KVALITATIV RISKANALYS FÖR KV GRUNNAN MED AVSEENDE PÅ FARLIGT GODSTRANSPORTER PÅ E:4

Transkript

1 m RAPPORT KVALITATIV RISKANALYS FÖR KV GRUNNAN MED AVSEENDE PÅ FARLIGT GODSTRANSPORTER PÅ E:

2 Uppdrag: , Kvalitativ Riskanalys Grunnan Titel på rapport: Kvalitativ riskanalys Grunnan Status: Rapport Datum: Medverkande Beställare: Kontaktperson: Strandpromenaden Grunnan 1 AB Dick Burlin Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Helena Markgren Kalle Håkansson, Brandingenjör Johnny Svensson, Brandingenjör Revideringar Version Datum Status/Ändringar Handläggare A Rapport KHN Tyréns AB Tel: Säte: Stockholm Org.Nr: Uppdrag: , Riskanalys Grunnan

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Uppdragsbeskrivning Omfattning och avgränsningar Underlag Beskrivning av projektet Beskrivning av omgivningen Risker till följd av närheten till väg E Osäkerhet och framtidsanalys Metod Sannolikhet Riskbedömning Riskområde Riskidentifiering Riskreducerande åtgärder Olycksförebyggande åtgärder Konsekvensbegränsande åtgärder Scenario Olycka med fordon med brandfarlig gas Jetbrand Sannolikhet, konsekvens och riskklass Gasmolnsbrand Sannolikhet, konsekvens och riskklass Gasmolnsexplosion Sannolikhet, konsekvens och riskklass BLEVE Sannolikhet, konsekvens och riskklass Olycka med fordon med brandfarlig vätska Sannolikhet, konsekvens och riskklass Olycka med fordon med giftig gas Sannolikhet, konsekvens och riskklass Scenariosammanfattning Slutsats Uppdrag: , Riskanalys Grunnan Beställare: Strandpromenaden Grunnan AB 3(14)

4 1 Inledning 1.1 Uppdragsbeskrivning Tyréns AB har på uppdrag av Strandpromenaden Grunnan 1 AB genomfört en förenklad kvalitativ riskanalys som underlag till arbetet med förändrad detaljplan för del av Kv Grunnan. Detta för att redogöra för den risknivå som föreligger för människor i byggnaderna vid en exploatering av två högre flerbostadshus i närheten till väg E4. Riskanalysen belyser de risker som är förknippade med de transporter av farligt gods som sker på E4:an. Detaljplaneförändringen syftar till att skapa förutsättningar för ovan nämnda exploatering av två högre flerbostadashus fastän dessa ligger inom ett område vilket enligt riktlinjer (enligt länsstyrelserna i Stockholm, Dalarna, Skåne och Västra Göraland, se Underlag nedan) bör undvikas. Rapporten belyser översiktligt analys av de risker som transport av farligt gods på E4:an innebär för etableringen samt vilka åtgärder som skulle kunna hantera dessa risker. Bild på de två punkthusen med deras närhet till väg E4 1.2 Omfattning och avgränsningar Uppdraget omfattar att identifiera och värdera de risker som finns till följd av transport av farligt gods och som påverkar människor i de tillkommande byggnaderna vid en nyetablering. Rapporten syftar inte till att bedöma motsvarande risker för befintlig bebyggelse. Riskutredningen baseras delvis på Trafikräkning av farligt gods transporter i Skellefteå, Räddningstjänsten, Rapporten är en kvalitativ analys av de risker som etableringen utsätt för på grund av sin närhet till E4:an. Rapporten belyser enbart risker med transport av farligt gods för människor och tar ej hänsyn till påverkan på miljö och egendom. Uppdrag: , Riskanalys Grunnan

5 1.3 Underlag Följande underlag har använts till denna rapport: o Plankarta, Detaljplan för del av kv Grunnan mm, samrådshandling feb 2015 o Underlag på strandpromenaden.se o Trafikräkning av farligt gods transporter i Skellefteå, räddningstjänsten Skellefteå o Kartläggning av farligt gods transporter, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), 2006 o Vägplan E4, Ullånger Docksta, Trafikverket o Farligt gods, riskhantering i fysisk planering, Länsstyrelsen Dalarna, Beskrivning av projektet Två stycken flerbostadshus (16 våningar) planeras att uppföras inom tidigare nämnda område. Det bostadshuset som placeras närmast E4:an kommer med sin fasad att ligga ca 30 m från E4:an. Det andra bostadshuset placeras med fasaden ca 100 meter från E4:an. Som en barriär placeras en garagebyggnad mot E4:an. Garagebyggnaden är avsedd för boende i punkthusen som skall vara självförsörjande avseende parkeringsplatser. 2.1 Beskrivning av omgivningen Aktuellt område är strandområdet södra sidan Skellefte Älv direkt öster om E4:an. Motsatta sidan E4:an finns Campus och öster om området är bostadsområde avsett för fristående villor (parhus). Blåa pricken i bild visar aktuellt läge Uppdrag: , Riskanalys Grunnan Beställare: Strandpromenaden Grunnan AB 5(14)

6 3 Risker till följd av närheten till väg E4 I samband med fysisk planering bör ett bedömningsunderlag tas fram. De avstånd som redovisas i riktlinjerna (1.3 Underlag) representerar en generell bedömning av vad som kan motiveras utifrån risknivå, stadsmiljö och samhällsekonomiska aspekter. Om bebyggelse lokaliseras inom rekommenderade avstånd från en väg som används för transporter av farligt gods ska en riskanalys över farligt godstrafiken vara ett av underlagen. För att bedöma vilka volymer och vilka typer av farligt gods som transporteras förbi aktuellt område har en grovanalys gjorts av de två tidigare nämnda rapporterna, Trafikräkning av farligt gods transporter i Skellefteå (Räddningstjänsten Skellefteå), samt Kartläggning av farligt gods transporter (MSB). Räddningstjänstens rapport baseras på egna fältmätningar i Skellefteå och MSB:s baseras på utskick till företag som hanterar/transporterar farligt gods inom Sverige och är med andra ord rikstäckande. Dessa två rapporter visar en tydlig bild av att det är brandfarlig vätska som dominerar transporterna. Nationellt är det ca 70% av transporterna av farligt gods som utgörs av petroleumprodukterna, bensin, dieselolja, fotogen och eldningsolja. På lokal nivå är den siffran lägre även om bensin är den produkt som transporteras mest. Av denna anledning är det en olycka med petroleumprodukt som är den mest sannolika. För att få en relevant riskbild tas i denna rapport även med risken för olycka med giftig gas och brandfarlig gas då t.ex. svaveldioxid och propan är två av de ämnen som har noterats av räddningstjänsten vid deras kartläggning, även om det är med låg frekvens de förekommer. Dessa tre klasser är de som kommer att ligga till grund för denna rapport. 3.1 Osäkerhet och framtidsanalys Livslängden på byggnaderna är av den digniteten att det är relevant att göra en bedömning huruvida riskerna ökar med tiden. Något underlag avseende framtida förändringar i transportvolym eller godstyp finns inte tillgängligt för E4:ans sträckning förbi bostadsområdet. De befintliga transporterna innebär idag med nuvarande frekvens en viss sannolikhet för en olycka. Om transporterna ökar i frekvens i framtiden kan det förväntas att även sannolikheten för en olycka ökar. Konsekvenserna av en olycka förändas däremot inte av att det går fler transporter. Av detta skäl kommer alla skadebegränsande åtgärder som vidtas att vara positiva för säkerheten oavsett frekvensen hos farligt godstransporterna. Det finns inte heller någon indikation på att andra godstyper skulle öka så mycket att de dominerande godstyperna förändras och därmed kan det förutsättas att olycksbilden kommer se likvärdig ut även om transportvolymerna eller frekvensen ökar. Denna rapport kan därmed fokusera på konsekvenserna av händelser med farligt gods utan att behöva värdera eventuella framtida ökningar av sannolikheten för olyckor. 4 Metod För att i detta skede ge en grov uppskattning av den riskbild den planerade exploatering innebär avseende farligt gods transporter har en grov riskanalys utförts enligt Matrismetoden. Uppdrag: , Riskanalys Grunnan Beställare: Strandpromenaden Grunnan AB 6(14)

7 + Uppdrag: , Riskanalys Grunnan Beställare: Strandpromenaden Grunnan AB 7(14)

8 4.1 Sannolikhet I denna rapport redovisas inte något resultat från den översiktliga mätning som gjorts i Skellefteå eller från MSB:s kartläggning av transporter. Underlaget med givna värden som gjorts i dessa båda rapporter får anses som relevanta även om de inte är statistiskt säkerställda. Tyrens AB har använt sig av underlaget för egna överslagsberäkningar 5 Riskbedömning Detta avsnitt kommer övergripande att beskriva aktuella riktlinjer (ej regelverk) samt vilka möjligheter det finns till att vidtaga åtgärder. 5.1 Riskområde Riskområde är i denna rapport, ett område där det finns mer än obetydlig sannolikhet för att människor ska skadas eller omkomma, som en konsekvens av en olyckshändelse med farligt gods. Var ett riskområde finns och under hur lång tid risken kvarstår beror på yttre händelser med de aktuella transporterna på E4:an. Riskområdet för bostadshusen inom kv Grunnan beror även på omständigheter som aktuellt ämne och olycka. Figur avseende riskpolicys riskhanteringsavstånd enligt Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götalands län (publicerad i Trafikverkets riskanalys för E4 Ullånger. Zonerna i fig representerar möjlig markanvändning, utan krav på åtgärder, i förhållande till transportled farligt gods. Zonerna har inga fasta gränser, utan riskbilden för aktuellt planområde är avgörande för markanvändningen. För bostäderna i kv Grunnan kommer avståndet för lokalisering ovan att understigas vilket är anledningen till denna analys. Uppdrag: , Riskanalys Grunnan Beställare: Strandpromenaden Grunnan AB 8(14)

9 Om konsekvensen av en olycka inom ovanstående avstånd är hög ska konsekvensreducerande åtgärder vidtas. 5.2 Riskidentifiering Aktuell vägsträcka är fyrfilig med två filer som är norrgående och två som är södergående. Norr respektive södergående filer är separerade från varandra med en refug (knappt 1 m bred och ca 10 cm hög). Tillåten hastighet är 70 km/h. För att en farligt gods olycka skall ske krävs att ett sådant fordon är inblandat i någon form av olycka. Vidare krävs att fordonet skadas så att ett utsläpp av ämnet sker. Risken för olycka är störst då förflyttning sker från aktuell fil, t.ex. avfart eller omkörning. Ett utsläppt farligt ämne sprids i gas eller vätskeform. Halten av det farliga ämnet avtar med avståndet till källan. För att detta skall vara skadligt för människan krävs att denne befinner sig inom det område där ämnet uppvisar skadlig halt. För att brand eller explosion skall uppstå för brandfarliga och explosiva ämnen så krävs en tändkälla. Händelser som medför olyckor med konsekvenser enligt nedan är händelser med mycket låg sannolikhet. Sannolikheten för en olycka på en raksträcka med god sikt, inga höjdskillnader, separerade filer, begränsad hastighet och ingen avfart är starkt begränsad. Det denna rapport beskriver övergripande är vilka tänkbara scenarios som finns och vilken sannolikhet och vilka konsekvenser en sådan olycka skulle kunna få för en närliggande bebyggelse. 5.3 Riskreducerande åtgärder För att minska riskbilden måste i detta fallet åtgärder vidtas. Dessa kan vara av typen som minskar konsekvenserna av olyckan alternativt minskar sannolikheten för en olycka Olycksförebyggande åtgärder För att minska risken för olycka kan någon av följande åtgärder vidtas: Montera trafikdelare som t ex mitträcke på E4 Sänka hastigheten på vägsträckan Införa kommunala bestämmelser om alternativa färdvägar för vissa fordon Konsekvensbegränsande åtgärder För att minska konsekvenserna av en olycka kan ett flertal åtgärder vidtas, t.ex: Fysiskt hinder (vall) mellan E4 och bebyggelse Styrd placering av olika funktioner inom tomten Krav på invändig planlösning Brandklassad fasad inkl brandklassade fönster Inga balkonger eller franska balkonger mot E4 Placering av entre Placering av friskluftsintag Ventilationsdon i fasaden mot gården Styrning av ventilation. Uppdrag: , Riskanalys Grunnan Beställare: Strandpromenaden Grunnan AB 9(14)

10 Vilken/vilka av dessa som eventuellt krävs och som får bäst effekt kommer inte att belysas vidare men en samlad bedömning utifrån tidigare nämnd litteratur ger att ett fysiskt hinder samt anpassad ventilation mycket möjligt kan vara tillräckligt för att uppfylla nämnda riktlinjer. 6 Scenario Under detta avsnitt beskrivs de olika scenariona som kommer av de tre olika ämnena som nämns sist i kapitel 3. För varje ämne beskrivs tänkbara scenario. Därefter presenteras en kvalitativ bedömning av såväl sannolikheten som konsekvensen av händelsen som baseras på Riskmatrisen ovan. Övergripande sannolikhet för att en trafikolycka där ett fordon med farligt gods är inblandat på den aktuella vägsträckan bedöms vara mycket låg. Tidigare nämnda utförande av vägen samt rådande omständigheter medför att det ca 100m långa vägpartiet får anses som gynnsamt. Sannolikhet och konsekvens nedan är grova approximationer utifrån riskmatris ovan. En djupare (ev kvantitativ) analys bör utföras för att säkerställa dessa approximationer. 6.1 Olycka med fordon med brandfarlig gas Propan är en kondenserad brandfarlig gas. Möjliga scenarior med propan är: Jetbrand Jetbrand uppstår om det går hål på tanken och den utströmmande gasen antänds. Förväntat skadeområde vid olycka: ca 50 meter från fordon i hålets riktning Förväntat antal drabbade personer inom området: < 1 person Sannolikhet, konsekvens och riskklass Sannolikheten för att en olycka skall inträffa är liten Konsekvenserna av en olycka är liten Medför riskklass i matris: Klass 1, låg risknivå, godtas i allmänhet Gasmolnsbrand Vid utsläpp av gas kommer ett brännbart gasmoln att bildas om gasen ej antänds omedelbart. Om gasmolnet antänds i ett tidigt skede kommer troligtvis inblandningen av luft inte vara tillräcklig för att en explosion skall inträffa utan det kommer då utvecklas till en gasmolnsbrand. Förväntat skadeområde vid olycka: ca 10 meter från fordon. Förväntat antal drabbade personer inom området: < 10 personer Sannolikhet, konsekvens och riskklass Sannolikheten för att en olycka skall inträffa är liten Konsekvenserna av en olycka är stor Medför riskklass i matris: Klass 2, måttlig risknivå, säkerhetsåtgärder ska övervägas Uppdrag: , Riskanalys Grunnan Beställare: Strandpromenaden Grunnan AB 10(14)

11 6.1.3 Gasmolnsexplosion Om gasmolnet ej antänds enligt gasmolnsbrand utan luft blandas med den brandfarliga gasen kommer gasmolnet vid ett visst tillfälle bestå av en gas/luft blandning som är explosiv. Gasmolnet kan driva en bit från olycksplatsen innan blandningen uppstår. För att få en explosion krävs vid det tillfället en tändkälla. Förväntat skadeområde vid olycka: ca 100 meter från fordon. Förväntat antal drabbade personer inom området: < 10 personer Sannolikhet, konsekvens och riskklass Sannolikheten för att en olycka skall inträffa är liten/mycket liten Konsekvenserna av en olycka stor Medför riskklass i matris: Klass 1-2, låg/måttlig risknivå, säkerhetsåtgärder bör övervägas BLEVE BLEVE (boiling liquid expanding vapor explosion) inträffar då en tank med kondenserad brandfarlig gas utsätts för yttre uppvärmning (t.ex. brand i fordon som påverkar tankdelen). Trycket ökar då i tanken som till slut rämnar. Den kondenserade gasen övergår då till gasfas på grund av den höga temperaturen och det lägre trycket och antänds. Vid antändning bildas ett stort eldklot under avgivande av intensiv värmestrålning. Förväntat skadeområde vid olycka: ca 500 meter från fordon. Förväntat antal drabbade personer inom området: > 10 personer Sannolikhet, konsekvens och riskklass Sannolikheten för att en olycka skall inträffa är mycket liten Konsekvenserna av en olycka är stor/mycket stor Medför riskklass i matris: Klass 1-2, låg/måttlig risknivå, säkerhetsåtgärder bör övervägas. 6.2 Olycka med fordon med brandfarlig vätska En olycka med en tankbil innehållande petroleumprodukt som leder till att tanken skadas och att den brandfarliga vätskan rinner ut. Ett utsläpp kommer att medföra att vätskan samlas vid lågpunkter. Om det finns en tändkälla kommer vätskan antändas (olika förutsättningar för de olika produkterna, t.ex. antänds inte diesel förrän vid ca 55 C medan bensin kan antändas vid 21 C). Detta medför en poolbrand som i sig medför strålningseffekter. Förväntat skadeområde vid olycka: ca 30 meter från fordon. Förväntat antal drabbade personer inom området: < 10 personer Uppdrag: , Riskanalys Grunnan Beställare: Strandpromenaden Grunnan AB 11(14)

12 Sannolikhet, konsekvens och riskklass Sannolikheten för att en olycka skall inträffa är liten Konsekvenserna av en olycka är liten/stor Medför riskklass i matris: Klass 1-2, låg/måttlig risknivå, säkerhetsåtgärder bör övervägas. 6.3 Olycka med fordon med giftig gas En olycka med en tankbil innehållande giftiga ämnen som leder till att tanken skadas och att den brandfarliga vätskan rinner ut. Beroende på gas så kan ett giftigt gasmoln driva med vinden. Förväntat skadeområde vid olycka: ca 300 meter från fordon. Förväntat antal drabbade personer inom området: > 10 personer Sannolikhet, konsekvens och riskklass Sannolikheten för att en olycka skall inträffa är liten Konsekvenserna av en olycka är liten/stor Medför riskklass i matris: Klass 1-2, låg/måttlig risknivå, säkerhetsåtgärder bör övervägas. Uppdrag: , Riskanalys Grunnan Beställare: Strandpromenaden Grunnan AB 12(14)

13 6.4 Scenariosammanfattning Ur ovanstående kan man utlösa att ett scenario (gasmolnsbrand) hamnar i riskklass 2 där det helt klart är föranlett att överväga säkerhetshöjande åtgärder. Fyra scenarios ligger på gränsen mellan riskklass 1 och riskklass 2 och åtgärder bör övervägas. Ingen av scenariona ligger på riskklass 3 (godtas i allmänhet ej). Stjärnor visar i vilken riskklass de olika scenariorna hamnar 7 Slutsats Syftet med denna grovanalys är att belysa riskerna, med avseende på närheten till E4 där farligt gods transporteras, för en nyetablering av flerbostadshus vid Grunnan. Riktlinjer (finns ej i regelverk utan är vedertagna riktlinjer) för avstånd från farligt gods transporter idag för placering av flerbostadshus är mellan m. Aktuell nyetablering skulle innebära ca 30 meters avstånd mellan E4 och närmaste del av huskropp och uppfyller därmed inte dessa riktlinjer varför säkerhetsåtgärder ska övervägas. Det finns ingen tillgänglig statistik avseende trafikolyckor för den ca 100 meter långa vägsträcka som är aktuell utanför Grunnan. Dock så är det en säker vägsträcka med avseende på vägutformad (höjdskillnader, vägbredd, separata vägbanor, hastighet, avsaknad av avfart, sikt) Uppdrag: , Riskanalys Grunnan Beställare: Strandpromenaden Grunnan AB 13(14)

14 där sannolikheten är låg för trafikolycka. Vad gäller aktuell riskklass enligt matris i tidigare kapitel så nås nivån Klass2, måttlig risknivå, säkerhetsåtgärder ska övervägas för ett av de valda scenariona (gasmolnsbrand). För att minska riskbilden och komma i fas med samhällets krav så måste i detta fallet förebyggande åtgärder vidtas. Dessa kan vara av typen som minskar konsekvenserna av olyckan alternativt att de minskar sannolikheten för en olycka. Troligtvis kan en nivåskillnad (vall) som placeras mellan E4:an och Grunnan vara grunden till att trygg och säker miljö kan skapas för nyetableringen. Sannolikheten ligger väldigt lågt för denna typ av olycka generellt och denna vägsträcka är som tidigare skrivits gynnsam. Dock så kommer riskreducerande åtgärder att krävas då sannolikheten ej kan försummas. Tyrens AB kan ej i detta skede meddela vilka dessa riskreducerande åtgärder är och i vilken omfattning de behövs utan kan bara konstatera att det finns goda möjligheter för att skapa ett tryggt boende på Grunnan. Uppdrag: , Riskanalys Grunnan Beställare: Strandpromenaden Grunnan AB 14(14)

15 Trafikräkning av farligt godstransporter i Skellefteå Räddningstjänsten Mattias Hagelin Magnus Lilja

16 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte/Problemställning/formulering Avgränsningar Metod Tillvägagångssätt Känslighets- och Osäkerhetsanalys:...6 Inhämtning och arbete med data Statistik Fördelning över tid samtliga trafikräkningsplatser Fördelning av farlighetsklasser per trafikräkningsplats Fördelning av ämnen per trafikräkningsplats Antal farligt godstransporter på samtliga studerade vägavsnitt Fördelning av ämnen per vägavsnitt Diskussion Referenser Bilagor...18 Skellefteå kommun, Räddningstjänsten Besöksadress: Nöppelbergsvägen 2 E-post: Raddningstjansten@kommun.skelleftea.se Tfn: vx Hemsida: 2

17 Trafikräkning av farligt godstransporter i Skellefteå 1 Inledning På våra vägar transporteras varje dag stora mängder av ämnen och produkter, som har sådana farliga egenskaper att de kan skada människor, miljö, egendom och annat gods, om de inte hanteras rätt under en transport. Ett samlingsbegrepp för dessa ämnen och produkter är farligt gods. Av den inrikes lastbilstrafik som sker i Sverige i dag utgör farligt gods transporterna knappt 1,5 % 1 av dessa. Tittar man på motsvarande siffror för transportarbetet, dvs. hur långt och vilken godsmängd som transporteras, stiger andelen farligt gods till nästan 6 % 1. Någon total statistik på hur mycket och vad det farliga godset består av har inte funnits tidigare specifikt för Skellefteå kommun. Vad enskilda större företag har för farligt gods transporter samt Räddningsverkets översiktliga farligt godsstatistik 2 har fram tills idag utgjort planeringsgrunden för räddningstjänsten. Med stöd av initiativtagaren Vägverket Region Norr har Räddningstjänsten i Skellefteå i samarbete med NTF Västerbotten (Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande) kunnat genomföra trafikräkning av farligt godsfordon. 1.1 Syfte/Problemställning/formulering Föreliggande rapport har till syfte att ge svar på följande frågor: Vilka ämnen och produkter består transporterna med farligt gods av? Hur många är transporterna? På vilka vägar sker transporterna? Genom svaren på dessa frågor kan räddningstjänsten antingen verifiera att beredskapen för en eventuell olycka med farligt gods motsvarar hotbilden eller konstatera att nytt räddningsmaterial behövs, andra moment behöver övas etc. Skellefteå kommun, Räddningstjänsten Besöksadress: Nöppelbergsvägen 2 E-post: Raddningstjansten@kommun.skelleftea.se Tfn: vx Hemsida: 3

18 1.2 Avgränsningar Av praktiska skäl och resursskäl har inte alla vägar i kommunen ingått i undersökningen. De platser som granskats är de största genomfartsvägarna och knutpunkterna enligt bilden nedan (se även bilaga 1 Detaljkartor över trafikräkningsplatser ). Kartbild 1. Trafikräkningspunkt A utgörs av korsningen E4 Östra leden, trafikräkningspunkt B av korsningen Klockarbergsvägen Järnvägsleden (väg 95), trafikräkningspunkt C av viadukten E4 N Järnvägsgatan (väg 95) trafikräkningspunkt D av viadukten Sundgrundsleden Järnvägsleden (väg 95). 2 Metod För att samla in data som sedan har sammanställts till statistik har trafikräkning genomförts manuellt på fyra platser samtidigt i kommunen (se kartbild 1 ovan). Trafikräkningen har pågått dygnet runt vecka med start natten till måndag 12:e juni kl med avslut söndag 18:e juni kl NTF har på uppdrag av Vägverket Region Norr engagerat flera frivilliga organisationer och även en idrottsförening i arbetet med trafikräkningen. Föreningarna vars medlemmar deltog i arbetet var PRO (Pensionärernas Riksorganisation), SPF (Sveriges Pensionärsförbund), KFUM Basket, RTP (Riksförbundet för trafik- och polioskadade), FAK (Frivilliga Automobilkårernas Riksförbund) samt Skellefteå Rullstols IF. Valet av metod har skett på inrådan av Vägverket Region Norr som har genomfört och har planer på att genomföra fler likadana projekt i andra kommuner. Skellefteå kommun, Räddningstjänsten Besöksadress: Nöppelbergsvägen 2 E-post: Raddningstjansten@kommun.skelleftea.se Tfn: vx Hemsida: 4

19 2.1 Tillvägagångssätt För varje fordon med farligt gods som passerade fylldes en blankett i (se bilaga 2 Blankett: Trafikräkning farligt gods ). På blanketten angavs uppgifter om: 1. fordonets last - farlighetsnummer 3 samt UN-nummer 3 som var angivet på de orangea farligt godsskyltarna. I de fall skylten var orange men utan siffror angavs ett kryss. Dessa skyltar innebär att fordonet transporterar farligt gods i form av styckegods över begränsad mängd 2. skyltarnas placering - Fram, bak eller på sidan av fordonet 3. fordonets identitet - fordonets registreringsnummer 4. färdväg - på en översiktlig kartbild över trafikräkningspunkten ritades färdvägen för det aktuella fordonet, d v s från vilken riktning transporten kom ifrån och vilken riktning den fortsatte mot. 5. transportens storlek - dragfordon med eller utan släp 6. när - datum och tidpunkt för iakttagelsen 7. företag - eventuellt företag knutet till transporten 8. övriga anteckningar - anteckningar om sådant som ansågs väsentligt för bedömningen av den insamlade datan, t ex smutsiga skyltar, fler än två ämnen, körde mot rött ljus, e t c De personer som räknat transporterna har gjort det i skift om 4 timmar (i något fall 6 timmar). Trafikräknarna har jobbat ensamma eller i par. Till sin hjälp har de haft kikare och möjlighet att sätta sig i ett fordon. (Deras placering framgår av bilaga 1 Detaljkartor över trafikräkningsplatser ). Varje dag har de ifyllda blanketterna samlats in av personal från räddningstjänsten. Efter veckan med insamling av data har denna manuellt förts över från blanketterna till programmet Ms Excel Med hjälp av funktionen Pivottabell (Pivottabeller är interaktiva tabeller som kan sammanfatta stora datamängder) i programmet har statistiken sedan bearbetats. I samband med överföringen till databasen i Excel har vissa kompletteringar/justeringar gjorts. Dessa påverkar inte statistiken kvalitativt, men gör resultatet mera enhetligt. I fält på blanketten som saknat uppgift eller varit ifylld på sådant sätt att uppgiften inte varit möjlig att tolka har begreppet Ingen uppgift använts i databasen. Skellefteå kommun, Räddningstjänsten Besöksadress: Nöppelbergsvägen 2 E-post: Raddningstjansten@kommun.skelleftea.se Tfn: vx Hemsida: 5

20 2.2 Känslighets- och Osäkerhetsanalys: Inhämtning och arbete med data De data av vilken denna rapports resultat grundas på, utgörs av iakttagelser gjorda på fyra platser samtidigt under en veckas tid. Eftersom samtliga resultat bygger på just dessa observationer och noteringar, så är de aktuella personernas förmåga att utföra denna uppgift den största felkällan. Direkt avgörande är att transporter med farligt gods överhuvudtaget observerats och att observationen registrerats på avsedd blankett. Anledningar till att observationer uteblivit kan vara flera, exempelvis: Personen har för en stund lämnat sin plats Ett flertal transporter passerar med tätt mellanrum Uppmärksamheten har riktats åt ett annat håll. Till de uteblivna observationerna kan även möjligheten att ifyllda blanketter inte lämnats till räddningstjänsten räknas. En annan faktor till känslighet är observatörernas förmåga att på rätt sätt fylla i blanketterna. Förmågan visar sig i form av felaktig eller utelämnad information i form av UN-nummer, transportväg etc. I vissa fall har det varit möjligt att identifiera felen och revidera dessa, vilket också gjorts. Ytterligare en faktor är skyltningen av transporterna. Enligt polismyndigheten i Västerbotten förekommer både felaktigt skyltade transporter och transporter där skyltning utelämnats vilket direkt påverkar resultaten i rapporten. Det kan även vara så att en identifiering av UN-nummer försvårats på grund av smutsiga skyltar. I jämförelse med övriga osäkerheter ses felskyltning och smutsiga skyltar som ringa. Styckegodstransporter utgör ett ganska stort antal av de totala transporterna. De transporter där det krävts sidoskyltar har noterats och det har varit möjligt att föra in dessa i statistiken. Det är dock så att de flesta styckegodstransporter inte har sidoskyltar och vilka ämnen som faktiskt transporterats inte går att utläsa i rapporten. I arbetet med blanketterna har en del uppenbara fel noterats. Det kan gälla UNnummer som inte finns eller att samma transport som iakttagits på mer än en trafikräkningsplats inom en kortare tidsrymd har olika UN-nummer noterade. Uppenbara fel har i mesta möjliga mån reviderats på blanketterna innan statistiksammanställningen. När det gäller UN-nummer har en bedömning gjorts utifrån bland annat liknande UN-nummer och vilka ämnen det aktuella företaget brukar transportera. Eftersom revideringen bygger på begränsad information är det möjligt att indata fortfarande är fel trots revidering. Det är även möjligt att det uppstått fel vid överföringen till dator eller vid arbetet med de inkomna uppgifterna. Efter att ha jämfört de reviderade och ej reviderade uppgifterna har det dock visat sig att skillnaden har liten betydelse för slutresultatet. De resultat som presenterats i rapporten skall inte ses som någon sammanställning över transporter av farligt gods inom Skellefteå. På grund av att observationerna endast har utförts på fyra platser har transporter både kommit och avgått på vägar där 6 Skellefteå kommun, Räddningstjänsten Besöksadress: Nöppelbergsvägen 2 Tfn: vx E-post: Raddningstjansten@kommun.skelleftea.se Hemsida:

21 inga observationer utförts. Exempelvis finns inga noteringar över transporter som kommit E4 från söder med leverans till verksamheter söder om observationsplats C. Slutsats: Det resultat som presenteras i rapporten är av typen minsta antal. För att få en uppfattning av hur bra de resultat som samlats i rapporten stämmer överens med kända värden har en jämförelse mellan avtransporter från Boliden Mineral AB:s anläggning i Skelleftehamn, Rönnskärsverken och noterade transporter vid observationsplatserna gjorts. Jämförelsen finns presenterad nedan. Avgång Söder Avgång Norr Boliden Svaveldioxid 8 5 Observerad Svaveldioxid 5 9 Boliden Svavelsyra Observerad Svavelsyra För att kunna skilja de transporter som kommer från Rönnskärsverken från andra transporter av de aktuella ämnena har angivelsen av transportföretaget använts. Som nämnts ovan är det möjligt att fler transporter passerat, men de resultat som presenteras i rapporten stämmer ganska väl med dem som rapporterats från Rönnskärsverken. Anledningen till att fler transporter än det angivna antalet transporter har noterats av Svaveldioxid i norrgående riktning kan förklaras med att samma företag kan köra transporter åt andra svaveldioxid producenter. Skellefteå kommun, Räddningstjänsten Besöksadress: Nöppelbergsvägen 2 E-post: Raddningstjansten@kommun.skelleftea.se Tfn: vx Hemsida: 7

22 3 Statistik Flest transporter iakttogs under veckan vid korsningen E4 Östra leden (trafikräkningsplats A) där totalt 368 transporter noterades. Vid viadukten E4 N Järnvägsgatan (trafikräkningsplats C) noterades 183, vid viadukten Sundgrundsleden Järnvägsleden (trafikräkningsplats D) noterades 123 samt vid korsningen Klockarbergsvägen Järnvägsleden (trafikräkningsplats B) endast 33 transporter. Flera av ovanstående transporter har iakttagits vid mer än en trafikräkningsplats. 3.1 Fördelning över tid samtliga trafikräkningsplatser För att skapa en förståelse över hur frekvensen av farligt gods transporter varierar över tid har fördelning över veckodagar och över dygnet tagits fram. Grovt räknat kan man konstatera att aktiviteten när det gäller transporterna är störst under veckans fyra första dagar för att sedan minska under fredagen till att vara lägst under lördagen innan den återigen börjar stiga under söndagen. Farligt godstransporter fördelade på veckodag och plats Trafikräkningsplats A Antal transporter per plats Trafikräkningsplats B Trafikräkningsplats C Trafikräkningsplats D Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Diagram Transporter fördelade på veckodag och plats (som nämnts ovan utfördes ingen räkning på plats B efter klockan 1200 på söndagen). När det gäller fördelningen av transporterna över dygnet kan man konstatera att de flesta transporterna sker mellan kl och kl Detta gäller samtliga bevakade platser med undantag av trafikräkningsplats D där farligt godstrafiken är intensivast mellan kl och kl Föga överraskande är det minst aktivitet mellan kl och kl Skellefteå kommun, Räddningstjänsten Besöksadress: Nöppelbergsvägen 2 Tfn: vx 8 E-post: Raddningstjansten@kommun.skelleftea.se Hemsida:

23 Farligt godstransporter fördelade över dygnet per plats Antal transporter per plats Trafikräkningsplats A Trafikräkningsplats B Trafikräkningsplats C Trafikräkningsplats D Klockslag Diagram Transporter fördelade över dygn och plats. En redovisning av antalet transporter på de olika platserna över tiden i tabellform återfinns i bilaga 3 Farligt godstransporter fördelade över tid. Skellefteå kommun, Räddningstjänsten Besöksadress: Nöppelbergsvägen 2 E-post: Raddningstjansten@kommun.skelleftea.se Tfn: vx Hemsida: 9

24 3.2 Fördelning av farlighetsklasser per trafikräkningsplats Nedan visas fördelningen av de vanligast observerade transporterna efter farlighetsklass. För att göra diagrammet lättare att tyda har endast transporter som iakttagits en gång per dag eller mera presenterats. I bilaga 4 Registrerade farlighetsklasser per trafikräkningsplats redovisas samtliga förekommande farlighetsklasser. 16 4% 17 5% 15 4% 48 13% Plats A 76 20% 12 36% Plats B 13 40% 33 Mycket brandfarlig vätska* 80 Frätande eller svagt frätande ämne* - Styckegods* 34 9% 73 19% 8 24% 99 Olika farliga ämnen vid förhöjd temp* 30 Brandfarlig vätska* 38 10% Plats C 60 16% Plats D 22 Djupkyld gas* 268 Giftig, frätande gas* 23 Brandfarlig gas* 34 19% 38 21% 18 13% - Övriga farlighetsnr 10 5% 11 6% 12 7% 19 10% 24 13% 35 19% 13 9% 18 13% 23 16% 72 49% Diagram 4.2. Fördelning av farlighetsklasser som passerat en gång per dygn eller oftare. Observera att en och samma transport kan bestå av flera olika ämnen med skilda farlighetsklasser. Angivna värden utgör antal iakttagelser under veckan samt procentuell fördelning Skellefteå kommun, Räddningstjänsten Besöksadress: Nöppelbergsvägen 2 Tfn: vx 10 E-post: Raddningstjansten@kommun.skelleftea.se Hemsida:

25 För trafikräkningsplats A, B och C kan utläsas att den mest frekvent förekommande transporten innehåller mycket brandfarlig vätska. På plats A och C utgör de 1/5 av transporterna och på plats B 2/5. När det gäller trafikräkningsplats D innehåller den vanligaste farligt godstransporten frätande eller svagt frätande ämnen, dessa utgör hela 41 % av transporterna. Samma typ av innehåll är det näst vanligast förekommande på plats A. Skellefteå kommun, Räddningstjänsten Besöksadress: Nöppelbergsvägen 2 E-post: Raddningstjansten@kommun.skelleftea.se Tfn: vx Hemsida: 11

26 3.3 Fördelning av ämnen per trafikräkningsplats I nedanstående diagram visas de vanligast förekommande ämnena i farligt godstransporterna. Medtagna som enskilda ämnen är endast de ämnen som har noterats en gång per dygn eller mera. Samtliga ämnen och hur många gånger de iakttagits återfinns i tabellform i bilaga 5 Registrerade ämnen per trafikräkningsplats. Plats A Plats B 1203 Bensin 80 20% 64 17% - Styckegods 7 2% 13 40% 12 36% 3257 Vätska, förhöjd temperatur, n.o.s Svavelsyra 10 3% 14 4% 15 4% 59 32% 25 7% 30 8% Plats C 32 8% 37 20% 40 11% 9 6% 60 16% 29 20% 8 24% Plats D 42 30% 1824 Natriumhydroxidlösning 1202 Dieselolja, eldningsolja, gasolja 1079 Svaveldioxid 1978 Propan 1951 Argon kyld flytande 2014 Väteperoxid vattenlösning 1951 Argon kyld flytande 3266 Frätande basisk oorganisk yvätska, n.o.s. - Övriga ämnen 7 4% 9 5% 12 7% 24 13% % 7% 15 10% 16 11% 23 16% Diagram 4.4. Fördelning av olika ämnen som passerat en gång per dygn eller oftare. Angivna värden utgör antal iakttagelser under veckan samt procentuell fördelning. (Att lägga märke till är att en och samma transport har möjlighet att transportera flera ämnen. Därför är antalet ämnen fler än antalet transporter.) Skellefteå kommun, Räddningstjänsten Besöksadress: Nöppelbergsvägen 2 E-post: Raddningstjansten@kommun.skelleftea.se Tfn: vx Hemsida: 12

27 Ur diagrammet går att utläsa att det mest frekvent förekommande ämnet är bensin tillsammans med transporter med styckgods. Nästan lika stor andel som bensin utgörs av svavelsyra. Skellefteå kommun, Räddningstjänsten Besöksadress: Nöppelbergsvägen 2 E-post: Raddningstjansten@kommun.skelleftea.se Tfn: vx Hemsida: 13

28 3.4 Antal farligt godstransporter på samtliga studerade vägavsnitt Trafikräkningspunkt A Antal ankommande fg-transporter Antal avgående fg-transporter Trafikräkningspunkt B Trafikräkningspunkt C Trafikräkningspunkt D Kartbild 2. Översiktskarta som visar antalet observerade farligt godstransporter under vecka 24, Den övre siffran är antalet till trafikräkningsplatsen ankomna fordon och den undre motsvarande för avgående trafik. Av de i projektet studerade vägarna kan konstateras att flest farligt godstransporter går på E4:an. Det vägavsnitt på E4:an som har flest transporter är det som ligger norr om korsningen E4 Östra leden (Trafikräkningsplats A) med totalt 335 registreringar under veckan. Söder om samma korsning på E4:an noterades 213 transporter. Anledningen till den stora ökningen längs E4:an i korsningen är anslutningen av Östra leden där hela 122 iakttagelser av farligt godstransporter gjordes. Bara något fler transporter räknades på E4:an norr och söder om viadukten E4 N Järnvägsgatan (trafikräkningspunkt C), 152 respektive 168 transporter. På Sundgrundsleden observerades totalt 103 farligt godstransporter under veckan. Skellefteå kommun, Räddningstjänsten Besöksadress: Nöppelbergsvägen 2 E-post: Raddningstjansten@kommun.skelleftea.se Tfn: vx Hemsida: 14

29 3.5 Fördelning av ämnen per vägavsnitt Här redovisas de vägavsnitt som haft de flesta farligt godstransporterna. De redovisade värdena är antalet iakttagelser av olika ämnen under veckan, d v s en och samma transport har möjlighet att transportera flera ämnen. Därför kan antalet iakttagelser vara fler än antalet transporter. Genom centralaste delen av Skellefteå (trafikräkningsplats C) utgörs det vanligaste farliga godset av 3257 Vätska med förhöjd temperatur (UN-nr och ämne), 24 %. På andra plats, och inte långt efter kommer 1203 Bensin som svarar för 18 % av iakttagelserna. Efter styckegods som den tredje vanligaste iakttagelsen kommer den mycket brandfarliga gasen 1978 Propan. Av alla ämnen utgör propan 8 respektive 7 % sett på trafiken norr om respektive söder om trafikräkningsplatsen. Tabell Vanligaste ämnena iakttagna på E4 norr om trafikräkningsplats C. Färdväg (oberoende riktning): E4 Norr (plats C) UNnr: Antal iakttagelser av Ämne: olika ämnen: Andel i procent: 3257 Vätska, förhöjd temperatur, 36 24% n.o.s Bensin 27 18% Styckegods 19 13% 1978 Propan 12 8% 1951 Argon kyld flytande 9 6% Övriga ämnen 49 32% Totalt % Färdväg (oberoende riktning): E4 syd (plats C) UNnr: Antal iakttagelser av Ämne: olika ämnen: Andel i procent: 3257 Vätska, förhöjd temperatur, 36 21% n.o.s Bensin 31 18% Styckegods 23 14% 1978 Propan 12 7% Övriga ämnen 66 39% Totalt % Tabell Vanligaste ämnena iakttagna på E4 söder om trafikräkningsplats C. En jämförelse mellan vägavsnittet söder om korsningen E4 Östra leden (trafikräkningsplats A) och vägavsnittet norr om trafikräkningsplats C visar god samstämmighet vad gäller ämnena 1951 Argon, 1978 Propan och 3257 Vätska som transporteras vid förhöjd temperatur. När det gäller 1203 Bensin och Styckegodstransporter sker en ökning från 27 till 44 respektive 19 till 32 iakttagelser. Skellefteå kommun, Räddningstjänsten Besöksadress: Nöppelbergsvägen 2 E-post: Raddningstjansten@kommun.skelleftea.se Tfn: vx Hemsida: 15

30 Tabell Vanligaste ämnena iakttagna på E4 söder om trafikräkningsplats A. På E4:an vid trafikräkningsplats A är inte ämnesfördelningen lika samstämmig på norra och södra sidan av densamma som den är vid trafikräkningsplats C. Detta på grund av de många farligt godstransporterna som ansluter från Östra leden. Det vägavsnitt som har flest transporter av de studerade är E4:an norr om trafikräkningsplats A. På denna del gjordes 60st iakttagelser av 1203 Bensin eller 17%, 51st av Styckegods eller 15 %, 38st av 3257 Vätska med förhöjd temperatur eller 11 % av totala antalet iakttagelser. Färdväg (oberoende riktning): E4 Syd (plats A) UNnr: Antal iakttagelser Andel i Ämne: av olika ämnen: procent: 1203 Bensin 44 20% 3257 Vätska, förhöjd temperatur, 38 17% n.o.s. Styckegods 32 15% 1951 Argon kyld flytande 10 5% 1978 Propan 10 5% Övriga ämnen 85 39% Totalt % Färdväg (oberoende riktning): E4 Norr (plats A) UNnr: Antal iakttagelser Andel i Ämne: av olika ämnen: procent: 1203 Bensin % Styckegods % 3257 Vätska, förhöjd temperatur, % n.o.s Natriumhydroxidlösning 29 8 % 1830 Svavelsyra 29 8 % 1202 Dieselolja, eldningsolja, gasolja 21 6 % 1079 Svaveldioxid 15 4 % Övriga ämnen % Totalt % Tabell Vanligaste ämnena iakttagna på E4 norr om trafikräkningsplats A. Östra leden vid korsningen med E4:an och Sundgrundsleden skiljer sig väsentligt från övriga undersökta vägar. Här är det nämligen inte 1203 Bensin som iakttagits flest gånger utan det frätande ämnet 1830 Svavelsyra. 24st eller 19 % respektive 25st eller 23 % av totala antalet har iakttagits. På Östra leden är dessutom det frätande ämnet 1824 Natriumhydroxidlösning som iakttagits 23gånger eller 18 %, vanligare än både Styckegods (19st eller 15 %) och 1203 Bensin (18st eller14 %). Därefter kommer den giftiga och frätande gasen 1079 Svaveldioxid (11st eller 9 %). Skellefteå kommun, Räddningstjänsten Besöksadress: Nöppelbergsvägen 2 E-post: Raddningstjansten@kommun.skelleftea.se Tfn: vx Hemsida: 16

31 Tabell Vanligaste ämnena iakttagna på Östra leden vid trafikräkningsplats A. På Sundgrundsleden är näst vanligaste förekommande farligt godstransport Styckegods med 16st eller 15 % av totala antalet iakttagelser. Därefter kommer 1079 Svaveldioxid samt 1202 Dieselolja/eldningsolja med 12st eller 11 % respektive 9st eller 8 % av iakttagelserna. Färdväg (oberoende riktning): Östra leden UNnr: Antal iakttagelser Ämne: av olika ämnen: Andel i procent: 1830 Svavelsyra % 1824 Natriumhydroxidlösning % Styckegods % 1203 Bensin % 1079 Svaveldioxid 11 9 % 1202 Dieselolja, eldningsolja, 10 8 % gasolja Övriga ämnen % Totalt % Färdväg (oberoende riktning): Sundgrundsleden UNnr: Antal iakttagelser Ämne: av olika ämnen: Andel i procent: 1830 Svavelsyra % Styckegods % 1079 Svaveldioxid % 1202 Dieselolja, eldningsolja, 9 8 % gasolja Övriga ämnen % Totalt % Tabell Vanligaste ämnena iakttagna på Sundgrundsleden vid trafikräkningsplats A. För statistik på samtliga undersökta vägsträckor se bilaga 6 Registrerade ämnen per vägavsnitt. Skellefteå kommun, Räddningstjänsten Besöksadress: Nöppelbergsvägen 2 E-post: Raddningstjansten@kommun.skelleftea.se Tfn: vx Hemsida: 17

32 4 Diskussion Om man endast ser till det observerade antalet farligt godstransporter, utan påverkan av vilket ämne eller farlighetsgrupp den innehåller, och hur dessa har observerats på de olika platserna enligt kartbild 2 (sid 14) kan man utläsa att transportantal som borde vara lika faktiskt inte är det. Om exempelvis avgångar söderut på E4 från trafikräkningsplats A jämförs med ankommande från norr på E4 vid trafikräkningsplats C studeras så skiljer sig antalet med 31 transporter. Detta visar på att resultaten från denna rapport inte visar någon helhetsbild över farligt gods transporterna. Det är endast en presentation av de transporter som passerat trafikräkningspunkterna. Skillnaden i antalet transporter kan förklaras med att leveransen skett till en plats norr om trafikräkningspunkt C eller att en annan väg valts. Vidare är det noterbart att det vid trafikräkningspunkt C har noterats bara något fler transporter efter E4 än vad det gjorts efter Östra leden från räkningsplats A och över Sundgrundsbron från räkningsplats D. Enligt resultaten i rapporten så är de ovan nämnda vägavsnitten de som trafikeras mest frekvent av farligt gods transporter. Dessa resultat stämmer överens med de riskanalyser som är gjorda över Skellefteå och den övningsverksamhet som bedrivs hos räddningstjänsten. Det som däremot är svårare att ta ställning till är de ämnen som endast observerats ett fåtal gånger och hur dessa ska behandlas i ett planeringsskede. Det är också möjligt att dessa observationer beror på fel skyltning eller en felaktig anteckning. 5 Referenser 1 Thörn, Lennart. Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar, första kvartalet SIKA Statistik Vägtrafik 2006:21. SCB. 2 Kartläggning av vägtransporter med farligt gods, P Räddningsverket. 3 SRVFS 2006:7. Statens räddningsverks föreskrifter om transport av farligt gods på väg och i terräng(adr-s). Key Hedström, Statens räddningsverk 6 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Detaljkartor över trafikräkningsplatser Blankett: Trafikräkning farligt gods Farligt godstransporter fördelade över tid Registrerade farlighetsklasser per trafikräkningsplats Registrerade ämnen per trafikräkningsplats Registrerade ämnen per vägavsnitt Skellefteå kommun, Räddningstjänsten Besöksadress: Nöppelbergsvägen 2 E-post: Raddningstjansten@kommun.skelleftea.se Tfn: vx Hemsida: 18

33 Bilaga 1 Sid 1 Detaljkartor över trafikräkningsplatser Trafikräkningsplats A Brandstation Räkningspunkt D: (Korsningen E4 Östra leden) Anländer från: E4 söder Nöppelbergsvägen E4 norr Östra leden Avgår mot: E4 söder Nöppelbergsvägen E4 norr Östra leden ì= Placering av trafikräknare.

34 Trafikräkningsplats B Bilaga 1 Sid 2 Räkningspunkt B: (Viadukten Klockarbergsvägen Järnvägsleden (väg 95)) Anländer från: Järnvägsleden Väster Klockarbergsvägen Norr Järnvägsleden Öster Klockarbergsvägen Söder Avgår mot: Järnvägsleden Väster Klockarbergsvägen Norr Järnvägsleden Öster Klockarbergsvägen Söder ì= Placering av trafikräknare.

35 Trafikräkningsplats C Bilaga 1 Sid 3 Räkningspunkt C: (Viadukten Centrumleden (E4) N Järnvägsgatan (väg 95)) Anländer från: N Järnvägsgatan Väster Norrböle E4 norr E4 söder Norra Järnvägsgatan Öster Avgår mot: N Järnvägsgatan Väster E4 norr Norrböle E4 söder ì= Placering av trafikräknare.

36 Trafikräkningsplats D Bilaga 1 Sid 4 Räkningspunkt D: (Viadukten Sundgrundsleden Järnvägsleden (väg 95)) Anländer från: Järnvägsleden Väster Järnvägsleden Öster Sundgrundsleden Avgår mot: Järnvägsleden Väster Järnvägsleden Öster Sundgrundsleden ì= Placering av trafikräknare.

37 Bilaga 2 sid 1

38 Bilaga 2 sid 2

39 Bilaga 3 Sid 1 Farligt godstransporter fördelade över tid Farligt godstransporter fördelade på veckodag och plats: Veckodag: Trafikräk- Trafikräk- Trafikräk- Trafikräk- Totalt ningsplats A ningsplats B ningsplats C ningsplats D Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Ingen uppgift 1 1 Totalt Farligt godstransporter fördelade över dygnet: Tidsintervall: Trafikräk- Trafikräk- Trafikräk- Trafikräk- Totalt ningsplats A ningsplats B ningsplats C ningsplats D Ingen uppgift 6 6 Totalt

40 Bilaga 4 Sid 1 Registrerade farlighetsklasser per trafikräkningsplats Farlighetsnummer: Farobeskrivning: A* B* C* D* * 80 Frätande eller svagt frätande ämne 76 (20%) 10 (5%) 72 (50%) 33 Mycket brandfarlig vätska 73 (19%) 13 (39%) 38 (21%) 5 (3%) Styckegods Styckegods 60 (16%) 3 (9%) 24 (13%) 23 (16%) 99 Olika farliga ämnen vid förhöjd temp 38 (10%) 35 (19%) 1 (1%) 30 Brandfarlig vätska 34 (9%) 8 (24%) 11 (6%) 13 (9%) 22 Djupkyld gas 17 (5%) 19 (10%) 23 Brandfarlig gas 15 (4%) 2 (6%) 12 (7%) 5 (3%) 268 Giftig, frätande gas 16 (4%) 18 (13%) 90 Miljöfarliga ämnen, Övriga ämnen 6 (2%) 1 (3%) 5 (3%) 58 Oxiderande frätande ämne 7 (2%) 5 (3%) 225 Oxiderande gas 5 (1%) 3 (2%) 50 Oxiderande ämne 4 (1%) 2 (6%) 1 (1%) Oxiderande ämne som kan medföra 59 spontan häftig reaktion 3 (1%) 2 (1%) 20 Gas 2 (1%) 2 (1%) 1 (1%) 32 Brandfarlig vätska 1 (0,3%) 1 (3%) 1 (1%) Brandfarligt, självreaktivt eller 40 självupphettande fast ämne 1 (0,3%) 1 (1%) Oxiderande ämne som kan medföra 60 spontan häftig reaktion 1 (0,3%) 1 (1%) 88 Frätande eller svagt frätande ämne 1 (1%) 98 Miljöfarliga ämnen, Övriga ämnen 1 (0,3%) 26 Giftig gas 1 (3%) 223 Olika farliga ämnen vid förhöjd temp 1 (3%) 65 Giftigt oxiderande ämne 1 (0,3%) 29 Giftig gas 1 (1%) 336 Mycket brandfarlig, giftig vätska 1 (0,3%) Brandfarlig giftig vätska, reagerar med 362 vatten så att brandfarlig gas bildas 1 (0,3%) 539 Brandfarlig organisk peroxid 1 (0,3%) 856 Frätande, oxiderande, giftigt ämne 1 (0,3%) 73 Mycket giftigt ämne 1 (0,3%) Ingen uppgift Ingen uppgift 11 (3%) 1 (3%) 17 (9%) Totalt 377 (100%) 33 (100%) 183 (100%) 144 (100%)