Reaktionssystem. (1) och (3), 1:a ordning (2) och (4) (5) olika ordning konsekutiva eller parallella
|
|
- Bo Svensson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Reaktionssystem (1) och (3), 1:a ordning (2) och (4) olika ordning konsekutiva eller parallella (5) blandade reaktioner consecutive competitive halogenering och hydrering av kolväten framställning av diestrar och polyalkoholer
2 Reaktionssystem (6) oxidation av kolväten stort överskott syre pseudoförsta ordningen R önskad produkt S icke önskad produkt (7) Triangelsystem isomeriseringsreaktion 1-buten - cis-2-buten - trans-2-buten
3
4 Definitioner N n n i 1 Total molström i N n n i 1 i Total ämnesmängd N n 0 n i 1 0i N n0 n i 1 0i
5 Definitioner, molbråk n i xi n ni xi n n i x0i n 0 ni x0i n0
6 Definitioner, konsentration Förhållandet mellan ämnesmängd och volym n i ci V ni ci V Kombination ger n ci xi x i c V n ci ci xi c V
7 Definitioner m V m Volymström N n M i 1 i i Massaström N Kombination ger i M i n N n V xi M i i 1 i 1
8 Definitioner, konversion n 0, k n k k n 0, k Vad göra om n 0, k 0
9 Definitioner, relativ konversion n 0,k n k ' k n 0
10 Definitioner, reaktionsgrad n i n 0i i
11 Nyckelkomponenter En eller fler komponenter väljs som nyckekomponenter De övriga komponenternas koncentrationer kan uttryckas som funktion av nyckelkomponenternas koncentrationer (molmängd, molbråk, konversion)
12 Nyckelkomponenter
13 Simuleringsresultat Kolvströmningsmodellen ger vanligen högre koncentrations-maximum av mellanprodukten R än återblandningsmodellen R:s koncentration sjunker långsammare med ökad uppehållstid i återblandnings-reaktorn
14 Katalytiska tvåfas reaktorer Heterogen katalytisk reaktor Fast katalysator som accelererar reaktionen gas eller vätska
15 Molekylernas väg till katalysatorn diffusion till katalysatorpartikelns yttre yta diffusion genom katalysatorns porer (ifall porös katalysator) molekylerna når fram till de aktiva sätena
16 Molekylernas väg till katalysatorn molekylerna adsorberas på de aktiva sätena och reagerar med varandra produktmolekylerna desorberas och diffunderar ut ur katalysatorn
17 Koncentration och temperatur i katalysatorpartiklar
18 Reaktortyper Packad bädd mest använd katalysator storlek mm - några cm små partiklar kan åka iväg med gas/vätske strömmen ökar tryckförlusten stora partiklar ökar diffusionsvägen till de aktiva sätena i katalysatorporerna
19 Packad bädd
20 Processer Kemisk basindustri Ångreformering Kolmonoxidkonvertering Metanering av kolmonoxid Oxidation av svaveldioxid Metanolsyntes Oxosyntes
21 Processer Oljeraffinering Reformering Isomerisering Polymerisation Dehydrering Dearomatisering Avsvavling Hydrering krackning
22 Processer Petrokemisk industri etylenoxid etylenklorid vinylacetat butadien maleinsyreanhydrid ftalsyreanhydrid cyklohexan styren MTBE Hydrodealkylering
23 Nätbäddsreaktor gauze-reactor Oxidation av ammoniak till kväveoxid Hög temperatur 890 C Nätverk med Pt-katalysator
24 Bilavgaskatalysator De aktiva ädelmetallerna Pt och Rd i ett bärarmaterial som är fäst på en keramisk eller metallisk monolit Samma konstruktion kan också användas vid hydrerings och oxiderings reaktioner
25 Bilavgaskatalysator
26 Multibed reaktor Flera seriekopplade katalysatorbäddar (ofta adiabatiska) värmeväxlare mellan bäddarna lågt längd/diameter förhållande
27 Multibed reaktor Ångreformering fig. 4.7 Oxidation av SO2 fig. 4.8 yttre värmeväxlare Syntes av ammoniak fig 4.9 högt tryck 300 atm för gynsamt jämviktsläge interna värmeväxlare
28 Ångreformering
29 Flerbäddreaktor, SO2 till SO3
30 ICI reaktor
31 Ammoniak framställning Anläggning för produktion av 1500 t NH3/da Reaktorvolymen är ca 100 m3 och innehåller ca 250 ton katalysator.
32 Ammoniak framställning
33
34
35
36
37 Radiellt flöde
38 Multitubular reaktor För starkt exoterma reaktioner skulle multibed konstruktionen kräva många bäddar (temperaturstegring) Multitubular tusentals små rör (diameter: några cm) koppals parallelt och placeras i en värmeväxlare innehållande t.ex. smält saltlösning ex. oxidation av o-xylen fig. 4.12
39 Flertubreaktor
40 Flertubreaktor
41 Katalytisk hydrering Hot spot Hydrering av toluen
42 Oxidation av o-xylen Hot spot s beroende av kylmediets och tillflödets temperatur
43 Moving bed
44 Packad bädd fördelar Strömningsförhållanden mycket nära kolvströmning --> hög omsättningsgrad konstruktionen enkel inga rörliga delar behövs Välkänd och komersiellt tillgänglig Optimering reaktorkaskader katalysatorfördelning för att undvika heta ställen
45 Packad bädd fördelar Den matematiska modelleringen av en packad bädd är väl känd i dag Prestanda kan beräknas tillförlitligt ifall de kinetiska och transportparametrarna är kända --> Inbesparingar vid planeringen av nya processer
46 Packad bädd nackdelar Tryckförlust stor långa bäddar små katalysatorpartiklar Hot spots temperaturen får ej överstiga den maximala temperatur som konstruktionen och katalysatorn tål kan undvikas genom t.ex. Ojämn katalysatorfördelning
47 Packad bädd nackdelar Om katalysatorn deaktiveras måste enheten tas ur produktion medan katalysatorn byts ut katalytisk krackning vid oljeraffineringsprocessen, koks bildas på zeolitkatalysatorn som därmed deaktiveras
48 Fluidiserad bädd Katalytisk krackning reaktordel regenereringsdel snabba reaktioner kort uppehållstid noggran temperaturkontroll (fungerar isotermiskt) komplicerad dyr stömningsbilden mellan kolv och återblandning
49 Fluidiserad bädd Endel av gasen i bubbelfasen kan passera utan att komma i kontakt med katalysatorn Katalysatorpartiklarna mals söder, eller klumpas ihop Reaktorväggarna slits (sandblästring med katalysator-partiklar) Miljöaspekter, de mycket små katalysatorpartiklarna är svåra att separea från produkt-strömmen
50 Modeller för packad bädd Pseudohomogen koncentration och temperatur i katalysatorn på samma nivå som i gas/vätske (bulk) fasen inga koncentrations och temperatur gradienter i katalysatorpartikeln diffusionsmotståndet försumbart i katalysatorpartikeln pordiffusionen kan beaktas genom att reaktionshastigheten korrigeras med effektivitetsfaktorn
51 Modeller för packad bädd Heterogen skilda balansekvationer för bulk fasen och gasen/vätskan i katalysatorpartikeln Tvådimensionell Temperatur och koncentrations gradienter i den radiella riktningen beaktas
52 Endimensionell kolvströmnings modell [in] + [genererat i] = [ut] + [ackumulerat] n i,in ri B V n i,out n i n i,out n i,in
53 Endimensionell kolvströmnings modell. dn = ρ B νr dv Molekylernas diffusion genom fluidfilmen runt katalysatorpartikeln samt deras diffusion i katalysatorns porer påverkar reaktionshastigheten Reaktionshastigheten korrigeras med effektivitets faktorn ' R j =η ej R j c B cb = bulkfasens koncentration B = katalysatormassa / reaktorvolym
54 Katalysatorns bulkdensitet mcat B VR kg catalyst m3 mol ri ( ) s kg (catalyst ) ri B s m mol 3 reactor volume
55 Effektivitetsfaktorn Definition Förhållandet mellan det verkliga ämnesflödet och det ämnesflöde som skulle uppnås om diffusionsmotståndet skulle saknas η= N diff N ej diff R i s 1 ri r s dr 0 ri c R b =1 om diffusionen inte påverkar s 1
56 Diffusion i katalysatorpartikeln Molekylernas väg diffusion genom fluidfilmen runt partikelns yta till partikelytan diffusion in i partikelns porer + reaktion produktmolekylerna går den motsatta vägen koncentrationen av reaktantmolekylerna är lägre i partikeln än i bulkfasen
57 Diffusion i porös partikel Katalysatorns yta
58 Diffusion i porer
59 Ficks lag N i = D ei Ni Dei dc i dr flödet mol/(tid yta) effektiv diffusionskoefficient
60 Massbalans för katalysatorpartikel 1 r s d D ei dc i dr dr rs r i ρ p =0 Om diffusionskoefficienten = konstant ρ p ri s dc i = 2 r dr D ei dr d 2 ci (48)
61 Formfaktorn s Ap s 1 = Vp R R Ap Vp partikelns karakteristiska dimension partikelns yttre yta partikelns volym
62 Formfaktorn S=1 skiva S=2 cylinder S=3 sfär
63 Biots tal Bi M = Rk Gi D ei Förhållandet mellan diffusionsmotståndet i fluidfilmen och katalysatorpartikeln >>1 för porösa partiklar
64 Thiele modulen 2 φ = ν i ρ p k D ei R 2 Förhållandet mellan reaktionshatigheten och diffusions koefficienten (60)
65 Effektivitetsfaktor
66 Asymptotiska effektivitetsfaktorer Semianalytiska uttryck för godtycklig kinetik God approximation om reaktionsordningen i avseende på reaktanten är positiv ger fel om reaktionsordningen är negativ, reaktionen accelererar med sjunkande koncentration
67 Värmeeffekt i katalysatorpartikeln Fouriers lag, (värmeledning) Katalysatorns effektiva värmeledningsförmåga är vanligen så hög att temperatur-gradienten i partikeln är försumbar, ekv. 122 Temperatur gradient i fluidfilmen ekv. 125 liten ty filmen mycket tunn
68 Värmeeffekt i katalysatorpartikeln Energibalansen och massbalansen för katalysator-partikeln är kopplade via reaktionshastigheten och de kan lösas numeriskt Effektivitetsfaktorn kan få värden >1 vid starkt exoteriska reaktioner, hastighetskonstanten ökar med temperaturen inne i partikeln trots lägre koncentration steady state multiplicity fig.4.24
69 Steady state multiplicity
70 Tvådimensionell modell Om värmeeffekten p.g.a. kemiska reaktionen är stor och värmeledningsförmågan i katalysatorbädden är låg uppstår radiella temperaturgradienter reaktionshastigheten varierar då i radiell riktning koncentrationsgradienter i radiell riktning fig. 4.27
71 Tvådimensionell modell temperaturprofil
72 Tvådimensionell modell Ämnesmängdbalans [in kolvströmning] + [in radiell disp.] + [genererat] = [ut kolvströmning] + [ut radiell disp.] 1 d ci w a d 2 c i 1 dc i = τρ B r i 2 w0 dz Pe mr dζ ζ dζ
73 Tvådimensionell modell Energibalans dt τ λ d 2 T 1 dt = ρ B Rj ΔH rj 2 2 dz ρ 0 c p R dζ ζ dζ j
74 Numerisk lösning Finite difference + (RK, Adams Moulton, Backward difference) Orthogonal collocation
75 Fluidiserad bädd Fluidisering fasta partiklar i en vertikal bädd gas blåses nerifrån vid låg gashastighet hålls partiklarna orörliga vid högre gashastighet blir partiklarna svävande bädden expanderar och partiklarna blir suspenderade i gasfasen Minimum fluidiseringshastighet
76 Fluidiserad bädd Ökas gashastigheten så bildas det gasbubblor (bubble phase) som är rik på på gas och fattig på katalysatorpartiklar Emulsionsfas (emulsion phase) innehåller största delen av katalysatorpartiklarna Den fluidiserad bädden ser ut som en kokande vätska
77 Fluidiserad bädd Om gashastigheten ytterligare ökas blir bubblornas diameter = bäddens diameter (slug flow) gränshastighet för slug flow = ws
78 Fluidiserad bädd Tryckförlusten Fluidiseringsfenomenet kan följas genoma att tryckrörlusten mäts I en packad bädd stiger tryckförlusten monotont med gashastigheten (ex Ergun ekvationen) Vid minimum fluidiserings-hastighet stannar ökningen och tryckförlusten förblir på denna nivå. Fig. 4.31
79 Fluidiserad bädd Hydrodynamik Bubble phase Emulsion phase (partiklarna) Wake (partikelrikt område) Cloud (Moln) Reaktion sker på alla ställen på partiklarnas yta, i emulsion, bubbel, moln och wake fasen
80
81 Fluidiserad bädd Matematisk modell En realistisk modell måste omfatta skilda balansbetraktelser för varje fas Katalysatorpartiklarna är mycket små så de yttre och inre transportprocesserna i katalysatorpartikeln kan försummas Omblandningen medför att temperaturen konstant
82 Fluidiserad bädd Matematisk modell Kolvströmningsmodell ekv (8)-(13) orealistisk men ger max. prestanda Återblandningsmodell.. n 0 i ρ B r i V R =ni även tankseriemodell
83 Fluidiserad bädd Matematisk modell Kunii-Levenspiel modell mest realistiska beskrivningen bubbelfasen antas strömma i kolvströmning gasströmmen i emulsionsfasen är negligerbar moln och wakefasen antas ha samma sammansättning
84 Kunii-Levenspiel modellen Transporten av en reagerande gas sker från bubbelfasen till moln och wakefasen och därifrån vidare till emulsionsfasen Fig Volymelementet består av tre delar ΔV = ΔV b ΔV c ΔV e
85
86 Kunii-Levenspiel modellen, massbalanser Bubbelfasen (241) dc b dτ b =υ ρ Bb R b ρ Bc R c Vc Vb ρ Be R e Molnfasen (242) K bc c b c e K be c c c e υr c ρ Bc Emulsionsfasen (243) K ce c c c e υr e ρ Be Ve Vb Ve Vb Vc Vb =0 =0
87 Kunii-Levenspiel lösningsmetoder 3 * N ämnesmängdbalanser (N= antal komponenter) 1 * N ordinära diff. ekvationer 2*N algebraiska ekvationer För första ordningens reaktioner kan analytiska uttryck härledas
88 Kunii-Levenspiel Överföringskoefficienter Kbc och Kbe fås med korrelationsekvationer (270), (271) Volymandelarna Vc/Vb och Ve/Vb fås med korrelationsekvationer Bubblornas medeluppehållstid (247) L τ b= wb
89 Kunii-Levenspiel modelljämförelse Figur 4.34, första ordningens reaktion A P Kolvströmningsmodellen ger högsta osättningsgraden Återblandningsmodellen ger inte minsta omsättningsgraden små bubblor kolvströmning stora bubblor mindre omsättningsgrad
90 Diffusionskoefficienten Beroende av komponenterna koncentrationsgradienter Ficks lag ger ett enkelt samband mellan diffusionsflödet och koncentrationsgradienten dc i N i =D ei Gäller bäst för komponenter i utspädda gaser ( låga koncentrationer) dx
91 Diffusionskoefficienten Effektiv diffusionskoefficient i en εp porös partikel D ei = τp Di Di molekylär diffusionskoefficient p porositet 1 p tortuositet, (labyrint-faktor
92 Effektiva diffusionskoefficienten
93 Diffusionskoefficienten Intermolekylär diffusion kollisioner mellan molekylerna Knudsen diffusion molekylerna krockar med katalysatorpartikeln porväggar 1 1 Di= D mi D ki
94 Diffusionskoefficienten Gasfas Fuller-Schettler-Giddings ekvation D ik = T M v T K g / mol g / mol 10 7 m 2 / s Mi Mk P v 1i /3 v 1k /3 atm Temperatur Molvikt Volymbidrag 2
95 Diffusionskoefficienten Gasfas Knudsens diffusionskoefficient 8εp 2 RT D ki = 3 S g ρ p πm i Sg partikelns specifika area som kan bestämmas med BET (Brunauer-Emmet-Teller) teorin
96 Diffusionskoefficienten Diffusionskoefficienten kan estimeras med dessa ekvationer Porositeten kan bestämmas med kväve och kvicksilver-porosimetri Bästa sättet är dock att använda experimentella värden på diffusionskoefficienten
97 Diffusionskoefficienten Vätskor Ej lika välutvecklad teori som för gaser Teori för beräkning av binära diffusionskoefficienter i vätskefas saknas Korrelationer som beskriver ett löst ämne i ett lösningsmedel Olika korrelationer för neutrala molekyler och joner
98 Diffusionskoefficienten Vätskor Stokes-Einstein ekvationen RT D AB = 6 πμ B R A Molekylens radie RA är svår att uppskatta
99 Diffusionskoefficienten Vätskor Wilke-Chang ekvationen D AB = μb cp VA φm B g / mol T K V 0A. 6 det lösta ämnets molära volym vid den normala kokpunkten B lösningsmedlets viskositet cp (centi Poise) m2 / s
100 Diffusionskoefficienten Vätskor Wilke-Chang ekvationen har utvidgats så att den gäller för blandningar av olika lösningsmedel Uppskattning av associations-faktorn Tumregel vatten 2.6 metanol 1.9 etanol 1.5 oassocierade lösningsmedel 1.0
101 Viskositeten Använd experimentella data ifall tillgängliga Korrelationsekvationer ln μ = A B /T C T D T A, B, C och D finns tabellerade 2
102 Diffusionskoefficienten Elektrolytlösningar Anjonerna och katjonerna diffunderar med samma hastighet för att elektroneutralitetn skall bibehållas Nernst ekvation för en fullständigt dissocierad jon i en oändligt utspädd z z lösning D = TK λ λ m /s λ λ z valens konduktans (tabellerad) z z 2
103 Diffusionskoefficienten Elektrolytlösningar I reella elektrolytlösningar rekommenderas följande korrektion D= D 0 m md ln γ± 1 dm ch 2 2 O μ VH O μh 1 2 O molalitet (mol elektrolyt/kg vatten aktivitetskoefficient
Trefasreaktorer. Tre faser. Gas Vätska katalysatorfas
Trefasreaktorer Tre faser Gas Vätska Fast katalysatorfas Trefasreaktor Funktionsprincip Endel av reaktanterna eller produkterna befinner sig i gasfasen Den gasformiga reaktanten diffuderar till gasvätske
Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Fredagen den 31 augusti 2007 kl 8:30-12:30 i M. Man får svara på svenska eller engelska!
2007-08-31 Sid 2(6) Uppgift 1 (5 poäng) Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Fredagen den 31 augusti 2007 kl 8:30-12:30 i M Examinator: Derek Creaser Derek Creaser (0702-283943) kommer
Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Lördagen den 20 december 2008 kl 8:30-13:30 i V. Examinator: Docent Louise Olsson
Kommentar [PM1]: Här fyller du i ev. diarienummer. Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Lördagen den 20 december 2008 kl 8:30-13:30 i V Examinator: Docent Louise Olsson Louise Olsson
Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Fredagen den 13 april 2007 kl 8:30-12:30 i V. Man får svara på svenska eller engelska!
2007-04-13 Sid 2(5) Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Fredagen den 13 april 2007 kl 8:30-12:30 i V Examinator: Derek Creaser Derek Creaser (0702-283943) kommer att besöka tentamenslokalen
Innehåll. Bilagor 1-8
Innehåll 1 2 3 4 5 6 7 Inledning Stökiometri och kinetik Homogena reaktorer Katalytiska tvåfasreaktorer Katalytiska trefasreaktorer Gas-vätskereaktorer Reaktorer med en reaktiv fast fas Bilagor 1-8 Reaktorer
Industriella Reaktorer 2005
Industriella Reaktorer 2005 Föreläsare: Johan Wärnå rum 252 Kompendium, Industriella Reaktorer Uppgifter i Industriella Reaktorer Föreläsningar mån 13-15 Ri ti 8-10 Stina to 13-15 Ri fre 10-12 Stina Industriella
Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Fredagen den 22 december 2006 kl 8:30-12:30 i V. Man får svara på svenska eller engelska!
2006-12-22 Sid 2(5) Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Fredagen den 22 december 2006 kl 8:30-12:30 i V Examinator: Derek Creaser Derek Creaser (0702-283943) kommer att besöka tentamenslokalen
Kinetik, Föreläsning 2. Patrik Lundström
Kinetik, Föreläsning 2 Patrik Lundström Kinetik för reversibla reaktioner Exempel: Reaktion i fram- och återgående riktning, båda 1:a ordningen, hastighetskonstanter k respektive k. A B Hastighetsekvation:
Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Onsdag den 22 augusti 2012 kl 8:30-13:30 i V. Examinator: Bitr. Prof.
Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Onsdag den 22 augusti 2012 kl 8:30-13:30 i V Examinator: Bitr. Prof. Louise Olsson Louise Olsson (031-722 4390) kommer att besöka tentamenslokalen
Louise Olsson (031-772 4390) kommer att besöka tentamenslokalen på förmiddagen.
Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Onsdagen den 11 april 2012 kl 8:30-13:30 i Väg och vattensalarna Examinator: Bitr. Prof. Louise Olsson Louise Olsson (031-772 4390) kommer att besöka
Kinetik. Föreläsning 2
Kinetik Föreläsning 2 Reaktioner som går mot ett jämviktsläge ALLA reaktioner går mot jämvikt, här avses att vid jämvikt finns mätbara mängder av alla i summaformeln ingående ämnen. Exempel: Reaktion i
Kemisk Dynamik för K2, I och Bio2
Kemisk Dynamik för K2, I och Bio2 Fredagen den 11 mars 2005 kl 8-13 Uppgifterna märkta (GKII) efter uppgiftens nummer är avsedda både för tentan i Kemisk Dynamik och för dem som deltenterar den utgångna
Louise Olsson ( ) kommer att besöka tentamenslokalen på förmiddagen.
Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Tisdag den 18 december 2012 kl 8:30-13:30 i V Examinator: Bitr. Prof. Louise Olsson Louise Olsson (031-722 4390) kommer att besöka tentamenslokalen
Kinetik. Föreläsning 1
Kinetik Föreläsning 1 Varför kunna kinetik? För att till exempel kunna besvara: Hur lång tid tar reaktionen till viss omsättningsgrad eller hur mycket produkt bildas på viss tid? Hur ser reaktionens temperaturberoende
Kinetik, Föreläsning 1. Patrik Lundström
Kinetik, Föreläsning 1 Patrik Lundström Varför kinetik inom kemin? Hur lång tid som behövs för att bilda viss mängd produkt Hur en reaktion beror av temperatur Hur katalys påverkar reaktion och reaktionshastighet
Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-01-19 kl 13-18
Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-01-19 kl 13-18 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla
Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws
Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 6.2 6.3 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Energi Kapaciteten att
Bestäm brombutans normala kokpunkt samt beräkna förångningsentalpin H vap och förångningsentropin
Tentamen i kemisk termodynamik den 7 januari 2013 kl. 8.00 till 13.00 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer
Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Lördagen den 19 december 2009 kl 8:30-13:30 i Hörsalar på hörsalsvägen
Comment [PM1]: Här fyller du i ev. diarienummer. Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Lördagen den 19 december 2009 kl 8:30-13:30 i Hörsalar på hörsalsvägen Examinator: Docent Louise
Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19
Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-06-09 kl 14-19 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla
Kapitel 6. Termokemi
Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 Energi och omvandling 6.2 Entalpi och kalorimetri 6.3 Hess lag 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage
Repetition F4. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F4 VSEPR-modellen elektronarrangemang och geometrisk form Polära (dipoler) och opolära molekyler Valensbindningsteori σ-binding och π-bindning hybridisering Molekylorbitalteori F6 Gaser Materien
Louise Olsson ( ) kommer att besöka tentamenslokalen på förmiddagen.
Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Tisdag den 2 april 2013 kl 8:30-13:30 i V Examinator: Bitr. Prof. Louise Olsson Louise Olsson (031-722 4390) kommer att besöka tentamenslokalen på
Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws
Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 6.2 6.3 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Energi Kapaciteten att
Fö. 9. Laddade Kolloider. Kap. 6. Gränsytor med elektrostatiska laddningar
Fö. 9. Laddade Kolloider Kap. 6. Gränsytor med elektrostatiska laddningar 1 De flesta partiklar (t.ex. kolloider) som finns i en vattenmiljö antar en laddning. Detta kan bero på dissociation av t.ex karboxylsyra
Hur förändras den ideala gasens inre energi? Beräkna också q. (3p)
entamen i kemisk termodynamik den 4 juni 2013 kl. 14.00 till 19.00 Hjälpmedel: Räknedosa, BEA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje
Repetition F11. Molär Gibbs fri energi, G m, som funktion av P o Vätska/fasta ämne G m G m (oberoende av P) o Ideal gas: P P. G m. + RT ln.
Repetition F11 Molär Gibbs fri energi, G m, som funktion av P o Vätska/fasta ämne G m G m (oberoende av P) o Ideal gas: G m = G m + RT ln P P Repetition F11 forts. Ångbildning o ΔG vap = ΔG P vap + RT
Lösningsförslag. Tentamen i KE1160 Termodynamik den 13 januari 2015 kl Ulf Gedde - Magnus Bergström - Per Alvfors
Tentamen i KE1160 Termodynamik den 13 januari 2015 kl 08.00 14.00 Lösningsförslag Ulf Gedde - Magnus Bergström - Per Alvfors 1. (a) Joule- expansion ( fri expansion ) innebär att gas som är innesluten
Kap. 7. Laddade Gränsytor
Kap. 7. Laddade Gränsytor v1. M. Granfelt v1.1 NOP/LO TFKI3 Yt- och kolloidkemi 1 De flesta partiklar som finns i en vattenmiljö antar en laddning Detta kan bero på dissociation av t.ex karboxylsyra grupper:
Idealgasens begränsningar märks bäst vid högt tryck då molekyler växelverkar mera eller går över i vätskeform.
Van der Waals gas Introduktion Idealgaslagen är praktisk i teorin men i praktiken är inga gaser idealgaser Den lättaste och vanligaste modellen för en reell gas är Van der Waals gas Van der Waals modell
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I MEKANIK B För FYP100, Fysikprogrammet termin 2
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I MEKANIK B För FYP100, Fysikprogrammet termin Tid: Plats: Ansvarig: Hjälpmedel: Tisdag juni 009, kl 8 30 13 30 V-huset Lennart Sjögren,
Avsnitt 12.1 Reaktionshastigheter Kemisk kinetik Kapitel 12 Kapitel 12 Avsnitt 12.1 Innehåll Reaktionshastigheter Reaktionshastighet = Rate
Avsnitt 2. Kapitel 2 Kemisk kinetik Kemisk kinetik Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Kapitel 2 Innehåll 2. 2.2 Hastighetsuttryck: en introduktion
Kapitel 12. Kemisk kinetik
Kapitel 12 Kemisk kinetik Avsnitt 12.1 Reaktionshastigheter Kemisk kinetik Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Avsnitt 12.1 Reaktionshastigheter
jämvikt (där båda faserna samexisterar)? Härled Clapeyrons ekvation utgående från sambandet
Tentamen i kemisk termodynamik den 14 december 01 kl. 8.00 till 13.00 (Salarna E31, E3, E33, E34, E35, E36, E51, E5 och E53) Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast
18. Fasjämvikt Tvåfasjämvikt T 1 = T 2, P 1 = P 2. (1)
18. Fasjämvikt Om ett makroskopiskt system består av flere homogena skilda komponenter, som är i termisk jämvikt med varandra, så kallas dessa komponenter faser. 18.0.1. Tvåfasjämvikt Jämvikt mellan två
Kemisk reaktionskinetik. (Kap ej i kurs.)
Kemisk reaktionskinetik. (Kap. 14.1-4. 14.5-6 ej i kurs.) Reaktionshastighet kemisk jämvikt. Reaktionshastighet avgör tiden att komma till jämvikt. Ett system i jämvikt reagerar inte. Jämviktsläge avgörs
Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik
Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik 2012-05-23 1. a Molekylerna i en ideal gas påverkar ej varandra, medan vi har ungefär samma växelverkningar mellan de olika molekylerna i en ideal blandning.
4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra
4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra 4.1. Skriv fullständiga formler för följande reaktioner som kan gå i båda riktningarna (alla ämnen är i gasform): a) Kolmonoxid + kvävedioxid
Energitransport i biologiska system
Energitransport i biologiska system Termodynamikens första lag Energi kan inte skapas eller förstöras, endast omvandlas. Energiekvationen de sys dt dq dt dw dt För kontrollvolym: d dt CV Ändring i kontrollvolym
Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar.
Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar. Koncentrationer i vätskelösningar. Kap. 12.2+3. Lösning = lösningsmedel + löst(a) ämne(n)
Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x
Lösning till tentamen 2013-02-28 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. CH 3 COO - (aq) + H 2 O (l) CH 3 COOH ( (aq) + OH - (aq) Konc. i början 0.1M 0 0 Ändring -x +x +x Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x
Kapitel 6. Termokemi
Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 Energi och omvandling 6.2 Entalpi och kalorimetri 6.3 Hess lag 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage
Tentamen i Termodynamik för K och B kl 8-13
Tentamen i Termodynamik för K och B 081025 kl 8-13 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare (med tillhörande handbok), utdelat formelblad med tabellsamling. Slutsatser skall motiveras och beräkningar redovisas.
Godkänt-del. Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10
Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, utdelat formelblad och tabellblad. Godkänt-del För uppgift 1 9 krävs endast svar. För övriga uppgifter ska slutsatser
Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik
Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik 204-08-30. a Vid dissociationen av I 2 åtgår energi för att bryta en bindning, dvs. reaktionen är endoterm H > 0. Samtidigt bildas två atomer ur en molekyl,
Poissons ekvation och potentialteori Mats Persson
1 ärmeledning Föreläsning 21/9 Poissons ekvation och potentialteori Mats Persson i vet att värme strömmar från varmare till kallare. Det innebär att vi har ett flöde av värmeenergi i en riktning som är
SCR vid hög temperatur och höga koncentrationer
Sammanfattning SCR vid hög temperatur och höga koncentrationer Robert Almqvist Institutionen för Kemiteknik, Lunds Tekniska Högskola, Lunds Universitet, Sverige 20-06-4 En process byggdes upp i laboratorium
Repetition F12. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F12 Kolligativa egenskaper lösning av icke-flyktiga ämnen beror främst på mängd upplöst ämne (ej ämnet självt) o Ångtryckssänkning o Kokpunktsförhöjning o Fryspunktssänkning o Osmotiskt tryck
Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas
Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 Tryck 5.2 Gaslagarna från Boyle, Charles och Avogadro 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 Stökiometri för gasfasreaktioner 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 Den kinetiska
Kapitel 5. Gaser. är kompressibel, är helt löslig i andra gaser, upptar jämt fördelat volymen av en behållare, och utövar tryck på sin omgivning.
Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 5. 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 5.7 Effusion och Diffusion 5.8 5.9 Egenskaper hos några verkliga gaser 5.10 Atmosfärens kemi Copyright
Bindelinjer gäller för bestämd temp. Hävstångsregeln gäller.
5.7 Temperatur sammansättningsdiagram. Fixera p i stället för T. Diagram som fig. 5.36. Om p A * > p B * blir T A * < T B *. (g) är övre enfasområdet, (l) undre. Bindelinjer gäller för bestämd temp. Hävstångsregeln
PTG 2015 Övning 4. Problem 1
PTG 015 Övning 4 1 Problem 1 En frys avger 10 W värme till ett rum vars temperatur är C. Frysens temperatur är 3 C. En isbricka som innehåller 0,5 kg flytande vatten vid 0 C placeras i frysen där den fryser
Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Fast fas Flytande fas Gasfas
Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 Tryck 5.2 Gaslagarna från Boyle, Charles och Avogadro 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 Stökiometri för gasfasreaktioner 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 Den kinetiska
Då du skall lösa kemiska problem av den typ som kommer nedan är det praktiskt att ha en lösningsmetod som man kan använda till alla problem.
Kapitel 2 Här hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart
Tentamen, Termodynamik och ytkemi, KFKA01,
Tentamen, Termodynamik och ytkemi, KFKA01, 2016-10-26 Lösningar 1. a Mängden vatten är n m M 1000 55,5 mol 18,02 Förångningen utförs vid konstant tryck ex 2 bar och konstant temeratur T 394 K. Vi har alltså
Vätskans densitet är 770 kg/m 3 och flödet kan antas vara laminärt.
B1 En vätska passerar nedåt genom ett vertikalt rör med innerdiametern 1 dm. Den aktuella vätskan är kemiskt instabil och kräver en extra omsorgsfull hantering. Detta innebär bl.a. att storleken av den
Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik
Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik 203-0-9. Sambandet mellan tryck och temperatur för jämvikt mellan fast och gasformig HCN är givet enligt: ln(p/kpa) = 9, 489 4252, 4 medan kokpunktskurvan
Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)
Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Teknisk Fysik Mats Granath Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F(FTF40) Tid och plats: Torsdag /8 008, kl. 4.00-8.00 i V-huset. Examinator: Mats
Repetition F10. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F10 Gibbs fri energi o G = H TS (definition) o En naturlig funktion av P och T Konstant P och T (andra huvudsatsen) o G = H T S 0 G < 0: spontan process, irreversibel G = 0: jämvikt, reversibel
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. KINETIK 2(2) A: Kap
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi KINETIK 2(2) A: Kap 14.6 14.16 14.6 Andra ordningens kinetik Typiskt för bimolekylära reaktioner EXEMPEL: 2 HI H 2 + I 2 v = k [HI] 2 Typiskt för 2:a ordningens reaktion:
Kinetik. Föreläsning 4
Kinetik Föreläsning 4 Fotokemi Med fotoreaktioner avses reaktioner som initieras av ljus. Exempel: Cl 2 + h ν Cl 2 * 2Cl Ljus = små odelbara energipaket med frekvens ν (Hz = s -1 ) є = h ν h = Plancks
Kapitel 11. Egenskaper hos lösningar. Koncentrationer Ångtryck Kolligativa egenskaper. mol av upplöst ämne liter lösning
Kapitel 11 Innehåll Kapitel 11 Egenskaper hos lösningar 11.1 11.2 Energiomsättning för lösningar 11.3 Faktorer som påverkar lösligheten 11.4 11.5 Kokpunktshöjning och fryspunktssäkning 11.6 11.7 Kolligativa
Kapitel Repetition inför delförhör 2
Kapitel 12-18 Repetition inför delförhör 2 Kapitel 1 Innehåll Kapitel 12 Kapitel 13 Kapitel 14 Kapitel 15 Kapitel 16 Kapitel 17 Kapitel 18 Kemisk kinetik Kemisk jämvikt Syror och baser Syra-basjämvikter
Godkänt-del A (uppgift 1 10) Endast svar krävs, svara direkt på provbladet.
Tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10, 2018-01-08 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, utdelat formelblad och tabellblad. Godkänt-del A (endast svar): Max 14 poäng Godkänt-del B (motiveringar krävs):
Arbetet beror på vägen
VOLYMÄNDRINGSARBETE Volymändringsarbete = arbete p.g.a. normalkrafter mot ytor (tryck) vid volymändring. Beteckning: W b (eng. boundary work); per massenhet w b. δw b = F ds = P b Ads = P b dv Exempel:
Kapitel Kapitel 12. Repetition inför delförhör 2. Kemisk kinetik. 2BrNO 2NO + Br 2
Kapitel 1-18 Repetition inför delförhör Kapitel 1 Innehåll Kapitel 1 Kemisk kinetik Redoxjämvikter Kapitel 1 Definition Kapitel 1 Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Kemisk kinetik Kapitel
Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19
Tentamen i Kemisk Termodynamik 2010-12-14 kl 14-19 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla
9. Magnetisk energi Magnetisk energi för en isolerad krets
9. Magnetisk energi [RM] Elektrodynamik, vt 013, Kai Nordlund 9.1 9.1. Magnetisk energi för en isolerad krets Arbetet som ett batteri utför då det för en laddning dq runt en krets, från batteriets anod
9. Magnetisk energi [RMC 12] Elektrodynamik, vt 2013, Kai Nordlund 9.1
9. Magnetisk energi [RMC 12] Elektrodynamik, vt 2013, Kai Nordlund 9.1 9.1. Magnetisk energi för en isolerad krets Arbetet som ett batteri utför då det för en laddning dq runt en krets, från batteriets
Repetition F7. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F7 Intermolekylär växelverkan kortväga repulsion elektrostatisk växelverkan (attraktion och repulsion): jon-jon (långväga), jon-dipol, dipol-dipol medelvärdad attraktion (van der Waals): roterande
Transportfenomen i människokroppen
Transportfenomen i människokroppen Kapitel 8-9. Porösa medier och Transvaskulär transport 2016-02-15 Porösa medier Glatt muskelvävnad Nanomaterial Grus (granulat) Svampliknande Fibermatris i polymergel
Systemteknik/Processreglering F3
Systemteknik/Processreglering F3 Matematisk modellering Tillståndsmodeller Stabilitet Läsanvisning: Process Control: 3.1 3.4 Modellering av processer Dynamiken i våra processer beskrivs typiskt av en eller
Kapitel 11. Egenskaper hos lösningar
Kapitel 11 Egenskaper hos lösningar Kapitel 11 Innehåll 11.1 Lösningssammansättning 11.2 Energiomsättning för lösningar 11.3 Faktorer som påverkar lösligheten 11.4 Ångtryck över lösningar 11.5 Kokpunktshöjning
Tentamen i Kemisk Reaktionsteknik I Exam in Chemical Reaction Engineering I (KGT002 / KMT017 / KMT007)
2005-03-18 Sid 1(7) Tentamen i Kemisk Reaktionsteknik I Exam in Chemical Reaction Engineering I (KGT002 / KMT017 / KMT007) 2005-03-18 Examinator Fredrik Jareman Lärare/Teacher: Fredrik Jareman tel: 070-9712897
1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206.
1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206. a) Antalet protoner är., antalet neutroner är. och antalet elektroner. hos atomer av isotopen. b) Vilken partikel bildas om en
Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19
Tentamen i Kemisk Termodynamik 2009-12-16 kl 14-19 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla
Biokemi. SF1538 Projekt i simuleringsteknik. Skolan för teknikvetenskap. Introduction. Michael Hanke. Kemiska reaktioner
1 (35) : Biokemi Skolan för teknikvetenskap SF1538 Projekt i simuleringsteknik 2 (35) Innehåll : 1 2 3 : 4 5 6 7 8 3 (35) Introduktion : Biokemiska är basen till livet Undersökningen av reaktionskedjor
Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kapitel 11. Kap 11 Intermolekylära krafter. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:
Allmän kemi Kap 11 Intermolekylära krafter Läromålen Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: n - redogöra för atomers och molekylers uppbyggnad och geometri på basal nivå samt beskriva
Tentamen i Molekylär växelverkan och dynamik, KFK090 Lund kl
- - Tentamen i Molekylär växelverkan och dynamik, KFK9 Lund 456 kl 4. 9. Tillåtna hjälmedel: Miniräknare ( med tillhörande handbok ), utdelat formelblad och konstantblad, KFK9, samt formelbladet i termodynamik,
Kap 12 termodynamiska tillståndsrelationer
Vissa storheter kan man enkelt mäta (T, P, m, V). Kap 12 termodynamiska tillståndsrelationer Andra storheter kan man få fram genom enkla relationer (ρ, v =spec. volym). Vissa storheter kan man varken mäta
Lösningar del II. Problem II.3 L II.3. u= u MeV = O. 2m e c2= MeV. T β +=
Lösningar del II Problem II.3 Kärnan 14 O sönderfaller under utsändning av en positiv elektron till en exciterad nivå i 14 N, vilken i sin tur sönderfaller till grundtillståndet under emission av ett γ
Övningstentamen i KFK080 för B
Övningstentamen i KFK080 för B 100922 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare (med tillhörande handbok), utdelat formelblad med tabellsamling. Slutsatser skall motiveras och beräkningar redovisas. För godkänt
Kap. 8. Kolloidernas stabilitet
Kap. 8. Kolloidernas stabilitet v1.00 M. Granfelt v1.01 NOP/LO TFKI30 Yt- och kolloidkemi 1 Kolloidal stabilitet De kolloidala partiklarna är i ständig rörelse (Brownian motion) Resultatet av en krock
Kap 4 energianalys av slutna system
Slutet system: energi men ej massa kan röra sig över systemgränsen. Exempel: kolvmotor med stängda ventiler 1 Volymändringsarbete (boundary work) Exempel: arbete med kolv W b = Fds = PAds = PdV 2 W b =
PTG 2015 övning 1. Problem 1
PTG 2015 övning 1 1 Problem 1 Enligt mätningar i fortfarighetstillstånd producerar en destillationsanläggning 12,5 /s destillat innehållande 87 vikt % alkohol och 19,2 /s bottenprodukt innehållande 7 vikt
Repetition F6. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F6 Tillståndsvariabler: P, V, T, n Ideal gas ingen växelverkan allmänna gaslagen: PV = nrt Daltons lag: P = P A + P B + Kinetisk gasteori trycket följer av kollisioner från gaspartiklar i ständig
FFM234, Klassisk fysik och vektorfält - Föreläsningsanteckningar
FFM234, Klassisk fysik och vektorfält - Föreläsningsanteckningar Christian Forssén, Institutionen för fysik, Chalmers, Göteborg, Sverige Oct 2, 2017 10. Värmeledning, diffusionsekvation Betrakta ett temperaturfält
Reaktionskinetik...hur fort går kemiska reaktioner
Reaktionskinetik..hur fort går kemiska reaktioner Några begrepp Jämvikt Reaktionerna går lika snabbt i båda riktingarna ingen ändring i koncentrationer A + B C + D Miljoner år Långsamma reaktioner Ex:
Relativistisk kinematik Ulf Torkelsson. 1 Relativistisk rörelsemängd, kraft och energi
Föreläsning 13/5 Relativistisk kinematik Ulf Torkelsson 1 Relativistisk rörelsemängd, kraft och energi Antag att en observatör O följer med en kropp i rörelse. Enligt observatören O så har O hastigheten
Kap 2 Reaktionshastighet. Reaktionshastighet - mängd bildat eller förbrukat ämne per tidsenhet
Kap 2 Reaktionshastighet Reaktionshastighet - mängd bildat eller förbrukat ämne per tidsenhet Vilka faktorer påverkar reaktionshastigheten? Exempel: zink i saltsyra Zink i saltsyra: https://www.youtube.com/watch?v=x0qzv92smbm
Om trycket hålls konstant och temperaturen höjs kommer molekylerna till slut att bryta sig ur detta mönster (sublimation eller smältning).
EGENSKAPER FÖR ENHETLIGA ÄMNEN Enhetligt ämne (eng. pure substance): ett ämne som är homogent och som har enhetlig kemisk sammansättning, även om fasomvandling sker. Vid jämvikt för ett system av ett enhetligt
Lite kinetisk gasteori
Tryck och energi i en ideal gas Lite kinetisk gasteori Statistisk metod att beskriva en ideal gas. En enkel teoretisk modell som bygger på följande antaganden: Varje molekyl är en fri partikel. Varje molekyl
Fö. 11. Bubblor, skum och ytfilmer. Kap. 8.
Fö. 11. Bubblor, skum och ytfilmer Kap. 8. 1 Skum: dispersion av gasfas i vätskefas (eller i fast fas) 2γ P R P > P F W Sammansmältning av små till stora bubblor: Spontan process, ty totala ytarean minskar,
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. KINETIK 1(2) A: Kap
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi KINETIK 1(2) A: Kap 14.1 14.5 Vad är kinetik? REAKTIONSKINETIK: ger information om på vilket sätt och hur snabbt kemiska reaktioner sker mekanism hastighetslag FÖLJDFRÅGA:
Porösa medier Transvaskulär transport
Porösa medier Transvaskulär transport Porösa medier Kontinutitetsekvationen v = φ B φ L Källtermer pga. massutbyte med blodoch lymfkärl Definitioner Specifik area: s = total gränsarea total volym Porositet:
Övningar Homogena Jämvikter
Övningar Homogena Jämvikter 1 Tiocyanatjoner, SCN -, och järn(iii)joner, Fe 3+, reagerar med varandra enligt formeln SCN - + Fe 3+ FeSCN + färglös svagt gul röd Vid ett försök sätter man en liten mängd
KINETIK 1(2) A: Kap Vad är kinetik? 14.1 Koncentration och reaktionshastighet. KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi
KEM A02 Allmän och oorganisk kemi KINETIK 1(2) A: Kap 14.1 14.5 Vad är kinetik? REAKTIONSKINETIK: ger information om på vilket sätt mekanism och hur snabbt hastighetslag kemiska reaktioner sker FÖLJDFRÅGA:
1. Lös ut p som funktion av de andra variablerna ur sambandet
Matematiska institutionen Stockholms universitet Avd matematik Eaminator: Torbjörn Tambour Tentamensskrivning i Matematik för kemister K den 0 december 2003 kl 9.00-4.00 LÖSNINGAR. Lös ut p som funktion
10. Kinetisk gasteori
10. Kinetisk gasteori Alla gaser beter sig på liknande sätt. I slutet av 1800 talet utvecklades matematiska sätt att beskriva gaserna, den så kallade kinetiska gasteorin. Den grundar sig på en modell för
2BrO 2 (mycket snabb) Härled, med lämpligt valda approximationer, uttryck för (a) förbrukningshastigheten
1 Uppgifter 1.1 Steady-state-approximationen I en natriumnitratsmälta sönderfaller bromatjoner BrO 3 i bromidjoner Br och syrgas O 2. Kinetiska undersökningar antryder att mekanismen för sönderfallet är