Verksamhetsrapport. Skolinspektionen

Transkript

1 Bilaga 1 Verksamhetsrapport Verksamhetsrapport efter granskning av förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Rutan, belägen i Arvika kommun, med Personalkooperativet förskolan Rutan ekonomisk förening som huvudman

2 isim 1(15) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat Syfte och frågeställningar Metod och material Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av förskolans pedagogiska uppdrag under vintern 2015/16. Utifrån ett slumpmässigt urval har 40 förskolor valts ut i 20 kommuner. Av dessa förskolor bedrivs 11 i enskild regi medan 29 bedrivs i kommunal regi. Förskolan Rutan med Personalkooperativet förskolan Rutan ekonomisk förening som huvudman, belägen i Arvika kommun ingår detta urval. Förskolan Rutan besöktes den januari Ansvariga inspektörer har varit Sven-Olof Lundin och Bente Törnqvist. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet, redovisas de samlade resultaten. För de förskolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra förskolor. Den enskilda rapporten kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Begreppet undervisning i förskolan I förarbetena till den nya skollagen (Prop. 2009/10:165) tas begreppet undervisning upp. Här framgår att regeringen anser att det är angeläget att begreppet undervisning definieras på ett sådant sätt att alla skolformer kan omfattas. I förskolans läroplan talas i dag inte om undervisning. I stället beskrivs den process som syftar till "utveckling och lärande". Begreppet undervisning ska enligt regeringens uppfattning ges en definition som är anpassad för såväl förskola och fritidshem som skola och vuxenutbildning. Definitionen av undervisning måste vara relevant för alla skolformer. Undervisning blir med regeringens ställningstagande ett nytt begrepp i förskolan och fritidshemmet. Det är därför viktigt att klargöra att begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i dessa verksamheter. I förskolan bildar omsorg, utveckling och lärande en helhet i undervisningen. Det är förskollärares och annan personals uppgift att följa,

3 Verksamhetsrapport 2(15) stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Att förskolan och fritidshemmet omfattas av begreppet undervisning förändrar inte verksamhetens uppdrag och innebär inget ifrågasättande av den pedagogik som används där. Användandet av begreppet undervisning i dessa verksamhetsformer syftar således inte på något sätt till att förändra verksamheterna eller arbetssätten.1 Bakgrundsuppgifter om förskolan Rutan Förskolan Rutan är ett personalkooperativ som startade verksamheten Förskolan är inrymd i tre lägenheter på bottenplanet i ett flerbostadshus i sydöstra delen av Arvika tätort. Förskolans inriktning är mat och natur, vilket innebär att förskolan tillagar all mat själva och med ekologiska råvaror samt att barnen vid uteverksamheten får vistas i den omgivande naturen. Förskolan har 18 barn i åldrarna 1 5 år inskrivna. Förskolan har tre legitimerade förskollärare med behörighet att undervisa i förskolan, en på heltid och två på halvtid. En av förskollärarna har också rollen som förskolechef. Förskolan har därtill en barnskötare på heltid. Av intervjuer med arbetslaget, förskollärare och förskolechef framgår att det finns en medvetenhet om att det ligger särskilda ansvar på såväl förskollärare som förskolechef. I det dagliga arbetet delas dock genomförandet av hela arbetslaget. Förskolan har fem ram samt ett kök där all mat tillagas. I matrummet intas måltiderna, men där ryms också pussel, spel och leksaker för aktiviteter vid bord. Ett av rummen kallas "Ateljén" och rymmer material för skapande verksamhet. Ateljén används också som matrum vid de tillfällen det är många barn på plats. Det största rummet används för samlingar, men också fri lek vilket också förekommer i det så kallade "dansrummet", i "finrummet" och i "mellanrummet". Därutöver finns ett skötrum och en tambur. Materialet finns företrädesvis på hyllor i lådor vilket gör att lokalerna ger ett avskalat intryck. Förskolans utomhusmiljö består av en liten inhägnad gård med ett klätterhus. I hela inhägnaden är marken täckt av sand. Förskolan har också tillgång till en allmän lekplats i bostadsområdet. Denna lekplats har en mängd rutschkanor, klätterställningar och gungor. I direkt anslutning till förskolans egen gård finns också en skog som enligt personalen utnyttjas i stor utsträckning. Vid Skolinspektionens besök bedömde personalen att det på grund av kyla inte var lämpligt med utevistelse varför observationer av verksamheten utomhus samt tambursituationer inte kunde genomföras. 1 Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet s

4 Verksamhv.:22p'::).,71 3(15) Förskolan har återkommande dagliga rutiner som exempelvis fruktstunder och vila/bokstund. Efter frukost delas barnen enligt personalen in i två grupper efter "ålder och mognad". Utevistelse sker dagligen efter samling före lunch. Undervisning i förskolan Arbetslaget uppger att de istället för undervisning hellre använder begreppet lärande. Begreppet undervisning "känns gammalt, som att det är när någon har bestämt vad som ska läras och lär ut det till en grupp elever". Arbetslaget berättar att de hellre 'följer barnen och tar tillfället i flykten". Personalen säger dock att de behöver tänka på att det är skillnad på undervisning och lärande. Förskolechefen uppger att även om begreppet undervisning inte används normalt bedriver personalen undervisning alla de gånger de tar vara på situationer där barnen visar ett intresse. Som exempel nämner förskolechefen en situation där ett barn undrar hur en zebra låter och där personalen tillsammans med barnet tar reda på detta.

5 Verksarn s p7-..1 p 70 4(15) Resultat 1. Verksamheten genomförs så att den stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande Inom detta område granskas hur förskolläraren och annan personal genom språklig och kommunikativ interaktion stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande. Vidare granskas att arbetet utförs så att barnen ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att lära och erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper. Hur lek, miljö och material används och hur personalen tar tillvara barnens nyfikenhet och lust att lära samt hur de stärker barnens tillit till den egna förmågan granskas också. Här granskas vidare hur personalen stödjer barnens språk- och kommunikationsutveckling samt matematik, liksom intresset för naturvetenskap och teknik, och därutöver motorisk och social utveckling. Forskare framhäver att för lyckas krävs att man som personal är skicklig på att få barn att uttrycka sig, att kunna lyssna, kommunicera och analysera, men också att ställa utmanande frågor om det specifika innehåll som är aktuellt lust då.2 Språklig och kommunikativ interaktion Arbetslaget uppger att de arbetar mycket med att vägleda barnen i deras språkutveckling. Genom att ställa motfrågor eller genom att i tamburen berätta för barnen hur de ska göra istället för att handgripligen hjälpa barnen "får man med mycket". Arbetslaget understryker att det är viktigt att i alla situationer benämna saker och företeelser med rätt ord när de arbetar med barnen. De säger också att det är viktigt att låta barnen reflektera över vad de gör när de till exempel tar på sig ytterkläder i stället för att bara ta på sig dem. De låter också barnen fundera på vilka kläder de kan behöva ta på sig utifrån vilket väder som råder. Vid observationer noteras hur personalen finns med barnen och för en dialog med dem. Ofta ställer personalen frågor till barnen om vad de gör och vad som händer i leken. Personalens frågor sätter ord på det barnen gör samtidigt som det ofta leder leken vidare. Det händer också att barnen ställer frågor till de vuxna och då är det vanligt att personalen vänder tillbaka frågan genom att till exempel svara "Vad tror du själv?" eller liknande. I matsituationer förs samtal företrädesvis om maten. Fraserna "Vill du ha mer?", "Vill du försöka hälla själv?", "Ät upp innan du tar mer" återger huvudtemat i samtalen vid matbordet. Vid några tillfällen observeras hur barnen vill samtala om andra saker utan att personalen ställer följdfrågor för att expandera innehållet och skapa en dialog. Efter en måltid får barnen knäckebröd. En vuxen konstate- 2 Sheridan, S. (2009). Lärares och föräldrars syn på förskolan. Ur Sheridan, S., Pramling Samuelsson, L & Johansson, E. Barns tidiga tärande. Göteborgs universitet

6 Verksamhetsrappo7:: 5(15) rar att det "knastrar" om barnen när de äter. Ett barn bryter sitt knäckebröd i bitar vilka efter hand blir allt mindre. "Det blir bara fler och fler", säger en vuxen utan att ta tillfället i akt att prata till exempel antal, form eller storlek med barnen. Förskolechefen berättar att förskolan Rutan brukar använda sig av ryggsäckar de kan låna från kommunens bibliotek. Ryggsäckarna är fyllda med böcker och spel utifrån olika teman så att personalen kan använda dem systematiskt. Vid en av de samlingar som observeras förekommer också en ryggsäck med böcker om Emil i Lönneberga och aktivitetskort. Personalen inleder samlingen med att fråga om barnen kommer ihåg vad som hände i boken de läst dagen innan. Därefter får barnen utifrån aktivitetskorten träna på att göra grimaser med munnen och rörelser med hela kroppen. Vid en annan samling får barnen en och en dra fram djur ur en påse, och med djuret som inspiration föreslå en sång att sjunga. En vuxen frågar ett barn: "Vill du komma fram och välja något?" Barnet får komma fram och ta fram ett djur ur en påse. "En uggla. Vad brukar vi sjunga då? Har ni några träd med er?" Den vuxna visar genom att hålla armarna över sitt huvud och forma en trädkrona. "Idag blåser det inte så mycket om ni tittar ut, men det kanske blåser i våra träd." När de sjunger en sång om en uggla gör vuxna och barn rörelser som att det blåser i träden. Efter sången frågar den vuxna barnet som tagit fram ugglan; "Bodde det en uggla i ditt träd?" "Nej", svarar barnet. "Det var ett tomt träd", svarar den vuxna och låter nästa barn komma fram och ta ett djur ur påsen. Efter sångerna berättar en av de vuxna en saga samtidigt som hon illustrerar sagan med hjälp av dockor och figurer. Under hela denna samling använder de vuxna rätt benämning på sakerna och kommunicerar med barnen på ett sätt som kan leda till ett lärande. Stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter Förskolechefen säger att personalen tar barnens frågor på allvar och försöker hjälpa barnen att ta reda på svar. Personalen hjälper barnen att komma på vilken metod som kan användas för att hitta lösningen, men de försöker också få barnen att tänka ut metoder själva. Förskolechefen säger också att personalens förhållningssätt till barnen är entusiastiskt och intresseskapande och att personalen också försöker få barnen att utmana sig själva. Förskolechefen återger i intervjun en kommentar från ett barn som lagt ett pussel: "Nu kan jag det här pusslet, nu gör jag det upp och ner och så kan vi titta på formerna i stället." Arbetslaget berättar att de dominerande intressena bland barnen för närvarande är lösa tänder och bokstäver. Personalen berättar också att de systematiskt försöker utmana barnen i sitt lärande genom att låta de lite äldre barnen hjälpa de lite yngre. "De är ju härma por, de små, de vill ju göra precis som de stora

7 Verksam h J 6(15) gör." De äldre barnen stimuleras genom att personalen pratar mycket med barnen och läser böcker för dem. Enligt personalen lägger de nu vikt vid att de äldre barnen också ska lära sig praktiska göromål som att ta på sig kläder själva, klara toalettbesök och liknande då de ska gå vidare till sexårsverksamheten. Vid observationer av verksamheten förekommer ofta att barnen fångas av något de är intresserade av. Vid ett tillfälle samlas ett antal barn vid ett fönster där de försöker upptäcka "Morran3". Barnen spejar intensivt och för hela tiden ett samtal med en vuxen om vem Morran är, vad Morran gör och var Morran kan finnas. Vid en annan observation sitter en vuxen och två barn vid ett bord. Ett av barnen försöker skriva sitt namn. När barnet så småningom fått alla bokstäver på rätt plats föreslår den vuxne att det andra barnet också ska skriva sitt namn. Med gemensamma krafter letar de upp de aktuella bokstäverna samtidigt som den vuxna ställer frågor som "Vet du hur ett H ser ut?" och så vidare. Ytterligare ett barn kommer och vill skriva sitt namn på en teckning. Den vuxne säger: "Ska vi skriva? Jag kan skriva först. Vill du prova? Ska vi skriva tillsammans?" Varsamt lotsar alltså personalen barnet fram till ett lyckat resultat samtidigt som barnet lär sig hur bokstäverna ser ut och låter. Vid de matsituationer som observeras låter personalen barnen ta mat själva och till exempel bre smör på sina smörgåsar själva. Vid matborden är dock samtalet som tidigare nämnts mer begränsat och företrädesvis inriktat på att barnen ska äta och bli mätta. Lek, miljö och material Förskolan Rutans inre miljö är avskalad. Merparten av materialet finns på hyllor i lådor som personalen tar fram åt barnen efterhand som de önskar. Förskolechefen uppger vid intervjun att personalen nyligen diskuterat detta, då de yngsta barnen inte kan säga vilket material de vill använda. Av den anledningen har förskolan beslutat att flytta ner material för de yngsta barnen till deras egen nivå, "så att de kan se sakerna och använda dem". Av observationer ges intrycket att personalen ofta är måna om att barnen ska plocka undan materialet från en aktivitet innan materialet för nästa aktivitet tas fram. Detta gör att det avskalade intrycket delvis finns kvar även när aktivitet råder. I förskolans största rum finns en rund matta där samlingarna genomförs. Det finns också en soffa där personal och barn ofta sitter med en bok eller leker. Under rummets fönster finns en träbänk där barnen kan stå och titta ut på gården och det finns också ett matbord med några stolar. I detta rum finns inget material för olika aktiviteter. 3 Ur Tove Janssons berättelser om Mumintrollet

8 Verksamhets Va. 7(15) I matrummet finns två matbord där barnen kan sitta och leka med mindre leksaker, bygga med Lego eller lägga pussel. Matrummets väggar pryds av bilder som barnen har gjort. Högt upp på väggen finns också en hylla där en mindre del av förskolans material såsom lego, pussel och spel förvaras. I "Dansrummet" finns ett möblemang med ett bord och tre stolar i barnens storlek samt en skärm som till exempel kan användas till dockteater. I dansrummet finns också tre garderober där mycket material i form av kuddar och täcken, böcker och diverse leksaker förvaras. Garderoberna har inga dörrar vilket gör att barnen kan se materialet. I ett litet angränsande rum, "Lillrummet" finns en docksäng med ett antal dockor samt kläder och väskor som barnen kan använda för att klä ut sig med. Det finns också ett rum för skapande, "Ateljén", där materialet är exponerat på ett delvis mer lättillgängligt sätt i barnens nivå. I ateljén finns förutom material för skapande såsom papper, färger, pärlor och återvirmingsmaterial också spel, pussel och böcker. De böcker som finns är uppställda i fönstret med framsidorna utåt vilket kan locka barnen att titta i dem. Materialet för skapande liksom spel och pussel finns i hyllor som står på golvet eller är uppsatta lågt på väggarna. En del av det barnen producerar finns exponerat i rummet, men mycket av det är uppsatt högt över barnens nivå. I ateljén finns ett större bord där barnen arbetar med skapande verksamhet och det finns en soffa i vilken barnen gärna hoppar eller sitter ner och läser. På en av väggarna finns också en stor "Flanotavla" med kort med bokstäver och symboler. Av intervjun med personalen framgår att arbetslaget varje vecka fördelar ansvaret över ateljén mellan sig. "Mellanrummet" används dels för passage men också för lek med tågbanor eller konstruktioner med klossar. I mellanrummet förvaras och rengörs till exempel penslar och annat material. Arbetslaget uppger i intervju att de medvetet valt att inte ha för mycket material. Det är "mer avskalat". Materialet byts istället ut ibland utifrån barnens intressen. Personalen har erfarenhet av att det ofta är för mycket material på förskolor vilket gör att barnen inte orkar leka och inte kan koncentrera sig. "När de större barnen säger att de vill bygga med Lego, så tar vi ner Lego åt dem. Men nu ska vi flytta ner materialet för de yngsta, de som inte kan säga vad de vill leka med." Enligt arbetslaget är inte materialet kopplat till det rum det förvaras i utan barnen får använda det var de vill. Vid observationer noteras exempel på när personalen aktivt deltar i barnens lek, och vid något tillfälle även tar initiativ till lek. Det förekommer också att personalen mer passivt finns till hands där barnen leker för sig själva utan att personalen tar någon del i leken. Exempel på det förstnämnda är en situation i

9 Verksam h7.7eipl,._ 8(15) dansrummet där en ur personalen frågar några barn om de ska koka soppa. Under leken som följer har den vuxne till exempel en docka i knät. Ett barn kommer och matar dockan varvid den vuxne gör "smackljud". Ett annat barn leker med en docka varpå den vuxne frågar barnet om det byter blöja på dockan, om dockan kissat mycket och så vidare. Den vuxne fortsätter; "Är dockan trött idag? Vill du ta hand om dockan?" "Dockan?" frågar barnet. "Ja, du kan ge henne mat", svarar den vuxne varvid barnet börjar laga mat och matar dockan. Under leken kommer ett av de yngre barnen och pekar på någonting på bordet. "Är det den?" frågar den vuxne och pekar på en kanna. Barnet nickar och får kannan av den vuxne. Ett annat barn säger att den är "Min", men den vuxne säger att det yngre barnet behöver den lite för att hälla. I samma observation kommer ett barn plötsligt från lillrummet och visar fram en liten mus för den vuxne. "Har musen vaknat nu?". "Hemma", säger barnet. Den vuxne vänder sig mot musen och frågar "Har du varit hemma, musen?" Barnet visar musen för de andra barnen i rummet och går sedan tillbaka till lillrummet. Strax kommer barnet ut ur lillrummet med en igelkott. "Nämen, har igelkotten vaknat nu också? Var har du varit? Har du varit under löven?"frågar den vuxne. "Hemma", säger barnet igen. "Har du varit hemma?" säger den vuxne till igelkotten, varpå barnet går tillbaka till lillrummet igen. Denna lek fortgår sedan med ytterligare några djur vilka alla benämns med sina namn av den vuxne samtidigt som hon ställer frågor till djuren. Barnens nyfikenhet, lust att lära och tillit till den egna förmågan Vid observationer noteras att personalen startar upp samlingar som skapar nyfikenhet hos barnen. Vid en samling har personalen en påse med djur i. Ett efter ett får barnen stoppa ner handen i påsen och ta upp ett djur och önska en sång eller ramsa. Vid intervjuer säger personalen att det är sättet som man berättar en saga på som avgör om barnen upplever den som spännande. Personalen uppger vidare att de ibland ägnar sig åt trolleri vid samlingen för att skapa nyfinkenhet och spänning. Vid matsituationer som observeras får barnen själva pröva att lägga upp mat på sin tallrik och hälla upp mjölk i glasen. Personalen uppmuntrar och stödjer barnen verbalt och hjälper ibland till att hålla exempelvis en full tillbringare när de ska hälla upp. Av intervjuer med såväl arbetslaget som förskolechefen framgår också att barnen uppmuntras att försöka ta på sig sina ytterkläder själv. Förskolechefen säger att det är viktigt att bekräfta barnen när de har lyckats med något. "Man ser att barnen lyser upp av bra kritik när de gjort något bra."

10 Verksamh.ssrarucryD7:: 9(15) Förskolechefen berättar att barnens nyfikenhet ofta väcks när de är i ateljén. "Barnen ställer frågor till oss och vi svarar på det vi kan." Det man inte kan svara på tar barn och vuxna reda på tillsammans. Förskolechefen uppger att det uppstår många situationer i ateljén, som hon också kallar förskolans läroverk. "Barnen vill veta 'vad hände där?' och då tar vi reda på det." Barns utveckling inom språk, matematik, naturvetenskap och teknik Förskolechefen berättar att barn och vuxna i stort sett vid samtliga utevistelser går till den omgivande skogen. "Vi går gärna inne i skogen och inte bara på spåret. Vi hittar klunga ställen som att gå över en stock, man måste tänka för att veta hur man ska ta sig fram." Arbetslaget berättar att de ibland sätter samman möbler för att leka "inte röra golvet", som ett sätt att träna barnens grovmotorik. Vid en samling observeras också att barn och vuxna tillsammans genomför rörelser såsom åla som en orm, hoppa jämfota och hoppa på ett ben i taget, stå på ett ben, krypa på alla fyra och så vidare. Skolinspektionen observerar också situationer där barnens finmotorik utvecklas då barnen till exempel målar med penslar, pusslar eller skriver bokstäver. Det sociala samspelet tränar barnen mycket i matsituationen, säger förskolechefen. "Det är ett bra ställe att lära sig att lyssna vad kompisen säger". Förskolechefen säger att det är viktigt att barnen lär sig att vänta med att säga något tills de andra pratat färdigt, att inte prata i munnen på varandra. Arbetslaget påpekar vid intervjun att det också är viktigt för barnens utveckling att de får möta och umgås med både större och mindre människor och ta hänsyn till varandra. Vid en observerad situation i ateljén sitter två äldre och ett yngre barn och målar med färger. Ett av de äldre barnen säger sig plötsligt vilja ha brun färg. Det finns ingen brun färg, men det jämgamla barnet påpekar att det yngre barnet målat med brun färg. Det första barnet frågar då det andra barnet om hen vet hur det yngre barnet gjort för att få fram brun färg. "Blandat", säger det yngre barnet. Det äldre barnet lyckas till sist få fram brun färg genom att ställa frågor till det yngre barnet som svarat genom att peka på vilka färger hen blandat ihop. Personalen berättar att de använder sig av ryggsäckar som de lånar från biblioteket. Varje ryggsäck innehåller olika spel och böcker, till exempel språkljud, som biblioteket har plockat ihop. Förskolan får låna en ryggsäck i taget och ha den i tre veckor. Personalen berättar också att de är noga med att benämna allt vid sina rätta namn när de kommunicerar med barnen. "Det är viktigt att man tänker på sitt eget språk för att kunna berika ordförrådet hos barnen." Förskolan har också ordnat så att bokbussen regelbundet kommer till förskolan så att barnen kan vara delaktiga i att låna böcker till verksamheten. Under observationer bekräftas personalens uppgifter om att benämna saker med deras namn. När per-

11 VerksamhetsrappoK 10(15) sonalen deltar i barnens lek kommunicerar de vuxna med barnen med fullständiga meningar. De vuxna sätter också ord på barnens funderingar och tankar. Vid en situation i ateljén vill ett barn ha en speciell färg att måla med. Den vuxna frågar vilken färg barnet vill ha. "Blå", svarar barnet. "Här var en ljusare blå", föreslår den vuxna. "Jag vill ha ljusblå", svarar barnet. Efter en stund säger barnet att hen vill ha en annan färg. "Vilken färg vill du ha?" frågar den vuxna. "Ljusblå", svarar barnet. "Här är den", svarar den vuxna. "Är det inte den som är din favoritfärg? Nästan som turkosblå." Ett annat barn säger samtidigt: "Kolla, jag, skog." Den vuxna svarar: "Du gör också en skog, tror jag." "Titta", säger barnet. "Ja, titta, en jättefin grön", svarar den vuxna. Arbetslaget berättar vid intervjun att de brukar låta de äldre barnen, när de ska äta i ateljén, duka själva. Då får de räkna hur många barn som ska äta, hur många tallrikar som behövs och hur många som saknas och så vidare. De får också jämföra till exempel hur mycket mjölk det finns i de olika glasen. Arbetslaget berättar också att de ger barnen uppdrag vid utevistelse i skogen. Uppdragen kan vara att leta upp saker som är långa eller korta för att kunna jämföra vilken är längst, vilken är tyngst, är någon dubbelt så lång som någon annan. Förskolechefen berättar också att barnen brukar få räkna hur många barn som är med vid samlingarna och hur många som fattas. Detta observeras också av Skolinspektionen vid en av de samlingar som genomförs. Barnen får vid observationen också uppmaningar om att sitta i en ring, men utan att formen ring till exempel jämförs med andra former. Av intervjun med förskolechefen framgår dock att förskolan arbetar för att koppla det intresse barnen ibland visar för att konstruera saker till tekniken. Förskolechefen berättar också att "vi har en lite svårare byggsats där de ska följa en instruktion" för hur man ska sätta samman bitarna. Förskolechefen berättar vidare att barnen just nu är mest intresserade av bokstäver vilket gör att teknik och naturvetenskap hamnar i skymundan. Inte heller observerar Skolinspektionen situationer där barnens intresse för naturvetenskap och teknik fokuseras. Arbetslaget kan dock vid intervjun ge exempel på experiment barnen gjort. Dagen före Skolinspektionens besök hade två barn undersökt hur mycket bubblor och skum de kunde få fram av tvålen vid handfatet. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen använder språklig och kommunikativ interaktion, men utvecklar eller vidgar inte alltid perspektiven i alla situationer. Personalen stärker till stor del barnens intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Matsituationer tas dock inte tillvara för att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Personalen använder lek och material som verktyg för lärande. Materialet är med något undantag inte placerat så att det är tillgängligt för de

12 Verksam:-yetsrapper. 11(15) yngre barnen. Personalen stärker barnens nyfikenhet och lust att lära liksom barnens tillit till den egna förmågan. Personalen stärker barnens språk- och kommunikationsutveckling och i viss mån även matematikutvecklingen, medan barnens intresse för naturvetenskap och teknik stimuleras i mindre utsträckning. 2. Arbetet genomförs så att samspel mellan personal och barn, samt barnen emellan utvecklas Inom detta område granskas hur personalen stimulerar barnen att samspela och lära av varandra samt hur de själva engagerar sig i samspel med både det enskilda barnet och med barngruppen. Vidare granskas hur barnen får stimulans och vägledning genom samspel med vuxna. Enligt forskare finns det i samspelet som sker mellan parter med olika erfarenheter eller kunskap utrymme för att lära sig och utvecklas. I detta samspel, vare sig det sker i organiserade aktiviteter eller i barns egen lek, kan barn både finna stöd och bli utmanade.4 Barnens samspel med varandra Av förskolan Rutans arbetsplan framgår att ett av målen är att barnen ska tränas i sin sociala och empatiska förmåga och få förståelse i relationer med andra barn. Arbetslaget berättar också vid intervjun att de arbetar mycket för att stimulera samspelet mellan barnen. "Vi hjälper till vid leken genom att involvera dem på olika sätt." När ett barn ber om hjälp med något hänvisar de ofta till ett annat barn som redan kan; "Jag tror att det barnet kan, gå och fråga hen". Ett annat exempel som nämns är en situation där barnen ska försöka skriva sina namn. Ett av barnen kan inte alla sina bokstäver varvid den vuxna ber ett annat barn hjälpa till. Överhuvudtaget säger personalen att de medvetet delar in barnen i olika grupper och sammanhang där de kan hjälpa eller dra nytta av varandra. Även förskolechefen uppger att barnen tränas i sitt samspel genom att personalen aktivt låter dem lära av varandra. En viktig effekt av det är, enligt förskolechefen, att barnen blir stolta när de får möjlighet att dela med sig av sina kunskaper. Skolinspektionen observerar flera situationer där barnen, såväl med som utan uppmaning, hjälper varandra att komma vidare med det de håller på med. Som ett exempel bland flera kan nämnas en situation där ett barn har skrivit sitt namn på en teckning. Den vuxna som sitter med vid bordet läser namnet på teckningen: "Nu ska vi se om jag kan hitta alla bokstäver här." Den vuxna ljudar sig 4 Doverborg, E.; Pramling, N.; Pramling Samuelsson, I. (2013). Att undervisa barn i förskolan. Stockholm, Liber.

13 Verksam hetsrapport 12 (15) igenom namnet och följer samtidigt med fingret. "Men du, jag finner inget H här?" Barnet pekar på en krumelur och säger: "Ser du inte den här?" "Jo", säger den vuxna, "det är ett E men jag finner inte ett H". Den vuxna vänder sig till ett annat barn; "Vet du hur ett H ser ut? Kan du peka ut det för [barnets namn]?" Barnet visar hur ett H ser ut varpå det andra barnet säger: "Aha, jag tror att den blev missad." Personalens samspel med barnen Vid observationer noteras att personalen finns nära barnen, oftast på golvet, och är engagerade i det barnen gör. Vid samlingar samspelar personalen genom olika aktiviteter med barnen. Även vid lekar då personal deltar i barnens lek pågår ett samspel. Det observeras också tillfällen där en vuxen och ett barn tillsammans engagerar sig i ett pussel och lek med djur. Förskolechefen berättar att hon ser att personalen engagerar sig mycket i samspelet med barnen. Personalen ser vad barnen som individer behöver för stimulans och utmaningar för sin utveckling och arbetar också efter detta. Förskolechefen berättar också att personalen inte bara arbetar med individerna utan också arbetar med barngruppen som sådan. Arbetslaget säger vid intervjun att samspel med andra människor är "grunden för hela livet". "Om du har ett samspel, då ser du dig själv." Personalen säger att de vuxnas förhållningssätt är viktigt för att barnen ska kunna utveckla förmågan till samspel. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att arbetet genomförs så att samspel mellan personal och barn, och barnen emellan utvecklas. Personalen uppmuntrar barnen till samspel med varandra och engagerar sig i interaktionen med både det enskilda barnet och med barngruppen.

14 Verksarr9h3/27E17.D79: (15) 3. Förskolläraren tar ansvar för att arbetet i barngruppen genomförs så att det leder till utveckling och lärande Inom detta område granskas hur förskolläraren tar ansvar för att arbetet genomförs enligt riktlinjerna i läroplanens avsnitt 2.2, Utveckling och lärande, att arbetet utgår ifrån barngruppens behov och att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt. Hur arbetslaget samarbetar för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande granskas också. Forskare poängterar att förskollärares ansvar för målprocesserna handlar om att skapa villkor för barn att lära sig i riktning mot läroplansmålen. Förskollärare har också ansvar för att det sker på ett sådant sätt att barns lärande utmanas och att de utvecklar en vilja och lust för livslångt lärande.5 Förskollärares ansvar för att barnen stimuleras och utmanas och att de upplever det roligt och meningsfullt Arbetslaget uppger att de är medvetna om förskollärarnas ansvar men genomför allt tillsammans oavsett om de är förskollärare eller barnskötare. Men enligt en av de intervjuade förskollärarna har personalen inte riktigt diskuterat vad det innebär att förskolläraren har ett särskilt ansvar, det har inte riktigt "funnits anledning till det. Men det är möjligt att vi kan ta upp de här diskussionerna och prata om det i vårt arbetslag." Den av förskollärarna som intervjuas individuellt säger sig dock ha legitimitet som förskollärare i arbetslaget. Av intervjuer med personalen framgår vidare att förskolans lokala arbetsplan har utarbetats av arbetslaget tillsammans. "Vi har ofta sittningar där vi diskuterar vart vi är på väg och vad som händer i barngruppen just nu." Av intervjun framgår också att läroplanen kan ligga till grund för diskussionerna, eftersom "där står det ju uppräknat precis vad som är förskollärarens ansvar." Enligt förskolläraren som intervjuas individuellt har också personalen suttit ner och diskuterat innehållet i läroplanens avsnitt 2.2. Arbetslagets samarbete Arbetslaget uppger att alla medarbetare tar lika stort ansvar för att arbetet genomförs på ett sätt som leder till utveckling och lärande för barnen. Ända sedan förskolan startade för åtta år sedan har det varit tre förskollärare, men sedan två av dem gått ner till halvtidstjänstgöring har en barnskötare rekryterats. Förskollärarna säger dock vid intervjun att de inte "känner någon skillnad" då det nu finns en barnskötare i arbetslaget även om de vet att "vi har ansvaret". Förskolechefen berättar att alla i personalen hjälps åt med alla uppgifter. "Vi delar ju upp olika ansvarsuppgifter, det praktiska, men det andra försöker vi jobba ge- 5 Sheridan, S., Sandberg, A. & Williams, P. (2015). Förskollärarkompetens i fiirändring. Lund: Studentlitteratur.

15 Verksam h wti p p 14 (15) mensamt med." Förskolechefen säger att hon är medveten om att förskollärare har ett särskilt ansvar, men att personalen på Rutan arbetar tillsammans för att barnen ska få det bra. Av de observationer som görs i verksamheten ges intryck av att barnen i huvudsak trivs och har roligt. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskollärarna tar ansvar för att arbetet i barngruppen genomförs så att det leder till utveckling och lärande. Arbetet genomförs utifrån riktlinjerna även om det inte tydliggjorts fullt ut vad förskollärarens ansvar innebär utifrån riktlinjerna. Barnen stimuleras och utmanas och har roligt i förskolan. 4. Förskolechefen tar ansvar för att arbetet genomförs enligt läroplanens intentioner Inom detta område granskas hur förskolechefen tar det övergripande ansvaret för att arbetet genomförs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Detta innefattar också ett särskilt ansvar för miljö och material. Därutöver granskas hur förskolechefen tydliggör förskollärares ansvar enligt riktlinjerna i läroplanens avsnitt 2.2 och ser till att förskollärare tar, och kan ta, ta detta ansvar. Förskolechefen säger att verksamheten främst följs upp genom att personalen jämför texten i läroplanen med sin praktik och ställer sig frågan om de arbetar enligt texten. Förskolechefen uppger att personalen tillsammans har satt sig in i styrdokumenten, men "det är väl ingen som läser dem varje dag eller varje vecka, men vi läser dem." Även arbetslaget säger att "vi analyserar utifrån styrdokumenten tillsammans". Förskolechefen berättar vid intervjun att förskolan är stängd två dagar per termin för att personalen ska kunna planera och följa upp sin verksamhet. Därutöver planeras verksamheten på kvällstid, ibland på förekommen anledning; "Nu, hände det här, då måste vi träffas och prata om det." Förskolechefen berättar också att förskolan har möjlighet att ta hjälp av vikarie om det har inträffat något akut som gör att personalen måste gå ifrån för att kunna hantera. Av intervjun med arbetslaget framgår att förskolechefen inte har diskuterat och tydliggjort det särskilda ansvar som ligger på förskolläraren. Arbetslaget framhåller att de alla, oavsett utbildning, har ett gemensamt och lika stort ansvar för att lära och utveckla barnen och att ge barnen allt det personalen tycker är viktigt. Förskolechefen uppger vid intervjun att hon inte tycker att det har varit nödvändigt att tydliggöra förskollärarnas särskilda ansvar. "Jag ser att de gör det de ska." Av intervjun med förskolechefen framgår också att ansvaret för miljö och material tas av arbetslag och förskolechef gemensamt.

16 Verksamhetsrapport 15(15) Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen inte i tillräcklig utsträckning tar det övergripande ansvaret för att arbetet genomförs i enlighet med riktlinjerna i läroplanens avsnitt 2.2, Utveckling och lärande. Förskolechefen har heller inte i tillräcklig utsträckning tydliggjort förskollärarens ansvar enligt riktlinjerna i läroplanen och sett till att förskollärare tar, och kan ta detta ansvar. Förskolechefen tar inte fullt ut det särskilda ansvar för miljö och material som följer av befattningen. Syfte och frågeställningar Syftet är att granska om förskolechefen förskolans förskollärare tar ansvar för att undervisningen utformas och genomförs av arbetslaget på ett sådant sätt att det stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande så att barnen får möjlighet att utvecklas och uppleva att det är roligt och meningsfullt i förskolan. Den övergripande frågeställningen är: o Arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnen i deras utveckling och lärande så att de får möjlighet att utvecklas? Metod och material Undervisningen i förskolan, det vill säga arbetet med att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande, ska genomföras utifrån läroplanens (Lpfö 98) riktlinjer i avsnitt 2.2 Utveckling och lärande. Skolinspektionen bedömer kvaliteten utifrån hur personalen lyckas stimulera och utmana barnens utveckling och lärande bland annat genom språklig och kommunikativ interaktion och hur lek, miljö och material används som verktyg för att stimulera lärandet i riktning mot läroplanens strävansmål. Vidare bedöms hur förskollärare och förskolechef tar ansvar för att barnen stimuleras till utveckling och lärande samt att lärandet baseras på samspelet mellan vuxna och barn och att barn lär av varandra. Aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagar och regler är viktiga underlag för hur granskningen utformas. Granskningen av kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan innebär att inspektörerna samlar in skriftlig dokumentation och under tre dagar besöker förskolorna, observerar verksamheten, samtalar med barn, intervjuar personal och förskolechefer. All information analyseras sedan för respektive förskola och sammanställs och redovisas i ett beslut till huvudmannen och förskolan samt i denna rapport.