Bakgrund och motivation. Definition av algoritmer Beskrivningssätt Algoritmanalys. Algoritmer. Lars Larsson VT Lars Larsson Algoritmer 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bakgrund och motivation. Definition av algoritmer Beskrivningssätt Algoritmanalys. Algoritmer. Lars Larsson VT 2007. Lars Larsson Algoritmer 1"

Transkript

1 Algoritmer Lars Larsson VT 2007 Lars Larsson Algoritmer 1

2 Lars Larsson Algoritmer 2

3 Ni som går denna kurs är framtidens projektledare inom mjukvaruutveckling. Som ledare måste ni göra svåra beslut som påverkar slutprodukten. Ni måste således ha koll gällande vilka datatyper och algoritmer som är lämpliga i en situation, och framförallt varför. Lars Larsson Algoritmer 3

4 et med denna föreläsning är att studenterna skall ha förvärvat kunskap om: vad en algoritm är och vilka krav som ställs på dem, hur algoritmer kan beskrivas entydigt, vilka aspekter av algoritmer som kan analyseras, varför algoritmer analyseras och hur algoritmer kan analyseras experimentellt. Lars Larsson Algoritmer 4

5 Informell definition Formell definition Informellt är en algoritm som ett recept som man följer för att lösa ett givet problem på ett strukturerat sätt: Ett ändligt antal steg beskriver en ändlig process. Lars Larsson Algoritmer 5

6 Informell definition Formell definition Den formella definition vi använder på kursen är följande: Definition En algoritm är en noggrann plan, en metod för att stegvis utföra något. Lars Larsson Algoritmer 6

7 Informell definition Formell definition Donald Knuth ställer upp följande krav på algoritmer för att de skall vara korrekta: 1 Ändlighet algoritmer måste sluta. 2 Bestämdhet varje steg måste vara entydigt. 3 Indata måste ha noll eller flera indata. 4 Utdata måste ha ett eller flera utdata. 5 Effektivitet/genomförbarhet varje steg i algoritmen måste gå att utföra på ändlig tid. Lars Larsson Algoritmer 7

8 Naturligt språk Flödesscheman Pseudokod Pseudokod språkelement På grund av Knuths andra krav om bestämdhet måste vi vara mycket noggranna när vi skriver algoritmer. Detta ställer krav på vårt sätt att uttrycka oss. Vi kan välja (bland annat) något av följande sätt: (i stort sett) naturligt språk, flödesscheman, pseudokod. Lars Larsson Algoritmer 8

9 Naturligt språk Flödesscheman Pseudokod Pseudokod språkelement Naturligt språk är vanligt språk, så som vi talar till vardags. Vi kan begränsa oss till att åtminstone använda vissa väldefinierade termer, för att undvika synonymer utan att tappa mycket i uttrycksfullhet. Problemet kvarstår dock att naturligt språk inte är precist nog. Lars Larsson Algoritmer 9

10 Naturligt språk Flödesscheman Pseudokod Pseudokod språkelement Datorn är en formell beräkningsmodell. Alla algoritmer måste förr eller senare uttryckas på ett formellt korrekt och entydigt sätt för datorn om den som utvecklar algoritmen lämnar något oklart till implementatören, är det upp till implementatören att göra de återstående valen. Lars Larsson Algoritmer 10

11 Naturligt språk Flödesscheman Pseudokod Pseudokod språkelement Inte minst de som läser ID kommer med säkerhet att stöta på hierarchical task analysis som är ett mycket smidigt sätt att blanda naturligt språk med en hierarkisk indelning av hur uppgifter löses. Detta kan ses som ett sätt att beskriva algoritmer, och rekommenderas för den intresserade. Se för mer information (finns via UB och på nätet): Shepherd, Andrew (1998). HTA as a framework for task analysis. Ergonomics, Vol. 4. issue 11, sid Lars Larsson Algoritmer 11

12 Naturligt språk Flödesscheman Pseudokod Pseudokod språkelement Flödesscheman visar, som namnet antyder, hur flödet i ett program går. Villkorssatser och slingor representeras grafiskt med hjälp av former som i figuren nedan. Lars Larsson Algoritmer 12

13 Naturligt språk Flödesscheman Pseudokod Pseudokod språkelement Det sätt vi vanligtvis presenterar algoritmer (och kommer göra under kursens gång) på är i pseudokod. Pseudokod påminner om ett programmeringsspråk, men vi tillåts (sparsamt) använda vissa konstruktioner som påminner om naturligt språk. Delar av algoritmer som är uppenbara måste inte skrivas ut i kodform, utan kan bara beskrivas med en enkel mening. Lars Larsson Algoritmer 13

14 Naturligt språk Flödesscheman Pseudokod Pseudokod språkelement Det sätt vi vanligtvis presenterar algoritmer (och kommer göra under kursens gång) på är i pseudokod. Pseudokod påminner om ett programmeringsspråk, men vi tillåts (sparsamt) använda vissa konstruktioner som påminner om naturligt språk. Delar av algoritmer som är uppenbara måste inte skrivas ut i kodform, utan kan bara beskrivas med en enkel mening. Pseudokod låter oss abstrahera bort sådant som hör implementationen till, exempelvis minneshanteringskod, felkontroller och så vidare. Algoritmen står helt i fokus. Lars Larsson Algoritmer 13

15 Naturligt språk Flödesscheman Pseudokod Pseudokod språkelement Pseudokodens utseende varierar mycket beroende på författare, tillfälle och val av notation. Dock gäller Knuths fem krav, så algoritmen måste fortfarande vara entydig. Lars Larsson Algoritmer 14

16 Naturligt språk Flödesscheman Pseudokod Pseudokod språkelement Pseudokodens utseende varierar mycket beroende på författare, tillfälle och val av notation. Dock gäller Knuths fem krav, så algoritmen måste fortfarande vara entydig. Det går att ha en egen stil på pseudokoden, men den måste gå att tolka på ett vettigt sätt. Eftersom läsaren antas vara programmerare kan man blanda friskt mellan matematisk notation ({, },,,...) och nyckelord från programmeringsspråk. Lars Larsson Algoritmer 14

17 Naturligt språk Flödesscheman Pseudokod Pseudokod språkelement Beslutsstrukturer: if (...) then... [else...] Villkorsslingor: while (...) do... done eller repeat... until (...) Räkneslingor: for (...) do... done Arrayindexering: A[i] Anrop: function(arg1, arg2,...) eller object.method(arg1, arg2,...) Returnera värden: return value Tilldelning: := (ej att förväxla med jämförelse =) Lars Larsson Algoritmer 15

18 Naturligt språk Flödesscheman Pseudokod Pseudokod språkelement function arraymax(a, n): input: an array A of n integer values output: the maximum integer in A currentmax := A[0] for (i = 1 to n - 1) do if (currentmax < A[i]) then currentmax := A[i] return currentmax Lars Larsson Algoritmer 16

19 för analys Varför analys genomförs Beräkningsbarhet och hanterbarhet Experimentell mätning Exekveringstidsexempel Innan vi implementerar vår färska entydiga och välskrivna algoritm i ett programmeringsspråk, vill vi med fördel analysera hur effektiv den är. Baserat på analysen kan vi sedan välja rätt algoritm för situationen. Lars Larsson Algoritmer 17

20 för analys Varför analys genomförs Beräkningsbarhet och hanterbarhet Experimentell mätning Exekveringstidsexempel Vi kan av olika teoretiska anledningar inte analysera allting om en algoritm. Vi kan dock analysera några väldigt viktiga egenskaper, inte minst deras komplexitet och deras exekveringstid och minnesåtgång. Lars Larsson Algoritmer 18

21 för analys Varför analys genomförs Beräkningsbarhet och hanterbarhet Experimentell mätning Exekveringstidsexempel Vi analyserar exekveringstid och minnesåtgång för att vi söker algoritmer som är praktiskt körbara och effektiva! En fråga att ta hänsyn till är vad effektivitet innebär i vissa lägen kan det duga med en algoritm som är snabbare att implementera än en som ger exekveringstidsförbättringar men som är jobbigare att implementera. Lars Larsson Algoritmer 19

22 för analys Varför analys genomförs Beräkningsbarhet och hanterbarhet Experimentell mätning Exekveringstidsexempel Av alla problem som finns är bara en delmängd beräkningsbara, alltså att en dator kan behandla dem överhuvudtaget. Av de beräkningsbara problemen är bara en delmängd hanterbara, alltså att en dator kan behandla dem effektivt. Det finns även problem som vi i nuläget ser som icke-hanterbara, eftersom vi ännu inte har vettiga effektiva lösningar på dem. Lars Larsson Algoritmer 20

23 för analys Varför analys genomförs Beräkningsbarhet och hanterbarhet Experimentell mätning Exekveringstidsexempel Det finns dock ett sätt att hantera icke-hanterbara problem (de är vanligare än man tror, exempelvis är schemaläggning ett sådant). Vad vi dock kan göra är att: vi löser nästan rätt problem, genom att införa begränsningar och således förenklar problemet eller vi kan också lösa problemet nästan rätt, alltså göra approximationer och nöja oss med ett svar som inte nödvändigtvis är det helt rätta men som duger i sammanhanget. Lars Larsson Algoritmer 21

24 för analys Varför analys genomförs Beräkningsbarhet och hanterbarhet Experimentell mätning Exekveringstidsexempel Vi kan mäta tidsåtgången och således få en bild av hur komplexiteten för algoritmen är genom att använda en stoppklocka, eller ännu hellre via ett program. I UNIX och på Mac finns exempelvis kommandot time som kan ge oss sådan information. Lars Larsson Algoritmer 22

25 för analys Varför analys genomförs Beräkningsbarhet och hanterbarhet Experimentell mätning Exekveringstidsexempel Vi kan mäta tidsåtgången och således få en bild av hur komplexiteten för algoritmen är genom att använda en stoppklocka, eller ännu hellre via ett program. I UNIX och på Mac finns exempelvis kommandot time som kan ge oss sådan information. Det finns dock ett problem: hur vet vi att programmet fortfarande körs? Tänk om det har hängt sig? Tänk om det störs av andra processer? Lars Larsson Algoritmer 22

26 för analys Varför analys genomförs Beräkningsbarhet och hanterbarhet Experimentell mätning Exekveringstidsexempel Antag att vi har en dator som klarar 1 operation på en µs och att vi har en lista som består av n = 10 9 element. Lars Larsson Algoritmer 23

27 för analys Varför analys genomförs Beräkningsbarhet och hanterbarhet Experimentell mätning Exekveringstidsexempel Antag att vi har en dator som klarar 1 operation på en µs och att vi har en lista som består av n = 10 9 element. Använder vi en dålig sorteringsalgoritm som kräver n 2 antal operationer, så tar det runt år att sortera listan. Lars Larsson Algoritmer 23

28 för analys Varför analys genomförs Beräkningsbarhet och hanterbarhet Experimentell mätning Exekveringstidsexempel Antag att vi har en dator som klarar 1 operation på en µs och att vi har en lista som består av n = 10 9 element. Använder vi en dålig sorteringsalgoritm som kräver n 2 antal operationer, så tar det runt år att sortera listan. Använder vi dock en smart sorteringsalgoritm som kräver n log(n) operationer tar det istället runt sekunder, ungefär motsvarande en arbetsdag. Lars Larsson Algoritmer 23

29 för analys Varför analys genomförs Beräkningsbarhet och hanterbarhet Experimentell mätning Exekveringstidsexempel Antag att vi har en dator som klarar 1 operation på en µs och att vi har en lista som består av n = 10 9 element. Använder vi en dålig sorteringsalgoritm som kräver n 2 antal operationer, så tar det runt år att sortera listan. Använder vi dock en smart sorteringsalgoritm som kräver n log(n) operationer tar det istället runt sekunder, ungefär motsvarande en arbetsdag. Men, givetvis är datorer snabbare än så! Och de blir snabbare för varje år! Problemet kvarstår dock: med en tusen gånger snabbare dator tar det ändå 31 år i n 2 -fallet... Lars Larsson Algoritmer 23

30 för analys Varför analys genomförs Beräkningsbarhet och hanterbarhet Experimentell mätning Exekveringstidsexempel Nästa föreläsning, den som följer direkt efter denna, handlar tack och lov om ett matematiskt sätt att bestämma komplexiteten exakt, så vi slipper sådana problem! Lars Larsson Algoritmer 24

Hitta k största bland n element. Föreläsning 13 Innehåll. Histogramproblemet

Hitta k största bland n element. Föreläsning 13 Innehåll. Histogramproblemet Föreläsning 13 Innehåll Algoritm 1: Sortera Exempel på problem där materialet i kursen används Histogramproblemet Schemaläggning Abstrakta datatyper Datastrukturer Att jämföra objekt Om tentamen Skriftlig

Läs mer

Introduktion till algoritmer - Lektion 4 Matematikgymnasiet, Läsåret 2014-2015. Lektion 4

Introduktion till algoritmer - Lektion 4 Matematikgymnasiet, Läsåret 2014-2015. Lektion 4 Introduktion till algoritmer - Lektion 4 Matematikgymnasiet, Läsåret 014-015 Denna lektion ska vi studera rekursion. Lektion 4 Principen om induktion Principen om induktion är ett vanligt sätt att bevisa

Läs mer

Föreläsning 1: Introduktion till kursen

Föreläsning 1: Introduktion till kursen (18 januari 2015 F1.1 ) Föreläsning 1: Introduktion till kursen Lärare: Anna, Carl, Johan, Tom och ca 20 assistenter Registrering / avregistrering Undervisningsformer: föreläsningar och laborationer Kursmaterial

Läs mer

Föreläsning 13. Rekursion

Föreläsning 13. Rekursion Föreläsning 13 Rekursion Rekursion En rekursiv metod är en metod som anropar sig själv. Rekursion används som alternativ till iteration. Det finns programspråk som stödjer - enbart iteration (FORTRAN)

Läs mer

Beräkningsvetenskap föreläsning 2

Beräkningsvetenskap föreläsning 2 Beräkningsvetenskap föreläsning 2 19/01 2010 - Per Wahlund if-satser if x > 0 y = 2 + log(x); else y = -1 If-satsen skall alltid ha ett villkor, samt en då det som skall hända är skrivet. Mellan dessa

Läs mer

7 GRUNDERNA I PROGRAMMERING

7 GRUNDERNA I PROGRAMMERING Grunderna i programmering 7 GRUNDERNA I PROGRAMMERING Detta kapitel är bokens största kapitel och kanske det viktigaste. Vi kommer här att gå igenom grunderna för sekventiell programmering. Det vi går

Läs mer

Universitetet i Linköping Institutionen för datavetenskap Anders Haraldsson

Universitetet i Linköping Institutionen för datavetenskap Anders Haraldsson 1 2 - Block, räckvidd Dagens föreläsning Programmering i Lisp - Bindning av variabler (avs 14.6) fria variabler statisk/lexikalisk och dynamisk bindning - Felhantering (kap 17) icke-normala återhopp catch

Läs mer

+Överskådlighet Normalt sätt blir ett program skrivet i det procedurella paradigmet överskådligt. Modifikationer på delproblem kan ske med lätthet.

+Överskådlighet Normalt sätt blir ett program skrivet i det procedurella paradigmet överskådligt. Modifikationer på delproblem kan ske med lätthet. Uppgift 1 Ett programmeringsparadigm är i grund och botten ett sätt att arbeta, ett sätt att möta problem. Det finns flera olika paradigm där varje paradigm har sina egna styrkor och svagheter. Det som

Läs mer

Föreläsning 4. Kö Implementerad med array Implementerad med länkad lista Djup kontra bredd Bredden först mha kö

Föreläsning 4. Kö Implementerad med array Implementerad med länkad lista Djup kontra bredd Bredden först mha kö Föreläsning 4 Kö Implementerad med array Implementerad med länkad lista Djup kontra bredd Bredden först mha kö Kö (ADT) En kö fungerar som en kö. Man fyller på den längst bak och tömmer den längst fram

Läs mer

GRUNDKURS I C-PROGRAMMERING

GRUNDKURS I C-PROGRAMMERING SAMMANSTÄLLNING 1 (9) Inst för informationsteknologi GRUNDKURS I C-PROGRAMMERING del av 1TD442 ALGORITMER OCH DATASTRUKTURER DV1/ 1IT022 PROGRAMKONSTRUKTION II Period 3, 2006 DV/IT Sammanfattning: Vad

Läs mer

Planering Programmering grundkurs HI1024 HT 2015 - data

Planering Programmering grundkurs HI1024 HT 2015 - data Planering Programmering grundkurs HI1024 HT 2015 - data Föreläsning V36 Föreläsning 1 Programmering Kurs-PM Programmeringsmiljö Hello World! Variabler printf scanf Föreläsning 2 Operatorer Tilldelning

Läs mer

Användarhandledning Version 1.2

Användarhandledning Version 1.2 Användarhandledning Version 1.2 Innehåll Bakgrund... 2 Börja programmera i Xtat... 3 Allmänna tips... 3 Grunderna... 3 Kommentarer i språket... 4 Variabler... 4 Matematik... 5 Arrayer... 5 på skärmen...

Läs mer

TDA550 Objektorienterad programvaruutveckling IT, forts. kurs Övning vecka 2

TDA550 Objektorienterad programvaruutveckling IT, forts. kurs Övning vecka 2 TDA550 Objektorienterad programvaruutveckling IT, forts. kurs Övning vecka 2 Pelle Evensen, Daniel Wetterbro 5 november 2009 Sammanfattning Denna vecka ska vi titta på abstrakta klasser kontra interface,

Läs mer

PROV. 10 Uppräknade datatyper

PROV. 10 Uppräknade datatyper 10 10.1 10.2 Definition 10.3 Användning och regler 10.4 switch-satsen 10.5 Iteration över samtliga värden 10.6 Instansvariabler och instanstjänster 10.7 Värdespecifika implementationer 10.1 Hur ser vi

Läs mer

Språket Python - Del 1 Grundkurs i programmering med Python

Språket Python - Del 1 Grundkurs i programmering med Python Hösten 2009 Dagens lektion Ett programmeringsspråks byggstenar Några inbyggda datatyper Styra instruktionsflödet Modulen sys 2 Ett programmeringsspråks byggstenar 3 ETT PROGRAMMERINGSSPRÅKS BYGGSTENAR

Läs mer

Programmeringsteknik med C och Matlab

Programmeringsteknik med C och Matlab Programmeringsteknik med C och Matlab Kapitel 6: Filhantering Henrik Björklund Umeå universitet 13 oktober 2009 Björklund (UmU) Programmeringsteknik 13 oktober 2009 1 / 22 Textfiler Filer är sekvenser

Läs mer

Sortering. Om du följt dessa steg korrekt så ska böckerna nu vara sorterade.

Sortering. Om du följt dessa steg korrekt så ska böckerna nu vara sorterade. Sortering Den sorteringsalgoritm som vi använder oss kallas selection sort (urvalssortering) och är en av många existerande sorteringsalgoritmer. Dess funktionssätt beskrivs kanske bäst genom ett konkret

Läs mer

Realtidsprogrammering

Realtidsprogrammering Realtidsprogrammering En introduktion - Principer och begrepp Realtidsprog. - Anders Arvidsson 1 Vad är ett realtidssystem? Ett system som reagerar på yttre händelser och ger svar inom en bestämd tid.

Läs mer

Microsoft Excel. Avancerade funktioner

Microsoft Excel. Avancerade funktioner Microsoft Excel Avancerade funktioner Avancerade funktioner OM() Returnerar ett värde om ett angivet villkor beräknas till SANT och ett annat värde om det beräknas till FALSKT. =OM(A6>A5;C9;OM(A6>A4;C10;OM(A6>A3;C11;

Läs mer

TENTAMEN PROGRAMMERING I JAVA, 5P SOMMARUNIVERSITETET

TENTAMEN PROGRAMMERING I JAVA, 5P SOMMARUNIVERSITETET UMEÅ UNIVERSITET Datavetenskap 010824 TENTAMEN PROGRAMMERING I JAVA, 5P SOMMARUNIVERSITETET Datum : 010824 Tid : 9-15 Hjälpmedel : Inga Antal uppgifter : 7 Totalpoäng : 40 (halva poängtalet krävs normalt

Läs mer

Introduktion till programmering. Undervisning. Litteratur och examination. Lärare. Föreläsning 1

Introduktion till programmering. Undervisning. Litteratur och examination. Lärare. Föreläsning 1 Kursinfo Introduktion till programmering Undervisning Föreläsning 1 Kursinformation Inloggning, filsystem, kommandotolk några inledande exempel Föreläsningar Fem föreläsningar, vardera 45 minuter. Allmänna

Läs mer

PROGRAMMERING-Java TENTAMINA

PROGRAMMERING-Java TENTAMINA PROGRAMMERING-Java TENTAMINA Nicolina Månsson 2010-03-17 Tentamensinstruktioner Poängsättning Hela tentamen omfattar 42 poäng. Poäng för varje uppgift står angivet inom parentes före varje uppgift. - För

Läs mer

Software Technology. Josef Svenningsson

Software Technology. Josef Svenningsson Software Technology Josef Svenningsson Software Technology Software Technology Området Software Technology handlar i mångt och mycket om följande frågeställning: Hur designar man programmeringsspråk för

Läs mer

Att öva på och förstå ett program med flera samverkande klasser.

Att öva på och förstå ett program med flera samverkande klasser. Inlämningsuppgift 4 klassen Kund (Customer) Att öva på och förstå ett program med flera samverkande klasser. Redovisning: Uppgiften redovisas i datasal: o Körning av programmet. o Redogöra för vad de olika

Läs mer

MATLAB. Python. Det finns flera andra program som liknar MATLAB. Sage, Octave, Maple och...

MATLAB. Python. Det finns flera andra program som liknar MATLAB. Sage, Octave, Maple och... Allt du behöver veta om MATLAB: Industristandard för numeriska beräkningar och simulationer. Används som ett steg i utvecklingen (rapid prototyping) Har ett syntax Ett teleskopord för «matrix laboratory»

Läs mer

Tentamen i DD2387 Programsystemkonstruktion med C++

Tentamen i DD2387 Programsystemkonstruktion med C++ Tentamen i DD2387 Programsystemkonstruktion med C++ Datum: Fredag 24 oktober 2008, 14-18 Hjälpmedel: En eller två valfria läroböcker om C++ id: Tid: 4 timmar Skriv inte ditt namn på tentan. Under tentan

Läs mer

Lite om felhantering och Exceptions Mer om variabler och parametrar Fält (eng array) och klassen ArrayList.

Lite om felhantering och Exceptions Mer om variabler och parametrar Fält (eng array) och klassen ArrayList. Institutionen för Datavetenskap Göteborgs universitet HT2009 DIT011 Objektorienterad programvaruutveckling GU (DIT011) Föreläsning 3 Innehåll Lite om felhantering och Exceptions Mer om variabler och parametrar

Läs mer

Labb i Datorsystemteknik och programvaruteknik Programmering av kalkylator i Visual Basic

Labb i Datorsystemteknik och programvaruteknik Programmering av kalkylator i Visual Basic Labb i Datorsystemteknik och programvaruteknik Programmering av kalkylator i Visual Basic Inledning Starta Microsoft Visual Studio 2005. Välj create Project Välj VB + Vindows Application och välj ett nytt

Läs mer

For-sats/slinga. Notis

For-sats/slinga. Notis Notis I koden för exemplen förekommer kommentarer. Kommentarer i Matlabkoden identieras med prexet %. Kommentarer är text/kod som Matlab bortse från. Alltså all text/kod som ligger till höger och på samma

Läs mer

Kryptering. Av: Johan Westerlund Kurs: Utveckling av webbapplicationer Termin: VT2015 Lärare: Per Sahlin

Kryptering. Av: Johan Westerlund Kurs: Utveckling av webbapplicationer Termin: VT2015 Lärare: Per Sahlin Kryptering Av: Johan Westerlund Kurs: Utveckling av webbapplicationer Termin: VT2015 Lärare: Per Sahlin Inledning Den här rapporten ska hjälpa en att få insikt och förståelse om kryptering. Vad betyder

Läs mer

15-1. MONITOR IT-utbildning

15-1. MONITOR IT-utbildning Sortering 15-1 Sortering I detta kapitel skall vi ta en titt på hur vi kan använda sorteringsprogrammet från ett COBOL-program, s.k. internsortering. 15-2 Sortering 15-3 Sortering Vid sortering så finns

Läs mer

Föreläsning 4: for, while, do-while

Föreläsning 4: for, while, do-while TDA 545: Objektorienterad programmering Föreläsning 4: for, while, do-while Magnus Myréen Chalmers, läsperiod 1, 2014-2015 Evaluering Det är viktigt att ni kan se hur kod körs. ( se = simulera på papper,

Läs mer

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Introduktion Det finns mycket man kan göra för att lyckas på nätet och att skriva sökmotoroptimerade texter är definitivt en av de viktigare. I korta ordalag kan

Läs mer

Ett exempel som illustration till Laboration 1

Ett exempel som illustration till Laboration 1 Ett exempel som illustration till Laboration 1 Filen java_average_points.zip innehåller Java-koden till exemplet. Programmets avsikt enligt kravspecifikationen Användaren matar in poäng på en tentamen

Läs mer

Introduktion till programmering D0009E. Föreläsning 5: Fruktbara funktioner

Introduktion till programmering D0009E. Föreläsning 5: Fruktbara funktioner Introduktion till programmering D0009E Föreläsning 5: Fruktbara funktioner 1 Retur-värden Funktioner kan både orsaka en effekt och returnera ett resultat. Hittills har vi ej definierat några egna funktioner

Läs mer

Chapter 4: Writing Classes/ Att skriva egna klasser.

Chapter 4: Writing Classes/ Att skriva egna klasser. Chapter 4: Writing Classes/ Att skriva egna klasser. I dessa uppgifter kommer du att lära dig om hur man definierar egna objekt genom att skriva klasser. Detta är grunden för att förstå objekt orienterad

Läs mer

Snabbguide Visma Compact API Copyright 2006-2010 Visma Spcs AB

Snabbguide Visma Compact API Copyright 2006-2010 Visma Spcs AB Snabbguide Visma Compact API Copyright 2006-2010 Visma Spcs AB Komma igång med Compact API Hur APIet fungerar Visma Compacts API läser och skriver direkt till databasen via ett antal färdiga metoder som

Läs mer

Beräkningsvetenskap I. Exempel på tillämpningar: Vad är beräkningsvetenskap? Informationsteknologi

Beräkningsvetenskap I. Exempel på tillämpningar: Vad är beräkningsvetenskap? Informationsteknologi Beräkningsvetenskap I Jarmo Rantakokko Josefin Ahlkrona Kristoffer Virta Katarina Gustavsson Vårterminen 2011 Beräkningsvetenskap: Hur man med datorer utför beräkningar och simuleringar baserade på matematiska

Läs mer

Karlstads Universitet, Datavetenskap 1

Karlstads Universitet, Datavetenskap 1 2003-01-20 DAV B04 - Databasteknik 2003-01-20 KaU - Datavetenskap - DAV B04 - MGö 26 Relationsmodellen En formell teori som baserar sig på (främst) mängdlära predikatlogik Föreslogs av E.F Codd 1970 i

Läs mer

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 Document: STG/PS K 525SV1 Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 SIS, Projekt Kvalitetsledning 1 1) Introduktion Produktstöd Två av de viktigaste målsättningarna i arbetet

Läs mer

Saker du ska kunna Föreläsning 13 & 14

Saker du ska kunna Föreläsning 13 & 14 Saker du ska kunna Föreläsning 13 & 14 LISTOR Ta bort element från en vektor Både sorterad och osorterad Söka upp element i en vektor Linjärsökning räcker (jag har även visat binärsökning) Registrering

Läs mer

Elements, säkerhetskopiering och dina bilder

Elements, säkerhetskopiering och dina bilder Elements, säkerhetskopiering och dina bilder Mattias Karlsson Sjöberg, december 2011. Moderskeppet.se Lär dig tänka rätt och använda rätt verktyg för att säkerhetskopiering, datorbyte och hårdiskbyte.

Läs mer

Projekt Rapport. RaidPlanner. Jeanette Karlsson UD10

Projekt Rapport. RaidPlanner. Jeanette Karlsson UD10 Projekt Rapport RaidPlanner Jeanette Karlsson UD10 Abstrakt: Denna rapport handlar om mitt projekt i kursen Individuellt Mjukvaruutvecklings projekt. Rapporten kommer att ta upp hur jag gått tillväga,

Läs mer

Databasdesign. E-R-modellen

Databasdesign. E-R-modellen Databasdesign Kapitel 6 Databasdesign E-R-modellen sid Modellering och design av databaser 1 E-R-modellen 3 Grundläggande begrepp 4 Begränsningar 10 E-R-diagram 14 E-R-design 16 Svaga entitetsmängder 19

Läs mer

Föreläsning 13. Dynamisk programmering

Föreläsning 13. Dynamisk programmering Föreläsning 13 Dynamisk programmering Föreläsning 13 Dynamisk programmering Fibonacci Myntväxling Floyd-Warshall Kappsäck Handelsresandeproblemet Uppgifter Dynamisk programmering Dynamisk programmering

Läs mer

Tentamen i Grundläggande programmering STS, åk 1 lördag 2002-05-25

Tentamen i Grundläggande programmering STS, åk 1 lördag 2002-05-25 Tentamen i Grundläggande programmering STS, åk 1 lördag 2002-0-2 Skrivtid: 09.00 14.00 Hjälpmedel: Inga Lärare: Anders Berglund. Elena Fersman besöker tentan vid två tillfällen: cirka kl. 10.30 samt cirka

Läs mer

Distribuerade affärssystem

Distribuerade affärssystem Distribuerade affärssystem Kursens mål Bygga upp, strukturera och programmera distribuerade system med en flerskiktsarkitektur Beskriva och förklara teorier och uttryck som används inom affärskritiska

Läs mer

Grundkurs i programmering - intro

Grundkurs i programmering - intro Grundkurs i programmering - intro Linda Mannila 4.9.2007 Dagens föreläsning Allmän kursinformation: mål, syfte, upplägg, examination, litteratur, etc. Hur arbetar en dator? Hur vi får datorn att förstå

Läs mer

Systemkonstruktion LABORATION REALTIDSPROGRAMMERING

Systemkonstruktion LABORATION REALTIDSPROGRAMMERING Systemkonstruktion LABORATION REALTIDSPROGRAMMERING Laborationsansvariga: Anders Arvidsson, Björn Lundblad Utskriftsdatum: 2002-10-31 Laboranter: 1 Syfte Denna laboration syftar till att öva användningen

Läs mer

Alla filer som bearbetar PHP script ska avslutas med ändelsen.php, exempelvis ska en indexsida till en hemsida heta index.php

Alla filer som bearbetar PHP script ska avslutas med ändelsen.php, exempelvis ska en indexsida till en hemsida heta index.php Introlektion PHP är ett av de enklare språken att lära sig just pga. dess dynamiska struktur. Det används för att bygga upp båda stora och mindre system. Några vanliga system som använder sig av PHP är

Läs mer

Uppdelning. Relationell databasdesign, FB Teori 7-20. Låt R vara ett relationsschema. R 1, R 2,..., R n är en uppdelning av

Uppdelning. Relationell databasdesign, FB Teori 7-20. Låt R vara ett relationsschema. R 1, R 2,..., R n är en uppdelning av Relationell databasdesign, FB Teori 7-20 Uppdelning Låt R vara ett relationsschema. R 1, R 2,..., R n är en uppdelning av R om R i = R, i=1,...,n. Dvs. varje R i är en delmängd av R och varje attribut

Läs mer

DD1320 Tillämpad datalogi. Lösnings-skiss till tentamen 2010-10-18

DD1320 Tillämpad datalogi. Lösnings-skiss till tentamen 2010-10-18 DD1320 Tillämpad datalogi Lösnings-skiss till tentamen 2010-10-18 1. Mormors mobil 10p M O R M O R S M O B I L M O R M O R S M O B I L i 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 next[i] 0 1 1 0 1 1 4 0 1 3 1 1 Bakåtpilarna/next-värde

Läs mer

Programmering i C++ EDA623 Objektorienterad programutveckling. EDA623 (Föreläsning 5) HT 2013 1 / 33

Programmering i C++ EDA623 Objektorienterad programutveckling. EDA623 (Föreläsning 5) HT 2013 1 / 33 Programmering i C++ EDA623 Objektorienterad programutveckling EDA623 (Föreläsning 5) HT 2013 1 / 33 Objektorienterad programutveckling Innehåll Grundläggande begrepp Relationer mellan objekt Grafisk representation

Läs mer

Grafisk produktion och tryckkvalitet TNM015

Grafisk produktion och tryckkvalitet TNM015 Grafisk produktion och tryckkvalitet TNM015 Laboration: Processautomation och kvalitetssäkring vt 2005 Claes Buckwalter clabu@itn.liu.se 1 Introduktion Den här laborationen handlar om processautomation

Läs mer

Systemnära programmering 2012-11-05. Tentamen. Systemnära programmering, 7.5hp 5 november 2012

Systemnära programmering 2012-11-05. Tentamen. Systemnära programmering, 7.5hp 5 november 2012 Tentamen Systemnära programmering, 7.5hp 5 november 2012 Skrivtid: 9 13 Hjälpmedel: EN av följande böcker Bilting & Skansholm: Vägen till C ELLER J.R. Hanly & E.B. Koffman: C Program Design for Engineers

Läs mer

7 Programmeringsteknik

7 Programmeringsteknik 7 Programmeringsteknik Att skriva ett program innebär att man skriver en plan för hur bearbetningen av data ska utföras. Vilken typ av data och vilken typ av bearbetning, som ska göras, ska vara bestämt

Läs mer

Föreläsning 3. Programmering, C och programmeringsmiljö

Föreläsning 3. Programmering, C och programmeringsmiljö Föreläsning 3 Programmering, C och programmeringsmiljö Vad är programmering? Ett väldigt kraftfullt, effektivt och roligt sätt att kommunicera med en dator Att skapa program / applikationer till en dator

Läs mer

Programmeringsolympiaden 2015

Programmeringsolympiaden 2015 Programmeringsolympiaden 2015 TÄVLINGSREGLER FÖR SKOLKVALET Tävlingen äger rum på av skolan bestämt datum under sex timmar effektiv tid. Eleven ska i förväg komma överens med läraren om att använda egen

Läs mer

Introduktion till algoritmer - L0 - Grunder i C++ Matematikgymnasiet, Läsåret 2014-2015. L0 - Grunder i C++

Introduktion till algoritmer - L0 - Grunder i C++ Matematikgymnasiet, Läsåret 2014-2015. L0 - Grunder i C++ Introduktion till algoritmer - L0 - Grunder i C++ Matematikgymnasiet, Läsåret 01-015 L0 - Grunder i C++ Det här är den första lektionen i kursen Introduktion till algoritmer vid Matematikgymnasiet, läsåret

Läs mer

Föreläsning 5 Mer om funktioner, villkor

Föreläsning 5 Mer om funktioner, villkor Föreläsning 5 Mer om funktioner, villkor Grundkurs i programmering Jan Lönnberg Institutionen för datateknik -universitetets högskola för teknikvetenskaper 15.9.2011 Varför? Det finns sammanhang där ett

Läs mer

Introduktion till programmering, hösten 2011

Introduktion till programmering, hösten 2011 Föreläsning 1 Programmering är ett hantverk. Det betyder att man inte kan läsa sig till den förmågan, man måste träna och man tränar genom att skriva mer och mer avancerade program. Programmering förutsätter

Läs mer

Dagens program. Programmeringsteknik och Matlab. Objektorienterad programmering. Vad är vitsen med att ha både metoder och data i objekten?

Dagens program. Programmeringsteknik och Matlab. Objektorienterad programmering. Vad är vitsen med att ha både metoder och data i objekten? Programmeringsteknik och Matlab Övning 4 Dagens program Övningsgrupp 2 (Sal Q22/E32) Johannes Hjorth hjorth@nada.kth.se Rum 4538 på plan 5 i D-huset 08-790 69 02 Kurshemsida: http://www.nada.kth.se/kurser/kth/2d1312

Läs mer

Skicka och hämta filer med automatik till och från Försäkringskassan

Skicka och hämta filer med automatik till och från Försäkringskassan Skicka och hämta filer med automatik till och från Försäkringskassan 1 (25) Innehållsförteckning Revisionshistorik... 3 Inledning... 4 1 Förutsättningar... 4 1.1 Registrera... 4 1.2 Certifikat... 4 2 Skicka

Läs mer

Realtidssystem HT03. Vad är realtidssystem? Inbyggda system. Att programmera, Tasks (Uppgifter) Realtidssystem kräver analys

Realtidssystem HT03. Vad är realtidssystem? Inbyggda system. Att programmera, Tasks (Uppgifter) Realtidssystem kräver analys Realtidssystem HT03 Vad är realtidssystem? Föreläsare: Wang Yi Rum: 1235, yi@it.uu.se, Tel: 471 3110 Assistent: Tobias Amnell Rum: 1216, tobiasa@it.uu.se, Tel: 4717122 Webbsida: www.it.uu.se/edu/course/homepage/realtid/h03

Läs mer

EN SNABBIS OM DoA. Programmeringsmetodik med Java, HT-07 Kognitionsvetenskapliga programmet. Pedher Johansson 7 januari 2008

EN SNABBIS OM DoA. Programmeringsmetodik med Java, HT-07 Kognitionsvetenskapliga programmet. Pedher Johansson 7 januari 2008 EN SNABBIS OM DoA Programmeringsmetodik med Java, HT-07 Kognitionsvetenskapliga programmet Pedher Johansson 7 januari 2008 UMEÅ UNIVERSITY DEPARTMENT OF COMPUTING SCIENCE SE-901 87 UMEÅ SWEDEN Innehållsförteckning

Läs mer

Tentamen Lösningar EDA698 Realtidssystem

Tentamen Lösningar EDA698 Realtidssystem LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1(7) Institutionen för datavetenskap Tentamen Lösningar EDA698 Realtidssystem 13 10 22, 14:00 19:00 1. Prioriteter, korrekthet a) Realtidsproblemet kvarstår. Det finns ingen garanti

Läs mer

DOM (Document Object Model) är modellen efter vilken en webbläsaren är uppbyggd. Alla objekt/element i webbläsaren finns hierarkiskt ordnade i DOM.

DOM (Document Object Model) är modellen efter vilken en webbläsaren är uppbyggd. Alla objekt/element i webbläsaren finns hierarkiskt ordnade i DOM. JavaScript del1 Syftet med detta häfte är att sammanfatta det viktigaste i JavaScript så kort och koncist som möjligt men ändå tillräckligt omfattande för att ge god kännedom om en av de vanligaste teknikerna

Läs mer

Laboration 1. "kompilera"-ikonen "exekvera"-ikonen

Laboration 1. kompilera-ikonen exekvera-ikonen Programmerade system I1 Syfte Laboration 1. Syftet med denna laboration är dels att göra dej bekant med de verktyg som kan vara aktuella i programmeringsarbetet, dels ge en första inblick i att skriva

Läs mer

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRLAGETS FÖRORD... 1 1 Författarens förord... 2 2 Innehållsförteckning... 3 3 Ämnesplan och kursplan... 11 Ämnesplan Programmering... 11 Ämnets syfte... 11

Läs mer

Föreläsning 18 Filer och avbildningar

Föreläsning 18 Filer och avbildningar Föreläsning 18 Filer och avbildningar Grundkurs i programmering Jan Lönnberg Institutionen för datateknik -universitetets högskola för teknikvetenskaper 15.11.2011 Avbildningar Hur skulle du göra en: Ordlista

Läs mer

Programmeringsparadigm - en jämförelse

Programmeringsparadigm - en jämförelse Programmeringsparadigm - en jämförelse Henrik Bäärnhielm d98-hba@d.kth.se Maj 1999 Sammanfattning I denna uppsats beskrivs och jämförs två programmeringsparadigm, imperativ programmering och funktionell

Läs mer

Exempelsamling Assemblerprogrammering

Exempelsamling Assemblerprogrammering Exempelsamling Assemblerprogrammering I uppgifterna nedan utgå från följande programskelett: #include.data var1:.word 12 var2:.word 19 sum: prod:.float 0.set noreorder.text.globl start.ent start

Läs mer

Avancerade Webbteknologier

Avancerade Webbteknologier Projektledning, Business Knowledge Användbarhet & Layout Avancerade Webbteknologier Lkti Lektion 1 Kommunikation Tobias Landén tobias.landen@chas.se Avancerade webbteknologier del 1 (4 KY poäng) Syfte

Läs mer

ITK:P1 Föreläsning 1. Programmering. Programmeringsspråket Java. Stark typning Explicit typning Strukturerat Hög säkerhet

ITK:P1 Föreläsning 1. Programmering. Programmeringsspråket Java. Stark typning Explicit typning Strukturerat Hög säkerhet ITK:P1 Föreläsning 1 Att programmera i språket Java DSV Peter Mozelius Programmering Olika typer av programmering som t ex: o Imperativ programmering (C, Pascal m fl) o Funktionell programmering (Lisp,

Läs mer

IT för personligt arbete F5

IT för personligt arbete F5 IT för personligt arbete F5 Datalogi del 1 DSV Peter Mozelius 1 En dators beståndsdelar 1) Minne 2) Processor 3) Inmatningsenheter 1) tangentbord 2) scanner 3) mus 4) Utmatningsenheter 1) bildskärm 2)

Läs mer

Laboration 13, Arrayer och objekt

Laboration 13, Arrayer och objekt Laboration 13, Arrayer och objekt Avsikten med denna laboration är att du ska träna på att använda arrayer. Skapa paketet laboration13 i ditt laborationsprojekt innan du fortsätter med laborationen. Uppgift

Läs mer

Programmering för alla!

Programmering för alla! Programmering för alla! Inspirationsseminarium för lärare i grundskola och gymnasium Björn Regnell Professor Datavetenskap, LTH, Lunds universitet lth.se/programmera Video http://www.svt.se/nyheter/sverige/krav-pa-att-elever-lar-sig-programmera

Läs mer

Datorrepresentation av vårdriktlinjer

Datorrepresentation av vårdriktlinjer Datorrepresentation av vårdriktlinjer Innehåll Introduktion/bakgrund Behov Uppdateringsproblem Metoder PROforma Asgaard/Arbru Arden Praktiska implementeringar Hypertoni-behandling Guidelines/vårdriktlinjer

Läs mer

1 Uppgift 1. a) Skapar ett Company-objekt med hjälp av den överlagrade konstruktorn. Du kan själv välja värden på instansvariablerna.

1 Uppgift 1. a) Skapar ett Company-objekt med hjälp av den överlagrade konstruktorn. Du kan själv välja värden på instansvariablerna. 1 Uppgift 1 Klassen Company Banken FinanceTrust som tidigare bara haft privatpersoner som kunder vill nu bygga ut sitt datasystem så att även företag kan registreras som kunder. Skriv klassen Company som

Läs mer

Senast. Idag. Icke-strikt evaluering. Strikt evaluering. Testa latheten! Lat evaluering. Plus och minus med lat evaluering. Testa latheten!

Senast. Idag. Icke-strikt evaluering. Strikt evaluering. Testa latheten! Lat evaluering. Plus och minus med lat evaluering. Testa latheten! Senast Idag Högre ordningens funktioner Listomfattning Strikthet och lat evaluering Strömmar Monadisk I/O Strikt evaluering Icke-strikt evaluering Def: Strikt evaluering innebär att alla parametrars värde

Läs mer

IPTABLES från grunden. Anders Sikvall, Sommarhack 2015

IPTABLES från grunden. Anders Sikvall, Sommarhack 2015 IPTABLES från grunden Anders Sikvall, Sommarhack 2015 1 Linux brandvägg Brandväggen kallas netfilter Den är inbyggd och har funnits länge i kernel Alltså inte en fristående applikation Den manipuleras

Läs mer

Manual HSB Webb brf 2004 03 23

Manual HSB Webb brf 2004 03 23 TERMINOLOGI I Polopoly används ett antal grundläggande begrepp för publicering och hantering av information, eller innehåll som det också benämns. Nedan följer en kort genomgång av denna grundläggande

Läs mer

DD2387 Programsystemkonstruktion med C++ Tentamen 1 Tisdagen den 28 oktober 2014, 08:00-12:00

DD2387 Programsystemkonstruktion med C++ Tentamen 1 Tisdagen den 28 oktober 2014, 08:00-12:00 DD2387 Programsystemkonstruktion med C++ Tentamen 1 Tisdagen den 28 oktober 2014, 08:00-12:00 Introduktion Skriv dina svar på separata papper, dessa scannas in efter inlämning. Du kan skriva på båda sidor.

Läs mer

Systemkonstruktion Z3 (Kurs nr: SSY-046)

Systemkonstruktion Z3 (Kurs nr: SSY-046) Systemkonstruktion Z3 (Kurs nr: SSY-046) Tentamen 23 oktober 2008 em 14:00-18:00 Tid: 4 timmar. Lokal: "Väg och vatten"-salar. Lärare: Nikolce Murgovski, 772 4800 Tentamenssalarna besöks efter ca 1 timme

Läs mer

Administrivia. hh.se/db2004. 1 Verónica Gaspes (Kursansvarig) 2 Mattias Enervall (Övningsassistent) Examination. 1 Skriftlig tentamen (betyg)

Administrivia. hh.se/db2004. 1 Verónica Gaspes (Kursansvarig) 2 Mattias Enervall (Övningsassistent) Examination. 1 Skriftlig tentamen (betyg) Programmering hh.se/db2004 Föreläsning 1 Verónica Gaspes www2.hh.se/staff/vero www2.hh.se/staff/vero/programmering Välkomna till en kurs i programmering! Att programmera är att få datorn att bete sig på

Läs mer

Programmering i C. Christer Sandberg, Gunilla Eken, Stefan Bygde Olof Andersson Linus Källberg Caroline Uppsäll Johan Hägg

Programmering i C. Christer Sandberg, Gunilla Eken, Stefan Bygde Olof Andersson Linus Källberg Caroline Uppsäll Johan Hägg Programmering i C En tuff kurs på halvfart för nybörjare i programmering Christer Sandberg, Gunilla Eken, Stefan Bygde Olof Andersson Linus Källberg Caroline Uppsäll Johan Hägg 1 Idag Kursupplägg Satser

Läs mer

Programmering för alla!

Programmering för alla! Programmering för alla! del 1 Lärarlyftet Teknik 7-9, 2014-09-01 Björn Regnell Professor Datavetenskap, LTH, Lunds universitet lth.se/programmera Agenda 09:00-10:00 Introduktion; kursens upplägg Varför

Läs mer

Lär dig programmera! Prova på programmering med enkla exempel! Björn Regnell www.bjornregnell.se

Lär dig programmera! Prova på programmering med enkla exempel! Björn Regnell www.bjornregnell.se Lär dig programmera! Prova på programmering med enkla exempel! Björn Regnell www.bjornregnell.se Mål Så enkelt som möjligt: låg tröskel Ett riktigt programmeringsspråk: inget tak Roliga uppgifter som går

Läs mer

Utforma säkerhetsprocesser

Utforma säkerhetsprocesser Utforma säkerhetsprocesser www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen

Läs mer

FÖRELÄSNING 8 INTRODUKTION TILL DESIGN AV DIGITALA ELEKTRONIKSYSTEM

FÖRELÄSNING 8 INTRODUKTION TILL DESIGN AV DIGITALA ELEKTRONIKSYSTEM FÖRELÄSNING 8 INTRODUKTION TILL DESIGN AV DIGITALA ELEKTRONIKSYSTEM Innehåll Designflöde Översikt av integrerade kretsar Motivation Hardware Description Language CAD-verktyg 1 DESIGNFLÖDE FÖR DIGITALA

Läs mer

Bakgrund. Problemidentifiering. Fleet Management. Utveckling av verktyg för estimering av underhållskostnader

Bakgrund. Problemidentifiering. Fleet Management. Utveckling av verktyg för estimering av underhållskostnader Fleet Management Utveckling av verktyg för estimering av underhållskostnader Isac Alenius Marcus Pettersson Produktionsekonomi, Lunds Universitet, Lunds Tekniska Högskola Den danska trafikoperatören Arriva

Läs mer

Metodanrop - primitiva typer. Föreläsning 4. Metodanrop - referenstyper. Metodanrop - primitiva typer

Metodanrop - primitiva typer. Föreläsning 4. Metodanrop - referenstyper. Metodanrop - primitiva typer Föreläsning 4 Metodanrop switch-slingor Rekursiva metoder Repetition av de första föreläsningarna Inför seminariet Nästa föreläsning Metodanrop - primitiva typer Vid metodanrop kopieras värdet av en variabel

Läs mer

729G06 Föreläsning 1 Objektorienterad programmering

729G06 Föreläsning 1 Objektorienterad programmering Översikt Formalia Vad är objektorienterad programmering 729G06 Föreläsning 1 Objektorienterad programmering Definieria klasser Skapa och använda objekt Annika Silvervarg Ciltab, IDA, Linköpings universitet

Läs mer

Hoppa till... Exportera till Excel

Hoppa till... Exportera till Excel Hoppa till... Startsida TFEMoodle Forskning Samverkan Om universitetet TFEMoodle LinSA, del 3 Återkopplingar Återkoppling HT11 Uppdatera Återkoppling Översikt Redigera komponenter Mallar Analys Visa inlägg

Läs mer

Bankkonto - övning. Övning 2 Skriv en metod, geträntan, som returnerar räntan.

Bankkonto - övning. Övning 2 Skriv en metod, geträntan, som returnerar räntan. Bankkonto - övning Övningar att göra efter lärardemostration. Filen bankkonto.zip innehåller ett projekt med klassen Bankkonto. Zippa upp denna fil och öppna projektet i BlueJ och skriv vidare på klassen

Läs mer

Guide för Innehållsleverantörer

Guide för Innehållsleverantörer Library of Labs Content Provider s Guide Guide för Innehållsleverantörer Inom LiLa ramverket är innehållsleverantörer ansvariga för att skapa experiment som "LiLa Learning Objects", att ladda upp dessa

Läs mer

Välkomna till Numme och MATLAB, 9 hp, för Materialdesign och Energi&Miljö, årskurs 2

Välkomna till Numme och MATLAB, 9 hp, för Materialdesign och Energi&Miljö, årskurs 2 Välkomna till Numme och MATLAB, 9 hp, för Materialdesign och Energi&Miljö, årskurs 2 Kursen avses ge dig kunskap om numeriska metoder, hur man kan använda dessa genom elementär programmering i MATLAB samt

Läs mer

Administrivia. hh.se/db2004. 1 Verónica Gaspes (Kursansvarig) 2 Daniel Petersson (Labassistent) Examination. 1 Skriftlig tentamen (betyg)

Administrivia. hh.se/db2004. 1 Verónica Gaspes (Kursansvarig) 2 Daniel Petersson (Labassistent) Examination. 1 Skriftlig tentamen (betyg) Programmering hh.se/db2004 Föreläsning 1 Verónica Gaspes www2.hh.se/staff/vero www2.hh.se/staff/vero/programmering Välkomna till en kurs i programmering! Att programmera är att få datorn att bete sig på

Läs mer

Domänspecifika språk. TDP007 Konstruktion av datorspråk Föreläsning 5. Peter Dalenius Institutionen för datavetenskap 2013-02-11

Domänspecifika språk. TDP007 Konstruktion av datorspråk Föreläsning 5. Peter Dalenius Institutionen för datavetenskap 2013-02-11 Domänspecifika språk TDP007 Konstruktion av datorspråk Föreläsning 5 Peter Dalenius Institutionen för datavetenskap 2013-02-11 Domänspecifika språk Ett domänspecifikt språk (eng. domain specific language,

Läs mer

Recap Mera om nya typer Kort Fält. Programmering. Sommarkurs 2007 www.hh.se/staff/vero/programmering. Verónica Gaspes. IDE-sektionen.

Recap Mera om nya typer Kort Fält. Programmering. Sommarkurs 2007 www.hh.se/staff/vero/programmering. Verónica Gaspes. IDE-sektionen. Programmering Sommarkurs 2007 www.hh.se/staff/vero/programmering Verónica Gaspes IDE-sektionen Juni 14 Utkast 1 Recap 2 Mera om nya typer 3 Kort 4 Fält Recap Man kan ge namn till typer. Vi undersökte enum

Läs mer