i LabVIEW. Några programmeringstekniska grundbegrepp

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "i LabVIEW. Några programmeringstekniska grundbegrepp"

Transkript

1 Institutionen för elektroteknik Några programmeringstekniska grundbegrepp Inledning Inom datorprogrammering förekommer ett antal grundbegrepp som är i stort sett likadana oberoende om vi talar om textbaserade språk (t ex Basic, Pascal och C), grafiska språk (t ex ) eller kombinationer därav (t ex Visual Basic och Delphi). Begreppen kan dock ha lite olika namn i olika språk och vi tar här i första hand upp de namn som är aktuella i. Datatyper Datatyper definierar hur de objekt som vårt program skall hantera är uppbyggda, t ex är objektet 103 inte samma sak om det definieras som tal eller som sträng. Definieras det som tal är det ett objekt med värdet etthundratre. Definieras det som en sträng är det i stället en text uppbyggd av de tre skrivtecknen: ett, noll och tre. Heltal Heltal kan bara anta heltalsvärden och detta får t ex betydelse om vi vill dela heltalet fem med heltalet fyra. Resultatet blir då ett med resten ett. Flyttal Flyttal har till skillnad mot heltal även decimaler och resultatet av ovanstående division kan då bli 1,25, det är dock inte säkert att vi får detta resultat eftersom vi oftast kan ange hur många decimaler vi vill ha i våra tal. Anger vi bara en decimal till ovanstående division får vi alltså resultatet 1,3, anger vi i stället 4 decimaler får vi resultatet 1,2500. CHALMERS LINDHOLMEN Sida 1 Institutionen för elektroteknik Sven Knutsson Box Göteborg Besöksadress: Hörselgången 4 Telefon: Telefax: E-post: Web: svenk

2 Vi kan dessutom ange flyttal på lite olika sätt, t ex som decimaltal eller som tal med exponent. En tusendel kan då anges som 0,001 (decimaltal) eller som (tal med exponent). Reella tal Reella tal är tal som bara kan anta reella värden, dessa kan sedan vara heltal eller flyttal. Komplexa tal Komplexa tal är tal som kan anta komplexa värden, dvs de kan anges som real- och imaginärdel eller som belopp och fasvinkel. I de flesta programmeringsspråk har man inte möjlighet att direkt hantera komplexa tal utan man får hantera realdel för sig och imaginärdel för sig eller motsvarande för belopp och fasvinkel. I har vi dock möjlighet att direkt arbeta med komplexa tal, men vi kan också separera dom i sina beståndsdelar om vi vill. Boolska värden Boolska värden kan bara anta två olika värden, SANT eller FALSKT. Detta kan även beskrivas med andra ord som logisk etta och logisk nolla eller logiskt hög och logiskt låg nivå. Tecken Grundgruppen här är de alfanumeriska tecknen, dvs tecken ur alfabetet och siffror. Siffrorna skall dock inte tolkas som värden utan som skrivtecken. Det finns även andra tecken och vi kan lite oprecist säga att tecken är sådant som går att skriva ut samt styrtecken för detta. Styrtecknen kan då t ex vara tecken för ny rad, tabulatorsteg etc. Strängar Strängar är en rad av tecken hanterade som en grupp, t ex ett stycke text. Arrayer Arrayer används för att hantera en följd av objekt, dessa objekt kan då vara av vilken typ som helst men alla objekt i arrayen måste vara av samma typ. Vi kan också kalla en array för en lista. Vi kan t ex ha en array av namn, t ex en lista över namnen på de anställda i ett företag där vi kan referera till hela lista med ett namn, t ex Personal, medan vi refererar till de enskilda anställda via de olika objekten i listan, vi har då en indexerad lista där varje objekt har ett index (löpnummer). Dessa index kan ofta löpa inom vilket intervall vi vill men normalt startar index från noll eller ett och går uppåt. Vi refererar alltså till de olika anställda i exemplet ovan som Personal[0], Personal[1] etc om index startar med noll (sättet att referera till enskilda objekt varierar mellan olika språk). Sida 2

3 Endimensionella arrayer Vad vi har beskrivit ovan är egentligen endimensionella arrayer, dvs enkla listor med en enda utbredningsriktning. Flerdimensionella arrayer Flerdimensionella arrayer har mer än ett index. Vi kan t ex göra en tvådimensionell array för att referera till en punkt på datorskärmen. Datorbilden är uppbyggd av 640 horisontella och 480 vertikala punkter om vi använder VGA-grafik och vi kan då använda oss av referensen Punkt[horisontell referens,vertikal referens], vi kan i detta fall också prata om rader och kolumner. Vi kan sedan bygga vidare på våra arrayer för att t ex få tredimensionella arrayer för att beskriva en plats i rummet (längd, bredd och höjd). Kluster Kluster används för att bygga upp objekt som består av sammanhängande delobjekt. I vårt ovanstående exempel med en array bestående av objekt innehållande namnen på de anställda i ett företag skulle vi då kunna bygga ut varje objekt så att det innehöll namn, adress och telefonnummer, som då är textsträngar, samt t ex månadslön och anställningstid, som då är tal, samt kanske ett boolskt delobjekt som anger om den anställde har reserverad parkeringsplats eller inte. Vi ser alltså att de olika delobjekten kan ha olika typ. Vi har alltså här skapat tre nivåer där vi på den högsta nivån refererar till hela listan som Personal och i listan refererar till den enskilde anställde i listan som Personal[index] och slutligen till delobjekten som någonting i stil med Personal[index].delobjekt (metoden varierar mellan de olika programmeringsspråken). Konstanter och variabler Objekt kan vara av två typer, konstanter eller variabler. Konstanter Konstanter är värden som inte kan förändras under programmets gång. Vissa konstanter är allmänt erkända och behöver ingen speciell förklaring, t ex pi. Vi kan också definiera egna konstanter, t ex omräkningsfaktorn 25,4 för att omvandla mellan millimeter och tum. Vi kan också definiera konstanter av andra typer t ex textsträngar eller boolska värden. Variabler Variabler är värden som kan förändras under programmets gång. Det är naturligtvis möjligt att använda variabler i stället för konstanter men då får vi tänka oss för så att vi t ex inte helt plötsligt ger PI ett nytt, falskt, värde. Sida 3

4 Strukturer Strukturer används för att bygga upp delar av ett program, ofta delar som skall upprepas eller utgör olika alternativa programdelar. Funktioner Funktioner är delprogram som används för att returnera ett objekt, oftast ett värde. Funktioner används ofta för att göra beräkningar som skall göras ett antal gånger i vårt program så att vi slipper upprepa samma kod flera gånger. De flesta program har t ex inbyggda funktioner för att beräkna sinus av en vinkel men vi kan också bygga upp egna funktioner. Subrutiner Subrutiner är snarlika funktioner men returnerar inget värde. Även här handlar det oftast om uppgifter som skall göras ett antal gånger under programmets gång och vi vill slippa upprepa samma kod. Det kan t ex handla om att sortera en lista i bokstavsordning. I gör vi ingen egentlig åtskillnad mellan funktioner och subrutiner. Sekvenser Sekvenser används för att säkerställa att ett antal programdelar utförs i rätt ordning. I textbaserade programspråk är detta oftast inget problem eftersom koden utförs i den ordning den är skriven. I grafiska språk (läs ) kan vi dock lägga upp programdelar på olika delar av skärmen utan att de har någon naturlig koppling mellan varandra som anger i vilken ordning de olika delarna skall utföras. Om vi vill styra ett mätinstrument och ta in ett värde från detta kan det t ex vara lämpligt att vi ser till att ge kod för att ställa in rätt mätområde innan vi gör själva mätningen. Loopar Loopar används då vi har programavsnitt som skall utföras gång efter gång, antingen ett visst antal gånger eller också till något visst villkor inte längre är uppfyllt. FOR-loop En FOR-loop används då vi har ett programavsnitt som skall utföras ett bestämt antal gånger. Skall vi t ex beräkna medeltemperaturen under var och en av årets månader så vet vi från början att loopen skall köras 12 gånger. WHILE-loop WHILE-loopar används då vi inte vet hur många varv vi skall köra loopen. I ovanstående exempel kan vi t ex tänka oss att beräkna medeltemperaturer till dess vi hittar en månad med en medeltemperatur högre än 10 grader. WHILE-loopar kan också styras av yttre villkor, vi kan t ex beräkna medelvärde av insamlade mätdata ända till dess vi trycker på en stoppknapp. Sida 4

5 Villkorssatser Villkorssatser används då vi har alternativa programavsnitt som skall utföras under olika villkor. IF-sats IF-satser är villkorssatser som har två alternativ, antingen är något SANT eller FALSKT och detta styr vilket programavsnitt som skall utföras, t ex kan vi beroende på i vilket läge en omkopplare står visa resultatet av ovanstående medeltemperaturberäkning i grader Celsius eller i grader Farenheit. CASE-sats CASE-satser är snarlika IF-satser och en utveckling av denna då vi har mer än två alternativa programavsnitt att välja på. I ovanstående medeltemperaturberäkning måste vi t ex beroende på månad ta medelvärdet över 31, 30 eller 28 dagar (eller 29 om det är skottår). Aritmetik Aritmetik används för att göra någon typ av beräkning på data, där ordet beräkning skall tas i mycket vid bemärkelse. Unär aritmetik Unär aritmetik används då vi gör en beräkning på ett enda dataobjekt, t ex tar absolutbeloppet av ett tal. Binär aritmetik Binär aritmetik används då beräkningen innefattar två dataobjekt, t ex då vi jämför två tal och undersöker vilket som är störst. Vill vi utöka till flera operatorer så får vi stegvis behandla operatorerna två och två. Logik Vi talar om logik då vi vill använda aritmetik på boolska objekt. Nedan skall vi nämna några av de logiska grundfunktionerna. Vi kan använda så kallade sanningstabeller för att beskriva funktionerna. OCH En OCH-funktion har två insignaler och ger ett sant resultat endast om båda insignalerna är sanna Den amerikanska beteckningen (som är minst lika vanlig) är AND. Vi kan beskriva funktionen med den logiska ekvationen In1 In2 Ut falsk falsk falsk falsk sann falsk sann falsk falsk sann sann sann Sida 5

6 Ut = In1 In2 Observera att tecknet mellan insignalerna ser ut som ett multiplikationstecken men det skall här inte tolkas som ett sådant. ELLER En ELLER-funktion har två insignaler och ger ett sant resultat om någon av eller båda insignalerna är sanna. Den amerikanska beteckningen är OR. Vi kan beskriva funktionen med ekvationen Ut = In1 + In2 In1 In2 Ut falsk falsk falsk falsk sann sann sann falsk sann sann sann sann Observera att tecknet mellan insignalerna ser ut som ett additionstecken men det skall här inte tolkas som ett sådant. INTE En INTE-funktion (ICKE-funktion) har en insignal och ger ett sant resultat om insignalen är falsk. Vi kan också kalla funktionen för INVERS. Den amerikanska beteckningen är NOT. Vi kan beskriva funktionen med ekvationen Ut = /In In falsk sann Ut sann falsk Exklusivt ELLER En Exklusivt ELLER-funktion har två insignaler och ger ett sant resultat om en och endast en av insignalerna är sann. Den amerikanska beteckningen är Exclusive OR. Vi kan beskriva funktionen med ekvationen In1 In2 Ut falsk falsk falsk falsk sann sann sann falsk sann sann sann falsk Ut = In1 In2 Sida 6

Språket Python - Del 1 Grundkurs i programmering med Python

Språket Python - Del 1 Grundkurs i programmering med Python Hösten 2009 Dagens lektion Ett programmeringsspråks byggstenar Några inbyggda datatyper Styra instruktionsflödet Modulen sys 2 Ett programmeringsspråks byggstenar 3 ETT PROGRAMMERINGSSPRÅKS BYGGSTENAR

Läs mer

Visual Basic, en snabbgenomgång

Visual Basic, en snabbgenomgång Visual Basic, en snabbgenomgång Variabler och Datatyper En variabel är som en behållare. Olika behållare passar bra till olika saker. I Visual Basic(härefter VB) finns olika typer av behållare för olika

Läs mer

Klassdeklaration. Metoddeklaration. Parameteröverföring

Klassdeklaration. Metoddeklaration. Parameteröverföring Syntax: Class Declaration Modifier Class Body Basic Class Member Klassdeklaration class Class Member Field Declaration Constructor Declaration Method Declaration Identifier Class Associations Motsvarar

Läs mer

Föreläsning 2 Programmeringsteknik och C DD1316. Programmering. Programspråk

Föreläsning 2 Programmeringsteknik och C DD1316. Programmering. Programspråk Föreläsning 2 steknik och C DD1316 python introduktion Variabler Datatyp Aritmetiska operatorer av typer Reserverade ord logiska operatorer If-sats kommentarer betyder att instruera en dator Ett program

Läs mer

Komponentvisa operationer,.-notation Multiplikation (*), division (/) och upphöj till (ˆ) av vektorer följer vanliga vektoralgebraiska

Komponentvisa operationer,.-notation Multiplikation (*), division (/) och upphöj till (ˆ) av vektorer följer vanliga vektoralgebraiska Matlab-föreläsning 3 (4), 17 september, 2015 Innehåll Sekvenser (från förra föreläsningen) Upprepning med for-slingor och while-slingor Villkorssatser med if - then -else - Logik Sekvenser - repetion från

Läs mer

Datatyper och kontrollstrukturer. Skansholm: Kapitel 2) De åtta primitiva typerna. Typ Innehåll Defaultvärde Storlek

Datatyper och kontrollstrukturer. Skansholm: Kapitel 2) De åtta primitiva typerna. Typ Innehåll Defaultvärde Storlek De åtta primitiva typerna Java, datatyper, kontrollstrukturer Skansholm: Kapitel 2) Uppsala Universitet 11 mars 2005 Typ Innehåll Defaultvärde Storlek boolean true, false false 1 bit char Tecken \u000

Läs mer

Föreläsning 2 Programmeringsteknik DD1310. Programmering. Programspråk

Föreläsning 2 Programmeringsteknik DD1310. Programmering. Programspråk Föreläsning 2 steknik DD1310 Python introduktion Variabler Datatyper Aritmetiska operatorer av typer Reserverade ord logiska operatorer If-sats kommentarer betyder att instruera en dator Ett program är

Läs mer

JavaScript del 3 If, Operatorer och Confirm

JavaScript del 3 If, Operatorer och Confirm JavaScript del 3 If, Operatorer och Confirm Under förra uppgiften så kollade vi på hur användaren kan ge oss information via promt(), vi använde den informationen både för att skriva ut den och för att

Läs mer

Programmering i C++ En manual för kursen Datavetenskaplig introduktionskurs 5p

Programmering i C++ En manual för kursen Datavetenskaplig introduktionskurs 5p Programmering i C++ En manual för kursen Datavetenskaplig introduktionskurs 5p Skriven av Michael Andersson Introduktion Programmering I högnivåspråk fokuserar på själv problemet (algoritmen) istället

Läs mer

Alla datorprogram har en sak gemensam; alla processerar indata för att producera något slags resultat, utdata.

Alla datorprogram har en sak gemensam; alla processerar indata för att producera något slags resultat, utdata. Att förstå variabler Alla datorprogram har en sak gemensam; alla processerar indata för att producera något slags resultat, utdata. Vad är en variabel? En variabel är en plats att lagra information. Precis

Läs mer

Föreläsning 2 Programmeringsteknik DD1310. Programmering. Programspråk

Föreläsning 2 Programmeringsteknik DD1310. Programmering. Programspråk Föreläsning 2 steknik DD1310 python introduktion Variabler Datatyp Aritmetiska operatorer av typer Reserverade ord logiska operatorer If-sats kommentarer funktioner betyder att instruera en dator Ett program

Läs mer

Översikt över Visual Basic

Översikt över Visual Basic Översikt över Visual Basic Om denna översikt Denna översikt ger en kort introduktion till de viktigaste delarna i programspråket Visual Basic 6.0. På alla ställen där det beskrivs hur man skriver kod gäller

Läs mer

Beräkningsvetenskap föreläsning 2

Beräkningsvetenskap föreläsning 2 Beräkningsvetenskap föreläsning 2 19/01 2010 - Per Wahlund if-satser if x > 0 y = 2 + log(x); else y = -1 If-satsen skall alltid ha ett villkor, samt en då det som skall hända är skrivet. Mellan dessa

Läs mer

Tentamen i. för D1 m fl, även distanskursen. lördag 26 februari 2011

Tentamen i. för D1 m fl, även distanskursen. lördag 26 februari 2011 1 of 7 Örebro universitet Akademin för naturvetenskap och teknik Thomas Padron-McCarthy (thomas.padron-mccarthy@oru.se) Tentamen i Programmering grundkurs och Programmering C för D1 m fl, även distanskursen

Läs mer

[] Arrayer = Indexerad variabel

[] Arrayer = Indexerad variabel [] Arrayer = Indexerad variabel Lagra många värden i en variabel Jmfr inom matematiken, variabler x 0, x 1, x 2, I detta dokument tas upp hur man skapar och hanterar sådana variabler i java. Dessa kallas

Läs mer

Parameteröverföring. Exempel. Exempel. Metodkropp

Parameteröverföring. Exempel. Exempel. Metodkropp Exempel atriangle.changesize (100, 50); // OK atriangle.changesize (100); // fel antal atriangle.changesize ( 1, 50); // fel datatyp char c = atriangle.getarea (); // fel datatyp Parameteröverföring I

Läs mer

Dagens föreläsning. Repetition. Repetition - Programmering i C. Repetition - Vad C består av. Repetition Ett första C-program

Dagens föreläsning. Repetition. Repetition - Programmering i C. Repetition - Vad C består av. Repetition Ett första C-program Dagens föreläsning Programmeringsteknik för Ingenjörer VT05 Föreläsning 3-4 Repetition Datatyper Uttryck Operatorer Satser Algoritmer Programmeringsteknik VT05 2 Repetition Repetition - Programmering i

Läs mer

Programmera i C Varför programmera i C när det finns språk som Simula och Pascal??

Programmera i C Varför programmera i C när det finns språk som Simula och Pascal?? Programmera i C Varför programmera i C när det finns språk som Simula och Pascal?? C är ett språk på relativt låg nivå vilket gör det möjligt att konstruera effektiva kompilatorer, samt att komma nära

Läs mer

Föreläsning 3: Typomvandling, villkor och val, samt textsträngar

Föreläsning 3: Typomvandling, villkor och val, samt textsträngar Föreläsning 3: Typomvandling, villkor och val, samt textsträngar Camilla Kirkegaard camilla.kirkegaard@liu.se Linköpings universitet Sweden October 14, 2013 1 Innehåll n n n n n Repetition Typomvandlingar

Läs mer

TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs

TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs Sammanfattning period 1 Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 1 oktober 2013 Översikt Ett C++-programs uppbyggnad Variabler Datatyper Satser Uttryck Funktioner

Läs mer

System.out.println("Jaså du har "+ antalhusdjur+ " husdjur"); if ( antalhusdjur > 5 ) System.out.println("Oj det var många);

System.out.println(Jaså du har + antalhusdjur+  husdjur); if ( antalhusdjur > 5 ) System.out.println(Oj det var många); 1 Villkor och styrsatser I de program vi sett tidigare har programkörning inneburit att sats efter sats utförts i den ordning de skrivits i källkoden. Vi har inte kunna ändra programmets uppförande beroende

Läs mer

Uppgift 1 - programmet, Uppg6.m, visade jag på föreläsning 1. Luftmotståndet på ett objekt som färdas genom luft ges av formeln

Uppgift 1 - programmet, Uppg6.m, visade jag på föreläsning 1. Luftmotståndet på ett objekt som färdas genom luft ges av formeln Matlab-föreläsning (4), 10 september, 015 Innehåll m-filer (script) - fortsättning från föreläsning 1 In- och utmatning Sekvenser, vektorer och matriser Upprepning med for-slingor (inledning) Matlab-script

Läs mer

Dagens föreläsning. Repetition. Repetition - Programmering i C. Repetition - Vad C består av. Repetition Ett första C-program

Dagens föreläsning. Repetition. Repetition - Programmering i C. Repetition - Vad C består av. Repetition Ett första C-program Dagens föreläsning Programmeringsteknik för Ingenjörer VT05 Föreläsning 3-4 Repetition Datatyper Uttryck Operatorer Satser Algoritmer Programmeringsteknik för ingenjörer, VT06 2 Repetition Repetition -

Läs mer

Uppgift 1 (grundläggande konstruktioner)

Uppgift 1 (grundläggande konstruktioner) Uppgift 1 (grundläggande konstruktioner) a) Skriv ett program som låter användaren mata in 7 heltal och som gör utskrifter enligt nedanstående körexempel. Mata in 7 heltal: 1 0 0 3 1 1 1 Tal nr 2 var en

Läs mer

Logik och kontrollstrukturer

Logik och kontrollstrukturer Logik och kontrollstrukturer Flödet av instruktioner i ett programmeringsspråk bygger vi upp med hjälp av dess kontrollstrukturer. I C har vi exemplen if, if else, while, do while. Dessutom finns switch

Läs mer

Programmeringsteknik med C och Matlab

Programmeringsteknik med C och Matlab Programmeringsteknik med C och Matlab Kapitel 2: C-programmeringens grunder Henrik Björklund Umeå universitet Björklund (UmU) Programmeringsteknik 1 / 32 Mer organisatoriskt Imorgon: Datorintro i lab Logga

Läs mer

Systemutvecklare SU13, Malmö

Systemutvecklare SU13, Malmö Systemutvecklare SU13, Malmö Tentamen, delkurs Programmeringsteknik C#, del 1 (30 YH-poäng) Plats: Plushögskolan Malmö Tid: 3 oktober 2014, kl. 9.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Papper, penna, suddgummi,

Läs mer

DOM (Document Object Model) är modellen efter vilken en webbläsaren är uppbyggd. Alla objekt/element i webbläsaren finns hierarkiskt ordnade i DOM.

DOM (Document Object Model) är modellen efter vilken en webbläsaren är uppbyggd. Alla objekt/element i webbläsaren finns hierarkiskt ordnade i DOM. JavaScript del1 Syftet med detta häfte är att sammanfatta det viktigaste i JavaScript så kort och koncist som möjligt men ändå tillräckligt omfattande för att ge god kännedom om en av de vanligaste teknikerna

Läs mer

MATLAB. Python. Det finns flera andra program som liknar MATLAB. Sage, Octave, Maple och...

MATLAB. Python. Det finns flera andra program som liknar MATLAB. Sage, Octave, Maple och... Allt du behöver veta om MATLAB: Industristandard för numeriska beräkningar och simulationer. Används som ett steg i utvecklingen (rapid prototyping) Har ett syntax Ett teleskopord för «matrix laboratory»

Läs mer

Lektion Java Grunder. Javas historia. Programmeringsspråket Java. Skillnaderna mellan Java och C++ JVM (Javas Virtuella Maskin)

Lektion Java Grunder. Javas historia. Programmeringsspråket Java. Skillnaderna mellan Java och C++ JVM (Javas Virtuella Maskin) Lektion Java Grunder Javas historia Ursprungligen utvecklades Java (1991) för att användas i olika typer av konsumentelektronik (mikrovågsugnar, videoapparater) av programmerare på Sun. Språket kallades

Läs mer

Programstruktur och terminologi. Programmet producerar följande utskrift i terminalfönstret: Ett Javaprogram består av en eller flera klasser

Programstruktur och terminologi. Programmet producerar följande utskrift i terminalfönstret: Ett Javaprogram består av en eller flera klasser // En första version av BankKonto-klassen class BankKonto { private String namn; private long nr; private double saldo; private double ränta; // Klassen TestaBankKonto // Klassens uppgift är att skapa

Läs mer

DIGITALA TAL OCH BOOLESK ALGEBRA

DIGITALA TAL OCH BOOLESK ALGEBRA DIGITALA TAL OCH BOOLESK ALGEBRA Innehåll Talsystem och koder Aritmetik för inära tal Grundläggande logiska operationer Logiska grindar Definitioner i Boolesk algera Räknelagar BINÄRA TALSYSTEMET Binärt

Läs mer

Tentamen i. för D1 m fl, även distanskursen. lördag 28 maj 2011

Tentamen i. för D1 m fl, även distanskursen. lördag 28 maj 2011 1 of 7 Örebro universitet Akademin för naturvetenskap och teknik Thomas Padron-McCarthy (thomas.padron-mccarthy@oru.se) Tentamen i Programmering grundkurs och Programmering C för D1 m fl, även distanskursen

Läs mer

Lite logik. Kap 6: Sid 2

Lite logik. Kap 6: Sid 2 6 Loopar och val Lite logik Val mellan två alternativ Val mellan flera alternativ Sammansatta villkor Boolska variabler Jämför strängar While-loopar Do-loopar For-loopar Kortformer Kap 6: Sid 2 Lite logik

Läs mer

Programmering C: Tentamen of 5 Prioritet och associativitet hos operatorerna i C De viktigaste operatorerna: Prioritet Kategori Operator

Programmering C: Tentamen of 5 Prioritet och associativitet hos operatorerna i C De viktigaste operatorerna: Prioritet Kategori Operator Programmering C: Tentamen 2008-05-31 1 of 5 Örebro universitet Institutionen för teknik Thomas Padron-McCarthy (Thomas.Padron-McCarthy@tech.oru.se) Tentamen i Programmering grundkurs och Programmering

Läs mer

L04.1 Marodören. Inledning. Mål. Genomförande. Uppgift 1 Hello World. Moment I

L04.1 Marodören. Inledning. Mål. Genomförande. Uppgift 1 Hello World. Moment I L04.1 Marodören Inledning Genom att öva sig på de grundläggande koncepten i JavaScript öppnas vägen allteftersom till de mer avancerade funktionerna. Man måste lära sig krypa innan man kan gå, även i JavaScript!

Läs mer

MMA132: Laboration 2 Matriser i MATLAB

MMA132: Laboration 2 Matriser i MATLAB MMA132: Laboration 2 Matriser i MATLAB Introduktion I den här labben skall vi lära oss hur man använder matriser och vektorer i MATLAB. Det är rekommerad att du ser till att ha laborationshandledningen

Läs mer

Planering Programmering grundkurs HI1024 HT 2014

Planering Programmering grundkurs HI1024 HT 2014 Planering Programmering grundkurs HI1024 HT 2014 Föreläsning V36 Föreläsning 1 Vad är programmering? Boken! Kurs-PM Vad är ett program? Kompilerande- Interpreterande Programmeringsmiljö Hello World! Att

Läs mer

Föreläsningsanteckningar, Introduktion till datavetenskap HT S4 Datastrukturer. Tobias Wrigstad

Föreläsningsanteckningar, Introduktion till datavetenskap HT S4 Datastrukturer. Tobias Wrigstad 1 Datatyper Tobias Wrigstad Det finns flera olika typer av (slags) data Olika datatyper har olika egenskaper. T.ex. är ett personnummer inte ett tal. (Den sista siffran skall stämma enligt den s.k. Luhnalgoritmen

Läs mer

F5 Selektion och iteration. ID1004 Objektorienterad programmering Fredrik Kilander

F5 Selektion och iteration. ID1004 Objektorienterad programmering Fredrik Kilander F5 Selektion och iteration ID1004 Objektorienterad programmering Fredrik Kilander fki@kth.se Boolska uttryck Boolska uttryck använder sig av jämförelseoperatorer < > = ==!= Resultatets datatyp är boolean

Läs mer

Dagens föreläsning. Diverse Common Lisp. Konstanter, parametrar, globala variabler

Dagens föreläsning. Diverse Common Lisp. Konstanter, parametrar, globala variabler 21-1-2 1 Dagens föreläsning Hur fungerar ett Lisp system intern struktur av symbolen, tal, listan pekare - delade strukturer - eq minneshantering fri lista - sophämtning/garbage collection stack Diverse

Läs mer

Introduktion till logik

Introduktion till logik Introduktion till logik Av Johan Johansson Johan.johansson@guldstadsgymnasiet.se Logik sägs som många andra saker komma från de grekiska filosoferna, och ordet kommer också därifrån. Grekerna kallade det

Läs mer

Objektorienterad programmering Föreläsning 2

Objektorienterad programmering Föreläsning 2 Objektorienterad programmering Föreläsning 2 Copyright Mahmud Al Hakim mahmud@webacademy.se www.webacademy.se Agenda Inläsning av data via dialogrutor Repetitioner (While-satsen och For-satsen) Nästlade

Läs mer

Tentamen i. Programmering i språket C

Tentamen i. Programmering i språket C 1 of 6 Örebro universitet Akademin för naturvetenskap och teknik Thomas Padron-McCarthy (thomas.padron-mccarthy@oru.se) Tentamen i Programmering i språket C för D1 m fl, även distanskursen lördag 25 februari

Läs mer

Föreläsning 2. Täcker material från lektion 1, 2, 3 och 4:

Föreläsning 2. Täcker material från lektion 1, 2, 3 och 4: (22 januari 2016 F2.1 ) Föreläsning 2 Täcker material från lektion 1, 2, 3 och 4: Datatyper Aritmetik Tecken och strängar Klasser, Objekt Metoder Villkor, villkorssatser och iterationer main-metoden Kodstandard

Läs mer

Programmering för språkteknologer I, VT2012. Rum

Programmering för språkteknologer I, VT2012. Rum Programmering för språkteknologer I, VT2012 evelina.andersson@lingfil.uu.se Rum 9-2035 http://stp.lingfil.uu.se/~evelina/uv/uv12/pst1/ Idag - Kursplan - Börja programmera - Lokala variabler - aritmetiska

Läs mer

COBOL. från grunden. monitors. Peter Sterwe. training people

COBOL. från grunden. monitors. Peter Sterwe. training people training people monitors COBOL från grunden Peter Sterwe Lär dig grunderna i COBOL-programmering på ett översiktligt och pedagogiskt sätt från företaget som har mer än trettio års erfarenhet av utbildning

Läs mer

JavaScript. Innehåll. Historia. Document object model DHTML. Varför Javascript?

JavaScript. Innehåll. Historia. Document object model DHTML. Varför Javascript? Innehåll JavaScript En introduktion till skriptspråket JavaScript och till DOM Scripting Introduktion till JavaScript och DOM JavaScript Syntax DOM och DOM Scripting Händelsehantering och CSS Historia

Läs mer

Övningsuppgifter till föreläsning 2 Variabler och uttryck

Övningsuppgifter till föreläsning 2 Variabler och uttryck Sid 1 (5) Övningsuppgifter till föreläsning 2 Variabler och uttryck Syfte Syftet med övningsuppgifterna är att träna på: Aritmetik, variabler, tilldelning, scanf och printf Generellt Diskutera gärna uppgifterna

Läs mer

Tentamen i. TDDC67 Funktionell programmering och Lisp

Tentamen i. TDDC67 Funktionell programmering och Lisp 1 Linköpings tekniska högskola Institutionen för datavetenskap Anders Haraldsson Tentamen i TDDC67 Funktionell programmering och Lisp och äldre kurser TDDC57 Programmering, Lisp och funktionell programmering

Läs mer

Uppgift 1 ( Betyg 3 uppgift )

Uppgift 1 ( Betyg 3 uppgift ) 2008-03-12.kl.14-19 Uppgift 1 ( Betyg 3 uppgift ) Du skall skriva ett program som läser igenom en textfil som heter FIL.TXT och skriver ut alla rader där det står ett decimaltal först på raden. Decimaltal

Läs mer

Arduinokurs. Kurstillfälle 4

Arduinokurs. Kurstillfälle 4 Kurstillfälle 4 CW-generering Det här kan ses som överkurs men kan ändå vara roligt för att kunna generera CW på ett enkelt sätt. Det blir en hel del nytt men vi tar det steg för steg Som alla vet gäller

Läs mer

Föreläsning 3.1: Datastrukturer, en översikt

Föreläsning 3.1: Datastrukturer, en översikt Föreläsning.: Datastrukturer, en översikt Hittills har vi i kursen lagt mycket fokus på algoritmiskt tänkande. Vi har inte egentligen ägna så mycket uppmärksamhet åt det andra som datorprogram också består,

Läs mer

Pascal... Pascal. Pascal... Pascal...

Pascal... Pascal. Pascal... Pascal... ... Programspråk uppkallat efter Blaise. Skapat av Nicolaus Wirt. Avsett för undervisning för att lära ut typbegreppet och styrstrukturer. Har fått stor spridning p.g.a. enkelhet och att kompilatorn varken

Läs mer

Användarhandledning Version 1.2

Användarhandledning Version 1.2 Användarhandledning Version 1.2 Innehåll Bakgrund... 2 Börja programmera i Xtat... 3 Allmänna tips... 3 Grunderna... 3 Kommentarer i språket... 4 Variabler... 4 Matematik... 5 Arrayer... 5 på skärmen...

Läs mer

Programmering, grundkurs, 8.0 hp HI1024, HI1900 etc., Tentamen TEN1. Måndagen den 10 januari 2011,

Programmering, grundkurs, 8.0 hp HI1024, HI1900 etc., Tentamen TEN1. Måndagen den 10 januari 2011, Programmering, grundkurs, 8.0 hp HI1024, HI1900 etc., Tentamen TEN1 Måndagen den 10 januari 2011, 8.15 12.15 Tentamen består av två delar, del A och del B. Del A innehåller 10 kryssfrågor på olika teman

Läs mer

Programmering I Tobias Wrigstad fredag, 2009 augusti 28

Programmering I Tobias Wrigstad fredag, 2009 augusti 28 Programmering I Tobias Wrigstad tobias@dsv.su.se Vad är programmering? Lågnivåspråk och högnivåspråk Kompilering och interpretering Variabler Notation för flödesschema (flow chart) Kontrollstrukturer (conditionals,

Läs mer

Introduktion till programmering D0009E. Föreläsning 1: Programmets väg

Introduktion till programmering D0009E. Föreläsning 1: Programmets väg Introduktion till programmering D0009E Föreläsning 1: Programmets väg 1 Vad är en dator? En maskin vars beteende styrs av de innehållet (bitmönster) som finns lagrade i datorns minne (inte helt olikt förra

Läs mer

Mer källkod. Styrstrukturer Val Slingor Operatorer Källkodsexempel med minne. Erik Forslin. Rum 1445, plan 4 på Nada

Mer källkod. Styrstrukturer Val Slingor Operatorer Källkodsexempel med minne. Erik Forslin. Rum 1445, plan 4 på Nada Mer källkod Styrstrukturer Val Slingor Operatorer Källkodsexempel med minne Erik Forslin efo@nada.kth.se Rum 1445, plan 4 på Nada 08-7909690 1 Styrstrukturer i Java En styrstruktur är något som påverkar

Läs mer

Digitalitet. Kontinuerlig. Direkt proportionerlig mot källan. Ex. sprittermometer. Elektrisk signal som representerar ljud.

Digitalitet. Kontinuerlig. Direkt proportionerlig mot källan. Ex. sprittermometer. Elektrisk signal som representerar ljud. Analog Digitalitet Kontinuerlig Direkt proportionerlig mot källan Ex. sprittermometer Elektrisk signal som representerar ljud Diskret Digital Representation som siffror/symboler Ex. CD-skiva Varje siffra

Läs mer

732G Linköpings universitet 732G11. Johan Jernlås. Översikt. Repetition. Strukturdiagram. Styra. Algoritmer. Val

732G Linköpings universitet 732G11. Johan Jernlås. Översikt. Repetition. Strukturdiagram. Styra. Algoritmer. Val 732G11 Linköpings universitet 2011-01-26 1 2 3 4 Program recept 1 spaghetti = 100; 2 salt = 1; 3 olja = 5; 4 köttbullar = 8; 5 ketchup = 0,5; 6 koka(salt, spaghetti); 7 micra(köttbullar); 8 Om(micron ==

Läs mer

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1 Avsnitt 1 MATEMATIKENS SPRÅK Varje vetenskap, liksom varje yrke, har sitt eget språk som ofta är en blandning av vardagliga ord och speciella termer. En instruktionshandbok för ett kylskåp eller för en

Läs mer

729G04 Programmering och diskret matematik. Python 2: Villkorssatser, sanningsvärden och logiska operatorer

729G04 Programmering och diskret matematik. Python 2: Villkorssatser, sanningsvärden och logiska operatorer 729G04 Programmering och diskret matematik Python 2: Villkorssatser, sanningsvärden och logiska operatorer Föreläsningsöversikt Vad händer när vi kör vår pythonkod? Programmerare Villkorssatser Jämförelser

Läs mer

En villkorssats är den konstruktion som finns i C++ för att göra en selektion av två alternativa sekvenser. Formen för if satsen är

En villkorssats är den konstruktion som finns i C++ för att göra en selektion av två alternativa sekvenser. Formen för if satsen är 1 Villkor och styrsatser I de program vi sett tidigare har programkörning inneburit att sats efter sats utförts i den ordning de skrivits i källkoden. Vi har inte kunna ändra programmets uppförande beroende

Läs mer

Data, typ, selektion, iteration

Data, typ, selektion, iteration Data, typ, selektion, iteration En programmeringkurs på halvfart IDT, MDH ttp://www.negative-g.com/nolimits/no%20limits%20defunct%20coasters.htm 1 Dagens agenda Talrepresentation Typkonvertering Sekvens

Läs mer

Föreläsning 4. Val, boolska värden, läsbarhet, osv

Föreläsning 4. Val, boolska värden, läsbarhet, osv Föreläsning 4 Val, boolska värden, läsbarhet, osv Exempel /* Programmeringsteknik med C och Matlab Programmering i C HT13 Exempel Fil: plus_one.c Författare: Jonny Pettersson Användare: jonny Datum: 7

Läs mer

Föreläsning 3. Iteration while-satsen

Föreläsning 3. Iteration while-satsen Föreläsning 3 Iteration while-satsen Datatypen double I en dator kan man inte lagra hur stora eller hur små tal som helst. De enkla datatyperna, som används för att lagra tal (t.ex. int och double), har

Läs mer

Induktion, mängder och bevis för Introduktionskursen på I

Induktion, mängder och bevis för Introduktionskursen på I Induktion, mängder och bevis för Introduktionskursen på I J A S, ht 04 1 Induktion Detta avsnitt handlar om en speciell teknik för att försöka bevisa riktigheten av påståenden eller formler, för alla heltalsvärden

Läs mer

Home Nerladdning typsnitt Ladda Ladda fonter Menyn Skrivare Menyn teckensnitt Menyn Verktygsfält Menyn Hjälp Snabbtangenter

Home Nerladdning typsnitt Ladda Ladda fonter Menyn Skrivare Menyn teckensnitt Menyn Verktygsfält Menyn Hjälp Snabbtangenter Nerladdning typsnitt Ladda 2 Ladda fonter 2 Menyn Skrivare 3 Avsluta programmet 3 Menyn teckensnitt 3 Välj Teckensnitt 4 Ladda ner ett teckensnitt 7 Ta bort teckensnitt 7 Teckensnitt Information 8 Menyn

Läs mer

Grundläggande datalogi - Övning 1

Grundläggande datalogi - Övning 1 Grundläggande datalogi - Övning 1 Björn Terelius October 30, 2008 Python är ett tolkat språk som kan köras interaktivt. tcs-ray:~/grudat08>python >>> 11+3*4 23 >>> a = 15 >>> b=a >>> print "a =", a, "b

Läs mer

Tentamen OOP 2015-03-14

Tentamen OOP 2015-03-14 Tentamen OOP 2015-03-14 Anvisningar Fråga 1 och 2 besvaras på det särskilt utdelade formuläret. Du får gärna skriva på bägge sidorna av svarsbladen, men påbörja varje uppgift på ett nytt blad. Vid inlämning

Läs mer

Grundläggande digitalteknik

Grundläggande digitalteknik Grundläggande digitalteknik Jan Carlsson Inledning I den verkliga världen vet vi att vi kan få vilka värden som helst när vi mäter på något. En varm sommardag visar termometern kanske 6, 7 C. Men när det

Läs mer

Värmedistribution i plåt

Värmedistribution i plåt Sid 1 (6) Värmedistribution i plåt Introduktion Om vi med konstant temperatur värmer kanterna på en jämntjock plåt så kommer värmen att sprida sig och temperaturen i plåten så småningom stabilisera sig.

Läs mer

Tentamen ID1004 Objektorienterad programmering October 29, 2013

Tentamen ID1004 Objektorienterad programmering October 29, 2013 Tentamen för ID1004 Objektorienterad programmering (vilande kurs), 29 oktober 2013, 9-13 Denna tentamen examinerar 3.5 högskolepoäng av kursen. Inga hjälpmedel är tillåtna. Tentamen består av tre sektioner.

Läs mer

Föreläsningsmaterial (Syntax och variabler)

Föreläsningsmaterial (Syntax och variabler) Föreläsningsmaterial (Syntax och variabler) Scenario Ett företag inom gruvindustrin som tillverkar järnpellets upplever en ojämnhet i produktionskvaliteten. Problemet yttrar sig genom att pelletskulorna

Läs mer

TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och olikheter

TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och olikheter TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och olikheter Johan Thim 15 augusti 2015 1 Vanliga symboler Lite logik Implikation: P Q. Detta betyder att om P är sant så är Q sant. Utläses P medför

Läs mer

Loopar och objekt i JavaScript

Loopar och objekt i JavaScript Föreläsning i webbdesign Loopar och objekt i JavaScript Rune Körnefors Medieteknik 1 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Programflöde Vanligt sekvendellt flöde InstrukDonerna ugörs en eher en i den

Läs mer

Microsoft Office Excel, Grundkurs 2. Funktioner

Microsoft Office Excel, Grundkurs 2. Funktioner Dokumentation - Kursmaterial Innehåll 2. Funktioner Övningar Kursövning E2.xlsx Egna Övningar E2E.xlsx - OnePRO IT, Bengt Nordström - 1 - www.onepro.se 2.1 Funktioner Funktioner i Excel är ett samlingsbegrepp

Läs mer

Föreläsning 3 Programmeringsteknik och Matlab DD1315. Importering av moduler. randrange

Föreläsning 3 Programmeringsteknik och Matlab DD1315. Importering av moduler. randrange Föreläsning 3 Programmeringsteknik och Matlab DD1315 moduler, Styrstrukturer (if, if-elif,if-else) Slingor () Importering av moduler Det finns en hel del funktioner man kan använda genom att era dem från

Läs mer

Block 2 Algebra och Diskret Matematik A. Följder, strängar och tal. Referenser. Inledning. 1. Följder

Block 2 Algebra och Diskret Matematik A. Följder, strängar och tal. Referenser. Inledning. 1. Följder Block 2 Algebra och Diskret Matematik A BLOCK INNEHÅLL Referenser Inledning 1. Följder 2. Rekursiva definitioner 3. Sigmanotation för summor 4. Strängar 5. Tal 6. Övningsuppgifter Referenser Följder, strängar

Läs mer

1 Funktioner och procedurell abstraktion

1 Funktioner och procedurell abstraktion 1 Funktioner och procedurell abstraktion Det som gör programkonstruktion hanterlig och övergripbar och överhuvudtaget genomförbar är möjligheten att dela upp program i olika avsnitt, i underprogram. Vår

Läs mer

Tentamen i Programmering grundkurs och Programmering C

Tentamen i Programmering grundkurs och Programmering C 1 of 7 Örebro universitet Institutionen för teknik Thomas Padron-McCarthy (thomas.padron-mccarthy@oru.se) Tentamen i Programmering grundkurs och Programmering C för D1 m fl, även distanskursen fredag 15

Läs mer

Klasser och objekt, referenser Grundkurs i programmering med Python

Klasser och objekt, referenser Grundkurs i programmering med Python Hösten 2009 Dagens lektion Klasser och objekt Referenser 2 Klasser och objekt 3 KLASSER OCH OBJEKT Relaterat data Information om en fyrkant Bredd Höjd Färg 4 KLASSER OCH OBJEKT Egna datatyper Skapa en

Läs mer

Multipel tilldelning. Introduktion till programmering D0009E. Föreläsning 6: Iteration. while-satsen. Kom ihåg. Snurror kontra rekursion

Multipel tilldelning. Introduktion till programmering D0009E. Föreläsning 6: Iteration. while-satsen. Kom ihåg. Snurror kontra rekursion Introduktion till programmering D0009E Föreläsning 6: Iteration Multipel tilldelning Helt ok att tilldela en variabel flera gånger: bruce = bruce, bruce = 7 bruce Output: 7 Som tillståndsdiagram: bruce

Läs mer

Objektorienterad programmering i Java

Objektorienterad programmering i Java bild 1 Objektorienterad programmering i Java Föreläsning 1 Kapitel 1-3 i kursboken Java Software Solutions bild 2 Läsanvisningar Kapitel 1 är en repetition av det ni förväntas kunna sedan tidigare. Det

Läs mer

Objektorienterad programmering i Java I. Uppgifter: 2 Beräknad tid: 5-8 timmar (OBS! Endast ett labbtillfälle) Att läsa: kapitel 5 6

Objektorienterad programmering i Java I. Uppgifter: 2 Beräknad tid: 5-8 timmar (OBS! Endast ett labbtillfälle) Att läsa: kapitel 5 6 Laboration 2 Objektorienterad programmering i Java I Uppgifter: 2 Beräknad tid: 5-8 timmar (OBS! Endast ett labbtillfälle) Att läsa: kapitel 5 6 Syfte: Att kunna använda sig av olika villkors- och kontrollflödeskonstruktioner

Läs mer

Flyttal kan också hantera vanliga tal som både 16- och 32-bitars dataregister hanterar.

Flyttal kan också hantera vanliga tal som både 16- och 32-bitars dataregister hanterar. FLYTTAL REAL Flyttal används i datorsystem för s k flytande beräkning vilket innebär att decimalkommat inte har någon fix (fast) position. Flyttal består av 2 delar (mantissa och exponent). När ett datorsystem

Läs mer

Loopar och datatyper. Föreläsning 3

Loopar och datatyper. Föreläsning 3 Loopar och datatyper Föreläsning 3 Dagens kluringar int x; printf("ange x:"); scanf("%d",&x); if(/*fyll i kod*/) printf("du angav x mellan 7 och 14"); int i=0; if(i++) i++; printf("%d",i++); //vad skrivs

Läs mer

725G61 - Laboration 2 Loopar och arrayer. Johan Falkenjack

725G61 - Laboration 2 Loopar och arrayer. Johan Falkenjack 725G61 - Laboration 2 Loopar och arrayer Johan Falkenjack October 29, 2013 1 Inledning I labb 1 lärde vi oss om de primitiva datatyperna (och lite om String). Vi lärde oss också att använda variabler av

Läs mer

TANA17 Matematiska beräkningar med Matlab

TANA17 Matematiska beräkningar med Matlab TANA17 Matematiska beräkningar med Matlab Datorlektion 3. Repetitionssatser och Programmering 1 Introduktion Denna övning syftar till att träna programmering med repetitionssatser och villkorssatser. Undvik

Läs mer

Variabler. TANA81: Beräkningar med Matlab. Matriser. I Matlab skapas en variabel genom att man anger dess namn och ger den ett värde:

Variabler. TANA81: Beräkningar med Matlab. Matriser. I Matlab skapas en variabel genom att man anger dess namn och ger den ett värde: TANA81: Beräkningar med Matlab - Variabler och Matriser - Logiska uttryck och Villkor - Repetitionssatser - Grafik - Funktioner Variabler I Matlab skapas en variabel genom att man anger dess namn och ger

Läs mer

Lär dig programmera! Prova på programmering med enkla exempel! Björn Regnell www.bjornregnell.se

Lär dig programmera! Prova på programmering med enkla exempel! Björn Regnell www.bjornregnell.se Lär dig programmera! Prova på programmering med enkla exempel! Björn Regnell www.bjornregnell.se Mål Så enkelt som möjligt: låg tröskel Ett riktigt programmeringsspråk: inget tak Roliga uppgifter som går

Läs mer

Objektorienterad programmering Föreläsning 4

Objektorienterad programmering Föreläsning 4 Objektorienterad programmering Föreläsning 4 Copyright Mahmud Al Hakim mahmud@dynamicos.se www.webbacademy.se Agenda Introduktion till objektorientering Klasser och Objekt Instansvariabler Metoder Introduktion

Läs mer

Statistik över heltal

Statistik över heltal Övningsuppgift Statistik över heltal Steg 2 Författare: Mats Loock Kurs: Inledande programmering med C# Kurskod:1DV402 Upphovsrätt för detta verk Detta verk är framtaget i anslutning till kursen Inledande

Läs mer

Diagnostiskt Prov. Antaganden Om förutsättningar saknas I en uppgift skall rimliga antaganden göras och nedtecknas.

Diagnostiskt Prov. Antaganden Om förutsättningar saknas I en uppgift skall rimliga antaganden göras och nedtecknas. .0.0 DIAGNOSTISKT PROV Tid Klockan 09.00-2.00 Hjälpmedel Inga Antaganden Om förutsättningar saknas I en uppgift skall rimliga antaganden göras och nedtecknas. Rättning Tentamen omfattar 6 poäng Denna tentamen

Läs mer

Introduktion till Datalogi DD1339. Föreläsning 2 22 sept 2014

Introduktion till Datalogi DD1339. Föreläsning 2 22 sept 2014 Introduktion till Datalogi DD1339 Föreläsning 2 22 sept 2014 Namn Fält1 Fält2 Fält3 Metod1 Metod2 Metod3 Metod4 public class { public class { Åtkomst, public betyder fullt tillgänglig utifrån public

Läs mer

TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs

TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs Grundläggande satser och uttryck Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 5 augusti 2014 Översikt Uttryck Litteraler Operatorer Satser Villkor Upprepning Teckenhantering

Läs mer

Dagens program. Programmeringsteknik och Matlab. Viktiga datum. Ett första exempel. Programmall, vad behöver vi i ett javaprogram?

Dagens program. Programmeringsteknik och Matlab. Viktiga datum. Ett första exempel. Programmall, vad behöver vi i ett javaprogram? Programmeringsteknik och Matlab Övning 2 Dagens program Övningsgrupp 2 (Sal Q22/E32) Johannes Hjorth hjorth@nada.kth.se Rum 4538 på plan 5 i D-huset 08-790 69 02 Kurshemsida: http://www.nada.kth.se/kurser/kth/2d1312

Läs mer

EXTRA UPPGIFTER I C++ PROGRAMMERING-A

EXTRA UPPGIFTER I C++ PROGRAMMERING-A EXTRA UPPGIFTER I C++ PROGRAMMERING-A Uppgifterna är ej sorterade efter svårighetsgrad 1. Gör ett program som kan beräkna arean och omkretsen av en cirkel om användaren (du) matar in cirkelns radie. Skapa

Läs mer

Per Holm Lågnivåprogrammering 2014/15 24 / 177. int och double = = 2, 147, 483, 647

Per Holm Lågnivåprogrammering 2014/15 24 / 177. int och double = = 2, 147, 483, 647 Lågnivåprogrammering Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering Förberedelse inför laboration 2. Maskinspråk, assemblerspråk Talrepresentation En enkel dator, komponenter Instruktionsformat, instruktionscykel

Läs mer