandling, vilket går till ungefär så här: Kommunen bestämmer sig för att lägga ut en viss verksamhet på entreprenad. Kommunen går ut med information om att upphandling ska göras och vad anbuden ska innehålla. Anbuden är de ansökningar som företag gör för att få sköta driften av en verksamhet. Anbuden ska till exempel innehålla information om hur man tänker sköta verksamheten och vad man vill ha betalt för att sköta den. Företag lämnar in anbud. Kommunens upphandlare väljer ut den utförare som de anser kan sköta verksamheten på ett bra sätt till ett bra pris. Eftersom det handlar om mycket pengar när man upphandlar om offentliga verksamheter, finns det också många regler kring hur upphandlingar ska gå till. Alla anbudsgivare ska behandlar lika och ingen ska få förtur. Bolag Bolag är ett juridiskt begrepp med ungefär samma innebörd som företag. Att driva ett bolag betyder att man har ett juridiskt avtal med en eller fler personer om att arbeta mot ett särskilt mål, t.ex. att driva ett gym för att gå med vinst. Ett bolag måste alltid bestå av minst två personer. Bolag kan ägas av privatpersoner eller av juridiska personer inom den privata eller den offentliga sektorn. De flesta kommuner har ett antal bolag, ofta inom fastighetsmarknaden. Kommunala och statliga bolag kan, till skillnad från andra offentliga driftsformer, gå med vinst. Vinsten läggs till kommunens eller statens förmögenhet. Det finns ett antal olika bolagsformer: Enkelt bolag är den grundläggande bolagsformen. Det är när två eller flera personer avtalar om att samarbeta med en verksamhet i ett bolag utan att föra in det i Handelsregistret. Ett handelsbolag ägs av två eller flera bolagsmän som har gemensamt ansvar för bolagets ekonomi. Bolaget är infört i Handelsregistret. Ett kommanditbolag är en typ av handelsbolag där ägarna har olika grader av ansvar. Ett aktiebolag är ett bolag som kan ägas av ett obegränsat antal delägare i form av aktier. Bolagets ägare har inget personligt ansvar för skulder, vilket innebär att det kan försättas i konkurs utan att ägarna blir lidande. För att starta ett aktiebolag måste man ha ett startkapital på kronor

7 juridisk person juridisk term för en sammanslutning som inte är en fysisk person, men som ändå har juridiska rättigheter Många privata friskvårdsverksamheter drivs av enskilda individer som enskilda firmor. Enskild firma En enskild firma är också ett företag, men till skillnad från bolag så drivs verksamheten av en enskild person. En enskild firma är ingen juridisk person, vilket bland annat innebär att den inte kan teckna avtal eller öppna bankkonton. Detta måste istället göras i ägarens namn. Den enskilda firman är helt enkelt en förlängning av privatpersonen som driver den. Om företaget går dåligt kan man inte sätta det i konkurs istället blir ägaren ensam tvungen att ta på sig skulden och därmed gå i personlig konkurs. Om man som privatperson startar ett eget litet företag är det vanligt att göra det i form av en enskild firma. Reglerna för att driva enskid firma är ganska enkla och man behöver inte lägga in något eget kapital i företaget från början. Ekonomisk förening Man kan också driva en verksamhet som en ekonomisk förening. Syftet med ekonomiska föreningar är inte direkt att gå med vinst, utan snarare att tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen. Det kan man exempelvis genom att: göra gemensamma inköp av varor och tjänster för att hålla kostnaderna nere, t.ex. i konsumentföreningar som Kundkraft energibolag. samarbeta inom en bransch för att tillgodose gemensamma intressen för företag i branschen, t.ex. i branschorganisationer som Skånemejerier. samarbeta kring skötseln av de egna bostäderna genom att bilda en bostadsrättsförening. driva en verksamhet gemensamt för att forma den på det sätt man vill och hantera ekonomin efter eget huvud, t.ex. genom föräldrakooperativ eller vårdkooperativ. Till skillnad från ideella föreningar så finns det särskilda regler för ekonomiska föreningar. De måste också registreras hos Bolagsverket. När föreningen registrerats blir den en juridisk person. Ideell förening En verksamhet som drivs som ideell förening har inga krav på sig om hur den ska skötas och att den ska registreras. För att kunna ta emot föreningsbidrag måste föreningen dock registreras och få ett organisationsnummer. När föreningen registrerats blir den en juridisk person. Den behöver vanligtvis också uppfylla vissa krav på medlemsantal, styrelse, stadgar och antal verksamhetstillfällen per år. Ett stort antal av alla fritidsverksamheter drivs av ideella föreningar. Det gäller t.ex. idrottsföreningar, hobbyföreningar, hembygdsföreningar, kulturföreningar, motorföreningar, politiska organisationer och religiösa samfund

8 Ekonomi Alla verksamheter kostar pengar, men pengarna kan komma från många olika källor. Vissa verksamheter har som syfte att gå med vinst, andra inte. Några finansieras helt eller delvis med skattemedel, andra genom avgifter och försäljning av varor och tjänster. Offentliga medel Med offentliga medel menas sådana pengar som tillhör staten, kommunen eller landstinget. En stor del av kommunens pengar kommer från kommunal inkomstskatt, en skatt som kommunens invånare betalar för att få använda sig av dess tjänster. Utöver detta så tar kommunen och landstingen också ut avgifter för flera av sina tjänster som exempelvis barnomsorg, sophämtning och vård. Staten får in cirka 90 procent av sina tillgångar genom skatter. Till dessa hör exempelvis statlig inkomstskatt, som betalas av företag och personer som tjänar över en viss summa pengar per år. En stor del av statskassan kommer också ifrån momsen, alltså den mervärdesskatt vi betalar på de varor och tjänster vi köper. Momsen för de flesta varor och tjänster är 25 procent. Det finns också ett antal andra skatter, såsom alkoholskatt, tobaksskatt, vinstskatt, fastighetsskatt och miljöskatt som betalas av vissa grupper i samhället. Ibland skaffar staten inkomster genom att sälja ut aktier, offentlig mark, byggnader eller maskiner. Vidare kan en stat tjäna pengar genom att investera i värdepapper utomlands och genom återbetalningar på skulder som andra länder tagit. Fördelning av offentliga medel Offentliga medel kan nå verksamheter på olika sätt. Sådana verksamheter som drivs av kommunen får sina pengar direkt därifrån. Verksamheter som drivs på entreprenad av företag får också sina pengar direkt från kommunen. Privata vårdgivare som utför vård på uppdrag av landstinget får betalt av landstinget per patient. Det finns också ett antal statliga myndigheter som delar ut pengar till olika organisationer. Till exempel ansvarar Statens kulturråd för att dela ut statligt stöd till olika kulturella verksamheter. Folkbildningsrådet delar ut pengar till studieverksamheter och Ungdomsstyrelsen delar ut ekonomiskt stöd till olika typer av ungdomsverksamheter. En del pengar delas ut automatiskt, andra måste sökas. Många föreningar finansierar stora delar av sin verksamhet genom kommunala föreningsbidragbidrag. Kommunerna har ofta olika typer av bidrag för föreningar och andra arrangörer av aktiviteter och evenemang. EU-medel Till våra offentliga medel hör också en del av EU.s tillgångar, eftersom Sverige varje år betalar en stor summa pengar för att få vara medlemmar i EU. En del av dessa pengar kommer tillbaka till Sverige i form av bidrag av olika slag. Det är idag ganska många företag, föreningar och andra organisationer som söker projektbidrag och andra typer av bidrag från EU

9 Budget När man driver en verksamhet finns det ett antal ekonomiska aktiviteter som man måste ägna sig åt. En av dessa är att göra en budget för verksamheten, dvs att planera hur mycket pengar man kommer att spendera på verksamhetens olika delar. Om man inte har någon budget så vet man inte hur länge pengarna kommer att räcka. I en kommun blir varje förvaltning tilldelad en viss summa pengar per år. Det är sedan upp till förvaltningens nämnd, exempelvis Kultur- och fritidsnämnden, att göra upp en årsbudget för hur pengarna ska användas under året. Då får man bland annat räkna med kostnader för hyra av lokaler, personalkostnader, utrustning och inköp av tjänster. I en förening eller ett företag fungerar det på samma sätt man räknar på vad man har för inkomster och gör sedan en budget över sina utgifter. Sedan är det naturligtvis viktigt att hålla sig till budgeten under årets gång. Ekonomisk vinst Verksamheter som drivs som privata företag finansieras med företagets egna tillgångar. Ett nystartat företag behöver ofta ekonomisk hjälp i form av lån. Företagsägarna kan också placera sina privata pengar i verksamheten. Efter hand är tanken naturligtvis att verksamheten ska betala sig själv och dessutom skapa ekonomisk vinst som företagsägarna kan ta ut i form av lön. Fonder och stiftelser I Sverige finns ett stort antal fonder och stiftelser vars syfte det är att förvalta pengar för särskilda ändamål. Det kan t.ex. vara att främja mångfalden i en viss kommun, att stödja studieresor eller att bidra till att öka idrottandet bland ungdomar. De pengar som finns i fonder och stiftelser fördelas ofta i form av stipendier. Stipendier är en typ av ekonomiskt stöd som ska användas till en viss aktivitet, t.ex. resor, studier eller forskning. Det finns tusentals olika stipendier som kan sökas av föreningar, företag och privatpersoner. Redovisning En annan viktig ekonomisk uppgift är redovisning av verksamhetens ekonomi. Det innebär bland annat att man bokför alla intäkter och alla kostnader löpande under året. Det är viktigt allt alla transaktioner bokförs och att de kan styrkas med verifikationer. Företag är skyldiga att spara alla verifikationer i 10 år. Sedan gör man ett årsbokslut eller en årsredovisning för att se allt går jämnt ut och att man har betalat rätt skatt och moms. I deklarationen redovisar man sedan verksamhetens ekonomi för Skattemyndigheten, som avgör om man skött sin redovisning och skatteinbetalning korrekt. diskutera fundera på 1. Tycker du det är bra att betala mycket skatt och i gengäld få mycket samhällsservice (skola, vård, omsorg mm) eller är det bättre om människor själva får bestämma hur de spenderar sin lön? Varför? bokföring att föra anteckningar över alla inkommande och utgående transaktioner transaktion affärsavtal, t.ex. betalning för vara eller tjänst verifikation kvitto på en genomförd transaktion 16 17

10 Verksamheter inom fritid och friskvård Fritids- och friskvårdsområdet är stort och brett med ett enormt utbud av olika verksamheter. Här finns allt ifrån idrottsföreningar och muséer till restauranger och naprapatmottagningar. På följande sidor går vi igenom några av de största verksamheterna och hur de vanligtvis drivs och finansieras. Fritidsgårdar Fritidsgårdar är traditionellt sett en kommunal inrättning. De drivs då av kommunens fritidsförvaltning (eller kultur- och fritidsförvaltning) och finansieras med kommunala medel. Personerna som arbetar där, ofta fritidsledare, fritidsassistenter eller fritidskonsulenter, är anställda av fritidsförvaltningen. Verksamheten kan hållas i kommunens egna lokaler eller hyras av någon annan fastighetsägare. Det händer också att kommunen lägger ut verksamheten på entreprenad och betalar ett företag eller en förening för att driva den. Ibland kan föreningar på eget initiativ starta fritidsgård och får då ofta ekonomiskt stöd av kommunen. fritidsgård Idrott och motion Organiserade verksamheter inom idrott och motion kan drivas och finansieras på olika sätt. Idrottsföreningar är föreningar som driver idrottsverksamhet på ideell grund. Föreningarna planerar och driver vertksamheten själv, men samarbetar ofta med kommunen kring skötsel av anläggningar och utrustning. De flesta idrottsföreningar är knutna till Riksidrottsförbundet. Idrottsföreningar finansieras bland annat genom medlems- och träningsavgifter, försäljning och evenemang, statligt stöd som fördelas av Riksidrottsförbundet samt kommunernas föreningsbidrag. Det finns också föreningar som ägnar sig åt motion, men som inte hamnar i idrottskategorin. Hit hör bland annat en del motionsföreningar och friluftsföreningar. Dessa är också berättigade till bidrag från stat eller kommun. Friluftsfrämjandet är en ideell riksorganisation med lokalavdelningar som arrangerar olika typer av friluftsaktiviteter. Inom den kommersiella sektorn finns det ett stort antal gym och fitnesscenter som lockar besökare från många samhällsgrupper. De kan antingen vara helt fristående företag eller tillhöra en större nationell eller internationell kedja. Kommersiella gym får i stort sett alla sina intäkter genom medlemsavgifter, träningsavgifter och försäljning av utrustning. Eftersom motion är en av de viktigaste faktorerna för god hälsa är det också något som prioriteras och uppmuntras av stat, kommun och landsting. Det innebär att man satsar en hel del pengar på detta område. Motion hör naturligtvis också till friskvårdsområdet och kan därför arrangeras av friskvårdsföretag och friskvårdskonsulenter som arbetar på uppdrag av kommun eller landsting eller som är anställda inom företagshälsovården. Det kan då handla om att ge tips och råd, att lägga upp träningsprogram, att ordna personalgympa eller att arrangera andra typer av motionsaktiviteter

11 Föreningsliv Utöver idrotts- och motionsföreningarna så finns det ett stort antal andra ideella föreningar som arrangerar fritidsverksamheter för människor med olika intressen, hobbies och ideologier. Föreningarna drivs av medlemmarna själva genom styrelsen och är ofta knutna till en riksorganisation Kursverksamhet En annan typ av fritidsverksamhet som en del människor ägnar sig åt är kursverksamhet. Det finns kurser inom alla möjliga olika områden från salsadans, keramik och matlagning till språk, ekonomi och webbdesign. De flesta kurser arrangeras av Sveriges tio stora studieförbund, men de kan också drivas i en förenings eller ett företags regi. Flera av studieförbunden har sina rötter i folkrörelser. De är ideella organisationer eller stiftelser som finansieras dels genom deltagaravgifter, dels genom statliga bidrag från Folkbildningsrådet. De stora studieförbunden i Sverige är: ABF Arbetarnas Bildningsförbund Bilda Studieförbundet Bilda FU Folkuniversitetet Ibn Rushd Studieförbund Kulturens Bildningsverksamhet Medborgarskolan NBV Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet Sensus Studieförbund Sfr Studiefrämjandet SV Studieförbundet Vuxenskolan Kulturinrättningar Fritid och kultur är områden som går in i varandra och som därför också ofta behandlas tillsammans inom politiken. Det är ju väldigt många människor som ägnar sig åt kultur på fritiden. Kultur är ett väldigt brett begrepp, men när man talar om kultur inom fritidspolitiken så handlar det framför allt om verksamheter som bibliotek, muséer, teatrar, konserthus och kulturhus där man bedriver olika kulturella verksamheter. Den här typen av kulturinrättningar drivs vanligtvis av staten eller kommunen. Kulturpersonal, såväl bibliotekarier som stadsteaters skådespelare är anställda av kommunen och verksamheter finansieras till stor del med offentliga medel. Självständiga teatergrupper drivs ofta som föreningar och är helt beroende av statliga kulturbidrag. Biografer är däremot ofta privatägda. Biblioteket är en kulturinrättning som vi tar för givet 20 21

12 Nöjeslokaler Nöjeslokaler som kaféer, restauranger, pubar, nattklubbar och diskotek är så gott som alltid privatägda. Många är självständiga företag, men det finns också en del som drivs som franchise-företag. En ägare till ett franchise-företag betalar en större kedja för att få ta del av ett koncept, ett varumärke eller en produkt och driva sin verksamhet under kedjans namn. Exempel på franchise-företag är McDonalds, Subway, Starbuck s och Pitcher s Pub. Turism Turism är ett brett område med många olika typer av verksamheter. Turister kan lockas av kommunens simhallar, föreningarnas vandringsleder och alla de rese- och turistverksamheter som anordnas av privata företag inom turistbranschen. Turism är bra för ett lands välfärd det ger inte bara inkomster i form av försäljning av varor och tjänster, utan arbetstillfällen som ökar sysselsättningen bland invånarna. Därför är staten och kommunerna ofta med och stödjer turistnäringen. Ibland kan företag söka ekonomiskt stöd från kommunen, staten eller EU för att genomföra projket som syftar till att öka turismen. Det förekommer också en hel del samverkan kring turism mellan den offentliga och den privata sektorn. Badverksamhet Bad- och simverksamheten har en stark tradition i det sjörika Sverige. Så gott som alla barn lär sig simma och de lokala simhallarna har en viktig funktion för många invånares fritid och friskvård. De allra flesta svenska kommuner har en eller flera egna simhallar. Av dessa ägs den stora merparten av kommunens fritidsförvaltning, medan ett mindre antal ägs av kommunala bolag. De kommunala simhallarna drivs vanligtvis av kommunen själv, men ligger ibland ute på entreprenad. Det finns också några helt privatägda simhallar och badhus som drivs som privata företag, men som också får ekonomiskt stöd från kommunen. Hälsorådgivning Hälsa och friskvård är en växande marknad med många aktörer, både inom den offentliga som i den privata sektorn. Hälsocoacher, friskvårdskonsulenter, kostrådgivare och privata tränare arbetar med rådgivning och vägledning inom kost, motion, stress, rökning, alkohol, avslappning och andra friskvårdsområden. Eftersom det här är en relativt ny yrkesgrupp finns det inte alltid tydliga yrkesbeskrivningar och inte heller några självklara anställnings- eller driftsformer. En del hälsocoacher är timanställda på gym, andra har fast anställning i kommunen, några arbetar privat på uppdrag av kommunen och andra har sin egen affärsrörelse. Friskvårdande behandling Exempel på friskvårdande behandling är sjukgymnastik, massage, vattengymnastik, fotvård, rökavvänjning, mental träning och olika typer av alternativa behandlingar som akupunktur, floating och naprapati. Precis som med hälsorådgivning så kan friskvårdsbehandling utföras i många olika former. Några är anställda av kommunen eller inom företagshälsovården. Många driver egen firma och skaffar sina egna kunder andra får uppdrag av kommun eller företag. diskutera fundera på 1. Vad gör du helst för att hålla dig i form idrottar i förening, går på gym eller motionerar på egen hand? Varför? 2. Har du någonsin gått på en kurs? I så fall vad? 3. Skulle du vilja gå på en kurs? I så fall vad och varför? 4. Skulle du helst vilja ha en anställning eller vill du hellre driva ett eget företag? Varför? 22 23

13 Sammanfattning instuderingsfrågor Drift handlar om hur en verksamhet sköts praktiskt. Det kan t.ex. vara skötsel av lokaler och anläggningar, anställning och administration av personal, planering och organisering av verksamhetens innehåll och inköp/ underhåll av utrustning och material. Fritids- och friskvårdsverksamheter kan drivas antingen i den offentliga sektorn, den privata ideella sektorn eller den privata kommersiella sektorn. När man pratar om en verksamhets driftsform så handlar det om hur en verksamhet är organiserad och hur den styrs. Exempel på driftsformer är kommunal regi, kommunal driftsentreprenad, bolag, enskild firma, ekonomisk förening och ideell förening. Fritids- och friskvårdsverksamheter kan finansieras på olika sätt. Några finansierar sig själva, medan andra helt eller delvis finansieras av offentliga medel. Offentliga medel är sådana pengar som tillhör staten och samhället. Största delen av våra offentliga medel kommer från skatter. Ekonomi är en viktig del av verksamheten. Man måste bl.a. göra en budget för att veta hur mycket pengar man kan lägga på olika saker under året. man måste också redovisa verksamhetens ekonomi genom bokföring, bokslut och deklaration. Det finns ett mycket stort antal olika typer av fritids- och friskvårdsverksamheter. Några av dem är fritidsgårdar, idrott och motion, föreningsliv, kursverksamhet, kultur, turism, badverksamhet, hälsorådgivning och friskvårdande behandling. Många av dessa kan drivas och finansieras på olika sätt av kommunen, föreningslivet, privat eller i samverkan mellan de olika sektorerna. 1. Ge exempel på fritidsverksamheter som drivs i den offentliga sektorn. 2. Ge exempel på fritidsverksamheter som drivs i den privata ideella sektorn. 3. Ge exempel på fritidsverksamheter som drivs i den kommersiella sektorn. 4. Vad innebär det att kommunen lägger ut en verksamhet på entreprenad? 5. Vad är en upphandling och hur går den till? 6. Vilka är de fyra viktigaste bolagsformerna? 7. Vad innebär juridisk person? 8. Vad kan det finnas för risker med att driva en enskild firma? 9. Vilka är skillnaderna mellan en ekonomisk och en ideell förening? 10. Varifrån kommer våra offentliga medel? 11. Vad är syftet med fonder och stiftelser? 12. Varför är det viktigt att göra en budget? 13. Vad innebär ekonomisk redovisning? uppgifter 1. Arbeta i grupp. Varje grupp ska välja en fritids- eller friskvårdsverksamhet i närsamhället och ta reda på vad man har för driftsform, organisation och finansiering. Gör gärna ett studiebesök där ni intervjuar ledning eller administration. Redovisa för resten av klassen. 2. Arbeta i par eller grupp och gör ett fördjupningsarbete om ett studieförbund. Ta reda på vilken ideologi den bygger på, hur den drivs och finansieras, vad den har för syfte och mål, hur många deltagare man har, var man finns geografiskt och vad man har för utbud. Redovisa för resten av klassen

14 Jag har en jättebra affärsidé! utbrister Farida plötsligt där hon sitter och fikar med sina kompisar efter ett svettigt spinningpass på gymmet. Vadå? undrar Sandra. Vi skulle kunna passa barn åt folk som vill träna. Här alltså! I gymmets lokaler! Vad fick du den knäppa idén från? Det är väl ingen som behöver det? invänder Adriana. Om en går till gymmet så kan den andre stanna hemma och passa barnen. Farida pekar på en ung mamma med ett litet barn i knät. Kolla där! Det finns massor av ensamstående mammor som aldrig kan gå till gymmet. Eller så jobbar deras gubbar sent. Eller så kanske mamman och pappan vill träna båda två medan någon annan passar barnet, inflikar Sandra och sippar på sin smoothie. Just det! viskar Farida exalterad. Det är en skitbra idé. Och vi som går på Barnoch fritidsprogrammet har ju kunskaper och träning. Adriana ser fortfarande skeptisk ut. Men var skulle man passa barnen? Och vad ska man göra med dem? Det funkar ju inte med bebisar som skriker hela tiden. Gymmet har säkert ett litet rum vi kan använda. Det är ju skitbra för dem också. De får ju fler kunder om det finns barnpassning på stället, eller hur? Hmm, kanske. Men vad ska man ta betalt då? Folk betalar ju redan ganska mycket för träningen... Äsch, folk här har massor av pengar. De kan betala vad som helst för att bli av med ungarna en timme, fnissar Sandra. Och så kan man ju ha specialpris för ensamma mammor. Gud, vilken smart idé! 2. Idé, mål och planering Det här kapitlet handlar om de idéer och mål som ligger bakom fritids- och friskvårdsverksamheter samt hur man planerar deras innehåll. I detta kapitel får du lära dig om: Affärs- och verksamhetsidéer Mål Planering diskutera fundera på 1. Har du någonsin haft en affärsidé? I så fall vad? 2. Tycker du det verkar kul att driva en egen verksamhet? Varför/varför inte? 3. Finns det några fritids- eller friskvårdsverksamheter där skulle kunna tänka dig att arbeta? 4. Vad tror du om Faridas idé? Varför? Punkt 2 i kursens centrala innehåll: Affärsidéer, verksamhetsidéer, mål och planering av verksamheter 26 27

15 Affärs- och verksamhetsidéer Bakom alla företag, föreningar, organisationer och verksamheter finns en idé. Det är en tanke om varför man startat verksamheten och vad den ska fylla för funktion. Det är ganska lätt att komma på lösa idéer om hur man skulle kunna tjäna pengar eller ägna sig åt något samhällsnyttigt. Den svåra biten är att strukturera sin idé och göra den realistisk och hållbar. Att formulera en idé Det kan som sagt vara lätt att komma på en idé, men svårare att formulera den. Det är viktigt att ha en välformulerad idé, i synnerhet om man behöver ta banklån för att genomföra den, om man ska söka bidrag eller om man letar efter samarbetspartners. När man formulerar en idé, vare sig det är för att starta ett eget företag eller för att skapa en gemensam tanke bakom en verksamhet, så är det bra att ha med följande punkter: Vilka behov är det man ska tillgodose? Hur ska man tillgodose dem? Vilken är målgruppen? Undrar om det finns någon granne som behöver hjälp med gräsklippningen? Så börjar det Många idéer kommer när man själv saknar en produkt eller en tjänst som man skulle vilja använda. Det kan också vara så att man upptäcker ett behov i omgivningen som inte verkar vara tillgodosett, t.ex. barnpassning på gymmet. Vissa människor är experter på att hitta ouppfyllda behov och skapa affärsidéer utifrån dessa. De kan sedan formulera och strukturera idéerna och sälja dem vidare till människor som vill starta eget, men som inte kan komma på några egna idéer. Vilken affärsidé att sälja affärsidéer! I vilket fall som helst så börjar de flesta idéer med att det finns ett behov. Det är svårt att skapa nya behov hos människor, så det är alltid bäst att utgå ifrån de som faktiskt finns. Affärsidéer Affärsidén är grunden i ett företag den berättar vad det är man gör och varför. I affärsidén kan punkterna ovan sammanfattas i några meningar. Här är några exempel på affärsidéer: Eniro Eniros affärsidé är att sammankoppla människor med människor och köpare med säljare genom en bred, unik, relevant och kvalitativ databas. IKEA På IKEA är vår vision att skapa en bättre vardag för de många små människorna. Vår affärsidé går ut på att erbjuda ett brett sortiment av form- och funktionsinriktade heminredningsartiklar till så låga priser att så många som möjligt ska ha råd att köpa dem. SATS SATS mission är att få fler att träna regelbundet. SATS vision är att förbättra människors vardag genom att vara en pådrivare för bättre hälsa och välbefinnande. SATS ska äga och driva lönsamma träningscenter, vilket är vår affärsidé

16 Affärsplan Andra steget i skapandet av ett företag är att skriva en affärsplan. Om affärsidén är en välformulerad tanke om vad verksamheten går ut på, så är affärsplanen en redovisning av hur den ska fungera. Det är affärsplanen som ska övertyga finansiärer och samarbetspartners om att affärsidén är realistisk och hållbar. En affärsplan är flera sidor lång och innehåller följande rubriker: Affärsidé. Vad ska man sälja, till vem och varför? Vad är det som gör att kunderna kommer att välja dig? Marknad. Hur ser marknaden ut idag? Hur ska du nå dina kunder? Hur ska du marknadföra dig? Vad ska du ha för priser och hur ser priserna ut på marknaden i övrigt? Hur ska du sälja produkter/tjänster? Konkurrenter. Vilka är dina viktigaste konkurrenter och vad kan du lära av dem? Vilka styrkor och svagheter har dina konkurrenter? Hur kommer de att reagera när du sätter igång? Lokal/utrustning. Vad behöver du för lokal och i vilket läge? Vilken hyra har du råd med? Vilken utrustning behövs och vad kostar den? Inköp. Var ska du göra dina inköp? Hur stort lager behöver du om du handlar med varor? Ekonomisk information. Innehåller resultatbudget (bedömning av företagets intäkter och kostnader under ett år) och likviditetsbudget (plan för penningflödet under olika perioder). Hur ska verksamheten finansieras vid uppstart? Personliga kvalifikationer. Vad har du för utbildning och kunskaper om branschen? Vad har du för erfarenhet? Har du något kontaktnät som du kan använda dig av? Hot och möjligheter. Vilka är riskera och hur kan du göra dem mindre? Vad har du för mål med verksamheten, nu och i framtiden? Mål Att sätta upp mål handlar om att veta vad man strävar efter och vad man vill uppnå. Det är någonting vi alla gör, mer eller mindre medvetet. Mål kan vara vaga tankar ( Jag ska bli snällare mot min lillebror ) eller detaljerade och genomtänkta formuleringar ( Under december månad ska vi sälja minst 2500 par skor ). Varför mål? Om man inte har några mål så är det svårt att veta vart man är på väg. Om man inte vet vart man är på väg vet man inte heller vad man ska göra. Företag, föreningar och andra organisationer brukar alltid ha formulerat mål för verksamheten. Först används målen när man planerar verksamheten vilket innehåll ska verksamheten ha och hur arbetar man bäst för att kunna nå målen? Sedan används de igen när man ska utvärdera verksamheten hur väl har man uppnått målen och vilka förändringar bör man genomföra? Vilken väg ska jag välja? Det beror på vart du ska

17 Hur sätter man mål När man sätter upp mål för en verksamhet är det några saker man bör tänka på. Först och främst ska målen ligga på en bra nivå. De får gärna utmana så att verksamheten utvecklas. Samtidigt är det viktigt att de är realistiska. Mål som är svåra eller omöjliga att uppnå kan bromsa motivationen istället för att höja den. Det är också viktigt att målen är mätbara. För att kunna utvärdera en verksamhet eller en aktivitet måste man alltså kunna veta om man uppnått målen eller inte. Jämför själv följande exempel: I år ska vi skaffa massor av nya kunder I år ska vi skaffa minst 150 nya kunder Det första målet är nästan omöjligt att utvärdera massor kan betyda allt ifrån tio till flera miljoner. Det andra exemplet är tydligt och mätbart man vet om man uppnått målet. Här är några exempel på målformuleringar: H&M H&M:s tillväxtmål är att öka antalet butiker med procent per år, men också öka försäljningen i jämförbara enheter. Tillväxten, som finansieras helt med egna medel, ska ske med kvalitet och med fortsatt hög lönsamhet. Delmål Ibland ligger de uppsatta målen väldigt långt fram i tiden, vilket kan göra att de känns svåra att nå. Fem eller sex års studier kan kännas som en evighet för den som precis påbörjat en utbildning till lärare eller jurist och att gå ner femtio kilo i vikt kan tyckas omöjligt för den som bestämt sig för att skaffa smalare matvanor. Då är det bra att sätta upp delmål längs vägen. Även inom en organisation kan det underlätta att sätta upp delmål för verksamheter. Inget företag kan räkna med att ha full försäljning redan från början det tar lång tid och massor av marknadsföring att nå kunderna och vinna deras förtroende. Man brukar säga att det tar tre år innan ett nystartat företag hittat sin plats på marknaden. Därför är det bra att sätta upp delmål för kunder och försäljning, t.ex. att man ska ha ett visst antal kunder vid årets slut eller att man ska ha sålt ett visst antal produkter efter 6, 12 och 18 månader. Ideella organisationer behöver också tid för att att etablera sig. För att kunna värva nya medlemmar måste man berätta att man finns och övertyga människor om att det är en bra idé att vara med. Om man sätter upp delmål för hur många medlemmar man ska ha värvat vid olika tidpunkter så blir det lättare att planera organisationens utveckling. Kinna IF 1. Att ha ett starkt seniorlag - gärna division Att ha en omfattande ungdomsverksamhet med hög kvalité på alla ledare. Pingstkyrkan i Norrtälje Vårt mål är att göra Jesus känd, trodd, älskad och efterföljd i staden och i världen. Arla Vi ska skapa det bästa mejerietföretaget för 250 miljoner konsumenter i Nordeuropa, och vi vill utöka våra kärnmarknader till att även omfatta Tyskland

18 Målstyrning Målstyrning är en term som ofta används i organisationsvärlden. Målstyrning innebär att målen får styra verksamhetens innehåll, istället för att man styr innehållet direkt. I praktiken kan det innebära att en arbetsgivare säger till en anställd att den ska uppnå vissa mål, men att den anställde själv får bestämma hur den ska nå målet. Det är samma system som används i den svenska skolan eleverna ska uppnå vissa mål, men det är upp till lärare och elever att besluta hur målen ska nås. I många andra länder har man istället en mycket detaljstyrd läroplan med utförlig information om utbildningens innehåll och utformning. Idag är det mycket vanligt att använda sig av målstyrning inom olika typer av organistaioner, framför allt i den offentliga sektorn. Syftet är bland annat att öka inflytandet för alla i organisationen, att minska detaljstyrningen uppifrån och att ta tillvara de expertkunskaper som finns längst ner i organisationen. Exempelvis så vet kanske gyminstruktören bättre än gymmets ägare vilken träningsnivå och vilken musik som passar bäst i seniorgympan. Därför överlåter gymägaren ansvaret för detaljplaneringen på instruktören. Planering När man driver en verksamhet måste man planera vilka aktiviteter den ska innehålla och hur de ska genomföras. När du själv går på fotbollsträning, ett workoutpass eller en guidad tur runt en sevärdhet så förväntar du dig att ledarna vet vad de ska göra. Du förväntar dig att det ska finnas lokal, utrustning och välplanerade aktiviteter. Planering är A och O för en lyckad verksamhet. diskutera fundera på 1. Vilken typ av verksamhet skulle du passa bäst att arbeta inom, med tanke på dina speciella kunskaper, erfarenheter eller egenskaper? 2. Brukar du sätta upp mål för dig själv, exempelvis när det gäller skolarbete eller träning? Ge exempel. 3. Är det bra att ha en målstyrd skola? Varför/varför inte? Planering på organisationsnivå Planering görs på olika nivåer inom en verksamhet. Först måste ledningen göra en översiktlig planering för hela organisationen. En sådan planering kan exempelvis innehålla: Ekonomisk planering/budget vilka resurser har man och hur ska de fördelas? Tidsplanering/schemaläggning när ska man utöva de aktiviteter som erbjuds? Lokaler och utrustning var ska verskamheten genomföras och vilken utrustning behövs? Personalplanering hur många personal behövs och vilka arbetsuppgifter ska de ha? 34 35

19 Ekonomisk planering Den ekonomisk planeringen handlar om att göra en beräkning av verksamhetens intäkter och utgifter. Om man startar ett nytt företag kan man naturligtvis aldrig i förväg veta hur många kunder man kommer att ha och hur många varor eller tjänster man kommer att sälja. Ändå måste man försöka göra en realistisk bedömning och räkna på hur mycker pengar man kommer att få in. Man måste också göra en beräkning av vilka kostnader verksamheten kommer att ha. Man brukar dela upp dessa i fasta och rörliga kostnader. Fasta kostnader är samma hela tiden, oberoende av hur många kunder eller hur stor försäljning man har. Det gäller t.ex. lokalhyra, avbetalning på lån, företagsförsäkring etc. Rörliga kostnader är sådana som varierar beroende på antal kunder och försäljningsstorlek. Hit kan man t.ex. räkna inköp av varor för försäljning, timanställd personal och kanske vattenkostnad om vattenförbrukningen ökar vid ett ökat antal kunder. Tidsplanering Om man inte planerar när saker och ting ska göras så är sannolikheten stor att de inte görs alls. Därför är det viktigt att göra en tidsplanering. Hur en tidsplanering ser ut och vad den innehåller varierar naturligtvis mycket mellan olika typer av verksamheter. En grovplanering anger i stora drag när olika aktiviteter kommer att ske under året. En handbollsklubb kan till exempel göra en grovplanering som innehåller tidpunkter för: Säsongens början och slut samt sommar- och juluppehåll. När olika cuper och matcher ska äga rum. Eventuella marknader och andra evenemang. Eventuell lägerverksamhet. Vidare behöver man inom många fritidsverksamheter göra någon typ av finplanering eller schemaläggning. På ett gym kan det handla om vilka pass som ska ligga på vilka tider. I en simhall måste man planera vid vilka tider man ska förlägga vattengymnastik, babysim och öppen badverksamhet. Biblioteket ska planera in sagostunder och läscirklar, medan nattklubben beslutar om temakvällar och serveringstider. De rörliga kostnaderna ökar när är många maskiner är igång och drar el. Lokaler De allra flesta fritidsverksamheter bedrivs i en lokal eller anläggning. Den som driver verksamheter kan antingen äga eller hyra lokalen. Många ideella föreningar hyr eller lånar en lokal av kommunen eller av ett företag, men i vissa fall är det föreningen själv som äger lokalen. Även privata företag som gym kan hyra sina lokaler av kommunen eller andra fastighetsägare. I vilket fall som helst så är det viktigt att planera var man ska bedriva verksamheten. Man måste ha tillräckligt stora lokaler för att få plats med sina deltagare och tillräckligt med rum för att husera de olika aktiviteterna, om man har flera. De ska också vara anpassade för verksamheten och godtagbara ur säkerhetssynpunkt

20 Utrustning Många fritids- och friskvårdsaktiviteter kräver någon typ av utrustning. På fritidsgården behöver man kanske biljardbord, datorer och musikanläggningar. I innebandyklubben behöver man mål, klubbor och bollar. På massagemottagningen behöver man massagebänkar och handdukar och i bowlinghallen måste det finnas bowlingbanor, klot och käglor. En del av verksamhetsplaneringen handlar därför om utrustningen, Vad har man redan? Vad behöver man komplettera med? Hur mycket toalettpapper och massageolja förbrukar man på ett år och var och när ska det inhandlas? Den utrustning som används i en verksamhet delas ofta in i inventarier och förbrukningsartiklar. Inventarier är sådan utrustning som man köper en gång och sedan använder under många år, t.ex. en löpmaskin på ett gym. Förbrukningsartiklar är sådant material som förbrukas och som man ständigt måste fylla på, t.ex. tvål, färg och pysselmaterial, servetter och matvaror. Personal Föreningar är till stor del är beroende av frivilligpersonal som arbetar utan att få betalt. I Sverige finns det t.ex. cirka personer som arbetar ideellt inom idrottsrörelsen, antingen som tränare/ funktionärer eller inom administrationen. För föreningarna handlar det därför om att se över vad man har för personalbehov och sedan arbeta mer eller mindre hårt för att rekrytera. Eftersom företag drivs med vinstintresse så måste de också betala för sin arbetskraft. Personalfrågan blir därför väldigt mycket en kostnadsfråga. Man måste se över vad man kommer att ha för behov av personal och hur mycket pengar man har råd att lägga på löner. En annan fråga man måste ta ställning till är om man ska göra fastanställningar eller om man ska ha timanställd personal. I den offentliga sektorn är det ofta kommunen som är arbetsgivare när det gäller fritidsverksamheter. Kommunen anställer bland annat fritidsledare, fritidskonsulenter, simhallspersonal, bibliotekarier och museipersonal. Planering av verksamhetens innehåll Det är alltså viktigt att planera för allt det praktiska i verksamheten, som pengar, tid, lokaler, utrustning och personal. Men ännu viktigare är kanske ändå att planera verksamhetens innehåll. Det är ingen idé att ha en fin lokal om man inte har någon aktivitet att fylla den med. Utan aktiviteter kommer ju inga deltagare, och utan deltagare blir det ingen verksamhet. När man planerar verksamhetens innehåll kan man ställa följande frågor: Vad ska vi göra? Hur ska vi göra det? För vem ska vi göra det? När man svarar på frågorna är det väldigt bra att ha en del kunskaper och erfarenheter i ryggen. Om man har har kunskap och erfarenhet så ser man snabbt var som är realistiskt och vad som är orealistiskt. Man vet vilka aktiviteter som passar för målgruppen och man vet hur de bäst kan utföras. diskutera fundera på 1. Är du bra eller dålig på att planera? På vilket sätt? 2. Hur viktigt är det för dig att planera din vardag? Varför/varför inte? 3. Är du bra på att hushålla med pengar? Brukar du t.ex. ha pengar över vid månadens slut? 4. Varför tror du att så många människor ställer upp och arbetar ideellt i föreningar utan att få betalt? 5. Skulle du kunna tänka dig att arbeta ideellt i en förening? Varför/varför inte? 6. Hur ska man göra för att planera rörliga kostnader? 38 39

AFFÄRSPLAN. En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen.

AFFÄRSPLAN. En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen. AFFÄRSPLAN En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Jag/vi och idén 2 Företagsägare och affärsidé 3

Läs mer

ABC Ekonomiska termer

ABC Ekonomiska termer Ekonomiska begrepp I den ekonomiska redovisningen finns det ett antal termer som är viktiga att känna till som egen företagare. Drivhuset hjälper dig att reda ut begreppen på de allra vanligaste och beskriver

Läs mer

Enskild firma. Allmänt

Enskild firma. Allmänt Enskild firma 1/4 Allmänt Väljer du att driva företaget som en enskild firma är det viktigt att veta att du själv ansvarar för allt du gör i företagets namn, t.ex. att avtal hålls och skulder betalas.

Läs mer

Att starta företag. Innan du startar. Affärsidé 2011-09-07. Idé Pepp Talang. Vad? Varför? Hur?

Att starta företag. Innan du startar. Affärsidé 2011-09-07. Idé Pepp Talang. Vad? Varför? Hur? Att starta företag Idé Pepp Talang Innan du startar Vad? Varför? Hur? Affärsidé Enkel och kort Fördel om den är ny Behöver utvecklas med tiden Exempel på affärsidé: Att med ansvar och bästa service sälja

Läs mer

INFORMATION TILL APL-PLATSERNA Barn- och fritidsprogrammet, elever i årskurs 3 inriktning Fritid

INFORMATION TILL APL-PLATSERNA Barn- och fritidsprogrammet, elever i årskurs 3 inriktning Fritid INFORMATION TILL APL-PLATSERNA Barn- och fritidsprogrammet, elever i årskurs 3 inriktning Fritid Flera känner kanske till vårt BARN- OCH FRITIDSPROGRAM, men för dig som inte gör det tänkte vi lämna lite

Läs mer

Gissa mitt ord. OrdAF. Vad är det som är rött med svarta prickar? Gåtor av Inga Magnell Illustrationer av Pia Niemi

Gissa mitt ord. OrdAF. Vad är det som är rött med svarta prickar? Gåtor av Inga Magnell Illustrationer av Pia Niemi Gissa mitt ord Gåtor av Inga Magnell Illustrationer av Pia Niemi Vad är det som är rött med svarta prickar? OrdAF Gissa mitt ord Gåtor av Inga Magnell Illustrationer av Pia Niemi OrdAF AB Postadress: Domherrevägen

Läs mer

AFFÄRSPLAN. Namn. Företag. Adress. Telefon. E-post. Hemsida. Affärsplan. Sara Isaksson Pär Olofsson 2010.08.24

AFFÄRSPLAN. Namn. Företag. Adress. Telefon. E-post. Hemsida. Affärsplan. Sara Isaksson Pär Olofsson 2010.08.24 Namn Företag AFFÄRSPLAN Adress Telefon E-post Hemsida Affärsplan 2010.08.24 1 Sara Isaksson Pär Olofsson Innehåll AFFÄRSIDÉ 3 VISION, MÅL OCH STRATEGI 5 VERKSAMHET 7 KUND 8 KONKURRENTER 9 MARKNADSFÖRING

Läs mer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer Allmänt om bolagsformer Det är viktigt att välja rätt bolagsform, då den ger ramarna för verksamheten. Innan det är dags att slutgiltigt bestämma sig för vilken bolagsform man skall välja, är det bra att

Läs mer

Entrécoop - Din guide till ekonomisk förening

Entrécoop - Din guide till ekonomisk förening Entrécoop - Din guide till ekonomisk förening Dalarna, Gävleborg och Värmland i samverkan ... Ekonomisk förening - en företagsform för er? En ekonomisk förening ägs och drivs av minst tre medlemmar. Medlemmar

Läs mer

Är du ett med din företagsidé?

Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Testa Dig själv 1 Varför vill Du starta företag? 2 Är det rätt tillfälle för dig? 3 Har du lämpliga erfarenheter och kunskaper? DINA SLUTSATSER

Läs mer

Startkapital med finansiering, likviditetsbudget och resultatbudget

Startkapital med finansiering, likviditetsbudget och resultatbudget EKONOMI Startkapital med finansiering, likviditetsbudget och resultatbudget Att göra en budget kan kännas som en ren gissningslek. Det är dock väldigt viktigt att tänka igenom den ekonomiskadelen i sitt

Läs mer

Bilda förening. så funkar det

Bilda förening. så funkar det Bilda förening så funkar det Vad är en förening? En förening kan startas av ett antal personer som har samma intresse och vill göra något tillsammans. En förening är demokratisk. Det betyder att du som

Läs mer

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Sociala arbetskooperativ inte starta eget - men starta vårat Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Att vara behövd Allas rätt till arbete måste betyda att alla har rätt till arbete - och

Läs mer

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan LÄRARHANDLEDNING LEDARSKAP OCH ORGANISATION ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB REDAKTION Anders Wigzell FORMGIVNING Eva Jerkeman PRODUKTION Adam Dahl ILLUSTRATIONER

Läs mer

Guide till uppstart av ny SBU-grupp

Guide till uppstart av ny SBU-grupp Guide till uppstart av ny SBU-grupp Välkommen som ledare i SBU! Här följer en guide för dig som är ny ledare inom SBU. Här beskrivs saker du måste känna till på ett kortfattat sätt. På flera ställen hänvisas

Läs mer

Sveriges största aktör inom nyföretagarrådgivning!

Sveriges största aktör inom nyföretagarrådgivning! Sveriges största aktör inom nyföretagarrådgivning! STIFTELSEN Genomförde 9 343 rådgivningar under 2010 Medverkar till att 2 000 företag startar per år 11 000 klienter i vår databas 65 rådgivare 10 anställda

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

i. Beskrivning av varan/tjänsten Identifiera och definiera målgruppen Kartlägg och beskriv hur marknaden för din produkt ser ut

i. Beskrivning av varan/tjänsten Identifiera och definiera målgruppen Kartlägg och beskriv hur marknaden för din produkt ser ut 1 (5) Checklista Starta Bolag Steg 1. Du har en idé Den här checklistan är tänkt att hjälpa dig som har en affärsidé och vill starta ett företag eller redan bedriver någon verksamhet under till exempel

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Kvalitet före driftsform

Kvalitet före driftsform Kvalitet före driftsform - Ett program för valmöjligheter med ansvar för framtiden Socialdemokraterna i Haninge, Handenterminalen 3 plan 8 136 40 Haninge. Tel 745 40 74 socialdemokraterna.haninge@telia.com

Läs mer

VI BILDAR FÖRENING. Information från Kultur och Fritid, Nyköpings kommun

VI BILDAR FÖRENING. Information från Kultur och Fritid, Nyköpings kommun VI BILDAR EN FÖRENING Information från Kultur och Fritid, Nyköpings kommun SAMMANSTÄLLNING I KORTHET ÖVER VAD SOM SKALL GÖRAS NÄR EN FÖRENING BILDAS - Inbjud de som är intresserade - Besluta om att bilda

Läs mer

Ideella sektorn i Örebro län - En kraft att räkna med

Ideella sektorn i Örebro län - En kraft att räkna med Ideella sektorn i Örebro län - En kraft att räkna med 2013-02-19 Föreningar i Örebro län Det finns drygt 3 100 föreningar i Örebro län. Nästan hälften av alla vuxna är aktiva i en förening. Största engagemanget

Läs mer

KOMPANJONSAVTAL. Inledning

KOMPANJONSAVTAL. Inledning Inledning KOMPANJONSAVTAL Ofta ägs och drivs företag av två eller flera personer tillsammans och det är då viktigt att upprätta ett gemensamt kompanjonsavtal som reglerar samarbetet. Kompanjonsavtal är

Läs mer

Aktiebolagstjänst. Leif Malmborg. Aktiebolagstjänst www.ab.se leif@ab.se

Aktiebolagstjänst. Leif Malmborg. Aktiebolagstjänst www.ab.se leif@ab.se Leif Malmborg Aktiebolagstjänst www.ab.se leif@ab.se 1 Leif Malmborg Rådgivare Nyföretagarcentrum Personlig rådgivning, vanligtvis måndagskvällar ojämna veckor Allmän rådgivning Val av företagsform Ekonomi

Läs mer

Nya företags utveckling

Nya företags utveckling Uppgifterna som lämnas till SCB är sekretesskyddade enligt 24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Uppgifterna används endast till statistiska sammanställningar. Vid publicering kommer inga

Läs mer

Del 1 Praktikfall. Sven Tullgren och Studentlitteratur Praktikfall 1 5

Del 1 Praktikfall. Sven Tullgren och Studentlitteratur Praktikfall 1 5 1 Del 1 Praktikfall I denna första del av arbetsboken ska du arbeta med redovisning i olika företag. Det finns fem praktikfall av olika omfattning som du kan arbeta med. I det första får du lite tips och

Läs mer

» Industriell ekonomi

» Industriell ekonomi » Industriell ekonomi FÖ4 Företagandet Norrköping 2013-01-21 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 » Välkommen» Syfte och tidsplan» Annat material FÖ4 Företagandet http://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/blanketterbroschyrer/broschyrer/info/462.4.39f16f103821c58f680007865.html»

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Claire Llewellyn Jon Stuart

Claire Llewellyn Jon Stuart Claire Llewellyn Jon Stuart Till er där hemma Innan ni läser Samtala om boken. Titta tillsammans på framsidan. Vad ser ni på bilden? Läs titeln och baksidestexten. Låt ditt barn berätta vad boken handlar

Läs mer

Principer och taxor för uthyrning av lokaler, Allaktivitetshuset Sundbyberg 1

Principer och taxor för uthyrning av lokaler, Allaktivitetshuset Sundbyberg 1 Principer och taxor för uthyrning av lokaler, Allaktivitetshuset Sundbyberg 1 Grundprinciper för Allaktivitetshuset Stadens målsättning är att främja ett brett föreningsliv och utbud av kultur, fritids-

Läs mer

Goodwill A FÖRETAGSEKONOMI. 1 Skolverkets kursplaner och betygskriterier. 2 Planering. 3 Kommentarer till kapitlen. 4 OH-underlag.

Goodwill A FÖRETAGSEKONOMI. 1 Skolverkets kursplaner och betygskriterier. 2 Planering. 3 Kommentarer till kapitlen. 4 OH-underlag. Goodwill A 1 Skolverkets kursplaner och betygskriterier 2 Planering FÖRETAGSEKONOMI 3 Kommentarer till kapitlen 4 OH-underlag 5 Lösningar 6 Övergripande blockuppgifter 7 Provfrågor till kapitlen 8 Prov

Läs mer

Skatter och bokföring Starta-Eget-Kurs SU Innovation 10 april 2013

Skatter och bokföring Starta-Eget-Kurs SU Innovation 10 april 2013 Skatter och bokföring Starta-Eget-Kurs SU Innovation 10 april 2013 Om Kyllenius Kyllenius hjälper företag att få en Effektiv ekonomi Vi hjälper våra kunder med löpande bokföring, deklarationer, löner och

Läs mer

Affärsplan. Företaget. Verksamhet. Affärsplanen färdigställd datum. Företagsnamn. Adress. Besöksadress. E-post. Företagsform.

Affärsplan. Företaget. Verksamhet. Affärsplanen färdigställd datum. Företagsnamn. Adress. Besöksadress. E-post. Företagsform. Affärsplan Affärsplanen färdigställd datum Företaget Företagsnamn Adress Postnr Ort Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Kontaktperson Tel kontaktperson Företagsform Webbsida Bankförbindelse och

Läs mer

Spelregler för. hästföretagare - beskattning

Spelregler för. hästföretagare - beskattning Spelregler för hästföretagare - beskattning Spelregler för hästföretagare - beskattning Hästintresset ökar i Sverige. Det tycker vi är jätteroligt, samtidigt får vi fler och fler frågor från hästföretagare

Läs mer

FRISKIS&SVETTIS FALUN VERKSAMHETSPLAN

FRISKIS&SVETTIS FALUN VERKSAMHETSPLAN FRISKIS&SVETTIS FALUN VERKSAMHETSPLAN 2017-2019 INLEDNING Verksamhetsplanen är till för anställda och funktionärer i föreningen. Den ska fungera som ett stöd och som en vägvisare i utvecklingsarbetet.

Läs mer

Affärsplan en första skiss

Affärsplan en första skiss Affärsplan en första skiss Affärsplan datum Kontaktuppgifter: Företagsnamn Postadress Organisationsnu mmer Företagsform Kontaktperson Mobiltelefon Webbadress E- post Verksamhet: Beskriv verksamheten med

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera)

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera) Eva Bernhardtson Louise Tarras Min mening Bildfrågor (diskutera) Folkuniversitetets förlag Box 2116 SE-220 02 Lund tel. 046-14 87 20 www.folkuniversitetetsforlag.se info@folkuniversitetetsforlag.se Information

Läs mer

Erbjuda lustfylld och lättillgänglig träning av hög kvalitet. Få så många som möjligt att Träna/motionera

Erbjuda lustfylld och lättillgänglig träning av hög kvalitet. Få så många som möjligt att Träna/motionera Erbjuda lustfylld och lättillgänglig träning av hög kvalitet Få så många som möjligt att Träna/motionera Ett friskare Haninge Vara Haninges bästa träningsanläggning Det finns i Friskis&Svettis att ständigt

Läs mer

Stöd till interkulturella projekt

Stöd till interkulturella projekt Handbok för Stöd till interkulturella projekt En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har fått stödet Innehållsförteckning sida Vad är stödet till interkulturella projekt? 3 Vem kan söka stödet

Läs mer

All rådgivning på ett ställe. Spelregler för hästföretagare. Beskattning

All rådgivning på ett ställe. Spelregler för hästföretagare. Beskattning All rådgivning på ett ställe Spelregler för hästföretagare Beskattning Spelregler för hästföretagare Beskattning Hästintresset ökar i Sverige. Det tycker vi är jätteroligt, samtidigt får vi fler och fler

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Fritid 2009

Kvalitetsredovisning för Fritid 2009 Kvalitetsredovisning för Fritid 2009 Beskrivning av verksamheten Fritid erbjuder öppna mötesplatser för våra kommuninvånare i form av Simhall och fritidsgårdar, drogförebyggande verksamhet samt stöd till

Läs mer

Förbered dig gärna inför besöket hos NyföretagarCentrum genom att skriva ut och fylla i nedanstående affärsplan! Personnummer:. Adress:..

Förbered dig gärna inför besöket hos NyföretagarCentrum genom att skriva ut och fylla i nedanstående affärsplan! Personnummer:. Adress:.. Affärsplan Förbered dig gärna inför besöket hos NyföretagarCentrum genom att skriva ut och fylla i nedanstående affärsplan! Fyll i det du kan, vi hjälper dig med det övriga. Finns handlingar som har direkt

Läs mer

Affärsplan. Umeå 2005-11-29

Affärsplan. Umeå 2005-11-29 Umeå 2005-11-29 UF Stay Down Victor Setterberg, Johan Asmus Mats Karlsson, Julia Lund Dragonskolan Dragongatan 1 903 22 Umeå uf_staydown@hotmail.com www.staydown.se 1(9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Affärsplan en första skiss

Affärsplan en första skiss Affärsplan en första skiss Affärsplanen färdigställd datum Företaget Företagsnamn Adress Postnr Ort Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Kontaktperson Tel kontaktperson Företagsform Webbsida Bankförbindelse

Läs mer

6 Lathund rikstäckande arrangemang

6 Lathund rikstäckande arrangemang LATHUND RIKSTÄCKANDE AR R A N G E M A N G SPÄNNANDE PROJEKT Att arrangera ett Rikstäckande Arrangemang är ett roligt men ganska stort och krävande arbete. Det behövs planering och mycket förberedelser

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Starta företag i Värmland

Starta företag i Värmland Starta företag i Värmland På verksamt.se finns information och e-tjänster som du som ska starta eller driver företag har nytta av. Webbplatsen drivs av Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket. Vi

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Att bilda förening 2 (7)

Att bilda förening 2 (7) Att bilda förening 2 (7) Att bilda förening 3 (7) 1. Att bilda förening I Sverige råder organisationsfrihet, vilket innebär att vem som helst har rätt att bilda förening och kring vad som helst. En förening

Läs mer

R I K TLINJER. Riktlinjer för bidrag speciella ändamål FRITIDSNÄMNDEN. Fastställda av fritidsnämnden 2012-02-23

R I K TLINJER. Riktlinjer för bidrag speciella ändamål FRITIDSNÄMNDEN. Fastställda av fritidsnämnden 2012-02-23 R I K TLINJER FRITIDSNÄMNDEN Riktlinjer för bidrag speciella ändamål Fastställda av fritidsnämnden 2012-02-23 Riktlinjer för bidrag speciella ändamål Innehåll 1. Introduktion... 3 2. Varför lämnar fritidsnämnden

Läs mer

Att välja företagsform

Att välja företagsform Att välja företagsform Ett kortseminarium för den som står i begrepp att starta eget Presenterat av Stockholms NyföretagarCentrum och Aktiebolagstjänst 1 Leif Malmborg leif@ab.se www.ab.se 2 Aktiebolagstjänsts

Läs mer

Bad & motion för alla

Bad & motion för alla Medley är en tävlingsgren inom simningen där man simmar alla de fyra simsätten. Medleys huvudkontor Dalvägen 14, 169 56 Solna Tel 08-503 82 700, Fax 08-503 82 701 E-post: info@medley.se Samtliga anläggningar

Läs mer

Lathund för Svenska Celiakiungdomsförbundets regionkassörer

Lathund för Svenska Celiakiungdomsförbundets regionkassörer Lathund för Svenska Celiakiungdomsförbundets regionkassörer Senast uppdaterad: 2015-01- 21 Svenska Celiakiungdomsförbundet Norr Mälarstrand 24 112 20 Stockholm Tel: 08-562 788 07 info@scuf.se www.scuf.se

Läs mer

Årsberättelse 2013-2014

Årsberättelse 2013-2014 Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna

Läs mer

Stockholms NyföretagarCentrum. Stockholms NyföretagarCentrum är stängt mellan 23/12 och 9/1 Kostnadsfria seminarier Kurser

Stockholms NyföretagarCentrum. Stockholms NyföretagarCentrum är stängt mellan 23/12 och 9/1 Kostnadsfria seminarier Kurser Nyhetsbrev från Stockholms NyföretagarCentrum Nyhetsbrev Vecka 51 December 2010 till V2 Januari 2011 Stockholms NyföretagarCentrum är stängt mellan 23/12 och 9/1 Kostnadsfria seminarier Kurser Kostnadsfria

Läs mer

Affärsplan tips och råd till UF-företag och lärare 2013-14

Affärsplan tips och råd till UF-företag och lärare 2013-14 Affärsplan tips och råd till UF-företag och lärare 2013-14 Vad är en affärsplan? Affärsplanen är en beskrivning över vad ni ska göra i ert UF-företag under hela UF-året, dvs från starten fram till avvecklingen.

Läs mer

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd.

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd. Du har en idé och vill komma igång med ditt företag. Frågan är hur du ska finansiera företaget och kunna betala för allt? Här kan du läsa om några olika sätt att finansiera företagsstarten på. Var realistisk

Läs mer

SÖLVESBORGS KOMMUN Fritid & kultur. föreningskunskap. - att bilda förening -

SÖLVESBORGS KOMMUN Fritid & kultur. föreningskunskap. - att bilda förening - SÖLVESBORGS KOMMUN Fritid & kultur föreningskunskap - att bilda förening - Innehållsförteckning Ideell förening, vad är det? 3 Hur många medlemmar måste man vara? 3 Vad krävs för att bilda en förening?

Läs mer

Litet om styrelsearbete

Litet om styrelsearbete Litet om styrelsearbete Gustaf Drake, 070-7688466 Om styrelser Det handlar.. Om styrelseledamöter Om arbetsuppgifter Om resultat Om ansvar 1 Varför styrelser? Föreningar Företag Myndigheter Gemensamma

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Socialdemokraterna i Klippans kommun

Socialdemokraterna i Klippans kommun Socialdemokraterna i Klippans kommun Handlingsprogram 2015-2018 Vår vision för kommunen Den socialdemokratiska ideologin och politiken syftar till att skapa ett samhälle där alla människor oavsett bakgrund

Läs mer

Historik INTRAPRENADEN RAMSJÖBYGDEN

Historik INTRAPRENADEN RAMSJÖBYGDEN INTRAPRENADEN RAMSJÖBYGDEN Historik 1952-1971 2500 invånare Egen kommun med god ekonomi. Inkomster från skog, järnväg och industri och Bolidens guldgruva Järnvägsstation. Skola, Barnomsorg. Äldreboende

Läs mer

Testa och utveckla din företagsidé

Testa och utveckla din företagsidé Testa och utveckla din företagsidé TESTA OCH UTVECKLA DIN FÖRETAGSIDÉ Ännu har du inte bestämt dig för att starta, men du har en tydlig bild av vilken verksamhet du skulle ha i ditt företag om det blev

Läs mer

3 Lathund Rixhajk LATHUND RIXHAJK

3 Lathund Rixhajk LATHUND RIXHAJK LATHUND RIXHAJK SPÄNNANDE PROJEKT Rixhajken är ett av de få seniorscoutarrangemangen som återkommer varje år, därför är det extra kul om seniorscouterna kommer ihåg just Er hajk. Det ska vara roligt att

Läs mer

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4.

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4. 1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll 2.1 Definition av SAK...flik 1 2.2 SAK planering för klass...flik 2 2.3 Branschöversikt...flik 3 2.4 Individuell handlingsplan...flik

Läs mer

Affärsplan för Starta eget

Affärsplan för Starta eget Affärsplan för Starta eget Innan du skickar in affärsplanen måste du vara registrerad i Trygghetsfonden, det vill säga anmäld av din arbetsgivare och din registrering/enskilda ansökan vara insänd till

Läs mer

VÄLFÄRD EN IDEOLOGISK HISTORIA

VÄLFÄRD EN IDEOLOGISK HISTORIA VÄLFÄRD ROS16 VÄLFÄRD EN IDEOLOGISK HISTORIA Vad är välfärd? Offentlig sektor tryggar vår grundläggande välfärd och finansieras via skattemedel Grundläggande välfärd: (få mat, bostad, sjukvård och omsorg

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

ANSÖKAN om godkännande att bedriva enskild verksamhet enligt 2 kap. 5 och 7 och 25 kap. 10 skollagen

ANSÖKAN om godkännande att bedriva enskild verksamhet enligt 2 kap. 5 och 7 och 25 kap. 10 skollagen 1 Ansökan med bilagor skickas till: Härjedalens kommun Bildning, fritid och kultur Medborgarhuset 842 80 Sveg ANSÖKAN om godkännande att bedriva enskild verksamhet enligt 2 kap. 5 och 7 och 25 kap. 10

Läs mer

Friskis&Svettis Borlänge 3. Lokalen 3. Träningen 3. Värdskapet 4. Kvalitet 4. Kommunikation 5. Alla Barnen Träning och äldre 6.

Friskis&Svettis Borlänge 3. Lokalen 3. Träningen 3. Värdskapet 4. Kvalitet 4. Kommunikation 5. Alla Barnen Träning och äldre 6. IF Friskis&Svettis Borlänge AKTIVITETSPLAN OCH BUDGET 2014 Friskis&Svettis Borlänge 3 Lokalen 3 Träningen 3 Värdskapet 4 Kvalitet 4 Kommunikation 5 Alla Barnen 2013 6 Träning och äldre 6 Budget 6 2 IF

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Information från Skatteverket

Information från Skatteverket Information från Skatteverket Informationsträffar och besök Nyföretagarträffar och andra informationsträffar. Företagsbesök Nyföretagarinformationer Starta företag - Riktar sig till personer som funderar

Läs mer

... ... Produkt & Idé

... ... Produkt & Idé ... Produkt & Idé Företaget styrs av enbart en medlem Tillverkar ljusyktor i marin stil gjorda av glasburkar, rep, snäckor, stenar, dekaler m.m. Glasburkar & snäckor köps från lopptorg om möjligt (ekologiskt

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1

ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1 ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1 VAD ÄR ETT BOLAG? En (i) sammanslutning av fysiska personer med ett (ii) gemensamt syfte Det gemensamma syftet bestäms i avtal Bolaget kan vara juridisk person med

Läs mer

Att starta en förening

Att starta en förening Att starta en förening Att starta en förening I den här broschyren kan du läsa om hur flera människor kan starta en förening tillsammans. I en förening kan människor som har samma intresse träffas och

Läs mer

EVENEMANGSÅRET 2014 SÅ SÄTTER VI EVENEMANG PÅ KARTAN

EVENEMANGSÅRET 2014 SÅ SÄTTER VI EVENEMANG PÅ KARTAN EVENEMANGSÅRET 2014 SÅ SÄTTER VI EVENEMANG PÅ KARTAN Anteckningar från gruppdiskussioner FrukostForum, 2014-01-23 Den 23/1 samlades ett 70-tal personer för att delta i FrukostForum för Vänersborgs näringsliv.

Läs mer

RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND

RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND BAKGRUND I november 2013 fick Tillväxt Gotland frågan om föreningen skulle kunna vara den samlade kraften för näringslivet

Läs mer

Stick ut på LinkedIn!

Stick ut på LinkedIn! Charlotte Hågård Stick ut på LinkedIn! Bygg ditt nätverk, personliga varumärke, en framgångsrik profil och bli aktiv på LinkedIn. Bokförlaget Langenskiöld Charlotte Hågårds tidigare utgivning CV-boken,

Läs mer

MÅL FÖR IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN

MÅL FÖR IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN MÅL FÖR IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN VISION I Karlskrona ska idrotts- och fritidsverksamheten vara ett naturligt inslag i det dagliga livet. Med ett rikt, varierat och synligt fritidsutbud gör vi vår kommun

Läs mer

LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 4 mars 2014 www.ljk.se

LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 4 mars 2014 www.ljk.se 2014 LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 4 mars 2014 Omvärldsbevakning Vision var vill du vara om xx år Strategi hur kommer du dit Ditt varumärke Mission vad brinner du för Mål och delmåll Mål och

Läs mer

Avveckla UF-företaget

Avveckla UF-företaget Avveckling Avveckling Avveckla UF-företaget Leverera beställningar Sälja slut på lager Betala leverantörer och andra skulder Få betalt från kunderna för de sista fakturorna Se till att bokföringen är i

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning Inriktningsdokument 2014-05-26 Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning KS 2014/0236 Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2014. Inriktningen gäller för hela den kommunala

Läs mer

Bilaga 1: Redogörelse av olika driftsformer för museer som ej är statliga

Bilaga 1: Redogörelse av olika driftsformer för museer som ej är statliga Bilaga 1: Redogörelse av olika driftsformer för museer som ej är statliga Ett museum kan idag drivas i vilken organisationsform som helst. Som enskild firma, ideell förening och stiftelse - vilka är de

Läs mer

Varför har kommunen badanläggningar?

Varför har kommunen badanläggningar? Varför har kommunen badanläggningar? - För skolans behov, - simkunnigheten - För simsporten - för träning och tävling - För övrig allmänhet - för motion - för avkoppling, lek och rekreation - som instrument

Läs mer

Affärsplan för 2013- - - 2014- -.

Affärsplan för 2013- - - 2014- -. Affärsplan för UF för perioden: 2013- - - 2014- -. Skola: Ort: UF-region: Dalarna Rådgivare: Företag: UF-lärare: Affärsidén (Formulera en affärsidé som svarar på vad ni ska göra, vem ni ska sälja till

Läs mer

Moderaterna i Bjuvs kommun

Moderaterna i Bjuvs kommun Moderaterna i Bjuvs kommun Framtid, vår vision En attraktiv boende kommun i randen av Söderåsen att leva, bo och verka i. ORDNING, REDA, EKONOMI OCH JOBB Text: För oss moderater är det A och O att det

Läs mer

Analys av samverkansformer för kommunal verksamhet.

Analys av samverkansformer för kommunal verksamhet. 1(5) 2015-11-11 Helge Jonsson Tfn: 063-14 76 36 E-post: helge.jonsson@regionjh.se Analys av samverkansformer för kommunal verksamhet. Inledning En förstudie har tagits fram kring regional samverkan i offentlig

Läs mer

RUBRIKER/MALL FÖR AFFÄRSPLAN FÖR VERKSAMHETER I SOCIALA FÖRETAG

RUBRIKER/MALL FÖR AFFÄRSPLAN FÖR VERKSAMHETER I SOCIALA FÖRETAG RUBRIKER/MALL FÖR AFFÄRSPLAN FÖR VERKSAMHETER I SOCIALA FÖRETAG Arbetsmaterial för framtagande av Affärsplan. Arbetsmaterialet är gjort för att användas i Värmlandskooperativens Utbildning för utveckling

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

ANSÖKAN OM NYTT STADIGVARANDE TILLSTÅND ATT SERVERA SPRITDRYCKER, VIN/ANDRA JÄSTA ALKOHOLDRYCKER OCH/ELLER STARKÖL

ANSÖKAN OM NYTT STADIGVARANDE TILLSTÅND ATT SERVERA SPRITDRYCKER, VIN/ANDRA JÄSTA ALKOHOLDRYCKER OCH/ELLER STARKÖL Insändes till Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen, kansli 374 81 Karlshamn Telefon 0454-81100 E-post kommunkansli@karlshamn.se 1(6) ANSÖKAN OM NYTT STADIGVARANDE TILLSTÅND ATT SERVERA SPRITDRYCKER,

Läs mer

LOGGBOKEN LOGGBOKEN. Serviceloggboken ger dig konkreta verktyg för att bemöta kunder och utveckla din kompetens som servicegivare.

LOGGBOKEN LOGGBOKEN. Serviceloggboken ger dig konkreta verktyg för att bemöta kunder och utveckla din kompetens som servicegivare. LOGGBOKEN Serviceloggboken är för dig som arbetar i ett serviceyrke eller som ska börja jobba med service. Låt den bli din egen speciella loggbok. Serviceloggboken ger dig konkreta verktyg för att bemöta

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Motion till årsmötet 2012 Hålabäcks Värme Ekonomisk Förening

Motion till årsmötet 2012 Hålabäcks Värme Ekonomisk Förening Motion till årsmötet 2012 Hålabäcks Värme Ekonomisk Förening Motionens innehåll -att styrelsen ges i uppdrag att utreda och redovisa om vår förening skulle ha vinning av att ombildas från dagens ekonomiska

Läs mer

Årsredovisning. BRF kastanjen 1 5 1/7 2012-30/6 2013 Org. nr. 725000-3576

Årsredovisning. BRF kastanjen 1 5 1/7 2012-30/6 2013 Org. nr. 725000-3576 Årsredovisning BRF kastanjen 1 5 1/7 2012-30/6 2013 Org. nr. 725000-3576 Spara din årsredovisning. Du kan behöva den vid försäljning och i kontakt med bank. Att bo i bostadsrätt En bostadsrättsförening

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL BDO Malmö Hur äga häst?

VÄLKOMMEN TILL BDO Malmö Hur äga häst? VÄLKOMMEN TILL BDO Malmö Hur äga häst? Kristina Anderson Auktoriserad revisor, partner 070-624 58 06 VI SPEGLAR LOKALA BEHOV OCH GLOBALA ÖNSKEMÅL BDO International är världens femte största revisions-

Läs mer

Affärsplan. För Loh Electronics AB

Affärsplan. För Loh Electronics AB Affärsplan För Loh Electronics AB Adressinformation Denna affärsplan har upprättats av: Rolf Loh Telefon: 0703521425 Adress: Skog Skogsängen Mobiltelefon: 0703521425 Personnummer: 4510202312 Epost rolf@lohelectronics.se

Läs mer