Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter granskning av förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Björktjära, Bollnäs kommun. Verksamhetsrapport

Transkript

1 en Bilaga 1 Skolinspektionen efter granskning av förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Björktjära, Bollnäs kommun

2 1(15) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat Syfte och frågeställningar Metod och material Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av förskolans pedagogiska uppdrag under vintern 2015/16. Utifrån ett slumpmässigt urval har 40 förskolor valts ut i 20 kommuner. Av dessa förskolor bedrivs 11 i enskild regi medan 29 bedrivs i kommunal regi. Bollnäs kommun och förskolan Björktjära, ingår detta urval. Förskolan Björktjära besöktes den 9, 10 och 11 februari Ansvariga inspektörer har varit Kajsa Öhman och Lotta Andersson Damberg. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet, redovisas de samlade resultaten. För de förskolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra förskolor. Den enskilda rapporten kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Begreppet undervisning i förskolan I förarbetena till den nya skollagen (prop. 2009/10:165) tas begreppet undervisning upp. Här framgår att regeringen anser att det är angeläget att begreppet undervisning definieras på ett sådant sätt att alla skolformer kan omfattas. I förskolans läroplan talas i dag inte om undervisning. I stället beskrivs den process som syftar till "utveckling och lärande". Begreppet undervisning ska enligt regeringens uppfattning ges en definition som är anpassad för såväl förskola och fritidshem som skola och vuxenutbildning. Definitionen av undervisning måste vara relevant för alla skolformer. Undervisning blir med regeringens ställningstagande ett nytt begrepp i förskolan och fritidshemmet. Det är därför viktigt att klargöra att begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i dessa verksamheter. I förskolan bildar omsorg, utveckling och lärande en helhet i undervisningen. Det är förskollärares och annan personals uppgift att följa,

3 Verks mhetsrapport 2(15) stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Att förskolan och fritidshemmet omfattas av begreppet undervisning förändrar inte verksamhetens uppdrag och innebär inget ifrågasättande av den pedagogik som används där. Användandet av begreppet undervisning i dessa verksamhetsformer syftar således inte på något sätt till att förändra verksamheterna eller arbetssätten.1 Bakgrundsuppgifter om förskolan Björktjära Förskolan Björktjära är en av Bollnäs kommuns största förskolor. Förskolan har 7 avdelningar med sammanlagt cirka 116 barn inskrivna. Avdelningarna heter Röda med barn mellan 1-4 år: Gul-Gröna med barn mellan 4-5 år: Villan med barn mellan 2-5 år: Stugan med barn mellan 1-2 år: Orange med barn mellan 2-3 år och Blå som har barn mellan 2-3 år. En av avdelningarna, Villan, är anpassad till barn med allergier och är avskilt belägen i ett hus bredvid förskolan. Förskolans åldersindelningar och gruppstorlekar förändras beroende på behov och resurser. Det finns totalt 23 personal anställda på förskolan, varav 14 är förskollärare. Den avdelning Skolinspektionen besökte var Gul-Gröna vilken är en sammanslagning av två avdelningar med ett arbetslag. Det är totalt 46 barn på avdelningen och barnen är mellan 4-5 år. På den avdelning Skolinspektionen besökte arbetar 4 legitimerade förskollärare. Under intervjuer framkommer att förskollärarnas ansvar är självklart och tydligt i verksamheten. Alla i arbetslaget tar ansvar men förskollärarna är de som har det övergripande ansvaret verksamheten. Både förskolans och den besökta avdelningens lokaler är rymliga och har ett flertal rum i olika storlekar. Avdelningens rum används till både skapande och lek samtidigt som det finns utrymme och möjlighet för barnen att vara ifred. De båda delarna i avdelningen binds samman med ett stort allrum där de flesta barnen äter lunch. Där äter även barnen från avdelningen Röda sin lunch. Förskolans gård är stor med möjligheter till många olika typer av aktiviteter för barnen. Det finns en klätterställning, ett kuperat skogsparti med många stubbar där barnen leker, ett flertal möjligheter för barnen att utforska och leka med vatten i form av olika typer av konstruktioner och diskbänkar för att ösa och hälla vatten och så vidare. Förskolan har återkommande dagliga rutiner där barnen delas in i grupper på förmiddagarna och genomför olika aktiviteter. Efter lunch har barnen en vuxenledd strukturerad samling, därefter olika aktiviteter ute eller inne. Alla barn är utomhus någon gång varje dag. 1 Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet s

4 3(15) Undervisning i förskolan Arbetslaget uppger att de sällan använder begreppet undervisning men att det finns i allt. "Vi använder mer begreppet medupptäckande". Arbetslaget säger att de tänker att undervisning mer är förknippat med att stå vid en kateder som en fröken. Samtidigt berättar arbetslaget att: "Undervisning är till exempel vårt förhållningssätt till barnen, att lyssna och ställa frågor till barnen." och "Det måste vara intressant och lustfyllt för barnen annars är det inte möjligt med undervisning." Förskolechefen berättar att begreppet undervisning var ovant att använda när det kom i och med förskolans fördjupade lärandeuppdrag, men att det nu har lagt sig och används i högre utsträckning. Förskolechefen uppger att personalen utövar undervisning hela dagen och att hon tillsammans med personalen pratar mycket om hur verksamheten kan utvecklas. Resultat 1. Verksamheten genomförs så att den stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande Inom detta område granskas hur förskolläraren och annan personal genom språklig och kommunikativ interaktion stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande. Vidare granskas att arbetet utförs så att barnen ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att lära och erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper. Hur lek, miljö och material används och hur personalen tar tillvara barnens nyfikenhet och lust att lära samt hur de stärker barnens tillit till den egna förmågan granskas också. Här granskas vidare hur personalen stödjer barnens språk- och kommunikationsutveckling samt matematik, liksom intresset för naturvetenskap och teknik, och därutöver motorisk och social utveckling. Forskare framhäver att för lyckas krävs att man som personal är skicklig på att få barn att uttrycka sig, att kunna lyssna, kommunicera och analysera, men också att ställa utmanande frågor om det specifika innehåll som är aktuellt just da.2 Språklig och kommunikativ interaktion Arbetslaget uppger i intervju att de "pratar om och förklarar svåra ord som dyker upp när vi läser böcker. Vi använder tecken som stöd, ramsor och sånger, läser böcker och jobbar med skriftspråket." Vid tidpunkten för Skolinspektionens besök arbetar förskolan med temat Människokroppen. Arbetslaget berättar i intervju att barnen 2 Sheridan, S. (2009). Lärares och föräldrars syn på förskolan. Ur Sheridan, S., Pramling Samuelsson, I. & Johansson, E. Barns tidiga tärande. Göteborgs universitet

5 Verksarnhetsrapport 4(15) tycker att temat är jätteroligt och intressant och att "vi ser hur de står och diskuterar med varandra." Arbetslaget säger att personalen arbetar aktivt med att dokumentera de olika projekt de arbetar med "det barnen säger skrivs ner med barnens egna ord." Skolinspektionen ser många exempel på sådan dokumentation och observerar även att barnen vid ett flertal tillfällen samtalar om den dokumentation som sitter uppe på väggarna. Förskolechefen berättar för Skolinspektionen att personalen tar tillvara på alla tillfällen till språklig och kommunikativ interaktion för att stödja barnens utveckling och lärande "de gör det väldigt bra, det finns ett medvetet tänk att använda alla vardagliga tillfällen." Skolinspektionen noterar i observationer att personalen både samtalar och lyssnar aktivt på barnen. Bland annat är det tydligt när en personal läser en saga för barnen innan de ska äta. Under tiden som personalen läser ställer hen hela tiden frågor till barnen som de med märkbart intresse svarar på. Frågorna handlar dels om innehållet i boken, men även om ämnen som går lite utanför bokens innehåll. Ett exempel på det är när ett barn, som i början av läsningen inte ville vara med, plötsligt säger att blåvalen är ett av jordens största djur. Detta efter att personalen just sagt att elefanten är ett av jordens största djur. Genom det samtalet blir även det barnet delaktig i läsningen tillsammans med de andra barnen. Vid observationer av arbetet med det pågående tema förskolan arbetar med noterar Skolinspektionen exempel på ett flertal samtal som handlar om det barnen tycker är intressant. Detta äger bland annat rum under ett arbetspass kring smaker som ska introduceras och personal och barn börjar prata om olika sorters choklad. Ett barn säger "Det finns inte vit choklad!" och personalen svarar "Jo, det finns det, men vilken färg är vanligast att choklad har?" Barnet svarar då "brun" och efter det inleds ett samtal där både personal och barn deltar som handlar om vad det finns för olika typer av choklad. Stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter I intervju med arbetslaget berättar personalen att "vi tittar på vad barnen tycker om att leka, vi har utformat miljöerna utifrån deras intressen." På förskolan finns även barnråd i mindre grupper i vilka personalen samtalar med barnen och följer upp deras intressen. "Vi förändrar hela tiden utifrån vad som fungerar för barnen."

6 Verksam hetsrapport 5(15) I förskolans eget dokument "Handlingsplan för att uppnå målen för Barns inflytande", som Skolinspektionen tagit del av inför besöket, framkommer att det finns en tydlig struktur för hur personalen ska ha möjlighet att ta tillvara på barnens tankar. En strategi förskolan arbetar med, enligt dokumentet, är att arbeta med barngruppernas sammansättning och storlek och vikten av att dagligen dela in barnen i mindre grupper utefter barnens behov och intressen. Arbetslaget berättar att många barn just nu är särskilt intresserade av att göra pärlplattor. För att utmana och utveckla detta vidare har barnen fått skapa egna mallar för sina pärlplattor. Detta är något som bekräftas i Skolinspektionens observationer och vilket barnen märkbart uppskattar. Ett annat sätt att ta tillvara barnens tankar är att "Barnen får berätta om olika saker som de är intresserade av, till exempel en dans, en sång, ett TV-program", uppger arbetslaget vid intervjun. I intervju med arbetslaget framkommer även att personalen uppmanar barnen att prova och klara sig själva till exempel när de ska klä av sig efter utevistelsen. Skolinspektionens observationer av tambursituationen visar att barnen så gott som genomgående får och kan klara sig själva. I de fall barnen stöter på problem med att till exempel sätta på sig vantarna eller dra byxorna över kängorna händer det vid ett flertal tillfällen att barnen hjälper varandra. När barnen ska få hjälp av personalen börjar personalen med att säga till exempel "Om du drar på hällan under foten kanske det går bättre. Prova får du se!" Personalen vägleder och uppmuntrar hela tiden barnen i tambursituationen. Lek, miljö och material På avdelningen finns det ett stort utbud av olika typer av material som barnen själva kan välja att sysselsätta sig med. I observationer noteras att många barn lägger pärlplattor både fritt utifrån sin egen fantasi och utifrån olika typer av mallar. Allt material de behöver för att lägga pärlplattor finns framme så att de själva når det. Barnen har ett flertal rum i olika storlekar att leka i. I dessa rum kan barnen välja mellan att bygga med lego, arbeta med skapande aktiviteter såsom att måla och rita, det finns även två stora soffor där barnen kan sitta och läsa eller ta det lugnt. Observationer visar att barnen leker med olika typer av byggmaterial, några barn leker med ett dockhus och en annan grupp barn leker i hemhörnan.

7 6(15) I utomhusmiljön observeras att barnen mestadels leker i mindre grupper. De klättrar i klätterställningen, gräver, målar med vatten från vattenpölar. Vid ett annat observerat tillfälle har vattenpölarna frusit till is och barnen hackar med pinnar i isen. En i personalen leker kurragömma med några barn och en annan i personalen kastar "gris", "katt" och så vidare med några barn. På en trappavsats står det några mjölkkartonger fyllda med vatten som blivit till is. Personal och barn tar på isen och undersöker och pratar om hur det känns. I den fria leken inomhus är det många barn som leker självständigt i olika grupper. Några barn leker med byggmaterial och lego, några leker med ett dockhus, en annan grupp barn gör pärlplattor och andra leker i hemmavrån. När barnen leker är personalen hela tiden närvarande genom att samtala med barnen om vad de gör och ibland endast genom att vara bredvid för att ha en överblick. Arbetslaget uppger i intervju att de arbetar med att utforma en meningsfull inomhus- och utomhusmiljö som är föränderlig utifrån barngruppen "Vi förändrar ständigt den fysiska miljön utifrån barnens intressen". Arbetslaget berättar att barnen får möjlighet att bearbeta sina upplevelser. Till exempel besök på sjukhus, på barnavårdscentralen och när barnen får vaccinationer. Personalen beskriver att barnen ofta leker att de sitter i väntrummet och att någon jobbar där. Barnen kan även bearbeta olika tv-program som kan vara skrämmande "Barn lär sig att hantera något skrämmande, de bearbetar det". Arbetslaget uppger att barnen övar turtagning i leken och att de kan förhandla om regler. Till exempel genom att säga "då går du dit, då sitter jag här, då gör du det och jag gör det". Personalen berättar att de vid en utelek såg hur barnen bar pinnar för att bygga en rymdfarkost. "Teamwork är utvecklande, att bygga något tillsammans. Skogen är ett fantastiskt område för fantasi och lek". Arbetslaget berättar också att de arbetar med att få in barnen i leken för att på så sätt öva "lekkoderna". Förskolechefen berättar att personalen är "lekfull" och ofta deltar i leken samt använder skapande så att barnen får hålla på med händerna i syfte att utveckla och lära. Förskolechefen berättar att personalen arbetat mycket med återvunnet material för att inte alltid köpa in nytt material. "Det finns en tanke bakom och inte bara ha material som används till ett enda område. Man är medveten när man investerar. Barnens nyfikenhet, lust att lära och tillit till den egna förmågan Arbetslaget uppger att de tar vara på barnens intressen och gör barnen nyfikna genom att de gör något tillsammans med barnen. Temat om kroppen kommer från barnens intresse. Det temat förändras och utvecklas hela tiden utifrån barnens intressen "Om vi inte förmedlar att det är roligt så lär sig inte barnen". Arbets-

8 7(15) laget berättar att de ser om barnen är intresserade och att de vill vara närvarande för att lyssna och skriva ner hur barnen tänker "Vi är flexibla och lyssnar av barnens intresse". Arbetslaget har tid för reflektion då de kan se hur de har kommit vidare och kan utveckla verksamheten. Personalen berättar att de jobbar mycket med att låta barnen känna att de kan, "vi uppmuntrar och vi hjälps åt, vi gör saker tillsammans". Arbetslaget berättar att de har diskuterat mycket hur, och vad de säger till barnen och att de försöker uppmuntra så mycket som möjligt och säga "titta, du kan!". För att hitta barnens nyfikenhet och lust att lära har personalen olika metoder och strategier. Personalen säger att de arbetar med att utmana och skapa lust och spänning. Några i arbetslaget berättar att de använder sagopåsar, andra arbetar med Ipads för att undersöka något intresse vidare. Personalen berättar att de ibland gör egna filmer om barnens intressen, de använder "drama, lek och bus". Detta bekräftas även i intervju med förskolechefen. I observationer av tambursituationen noteras att personalen uppmuntrar barnen genom att säga till exempel "Prova själv, jag tror att du kan" och "Bra, vad lätt det gick". Vid ett annat observerat tillfälle under en strukturerad vuxenledd aktivitet där barnen ska få lyssna på en saga noteras att barnen verkar intresserade och förväntansfulla när personalen ska berätta sagan. Personalen tar fram en sagopåse och säger "den här sagan är en folksaga som kan berättas på många olika sätt, jag tänkte inte läsa ur en bok, jag tänkte berätta den". Personalen berättar sagan om Bockarna Bruse och barnen är till synes nyfikna och intresserade. I berättelsen skapar personalen spänning genom att variera sitt röstläge samt använda rekvisita ur sagopåsen. Vid ett annat observerat tillfälle i arbetet med det tema förskolan arbetar med ska barnen testa olika typer av smaker genom att få en bindel för ögonen. Några barn vill inte prova de olika smakerna varvid personalen försöker uppmuntra men tvingar inte något barn att försöka. Barns utveckling inom språk, matematik, naturvetenskap och teknik Arbetslaget berättar att de har utformat verksamheten så att en del av förskolans lokaler är mer inriktade mot matematik och naturvetenskap och en annan del mot språk och drama. Arbetslaget uppger att de arbetar med matematik och naturvetenskap vid bland annat samlingar och fruktstunder "Vi räknar och upptäcker skillnader". Vid maten brukar personalen prata om antal genom att till exempel räkna hur många pojkar respektive flickor som är närvarande. Personalen berättar att de använder siffror, olika sorters stapeldiagram och följer mönster och ritningar "vi har upptäckt att vi använde mycket bokstäver förut, men inte så ofta siffror, så nu gör vi det." Arbetslaget uppger att de arbetar mycket med is och vatten, undersöker vad som förmultnar, lär om kroppen och hur den är uppbyggd.

9 8(15) Förskolechefen berättar att personalen arbetar med den matematiska utvecklingen i vardagen till exempel vid dukning och genom att använda olika lägesord och begrepp. Förskolechefen berättar också att förskolan arbetar med olika projekt och planerar för hur de ska arbeta med att följa naturens växlingar och kretsloppet. I arbetslaget har man bestämt att alla barn ska få höra minst en bok om dagen. Utvecklingen inom språk sker genom bland annat olika spel som finns på förskolan som handlar om motsatsord. Arbetslaget arbetar även med flanosagor med olika typer av rekvisita och säger att de uppmuntrar barnen att bygga egna ord "Barnen får sedan leka med rekvisitan och själva berätta och leka sagan". Vid ett observerat tillfälle när barnen ska få morötter börjar personalen och barnen diskutera vilket barn som ska få dela ut morötter. Personalen föreslår då att de kan skapa en lista och sedan sätta ett streck för varje gång någon har bjudit, "en morotsbjudlista". När barnen sedan har fått morötterna vill några ha mer, personalen säger då "då får ni ta en till så blir det två. Ett och ett är två, dubbelt så mycket." Alla barn är delaktiga i samtalet om antal morötter. I observationer av arbetet med temat om kroppen får barnen prova olika typer av smaker och gissa vad det är för smak. Innan de sätter igång med den aktiviteten tittar barn och personal på en film som handlar om hur smaken förändras när man är förkyld. Innan filmen startar pratar personal och barn om var smaken sitter. Några barn föreslår att den sitter i frukten medan andra menar att den finns i saften. Personal och barn pratar om var i kroppen man känner smaken och pratar om att smak och lukt hänger ihop. Samtalet fortsätter och personalen frågar barnen om de vet hur det känns att äta när man håller för näsan. Ett barn säger "Man känner ingen smak när man gör såhär", barnet visar genom att hålla för näsan. När de ska gå och titta på filmen behöver alla förflytta sig till ett annat rum. Personalen ställer upp barnen på ett led och räknar alla barnen. Ett barn säger till den i personalen som står längst fram "Du är nollan" personalen svarar "Ja, jag är nollan och nollan är viktig för annars blir det inga tusen eller miljoner". Efter filmvisningen delar personalen in barnen i mindre grupper där får barnen prova olika smaker. Personalen sätter en bindel för ögonen på barnen när de ska få prova. När barnen får testa en smak ställer personalen frågor kring det som barnen upplever. Sedan får barnen rita något som har med smak att göra. I slutet av aktiviteten samlar personal och barn ihop vad de har gjort genom att skriva ner vad som har hänt. Det hjälper sedan varandra att sätta upp de teck-

10 Verksam hetsrapport 9(15) ningar de har ritat och barnen börjar samtidigt titta på och prata om dokumentationen kring det pågående temat som redan sitter uppe på väggarna. Varje dag innan lunchen läser personalen en saga för barnen. Vid ett observerat tillfälle använder personalen en slags bok som är en låda med bilder. Personalen berättar sagan genom att visa bilderna och samtidigt läsa. Med jämna mellanrum visar personalen bilderna och förklarar de ord som barnen inte förstår. Vid ett annat observerat tillfälle läser personalen en bok. Alla barn sitter i en soffa och personalen sitter framför och läser. Även vid detta tillfälle noteras att personalen hela tiden stannar upp, pratar om och förklarar det som barnen har frågor kring. Arbetslaget uppger att den motoriska utvecklingen sker genom att barnen får klippa, rita och skriva. Barnen får öva på att dra upp dragkedjor, skära maten, hälla i, trä pärlor och arbeta med material som utmanar motoriken. "Vi är ute mycket i skogen och på gården, leker rörelselek och använder bollar. Vi går på ojämn mark, klättrar och tar oss fram. Stenar och hinderbanor, stubbar är bra utmaningar." Förskolechefen berättar att den motoriska utvecklingen sker genom att personalen är ute mycket med barnen. Men även då barnen gör pärlplattor, bygger med olika typer av material och använder skapande aktiviteter. I observationer av utevistelse noteras att barnen är aktiva och utnyttjar de aktiviteter som gården erbjuder. Barnen använder ofta klätterställningen och leker mycket i den del av gården där det är många stubbar och kuperad mark. Många barn öser och häller med vatten i olika typer av hinkar och kärl. Personalen finns alltid i närheten av barnens aktiviteter och hjälper till där det behövs och utmanar när tillfälle ges. Vid ett observerat tillfälle har personalen en rörelseaktivitet utifrån en färdiginspelad skiva. Aktiviteten börjar med att alla barn ska ligga på golvet och låtsas sova. Sedan följer de instruktionerna som finns på skivan. Personalen är med i aktiviteten och visar barnen så att de förstår hur de ska göra. Det blir ibland lite trångt och en aning rörigt när alla barn hoppar och rör sig mycket varvid personalen styr upp situationen och ser till att alla barn deltar i aktiviteten. Barnen förefaller ha roligt och är intresserade. Personalen berättar att de stimulerar och stödjer den sociala utvecklingen genom att "jobba med det hela tiden" men att det är en ständig utmaning att få tid till att arbeta med det. Arbetslaget uppger i intervju att de lär barnen att säga "Stopp!" och "Nej! " I arbetslaget har man även arbetat med en kompisbok som heter Haren och Igelkotten för att hitta olika vägar i barnens sociala utveckling.

11 10 (15) "Vi jobbar med att hjälpas åt, att alla ska städa efter sig när man har lekt. Vi ger barnen tillfällen att vara självständiga". Förskolechefen berättar att personalen stödjer och stimulerar barnens sociala utveckling genom att bekräfta barnen och förstärka det positiva i barnens agerande. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att verksamheten genomförs så att den stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande. Personalen arbetar medvetet mycket med att använda den språkliga och kommunikativa irtteraktionen i syfte att utveckla och vidga barnens perspektiv. Verksamheten präglas av att personalen stärker barnens intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Särskilt tydligt är det i de strukturerade vuxertledda aktiviteterna, vid utevistelse och i den fria leken inomhus. Lek och material är naturliga verktyg för lärande och miljöerna är både innehållsrika och inbjudande. Personalen stärker barnens tillit till sin egen förmåga i alla situationer. Barnen ges möjlighet och stöd att utvecklas i sitt språk och matematikutveckling och i sitt intresse för naturvetenskap och teknik. 2. Arbetet genomförs så att samspel mellan personal och barn, samt barnen emellan utvecklas Inom detta område granskas hur personalen stimulerar barnen att samspela och lära av varandra samt hur de själva engagerar sig i samspel med både det enskilda barnet och med barngruppen. Vidare granskas hur barnen får stimulans och vägledning genom samspel med vuxna. Enligt forskare finns det i samspelet som sker mellan parter med olika erfarenheter eller kunskap utrymme för att lära sig och utvecklas. I detta samspel, vare sig det sker i organiserade aktiviteter eller i barns egen lek, kan barn både finna stöd och bli utmanade.3 Barnens samspel med varandra Personalen berättar i intervju med Skolinspektionen att de vill skapa möjligheter för barnen att leka tillsammans. Arbetslaget berättar att de leker mycket regellekar i större grupper när de är ute medan barnen ofta leker i mindre grupper när de är inomhus. Personalen berättar att de jobbar mycket med att vara lyhörda och visa intresse för att få igång en dialog med barnen. Genom att få igång en sådan dialog kan sedan samspelet vidareutvecklas och det finns möj- 3 Doverborg, E.; Pramling, N.; Pramling Samuelsson, I. (2013). Att undervisa barn i firskolan. Stockholm, Liber.

12 11(15) ligheter att komma vidare och ta reda på mer tillsammans. Personalen berättar att barnen lär av varandra och att de arbetar med att uppmuntra barnen att lära av varandra "Vi uppmanar barnen att titta på varandra och göra lika, ta efter, att lära av varandra. Det kommer ofta från barnen själva". Förskolechefen uppger i intervju att samspelet handlar om personalens förhållningssätt och att de jobbar med att vara närvarande i gruppen "Det är viktigt att synliggöra och inspirera barnen till att göra saker tillsammans. Jag tycker att personalen har ett jättebra engagemang". Förskolechefen berättar också att personalen är bra på att ta tillvara andra barns kunnande. Vid ett observerat tillfälle i tamburen noteras att barnen är vana att hjälpa varandra med att sätta på sig kläderna. Bland annat hjälper barnen varandra att dra täckbyxorna över kängorna och att sätta på sig västarna. Vid dessa tillfällen säger barnen till exempel "Jag kan hjälpa dig att dra byxorna över stövlarna." Personalen uppmärksammar detta och säger "Vad bra att du vill hjälpa till". Personalens samspel med barnen Arbetslaget uppger att de arbetar med att fråga vad barnen gör och vad de tror och hur de tänker. "Vi har så många barn, vi har tänkt att vi måste placera oss, stationera oss där barnen är. Vi har diskuterat kring att inte alla kan springa runt och fixa med papper". Personalen berättar att de placerar sig där barnen är eftersom det gör att det blir mycket lugnare och enklare att delta i barnens lek. Vid observationer noteras att personalen alltid är nära barnen och uppmärksamma på vad barnen sysselsätter sig med. Även när barnen leker för sig själva är personalen närvarande och observanta på barnens aktiviteter. I de strukturerade vuxenledda aktiviteterna samspelar personalen med barnen genom att till exempel läsa sagor på ett varierat sätt. I tambursituationen får många barn klä på sig själva. Det barnen inte klarar av i på- och avklädningen får de hjälp med genom att ställa sig i en kö till den personalen som just då är i tamburen. Detta är en rutin som ser likadan ut varje gång barnen är i tamburen. Observationer visar att denna rutin även är ett tillfälle för personalen att samspela med både det enskilda barnet och med barngruppen. Det är även ett tillfälle för barnen att samspela med varandra.

13 12(15) Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att arbetet genomförs så att samspel mellan personal och barn, samt barnen emellan utvecklas. Personalen uppmuntrar barnen att samspela med varandra och de engagerar sig i samspel med enskilda barn såväl som med barngruppen. 3. Förskolläraren tar ansvar för att arbetet i barngruppen genomförs så att det leder till utveckling och lärande Inom detta område granskas hur förskolläraren tar ansvar för att arbetet genomförs enligt riktlinjerna i läroplanens avsnitt 2.2, Utveckling och lärande, att arbetet utgår ifrån barngruppens behov och att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt. Hur arbetslaget samarbetar för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande granskas också. Forskare poängterar att förskollärares ansvar för målprocesserna handlar om att skapa villkor för barn att lära sig i riktning mot läroplansmålen. Förskollärare har också ansvar för att det sker på ett sådant sätt att barns lärande utmanas och att de utvecklar en vilja och lust för livslångt lärande.4 Förskollärares ansvar för att barnen stimuleras och utmanas och att de upplever det roligt och meningsfullt Arbetslaget berättar att de har reflektionstid där de i grupp resonerar över det som har varit "vi ställer oss frågan, var är vi och vart ska vi?" Personalen berättar att de delar på ansvaret och att alla som är förskollärare har lika mycket ansvar. "Vi gör ingen skillnad, alla gör allt tillsammans". Förskollärarna i arbetslaget uppger att de tar ansvar för att barnen får rätt stöd och att gå igenom barnens utveckling generellt. Personalen berättar att de lyssnar på barnen och att förskollärarna kan se om det skett ett lärande när de går igenom barnen inför utvecklingssamtalen och vid reflektionsmötena "Då tar vi ansvar för att följa upp att det verkligen sker ett lärande". På förskolan finns även en kvalitets- och utvecklingsgrupp som arbetar med att skapa en likvärdig förskola oberoende av vilken avdelning barnen går på. I den gruppen kan förskollärarna utvärdera verksamheten tillsammans med förskolechefen. Förskolans förskollärare arbetar kontinuerligt i vardagen med barnens motoriska och sociala utveckling. De förskollärare Skolinspektionen intervjuat berät- 4 Sheridan, S., Sandberg, A. & Williams, P. (2015). Förskollärarkompetens i förändring. Lund: Studentlitteratur.

14 13 (15) tar att den motoriska utvecklingen också kan vara social utveckling. "Vi ansvarar för att det verkligen finns med i vardagen och följer upp". Observationer visar att barnen verkar ha roligt i förskolan och att de är engagerade i de aktiviteter de sysselsätter sig med. I de strukturerade vuxenledda aktiviteterna är barnen entusiastiska och majoriteten av barnen vill förstå och ställer frågor när något är oklart. I de fall där barnen inte verkar engagerade finns alltid en personal i närheten som kan stötta och utmana barnen att bli intresserade av en aktivitet eller sysselsättning. Arbetslagets samarbete Arbetslaget berättar att de har mycket tid till reflektion och möjlighet att tänka igenom vilka aktiviteter som de vill prova. Både arbetslag och förskollärare uppger att de är införstådda med vad skillnaden mellan förskollärarnas och barnskötarnas uppdrag är enligt författningarna. Förskollärarna upplever också att de har legitimitet i arbetslaget i ansvaret för barnens utveckling och lärande. "Barnskötare kan ofta fråga oss förskollärare hur de ska göra om de ska hålla i ett arbetspass. Ofta är en förskollärare med. Det är sällan enbart barnskötare. Om de är ensamma så frågar vi hur det gick, vi följer upp det tillsammans i arbetslaget". Förskolechefen uppger att arbetslaget är väldigt lösningsfokuserat och att förskollärarna ofta hittar lösningar. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att alla förskollärarna i verksamheten tar ansvar för att barnen stimuleras och utmanas i sin utveckling och lärande. Förskollärarnas ansvar utifrån riktlinjerna i läroplanen är tydliggjort och barnen får den stimulans och de utmaningar de har rätt till. Barnen verkar även ha roligt i förskolan. 4. Förskolechefen tar ansvar för att arbetet genomförs enligt läroplanens intentioner Inom detta område granskas hur förskolechefen tar det övergripande ansvaret för att arbetet genomförs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Detta innefattar också ett särskilt ansvar för miljö och material. Därutöver granskas hur förskolechefen tydliggör förskollärares ansvar enligt riktlinjerna i läroplanens avsnitt 2.2 och ser till att förskollärare tar, och kan ta, ta detta ansvar.

15 14 (15) Förskolechefen Förskolechefen uppger i intervju att personalen pratar mycket om vad de ska göra och resonerar kring vad de vill med det de gör. "Det här är en förskola där man inspirerar varandra". Förskolechefen uppger att personalen är närvarande och att de hela tiden ser till barnens intressen "barnen behöver få inflytande". Förskolechefen berättar att de har en reflektionsgrupp. Förskolechefen berättar att hon arbetar mycket med att själv vara närvarande i verksamheten och hela tiden ligga steget före. Förskolechefen menar att hon på så sätt kan "lägga krut på det som vi behöver utveckla framåt. Det går inte att slappna av. Vi håller hela tiden på att utmana och utveckla". Förskolechefen berättar att de arbetar utifrån manar med datum när ett arbetsområde ska vara klart. "Alla vet vad som ska göras och till när". Personalen använder mycket skapande och att barnen får hålla på med händerna. Förskolechefen säger att personalen arbetat mycket med återvunnet material och att det finns en tanke bakom det material som används, så att materialet kan användas till olika områden. Arbetslaget berättar att de följer upp arbetet på varje arbetslagsmöte och en gång i månaden på APT tillsammans med förskolechefen. De dokument Skolinspektionen tagit del av visar att det systematiska kvalitetsarbetet är upplagt efter ett årshjul där det varje månad finns ett antal områden som personalen ska arbeta med. Exempel på sådana områden är "Börja med barnråd", "Påbörja läsning och uppgift del 8 i Lärportalen i matematik", "BRUK Barngruppernas sammansättning och storlek" och så vidare. Arbetslaget uppger i intervju att detta är ett levande dokument som de ofta utgår ifrån och som är en stor hjälp i arbetet med att få en överblick av verksamheten. Av den dokumentation som Skolinspektionen tagit del av finns även exempel på olika handlingsplaner för olika områden som förskolan ska arbeta med och hur dessa följs upp. I varje handlingsplan finns en beskrivning av vad förskolan behöver utveckla inom områdena och hur det arbetet ska se ut. Bland annat i handlingsplanen för naturvetenskap, teknik och miljö är en slutsats i analysen att personalen behöver säkerställa att de använder rätt begrepp. För att åtgärda detta och få reda på vilka begrepp som används har de kontaktat skolan. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen tar ansvar för att arbetet genomförs enligt läroplanens intentioner och riktlinjer avseende utveckling och lärande. Förskolechefen tar även ansvar för att barnen får tillgång till en miljö och material som leder till utveckling och lärande.

16 15 (15) Syfte och frågeställningar Syftet är att granska om förskolechefen och förskolans förskollärare tar ansvar för att undervisningen utformas och genomförs av arbetslaget på ett sådant sätt att det stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande så att barnen får möjlighet att utvecklas och uppleva att det är roligt och meningsfullt i förskolan. Den övergripande frågeställningen är: o Arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnen i deras utveckling och lärande så att de får möjlighet att utvecklas? Metod och material Undervisningen i förskolan, det vill säga arbetet med att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande, ska genomföras utifrån läroplanens (Lpfö 98) riktlinjer i avsnitt 2.2 Utveckling och lärande. Skolinspektionen bedömer kvaliteten utifrån hur personalen lyckas stimulera och utmana barnens utveckling och lärande bland annat genom språklig och kommunikativ interaktion och hur lek, miljö och material används som verktyg för att stimulera lärandet i riktning mot läroplanens strävansmål. Vidare bedöms hur förskollärare och förskolechef tar ansvar för att barnen stimuleras till utveckling och lärande samt att lärandet baseras på samspelet mellan vuxna och barn och att barn lär av varandra. Aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagar och regler är viktiga underlag för hur granskningen utformas. Granskningen av kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan innebär att inspektörerna samlar in skriftlig dokumentation och under tre dagar besöker förskolorna, observerar verksamheten, samtalar med barn, intervjuar personal och förskolechefer. All information analyseras sedan för respektive förskola och sammanställs och redovisas i ett beslut till huvudmannen och förskolan samt i denna rapport.