William Hernebrink

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "William Hernebrink"

Transkript

1 Fuzzy 1

2 Sammanfattning Följande arbete är ett individuellt kursmoment som omfattar 3hp i kursen Artificiell Intelligens II (729G11) vid Linköpings universitet. I denna litteraturstudie har jag valt att fördjupa mig inom ämnet Fuzzy Logic. Vad Fuzzy Logic är för något, vad används det till och mer vilka olika komponenter som finns i ett Fuzzu Logic kontrollsystem. 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Historia Fuzzy Logic, bakgrund Hur Fuzzy Logic fungerar Fuzzy set theory Fuzzy set Fuzzy set operations Hedges Fuzzy controllers Preprocessing Fuzzification Regelbas Slutlednings-motor Defuzzification Postprocessing Diskussion Referenser

4 1. Inledning Jag kommer i denna litteraturstudie gå igenom grunderna till fuzzy logic. Efter bakgrund till fuzzy logic samt grunderna om vad fuzzy logic är, kommer jag att gå in på användning av fuzzy Logic inom kontrollsystem och vilka komponenter det finns i ett i en fuzzy controller. Till sist kommer jag att framföra mina reflektioner angående fuzzy logic och dess användning. 2. Historia Logiken har sitt ursprung från de antika grekernas filosofier. När man talar om traditionell logik syftar man oftast på two-valued logic som innebär att ett påstående kan ha två sanningsvärden, antingen så är det sant eller så är det falskt. Predikaten i den två-värderade logiken är begränsade till att vara skarpa i den utsträckningen att de inte får lov att vara oklara delmängder i universum av diskurs. Som vi kommer att se senare kan däremot de predikat som behandlas med Fuzzy Logic vara antingen av strikt karaktär, exempelvis; dödlig, exakt, fader åt, eller så kan de vara mer generella så som exempelvis; illamående, trött, stor, mycket tyngre och så vidare. 4

5 3. Fuzzy Logic, bakgrund Professor i datavetenskap vid Universitetet i Berkely, Lotfi A. Zadeh initierade fuzzy logic Enkelt kan man säga att fuzzy logic är multivalued logic, det vill säga, en slags logik där det finns mer än två sanningsvärden. Traditionellt inom logiken finns det två sanningsvärden, exempelvis; sant/falskt, ja/nej, lång/kort. Fuzzy logic å andra sidan tillåter värden som ligger mellan dessa skarpa sanningsvärden att bli definierade. Man kan säga att fuzzy logic är ett sätt att resonera ungefärligt istället för helt fixerat och exakt. Genom att kunna dra slutsatser baserade på oprecis information som exampelvis att; Rickard är ganska lång, eller Rickard är väldigt snabb kan man lyckas med att programmera datorer på ett sätt som mer liknar hur vi människor tänker. Genom fuzzy logic kan en dator processera ord från naturliga språk som exempelvis; stor och liten. För oss människor är det sällan att någonting är sant eller falskt utan mer en grad utav någonting, exempelvis en grad av lång; Rickard är rätt så lång. För fuzzy logic är allt, (i ett nötskal) inklusive sanningen, en fråga om till vilken grad. Fuzzy logic har trätt fram och visat sig vara ett vinstdrivande verktyg för kontroll och styrning av system och andra komplicerade industriella processer. Vi har även i våra hem, köksredskap och andra maskiner som kontrolleras med hjälp utav fuzzy logic. 5

6 4. Hur Fuzzy Logic fungerar Fuzzy Logic är baserad på teorin om fuzzy sets, där ett objekts tillhörighet/medlemskap är till en viss grad av mängd istället för antingen en medlem eller ej. Fuzzy Logic använder sig av intervallet 0-1 för att beskriva till vilken grad någonting är en medlem av något där 0 är ingen tillhörighet och där 1 är tillhör definitivt, för att skapa en logik som en grund för regler till en slutledning. Till skillnad från andra klassiska, logiska system, så syftar fuzzy logic till att kunna fatta rationella beslut, likt människan, detta trots att miljön kanske innehåller oklarheter och osäkerheter. Den förmåga som vi människor har, att kunna dra slutsatser, fatta beslut eller ge ungefärliga svar med den kunskapen eller informationen som finns tillgänglig, (men som även kan vara inexakt, ofullständig eller inte helt pålitlig) är något som ett vanligt Logiskt system inte kan behandla. Genom att representera innebörden av ett lexikalt, oprecist påstående som en elastisk begränsning för en variabel, tilldela variabeln ett slags medlemskapsvärde av ett fuzzy set (som jag kommer gå in på senare i texten), kan man med fuzzy logic däremot dra slutsatser utifrån denna oprecisa input av information. Fuzzy logic kan man säga fungerar som ett verktyg för att resonera och beräkna ungefärligt istället för exakt och precist. 4.1 Fuzzy set theory Denna ungefärliga beräkning/resonemang, som man med fuzzy logic utför tar variabler som är av lingvistisk karaktär, det vill säga, variabler vars värde är ord eller meningar i ett naturligt eller syntetiskt språk istället för siffror eller tal. Dessa lingvistiska variabler blir i sin tur beskrivna av fuzzy sets. Fyzzy set theory är ett medel för att specificera hur väl ett objekt uppfyller en vag beskrivning. För exempel: Rickard är 178cm lång, är Rickard lång? Här är det ingen osäkerhet om världen då vi vet att Rickards längd är 178cm, här är det en osäkerhet kring den lingvistiska termen lång som inte refererar till någon skarp avgränsning. När man talar om längd så är det en fråga om antal grader av hur lång någon kan tänkas vara. Fuzzy set theory betraktar Lång som ett fuzzy predikat och säger att sanningsvärdet av Lång(Rickard) är ett nummer mellan 0 och 1 istället för att vara sant eller falskt, det vill säga i detta exempel Lång eller icke Lång. 6

7 4.2 Fuzzy set Ett set är en mängd, exempelvis X. X har en samling av definitiva, urskiljbara objekt eller föremål. Objekten kan man säga är medlemar av mängden X. Det är medlemmarna som definierar ett set. För att avgöra om ett objekt tillhör/är medlem av en viss mängd (X) måste x (objekt) vara antingen sant eller falskt. Om ett objekt tillhör en viss mängd kan detta skrivas på följande sätt: x X För att återgå till föregående exempel där längd användes. Om vi ska skapa en klassisk set för lång (L), skulle den kunna se ut på följande sätt; L(x), x > 178cm, detta medför en väldigt skarp skillnad, då man är lång när man exempelvis är 178cm och längre men att man vid 177,5 cm inte skulle vara det. Eftersom längd är en elastisk egenskap blir då detta exempel problematiskt med att använda sig av ett så kallat crisp set. Om ett objekt istället har en tillhörighetsgrad av en mängd, medför detta en mjukare övergång från en tillhörighet till icke tillhörighet. Tillhörigheten blir stegvis tilltagande eller avtagande. Tillhörighetsgraden för alla medlemar definierar ett fuzzy set. Figur 1. Två definitioner av set: tall men, ett crisp (strikt) och ett fuzzy set. Figuren visar här två olika definitioner av set tall men. Det klassiska crisp set är väldefinierat, exempelvis att vid x > 176cm så är man lång (medlemskap 1). Den 7

8 streckade linjen är ett så kallat fuzzy set. Här kan man se hur övergången gradvis går ifrån icke medlem (inte lång, i detta exempel) till medlem. Den är inte lika abrupt som den för crisp set är. Medlemmar av ett fuzzy set tas från universum, där universum är alla objekt som man tar med i beräkning för den givna mängden. För att en medlem av ett set ska tilldelas ett tillhörighetsvärde måste objektet vara en del av eller tillhöra ett set, som tidigare visats: x X Tillhörighetsgraden för alla medlemmar definierar ett fuzzy set. Givet en samling av objekt i universum (U), ett fuzzy set A, i U, är definierad som en mängd av ordnade par. Där är kallad medlemskapsfunktionen för mängden av alla objekt x i U. Medlemskapsfunktionen tilldelar alla x, en tillhörighetsgrad intervallet [0,1]., ett nummer i Definitionen av ett fuzzy set skiljer sig från ett vanligt set genom att varje medlemskapsvärde µ är tillåtna inom intervallet 0 µ 1, och ju högre värdet är, desto högre är tillhörighetsvärdet. Figur 2: Olika sätt att representera medlemskapsfunktioner för klockslag, omkring middagstid 8

9 Figuren ovan visar fyra möjliga medlemsfunktioner som representerar tiden omkring middagstid. a) är en parallelltrapets, b) triangulär, c) en smooth parallelltrapets och d) en smooth triangulär. Det finns två olika sätt att representera en medlemskapsfunktion: continuous eller discrete. Jag tänker inte gå djupare in i detta mer än att säga att för exempelvis parallelltrapets-varianten, som är utav typ, continuous, så kontrolleras den av fyra parametrar {a,b,c,d}. Parametrarna a,b,c,d, definierar fyra brytpunkter; a) vänstra nedre, b) vänstra övre, c) högra övre och d) högra nedre. 4.2 Fuzzy set operations För att kunna generera nya sets från existerande sets finns det två operationer som man kan ta till, intersection och union. Låt säga att vi har två fyzzy sets Z och Q, då kan dessa två operationer skrivas ut på följande sätt: Z Q = min(z,q) Z U Q = max(z,q) Den första innebär att man tar bara de element som finns i bägge seten, exempelvis; om set Z innefattar {o,p,q,r} och set Q innefattar {o,p,k,l} så kommer det finnas kvar {o,p} och det värde som har det minsta tillhörighetsvärdet, är det som kommer att returneras. Den andra innebär att man slår ihop alla de medlemmar som Z och Q innehar. Om exempelvis Z innefattar {o,p,q,r} medan Q innefattar {q,r,s,t}, blir unionen mellan Z och Q {o,p,q,r,s,t}. Det operationen sedan gör att återge det värde bland de som finns i unionen, vars tillhörighetsvärde är det högsta. 4.3 Hedges Medan algebraiska variablar tar nummer som värden tar en lingvistisk variabel ord eller meningar som värden. Namn på en sådan lingvistisk variabel är dess etikett. Det set av värden som den kan ta kallas för dess term set. En lingvistisk variabel tar ett lingvistiskt värde, vilket är ett fuzzy set, definierad i universum. Ett exempel då x är en lingvistisk variabel med etiketten Ålder. Då kan dess term set bli definierad på följande vis: T(ålder) = {ung, väldigt ung, inte så ung, gammal} 9

10 En modifierare eller en så kallad hedge, är ett ord som påverkar termer och modifierar dess innebörd. Exempelvis ordet väldigt i meningen; väldigt tjock. Ordet väldigt modifierar termen tjock. Det finns mängder av olika modifierare och här följer några få exempel; lite, väldigt, definitivt, mer eller mindre. Det kan vara svårt att säga precis vilken effekt som en modifierare har, men om vi tar modifieraren väldigt, kan man åtminstone se eller höra, att den kommer ha en ökande effekt, lika så som modifieraren lite kommer ha en minskaden effekt. Man använder sig av dessa modifierare för att slippa lägga till nya fuzzy sets. Ovan visar hur en omräkning av två fuzzy sets görs då de har olika modifierare, ett som intensifierar (very) och ett som medför en avtagande av intensitet (morl, more or less) av tillhörighetsvärdet. Tillhörighetsvärdet ( ) ökas genom att kvadreras, som i exemplet med modifieraren very, men minskas genom att dra kvadratroten ur som i exemplet för modifieraren morl. En uppsjö av modifierare kan genereras genom att ta, med k som ett positivt heltal. 5. Fuzzy controllers Fuzzy controllers används bland annat för att kontrollera prudukter som vi vanliga konsumenter använder oss utav. Det kan vara allt ifrån tvättmaskiner, digitalkameror eller potatiskokare. Men fuzzy controllers finns även i industriella processer så som luftkonditioneringssystem, robotar, tunnelbanetåg, med flera. Om man kan säga att fuzzy logic beräknar med ord istället för med siffror, kan man säga att fuzzy kontroll, kontrollerar med meningar istället för med ekvationer. Bilden nedan visar strukturen för hur en fuzzy controller är uppbyggd. 10

11 Figur 3: Struktur över en fuzzy controller. Själv kontrollern är mellan preprocessing och postprocessing. 5.1 Preprocessing Den input som man får är oftast av strikt (crisp) karaktär från något slags mätinstrument. I preprocessing stadiet sker olika former av justeringar av input så att det ska kunna användas så bra som möjligt. Exempelvis kan ett input avrundas till närmsta nivå för vad matchas mot det som finns i universum. I detta stadie så filtreras även den input man får så att störningar tas bort. Man vil i detta stadie få ett så tydligt och bra input möjligt. 5.2 Fuzzification När man väl har passerat preprocessing stadiet kommer man till första blocket i själva kontrollern. Det blocket kallas för fuzzification. I detta block omvandlas alla den inputen av data till grader av tillhörighet genom att genomsöka många olika medlemskapsfunktioner och jämföra mot dem. Inputen har nu gått från att vara av typ crisp till typen fuzzy. Vilket tillhörighetsvärde som objekten tilldelas beror på jämförelserna i medlemskapsfunktionerna. 5.3 Regelbas I detta block av kontrollern finns de fördefinierade reglerna. Dessa är baserade på expertkunskap och ter sig oftast i form av if-then. Det vill säga, om Z så Y. De regler som finns använder sig av eller är kopplade med olika konnektiv som till exempel och, eller, om så, om och endast om. 11

12 5.4 Slutlednings-motor Slutledningen sker i tre steg, eller operationer. Aggregation, Activation samt Accumulation. Aggregation operationen används när beräkning av graden av friering strenght αₔ för ett tillstånd av en regel ₔ. Det som genereras kommer vara ett tillhörighetsvärde. Den output hamnar sedan i operation nummer två i slutledningsmekanismen som tidigare nämnts är activation. Här aktiveras regeln vilket innebär att det blir en slutledning för regeln. Vilken activation operator som ska användas är beroende på hur typen av regeln ser ut. De som vanligast används är min eller max. Efter dessa två operationer är genomförda, och det kan handla om flera slutledningar samtidigt, samlas dessa ihop i accumulation stadiet. Dessa tillsammans bildar en graf som senare hamnar i nästkommande process, som är defuzzification. 5.5 Defuzzification För att systemet skall kunna utföra en handling måste de resulterande fuzzy set bli konverterat till något av crisp, en signal som kan processeras av systemet. Den process som omvandlar detta fuzzy set till just en sådan crisp control signal, som kan processeras, kallas för defuzzification. Det finns olika defuzzification metoder varav en av de vanligaste är Centre of gravity. Efter att ett fuzzy set har blivit konverterat till en signal som kan processeras skickas den vidare till postprocessing. 5.6 Postprocessing Liksom i preprocessing stadiet så skalas även output i postprocessing stadiet då det värde som blivit konverterat inte alltid går att använda som det är. Det kan kanske behöva få rätt skalanpassning från exempelvis det nerskalade som var taget ur universum [-1,1] till den fysiska enheten som kanske var [-10, 10] meter. 12

13 6. Diskussion Jag tror att implementering av den luddiga logiken kan vara väldigt hjälpfull för väldigt komplexa processer där det kanske inte finns någon enkel matematisk lösning. Dessutom tror jag att med hjälp av fuzzy logic, kommer så nära beräkningar och rationella beslut likt en människa skulle ha fattat det. För det första är fuzzy logic baserat på ett naturligt språk och är någorlunda lätt att förstå, och för det andra så tål det dessutom data som inte är exakt, crisp-sets. Vi människor fattar ju beslut dagligen på data, input från våra sinnen som inte är exakta så om man vill sträva efter att ha en beslutfattnings metodik som är likt en människa, tror jag fuzzy logic är så nära man kan komma. För att kunna lösa problem behövs lösningar. Genom två-värdig logik, känns det inte som att man får just detta, inte i stor kvantitet åtminstone. Lösningar i kvantitet får man med fuzzy logic då ett påstående inte är enbart sant eller falsk. 13

14 7. Referenser Artiklar Dote, Y. Introduction To Fuzzy Logic Hellermann, M. Fuzzy Logic Introduction Jantzen, J. Tutorial on Fuzzy Logic Jantzen, J. Design Of Fuzzy Controllers Yong-Hua Song and Allan T. Johns: Applications of fuzzy logic in power systems Part 1 General introduction to fuzzy logic. Power Engineering Journal, 11 (5). Oct 1997 pp Yong-Hua Song and Allan T. Johns: Applications of fuzzy logic in power systems Part 3 Böcker Russell, S & Norvig, P. Artificial Intelligence, A Morden Approach, pp

729G11 ARTIFICIELL INTELLIGENS 2, LINKÖPINGS UNIVERSITET. Fuzzy Logic. Caroline Allmér, caral

729G11 ARTIFICIELL INTELLIGENS 2, LINKÖPINGS UNIVERSITET. Fuzzy Logic. Caroline Allmér, caral 729G11 ARTIFICIELL INTELLIGENS 2, LINKÖPINGS UNIVERSITET Fuzzy Logic Caroline Allmér, caral281 2011-09-19 Innehåll Innehåll... 2 1. Inledning... 3 2. Hur det fungerar... 4 2.1 Crisp-set och fuzzy set...

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET. Fuzzy Logic. Johan Brage 9/16/2012

LINKÖPINGS UNIVERSITET. Fuzzy Logic. Johan Brage 9/16/2012 LINKÖPINGS UNIVERSITET Fuzzy Logic Johan Brage 9/16/2012 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Fuzzy Logic... 2 3. Crisp Sets... 3 4. Fuzzy Sets... 4 4.1 Operatorer... 5 4.2 IF-THEN... 7 4.3 Hedges...

Läs mer

Fuzzy Logic. När oskarpa definitioner blir kristallklara. Åsa Svensson. Linköpings Universitet. Linköping

Fuzzy Logic. När oskarpa definitioner blir kristallklara. Åsa Svensson. Linköpings Universitet. Linköping Fuzzy Logic När oskarpa definitioner blir kristallklara Linköpings Universitet Linköping Sammanfattning I denna fördjupningsuppgift har jag fokuserat på Fuzzy Logic och försökt att beskriva det på ett

Läs mer

Fuzzy control systems

Fuzzy control systems Institutionen för datavetenskap Artificiell intelligens II, 729g11 Projekt HT-12 LINKÖPING UNIVERSITET Fuzzy control systems Användning av fuzzy logic I tvättmaskiner Karolin Nissa 9/17/2012 Abstract Den

Läs mer

Fuzzy Logic Linköpings Universitet

Fuzzy Logic Linköpings Universitet Fuzzy Logic Linköpings Universitet 2 Innehållsförteckning 1. Inledning... 4 2. Bakgrund... 4 3. Fuzzy Logic... 5 3.1. Fuzzy Sets... 6 4. Operatorer... 7 4.1. Union och snitt... 7 4.2. IF, THEN, AND och

Läs mer

729G11 Artificiell Intelligens Marcus Johansson Marjo581. Fuzzy logic. Marcus Johansson Marjo581

729G11 Artificiell Intelligens Marcus Johansson Marjo581. Fuzzy logic. Marcus Johansson Marjo581 Fuzzy logic 880328-2535 Innehåll Fuzzy logic... 1 1. Inledning... 4 2. Jämförelse mellan fuzzy logic och tvåvärdeslogik.... 4 3. Fuzzy sets.... 4 4. Linvistiska variabler... 5 5. Operatorer... 5 6. If-

Läs mer

FUZZY LOGIC. Christopher Palm chrpa087

FUZZY LOGIC. Christopher Palm chrpa087 FUZZY LOGIC 900223-1554 Innehållsförteckning INLEDNING...2 HUR DET FUNGERAR...3 Crisp Sets och Fuzzy Sets...3 Operatorer...5 IF THEN regler...7 FUZZY INFERENCE...7 Fuzzification...8 Regelsättning...8

Läs mer

Fördjupningsarbete HT 2012 FUZZY LOGIC

Fördjupningsarbete HT 2012 FUZZY LOGIC FUZZY LOGIC 1 Innehåll Bakgrund & Introduktion till fuzzy logic... 3 Syfte... 3 Fuzzy sets... 4 Hedges... 5 Fuzzy set logic... 6 IF-THEN relger... 7 Fuzzy Inference... 7 Användandet utav fuzzy logic i

Läs mer

Innehållsförtekning Sida. Inledning 3 Vad är fuzzy logic? 3 Mängder 3 Medlemsfunktioner 5 Operationer 6 Fuzzification 8 Litteraturförteckning 9

Innehållsförtekning Sida. Inledning 3 Vad är fuzzy logic? 3 Mängder 3 Medlemsfunktioner 5 Operationer 6 Fuzzification 8 Litteraturförteckning 9 Fuzzy Logic Innehållsförtekning Sida Inledning 3 Vad är fuzzy logic? 3 Mängder 3 Medlemsfunktioner 5 Operationer 6 Fuzzification 8 Litteraturförteckning 9 2 Inledning Med detta fördjupningsarbete vill

Läs mer

Fuzzy Logic: Den oskarpa skarpheten

Fuzzy Logic: Den oskarpa skarpheten Fuzzy Logic: Den oskarpa skarpheten Av: 1 Innehåll Inledning... 3 Vad är Fuzzy Logic?... 4 Fuzzy sets... 4 Medlemsskapsfunktion... 5 Operatorer... 7 Union... 7 Snitt... 8 Komplement... 8 Exempel med de

Läs mer

Fuzzy logic. Julia Birgersson, julbi

Fuzzy logic. Julia Birgersson, julbi Fuzzy logic, Innehållsförteckning Inledning 3 Vad är Fuzzy Logic, varför finns det? 3 Fuzzy sets och crisp sets 4 Medlemsfunktioner 4 Operationer 7 Lingvistiska termer och lingvistiska variabler 9 Artificiell

Läs mer

Fuzzy logic och fuzzy kontrollsystem

Fuzzy logic och fuzzy kontrollsystem Fuzzy logic och fuzzy kontrollsystem - med neurala nätverk Sofie Nyström - sofny263 Artificiell Intelligens II 729G11 2012-09-16 Sammanfattning Detta arbete är gjort som ett fördjupningsarbete i kursen

Läs mer

FUZZY LOGIC. - Var går gränsen? Lovisa Rönmark lovro

FUZZY LOGIC. - Var går gränsen? Lovisa Rönmark lovro FUZZY LOGIC - Var går gränsen? Sammanfattning Det här fördjupningsarbetet är gjort I kursen Artificiell Intelligens 2 på Linköpings Universitet. Syftet med arbetet är att ta upp och förklara ämnet Fuzzy

Läs mer

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Beräkning med ord -hur en dator hanterar perception 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kan datorer hantera perception?... 4 Naturligt språk... 4 Fuzzy Granulation...

Läs mer

Artificiell Intelligens II, 729g11 Linköpings universitet Fuzzy logic

Artificiell Intelligens II, 729g11 Linköpings universitet Fuzzy logic Fuzzy logic Sammanfattning Inom klassiska logiska system är ett påstående antingen sant eller falskt. Fuzzy logic använder sig istället av grader av medlemskap som är värden mellan 0(inte alls sant) och

Läs mer

När det oskarpa ger skärpa

När det oskarpa ger skärpa En litteraturstudie om oskarp logik av för kursen Artificiell intelligens 729G43 Innehållsförteckning Inledning... 2 Syfte... 2 Upplägg och litteratur... 2 Varför använda oskarp logik?... 2 Oskarp mängdteori...

Läs mer

Fuzzy Logic. Ellinor Ihs Håkansson, ellih

Fuzzy Logic. Ellinor Ihs Håkansson, ellih Fuzzy Logic, 2016-01-09 Innehållsförteckning Introduktion... 3 Vad är Fuzzy Logic?... 3 Fuzzy eller crisp?... 4 Fuzzy set... 5 Medlemskapsfunktioner... 6 Operationer... 8 Fuzzy expert systems och Fuzzy

Läs mer

Molly Lundberg 729G43 Kognitionsvetenskap mollu341 Artificiell Intelligens Linköpings Universitet. Fuzzy Logic. Vad är det och hur fungerar det?

Molly Lundberg 729G43 Kognitionsvetenskap mollu341 Artificiell Intelligens Linköpings Universitet. Fuzzy Logic. Vad är det och hur fungerar det? Fuzzy Logic Vad är det och hur fungerar det? Molly Lundberg Sammanfattning Den här rapporten har ämnat att skapa förståelse i vad Fuzzy Logic är för något, hur det fungerar och hur det används. Traditionell

Läs mer

2017% Fuzzy%Logic% %%%%%% LISA%NILSSON% %LISNI222%

2017% Fuzzy%Logic% %%%%%% LISA%NILSSON% %LISNI222% 2017% Fuzzy%Logic% %%%%%% LISA%NILSSON% %LISNI222% Innehållsförteckning0 1.#Inledning# 3% 1.1% Syfte( 3% 1.#Fuzzy#Logic# 4% 1.1(Bakgrund( 4% 2.#Fuzzy#Set# 5% 2.1(Fuzzy(set(vs(crisp(set( 5% 2.2(Medlemskap(

Läs mer

Fuzzy Logic och dess implementering i ett företagsspel

Fuzzy Logic och dess implementering i ett företagsspel Fuzzy Logic och dess implementering i ett företagsspel Phian632 Philip Anzén Linköpings Universitet Artificiell Intelligens II, 729g11 2012-09-16 Innehåll 1. Inledning...3 2. Översikt av Fuzzy Logic...4

Läs mer

Fussy sets och Fuzzy logik Luddigt eller självklart? Kognitionsvetenskap, 729G11 Sandra Svanberg, sansv418 19/09/2011 Linköpings universitet

Fussy sets och Fuzzy logik Luddigt eller självklart? Kognitionsvetenskap, 729G11 Sandra Svanberg, sansv418 19/09/2011 Linköpings universitet Luddigt eller självklart? Kognitionsvetenskap, 729G11 Sandra Svanberg, sansv418 19/09/2011 Linköpings universitet 2 2 3 Innehållsförteckning 1 Figur och tabellförteckning... 4 Sammanfattning... 6 2 Inledning...

Läs mer

Sanningsvärdet av ett sammansatt påstående (sats, utsaga) beror av bindeord och sanningsvärden för ingående påståenden.

Sanningsvärdet av ett sammansatt påstående (sats, utsaga) beror av bindeord och sanningsvärden för ingående påståenden. MATEMATISK LOGIK Matematisk logik formaliserar korrekta resonemang och definierar formellt bindeord (konnektiv) mellan påståenden (utsagor, satser) I matematisk logik betraktar vi påståenden som antingen

Läs mer

1 Suddig logik och gitter

1 Suddig logik och gitter UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Erik Palmgren Kompletterande material Algebra DV2 ht-2000 1 Suddig logik och gitter Suddig logik (engelska: fuzzy logic) är en utvidgning av vanlig boolesk

Läs mer

Formell logik Kapitel 1 och 2. Robin Stenwall Lunds universitet

Formell logik Kapitel 1 och 2. Robin Stenwall Lunds universitet Formell logik Kapitel 1 och 2 Robin Stenwall Lunds universitet Kapitel 1: Atomära satser Drömmen om ett perfekt språk fritt från vardagsspråkets mångtydighet och vaghet (jmf Leibniz, Russell, Wittgenstein,

Läs mer

Oskarp logik - en flervärdeslogik för framtiden? Karl Bruno Linköpings universitet 2006-10-15

Oskarp logik - en flervärdeslogik för framtiden? Karl Bruno Linköpings universitet 2006-10-15 - en flervärdeslogik för framtiden? Karl Bruno Linköpings universitet 2006-10-15 Sammanfattning Oskarp logik är en utvidgning av den klassiska logiken. Den baseras på oskarpa mängder, mängder till vilka

Läs mer

(N) och mängden av heltal (Z); objekten i en mängd behöver dock inte vara tal. De objekt som ingår i en mängd kallas för mängdens element.

(N) och mängden av heltal (Z); objekten i en mängd behöver dock inte vara tal. De objekt som ingår i en mängd kallas för mängdens element. Grunder i matematik och logik (2017) Mängdlära Marco Kuhlmann 1 Grundläggande begrepp Mängder och element 2.01 En mängd är en samling objekt. Två standardexempel är mängden av naturliga tal (N) och mängden

Läs mer

Varför är logik viktig för datavetare?

Varför är logik viktig för datavetare? Varför är logik viktig för datavetare? 1. Datavetenskap handlar ofta om att automatisera processer som tidigare styrts av människor. Intuition, intelligens och mänskliga resonemang ersätts av beräkningar.

Läs mer

Mängdlära. Kapitel Mängder

Mängdlära. Kapitel Mängder Kapitel 2 Mängdlära 2.1 Mängder Vi har redan stött på begreppet mängd. Med en mängd menar vi en väldefinierad samling av objekt eller element. Ordet väldefinierad syftar på att man för varje tänkbart objekt

Läs mer

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium. v. 2.0, den 29/ III. Metalogik 17-19

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium. v. 2.0, den 29/ III. Metalogik 17-19 Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium IV v. 2.0, den 29/4 2013 III. Metalogik 17-19 Modeller för satslogiken 18.1 Vi har tidigare sagt att en modell är en tolkning av en teori

Läs mer

sanningsvärde, kallas utsagor. Exempel på utsagor från pass 1 är

sanningsvärde, kallas utsagor. Exempel på utsagor från pass 1 är PASS 7. EKVATIONSLÖSNING 7. Grundbegrepp om ekvationer En ekvation säger att två matematiska uttryck är lika stora. Ekvationen har alltså ett likhetstecken och två deluttryck på var sin sida om likhetstecknet.

Läs mer

MA2047 Algebra och diskret matematik

MA2047 Algebra och diskret matematik MA2047 Algebra och diskret matematik Något om logik och mängdlära Mikael Hindgren 5 september 2018 Utsagor Utsaga = Påstående som har sanningsvärde Utsagan kan vara sann (S) eller falsk (F) öppen eller

Läs mer

Filosofisk logik Kapitel 15. Robin Stenwall Lunds universitet

Filosofisk logik Kapitel 15. Robin Stenwall Lunds universitet Filosofisk logik Kapitel 15 Robin Stenwall Lunds universitet Dagens upplägg Första ordningens mängdlära Naiv mängdlära Abstraktionsaxiomet (eg. comprehension) Extensionalitetsaxiomet Små mängder Ordnade

Läs mer

Algebra I, 1MA004. Lektionsplanering

Algebra I, 1MA004. Lektionsplanering UPPSALA UNIVERSITET Matematiska Institutionen Dan Strängberg HT2016 Fristående, IT, KandDv, KandMa, Lärare 2016-11-02 Algebra I, 1MA004 Lektionsplanering Här anges rekommenderade uppgifter ur boken till

Läs mer

Föreläsning 5. Deduktion

Föreläsning 5. Deduktion Föreläsning 5 Deduktion Hur ett deduktivt system fungerar Komponenter - Vokabulär Ett deduktivt system använder ett visst slags språk som kan kallas för systemets vokabulär. I mindre formella fall är kanske

Läs mer

Fuzzy%Logic% Linköpings&Universitet&

Fuzzy%Logic% Linköpings&Universitet& 729G11 HT212 ArtificiellIntelligensII Carno535 FuzzyLogic LinköpingsUniversitet Fördjupningsarbete Caroline Norén 91131-172 Carno535 729G11 HT212 ArtificiellIntelligensII Carno535 729G11 HT212 ArtificiellIntelligensII

Läs mer

p /\ q r DD1350 Logik för dataloger Kort repetition Fö 3 Satslogikens semantik

p /\ q r DD1350 Logik för dataloger Kort repetition Fö 3 Satslogikens semantik DD1350 Logik för dataloger Fö 3 Satslogikens semantik 1 Kort repetition Satslogik formellt språk för att uttrycka påståenden med variabler och konnektiv /\, \/,, t.ex. p /\ q r 1 Kort repetition Naturlig

Läs mer

i LabVIEW. Några programmeringstekniska grundbegrepp

i LabVIEW. Några programmeringstekniska grundbegrepp Institutionen för elektroteknik Några programmeringstekniska grundbegrepp 1999-02-16 Inledning Inom datorprogrammering förekommer ett antal grundbegrepp som är i stort sett likadana oberoende om vi talar

Läs mer

Övningshäfte 2: Induktion och rekursion

Övningshäfte 2: Induktion och rekursion GÖTEBORGS UNIVERSITET MATEMATIK 1, MMG200, HT2017 INLEDANDE ALGEBRA Övningshäfte 2: Induktion och rekursion Övning D Syftet är att öva förmågan att utgående från enkla samband, aritmetiska och geometriska,

Läs mer

Objektorienterad programmering Föreläsning 8. Copyright Mahmud Al Hakim Agenda (halvdag)

Objektorienterad programmering Föreläsning 8. Copyright Mahmud Al Hakim  Agenda (halvdag) Objektorienterad programmering Föreläsning 8 Copyright Mahmud Al Hakim mahmud@webacademy.se www.webacademy.se Agenda (halvdag) Objektorienterad programutveckling Algoritmer Algoritmkonstruktionerna Relationer

Läs mer

Tentamen ID1004 Objektorienterad programmering October 29, 2013

Tentamen ID1004 Objektorienterad programmering October 29, 2013 Tentamen för ID1004 Objektorienterad programmering (vilande kurs), 29 oktober 2013, 9-13 Denna tentamen examinerar 3.5 högskolepoäng av kursen. Inga hjälpmedel är tillåtna. Tentamen består av tre sektioner.

Läs mer

ANDREAS REJBRAND NV3ANV Matematik Matematiskt språk

ANDREAS REJBRAND NV3ANV Matematik   Matematiskt språk ANDREAS REJBRAND NV3ANV 2006-02-14 Matematik http://www.rejbrand.se Matematiskt språk Innehållsförteckning MATEMATISKT SPRÅK... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 MÄNGDER... 4 Att uttrycka en mängd...

Läs mer

Ett Oskarpt Beslut. Om Oskarp Logik i Speldesign. Mikael Hedenström

Ett Oskarpt Beslut. Om Oskarp Logik i Speldesign. Mikael Hedenström Ett Oskarpt Beslut Om Oskarp Logik i Speldesign Mikael Hedenström Examensarbete i speldesign, 15 högskolepoäng Speldesign och grafik/speldesign och programmering, vt 2013 Handledare: Kim Solin, Tommi Lipponen

Läs mer

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1 Avsnitt 1 MATEMATIKENS SPRÅK Varje vetenskap, liksom varje yrke, har sitt eget språk som ofta är en blandning av vardagliga ord och speciella termer. En instruktionshandbok för ett kylskåp eller för en

Läs mer

Kort om mätosäkerhet

Kort om mätosäkerhet Kort om mätosäkerhet Henrik Åkerstedt 14 oktober 2014 Introduktion När man gör en mätning, oavsett hur noggrann man är, så får man inte exakt rätt värde. Alla mätningar har en viss osäkerhet. Detta kan

Läs mer

Laboration Fuzzy Logic

Laboration Fuzzy Logic BILAGA B Laboration Fuzzy Logic Lär dig simulera ett program! ABB INDUSTRIGYMNASIUM Fuzzy Logic Wikingsons Wåghalsiga Wargar Projekt ABB VT 2006 Västerås Innehåll 1 Introduktion... 3 2 Uppgiften... 3 2.1

Läs mer

Bygga intelligenta system med luddig logik. Josefin Carlbring (josca824) Linköpings universitet 729G43 Artificiell Intelligens

Bygga intelligenta system med luddig logik. Josefin Carlbring (josca824) Linköpings universitet 729G43 Artificiell Intelligens Bygga intelligenta system med luddig logik () Linköpings universitet 729G43 Artificiell Intelligens 2016-01-24 Sammanfattning Denna rapport täcker in hur man bygger intelligenta system med hjälp av luddig

Läs mer

Bakgrund och motivation. Definition av algoritmer Beskrivningssätt Algoritmanalys. Algoritmer. Lars Larsson VT 2007. Lars Larsson Algoritmer 1

Bakgrund och motivation. Definition av algoritmer Beskrivningssätt Algoritmanalys. Algoritmer. Lars Larsson VT 2007. Lars Larsson Algoritmer 1 Algoritmer Lars Larsson VT 2007 Lars Larsson Algoritmer 1 1 2 3 4 5 Lars Larsson Algoritmer 2 Ni som går denna kurs är framtidens projektledare inom mjukvaruutveckling. Som ledare måste ni göra svåra beslut

Läs mer

Instruktioner - Datortentamen TDDE24 och TDDD73 Funktionell och imperativ programmering (i Python)

Instruktioner - Datortentamen TDDE24 och TDDD73 Funktionell och imperativ programmering (i Python) Instruktioner - Datortentamen TDDE24 och TDDD73 Funktionell och imperativ programmering (i Python) Hjälpmedel Följande hjälpmedel är tillåtna: Exakt en valfri bok, t.ex. den rekommenderade kursboken. Boken

Läs mer

Robin Stenwall Lunds universitet

Robin Stenwall Lunds universitet Robin Stenwall Lunds universitet Avsnitt 14.1 Numerisk kvantifikation Kvantifikatorerna i FOL är begränsade till och. Detta innebär att vi kan uttrycka satser som säger någonting om allting och någonting.

Läs mer

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1.

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1. UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/ matsd/uv/uv07/dg1/ Logisk semantik I 1 Lite om satslogik 1.1

Läs mer

Tentamen i. TDDC67 Funktionell programmering och Lisp

Tentamen i. TDDC67 Funktionell programmering och Lisp 1 Linköpings tekniska högskola Institutionen för datavetenskap Anders Haraldsson Tentamen i TDDC67 Funktionell programmering och Lisp och äldre kurser TDDC57 Programmering, Lisp och funktionell programmering

Läs mer

Föreläsningsanteckningar och övningar till logik mängdlära

Föreläsningsanteckningar och övningar till logik mängdlära Inledande matematisk analys tma970, 010, logik, mängdlära Föreläsningsanteckningar och övningar till logik mängdlära Dessa öreläsningsanteckningar kompletterar mycket kortattat kap 0 och appendix B i Persson/Böiers,

Läs mer

TENTAMEN TDDB53. Programmering i Ada för MI (provkod TEN2) den 7 april 2010 kl Institutionen för datavetenskap, IDA Olle Willén mars 2010

TENTAMEN TDDB53. Programmering i Ada för MI (provkod TEN2) den 7 april 2010 kl Institutionen för datavetenskap, IDA Olle Willén mars 2010 Linköpings universitet Institutionen för datavetenskap, IDA Olle Willén mars 2010 Tentamen TDDB53 TENTAMEN TDDB53 (provkod TEN2) den 7 april 2010 kl 8 12 Jour: Emil Nielsen, tel 070 499 89 88 Hjälpmedel:

Läs mer

D. x 2 + y 2 ; E. Stockholm ligger i Sverige; F. Månen är en gul ost; G. 3 2 = 6; H. x 2 + y 2 = r 2.

D. x 2 + y 2 ; E. Stockholm ligger i Sverige; F. Månen är en gul ost; G. 3 2 = 6; H. x 2 + y 2 = r 2. Logik Vid alla matematiskt resonemang måste man vara säker på att man verkligen menar det man skriver ner på sitt papper. Därför måste man besinna hur man egentligen tänker. Den vetenskap, som sysslar

Läs mer

Probabilistisk logik 1

Probabilistisk logik 1 729G43 Artificiell intelligens / 2016 Probabilistisk logik 1 Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Osäkerhet 1.01 Osäkerhet Agenter måste kunna hantera osäkerhet. Agentens miljö är ofta endast

Läs mer

Innehåll. Föreläsning 7. Satslogiken är för grov. Samma sak i predikatlogik: Första ordningens predikatlogik. Logik med tillämpningar

Innehåll. Föreläsning 7. Satslogiken är för grov. Samma sak i predikatlogik: Första ordningens predikatlogik. Logik med tillämpningar Innehåll Föreläsning 7 Logik med tillämpningar 99-03-01 Första ordningens predikatlogik Objekt, predikat, kvantifierare Funktioner, termer, wffs Bindning och räckvidd Tolkningar och värderingar Satisfiering,

Läs mer

Semantik och pragmatik (Serie 3)

Semantik och pragmatik (Serie 3) Semantik och pragmatik (Serie 3) Satser och logik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi April 2015 1 / 37 Logik: språk tanke (Saeed kapitel 4.) Satser uttrycker (ofta) tankar. Uttrycksrikedom

Läs mer

Programmering i C++ En manual för kursen Datavetenskaplig introduktionskurs 5p

Programmering i C++ En manual för kursen Datavetenskaplig introduktionskurs 5p Programmering i C++ En manual för kursen Datavetenskaplig introduktionskurs 5p Skriven av Michael Andersson Introduktion Programmering I högnivåspråk fokuserar på själv problemet (algoritmen) istället

Läs mer

Komponentvisa operationer,.-notation Multiplikation (*), division (/) och upphöj till (ˆ) av vektorer följer vanliga vektoralgebraiska

Komponentvisa operationer,.-notation Multiplikation (*), division (/) och upphöj till (ˆ) av vektorer följer vanliga vektoralgebraiska Matlab-föreläsning 3 (4), 17 september, 2015 Innehåll Sekvenser (från förra föreläsningen) Upprepning med for-slingor och while-slingor Villkorssatser med if - then -else - Logik Sekvenser - repetion från

Läs mer

Probabilistisk logik 2

Probabilistisk logik 2 729G43 Artificiell intelligens / 2016 Probabilistisk logik 2 Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Översikt Probabilistiska modeller Probabilistisk inferens 1: Betingad sannolikhet Probabilistisk

Läs mer

TANA17 Matematiska beräkningar med MATLAB för M, DPU. Fredrik Berntsson, Linköpings Universitet. 9 november 2015 Sida 1 / 28

TANA17 Matematiska beräkningar med MATLAB för M, DPU. Fredrik Berntsson, Linköpings Universitet. 9 november 2015 Sida 1 / 28 TANA17 Matematiska beräkningar med MATLAB för M, DPU Fredrik Berntsson, Linköpings Universitet 9 november 2015 Sida 1 / 28 Föreläsning 3 Linjära ekvationssystem. Invers. Rotationsmatriser. Tillämpning:

Läs mer

Introduktion till logik

Introduktion till logik Introduktion till logik Av Johan Johansson Johan.johansson@guldstadsgymnasiet.se Logik sägs som många andra saker komma från de grekiska filosoferna, och ordet kommer också därifrån. Grekerna kallade det

Läs mer

Micro:bit och servomotorer

Micro:bit och servomotorer Micro:bit och servomotorer Servomotorer som beskrivs här är så kallade micro servos och har beteckningarna: FS90 FS90R En servomotor har tre kablar. En brun som kopplas till GND, en röd som är för strömförsörjning

Läs mer

Objektorienterad Programmering (TDDC77)

Objektorienterad Programmering (TDDC77) Objektorienterad Programmering (TDDC77) Föreläsning II: utmatning, variabler, typer Ahmed Rezine IDA, Linköpings Universitet Hösttermin 2016 Kompilera och köra programmet under terminal 2: I Skapa Hej.java

Läs mer

I Skapa Hej.java och skriv programmet. I Kompilera med javac Hej.java. I Rätta fel och repetera tills du lyckas kompilera ditt program

I Skapa Hej.java och skriv programmet. I Kompilera med javac Hej.java. I Rätta fel och repetera tills du lyckas kompilera ditt program Kompilera och köra programmet Objektorienterad Programmering (TDDC77) Föreläsning II: utmatning, variabler, typer Ahmed Rezine IDA, Linköpings Universitet Hösttermin 2016 under terminal 2: I Skapa Hej.java

Läs mer

FÖRELÄSNINGSANTECKNINGAR 20okt2017 IB LYCAN KAP.2 OCH KAP. 3

FÖRELÄSNINGSANTECKNINGAR 20okt2017 IB LYCAN KAP.2 OCH KAP. 3 FÖRELÄSNINGSANTECKNINGAR 20okt2017 IB LYCAN KAP.2 OCH KAP. 3 A. RUSSELL Skiljer mellan grammatisk form logisk form LOGISKA EGENNAMN ex. indexikaler, demonstrativer, ord för sinnesdata (t ex färgord är

Läs mer

PROBLEMLÖSNING. ! GPS! Mål medel analys! Problemlösning i programmering. Lars-Erik Janlert 2007

PROBLEMLÖSNING. ! GPS! Mål medel analys! Problemlösning i programmering. Lars-Erik Janlert 2007 PROBLEMLÖSNING! Problem & lösning! Sökträd, sökgraf! Automatisk problemlösning! Heuristik! Heuristisk sökning! GPS! Mål medel analys! Problemlösning i programmering 1 Problem (snäv mening)! Ett problem

Läs mer

Kravgränser. Provet består av Del B, Del C, Del D samt en muntlig del och ger totalt 63 poäng varav 24 E-, 21 C- och 18 A-poäng.

Kravgränser. Provet består av Del B, Del C, Del D samt en muntlig del och ger totalt 63 poäng varav 24 E-, 21 C- och 18 A-poäng. Kravgränser Provet består av Del B, Del C, Del D samt en muntlig del och ger totalt 63 poäng varav 24 E-, 21 C- och 18 A-poäng. Kravgräns för provbetyget E: 17 poäng D: 25 poäng varav 7 poäng på minst

Läs mer

729G04 Programmering och diskret matematik. Python 2: Villkorssatser, sanningsvärden och logiska operatorer

729G04 Programmering och diskret matematik. Python 2: Villkorssatser, sanningsvärden och logiska operatorer 729G04 Programmering och diskret matematik Python 2: Villkorssatser, sanningsvärden och logiska operatorer Föreläsningsöversikt Vad händer när vi kör vår pythonkod? Programmerare Villkorssatser Jämförelser

Läs mer

Datatyper och kontrollstrukturer. Skansholm: Kapitel 2) De åtta primitiva typerna. Typ Innehåll Defaultvärde Storlek

Datatyper och kontrollstrukturer. Skansholm: Kapitel 2) De åtta primitiva typerna. Typ Innehåll Defaultvärde Storlek De åtta primitiva typerna Java, datatyper, kontrollstrukturer Skansholm: Kapitel 2) Uppsala Universitet 11 mars 2005 Typ Innehåll Defaultvärde Storlek boolean true, false false 1 bit char Tecken \u000

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Arbetsområde 3. Ekvationer och geometri. Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. reflektera

Läs mer

DD1350 Logik för dataloger. Vad är logik?

DD1350 Logik för dataloger. Vad är logik? DD1350 Logik för dataloger Fö 1 - Introduktion Vad är logik? Vetenskapen som studerar hur man bör resoneraoch dra slutsatser utifrån givna påståenden (=utsagor, satser). 1 Aristoteles (384-322 f.kr) Logik

Läs mer

Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk

Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk GÖTEBORGS UNIVERSITET MATEMATIK 1, MMG200, HT2014 INLEDANDE ALGEBRA Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk Övning A Målet är att genom att lösa och diskutera några inledande uppgifter få erfarenheter

Läs mer

Omgivningar. Omgivningar är viktiga eftersom de avgör vilka namn som är synliga och därmed dessas innebörd och de värden som är förknippade med dem.

Omgivningar. Omgivningar är viktiga eftersom de avgör vilka namn som är synliga och därmed dessas innebörd och de värden som är förknippade med dem. Omgivningar Omgivningar är viktiga eftersom de avgör vilka namn som är synliga och därmed dessas innebörd och de värden som är förknippade med dem. (define (sqrroot c) (define (fixpoint guess c eps) (define

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf

Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/ matsd/uv/uv07/dg1/ Logisk semantik II 1 Predikatlogik, generella

Läs mer

Labb i Datorsystemteknik och programvaruteknik Programmering av kalkylator i Visual Basic

Labb i Datorsystemteknik och programvaruteknik Programmering av kalkylator i Visual Basic Labb i Datorsystemteknik och programvaruteknik Programmering av kalkylator i Visual Basic Inledning Starta Microsoft Visual Studio 2005. Välj create Project Välj VB + Vindows Application och välj ett nytt

Läs mer

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism FTEA12:4 Vetenskapsteori Realism och anti-realism Realism vs. anti-realism Ontologi: Finns det en värld som är oberoende medvetandet? Semantik: Är sanning en objektiv språk-värld relation? Epistemologi:

Läs mer

I kursen i endimensionell analys är mängden av reella tal (eng. real number), R, fundamental.

I kursen i endimensionell analys är mängden av reella tal (eng. real number), R, fundamental. Lunds tekniska högskola Datavetenskap Lennart ndersson Föreläsningsanteckningar EDF10 4 Mängder 4.1 Motivering Mängden är den mest grundläggande diskreta strukturen. Nästan alla matematiska begrepp går

Läs mer

1 Föreläsning Implikationer, om och endast om

1 Föreläsning Implikationer, om och endast om 1 Föreläsning 1 Temat för dagen, och för dessa anteckningar, är att introducera lite matematisk terminologi och notation, vissa grundkoncept som kommer att vara genomgående i kursen. I grundskolan presenteras

Läs mer

A B A B A B S S S S S F F S F S F S F F F F

A B A B A B S S S S S F F S F S F S F F F F Uppsala Universitet Matematiska institutionen Isac Hedén isac distans@math.uu.se Algebra I, 5 hp Vecka 17. Logik När man utför matematiska resonemang så har man alltid vissa logiska spelregler att förhålla

Läs mer

Fuzzy Logic. En smidig väg för att reglera ditt system! BILAGA A. Fuzzy Logic Wikingsons Wåghalsiga Wargar Projekt ABB VT 2006 Västerås

Fuzzy Logic. En smidig väg för att reglera ditt system! BILAGA A. Fuzzy Logic Wikingsons Wåghalsiga Wargar Projekt ABB VT 2006 Västerås BILAGA A Fuzzy Logic En smidig väg för att reglera ditt system! ABB INDUSTRIGYMNASIUM Fuzzy Logic Wikingsons Wåghalsiga Wargar Projekt ABB VT 2006 Västerås Innehåll 1 Introduktion...4 1.1 Reglerteknik...4

Läs mer

TAIU07 Matematiska beräkningar med Matlab

TAIU07 Matematiska beräkningar med Matlab TAIU07 Matematiska beräkningar med Matlab Datorlektion 2. Villkor och Repetition 1 Logiska uttryck Uppgift 1.1 Låt a=3 och b=6 Vad blir resultatet av testerna ab? Uppgift 1.2 Låt a, b,

Läs mer

A. MENING OCH SANNINSGVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE. Freges utgångspunkt: mening och meningsfullhet hos identitetspåståenden

A. MENING OCH SANNINSGVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE. Freges utgångspunkt: mening och meningsfullhet hos identitetspåståenden II. FREGE A. MENING OCH SANNINSGVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE Freges utgångspunkt: mening och meningsfullhet hos identitetspåståenden antag att namn A står för objekt a och namn B står för objekt b antag

Läs mer

Anna: Bertil: Cecilia:

Anna: Bertil: Cecilia: Marco Kuhlmann 1 Osäkerhet 1.01 1.02 1.03 1.04 1.05 Intelligenta agenter måste kunna hantera osäkerhet. Världen är endast delvist observerbar och stokastisk. (Jmf. Russell och Norvig, 2014, avsnitt 2.3.2.)

Läs mer

Formell logik Kapitel 9. Robin Stenwall Lunds universitet

Formell logik Kapitel 9. Robin Stenwall Lunds universitet Formell logik Kapitel 9 Robin Stenwall Lunds universitet Kapitel 9: Introduktion till kvantifiering Vi har hittills betraktat logiska resonemang vars giltighet enbart beror på meningen hos konnektiv som

Läs mer

JavaScript Block Editor:

JavaScript Block Editor: Micro:bit Tärningen Att räkna med slumpen genom t.ex. tärningsslag och föra statistik över antal slag kan vara tidskrävande. Speciellt om man ska gör 100 st eller 1000 st kast. Genom att använda programmering

Läs mer

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 2 Strukturer 2 2.1 Domäner... 2 2.2 Tolkningar... 3

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 2 Strukturer 2 2.1 Domäner... 2 2.2 Tolkningar... 3 Föreläsning 2 Semantik 729G06 Logikdelen Föreläsningsanteckningar i Programmering och logik 27 januari 2014 Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet 2.1 Innehåll Innehåll 1 Lite mer syntax 1 2 Strukturer

Läs mer

Vardagssituationer och algebraiska formler

Vardagssituationer och algebraiska formler Modul: Algebra Del 7: Kommunikation i algebraklassrummet Vardagssituationer och algebraiska formler Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet och Jörgen Fors, Linnéuniversitetet En viktig del av algebran

Läs mer

Fallbaserat resonerande

Fallbaserat resonerande Linköpings Universitet Fallbaserat resonerande Klassifikation av signaler från smarta sensorer Kristina Svahnström 2016-01-08 Innehållsförteckning Inledning... 1 Fallbaserat resonerande... 1 Tillämpning...

Läs mer

MATEMATIKENS SPRÅK. Syftet med denna övning är att med hjälp av logik lära oss att uttrycka matematik mer exakt, lära oss

MATEMATIKENS SPRÅK. Syftet med denna övning är att med hjälp av logik lära oss att uttrycka matematik mer exakt, lära oss Explorativ övning 1 LMA100 vt 2003 MATEMATIKENS SPRÅK Syftet med denna övning är att med hjälp av logik lära oss att uttrycka matematik mer exakt, lära oss förstå språket. Vi skall försöka utveckla vårt

Läs mer

Introduktion till programmering SMD180. Föreläsning 5: Fruktbara funktioner

Introduktion till programmering SMD180. Föreläsning 5: Fruktbara funktioner Introduktion till programmering Föreläsning 5: Fruktbara funktioner 1 Retur-värden Funktioner kan både orsaka en effekt och returnera ett resultat. Hittills har vi ej definierat några egna funktioner med

Läs mer

Styrteknik: Grundläggande logiska funktioner D2:1

Styrteknik: Grundläggande logiska funktioner D2:1 Styrteknik: Grundläggande logiska funktioner D2:1 Digitala kursmoment D1 Boolesk algebra D2 Grundläggande logiska funktioner D3 Binära tal, talsystem och koder Styrteknik: Grundläggande logiska funktioner

Läs mer

Objektorienterad Programmering (TDDC77)

Objektorienterad Programmering (TDDC77) Objektorienterad Programmering (TDDC77) Föreläsning II: utmatning, variabler, typer Ahmed Rezine IDA, Linköpings Universitet Hösttermin 2017 Outline Java Språket Utmatning av Sträng litteraler Variabler

Läs mer

Bedömningsanvisningar

Bedömningsanvisningar Bedömningsanvisningar Exempel på ett godtagbart svar anges inom parentes. Till en del uppgifter är bedömda elevlösningar bifogade för att ange nivån på bedömningen. Om bedömda elevlösningar finns i materialet

Läs mer

Grundläggande logik och modellteori

Grundläggande logik och modellteori Grundläggande logik och modellteori Kapitel 6: Binära beslutsdiagram (BDD) Henrik Björklund Umeå universitet 22. september, 2014 Binära beslutsdiagram Binära beslutsdiagram (Binary decision diagrams, BDDs)

Läs mer

Introduktion till programmering D0009E. Föreläsning 5: Fruktbara funktioner

Introduktion till programmering D0009E. Föreläsning 5: Fruktbara funktioner Introduktion till programmering D0009E Föreläsning 5: Fruktbara funktioner 1 Retur-värden Funktioner kan både orsaka en effekt och returnera ett resultat. Hittills har vi ej definierat några egna funktioner

Läs mer

Resonemang under osäkerhet. Bayes Certainty factors Dempster-Schafer Fuzzy logic

Resonemang under osäkerhet. Bayes Certainty factors Dempster-Schafer Fuzzy logic Resonemang under osäkerhet Bayes Certainty factors Dempster-Schafer Fuzzy logic Varför resonera med sannolikheter? Om agenten vet tillräckligt om världen, kan den med logik få fram planer som garanterat

Läs mer

Karlstads Universitet, Datavetenskap 1

Karlstads Universitet, Datavetenskap 1 2003-01-20 DAV B04 - Databasteknik 2003-01-20 KaU - Datavetenskap - DAV B04 - MGö 26 Relationsmodellen En formell teori som baserar sig på (främst) mängdlära predikatlogik Föreslogs av E.F Codd 1970 i

Läs mer

Funktionsstudier med derivata

Funktionsstudier med derivata Funktionsstudier med derivata Derivatan ett kraftfullt verktyg för att studera och tolka funktioner Det här avsnittet handlar om att man kan använda derivatan till att bestämma en funktions egenskaper

Läs mer

Statistisk mönsterigenkänning

Statistisk mönsterigenkänning Statistisk mönsterigenkänning Jonas Sandström Artificiell intelligens II Linköpings universitet HT 2011 Innehållsförteckning 1. Innehållsförteckning sid 2 2. Inledning sid 3 3. Statistisk mönsterigenkänning

Läs mer