Molly Lundberg 729G43 Kognitionsvetenskap mollu341 Artificiell Intelligens Linköpings Universitet. Fuzzy Logic. Vad är det och hur fungerar det?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Molly Lundberg 729G43 Kognitionsvetenskap mollu341 Artificiell Intelligens Linköpings Universitet. Fuzzy Logic. Vad är det och hur fungerar det?"

Transkript

1 Fuzzy Logic Vad är det och hur fungerar det? Molly Lundberg

2 Sammanfattning Den här rapporten har ämnat att skapa förståelse i vad Fuzzy Logic är för något, hur det fungerar och hur det används. Traditionell logik baseras oftast på huruvida någonting i världen är sant eller inte. Det som gör Fuzzy logic intressant är att den hanterar osäkerhet, någonting behöver alltså inte längre vara antingen sant eller falskt, det kan vara lite av båda! Fuzzy logic ger oss en medlemskapsgrad, en siffra mellan 0 och 1, som pekar på hur mycket ett objekt tillhör en särskilt kategori. På så vis skapas en logik som på ett bättre sätt representerar det naturliga språket. Rapporten tar upp en kort introduktion om Fuzzy logic och går sedan vidare att förklara fuzzy sets, lingvistiska variabler, medlemskapsfunktionen, operationer inom logiken och hur logiken används. 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Fuzzy Logic Bakgrund Fuzzy Sets Lingvistiska Variabler Medlemskapsfunktionen Operationer Hur Fuzzy Logic används Diskussion Referenser

4 1 Inledning Inom klassisk logik kan någonting i världen antingen vara sant eller falskt. Det resulterar i en värld som saknar osäkerheter, vilket inte är densamma värld vi lever i. Människor i det naturliga språket talar gärna med osäkra begrepp och använder uttryck som nyanserar och kan vara flertydigt. Därför finns ett behov av Fuzzy logic, det vill säga luddig logi. Första ordningens predikatlogik (FOPL) kan endast hantera sant eller falskt, vilket ofta representeras som värde 1 och 0. Detta gör att FOPL inte räcker till i de fall där det saknas sanningsvärde, exempelvis om någon är ung. I Första ordningens predikatlogik saknas mellanvärden, som kan vara ganska praktiska för oss människor. Det som gör att Fuzzy logic kan hantera dessa mellanvärden är att det införs fuzzy sets, som drar information från otydlig fakta och jobbar med en uppsättning regler istället för matematiska formler. Denna logik tar fram ett sanningsvärde mellan 0 och 1, som talar om hur pass mycket ett objekt tillhör en viss kategori. På så sätt kan det naturliga språket hanteras på ett bättre sätt inom AI. 1.1 Syfte Syftet med den här rapporten är att kartlägga vad Fuzzy logic är för något, hur det fungerar och hur logiken används. 4

5 2 Fuzzy Logic Fuzzy logic räknar ut till hur stor grad ett objekt tillhör en viss kategori. Till exempel hur mycket mörk eller ljus en ljusvariabel är, hur pass mycket en person är lång givet en viss längd. Vi vet hur lång en person är, men vet osäkert om längden tillhör kategorin lång eller inte. Fuzzy logic hanterar dessa osäkra variabler och ger oss en medlemskapsgrad för hur sannolikt det är att objektet tillhör kategorin. Skaparen av Fuzzy logic skrev en reflektionsartikel (Zadeh, 2015) där han själv definierade Fuzzy logic enligt följande: Fuzzy logic is a system of reasoning and computation in which the objects of reasoning and computation are classes with unsharp (fuzzy) boundaries. In fuzzy logic everything is, or is allowed to be, a matter of degree, including degrees. Today, the term fuzzy logic is used predominantly in its wide sense. In particular, what is used in almost all applications of fuzzy logic is fuzzy logic in its wide sense. Zahde (2015) förtydligar att Fuzzy logic inte är samma sak som Fuzzy Set theory, dessa två ämnesområden har olika fokus. Fuzzy logic är inte en typ av multivärdeslogik, det är inte densamma som probabilitetsteorin, själva teorin är inte heller fuzzy. Zahde säger att Fuzzy logic skulle kunna vara en form av generalisering av multivärdeslogik, men i ett bredare perspektiv är fuzzy logic mycket mer än ett logiskt system. 2.1 Bakgrund På 1960-talet uppfanns fuzzy logic av Lofti A. Zadeh. Han ansåg att de saknades sätt att efterlikna det naturliga språket med hjälp av logik. Han utvecklade logiken och skapade sätt att uttrycka det naturliga språket maskinellt, tillsammans med många andra inom samma ämnesområde som också kände samma behov av uppgradering. Zahde (2015) skriver att viktig forskning för utvecklingen har bland annat varit inom lingvistiska variabler, natural language processing och probability theory. 5

6 3 Fuzzy Sets Fuzzy logic drar paralleller mellan crisp sets och fuzzy sets. Crisp set är faktiska predikat som är antingen sanna eller falska. Det är dessa crisp set som används i så kallad vanlig logik, till exempel Första ordningens predikatlogik. Det som skiljer fuzzy sets från crisp sets är att fuzzy set ger ett värde för hur sannolikt ett objekt tillhör en viss kategori. Till exempel hur sannolikt det är att Nate tillhör kategorin Lång, givet hans längd på 175 cm. Ett crisp set skulle endast säga att han antingen är lång eller inte, givet samma längd. Figur 1 beskriver skillnaden mellan ett fuzzy set och ett crisp set. Crisp set har två värden, sant eller falskt för medlemskap i en viss kategori. Fuzzy set ger medlemskapsgrader för de olika kategorierna. (Maksim, 2015) Fuzzy sets talar om ett objekts medlemskap till en viss kategori. Ett fuzzy set innehåller en mängd element, denna mängd kan vara diskret eller kontinuerlig. Elementen i setet består av ett par, dels objektet men också dess medlemskapsgrad till predikatet. Medlemskapsgraden för alla medlemmar är det som definierar ett fuzzy set. Ju högre värde på medlemskapsgraden mellan 0 och 1, desto högre medlemskap. Zadeh själv skriver (1965) att ett fuzzy set karaktäriseras av den medlemskapsfunktion som tilldelar varje objekt en grad av medlemskap med en siffra mellan 0 och 1. Exempelvis kan medlemsgraden för train kan vara 0,4 i ett fuzzy set (A). Om medlemsgraden hade varit 0 skulle train inte vara associerat med setet alls. Om medlemsgraden hade varit 1 skulle det varit en mycket stark association. Vissa värden kan anses vara crisp set av någon, samtidigt som det är fuzzy för någon annan. Exempelvis kan hastighetsbegränsningen 30 km/h enligt lagen vara ett crisp set, när det för vissa förare är ett fuzzy set med tillåten hastighet mellan km/h. Då är 6

7 hastighetsbegränsningen ett crisp predikat, men människor anser att hastighetsbegränsningen är fuzzy. Längden 140 cm kan vara en gräns för hur lång en människa ska vara för att anses kort. Vanlig logik skulle säga att längden 140,6 är lång, medan Fuzzy logic skulle räkna ut att en sådan längd snarare tillhör kategorin kort än lång (givet en medlemskapsgrad på ca 0.9), med tanke på att den ligger så nära gränsen. Vi kan säga att x = {1, 2, 3, 4, 5, 6} Fuzzy set A = { typ två } = {0.5/1, 1/2, 0.5/3, 0/4} Medlemsgraderna går då att avläsa såhär: µa(1) = 0,5 ; µa(2) = 1 ; µa(3) = 0,5 ; µa(4) = 0 Vi säger då att medlemsgraden för 1 är 0.5 och medlemsgraden för 2 är 1. Med andra ord så tillhör siffran 2 definitivt kategorin typ två, eftersom den har högsta möjliga medlemskapsgrad. Siffran 1 har endast 0.5 och tillhör inte kategorin lika mycket som 2 gör. Detsamma gäller siffran 3. Siffran 4 har däremot medlemsgraden 0 och bör därför inte associeras med uttrycket typ två. 3.1 Lingvistiska Variabler På sjuttiotalet kallades lingvistiska variabler för a variable of higher order, det vill säga högt rankade variabler (Pal & Mandal, 1991). Enligt Pal och Mandal ger lingvistiska variabler värden som inte är siffror och nummer, utan språkliga variabler i form av ett ord eller en fras. Lingvistiska variabler är alltså de predikat som används inom Fuzzy logic. Alla de värden som en lingvistisk variabel kan ta kallas enligt Jantzen (2006) för term set. Ordet längd är då en lingvistisk variabel och kort, ganska kort, ganska lång och lång är dess värden i term setet. Värdena har sedan enskilda medlemskapsgrader eller sannolikhetsvärden. Lingvistiska variabler är predikat som till exempel mörk eller ljus. Dessa är predikat som inte har tydliga gränser och som därför behöver medlemskapsgrader. Predikatet längd skulle kunna skrivas såhär: T(Längd) = {lång, kort, ganska lång, ganska kort, mycket lång, mycket kort} 7

8 3.2 Medlemskapsfunktionen Varje objekt i ett fuzzy set har en medlemskapsgrad och för att räkna ut medlemskapsgraden behövs en medlemskapsfunktion. Medlemskapsfunktionen är kurvan som visar hur medlemskapsgraderna förändras mellan olika kategorier, med andra ord hur många grader som behövs för att objektet definitivt ska tillhöra kategorin. Vad som är viktigt att klargöra i en medlemskapsfunktion är att objektet x tillhör universum X. För att fullgöra uträkningen behöver också universum definieras. x ϵ X Det finns flera olika typer av medlemskapsfunktioner, här nedan kommer jag att nämna två av de vanligaste funktionerna. För varje problem måste den rätta medlemskapsfunktionen väljas ut, det vill säga den kurva som bäst beskriver medlemskapet för objektet. mellan 0 och 1: Medlemskapsfunktionen ser förenklat ut såhär, då medlemsgraden är en siffra Ett vanligt set kan se ut såhär: Medan ett fuzzy set kan se ut såhär: μᴀ : x [0,1] A = {x x > 6} A = {x, µa(x) x X} Ett fuzzy set är en utvidgning av ett vanligt set. µa(x) är medlemskapsfunktionen för x i A, och mappar varje element i universum X till ett värde mellan 1 och 0. Det finns flera olika färdiga medlemskapsfunktioner, ett par av de vanligaste är den triangulära medlemskapsfunktionen trimf och the Gaussian gaussmf. Den triangulära medlemskapsfunktionen är en matematisk funktion över x, a, b och c. 8

9 x är vektorn, a är den första punkten på den nedre gränsen på kurvan, b är den övre gränsen och c är den sista nedre punkten på kurvan. Figur 2 visar den triangulära medlemskapsfunktionen (MathWorks Inc, 2017). 9

10 Medlemskapsfunktionen The Gaussian är en mjukare funktion, som oftare passar bättre i fler sammanhang än den triangulära funktionen. Funktionen ser ut såhär: Kurvan är x, och σ respektive c är de två parametrar i funktionen som representerar mittenpunkten och bredden i grafen. En liten σ ger en tunn graf och en stor c ger en platt graf. Figur 3 visar The Gaussian membership function. (MathWorks Inc, 2017). 10

11 4 Operationer Fuzzy logic är precis som alla andra logiker vad gäller att den går att räkna med för att få fram sanningsvärden. Men istället för att använda de logiska operatorerna AND, OR och NOT för att få fram sanningsvärden, som nedan, finns andra sätt metoder för att få fram samma resultat. Figur 4 beskriver sanningstabeller inom vanlig logik. (The MathWorks, 2000) Inom fuzzy logic används istället, union (max(a, B)), snitt (min(a, B)) och komplement (1- A). Figur 3 beskriver sanningstabeller för min(a,b), max(a,b) och 1-A inom Fuzzy logic. (The MathWorks, 2000) 11

12 Russel och Norvig (2010) skriver att det här är den standardmodell som används inom Fuzzy logic för att räkna ut sanningsvärdet (T) för en komplex mening där A och B är två oskarpa mängder, det vill säga två fuzzy sets. De kan också översättas till snitt, union och komplement. Union T(A B) = min(t(a), T(B)) T(A B) = max(t(a), T(B)) T( A) = 1 T(A). T(A B) = max(t(a), T(B)) För att räkna ut unionen jämförs värdena mellan de liknande värdena i de två seten och det set som har högst värde är det värde som sparas. För att bevisa att unionmodellen stämmer kan vi säga att C är resultatet av en union på A och B. Medlemskapsfunktionen för C med objekt x och universum X kan skrivas såhär: fc(x) = max[fa(x), fb(x)], x ϵ X Unionen för fuzzy set A och fuzzy set B med respektive medlemskapsfunktion fa(x) och fb(x) är då ett fuzzy set C (skrivs som C = A B). Man kan också säga att unionen av A och B är det minsta fuzzy set som innehåller både A och B. Ett fuzzy set som innehåller både A och B innehåller alltså också dess union. Detta visas genom att ta: max[fa(x), fb(x)] fa och max[fa(x), fb(x)] fb Ifall Fuzzy set D innehåller både A och B, då måste fd fa och fd fb. Därför är fd max[fa, fb] = fc. På så vis är C en delmängd av D. Exempelvis kan vi säga att A = {0.1/1, 0.2/2, 0.6/3} och B = {0.2/1, 0.2/2, 0.8/3}. Unionen blir då maxvärdena C = {0.2/1, 0.2/2, 0.8/3} (Källa: Fuzzy Set Operations (Part-1) Union, Intersection, Complement, Difference, 2016). Unionen är densamma som OR operatorn inom vanlig logik. A OR B är densamma som max(a, B). 12

13 Figur 5 visar union (The MathWorks, 2000) Snitt T(A B) = min(t(a), T(B)) För att räkna ut snittet används samma metod som i unionen, men med förändringen att det är det lägsta värdet som sparas. Resultatet av snittet på A och B kan vi kalla för C och tillsammans med objekt x och universum X kan dess medlemsfunktion se ut såhär: fc(x) = min[fa(x), fb(x)], x ϵ X Snittet för fuzzy set A och fuzzy set B med respektive medlemskapsfunktion fa(x) och fb(x) är ett fuzzy set C (skrivs som C = A B). Snittet av A och B är alltså det största fuzzy set som finns med i både A och B. A och B är då disjunktioner ifall snittet (det vill säga C) är tomt. Exempelvis om vi säger att A = {0.1/1, 0.2/2, 0.6/3} och B = {0.2/1, 0.2/2, 0.8/3}. Snittet blir då de lägsta värdena C = {0.1/1, 0.2/2, 0.6/3}. Snittet är densamma som att använda operatorn AND i vanliga logiksystem. A AND B är alltså densamma som min(a, B). 13

14 Komplement T( A) = 1 T(A). Komplementet är allt i universum förutom A. Detta kan också skrivas såhär: fa = 1 fa För att räkna ut komplementet tas varje element för sig där varje värde dras från 1. Dvs 1 medlemsgraden för fuzzy set A. Komplementet är allt i universum utom A. Om medlemskapsgraden A = {0.1/1, 0.2/2, 0.6/3}. Komplementet blir då 1 minus alla medlemsgraderna i setet. Resultatet blir då {0.9/1, 0.8/2, 0.4/3}. Den logiska operationen NOT A inom vanlig tvåvärdeslogik (exempelvis första ordningens predikatlogik) kan skrivas som 1-A inom Fuzzy logic. 14

15 Figur 4 beskriver hur flervärdeslogik (Fuzzy logic) hanterar värden i jämförelse mot tvåvärdeslogik (Första ordningens predikatlogik). (The MathWorks, 2000) Det finns fler operationer som kan göras på fuzzy sets, differens är en av den. Differensen räknas ut genom att först göra komplementet på B och sedan med dessa värden ta snittet på dem, det vill säga skriva ner det lägsta av varje värde. Det kallas också att ta snittet på komplementet. 5 Hur Fuzzy Logic används Eftersom fuzzy logic hanterar osäkerhet är denna logik också användbar inom områden som innefattar mycket osäkerhet. Obestämda värden fungerar bra att använda sig av i autonoma kontrollsystem, då behöver inte en process vara endast på eller av, utan den kan vara på en viss styrka. Detta följer bättre för hur en människa agerar och pratar naturligt som svar på omgivningen. Fuzzy logic kan vara användbart vid tillverkningen av autonoma bromssystem i en bil. En bil som använder traditionell logik skulle använda ett visst avstånd till nästa bil som att det är nära. Bilen tycker att det är för nära när den är 1 meter ifrån. Då skulle 1,1 meter vara långt ifrån, trots att skillnaden är väldigt liten. En bil som använder Fuzzy Logic till samma system skulle istället säga att bilen är ganska nära, eller mycket nära. Om avståndet är 1,1 meter skulle även det räknas som förhållandevis nära, mer än långt ifrån. Bilen kan då bromsa långsamt istället för att göra en hastig och möjligen farlig inbromsning. Inbromsningen kan justeras och anpassas efter hur nära avståndet till nästa bil är, på ett 15

16 enklare sätt. Exempel: avståndet på närheten är 0,2, det vill säga inte särskilt nära, då bromsas bilen 0,2 hårt, det vill säga med ganska lite kraft. Om närheten är 0,8 och ganska nära, då bromsas bilen hyfsat hårt. Eftersom Fuzzy logic ger ett sanningsvärde mellan 0 och 1, kan det vara värt att ha samma intervall för trycket på bromspedalen. Fuzzy logic används idag i fuzzy system, program som löser komplexa problem (Sodomka & Sulova, 2010). Dessa kallas ofta för expertsystem. Exempel på sådana problem som kan behöva fuzzy expertsystem kan dyka upp inom socialvetenskap och psykologi. Sodomka och Sulova tittar också på fuzzy utvärderingar av förhandlingar hos kunder och materialflödet som sker. Ett exempel på sådant expertsystem kallas fuzzy inference system. Figur 6 visar ett fuzzy inference system (Sodomka & Sulova, 2010) Bilden visar de olika processerna som sker i ett fuzzy inference system. I första skedet fuzzification omvandlas input till data som kan hanteras enligt reglerna i regelbasen. I regelbasen och databasen finns kunskapen om världen och regler om fuzzy operationer som går att använda. Datat hanteras med hjälp av inferencemotorn, som bestämmer vilka regler som är relevanta. I sista skedet defuzzification omvandlas slutsatserna från inferencemotorn till det output som eftersträvas i fuzzy system (Sodomka & Sulova, 2010). Enligt Voss (2016) kan Fuzzy logic användas som ett hjälpmedel för att fatta beslut. Hon anser också att det går att applicera inom sjukvården, men att det inte används på bästa sätt idag. Det behövs ett upplyft och mer motivation för att göra smartare saker med fuzzy metoder. Det finns argument som säger att anledningen till att dessa autonoma system är så lyckade är att de inte är så avancerade, de bygger inte på kedjeförlopp, har små regelverk och innehåller justeringsparametrar som förbättrar prestationen (Russel & Norvig, 2010). Men eftersom de problem som förväntas inte har uppstått än, är det svårt att veta om Fuzzy logic är 16

17 framgångsrik tack vare sitt arbetssätt eller implementationen av logiken i tillräckligt enkla situationer. Hüllermeier (2015) menar också att Fuzzy logic behöver synas mer på allmänna vetenskapliga evenemang och konferenser. Genom att visa upp fördelarna med Fuzzy logic inom flera andra forskningsområden, och inte bara Fuzzy logic-samhället, skapas utvecklingsmöjligheter och en mindre risk att ämnesområdet dör utan att testas och användas fullt ut. 6 Diskussion Fördelen med Fuzzy logic är dess enkelhet och flexibilitet. Systemet kan hantera problem med ofärdig data och kan modellera ickelinjära funktioner av ganska komplex karaktär. Det går att uttrycka saker som inte bara är sant eller falskt, vilket gör att denna logik går mer naturligt ihop med vårt sätt att prata och agera och därför anser jag att Fuzzy logic är mycket användbart. Exempelvis är ett Fuzzy logic-system bra på att hantera olika automatiska processer, för en smidigare övergång mellan av och på. Exemplet med bilinbromsningen i avsnittet 5 i den här rapporten är ett typiskt exempel på det, vilket skulle kunna implementeras i fler situationer; förslagsvis på luftkonditionering och inomhusljusstyrka anpassat efter ljusstyrkan utomhus. I den här rapporten har jag försökt förstå hur Fuzzy logic fungerar. Jag har däremot insett att det finns mycket mer att läsa och lära om denna logik. En uppfattning som jag har fått är däremot att det kan behövas ännu mer forskning inom området. Ännu är Fuzzy logicsamhället någorlunda isolerat och jag har fått uppfattningen, precis som Hüllermeier (2015) säger, att det skulle kunna bli ett ännu större användningsområde ifall fler vetenskaper kom samman och arbetade fram metoder och system som drog fördelar ur de kombinerade vetenskaperna. På så sätt skulle kunna AI:n utvecklas och moderniseras i en ny riktning. 17

18 7 Referenser Fuzzy Set Operations (Part-1) Union, Intersection, Complement, Difference [Film] Regi av SimpleSnippets. Indien: YouTube. Hüllermeier, E., Does machine learning need fuzzy logic?. Fuzzy Sets and Systems, 281(Special Issue Celebrating the 50th Anniversary of Fuzzy Sets), pp Jantzen, J., Tutorial on Fuzzy Logic, Kongen Lyngby: u.n. Maksim, File:Fuzzy crisp.gif. [Online] Available at: [Använd 10 januari 2017]. MathWorks Inc, gaussmf. [Online] Available at: [Använd 10 januari 2017]. MathWorks Inc, trimf. [Online] Available at: [Använd 10 januari 2017]. Pal, S. K. & Mandal, D. P., Fuzzy Logic and Approximate Reasoning: An Overview. Journal of the Institution of Electronics and Telecommunication Engineers, 37(5&6), pp Russel, S. & Norvig, P., Artificial Intelligence - A Modern Approach. 3:e red. New Jersey: Prentice Hall. Sodomka, P. & Sulova, D., Fuzzy Expert System for Evaluating of Bargaining Power of Customers in SC. [Online] Available at: [Använd 11 januari 2017]. The MathWorks, Fuzzy Logic Toolbox. [Online] Available at: [Använd 10 januari 2017]. Voss, S., Fuzzy Logic in Health Care Settings: Moral Math for Value-Laden Choices.. Journal of Humanistic Mathematics, 6(2), pp Zadeh, L. A., Fuzzy Sets. Information and Control, Volym 8, pp Zadeh, L. A., Fuzzy Logic - a personal perspective. Fuzzy Sets and Systems, 15 december, Volym 281, pp

Fuzzy Logic. När oskarpa definitioner blir kristallklara. Åsa Svensson. Linköpings Universitet. Linköping

Fuzzy Logic. När oskarpa definitioner blir kristallklara. Åsa Svensson. Linköpings Universitet. Linköping Fuzzy Logic När oskarpa definitioner blir kristallklara Linköpings Universitet Linköping Sammanfattning I denna fördjupningsuppgift har jag fokuserat på Fuzzy Logic och försökt att beskriva det på ett

Läs mer

Fuzzy logic. Julia Birgersson, julbi

Fuzzy logic. Julia Birgersson, julbi Fuzzy logic, Innehållsförteckning Inledning 3 Vad är Fuzzy Logic, varför finns det? 3 Fuzzy sets och crisp sets 4 Medlemsfunktioner 4 Operationer 7 Lingvistiska termer och lingvistiska variabler 9 Artificiell

Läs mer

729G11 Artificiell Intelligens Marcus Johansson Marjo581. Fuzzy logic. Marcus Johansson Marjo581

729G11 Artificiell Intelligens Marcus Johansson Marjo581. Fuzzy logic. Marcus Johansson Marjo581 Fuzzy logic 880328-2535 Innehåll Fuzzy logic... 1 1. Inledning... 4 2. Jämförelse mellan fuzzy logic och tvåvärdeslogik.... 4 3. Fuzzy sets.... 4 4. Linvistiska variabler... 5 5. Operatorer... 5 6. If-

Läs mer

FUZZY LOGIC. - Var går gränsen? Lovisa Rönmark lovro

FUZZY LOGIC. - Var går gränsen? Lovisa Rönmark lovro FUZZY LOGIC - Var går gränsen? Sammanfattning Det här fördjupningsarbetet är gjort I kursen Artificiell Intelligens 2 på Linköpings Universitet. Syftet med arbetet är att ta upp och förklara ämnet Fuzzy

Läs mer

Fuzzy Logic: Den oskarpa skarpheten

Fuzzy Logic: Den oskarpa skarpheten Fuzzy Logic: Den oskarpa skarpheten Av: 1 Innehåll Inledning... 3 Vad är Fuzzy Logic?... 4 Fuzzy sets... 4 Medlemsskapsfunktion... 5 Operatorer... 7 Union... 7 Snitt... 8 Komplement... 8 Exempel med de

Läs mer

FUZZY LOGIC. Christopher Palm chrpa087

FUZZY LOGIC. Christopher Palm chrpa087 FUZZY LOGIC 900223-1554 Innehållsförteckning INLEDNING...2 HUR DET FUNGERAR...3 Crisp Sets och Fuzzy Sets...3 Operatorer...5 IF THEN regler...7 FUZZY INFERENCE...7 Fuzzification...8 Regelsättning...8

Läs mer

Fuzzy Logic Linköpings Universitet

Fuzzy Logic Linköpings Universitet Fuzzy Logic Linköpings Universitet 2 Innehållsförteckning 1. Inledning... 4 2. Bakgrund... 4 3. Fuzzy Logic... 5 3.1. Fuzzy Sets... 6 4. Operatorer... 7 4.1. Union och snitt... 7 4.2. IF, THEN, AND och

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET. Fuzzy Logic. Johan Brage 9/16/2012

LINKÖPINGS UNIVERSITET. Fuzzy Logic. Johan Brage 9/16/2012 LINKÖPINGS UNIVERSITET Fuzzy Logic Johan Brage 9/16/2012 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Fuzzy Logic... 2 3. Crisp Sets... 3 4. Fuzzy Sets... 4 4.1 Operatorer... 5 4.2 IF-THEN... 7 4.3 Hedges...

Läs mer

Fuzzy Logic. Ellinor Ihs Håkansson, ellih

Fuzzy Logic. Ellinor Ihs Håkansson, ellih Fuzzy Logic, 2016-01-09 Innehållsförteckning Introduktion... 3 Vad är Fuzzy Logic?... 3 Fuzzy eller crisp?... 4 Fuzzy set... 5 Medlemskapsfunktioner... 6 Operationer... 8 Fuzzy expert systems och Fuzzy

Läs mer

Fördjupningsarbete HT 2012 FUZZY LOGIC

Fördjupningsarbete HT 2012 FUZZY LOGIC FUZZY LOGIC 1 Innehåll Bakgrund & Introduktion till fuzzy logic... 3 Syfte... 3 Fuzzy sets... 4 Hedges... 5 Fuzzy set logic... 6 IF-THEN relger... 7 Fuzzy Inference... 7 Användandet utav fuzzy logic i

Läs mer

Artificiell Intelligens II, 729g11 Linköpings universitet Fuzzy logic

Artificiell Intelligens II, 729g11 Linköpings universitet Fuzzy logic Fuzzy logic Sammanfattning Inom klassiska logiska system är ett påstående antingen sant eller falskt. Fuzzy logic använder sig istället av grader av medlemskap som är värden mellan 0(inte alls sant) och

Läs mer

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Beräkning med ord -hur en dator hanterar perception 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kan datorer hantera perception?... 4 Naturligt språk... 4 Fuzzy Granulation...

Läs mer

729G11 ARTIFICIELL INTELLIGENS 2, LINKÖPINGS UNIVERSITET. Fuzzy Logic. Caroline Allmér, caral

729G11 ARTIFICIELL INTELLIGENS 2, LINKÖPINGS UNIVERSITET. Fuzzy Logic. Caroline Allmér, caral 729G11 ARTIFICIELL INTELLIGENS 2, LINKÖPINGS UNIVERSITET Fuzzy Logic Caroline Allmér, caral281 2011-09-19 Innehåll Innehåll... 2 1. Inledning... 3 2. Hur det fungerar... 4 2.1 Crisp-set och fuzzy set...

Läs mer

När det oskarpa ger skärpa

När det oskarpa ger skärpa En litteraturstudie om oskarp logik av för kursen Artificiell intelligens 729G43 Innehållsförteckning Inledning... 2 Syfte... 2 Upplägg och litteratur... 2 Varför använda oskarp logik?... 2 Oskarp mängdteori...

Läs mer

Innehållsförtekning Sida. Inledning 3 Vad är fuzzy logic? 3 Mängder 3 Medlemsfunktioner 5 Operationer 6 Fuzzification 8 Litteraturförteckning 9

Innehållsförtekning Sida. Inledning 3 Vad är fuzzy logic? 3 Mängder 3 Medlemsfunktioner 5 Operationer 6 Fuzzification 8 Litteraturförteckning 9 Fuzzy Logic Innehållsförtekning Sida Inledning 3 Vad är fuzzy logic? 3 Mängder 3 Medlemsfunktioner 5 Operationer 6 Fuzzification 8 Litteraturförteckning 9 2 Inledning Med detta fördjupningsarbete vill

Läs mer

2017% Fuzzy%Logic% %%%%%% LISA%NILSSON% %LISNI222%

2017% Fuzzy%Logic% %%%%%% LISA%NILSSON% %LISNI222% 2017% Fuzzy%Logic% %%%%%% LISA%NILSSON% %LISNI222% Innehållsförteckning0 1.#Inledning# 3% 1.1% Syfte( 3% 1.#Fuzzy#Logic# 4% 1.1(Bakgrund( 4% 2.#Fuzzy#Set# 5% 2.1(Fuzzy(set(vs(crisp(set( 5% 2.2(Medlemskap(

Läs mer

William Hernebrink

William Hernebrink Fuzzy Logic @student.liu.se 1 Sammanfattning Följande arbete är ett individuellt kursmoment som omfattar 3hp i kursen Artificiell Intelligens II (729G11) vid Linköpings universitet. I denna litteraturstudie

Läs mer

Fuzzy control systems

Fuzzy control systems Institutionen för datavetenskap Artificiell intelligens II, 729g11 Projekt HT-12 LINKÖPING UNIVERSITET Fuzzy control systems Användning av fuzzy logic I tvättmaskiner Karolin Nissa 9/17/2012 Abstract Den

Läs mer

Fuzzy Logic och dess implementering i ett företagsspel

Fuzzy Logic och dess implementering i ett företagsspel Fuzzy Logic och dess implementering i ett företagsspel Phian632 Philip Anzén Linköpings Universitet Artificiell Intelligens II, 729g11 2012-09-16 Innehåll 1. Inledning...3 2. Översikt av Fuzzy Logic...4

Läs mer

Fussy sets och Fuzzy logik Luddigt eller självklart? Kognitionsvetenskap, 729G11 Sandra Svanberg, sansv418 19/09/2011 Linköpings universitet

Fussy sets och Fuzzy logik Luddigt eller självklart? Kognitionsvetenskap, 729G11 Sandra Svanberg, sansv418 19/09/2011 Linköpings universitet Luddigt eller självklart? Kognitionsvetenskap, 729G11 Sandra Svanberg, sansv418 19/09/2011 Linköpings universitet 2 2 3 Innehållsförteckning 1 Figur och tabellförteckning... 4 Sammanfattning... 6 2 Inledning...

Läs mer

1 Suddig logik och gitter

1 Suddig logik och gitter UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Erik Palmgren Kompletterande material Algebra DV2 ht-2000 1 Suddig logik och gitter Suddig logik (engelska: fuzzy logic) är en utvidgning av vanlig boolesk

Läs mer

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1 Avsnitt 1 MATEMATIKENS SPRÅK Varje vetenskap, liksom varje yrke, har sitt eget språk som ofta är en blandning av vardagliga ord och speciella termer. En instruktionshandbok för ett kylskåp eller för en

Läs mer

Fuzzy logic och fuzzy kontrollsystem

Fuzzy logic och fuzzy kontrollsystem Fuzzy logic och fuzzy kontrollsystem - med neurala nätverk Sofie Nyström - sofny263 Artificiell Intelligens II 729G11 2012-09-16 Sammanfattning Detta arbete är gjort som ett fördjupningsarbete i kursen

Läs mer

Sanningsvärdet av ett sammansatt påstående (sats, utsaga) beror av bindeord och sanningsvärden för ingående påståenden.

Sanningsvärdet av ett sammansatt påstående (sats, utsaga) beror av bindeord och sanningsvärden för ingående påståenden. MATEMATISK LOGIK Matematisk logik formaliserar korrekta resonemang och definierar formellt bindeord (konnektiv) mellan påståenden (utsagor, satser) I matematisk logik betraktar vi påståenden som antingen

Läs mer

Logik. Dr. Johan Hagelbäck.

Logik. Dr. Johan Hagelbäck. Logik Dr. Johan Hagelbäck johan.hagelback@lnu.se http://aiguy.org Vad är logik? Logik handlar om korrekta och inkorrekta sätt att resonera Logik är ett sätt att skilja mellan korrekt och inkorrekt tankesätt

Läs mer

Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk

Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk GÖTEBORGS UNIVERSITET MATEMATIK 1, MMG200, HT2014 INLEDANDE ALGEBRA Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk Övning A Målet är att genom att lösa och diskutera några inledande uppgifter få erfarenheter

Läs mer

Bygga intelligenta system med luddig logik. Josefin Carlbring (josca824) Linköpings universitet 729G43 Artificiell Intelligens

Bygga intelligenta system med luddig logik. Josefin Carlbring (josca824) Linköpings universitet 729G43 Artificiell Intelligens Bygga intelligenta system med luddig logik () Linköpings universitet 729G43 Artificiell Intelligens 2016-01-24 Sammanfattning Denna rapport täcker in hur man bygger intelligenta system med hjälp av luddig

Läs mer

(N) och mängden av heltal (Z); objekten i en mängd behöver dock inte vara tal. De objekt som ingår i en mängd kallas för mängdens element.

(N) och mängden av heltal (Z); objekten i en mängd behöver dock inte vara tal. De objekt som ingår i en mängd kallas för mängdens element. Grunder i matematik och logik (2017) Mängdlära Marco Kuhlmann 1 Grundläggande begrepp Mängder och element 2.01 En mängd är en samling objekt. Två standardexempel är mängden av naturliga tal (N) och mängden

Läs mer

MA2047 Algebra och diskret matematik

MA2047 Algebra och diskret matematik MA2047 Algebra och diskret matematik Något om logik och mängdlära Mikael Hindgren 5 september 2018 Utsagor Utsaga = Påstående som har sanningsvärde Utsagan kan vara sann (S) eller falsk (F) öppen eller

Läs mer

Filosofisk logik Kapitel 15. Robin Stenwall Lunds universitet

Filosofisk logik Kapitel 15. Robin Stenwall Lunds universitet Filosofisk logik Kapitel 15 Robin Stenwall Lunds universitet Dagens upplägg Första ordningens mängdlära Naiv mängdlära Abstraktionsaxiomet (eg. comprehension) Extensionalitetsaxiomet Små mängder Ordnade

Läs mer

Oskarp logik - en flervärdeslogik för framtiden? Karl Bruno Linköpings universitet 2006-10-15

Oskarp logik - en flervärdeslogik för framtiden? Karl Bruno Linköpings universitet 2006-10-15 - en flervärdeslogik för framtiden? Karl Bruno Linköpings universitet 2006-10-15 Sammanfattning Oskarp logik är en utvidgning av den klassiska logiken. Den baseras på oskarpa mängder, mängder till vilka

Läs mer

Övningshäfte 2: Induktion och rekursion

Övningshäfte 2: Induktion och rekursion GÖTEBORGS UNIVERSITET MATEMATIK 1, MMG200, HT2017 INLEDANDE ALGEBRA Övningshäfte 2: Induktion och rekursion Övning D Syftet är att öva förmågan att utgående från enkla samband, aritmetiska och geometriska,

Läs mer

729G04 Programmering och diskret matematik. Python 2: Villkorssatser, sanningsvärden och logiska operatorer

729G04 Programmering och diskret matematik. Python 2: Villkorssatser, sanningsvärden och logiska operatorer 729G04 Programmering och diskret matematik Python 2: Villkorssatser, sanningsvärden och logiska operatorer Föreläsningsöversikt Vad händer när vi kör vår pythonkod? Programmerare Villkorssatser Jämförelser

Läs mer

ANDREAS REJBRAND NV3ANV Matematik Matematiskt språk

ANDREAS REJBRAND NV3ANV Matematik   Matematiskt språk ANDREAS REJBRAND NV3ANV 2006-02-14 Matematik http://www.rejbrand.se Matematiskt språk Innehållsförteckning MATEMATISKT SPRÅK... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 MÄNGDER... 4 Att uttrycka en mängd...

Läs mer

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium. v. 2.0, den 29/ III. Metalogik 17-19

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium. v. 2.0, den 29/ III. Metalogik 17-19 Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium IV v. 2.0, den 29/4 2013 III. Metalogik 17-19 Modeller för satslogiken 18.1 Vi har tidigare sagt att en modell är en tolkning av en teori

Läs mer

Ontologier. Cassandra Svensson 2014-01-09

Ontologier. Cassandra Svensson 2014-01-09 Ontologier Cassandra Svensson 2014-01-09 Sammanfattning Jag har läst Annika Flycht-Ericssons avhandling Design and Use of Ontoligies in information-providing Dialogue Systems. Med Annikas text som utgångspunkt

Läs mer

Laboration Fuzzy Logic

Laboration Fuzzy Logic BILAGA B Laboration Fuzzy Logic Lär dig simulera ett program! ABB INDUSTRIGYMNASIUM Fuzzy Logic Wikingsons Wåghalsiga Wargar Projekt ABB VT 2006 Västerås Innehåll 1 Introduktion... 3 2 Uppgiften... 3 2.1

Läs mer

Utsagor (Propositioner) sammansatta utsagor sanningstabeller logisk ekvivalens predikat (öppna utsagor) kvantifierare Section

Utsagor (Propositioner) sammansatta utsagor sanningstabeller logisk ekvivalens predikat (öppna utsagor) kvantifierare Section Föreläsning 1 Utsagor (Propositioner) sammansatta utsagor sanningstabeller logisk ekvivalens predikat (öppna utsagor) kvantifierare Section 1.1-1.3 i kursboken Definition En utsaga (proposition) är ett

Läs mer

de var svåra att implementera och var väldigt ineffektiva.

de var svåra att implementera och var väldigt ineffektiva. OBS! För flervalsfrågorna gäller att flera alternativ eller inget alternativ kan vara korrekt. På flervalsfrågorna kan man bara ha rätt eller fel, dvs frågan måste vara helt korrekt besvarad. Totalt kan

Läs mer

Hur implementera algoritmerna på maskinnivå - datorns byggstenar

Hur implementera algoritmerna på maskinnivå - datorns byggstenar Hur implementera algoritmerna på maskinnivå - datorns byggstenar Binära tal Boolesk logik grindar och kretsar A A extern representation intern representation minnet i datorn extern representation 1000001

Läs mer

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1.

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1. UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/ matsd/uv/uv07/dg1/ Logisk semantik I 1 Lite om satslogik 1.1

Läs mer

Formell logik Kapitel 1 och 2. Robin Stenwall Lunds universitet

Formell logik Kapitel 1 och 2. Robin Stenwall Lunds universitet Formell logik Kapitel 1 och 2 Robin Stenwall Lunds universitet Kapitel 1: Atomära satser Drömmen om ett perfekt språk fritt från vardagsspråkets mångtydighet och vaghet (jmf Leibniz, Russell, Wittgenstein,

Läs mer

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson LÄSANVISNINGAR VECKA 36 VERSION 1. ARITMETIK FÖR RATIONELLA OCH REELLA TAL, OLIKHETER, ABSOLUTBELOPP ADAMS P.1 Real Numbers and the Real

Läs mer

FÖRELÄSNING 3 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS

FÖRELÄSNING 3 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS 729G06 Logik FÖRELÄSNING 3 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS 160208 Idag C-regeln, informell (och formell) inledning till predikatlogik (Bevis kommer senare.) 2 3 Vår (Snöfritt Cykla) (Vår Snöfritt) Cykla Lätt

Läs mer

Booleska variabler och översättning mellan programuttryck och booleska variabler

Booleska variabler och översättning mellan programuttryck och booleska variabler Vad är Boolesk algebra Lite förenklat kan man säga att Boolesk algebra är räkneregler konstruerade av den engelske matematikern Gerge Boole för att kunna räkna med logiska uttryck. I den booleska algebran

Läs mer

10. Mängder och språk

10. Mängder och språk Objektorienterad modellering och diskreta strukturer 10. Mängder och språk Sven Gestegård Robertz Institutionen för datavetenskap, LTH 2013 Rekaputilation Vi har talat om satslogik, predikatlogik och härledning

Läs mer

F5 Introduktion till digitalteknik

F5 Introduktion till digitalteknik Exklusiv eller XOR F5 Introduktion till digitalteknik EDAA05 Roger Henriksson Jonas Wisbrant På övning 2 stötte ni på uttrycket x = (a b) ( a b) som kan utläsas antingen a eller b, men inte både a och

Läs mer

TMS136. Föreläsning 1

TMS136. Föreläsning 1 TMS136 Föreläsning 1 Varför? Om vi gör mätningar vill vi kunna modellera och kvantifiera de osäkerheter som obönhörligen finns Om vi handlar med värdepapper vill kunna modellera och kvantifiera de risker

Läs mer

Lösningar för tenta i TMV200 Diskret matematik kl. 14:00 18: Svar: Ja, det gäller, vilket kan visas på flera sätt (se nedan).

Lösningar för tenta i TMV200 Diskret matematik kl. 14:00 18: Svar: Ja, det gäller, vilket kan visas på flera sätt (se nedan). Lösningar för tenta i TMV200 Diskret matematik 208-0-2 kl. 4:00 8:00. Ja, det gäller, vilket kan visas på flera sätt (se nedan). Alternativ (induktionsbevis): Vi inför predikatet P (n) : 2 + 2 3 + + n(n

Läs mer

9. Predikatlogik och mängdlära

9. Predikatlogik och mängdlära Objektorienterad modellering och diskreta strukturer 9. Predikatlogik och mängdlära Sven Gestegård Robertz Datavetenskap, LTH 2014 Rekaputilation Vi har talat om satslogik naturlig härledning predikatlogik

Läs mer

Tentamen i. TDDC67 Funktionell programmering och Lisp

Tentamen i. TDDC67 Funktionell programmering och Lisp 1 Linköpings tekniska högskola Institutionen för datavetenskap Anders Haraldsson Tentamen i TDDC67 Funktionell programmering och Lisp och äldre kurser TDDC57 Programmering, Lisp och funktionell programmering

Läs mer

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 1 Kursadministration 1. 2 Introduktion 2 2.1 Varför logik?... 2 2.2 Satslogik... 2

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 1 Kursadministration 1. 2 Introduktion 2 2.1 Varför logik?... 2 2.2 Satslogik... 2 Föreläsning 1 Syntax 729G06 Logikdelen Föreläsningsanteckningar i Programmering och logik 21 januari 2014 Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet 1.1 Innehåll Innehåll 1 Kursadministration 1 2 Introduktion

Läs mer

Föreläsningsanteckningar och övningar till logik mängdlära

Föreläsningsanteckningar och övningar till logik mängdlära Inledande matematisk analys tma970, 010, logik, mängdlära Föreläsningsanteckningar och övningar till logik mängdlära Dessa öreläsningsanteckningar kompletterar mycket kortattat kap 0 och appendix B i Persson/Böiers,

Läs mer

Logik. Boolesk algebra. Logik. Operationer. Boolesk algebra

Logik. Boolesk algebra. Logik. Operationer. Boolesk algebra Logik F4 Logik Boolesk algebra EDAA05 Roger Henriksson Jonas Wisbrant Konsten att, och vetenskapen om, att resonera och dra slutsatser. Vad behövs för att man ska kunna dra en slutsats? Hur kan man dra

Läs mer

Innehåll. Föreläsning 7. Satslogiken är för grov. Samma sak i predikatlogik: Första ordningens predikatlogik. Logik med tillämpningar

Innehåll. Föreläsning 7. Satslogiken är för grov. Samma sak i predikatlogik: Första ordningens predikatlogik. Logik med tillämpningar Innehåll Föreläsning 7 Logik med tillämpningar 99-03-01 Första ordningens predikatlogik Objekt, predikat, kvantifierare Funktioner, termer, wffs Bindning och räckvidd Tolkningar och värderingar Satisfiering,

Läs mer

DD1350 Logik för dataloger. Fö 7 Predikatlogikens semantik

DD1350 Logik för dataloger. Fö 7 Predikatlogikens semantik DD1350 Logik för dataloger Fö 7 Predikatlogikens semantik 1 Kryssprodukt av mängder Om A och B är två mängder så är deras kryssprodukt A B mängden av alla par (a,b), där a A och b B. Ex: A={1,2}, B={3,4},

Läs mer

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 2 Strukturer 2 2.1 Domäner... 2 2.2 Tolkningar... 3

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 2 Strukturer 2 2.1 Domäner... 2 2.2 Tolkningar... 3 Föreläsning 2 Semantik 729G06 Logikdelen Föreläsningsanteckningar i Programmering och logik 27 januari 2014 Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet 2.1 Innehåll Innehåll 1 Lite mer syntax 1 2 Strukturer

Läs mer

1 Föreläsning I, Mängdlära och elementär sannolikhetsteori,

1 Föreläsning I, Mängdlära och elementär sannolikhetsteori, 1 Föreläsning I, Mängdlära och elementär sannolikhetsteori, LMA201, LMA521 1.1 Mängd (Kapitel 1) En (oordnad) mängd A är en uppsättning av element. En sådan mängd kan innehålla ändligt eller oändlligt

Läs mer

Artificial Intelligence

Artificial Intelligence Omtentamen Artificial Intelligence Datum: 2014-08-27 Tid: 09.00 13.00 Ansvarig: Resultat: Hjälpmedel: Gränser: Anders Gidenstam Redovisas inom tre veckor Inga G 8p, VG 12p, Max 16p Notera: Skriv läsbart!

Läs mer

Logik och kontrollstrukturer

Logik och kontrollstrukturer Logik och kontrollstrukturer Flödet av instruktioner i ett programmeringsspråk bygger vi upp med hjälp av dess kontrollstrukturer. I C har vi exemplen if, if else, while, do while. Dessutom finns switch

Läs mer

I kursen i endimensionell analys är mängden av reella tal (eng. real number), R, fundamental.

I kursen i endimensionell analys är mängden av reella tal (eng. real number), R, fundamental. Lunds tekniska högskola Datavetenskap Lennart ndersson Föreläsningsanteckningar EDF10 4 Mängder 4.1 Motivering Mängden är den mest grundläggande diskreta strukturen. Nästan alla matematiska begrepp går

Läs mer

p /\ q r DD1350 Logik för dataloger Kort repetition Fö 3 Satslogikens semantik

p /\ q r DD1350 Logik för dataloger Kort repetition Fö 3 Satslogikens semantik DD1350 Logik för dataloger Fö 3 Satslogikens semantik 1 Kort repetition Satslogik formellt språk för att uttrycka påståenden med variabler och konnektiv /\, \/,, t.ex. p /\ q r 1 Kort repetition Naturlig

Läs mer

TMS136. Föreläsning 2

TMS136. Föreläsning 2 TMS136 Föreläsning 2 Slumpförsök Med slumpförsök (random experiment) menar vi försök som upprepade gånger utförs på samma sätt men som kan få olika utfall Enkla exempel är slantsingling och tärningskast

Läs mer

Talmängder. Målet med första föreläsningen:

Talmängder. Målet med första föreläsningen: Moment 1..1, 1.., 1..4, 1..5, 1.. 1..5, 1..6 Viktiga exempel 1.7, 1.8, 1.8,1.19,1. Handräkning 1.7, 1.9, 1.19, 1.4, 1.9 b,e 1.0 a,b Datorräkning 1.6-1.1 Målet med första föreläsningen: 1 En första kontakt

Läs mer

SF1901: Sannolikhetslära och statistik Föreläsning 2. Betingad sannolikhet & Oberoende

SF1901: Sannolikhetslära och statistik Föreläsning 2. Betingad sannolikhet & Oberoende SF1901: Sannolikhetslära och statistik Föreläsning 2. Betingad sannolikhet & Oberoende Jan Grandell & Timo Koski 21.01.2016 Jan Grandell & Timo Koski Matematisk statistik 21.01.2016 1 / 39 Lärandemål Betingad

Läs mer

Anna: Bertil: Cecilia:

Anna: Bertil: Cecilia: Marco Kuhlmann 1 Osäkerhet 1.01 1.02 1.03 1.04 1.05 Intelligenta agenter måste kunna hantera osäkerhet. Världen är endast delvist observerbar och stokastisk. (Jmf. Russell och Norvig, 2014, avsnitt 2.3.2.)

Läs mer

Objektorienterad programmering Föreläsning 4

Objektorienterad programmering Föreläsning 4 Objektorienterad programmering Föreläsning 4 Copyright Mahmud Al Hakim mahmud@dynamicos.se www.webbacademy.se Agenda Introduktion till objektorientering Klasser och Objekt Instansvariabler Metoder Introduktion

Läs mer

Vad är det? Översikt. Innehåll. Vi behöver modeller!!! Kontinuerlig/diskret. Varför modeller??? Exempel. Statiska system

Vad är det? Översikt. Innehåll. Vi behöver modeller!!! Kontinuerlig/diskret. Varför modeller??? Exempel. Statiska system Vad är det? Översikt Discrete structure: A set of discrete elements on which certain operations are defined. Discrete implies non-continuous and therefore discrete sets include finite and countable sets

Läs mer

Grundläggande logik och modellteori

Grundläggande logik och modellteori Grundläggande logik och modellteori Kapitel 6: Binära beslutsdiagram (BDD) Henrik Björklund Umeå universitet 22. september, 2014 Binära beslutsdiagram Binära beslutsdiagram (Binary decision diagrams, BDDs)

Läs mer

Bedömningsanvisningar

Bedömningsanvisningar Bedömningsanvisningar Exempel på ett godtagbart svar anges inom parentes. Till en del uppgifter är bedömda elevlösningar bifogade för att ange nivån på bedömningen. Om bedömda elevlösningar finns i materialet

Läs mer

Välj två värden på volymen x och avläs i figuren motsvarande värden på vattenytans höjd h. Beräkna ändringskvoten för de avlästa värdena.

Välj två värden på volymen x och avläs i figuren motsvarande värden på vattenytans höjd h. Beräkna ändringskvoten för de avlästa värdena. Vid bedömning av ditt arbete med uppgift nummer 15 kommer läraren att ta hänsyn till: Hur väl du argumenterar för dina slutsatser Hur väl du använder matematiska ord och symboler Hur väl du genomför dina

Läs mer

7, Diskreta strukturer

7, Diskreta strukturer Objektorienterad modellering och diskreta strukturer 7, Diskreta strukturer Sven Gestegård Robertz Datavetenskap, LTH 2015 Modeller Matematiska modeller Kontinuerliga modeller Kontinuerliga funktioner

Läs mer

TMS136. Föreläsning 1

TMS136. Föreläsning 1 TMS136 Föreläsning 1 Varför? Om vi gör mätningar vill vi modellera och kvantifiera de osäkerheter som obönhörligen finns Om vi handlar med värdepapper vill vi modellera och kvantifiera de risker som finns

Läs mer

Filosofisk logik Kapitel 19. Robin Stenwall Lunds universitet

Filosofisk logik Kapitel 19. Robin Stenwall Lunds universitet Filosofisk logik Kapitel 19 Robin Stenwall Lunds universitet Dagens upplägg Gödels fullständighetsteorem Sundhet och fullständighet Fullständighetsbeviset Vittneskonstanter Henkinteorin Eliminationsteoremet

Läs mer

Datatyper och kontrollstrukturer. Skansholm: Kapitel 2) De åtta primitiva typerna. Typ Innehåll Defaultvärde Storlek

Datatyper och kontrollstrukturer. Skansholm: Kapitel 2) De åtta primitiva typerna. Typ Innehåll Defaultvärde Storlek De åtta primitiva typerna Java, datatyper, kontrollstrukturer Skansholm: Kapitel 2) Uppsala Universitet 11 mars 2005 Typ Innehåll Defaultvärde Storlek boolean true, false false 1 bit char Tecken \u000

Läs mer

Algebra I, 1MA004. Lektionsplanering

Algebra I, 1MA004. Lektionsplanering UPPSALA UNIVERSITET Matematiska Institutionen Dan Strängberg HT2016 Fristående, IT, KandDv, KandMa, Lärare 2016-11-02 Algebra I, 1MA004 Lektionsplanering Här anges rekommenderade uppgifter ur boken till

Läs mer

Begreppen "mängd" och "element" är grundläggande begrepp i matematiken.

Begreppen mängd och element är grundläggande begrepp i matematiken. MÄNGDER Grundläggande begrepp och beteckningar Begreppen "mängd" och "element" är grundläggande begrepp i matematiken. Vi kan beskriva (ange, definiera) en mängd som innehåller ändligt många element genom

Läs mer

Varför är logik viktig för datavetare?

Varför är logik viktig för datavetare? Varför är logik viktig för datavetare? 1. Datavetenskap handlar ofta om att automatisera processer som tidigare styrts av människor. Intuition, intelligens och mänskliga resonemang ersätts av beräkningar.

Läs mer

DD1350 Logik för dataloger. Vad är logik?

DD1350 Logik för dataloger. Vad är logik? DD1350 Logik för dataloger Fö 1 - Introduktion Vad är logik? Vetenskapen som studerar hur man bör resoneraoch dra slutsatser utifrån givna påståenden (=utsagor, satser). 1 Aristoteles (384-322 f.kr) Logik

Läs mer

MATLAB the Matrix Laboratory. Introduktion till MATLAB. Martin Nilsson. Enkel användning: Variabler i MATLAB. utvecklat av MathWorks, Inc.

MATLAB the Matrix Laboratory. Introduktion till MATLAB. Martin Nilsson. Enkel användning: Variabler i MATLAB. utvecklat av MathWorks, Inc. Introduktion till MATLAB Martin Nilsson Avdelningen för teknisk databehandling Institutionen för informationsteknologi Uppsala universitet MATLAB the Matrix Laboratory utvecklat av MathWorks, Inc. Matematisk

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #3 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Logikgrindar Från data till digitala byggblock: Kursens

Läs mer

Fuzzy%Logic% Linköpings&Universitet&

Fuzzy%Logic% Linköpings&Universitet& 729G11 HT212 ArtificiellIntelligensII Carno535 FuzzyLogic LinköpingsUniversitet Fördjupningsarbete Caroline Norén 91131-172 Carno535 729G11 HT212 ArtificiellIntelligensII Carno535 729G11 HT212 ArtificiellIntelligensII

Läs mer

F5 Introduktion till digitalteknik

F5 Introduktion till digitalteknik George Boole och paraplyet F5 Introduktion till digitalteknik EDAA05 Roger Henriksson Jonas Wisbrant p = b! (s " r) George Boole (1815-1864) Professor i Matematik, Queens College, Cork, Irland 2 Exklusiv

Läs mer

Semantik och pragmatik (Serie 4)

Semantik och pragmatik (Serie 4) Semantik och pragmatik (Serie 4) Satser och logik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi April 2015 1 / 30 Så här långt (satslogik) Konjunktion (p q): att två enklare satser båda är uppfyllda.

Läs mer

Mängder. 1 Mängder. Grunder i matematik och logik (2015) 1.1 Grundläggande begrepp. 1.2 Beskrivningar av mängder. Marco Kuhlmann

Mängder. 1 Mängder. Grunder i matematik och logik (2015) 1.1 Grundläggande begrepp. 1.2 Beskrivningar av mängder. Marco Kuhlmann Marco Kuhlmann 1 Diskret matematik handlar om diskreta strukturer. I denna lektion kommer vi att behandla den mest elementära diskreta strukturen, som alla andra diskreta strukturer bygger på: mängden.

Läs mer

Föreläsning 1: Tal, mängder och slutledningar

Föreläsning 1: Tal, mängder och slutledningar Föreläsning 1: Tal, mängder och slutledningar Tal Tal är organiserade efter några grundläggande egenskaper: Naturliga tal, N De naturliga talen betecknas med N och innehåller alla positiva heltal, N =

Läs mer

Introduktion till logik

Introduktion till logik Introduktion till logik Av Johan Johansson Johan.johansson@guldstadsgymnasiet.se Logik sägs som många andra saker komma från de grekiska filosoferna, och ordet kommer också därifrån. Grekerna kallade det

Läs mer

Resonemang under osäkerhet. Bayes Certainty factors Dempster-Schafer Fuzzy logic

Resonemang under osäkerhet. Bayes Certainty factors Dempster-Schafer Fuzzy logic Resonemang under osäkerhet Bayes Certainty factors Dempster-Schafer Fuzzy logic Varför resonera med sannolikheter? Om agenten vet tillräckligt om världen, kan den med logik få fram planer som garanterat

Läs mer

Begreppen "mängd" och "element" är grundläggande begrepp i matematiken.

Begreppen mängd och element är grundläggande begrepp i matematiken. MÄNGDER Grundläggande begrepp och beteckningar egreppen "mängd" och "element" är grundläggande begrepp i matematiken. Vi kan beskriva (ange, definiera) en mängd som innehåller ändligt många element genom

Läs mer

Statistikens grunder HT, dagtid Statistiska institutionen

Statistikens grunder HT, dagtid Statistiska institutionen Statistikens grunder 1 2013 HT, dagtid Statistiska institutionen Orsak och verkan N Kap 2 forts. Annat ord: kausalitet Något av det viktigaste för varje vetenskap. Varför? Orsakssamband ger oss möjlighet

Läs mer

Föreläsning 15. Logik med tillämpningar

Föreläsning 15. Logik med tillämpningar Föreläsning 15 Logik med tillämpningar 00-05-22 Innehåll Exempel på expertsystem Eliza Min forskning Vad är ett beslutsstöd? Exempel på byggda beslutsstöd The production line för beslutsstöd. Extraktionsfasen

Läs mer

Kort om mätosäkerhet

Kort om mätosäkerhet Kort om mätosäkerhet Henrik Åkerstedt 14 oktober 2014 Introduktion När man gör en mätning, oavsett hur noggrann man är, så får man inte exakt rätt värde. Alla mätningar har en viss osäkerhet. Detta kan

Läs mer

Mängdlära. Kapitel Mängder

Mängdlära. Kapitel Mängder Kapitel 2 Mängdlära 2.1 Mängder Vi har redan stött på begreppet mängd. Med en mängd menar vi en väldefinierad samling av objekt eller element. Ordet väldefinierad syftar på att man för varje tänkbart objekt

Läs mer

D. x 2 + y 2 ; E. Stockholm ligger i Sverige; F. Månen är en gul ost; G. 3 2 = 6; H. x 2 + y 2 = r 2.

D. x 2 + y 2 ; E. Stockholm ligger i Sverige; F. Månen är en gul ost; G. 3 2 = 6; H. x 2 + y 2 = r 2. Logik Vid alla matematiskt resonemang måste man vara säker på att man verkligen menar det man skriver ner på sitt papper. Därför måste man besinna hur man egentligen tänker. Den vetenskap, som sysslar

Läs mer

Lektion 8: Konstruktion av semantiska tablåer för PTL-formler

Lektion 8: Konstruktion av semantiska tablåer för PTL-formler Lektion 8: Konstruktion av semantiska tablåer för PTL-formler Till denna lektion hör uppgift 2, 6 och 0 i lärobokens avsnitt.6 (sid. 255). Lös uppgift 2 genom att konstruera en semantisk tablå. Följande

Läs mer

A B C D E F A B C D E F (3) Svar: Tabellen ger grafen:

A B C D E F A B C D E F (3) Svar: Tabellen ger grafen: 1. Russel & Norvig menar att man kan utveckla AI-system som antingen tänker som en människa, handlar som en människa, tänker rationellt eller handlar rationellt. Förklara och exemplifiera dessa fyra synsätt.

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf

Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/ matsd/uv/uv07/dg1/ Logisk semantik II 1 Predikatlogik, generella

Läs mer

Introduktion till formella metoder Programmeringsmetodik 1. Inledning

Introduktion till formella metoder Programmeringsmetodik 1. Inledning Introduktion till formella metoder Programmeringsmetodik 1. Inledning Fokus på imperativa program (ex. C, Java) program betyder härefter ett imperativt program Program bestäms i en abstrakt mening av hur

Läs mer

Graärgning och kromatiska formler

Graärgning och kromatiska formler Graärgning och kromatiska formler Henrik Bäärnhielm, d98-hba 2 mars 2000 Sammanfattning I denna uppsats beskrivs, för en ickematematiker, färgning av grafer samt kromatiska formler för grafer. Det hela

Läs mer

Laborationsrapport för laboration 2 i ESS010 Elektronik. Olle Ollesson 29 september 2012 Handledare: Sven Svensson

Laborationsrapport för laboration 2 i ESS010 Elektronik. Olle Ollesson   29 september 2012 Handledare: Sven Svensson Laborationsrapport för laboration 2 i ESS010 Elektronik Olle Ollesson E-mail: olle.ollesson@dmail.com 29 september 2012 Handledare: Sven Svensson 1 Innehållsförteckning Sida Laborationens syfte 3 Utrustning

Läs mer