Artificiell Intelligens II, 729g11 Linköpings universitet Fuzzy logic

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Artificiell Intelligens II, 729g11 Linköpings universitet Fuzzy logic"

Transkript

1 Fuzzy logic

2 Sammanfattning Inom klassiska logiska system är ett påstående antingen sant eller falskt. Fuzzy logic använder sig istället av grader av medlemskap som är värden mellan 0(inte alls sant) och 1(helt sant). Fuzzy logic är beräkning med ord och inte tal. Detta gör så att fuzzy logic mer liknar den mänskliga förmågan att kunna ta beslut i situationer där miljön är oprecis. I denna rapport redogörs för det logiska systemet fuzzy logic, hur fuzzy inference fungerar, sedan ges några exempel på tillämpningsområden och tillsist en diskussion av arbetet.

3 Innehållsförteckning 1.Inledning Det logiska systemet Lingvistiska variabler Crisp- och fuzzy mängder Medlemsfunktioner Operationer Fuzzy om-så-regler Fuzzy inference systems Tillämpningsområden Diskussion Referenser... 11

4 1.Inledning Aristoteles kallas för logikens fader. Han systematiserade hur vi drar slutsatser utifrån påståenden. Denna systematisering kallade han för syllogismer vilka visar hur människor drar sanna slutsatser utifrån premisser. Denna logik kallas för klassisk logik och inom sådan logik antas att ett påstående antingen är sant eller falskt. Givet ett påstående P är svaret antingen P eller P, detta kallas för tvåvärdeslogik. Men allt går inte att uttrycka som antingen sant eller falskt, 0 eller 1, utan det kan vara användbart att kunna uttrycka ett mellanting. Människan använder ofta i sitt språk ord så som lite, ganska och mycket när de beskriver något. Detta går inte att uttrycka med tvåvärdeslogik utan här behöver vi istället en logik som kan anta fler värden än 0 och 1. Ett exempel på detta är att en lakritsbit kan vara väldigt salt och ganska söt i smaken. Detta är något som de flesta har upplevt. De har smakat på något och beskrivit smaken med något i stil med Den smakar lite jordgubbe och massor av grädde. För att kunna uttrycka detta säger man med fuzzy logic att godisen i fråga har ett medlemskap i mängden jordgubbssmak och ett högre medlemskap i mängden grädde. Ett annat exempel är när man ska avgöra hur lång en person är. I tvåvärdeslogik får man nöja sig med att antingen att kalla personen lång eller inte lång, men med fuzzy logic öppnas andra möjligheter upp. Om vi använder oss av tvåvärdeslogik kan vi bestämma en gräns på att en lång person är 170 cm lång eller längre, allt som är under det strecket klassas då som ickelång. En person som är 169,5 cm lång blir då klassad som icke-lång, trots att det kanske inte känns helt rättvist. Men med fuzzy logic använder man sig av grad av medlemskap som ligger mellan värdena 0 och 1. Personen som är 169,5 cm lång kan då tillräknas mängden lång med graden 0,7 och mängden kort med graden 0,4, beroende på hur värdena är fördefinierade. Platon lade för länge sedan grunden för en logik som kan ha fler värden än bara falskt (0) eller sant(1). Han ansåg att det fanns en tredje region som var något mer än bara sant eller falskt. År 1965, introducerade Lofti A Zadeh termen fuzzy logic i hans arbete Fuzzy sets. I artikeln Fuzzy logic (1998) sammanfattar han fuzzy logic på detta sätt: 1

5 In a nutshell, in fuzzy logic everything, including truth, is a matter of degree. (1998, p. 84) Fuzzy logic eftersträvar att likna den mänskliga förmågan att ta beslut i situationer där miljön är oprecis. Ett exempel på detta är att människan har förmågan att utläsa dålig handstil. Föreställ dig att vi ska bygga en robot som testar smaker. Vi vill att roboten ska göra utlåtanden om smaker så som: den här smaken är väldigt stark och den här smaken är ganska söt och lite salt. Vi ger roboten en sötsur-sås att analysera. I robotens logiska universum U existerar fuzzy mängderna U = {sött, surt, beskt, salt, starkt}. Expertsmakarerobotens uppgift blir nu att avgöra till vilken grad smaken tillhör de olika fuzzy mängderna. Ungefär hur detta skulle kunna gå till redogörs nedan i rapporten. 2. Det logiska systemet Här görs en redogörelse för hur det logiska systemet fungerar. Detta innefattar lingvistiska variabler, crisp- och fuzzy mängder, medlemsfunktioner, operationer, fuzzy om-så regler och fuzzy inference. 2.1 Lingvistiska variabler En av de grundläggande delarna i fuzzy logic är att beräkning görs med ord och inte tal. Detta skiljer fuzzy logic från andra logiker. Fuzzy logic är mer likt den mänskliga förmågan att kunna dra slutsatser om världen baserad på oprecis kunskap. Lingvistiska variabler så som sött, starkt, kort och långt är oprecisa vilket innebär att de inte refererar till något särskilt värde och att deras innebörd beror på i vilken kontext de används. 2.2 Crisp- och fuzzy mängder En så kallad crispmängd tillåter endast att ett element har ett fullt medlemskap eller inget medlemskap alls. Ett värde kan därmed vara antingen sant eller falskt. Om vår expertsmakarerobot skulle använda sig av crispmängd så skulle vi inte tillåta värden att vara lite sött eller ganska starkt utan endast tillåta dem att vara antingen sött eller inte sött, eller starkt eller inte starkt. En fuzzy mängd kan dock tillåta att värden är delvis sanna. Detta görs genom att en fuzzy mängd tillåter att ett element har en grad av medlemskap mellan 0 och 1. Om roboten använder sig av fuzzy mängder kommer lakritsgodisen som ska analyseras att kunna vara både lite söt och ganska stark. 2

6 I fuzzy logic definieras ett universum vilket innefattar alla de element som kan förekomma i de fuzzy mängderna. En fuzzy mängd kan vara starkt vilket kan innehålla fler fuzzy mängder så som: lite starkt, lagom starkt och mycket starkt. Figur 1 Den vänstra bilden visar mängden height i ett crisp-format och den högra bilden i ett fuzzy format. 2.3 Medlemsfunktioner En fuzzy mängd A i universumet U är bestämt av medlemsfunktionen μa (x) som har ett värde i intervallet [0,1]. En medlemsfunktion är en kurva som visar vad varje punkt i insignalen har för medlemsvärde, det vill säga vilken grad av medlemskap den har mellan 0 och 1. Det finns olika typer av medlemsfunktioner (Figurerna är tagna från emathteatchers hemsida): Figur 2 Trapezoidalfunktion 3

7 Figur 3 Triangelfunktion Figur 4 Gaussianfunktion En fuzzy mängds beteckning kan vara uttryck som till exempel: liten, stor, medium, lång, snabb och långsam. Dessa element kan vara medlemmar av flera mängder samtidigt. Låt säga att vi återigen riktar vår uppmärksamhet mot expertsmakare-roboten och ger den en grapefrukt att analysera. Grapefrukten får efter analysen en viss grad av medlemskap i de fuzzy mängderna. Frukten får kanske 0,8 i grad av medlemskap i mängden besk och 0,5 i grad av medlemskap i mängden sött. Som tidigare nämnt kan en fuzzy mängd bestå av andra fuzzy mängder, exempelvis kan den fuzzy mängden besk bestå av de fuzzy mängderna väldigt besk och inte alls besk. 4

8 2.4 Operationer I fuzzy logik används tre operationer. Dessa kallas för union (OR), intersection (AND) och complement (NOT). Figur 5 Med operationen intersection (AND) räknas skärningspunkten mellan två fuzzy mängder ut. Skärningspunkten mellan de två mängderna A och B är de element som finns i både A och B. Graden av medlemskap dessa gemensamma element har bestäms som den lägsta graden av medlemskap elementen hade i någon av mängderna. Unionen (OR) av de två fuzzy mängderna A och B innehåller alla element som finns i antingen A eller B. För en union av två fuzzy mängder är det den största av de två graderna av medlemskap som räknas som graden av medlemskap i unionen. Komplementet (NOT) av A innehåller helt enkelt alla element som inte finns i A. 2.5 Fuzzy om-så-regler En annan viktig aspekt i fuzzy logic är om-så regler. Dessa regler består av en antecedent, vilket är insignalen, och en konsekvent, vilket är utsignalen. Dessa regler ser ut på detta sätt: om antecedenten så konsekvensen Eller: Om X är A(antecedenten) så Y är B(konsekvensen). Ett exempel på detta kan vara om maten är god så är dricksen hög. A och B är alltså lingvistiska variabler i de fuzzy mängderna definierade av X och Y. Ordet god i meningen ovan representeras med ett värde som är en grad av medlemskap mellan 0 och 1. Om maten är god är graden av medlemskap hög och om maten är mindre god är graden av medlemskap mindre hög. 5

9 Antecedenten, som i detta exempel är maten är god, är en interpretation, som returnerar ett värde mellan 0 och 1. Hög är en fuzzy mängd vilket gör att konsekvensen (dricksen är hög) tilldelar den fuzzy mängden hög till utsignalen vilket är variabeln Y. Antecedenten och konsevensen kan även ha flera delar som t.ex. om maten är god och servicen är bra så är stämningen hög och dricksen är hög. I tvåvärdeslogik är konsekvensen sann om antecedenten är sann. Skillnaden i fuzzy logic är att ett påstående har en grad av medlemskap i en fuzzy mängd. Därför är konsekvensen sann till en viss grad av medlemskap, vilken är samma grad som antecedenten är sann. 2.6 Fuzzy inference systems Fuzzy inference är en process där man använder fuzzy logic för att formulera kartläggningen från en insignal till en utsignal. Denna kartläggning kan sedan användas som en bas vid beslutsfattande eller för att hitta mönster. Fuzzy inference system använder de grundläggande delarna i fuzzy logic som tidigare tagits upp. Detta innefattar medlemskapsfunktioner, fuzzy operationer och om-så regler. Det finns fyra steg dessa system använder sig av och dessa steg är: 1. Fuzzification 2. Inference 3. Composition 4. Defuzzification Vi föreställer oss ett system som ska modellera ett scenario av en person som går på restaurang, har ätit klart och ska betala notan. Personen ställer sig nu frågan: Hur mycket dricks ska jag ge? För att räkna ut detta kan systemet exempelvis skatta hur god maten var och hur bra service servitören gav. Vi kan anta att: om maten är god så ska dricksen vara hög. Om vi ska skatta maten på en skala som är mellan 0-10, och anser att maten var god väljer vi siffran 8, vilket är ett crispvärde. Första steget i ett fuzzy inferenssystem är fuzzification, vilket innebär en konvertering av crispvärdet till ett fuzzy värde, genom att insignalen, vilket i detta fall är om maten är god, görs om till en grad av medlemskap i en viss fuzzy mängd, som i detta fall är god. 6

10 Genom medlemsfunktioner kan vi sedan avgöra graden av medlemskap insignalen ska ha i mängden god. Figur 6 nedan visar ett exempel på att om food blivit skattad som 8, så blir 0,7 den grad av medlemskap food får i den fuzzy mängden delicious. Figurerna som är till hjälp för att illustrera exemplet är från MathWorks hemsida och emath-teachers hemsida. Figur 6 När sedan den grad av medlemskap antecedenten har i mängden och när konsekvenserna är kända så appliceras en operator för att få en ny fuzzy mängd. Operatorn som vanligen används är minimum eller MIN, vilket är densamma som operatorn AND som tidigare förklarades som skärningspunkten mellan två fuzzy mängder. Bilden nedan illustrerar hur minimum-operatorn (AND) fungerar. Här ser vi att medlemsfunktionen, som är utsignalen, har blivit kapad på en höjd som korresponderar till antecedentens grad av sanning. Figur 7 Service is excellent or food is delicious är antecendenten och tip is genereous är konsekvensen. Servicen ges en trea i betyg vilket resulterar i att graden av medlemskap service har i mängden excellent är 0,0. Food har blivit skattat som 8 vilket innebär att 7

11 graden av medlemskap food har i mängden delicious är 0,7 vilket går att läsa ut på grafen i figur 6. Genom att applicera operatorn OR får vi: MAX((0,0), (0,7)) = (0,7), eftersom att OR tar ut det högsta medlemsvärdet. Detta värde ska sedan användas för att ta reda på hur mycket dricks som ska ges, genom att graden av medlemskap tip har i mängden generous (vilket är konsekvensen), ska kapas av så att det korresponderar till värdet av antecedenten. Detta görs med operatorn AND. AND är som tidigare nämnt skärningspunkten mellan fuzzy mängder vilket då blir den mängd med lägst grad av medlemskap. Detta kan vi se i figur 7, som illustrerar hur detta ser ut. Nu har vi från de tre olika reglerna, tre fuzzy mängder som visar vilken grad av medlemskap tip har i mängderna cheap, average och genereous, vi har alltså en fuzzy mängd för varje regel. Figuren nedan visar reglerna där proceduren för att räkna ut graden av medlemskap i de olika mängderna går till på samma sätt som exemplet visat ovan. Nästa steg är att ta dessa utsignaler från vardera regel och kombinera dem till en gemensam fuzzy mängd. Figur 8 nedan visar hur detta görs genom att använda maximum-operatorn MAX, vilken även kallas OR och som tidigare nämnt är unionen av fuzzy mängder. Figur 8 8

12 Sista steget är defuzzification. Detta innebär att göra utsignalen, som nu är en fuzzy mängd, till ett crispvärde. Anledningen till defuzzification är att vi behöver kunna sluta oss till ett specifikt värde; om vi ska bestämma oss för hur mycket vi ska ge i dricks räcker det inte att veta att dricksen ska vara hög. Ett specifikt värde är däremot till bättre hjälp. Det finns olika sätt att göra en defuzzification, men centroid- och maximum-metoder är bland de vanligare. Utsignalen av en centroid metod är medelvärdet av arean på den gemensamma mängd som skapades i föregående steg. Figur 9 nedan visar hur formeln ser ut där xi är en flytpunkt i ett diskret universum och u(xi) är punktens grad av medlemskap. En centroid metod fungerar på så vis att summan av alla element multipliceras med dess grad av medlemskap och divideras sedan med summan av alla grader av medlemskap. Detta är medelpunkten av grafen vilket är ett crispvärde som sedan kan användas i beslutsfattandet. Resultatet i detta fall blir att dricksen ska vara 16,7 % som vi kan se i figur 9 nedan och eftersom att detta är ett crispvärde kan vi använda oss av det för att bestämma dricksen. Figur 9 3. Tillämpningsområden Fuzzy logics användningsområden har ökat på den senaste tiden. Fuzzy logic används i elektronik för att spara energi och göra elektronisk apparatur mer effektiv. För att nämna några exempel på elektronik i vilken man använder sig av fuzzy logic har vi tvättmaskiner, diskmaskiner och kylskåp. Tvättmaskiner som använder sig av fuzzy logic fungerar på så sätt att tvättmaskinen har sensorer som kan ta reda på faktorer som hur mycket tvätten väger, hur smutsiga kläderna är 9

13 och vattnets hårdhet. Tvättmaskinen kan sedan använda den informationen för att reglera hur lång tid tvätten ska ta, mängden vatten som behövs och rotationshastigheten. Den kan sedan lära sig av sina erfarenheter och förbättras med tiden. Ett exempel på ett scenario där tvättmaskinen lär sig av erfarenheten är att maskinen lär sig att den behöver mindre tvättmedel än vad som tidigare använts för att göra en tvätt ren (J, Red. 2012). På senare tid har det kommit diagnostiseringshjälp för läkare. Läkarna kan använda ett datorprogram som använder sig av fuzzy logic för att få hjälp att ställa diagnoser av sina patienter. Läkarnas expertkunskaper går dock inte att bortse ifrån och inte heller människans förmåga att ta beslut trots att miljön är osäker. I detta fall kan tillämpning av fuzzy logic vara behjälplig om läkaren har att göra med symptom som inte är glasklara eller ifall man inte ser alla symptom. Genom att använda fuzzy logic kan en diagnos ställas ändå och läkaren får ett stöd för diagnosen (Innocent & John & Garibaldi, 2004). 4. Diskussion Efter att ha läst en del om fuzzy logic känns det som att jag inte behöver övertyga mig själv om att fuzzy logic är användbart. Tillämpningsområdena, först och främst de som används av människor i vardagen, är mycket intressanta ur flera aspekter. Att ha en tvättmaskin som har fuzzy logic kan resultera i minskade kostnader för t.ex. tvättmedel och vatten och även en förbättring ur miljösynpunkt. Att undvika att slösa på resurser är något som ligger i tiden. Fuzzy logic är skapat i syfte att formalisera en viktig aspekt av människans sätt att tänka och resonera. Därför kan den också i vissa sammanhang fungera som ett stöd i beslutfattande. Ett sådant sammanhang är det ovan beskrivna fallet, i vilket man använder fuzzy logic i program för att hjälpa läkare att ställa diagnoser. Det finns många tillämpningsområden för fuzzy logic och vi kommer att se fler i framtiden. Om vi har tur kanske vi får se expertsmakare-robotar. 10

14 Referenser E-math. Membership functions. (Besökt: ) E-math. Fuzzy inference (Besökt: ) Fuzzy logic fundamentals: (Besökt: ) Hellman, M. Fuzzy Logic Introduction. (Besökt: ) James Red What is fuzzy logic in washing machines? 22 April. (Besökt: ) Lofti A. Zadeh Fuzzy Logic. University of California, Berkley. (Besökt: ) MathWorks. What is fuzzy logic? 1.html#bp78l70-7 (Besökt: ) M. Kantrowitz, E. Horstkotte & C. Joslyn Fuzzy logic part april. (Besökt: ) P.R Innocent, R.I. John & J.M. Garibaldi Fuzzy Methods and Medical Diagnosis. 24 Januari. (Besökt: ) Russel, S. & Norwig, P. (2009). Artificial Intelligence: A modern approach. New Jersey: Pearson 11

FUZZY LOGIC. Christopher Palm chrpa087

FUZZY LOGIC. Christopher Palm chrpa087 FUZZY LOGIC 900223-1554 Innehållsförteckning INLEDNING...2 HUR DET FUNGERAR...3 Crisp Sets och Fuzzy Sets...3 Operatorer...5 IF THEN regler...7 FUZZY INFERENCE...7 Fuzzification...8 Regelsättning...8

Läs mer

729G11 Artificiell Intelligens Marcus Johansson Marjo581. Fuzzy logic. Marcus Johansson Marjo581

729G11 Artificiell Intelligens Marcus Johansson Marjo581. Fuzzy logic. Marcus Johansson Marjo581 Fuzzy logic 880328-2535 Innehåll Fuzzy logic... 1 1. Inledning... 4 2. Jämförelse mellan fuzzy logic och tvåvärdeslogik.... 4 3. Fuzzy sets.... 4 4. Linvistiska variabler... 5 5. Operatorer... 5 6. If-

Läs mer

Fuzzy Logic. När oskarpa definitioner blir kristallklara. Åsa Svensson. Linköpings Universitet. Linköping

Fuzzy Logic. När oskarpa definitioner blir kristallklara. Åsa Svensson. Linköpings Universitet. Linköping Fuzzy Logic När oskarpa definitioner blir kristallklara Linköpings Universitet Linköping Sammanfattning I denna fördjupningsuppgift har jag fokuserat på Fuzzy Logic och försökt att beskriva det på ett

Läs mer

Fuzzy control systems

Fuzzy control systems Institutionen för datavetenskap Artificiell intelligens II, 729g11 Projekt HT-12 LINKÖPING UNIVERSITET Fuzzy control systems Användning av fuzzy logic I tvättmaskiner Karolin Nissa 9/17/2012 Abstract Den

Läs mer

729G11 ARTIFICIELL INTELLIGENS 2, LINKÖPINGS UNIVERSITET. Fuzzy Logic. Caroline Allmér, caral

729G11 ARTIFICIELL INTELLIGENS 2, LINKÖPINGS UNIVERSITET. Fuzzy Logic. Caroline Allmér, caral 729G11 ARTIFICIELL INTELLIGENS 2, LINKÖPINGS UNIVERSITET Fuzzy Logic Caroline Allmér, caral281 2011-09-19 Innehåll Innehåll... 2 1. Inledning... 3 2. Hur det fungerar... 4 2.1 Crisp-set och fuzzy set...

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET. Fuzzy Logic. Johan Brage 9/16/2012

LINKÖPINGS UNIVERSITET. Fuzzy Logic. Johan Brage 9/16/2012 LINKÖPINGS UNIVERSITET Fuzzy Logic Johan Brage 9/16/2012 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Fuzzy Logic... 2 3. Crisp Sets... 3 4. Fuzzy Sets... 4 4.1 Operatorer... 5 4.2 IF-THEN... 7 4.3 Hedges...

Läs mer

Fuzzy Logic Linköpings Universitet

Fuzzy Logic Linköpings Universitet Fuzzy Logic Linköpings Universitet 2 Innehållsförteckning 1. Inledning... 4 2. Bakgrund... 4 3. Fuzzy Logic... 5 3.1. Fuzzy Sets... 6 4. Operatorer... 7 4.1. Union och snitt... 7 4.2. IF, THEN, AND och

Läs mer

Molly Lundberg 729G43 Kognitionsvetenskap mollu341 Artificiell Intelligens Linköpings Universitet. Fuzzy Logic. Vad är det och hur fungerar det?

Molly Lundberg 729G43 Kognitionsvetenskap mollu341 Artificiell Intelligens Linköpings Universitet. Fuzzy Logic. Vad är det och hur fungerar det? Fuzzy Logic Vad är det och hur fungerar det? Molly Lundberg Sammanfattning Den här rapporten har ämnat att skapa förståelse i vad Fuzzy Logic är för något, hur det fungerar och hur det används. Traditionell

Läs mer

Fuzzy Logic: Den oskarpa skarpheten

Fuzzy Logic: Den oskarpa skarpheten Fuzzy Logic: Den oskarpa skarpheten Av: 1 Innehåll Inledning... 3 Vad är Fuzzy Logic?... 4 Fuzzy sets... 4 Medlemsskapsfunktion... 5 Operatorer... 7 Union... 7 Snitt... 8 Komplement... 8 Exempel med de

Läs mer

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Beräkning med ord -hur en dator hanterar perception 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kan datorer hantera perception?... 4 Naturligt språk... 4 Fuzzy Granulation...

Läs mer

Innehållsförtekning Sida. Inledning 3 Vad är fuzzy logic? 3 Mängder 3 Medlemsfunktioner 5 Operationer 6 Fuzzification 8 Litteraturförteckning 9

Innehållsförtekning Sida. Inledning 3 Vad är fuzzy logic? 3 Mängder 3 Medlemsfunktioner 5 Operationer 6 Fuzzification 8 Litteraturförteckning 9 Fuzzy Logic Innehållsförtekning Sida Inledning 3 Vad är fuzzy logic? 3 Mängder 3 Medlemsfunktioner 5 Operationer 6 Fuzzification 8 Litteraturförteckning 9 2 Inledning Med detta fördjupningsarbete vill

Läs mer

William Hernebrink

William Hernebrink Fuzzy Logic @student.liu.se 1 Sammanfattning Följande arbete är ett individuellt kursmoment som omfattar 3hp i kursen Artificiell Intelligens II (729G11) vid Linköpings universitet. I denna litteraturstudie

Läs mer

Fuzzy logic. Julia Birgersson, julbi

Fuzzy logic. Julia Birgersson, julbi Fuzzy logic, Innehållsförteckning Inledning 3 Vad är Fuzzy Logic, varför finns det? 3 Fuzzy sets och crisp sets 4 Medlemsfunktioner 4 Operationer 7 Lingvistiska termer och lingvistiska variabler 9 Artificiell

Läs mer

2017% Fuzzy%Logic% %%%%%% LISA%NILSSON% %LISNI222%

2017% Fuzzy%Logic% %%%%%% LISA%NILSSON% %LISNI222% 2017% Fuzzy%Logic% %%%%%% LISA%NILSSON% %LISNI222% Innehållsförteckning0 1.#Inledning# 3% 1.1% Syfte( 3% 1.#Fuzzy#Logic# 4% 1.1(Bakgrund( 4% 2.#Fuzzy#Set# 5% 2.1(Fuzzy(set(vs(crisp(set( 5% 2.2(Medlemskap(

Läs mer

Fuzzy Logic. Ellinor Ihs Håkansson, ellih

Fuzzy Logic. Ellinor Ihs Håkansson, ellih Fuzzy Logic, 2016-01-09 Innehållsförteckning Introduktion... 3 Vad är Fuzzy Logic?... 3 Fuzzy eller crisp?... 4 Fuzzy set... 5 Medlemskapsfunktioner... 6 Operationer... 8 Fuzzy expert systems och Fuzzy

Läs mer

Fuzzy Logic och dess implementering i ett företagsspel

Fuzzy Logic och dess implementering i ett företagsspel Fuzzy Logic och dess implementering i ett företagsspel Phian632 Philip Anzén Linköpings Universitet Artificiell Intelligens II, 729g11 2012-09-16 Innehåll 1. Inledning...3 2. Översikt av Fuzzy Logic...4

Läs mer

Fördjupningsarbete HT 2012 FUZZY LOGIC

Fördjupningsarbete HT 2012 FUZZY LOGIC FUZZY LOGIC 1 Innehåll Bakgrund & Introduktion till fuzzy logic... 3 Syfte... 3 Fuzzy sets... 4 Hedges... 5 Fuzzy set logic... 6 IF-THEN relger... 7 Fuzzy Inference... 7 Användandet utav fuzzy logic i

Läs mer

FUZZY LOGIC. - Var går gränsen? Lovisa Rönmark lovro

FUZZY LOGIC. - Var går gränsen? Lovisa Rönmark lovro FUZZY LOGIC - Var går gränsen? Sammanfattning Det här fördjupningsarbetet är gjort I kursen Artificiell Intelligens 2 på Linköpings Universitet. Syftet med arbetet är att ta upp och förklara ämnet Fuzzy

Läs mer

När det oskarpa ger skärpa

När det oskarpa ger skärpa En litteraturstudie om oskarp logik av för kursen Artificiell intelligens 729G43 Innehållsförteckning Inledning... 2 Syfte... 2 Upplägg och litteratur... 2 Varför använda oskarp logik?... 2 Oskarp mängdteori...

Läs mer

Fussy sets och Fuzzy logik Luddigt eller självklart? Kognitionsvetenskap, 729G11 Sandra Svanberg, sansv418 19/09/2011 Linköpings universitet

Fussy sets och Fuzzy logik Luddigt eller självklart? Kognitionsvetenskap, 729G11 Sandra Svanberg, sansv418 19/09/2011 Linköpings universitet Luddigt eller självklart? Kognitionsvetenskap, 729G11 Sandra Svanberg, sansv418 19/09/2011 Linköpings universitet 2 2 3 Innehållsförteckning 1 Figur och tabellförteckning... 4 Sammanfattning... 6 2 Inledning...

Läs mer

Fuzzy logic och fuzzy kontrollsystem

Fuzzy logic och fuzzy kontrollsystem Fuzzy logic och fuzzy kontrollsystem - med neurala nätverk Sofie Nyström - sofny263 Artificiell Intelligens II 729G11 2012-09-16 Sammanfattning Detta arbete är gjort som ett fördjupningsarbete i kursen

Läs mer

Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk

Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk GÖTEBORGS UNIVERSITET MATEMATIK 1, MMG200, HT2014 INLEDANDE ALGEBRA Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk Övning A Målet är att genom att lösa och diskutera några inledande uppgifter få erfarenheter

Läs mer

1 Suddig logik och gitter

1 Suddig logik och gitter UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Erik Palmgren Kompletterande material Algebra DV2 ht-2000 1 Suddig logik och gitter Suddig logik (engelska: fuzzy logic) är en utvidgning av vanlig boolesk

Läs mer

Sidor i boken f(x) = a x 2 +b x+c

Sidor i boken f(x) = a x 2 +b x+c Sidor i boken 18-151 Andragradsfunktioner Här ska vi studera andragradsfunktionen som skrivs f(x) = ax +bx+c där a, b, c är konstanter (reella tal) och där a 0. Grafen (kurvan) till f(x), y = ax + bx +

Läs mer

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson LÄSANVISNINGAR VECKA 36 VERSION 1. ARITMETIK FÖR RATIONELLA OCH REELLA TAL, OLIKHETER, ABSOLUTBELOPP ADAMS P.1 Real Numbers and the Real

Läs mer

Logik. Dr. Johan Hagelbäck.

Logik. Dr. Johan Hagelbäck. Logik Dr. Johan Hagelbäck johan.hagelback@lnu.se http://aiguy.org Vad är logik? Logik handlar om korrekta och inkorrekta sätt att resonera Logik är ett sätt att skilja mellan korrekt och inkorrekt tankesätt

Läs mer

Laboration Fuzzy Logic

Laboration Fuzzy Logic BILAGA B Laboration Fuzzy Logic Lär dig simulera ett program! ABB INDUSTRIGYMNASIUM Fuzzy Logic Wikingsons Wåghalsiga Wargar Projekt ABB VT 2006 Västerås Innehåll 1 Introduktion... 3 2 Uppgiften... 3 2.1

Läs mer

JavaScript del 3 If, Operatorer och Confirm

JavaScript del 3 If, Operatorer och Confirm JavaScript del 3 If, Operatorer och Confirm Under förra uppgiften så kollade vi på hur användaren kan ge oss information via promt(), vi använde den informationen både för att skriva ut den och för att

Läs mer

Semantik och pragmatik (Serie 3)

Semantik och pragmatik (Serie 3) Semantik och pragmatik (Serie 3) Satser och logik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi April 2015 1 / 37 Logik: språk tanke (Saeed kapitel 4.) Satser uttrycker (ofta) tankar. Uttrycksrikedom

Läs mer

D. x 2 + y 2 ; E. Stockholm ligger i Sverige; F. Månen är en gul ost; G. 3 2 = 6; H. x 2 + y 2 = r 2.

D. x 2 + y 2 ; E. Stockholm ligger i Sverige; F. Månen är en gul ost; G. 3 2 = 6; H. x 2 + y 2 = r 2. Logik Vid alla matematiskt resonemang måste man vara säker på att man verkligen menar det man skriver ner på sitt papper. Därför måste man besinna hur man egentligen tänker. Den vetenskap, som sysslar

Läs mer

ANDREAS REJBRAND NV3ANV Matematik Matematiskt språk

ANDREAS REJBRAND NV3ANV Matematik   Matematiskt språk ANDREAS REJBRAND NV3ANV 2006-02-14 Matematik http://www.rejbrand.se Matematiskt språk Innehållsförteckning MATEMATISKT SPRÅK... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 MÄNGDER... 4 Att uttrycka en mängd...

Läs mer

Övningshäfte 2: Induktion och rekursion

Övningshäfte 2: Induktion och rekursion GÖTEBORGS UNIVERSITET MATEMATIK 1, MMG200, HT2017 INLEDANDE ALGEBRA Övningshäfte 2: Induktion och rekursion Övning D Syftet är att öva förmågan att utgående från enkla samband, aritmetiska och geometriska,

Läs mer

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium. v. 2.0, den 29/ III. Metalogik 17-19

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium. v. 2.0, den 29/ III. Metalogik 17-19 Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium IV v. 2.0, den 29/4 2013 III. Metalogik 17-19 Modeller för satslogiken 18.1 Vi har tidigare sagt att en modell är en tolkning av en teori

Läs mer

Finns det över huvud taget anledning att förvänta sig något speciellt? Finns det en generell fördelning som beskriver en mätning?

Finns det över huvud taget anledning att förvänta sig något speciellt? Finns det en generell fördelning som beskriver en mätning? När vi nu lärt oss olika sätt att karaktärisera en fördelning av mätvärden, kan vi börja fundera över vad vi förväntar oss t ex för fördelningen av mätdata när vi mätte längden av en parkeringsficka. Finns

Läs mer

Bygga intelligenta system med luddig logik. Josefin Carlbring (josca824) Linköpings universitet 729G43 Artificiell Intelligens

Bygga intelligenta system med luddig logik. Josefin Carlbring (josca824) Linköpings universitet 729G43 Artificiell Intelligens Bygga intelligenta system med luddig logik () Linköpings universitet 729G43 Artificiell Intelligens 2016-01-24 Sammanfattning Denna rapport täcker in hur man bygger intelligenta system med hjälp av luddig

Läs mer

Fler uppgifter på andragradsfunktioner

Fler uppgifter på andragradsfunktioner Fler uppgifter på andragradsfunktioner 1 I grafen nedan visas tre andragradsfunktioner. Bestäm a,b och c för p(x) = ax 2 + bx + c genom att läsa av lämpliga punkter i grafen. 10 5 1 3 5 Figur 1: 2 Vi har

Läs mer

Graärgning och kromatiska formler

Graärgning och kromatiska formler Graärgning och kromatiska formler Henrik Bäärnhielm, d98-hba 2 mars 2000 Sammanfattning I denna uppsats beskrivs, för en ickematematiker, färgning av grafer samt kromatiska formler för grafer. Det hela

Läs mer

Anna: Bertil: Cecilia:

Anna: Bertil: Cecilia: Marco Kuhlmann 1 Osäkerhet 1.01 1.02 1.03 1.04 1.05 Intelligenta agenter måste kunna hantera osäkerhet. Världen är endast delvist observerbar och stokastisk. (Jmf. Russell och Norvig, 2014, avsnitt 2.3.2.)

Läs mer

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1 Avsnitt 1 MATEMATIKENS SPRÅK Varje vetenskap, liksom varje yrke, har sitt eget språk som ofta är en blandning av vardagliga ord och speciella termer. En instruktionshandbok för ett kylskåp eller för en

Läs mer

Chalmers tekniska högskola Datum: kl Telefonvakt: Christoffer Standar LMA033a Matematik BI

Chalmers tekniska högskola Datum: kl Telefonvakt: Christoffer Standar LMA033a Matematik BI MATEMATIK Hjälpmedel: inga Chalmers tekniska högskola Datum: 443 kl. 8.3.3 Tentamen Telefonvakt: Christoffer Standar 73 88 34 LMA33a Matematik BI Tentan rättas och bedöms anonymt. Skriv tentamenskoden

Läs mer

MA2047 Algebra och diskret matematik

MA2047 Algebra och diskret matematik MA2047 Algebra och diskret matematik Något om logik och mängdlära Mikael Hindgren 5 september 2018 Utsagor Utsaga = Påstående som har sanningsvärde Utsagan kan vara sann (S) eller falsk (F) öppen eller

Läs mer

Lektion 8: Konstruktion av semantiska tablåer för PTL-formler

Lektion 8: Konstruktion av semantiska tablåer för PTL-formler Lektion 8: Konstruktion av semantiska tablåer för PTL-formler Till denna lektion hör uppgift 2, 6 och 0 i lärobokens avsnitt.6 (sid. 255). Lös uppgift 2 genom att konstruera en semantisk tablå. Följande

Läs mer

i LabVIEW. Några programmeringstekniska grundbegrepp

i LabVIEW. Några programmeringstekniska grundbegrepp Institutionen för elektroteknik Några programmeringstekniska grundbegrepp 1999-02-16 Inledning Inom datorprogrammering förekommer ett antal grundbegrepp som är i stort sett likadana oberoende om vi talar

Läs mer

Introduktion till logik

Introduktion till logik Introduktion till logik Av Johan Johansson Johan.johansson@guldstadsgymnasiet.se Logik sägs som många andra saker komma från de grekiska filosoferna, och ordet kommer också därifrån. Grekerna kallade det

Läs mer

Formell logik Kapitel 1 och 2. Robin Stenwall Lunds universitet

Formell logik Kapitel 1 och 2. Robin Stenwall Lunds universitet Formell logik Kapitel 1 och 2 Robin Stenwall Lunds universitet Kapitel 1: Atomära satser Drömmen om ett perfekt språk fritt från vardagsspråkets mångtydighet och vaghet (jmf Leibniz, Russell, Wittgenstein,

Läs mer

Bakgrund. Bakgrund. Bakgrund. Håkan Jonsson Institutionen för systemteknik Luleå tekniska universitet Luleå, Sverige

Bakgrund. Bakgrund. Bakgrund. Håkan Jonsson Institutionen för systemteknik Luleå tekniska universitet Luleå, Sverige Är varje påstående som kan formuleras matematiskt*) alltid antingen sant eller falskt? *) Inom Institutionen för systemteknik Luleå tekniska universitet Luleå, Sverige Exempel: 12 = 13 nej, falskt n! >

Läs mer

Mängdlära. Kapitel Mängder

Mängdlära. Kapitel Mängder Kapitel 2 Mängdlära 2.1 Mängder Vi har redan stött på begreppet mängd. Med en mängd menar vi en väldefinierad samling av objekt eller element. Ordet väldefinierad syftar på att man för varje tänkbart objekt

Läs mer

Introduktion till algoritmer - Lektion 4 Matematikgymnasiet, Läsåret 2014-2015. Lektion 4

Introduktion till algoritmer - Lektion 4 Matematikgymnasiet, Läsåret 2014-2015. Lektion 4 Introduktion till algoritmer - Lektion 4 Matematikgymnasiet, Läsåret 014-015 Denna lektion ska vi studera rekursion. Lektion 4 Principen om induktion Principen om induktion är ett vanligt sätt att bevisa

Läs mer

Logik och kontrollstrukturer

Logik och kontrollstrukturer Logik och kontrollstrukturer Flödet av instruktioner i ett programmeringsspråk bygger vi upp med hjälp av dess kontrollstrukturer. I C har vi exemplen if, if else, while, do while. Dessutom finns switch

Läs mer

Här är två korta exempel på situationer då vi tillämpar den distributiva lagen:

Här är två korta exempel på situationer då vi tillämpar den distributiva lagen: Modul: Algebra Del 8: Avslutande reflektion och utvärdering Distributiva lagen Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet Distributiva lagen a (b + c) = a b + a c Den distributiva lagen kallas den räknelag

Läs mer

Checklista för funktionsundersökning

Checklista för funktionsundersökning Linköpings universitet Matematiska institutionen TATA41 Envariabelanalys 1 Hans Lundmark 2015-02-10 Checklista för funktionsundersökning 1. Vad är definitionsmängden D f? 2. Har funktionen några uppenbara

Läs mer

Probabilistisk logik 1

Probabilistisk logik 1 729G43 Artificiell intelligens / 2016 Probabilistisk logik 1 Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Osäkerhet 1.01 Osäkerhet Agenter måste kunna hantera osäkerhet. Agentens miljö är ofta endast

Läs mer

TAIU07 Matematiska beräkningar med Matlab

TAIU07 Matematiska beräkningar med Matlab TAIU07 Matematiska beräkningar med Matlab Datorlektion 2. Villkor och Repetition 1 Logiska uttryck Uppgift 1.1 Låt a=3 och b=6 Vad blir resultatet av testerna ab? Uppgift 1.2 Låt a, b,

Läs mer

Likhetstecknets innebörd

Likhetstecknets innebörd Modul: Algebra Del 5: Algebra som språk Likhetstecknets innebörd Följande av Görel Sterner (2012) översatta och bearbetade text bygger på boken: Carpenter, T. P., Franke, M. L. & Levi, L. (2003). Thinking

Läs mer

(N) och mängden av heltal (Z); objekten i en mängd behöver dock inte vara tal. De objekt som ingår i en mängd kallas för mängdens element.

(N) och mängden av heltal (Z); objekten i en mängd behöver dock inte vara tal. De objekt som ingår i en mängd kallas för mängdens element. Grunder i matematik och logik (2017) Mängdlära Marco Kuhlmann 1 Grundläggande begrepp Mängder och element 2.01 En mängd är en samling objekt. Två standardexempel är mängden av naturliga tal (N) och mängden

Läs mer

Hambley avsnitt 12.7 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar) sann 1 falsk 0

Hambley avsnitt 12.7 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar) sann 1 falsk 0 1 Föreläsning 2 ht2 Hambley avsnitt 12.7 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar) Lite om logiska operationer Logiska variabler är storheter som kan anta två värden; sann 1 falsk 0 De logiska variabler

Läs mer

Sidor i boken KB 6, 66

Sidor i boken KB 6, 66 Sidor i boken KB 6, 66 Funktioner Ordet funktion syftar inom matematiken på en regel som innebär att till varje invärde associeras ett utvärde. Ofta beskrivs sambandet mellan invärde och utvärde med en

Läs mer

Semantik och pragmatik (Serie 4)

Semantik och pragmatik (Serie 4) Semantik och pragmatik (Serie 4) Satser och logik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi April 2015 1 / 30 Så här långt (satslogik) Konjunktion (p q): att två enklare satser båda är uppfyllda.

Läs mer

Oskarp logik - en flervärdeslogik för framtiden? Karl Bruno Linköpings universitet 2006-10-15

Oskarp logik - en flervärdeslogik för framtiden? Karl Bruno Linköpings universitet 2006-10-15 - en flervärdeslogik för framtiden? Karl Bruno Linköpings universitet 2006-10-15 Sammanfattning Oskarp logik är en utvidgning av den klassiska logiken. Den baseras på oskarpa mängder, mängder till vilka

Läs mer

Komposanter, koordinater och vektorlängd Ja, den här teorin gick vi igenom igår. Istället koncentrerar vi oss på träning inför KS3 och tentamen.

Komposanter, koordinater och vektorlängd Ja, den här teorin gick vi igenom igår. Istället koncentrerar vi oss på träning inför KS3 och tentamen. Sidor i boken 40-4 Komposanter, koordinater och vektorlängd Ja, den här teorin gick vi igenom igår. Istället koncentrerar vi oss på träning inför KS3 och tentamen. Läxa 1. En rät linje, L 1, skär y-axeln

Läs mer

Grundläggande logik och modellteori

Grundläggande logik och modellteori Grundläggande logik och modellteori Kapitel 6: Binära beslutsdiagram (BDD) Henrik Björklund Umeå universitet 22. september, 2014 Binära beslutsdiagram Binära beslutsdiagram (Binary decision diagrams, BDDs)

Läs mer

Vad är det? Översikt. Innehåll. Vi behöver modeller!!! Kontinuerlig/diskret. Varför modeller??? Exempel. Statiska system

Vad är det? Översikt. Innehåll. Vi behöver modeller!!! Kontinuerlig/diskret. Varför modeller??? Exempel. Statiska system Vad är det? Översikt Discrete structure: A set of discrete elements on which certain operations are defined. Discrete implies non-continuous and therefore discrete sets include finite and countable sets

Läs mer

Logik för datavetare DVK:Log Tisdagen 28 oktober 2014. Institutionen för dataoch systemvetenskap David Sundgren

Logik för datavetare DVK:Log Tisdagen 28 oktober 2014. Institutionen för dataoch systemvetenskap David Sundgren Institutionen för dataoch systemvetenskap David Sundgren Logik för datavetare DVK:Log Tisdagen 28 oktober 2014 Skrivtid: 9 00-13 00. Inga hjälpmedel utom formelsamlingen på nästa sida är tillåtna. För

Läs mer

Induktion, mängder och bevis för Introduktionskursen på I

Induktion, mängder och bevis för Introduktionskursen på I Induktion, mängder och bevis för Introduktionskursen på I J A S, ht 04 1 Induktion Detta avsnitt handlar om en speciell teknik för att försöka bevisa riktigheten av påståenden eller formler, för alla heltalsvärden

Läs mer

Kan du det här? o o. o o o o. Derivera potensfunktioner, exponentialfunktioner och summor av funktioner. Använda dig av derivatan i problemlösning.

Kan du det här? o o. o o o o. Derivera potensfunktioner, exponentialfunktioner och summor av funktioner. Använda dig av derivatan i problemlösning. Kan du det här? o o o o o o Vad innebär det att x går mot noll? Vad händer då x går mot oändligheten? Vad betyder sekant, tangent och ändringskvot och vad har dessa begrepp med derivatan att göra? Derivera

Läs mer

Fuzzy Logic. En smidig väg för att reglera ditt system! BILAGA A. Fuzzy Logic Wikingsons Wåghalsiga Wargar Projekt ABB VT 2006 Västerås

Fuzzy Logic. En smidig väg för att reglera ditt system! BILAGA A. Fuzzy Logic Wikingsons Wåghalsiga Wargar Projekt ABB VT 2006 Västerås BILAGA A Fuzzy Logic En smidig väg för att reglera ditt system! ABB INDUSTRIGYMNASIUM Fuzzy Logic Wikingsons Wåghalsiga Wargar Projekt ABB VT 2006 Västerås Innehåll 1 Introduktion...4 1.1 Reglerteknik...4

Läs mer

System.out.println("Jaså du har "+ antalhusdjur+ " husdjur"); if ( antalhusdjur > 5 ) System.out.println("Oj det var många);

System.out.println(Jaså du har + antalhusdjur+  husdjur); if ( antalhusdjur > 5 ) System.out.println(Oj det var många); 1 Villkor och styrsatser I de program vi sett tidigare har programkörning inneburit att sats efter sats utförts i den ordning de skrivits i källkoden. Vi har inte kunna ändra programmets uppförande beroende

Läs mer

Om semantisk följd och bevis

Om semantisk följd och bevis Matematik, KTH Bengt Ek december 2017 Material till kursen SF1679, Diskret matematik: Om semantisk följd och bevis Logik handlar bla om studiet av korrekta slutledningar, dvs frågan om när det är riktigt

Läs mer

7, Diskreta strukturer

7, Diskreta strukturer Objektorienterad modellering och diskreta strukturer 7, Diskreta strukturer Sven Gestegård Robertz Datavetenskap, LTH 2015 Modeller Matematiska modeller Kontinuerliga modeller Kontinuerliga funktioner

Läs mer

Sanningsvärdet av ett sammansatt påstående (sats, utsaga) beror av bindeord och sanningsvärden för ingående påståenden.

Sanningsvärdet av ett sammansatt påstående (sats, utsaga) beror av bindeord och sanningsvärden för ingående påståenden. MATEMATISK LOGIK Matematisk logik formaliserar korrekta resonemang och definierar formellt bindeord (konnektiv) mellan påståenden (utsagor, satser) I matematisk logik betraktar vi påståenden som antingen

Läs mer

Likhetstecknets innebörd

Likhetstecknets innebörd Likhetstecknets innebörd Följande av Görel Sterner översatta och bearbetade text bygger på boken: arithmetic & algebra in elementary school. Portsmouth: Heinemann Elever i åk 1 6 fick följande uppgift:

Läs mer

DD1350 Logik för dataloger. Vad är logik?

DD1350 Logik för dataloger. Vad är logik? DD1350 Logik för dataloger Fö 1 - Introduktion Vad är logik? Vetenskapen som studerar hur man bör resoneraoch dra slutsatser utifrån givna påståenden (=utsagor, satser). 1 Aristoteles (384-322 f.kr) Logik

Läs mer

sanningsvärde, kallas utsagor. Exempel på utsagor från pass 1 är

sanningsvärde, kallas utsagor. Exempel på utsagor från pass 1 är PASS 7. EKVATIONSLÖSNING 7. Grundbegrepp om ekvationer En ekvation säger att två matematiska uttryck är lika stora. Ekvationen har alltså ett likhetstecken och två deluttryck på var sin sida om likhetstecknet.

Läs mer

Mål Likformighet, Funktioner och Algebra år 9

Mål Likformighet, Funktioner och Algebra år 9 Mål Likformighet, Funktioner och Algebra år 9 Provet omfattar s. 102-135 (kap 4) och s.183-186, 189, 191, 193, 200-215. Repetition: Repetitionsuppgifter 4, läa 13-16 (s. 255 260) samt andra övningsuppgifter

Läs mer

p /\ q r DD1350 Logik för dataloger Kort repetition Fö 3 Satslogikens semantik

p /\ q r DD1350 Logik för dataloger Kort repetition Fö 3 Satslogikens semantik DD1350 Logik för dataloger Fö 3 Satslogikens semantik 1 Kort repetition Satslogik formellt språk för att uttrycka påståenden med variabler och konnektiv /\, \/,, t.ex. p /\ q r 1 Kort repetition Naturlig

Läs mer

Sannolikhetslära. 1 Enkel sannolikhet. Grunder i matematik och logik (2015) 1.1 Sannolikhet och relativ frekvens. Marco Kuhlmann

Sannolikhetslära. 1 Enkel sannolikhet. Grunder i matematik och logik (2015) 1.1 Sannolikhet och relativ frekvens. Marco Kuhlmann Marco Kuhlmann Detta kapitel behandlar grundläggande begrepp i sannolikhetsteori: enkel sannolikhet, betingad sannolikhet, lagen om total sannolikhet och Bayes lag. 1 Enkel sannolikhet Den klassiska sannolikhetsteorin,

Läs mer

Varför är logik viktig för datavetare?

Varför är logik viktig för datavetare? Varför är logik viktig för datavetare? 1. Datavetenskap handlar ofta om att automatisera processer som tidigare styrts av människor. Intuition, intelligens och mänskliga resonemang ersätts av beräkningar.

Läs mer

I kursen i endimensionell analys är mängden av reella tal (eng. real number), R, fundamental.

I kursen i endimensionell analys är mängden av reella tal (eng. real number), R, fundamental. Lunds tekniska högskola Datavetenskap Lennart ndersson Föreläsningsanteckningar EDF10 4 Mängder 4.1 Motivering Mängden är den mest grundläggande diskreta strukturen. Nästan alla matematiska begrepp går

Läs mer

16. Max 2/0/ Max 3/0/0

16. Max 2/0/ Max 3/0/0 Del III 16. Max 2/0/0 Godtagbar ansats, visar förståelse för likformighetsbegreppet, t.ex. genom att bestämma en tänkbar längd på sidan med i övrigt godtagbar lösning med korrekt svar (8 cm och 18 cm)

Läs mer

Föreläsning 5. Deduktion

Föreläsning 5. Deduktion Föreläsning 5 Deduktion Hur ett deduktivt system fungerar Komponenter - Vokabulär Ett deduktivt system använder ett visst slags språk som kan kallas för systemets vokabulär. I mindre formella fall är kanske

Läs mer

Föreläsning 9: NP-fullständighet

Föreläsning 9: NP-fullständighet Föreläsning 9: NP-fullständighet Olika typer av problem: 1. Beslutsproblem: A(x) =Ja. 2. Optimeringsproblem: A(x) =m Vanligen max/min. 3. Konstruktionsproblem: A(x) =En struktur. Vanligen lösningen till

Läs mer

Gamla tentemensuppgifter

Gamla tentemensuppgifter Inte heller idag någon ny teori! Gamla tentemensuppgifter 1 Bestäm det andragradspolynom vars kurva skär x-axeln i x = 3 och x = 1 och y-axeln i y = 3 f(x) = (x 3)(x + 1) = x x 3 är en bra start, men vi

Läs mer

Vi ska titta närmare på några potensfunktioner och skaffa oss en idé om hur deras kurvor ser ut. Vi har tidigare sett grafen till f(x) = 1 x.

Vi ska titta närmare på några potensfunktioner och skaffa oss en idé om hur deras kurvor ser ut. Vi har tidigare sett grafen till f(x) = 1 x. Vi ska titta närmare på några potensfunktioner och skaffa oss en idé om hur deras kurvor ser ut. Vi har tidigare sett grafen till f(x) = x 8 6 4 2-3 -2-2 3-2 -4-6 -8 Figur : Vi konstaterar följande: Då

Läs mer

Andragradsekvationer. + px + q = 0. = 3x 7 7 3x + 7 = 0. q = 7

Andragradsekvationer. + px + q = 0. = 3x 7 7 3x + 7 = 0. q = 7 Andragradsekvationer Tid: 70 minuter Hjälpmedel: Formelblad. Alla andragradsekvationer kan skrivas på formen Vilket värde har q i ekvationen x = 3x 7? + E Korrekt svar. B (q = 7) x + px + q = 0 (/0/0)

Läs mer

Bedömningsanvisningar

Bedömningsanvisningar Bedömningsanvisningar Exempel på ett godtagbart svar anges inom parentes. Till en del uppgifter är bedömda elevlösningar bifogade för att ange nivån på bedömningen. Om bedömda elevlösningar finns i materialet

Läs mer

Datastrukturer. Erik Forslin. Rum 1445, plan 4 på Nada

Datastrukturer. Erik Forslin. Rum 1445, plan 4 på Nada Datastrukturer Vad är en datastruktur? Vad är en datatyp? Primitiva datatyper i Java Icke-primitiva datatyper i Java Minnesexempel med datastrukturer Vektorer i Java Erik Forslin efo@nada.kth.se Rum 1445,

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 4 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2012 Om barnet har svårt att andas eller har ont i bröstet

Läs mer

Matematik. Kursprov, vårterminen Bedömningsanvisningar. för samtliga skriftliga provdelar

Matematik. Kursprov, vårterminen Bedömningsanvisningar. för samtliga skriftliga provdelar Kursprov, vårterminen 2012 Matematik Bedömningsanvisningar för samtliga skriftliga provdelar 1a Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov

Läs mer

Talmängder. Målet med första föreläsningen:

Talmängder. Målet med första föreläsningen: Moment 1..1, 1.., 1..4, 1..5, 1.. 1..5, 1..6 Viktiga exempel 1.7, 1.8, 1.8,1.19,1. Handräkning 1.7, 1.9, 1.19, 1.4, 1.9 b,e 1.0 a,b Datorräkning 1.6-1.1 Målet med första föreläsningen: 1 En första kontakt

Läs mer

Analys av medelvärden. Jenny Selander , plan 3, Norrbacka, ingång via den Samhällsmedicinska kliniken

Analys av medelvärden. Jenny Selander , plan 3, Norrbacka, ingång via den Samhällsmedicinska kliniken Analys av medelvärden Jenny Selander jenny.selander@ki.se 524 800 29, plan 3, Norrbacka, ingång via den Samhällsmedicinska kliniken Jenny Selander, Kvant. metoder, FHV T1 december 20111 Innehåll Normalfördelningen

Läs mer

Bedömningsanvisningar

Bedömningsanvisningar Bedömningsanvisningar Exempel på ett godtagbart svar anges inom parentes. Till en del uppgifter är bedömda elevlösningar bifogade för att ange nivån på bedömningen. Om bedömda elevlösningar finns i materialet

Läs mer

Formell logik Kapitel 9. Robin Stenwall Lunds universitet

Formell logik Kapitel 9. Robin Stenwall Lunds universitet Formell logik Kapitel 9 Robin Stenwall Lunds universitet Kapitel 9: Introduktion till kvantifiering Vi har hittills betraktat logiska resonemang vars giltighet enbart beror på meningen hos konnektiv som

Läs mer

Variabler. TANA81: Beräkningar med Matlab. Matriser. I Matlab skapas en variabel genom att man anger dess namn och ger den ett värde:

Variabler. TANA81: Beräkningar med Matlab. Matriser. I Matlab skapas en variabel genom att man anger dess namn och ger den ett värde: TANA81: Beräkningar med Matlab - Variabler och Matriser - Logiska uttryck och Villkor - Repetitionssatser - Grafik - Funktioner Variabler I Matlab skapas en variabel genom att man anger dess namn och ger

Läs mer

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 9

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 9 ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 9 STOKASTISKA VARIABLER 1. Ange om följande stokastiska variabler är diskreta eller kontinuerliga: a. X = En slumpmässigt utvald person ur populationen är arbetslös, där x antar

Läs mer

Alla datorprogram har en sak gemensam; alla processerar indata för att producera något slags resultat, utdata.

Alla datorprogram har en sak gemensam; alla processerar indata för att producera något slags resultat, utdata. Att förstå variabler Alla datorprogram har en sak gemensam; alla processerar indata för att producera något slags resultat, utdata. Vad är en variabel? En variabel är en plats att lagra information. Precis

Läs mer

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?

Läs mer

a = a a a a a a ± ± ± ±500

a = a a a a a a ± ± ± ±500 4.1 Felanalys Vill man hårddra det hela, kan man påstå att det inte finns några tal i den tillämpade matematiken, bara intervall. Man anger till exempel inte ett uppmätt värde till 134.78 meter utan att

Läs mer

Komponentvisa operationer,.-notation Multiplikation (*), division (/) och upphöj till (ˆ) av vektorer följer vanliga vektoralgebraiska

Komponentvisa operationer,.-notation Multiplikation (*), division (/) och upphöj till (ˆ) av vektorer följer vanliga vektoralgebraiska Matlab-föreläsning 3 (4), 17 september, 2015 Innehåll Sekvenser (från förra föreläsningen) Upprepning med for-slingor och while-slingor Villkorssatser med if - then -else - Logik Sekvenser - repetion från

Läs mer

Logik: sanning, konsekvens, bevis

Logik: sanning, konsekvens, bevis Logik: sanning, konsekvens, bevis ft1100 samt lc1510 HT 2016 Giltiga argument (Premiss 1) (Premiss 2) (Slutsats) Professorn är på kontoret eller i lunchrummet Hon är inte på kontoret Professorn är i lunchrummet

Läs mer