Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Trimsarvet, Orsa kommun

Transkript

1 Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Trimsarvet, Orsa kommun

2 1(17) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat Syfte och frågeställningar Metod och material Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av förskolans pedagogiska uppdrag under vintern 2015/16. Utifrån ett slumpmässigt urval har 40 förskolor valts ut i 20 kommuner. Av dessa förskolor bedrivs 11 i enskild regi medan 29 bedrivs i kommunal regi. Orsa kommun och förskolan Trimsarvet, ingår i detta urval. Förskolan Trimsarvet besöktes den 23, 24 och 25 februari Ansvariga inspektörer har varit Kajsa Öhman och Ingrid Åsgård. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet, redovisas de samlade resultaten. För de förskolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra förskolor. Den enskilda rapporten kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Begreppet undervisning i förskolan I förarbetena till den nya skollagen (Prop. 2009/10:165) tas begreppet undervisning upp. Här framgår att regeringen anser att det är angeläget att begreppet undervisning definieras på ett sådant sätt att alla skolformer kan omfattas. I förskolans läroplan talas i dag inte om undervisning. I stället beskrivs den process som syftar till "utveckling och tärande". Begreppet undervisning ska enligt regeringens uppfattning ges en definition som är anpassad för såväl förskola och fritidshem som skola och vuxenutbildning. Definitionen av undervisning måste vara relevant för alla skolformer. Undervisning blir med regeringens ställningstagande ett nytt begrepp i förskolan och fritidshemmet. Det är därför viktigt att klargöra att begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i dessa verksamheter. 1 förskolan bildar omsorg, utveckling och tärande en helhet i

3 2(17) undervisningen. Det är förskollärares och annan personals uppgift att följa, stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Att förskolan och fritidshemmet omfattas av begreppet undervisning förändrar inte verksamhetens uppdrag och innebär inget ifrågasättande av den pedagogik som används där. Användandet av begreppet undervisning i dessa verksamhetsformer syftar således inte på något sätt till att förändra verksamheterna eller arbetssätten.' Bakgrundsuppgifter om förskolan Trimsarvet Förskolan Trimsarvet ligger vid Orsasjön i Orsa kommun. Förskolan har två avdelningar Älgen och Björnen. Sammanlagt är det 34 barn inskrivna i förskolan och barngruppernas storlek är 16 på Älgen och 18 på Björnen. Båda avdelningarna har barn i åldrarna 1-5 år. Varje avdelning har 3 heltidstjänster. Skolinspektionen har besökt avdelningen Älgen. På avdelningen arbetar tre legitimerade förskollärare med behörighet att undervisa i förskola. Förskolan leds vid Skolinspektionens besök av en tillfällig förskolechef som tillika är kommunens skolchef. Förskolechefen ansvarar för ytterligare tre förskolor. I intervju framkommer att förskollärarna är medvetna om sitt pedagogiska ansvar i verksamheten och arbetar med detta på olika sätt i vardagen. Förskolan är en fristående byggnad där båda avdelningarna samt kök ryms. Avdelningen Älgen har tre rum varav ett har ett avdelningskök. Ett av rummen används till skapande aktiviteter där de större barnen även kan vara ifred och bland annat lyssna på musik. De två andra rummen används, förutom till lek, som matsal och samling. I ett av dessa rum finns ett skrivbord med dator som fungerar som ett slags kontor för avdelningen. Rummet delas av med en soffa där barn och personal då och då sitter och läser böcker. Därutöver finns en tambur och ett skötrum samt toaletter. Båda avdelningarna har tillgång till förskolans gård som omges av ett staket som går runt hela gården. På gården finns en klätterställning, låga träd, sandlåda och en relativt stor fri yta. Alldeles intill förskolan finns en skridskobana som förskolan använder så gott som dagligen under vinterhalvåret. Förskolan har återkommande dagliga rutiner med en samling på förmiddagen och en före lunch. Under förmiddagen delas barnen även in i mindre grupper för de planerade och strukturerade aktiviteterna. På eftermiddagen präglas verksamheten huvudsakligen av fri lek ute eller inne. 1 Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet s

4 3(17) Undervisning i förskolan Den förskollärare Skolinspektionen intervjuar menar att förskolans undervisning mest består i att de reflekterar tillsammans med barnen och "utgår från barnen där de befinner sig, vi undervisar utifrån varje barns utvecklingsnivå." Arbetslaget uppger att de anser att undervisning sker då det är synligt att ett barn är intresserad "då ordnar vi aktiviteter för det." Förskolläraren menar även att det är önskvärt att kunna förmedla kunskap i alla situationer samt reflektera och dokumentera. Förskolechefen anser all lärande är ett bättre begrepp än undervisning. Undervisning, menar förskolläraren, är något som är planerat och lärarlett som till exempel vuxenledda strukturerade aktiviteter, men att ett lärande även finns i den fria leken. Resultat 1. Verksamheten genomförs så att den stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande Inom detta område granskas hur förskolläraren och annan personal genom språklig och kommunikativ interaktion stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande. Vidare granskas att arbetet utförs så att barnen ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att lära och erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper. Hur lek, miljö och material används och hur personalen tar tillvara barnens nyfikenhet och lust att lära samt hur de stärker barnens tillit till den egna förmågan granskas också. Här granskas vidare hur personalen stödjer barnens språk- och kommunikationsutveckling samt matematik, liksom intresset för naturvetenskap och teknik, och därutöver motorisk och social utveckling. Forskare framhäver att för lyckas krävs att man som personal är skicklig på att få barn att uttrycka sig, att kunna lyssna, kommunicera och analysera, men också att ställa utmanande frågor om det specifika innehåll som är aktuellt just då.2 Språklig och kommunikativ interaktion Arbetslaget uppger i intervju att det är genom att fånga upp de reflekterande frågorna som den språkliga och kommunikativa interaktionen sker. Det kan till exempel vara situationer där barnen ställer frågor och personalen svarar med 2 Sheridan, S. (2009). Lärares och föräldrars syn på förskolan, Ur Sheridan, S., Pramling Samuelsson, I. & Johansson, E. Barns tidiga förande. Göteborgs universitet

5 4(17) en fråga "vad tror du?". Personalen berättar att den här typen av samtal uppstår särskilt vid läsning av böcker. Förskolechefen berättar att kommunens specialpedagog har arbetat med språklig och kommunikativ interaktion på den här avdelningen, "de är bra på kommunikation här!" I observationer noteras att personalen vid ett flertal tillfällen samtalar med barnen om något de tycker är intressant. Vid ett tillfälle när de äldsta barnen deltar i en vuxenstyrd aktivitet låter personalen olika barn berätta om vad de gjorde dagen innan. De barn som vill får möjlighet att berätta och personalen ser till att alla lyssnar på varandra. När något barn kommer på en tanke eller ide fångar personalen upp den och utvidgar samtalet genom att ställa frågor. Ett exempel på sådant samtal är angående ett barn som har syskon i skolan och de försöker tillsammans räkna ut i vilken klass syskonet ska gå nästa år. Stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter Arbetslaget uppger att de hela tiden försöker utgå från barnens olika intressen för att erövra nya erfarenheter för att ha en "röd tråd" i arbetet. Personalen berättar till exempel om ett projekt de arbetar med kring maskar. Det projektet började med att några barn hittade maskar som de jämförde med varandra. Personalen uppmuntrade då barnen att ta hem maskarna till förskolan och fortsätta att undersöka dem, vilket ledde till att allt fler barn blev intresserade. För att utmana barnen berättar personalen att de även försöker dela in barnen i olika konstellationer. Enligt personalen utmanar då barnen varandra och får nya erfarenheter, som i sin tur leder till att barnen accepterar varandras olikheter och kan anpassa sig efter det. Förskolechefen menar att det är personalens uppgift att fånga upp när barnen visar intresse, "jag har varit med dem ute och sett exempel på det." I observationer noteras att personalen är lyhörd och uppmärksam på barnens viljor och tankar i de olika aktiviteter de utför. Vid vissa observerade tillfällen är dock aktiviteterna röriga och utan någon röd tråd, eller riktning. Detta kommer bland annat till uttryck vid en skogsutflykt. Syftet med skogsutflykten är att leta efter spår efter ett påhittat skogstroll. I promenaden till skogen stannar de till vid en fläkt som sitter på väggen på den intilliggande skolan. Barnen ställer sig framför fläkten och tycker att det är spännande med den varma luften som blåser på dem. Personalen frågar barnen om de vet vad det är för något, men barnen varken svarar eller uppmärksammar frågan utan börjar istället kasta snö mot fläkten för att se vad som händer. Efter en kort stund går alla vidare till skogen för att leta efter det så kallade skogstrollets spår. Personalen

6 5(17) hittar något som liknar ett spår och frågar barnen vad de tror att det är för något. Ett barn svarar att det tror att det är ett troll. Personalen fotograferar spåret. Ett flertal av de andra barnen verkar dock redan ha tröttnat på spårletandet och har istället börjat fäktas med några pinnar. Personalen försöker få barnen att återuppta spårletandet. Några barn verkar vara rädda för trollet och undrar hur trollspår ser ut, medan andra barn har satt igång med andra lekar. Något barn säger att det hör något och personalen stannar upp och säger "Vad kan det vara? En domherre långt där borta." Efter ett tag övergår letandet efter spår av skogstroll till att några börjar leta efter djurspår. Detta blir förvirrande för vissa barn som fortfarande undrar var trollspåren kan vara och var själva trollet är någonstans. I intervju med arbetslaget framkommer att tanken med skogsutflykten var att se hur skogen ser ut när det är snö "...vi var där när det inte var snö, vi skulle titta efter spår. Det var en öppning så får vi se vart det leder, vi tog bilder". Arbetslaget uppger att det blev lite annorlunda med trollet den här gången, men att tanken med utflykten var att arbeta med barnens grovmotorik, naturvetenskap och språk. Arbetslaget berättar också att de brukar använda olika typer av aktivitetskort som bland annat inbegriper matematik genom att träna vad som är längre än något annat, flera och färre och så vidare. Personalen säger att de kommer veta vad utflykten gett för resultat då de tittar på bilderna och när de tar upp aktiviteten igen, vid ett senare tillfälle, men att de skulle kunna göra annorlunda genom att en i personalen dokumenterar och den andra är med barnen. Arbetslaget uppger att de nog skulle kunna bli bättre på att ta reda på om barnen verkligen lär sig något, även om de ofta frågar barnen vad de har lärt sig under dagen "vi reflekterar med barnen direkt". Förskolläraren ger ett exempel på hur barnen erövrar nya kunskaper och färdigheter med att visa ett fotografi på ett barn som lägger ett pussel. Förskolläraren berättar att barnet i den specifika situationen har utvecklat sitt matematiska och språkliga tänkande genom att kunna se mönster och sedan med ord kan beskriva var en pusselbit ska ligga. Förskolläraren uppger i intervju att de försöker prata med barnen om vad de har gjort, inte vad de har lärt sig. Att de inte tydligare dokumenterar att det exempelvis är något inom matematiken som barnen har lärt sig beror, enligt förskolläraren på att de inte riktigt kommit dit än "... vi borde tänka mer på det".

7 6(17) Lek, miljö och material för utveckling och lärande Det finns på avdelningen tillgång till böcker, leksaker, en hem-vrå och skapande material, vilket allt finns tillgängligt för barnen. I observationer noteras att barnen utnyttjar det material som finns och leker självständigt. Arbetslaget uppger i intervju att barnen lär sig under lekar som personalen introducerar för barnen, och att barnen väcker tankar hos personalen om olika saker. Personalen säger att de i den fysiska länniljön har arbetat mycket med att göra leksaker, papper, pennor och föremål för skapande tillgängliga för barnen att ta av själva. De har även skapat rum som är anpassade efter barnens ålder, på så sätt kan de undvika att de mindre barnen utsätts för föremål som av säkerhetsskäl kan vara olämpliga i en viss ålder. Personalen säger att dessa rum även har gjort att de äldre eleverna får leka mer fritt eftersom de kan stänga om sig och till exempel "lyssna på musik och leka vildare." Förskolechefen uppger i intervju att personalen är kreativa och använder rör och klossar i leken. Det framkommer i intervju med förskolechefen att det även pågår ett projekt där en förstelärare ska filma korta stunder vilket sedan ska vara ett underlag för reflektion kring vad som händer i leken. Vid ett observerat tillfälle utomhus deltar en i personalen aktivt i barnens lek. Vid detta tillfälle rör de sig på en avgränsad del av gården utan att direkt använda gårdens miljö och material. Barnen bestämmer vad personalen ska föreställa och personalen frågar och ber barnen förklara för att förstå vad hen ska göra. Leken utvecklas med personalens hjälp, men det är barnen som styr. I några fall gör inte personalen som barnen vill, utan vägleder istället barnen i den pågående leken genom att bland annat stödja barnen i att öva turtagning. I övrigt, när barnen leker utomhus utnyttjar de ytorna till att exempelvis dra varandra i pulkor samt bygga kojor i de buskliknande träd som finns på förskolans gård. I observationer av skridskoåkning är barnen ute på isen och personalen står vid sidan om för att övervaka skridskoåkningen och ibland hjälpa till med barnens hjälmar och skridskor. Barnen leker själva på isen där några hjälper varandra och några jagar varandra. Personalen tar inga initiativ till att starta eller expandera de lekar barnen sysselsätter sig med. Det står koner utsatta på isen som barnen kan åka runt. Ett barn försöker få ordning på leken då dessa inte används och frågar ett annat barn "ska du vara med eller inte?"

8 7(17) Barnens nyfikenhet, lust att lära och tillit till den egna fönnågan Arbetslaget uppger i intervju att de tar vara på barnens intressen genom att de fångar upp det som kommer från barnen, vad barnen har för intressen "... nu ska vi snart sätta majs och ärtor. Vi har tidigare satt pelargoner, och vi har haft maskar". Personalen berättar att de försöker få barnen att hela tiden prova och våga misslyckas, att göra själva "... vi hjälper till om det inte går. Man ska inte klampa på, utan respektera barnens upplevelse". För att skapa spänning och nyfikenhet ger arbetslaget exempel på att de låter barnen bubbla i diskvatten, de har frusit in saker för att se vad som händer "Ibland är blir det utforskning även för oss, exempelvis kring hur man gör bensin eller hur man gör glas. Då kollar vi på nätet, eller försöker hitta en film". Förskolechefen uppger i intervju att personalen stärker barnens lust att lära och tillit till den egna förmågan genom att de först visar sedan får barnen prova. Förskolechefen uppger även att personalen ofta använder musik och introducerar instrument för att ta tillvara barnens nyfikenhet. I observationer noteras att barnen får hjälpa till med att bära karotter och skålar med grönsaker samt att barnen får ta mat själva. Personalen pratar med barnen om det som barnen själva tar upp, bland annat undrar ett barn hur man gör smör och personalen svarar på barnets fråga och säger att de kan försöka tillverka eget smör på förskolan, vilket de, enligt personalen, även har gjort tidigare. Vid ett annat observerat tillfälle då barnen ska klä på sig för att gå ut och åka skridskor på skridskobanan intill förskolan noteras att de större barnen klarar sig helt själva. De yngre barnen klär även de på sig och får hjälp när de behöver, till exempel för att dra upp dragkedjan eller dra överdragsbyxorna över kängorna. Personalen uppmuntrar och berömmer barnen under påklädningen. Arbetslaget uppger att de arbetar kontinuerligt med att dokumentera vad barnen gör och säger. De har bland annat en typ av matris, som de visar för Skolinspektionen, med tre spalter där personalen kan fylla i vad barnet säger, vad barnet gör och de reflektioner personalen gör kring detta. Personalen berättar att de har en mapp för varje barn där de samlar all dokumentation så att de kan se barnens utveckling. Personalen uppger att de hela tiden undersöker om barnen får ut något av den aktivitet eller övning de sysselsätter sig med. Det framkommer i intervju att arbetslaget genom den reflektion de gör även kan uppmärksamma enskilda barns behov och hitta metoder för att alla ska vilja och våga göra saker.

9 8(17) I observationer av utflykten till skogen noteras att personalen fotograferar barnens upptäckande och de aktiviteter de sysselsätter sig med. I övrigt observeras inga -tillfällen när personalen dokumenterar barnens aktiviteter. Barns utveckling inom språk, matematik, naturvetenskap och teknik För att stimulera och utmana barnens språk- och kornmunikationsutveckling berättar arbetslaget att de gör en del munmotoriska övningar framför spegeln, ofta i samband med att barnen tvättar händerna. Personalen uppger att de använder mycket ramsor, rimsagor och rimsånger i de strukturerade vuxenledda aktiviteterna för att på så sätt få in olika typer av ljud. Några i personalen använder musikaktiviteter som exempelvis logopediska övningar såsom att säga P upprepade gånger i takt till musiken. Förskolläraren uppger att hen arbetar med barnens språkutveckling genom att vara lyhörd på vad barnen visar att de har intresse för. "Läsa böcker är guld värt, men vi borde bli bättre på att använda datorn". Förskolechefen berättar i intervju att personalen är duktiga på musik, vilket han menar gynnar språkutvecklingen. I observationer av en strukturerad vuxenledd aktivitet med de äldre barnen stimuleras olika ljud som birribirribam genom att sjunga en sång. Den personal som leder aktiviteten spelar gitarr och i olika sånger utmanas barnen att sjunga olika ramsor både i snabb och långsam takt. Arbetslaget uppger att de arbetar med matematik genom att barnen varje dag räknar hur många som är på förskolan och hur många barn som är hemma. "Vi övar turordning, barnen räknar borden och diskuterar vad som är fler och vad som är färre." Petsonalen berättar att de spelar mycket mattespel och Yatzy, "Vi har många pedagogiska spel". Förskolechefen bekräftar detta och berättar att personalen arbetar med att stimulera barnens matematiska utveckling genom olika logikövningar med former, kuddar och klossar. Vid den strukturerade vuxenledda aktiviteten med de äldre barnen som nämnts tidigare övar barnen på att reflektera över olika matematiska begrepp såsom fler och färre bland annat genom att stå på två led och jämföra dessa med varandra. Även i de vuxenledda strukturerade aktiviteterna tillsammans med hela avdelningens barn samtalar personalen om hur många som är på förskolan och räknar tillsammans på fingrarna.

10 Verksam hetsrapport 9 (17) Arbetslaget uppger att de arbetar med naturvetenskap när de går till skogen. Personalen berättar att de har gjort vattenhjul, jobbat med maskar, grävt ner en planka för att se vad som händer med den över tid och att de ska plantera blommor. Förskolläraren uppger att de fångar upp barnens intresse för naturvetenskap när de ser att barnen är intresserade. Förskolläraren berättar att barnen får välja mycket själva "Vi frågar till exempel - vilka vill gå till skogen idag? Flexibilitet är det bästa. Det går aldrig att gå efter en planering, vi har en men den ändras hela tiden". Förskolechefen uppger att personalen arbetar med naturvetenskap genom att kompostera olika typer av material för att se vad som händer. "De har också byggt med PVC-rör som de hällt vatten genom, och de tar in snö och ser vad som händer". I observationer noteras att personal och barn vid en samling bland annat diskuterar vad det är för väder och för årstid. Vid det observerade tillfället har personalen med sig bilder på olika typer av väder som barnen turas om att sätta fast på en almanacka. På så sätt blir barnen engagerade och intresserade. I intervju uppger arbetslaget att de arbetar med barnens sociala utveckling genom att uppmuntra barnen att vid samlingar våga prata, sätta ord på sina känslor och att lyssna. De beskriver att de i vissa strukturerade vuxenledda aktiviteter har infört en så kallad tal-pii-ule för att utmanas i att vänta på sin tur i ett samtal "Alla ska ju få talutrymme". Personalen säger att de tycker att de situationer då barnen måste vänta på sin tur såsom tambur- och matsituationen är en utmaning i barnens sociala utveckling. Samtidigt, berättar arbetslaget att de äldre barnen är bra på att både hjälpa varandra och de yngre barnen. Förskolechefen uppger att han tänker på tre saker angående personalens arbete med barnens sociala utveckling. Dessa är; turtagning, konfliktlösning och vid måltiderna där barnen övar på att lyssna och hjälpa varandra. Arbetslaget uppger i intervju att de stimulerar grovmotoriken när de är ute i skogen, på skridskobanan och när de har gymnastik i idrottshallen. Personalen säger att de är ute mycket och att barnen då får möjlighet att klättra och springa mycket. Finmotoriken stimuleras genom att barnen bland annat får klippa och använda saxar, de försöker få barnen att måla innanför en ram, de bygger gips på ballonger och gör barkbåtar. Personalen berättar att de även brukar jobba med plexiglasskivor som barnen får lägga på ett papper med bokstäver som de sedan kan rita av, genom att skriva på plexiglasskivan. De övar även på att rita

11 10 (17) streck mellan siffror och de äldre barnen får göra en egen teaterpjäs med handdockor. Förskolechefen uppger att barnen får stöd i sin grovmotoriska utveckling genom att till exempel balansera på olika sätt och öva på att cykla mellan koner. Finmotoriken övas genom att barnen får testa att göra olika munrörelser i spegeln samt lägga pärlplattor. Observationer utomhus visar att barnens grovmotoriska utveckling bland annat stimuleras när de ska komma upp för en backe från skridskobanan. Det finns då ett rep som barnen kan dra sig upp för backen med. Personalen står högst uppe för att hjälpa och stötta barnen när de ska ta sig upp för backen genom att till exempel säga: "Bra! upp igen nu. Titta hur [ett barns namn] gör, hen lutar sig lite bakåt, prova att göra så, två händer på repet, bra! Titta vad det går bra!". Både barn och personal instruerar och visar de barn som har lite svårare att ta sig upp för backen med hjälp av repet, så att alla barnen till slut har kommit upp för backen. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att verksamheten i huvudsak genomförs så att den stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande. Personalen använder språklig och kommunikativ interaktion i mötet med barnen men expanderar och vidgar inte samtalet i alla situationer. Personalen stärker delvis barnens intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Vid utevistelse tas dock inte alltid situationer tillvara för att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Personalen använder lek och material som verktyg för lärande och miljöerna är till viss del innehållsrika och inbjudande. Personalen stärker barnens tillit till den egna förmågan i de flesta situationer och barnen ges stöd, stimulans och utmanas i sin utveckling inom både språk och matematik. Barnens intresse för naturvetenskap och teknik stimuleras dock inte i alla situationer. 2. Arbetet genomförs så att samspel mellan personal och barn, samt barnen emellan utvecklas Inom detta område granskas hur personalen stimulerar barnen att samspela och lära av varandra samt hur de själva engagerar sig i samspel med både det enskilda barnet och med barngruppen. Vidare granskas hur barnen får stimulans och vägledning genom samspel med vuxna. Enligt forskare finns det i samspelet som sker mellan parter med olika erfarenheter eller kunskap utrymme för att lära sig och utvecklas. 1 detta samspel,

12 11(17) vare sig det sker i organiserade aktiviteter eller i barns egen lek, kan barn både finna stöd och bli utmanade.' Barnens samspel med varandra Arbetslaget uppger att arbetet med barns samspel med varandra är en ständig utmaning, särskilt varje höst när det kommer nya barn. Personalen berättar att det till exempel kan finnas äldre barn som vill styra upp situationer "Då får vi gå in och jobba och leka tillsammans". Det framkommer i intervju att personalen vid sådana tillfällen bland annat använder mjukisdjur på samlingen som hjälp för att bearbeta olika saker som händer mellan barnen. Arbetslaget uppger även att personalen alltid ägnar en stund på personalmötena till att ta upp barnens relationer. På det sättet får personalen en samsyn kring hur de kan vara uppmärksamma på barnens samspel med varandra. Förskolechefen uppger att samspelet mellan barnen samt personalens samspel med barnen är något som följs upp vid medarbetarsamtalen. Förskolechefen menar att personalen har ett stort engagemang i arbetet med barnen vilket han bland annat märker på hur personalen pratar med barnen. I observationer av matsituationen får barnen hämta sallad i tur och ordning vid ett salladsbord. När alla barn tagit sin sallad och sitter vid bordet har ett barn uppdraget att ställa karotterna på bordet. Vid ett flertal tillfällen ger barnen uttryck för omtanke och empati vilket bland annat är tydligt då barnen ofta tröstar varandra när de gör sig illa. Personalens samspel med barnen Arbetslaget uppger att de arbetar med att vara uppmärksamma på sitt eget samspel med barnen. Bland annat om det uppstår konflikter. Personalen har då som rutin att byta plats med varandra så att en annan i personalen kan ta över. "Det kan vara svårt att lösa konflikten på egen hand." "Vi blir allt bättre på att läsa av varandra". Förskolechefen berättar att han ser att personalen alltid pratar med barnen och inte till barnen "de lyssnar och ställer följdfrågor". 3 Doverborg, E.; Pramling, N.; Pramling Samuelsson, I. (2013). Att undervisa barn i förskolan. Stockholm, Liber.

13 12 (17) I observationer noteras att personalen är engagerade och lyssnar respektfullt på barnens viljor och tankar. Detta är särskilt tydligt i de strukturerade vuxenledda aktiviteterna, men även i tambursituationen. Vid ett observerat tillfälle i tamburen när barnen ska klä på sig vill ett barn hjälpa ett annat barn. Personalen låter barnet hjälpa det andra barnet med stövlarna. Personalen frågar sedan det barnet som fått hjälp om hen fortfarande vill ha hjälp, men barnet säger då nej. Barnet som vill hjälpa till försöker ändå fortsätta att sätta på kläder på sin kompis varvid personalen säger att hen måste fråga om det andra barnet vill ha hjälp och på så sätt får barnen hjälp att kommunicera med varandra. Vid ett observerat tillfälle noteras dock att personalen inte samspelar med barnen. Personal och ett barn ska bygga med Kapla-stavar. Barnet frågar personalen om de kan bygga tillsammans och personalen svarar ja. Under tiden som de bygger avbryter personalen hela tiden aktiviteten för att bland annat prata med några andra barn om ett skogstroll, ett slags mjukisdjur, som barnen letar efter, ett annat barn berättar att de har fått en ny bil och så vidare. Det barn som bad att få bygga tillsammans med personalen förefaller mer och mer uppgiven i sina försök att bygga tillsammans med personalen. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att arbetet genomförs så att samspel mellan personal och barn samt barnen emellan kan utvecklas. Samspelet mellan barnen uppmuntras men personalen engagerar sig inte alltid i samspelet med det enskilda barnet eller barngruppen. 3. Förskolläraren tar ansvar för att arbetet i barngruppen genomförs så att det leder till utveckling och lärande Inom detta område granskas hur förskolläraren tar ansvar för att arbetet genomförs enligt riktlinjerna i läroplanens avsnitt 2.2, Utveckling och lärande, att arbetet utgår ifrån barngruppens behov och att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt. Hur arbetslaget samarbetar för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande granskas också. Forskare poängterar att förskollärares ansvar för målprocesserna handlar om att skapa villkor för barn att lära sig i riktning mot läroplansmålen. Förskollärare har också ansvar för att det sker på ett sådant sätt att barns lärande utmanas och att de utvecklar en vilja och lust för livslångt lärande.4 4 Sheridan, 5., Sandberg, A. & Williams, P. (2015). Förskollärarkompetens i förändring. Lund: Studentlitteratur.

14 13 (17) Förskollärares ansvar för att barnen stimuleras och utmanas och att de upplever det roligt och meningsfullt I intervju med arbetslaget framkommer att förskollärarna planerar och arbetar tillsammans. Bland annat går de igenom alla barn inför utvecklingssamtalen. Personalen uppger att de har delat upp barngruppen i mindre grupper och att förskollärarna har så kallade ansvarsbarn. Det innebär även att förskollärarna har ansvar för olika aktiviteter såsom att spela musik, gå ut i skogen, ha gymnastik och olika aktiviteter med barnen. Detta ansvar fördelas på olika sätt så att de kan turas om. Den förskollärare som Skolinspektionen intervjuat uppger att hen försäkrar sig om att det sker en utveckling hos barnen genom att personalen reflekterar och dokumenterar genom att fotografera mycket. Förskolläraren uppger bland annat ansvaret för barnens sociala och motoriska utveckling ligger i att lära barnen att göra själva. Att utmana barnen i den motoriska utvecklingen sker automatiskt, menar förskolläraren. Det kan handla om att barnen "en dag kan klättra upp för slänten eller på den högre stenen". Ansvaret för den språkliga utvecklingen tar förskolläraren genom att ha samtal med föräldrarna och att läsa böcker så ofta som möjligt. Arbetet med naturvetenskap fångas upp när barnen visar ett sådant intresse och vid utflykterna i skogen. Förskolechefen uppger att han tydliggjort förskollärarens ansvar genom att bland annat ge förskollärarna tid för planering, efterarbete och kvalitetsarbete. "Det ska vara tydligt att förskollärarna har ett annat uppdrag än barnskötarna". Förskolechefen följer sedan upp förskollärarnas arbete genom verksamhetsbesök och samtal med personalen då de resonerar tillsammans kring varför förskollärarna gör det de gör i verksamheten. Arbetslagets samarbete I intervju med arbetslaget framkommer att förskollärarna har lika mycket ansvar "Vi är bra på att backa och dela med oss", "Vi kan ge varandra respekt och ta hänsyn till om man är ur form en dag". Förskolläraren uppger att det är viss skillnad i arbetssätt inom arbetslaget men att "vi har våra reflekterande samtal och vi har en bra grund att stå på". Förskolläraren berättar att de alltid pratar om vad som är målet med ett projekt och sedan hur de resonerar kring olika sätt att arbeta mot det målet. Förskolläraren uppger att arbetslaget har ganska mycket tid både enskilt och i grupp för att planera och reflektera kring deras gemensamma arbete.

15 14 (17) Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskollärarna tar ansvar för att arbetet i barngruppen genomförs så att det leder till utveckling och lärande. Arbetet genomförs utifrån riktlinjerna i läroplanen och det är tydliggjort vad förskollärarens ansvar innebär utifrån riktlinjerna. 4. Förskolechefen tar ansvar för att arbetet genomförs enligt läroplanens intentioner Inom detta område granskas hur förskolechefen tar det övergripande ansvaret för att arbetet genomförs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Detta innefattar också ett särskilt ansvar för miljö och material. Därutöver granskas hur förskolechefen tydliggör förskollärares ansvar enligt riktlinjerna i läroplanens avsnitt 2.2 och ser till att förskollärare tar, och kan ta, ta detta ansvar. Förskolechefen Skolchefen i kommunen är vid Skolinspektionens besök tillförordnad förskolechef. Förskolechefen uppger att ett av förskolans viktigaste uppdrag är att förbereda barnen för att börja i förskoleklass. Förskolechefen menar att de just nu lägger stort fokus på att utveckla och arbeta med det systematiska kvalitetsarbetet. Vid tidpunkten för Skolinspektionens intervju med förskolechef närvarar även den tidigare förskolechefen. Hon uppger att det hon ser är att personalen behöver arbeta mer med är att bland annat relatera sin verksamhet till aktuell forskning särskilt avseende dokumentation "det är inte bara att knäppa en massa kort". Den tidigare förskolechefen uppger även att personalen kan bli bättre på att sprida deras egen kunskap och kompetens till varandra. Enligt förskolechefen är förskollärarnas ansvar tydliggjort genom att de har spaltat upp vad som skiljer bamskötarnas och förskollärarnas ansvar. Det visar sig genom att förskollärarna har fått mer tid till planering och reflektion. Förskolechefen följer upp förskollärarnas ansvar i regelbundna verksamhetsbesök då förskolechefen förväntar sig att förskollärarna ska veta varför de gör det de gör kopplat till läroplanen. Arbetslaget uppger att det har fungerat bra, trots den situation som råder avseende förskolechef, eftersom de har en väl fungerande struktur för sitt arbete. Arbetslaget uppger att ledningen tar fasta på deras önskemål om exempelvis fortbildning.

16 15(17) Den intervjuade förskolläraren bekräftar detta och framhåller att de nästan alltid får gehör för den fortbildning de ber om. Förskolläraren uppger även att de just nu arbetar med barnkonventionen, vilket är på initiativ från ledningen. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen tar ansvar för att arbetet genomförs enligt läroplanens riktlinjer och intentioner. Förskolechefen tar ansvar för miljön och materialet så att barnen får en miljö som stimulerar till utveckling och lärande. Förskollärarens ansvar är delvis tydliggjort utifrån riktlinjerna. Syfte och frågeställningar Syftet är att granska om förskolechefen och förskolans förskollärare tar ansvar för att undervisningen utformas och genomförs av arbetslaget på ett sådant sätt att det stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande så att barnen får möjlighet att utvecklas och uppleva att det är roligt och meningsfullt i förskolan. Den övergripande frågeställningen är: o Arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnen i deras utveckling och lärande så att de får möjlighet att utvecklas? Metod och material Undervisningen i förskolan, det vill säga arbetet med att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande, ska genomföras utifrån läroplanens (Lpfö 98) riktlinjer i avsnitt 2.2 Utveckling och lärande. Skolinspektionen bedömer kvaliteten utifrån hur personalen lyckas stimulera och utmana barnens utveckling och lärande bland annat genom språklig och kommunikativ interaktion och hur lek, miljö och material används som verktyg för att stimulera lärandet i riktning mot läroplanens strävansmål. Vidare bedöms hur förskollärare och förskolechef tar ansvar för att barnen stimuleras till utveckling och lärande samt att lärandet baseras på samspelet mellan vuxna och barn och att barn lär av varandra. Aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagar och regler är viktiga underlag för hur granskningen utformas. Granskningen av kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan innebär att inspektörerna samlar in skriftlig dokumentation och under tre dagar besöker

17 16 (17) förskolorna, observerar verksamheten, samtalar med barn, intervjuar personal och förskolechefer. All information analyseras sedan för respektive förskola och sammanställs och redovisas i ett beslut till huvudmannen och förskolan samt i denna rapport.