Reaktionssystem. (1) och (3), 1:a ordning (2) och (4) (5) olika ordning konsekutiva eller parallella

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Reaktionssystem. (1) och (3), 1:a ordning (2) och (4) (5) olika ordning konsekutiva eller parallella"

Transkript

1 Reaktionssystem (1) och (3), 1:a ordning (2) och (4) olika ordning konsekutiva eller parallella (5) blandade reaktioner consecutive competitive halogenering och hydrering av kolväten framställning av diestrar och polyalkoholer

2 Reaktionssystem (6) oxidation av kolväten stort överskott syre pseudoförsta ordningen R önskad produkt S icke önskad produkt (7) Triangelsystem isomeriseringsreaktion 1-buten - cis-2-buten - trans-2-buten

3

4 Definitioner N n n i 1 Total molström i N n n i 1 i Total ämnesmängd N n 0 n i 1 0i N n0 n i 1 0i

5 Definitioner, molbråk n i xi n ni xi n n i x0i n 0 ni x0i n0

6 Definitioner, konsentration Förhållandet mellan ämnesmängd och volym n i ci V ni ci V Kombination ger n ci xi x i c V n ci ci xi c V

7 Definitioner m V m Volymström N n M i 1 i i Massaström N Kombination ger i M i n N n V xi M i i 1 i 1

8 Definitioner, konversion n 0, k n k k n 0, k Vad göra om n 0, k 0

9 Definitioner, relativ konversion n 0,k n k ' k n 0

10 Definitioner, reaktionsgrad n i n 0i i

11 Nyckelkomponenter En eller fler komponenter väljs som nyckekomponenter De övriga komponenternas koncentrationer kan uttryckas som funktion av nyckelkomponenternas koncentrationer (molmängd, molbråk, konversion)

12 Nyckelkomponenter

13 Simuleringsresultat Kolvströmningsmodellen ger vanligen högre koncentrations-maximum av mellanprodukten R än återblandningsmodellen R:s koncentration sjunker långsammare med ökad uppehållstid i återblandnings-reaktorn

14 Katalytiska tvåfas reaktorer Heterogen katalytisk reaktor Fast katalysator som accelererar reaktionen gas eller vätska

15 Molekylernas väg till katalysatorn diffusion till katalysatorpartikelns yttre yta diffusion genom katalysatorns porer (ifall porös katalysator) molekylerna når fram till de aktiva sätena

16 Molekylernas väg till katalysatorn molekylerna adsorberas på de aktiva sätena och reagerar med varandra produktmolekylerna desorberas och diffunderar ut ur katalysatorn

17 Koncentration och temperatur i katalysatorpartiklar

18 Reaktortyper Packad bädd mest använd katalysator storlek mm - några cm små partiklar kan åka iväg med gas/vätske strömmen ökar tryckförlusten stora partiklar ökar diffusionsvägen till de aktiva sätena i katalysatorporerna

19 Packad bädd

20 Processer Kemisk basindustri Ångreformering Kolmonoxidkonvertering Metanering av kolmonoxid Oxidation av svaveldioxid Metanolsyntes Oxosyntes

21 Processer Oljeraffinering Reformering Isomerisering Polymerisation Dehydrering Dearomatisering Avsvavling Hydrering krackning

22 Processer Petrokemisk industri etylenoxid etylenklorid vinylacetat butadien maleinsyreanhydrid ftalsyreanhydrid cyklohexan styren MTBE Hydrodealkylering

23 Nätbäddsreaktor gauze-reactor Oxidation av ammoniak till kväveoxid Hög temperatur 890 C Nätverk med Pt-katalysator

24 Bilavgaskatalysator De aktiva ädelmetallerna Pt och Rd i ett bärarmaterial som är fäst på en keramisk eller metallisk monolit Samma konstruktion kan också användas vid hydrerings och oxiderings reaktioner

25 Bilavgaskatalysator

26 Multibed reaktor Flera seriekopplade katalysatorbäddar (ofta adiabatiska) värmeväxlare mellan bäddarna lågt längd/diameter förhållande

27 Multibed reaktor Ångreformering fig. 4.7 Oxidation av SO2 fig. 4.8 yttre värmeväxlare Syntes av ammoniak fig 4.9 högt tryck 300 atm för gynsamt jämviktsläge interna värmeväxlare

28 Ångreformering

29 Flerbäddreaktor, SO2 till SO3

30 ICI reaktor

31 Ammoniak framställning Anläggning för produktion av 1500 t NH3/da Reaktorvolymen är ca 100 m3 och innehåller ca 250 ton katalysator.

32 Ammoniak framställning

33

34

35

36

37 Radiellt flöde

38 Multitubular reaktor För starkt exoterma reaktioner skulle multibed konstruktionen kräva många bäddar (temperaturstegring) Multitubular tusentals små rör (diameter: några cm) koppals parallelt och placeras i en värmeväxlare innehållande t.ex. smält saltlösning ex. oxidation av o-xylen fig. 4.12

39 Flertubreaktor

40 Flertubreaktor

41 Katalytisk hydrering Hot spot Hydrering av toluen

42 Oxidation av o-xylen Hot spot s beroende av kylmediets och tillflödets temperatur

43 Moving bed

44 Packad bädd fördelar Strömningsförhållanden mycket nära kolvströmning --> hög omsättningsgrad konstruktionen enkel inga rörliga delar behövs Välkänd och komersiellt tillgänglig Optimering reaktorkaskader katalysatorfördelning för att undvika heta ställen

45 Packad bädd fördelar Den matematiska modelleringen av en packad bädd är väl känd i dag Prestanda kan beräknas tillförlitligt ifall de kinetiska och transportparametrarna är kända --> Inbesparingar vid planeringen av nya processer

46 Packad bädd nackdelar Tryckförlust stor långa bäddar små katalysatorpartiklar Hot spots temperaturen får ej överstiga den maximala temperatur som konstruktionen och katalysatorn tål kan undvikas genom t.ex. Ojämn katalysatorfördelning

47 Packad bädd nackdelar Om katalysatorn deaktiveras måste enheten tas ur produktion medan katalysatorn byts ut katalytisk krackning vid oljeraffineringsprocessen, koks bildas på zeolitkatalysatorn som därmed deaktiveras

48 Fluidiserad bädd Katalytisk krackning reaktordel regenereringsdel snabba reaktioner kort uppehållstid noggran temperaturkontroll (fungerar isotermiskt) komplicerad dyr stömningsbilden mellan kolv och återblandning

49 Fluidiserad bädd Endel av gasen i bubbelfasen kan passera utan att komma i kontakt med katalysatorn Katalysatorpartiklarna mals söder, eller klumpas ihop Reaktorväggarna slits (sandblästring med katalysator-partiklar) Miljöaspekter, de mycket små katalysatorpartiklarna är svåra att separea från produkt-strömmen

50 Modeller för packad bädd Pseudohomogen koncentration och temperatur i katalysatorn på samma nivå som i gas/vätske (bulk) fasen inga koncentrations och temperatur gradienter i katalysatorpartikeln diffusionsmotståndet försumbart i katalysatorpartikeln pordiffusionen kan beaktas genom att reaktionshastigheten korrigeras med effektivitetsfaktorn

51 Modeller för packad bädd Heterogen skilda balansekvationer för bulk fasen och gasen/vätskan i katalysatorpartikeln Tvådimensionell Temperatur och koncentrations gradienter i den radiella riktningen beaktas

52 Endimensionell kolvströmnings modell [in] + [genererat i] = [ut] + [ackumulerat] n i,in ri B V n i,out n i n i,out n i,in

53 Endimensionell kolvströmnings modell. dn = ρ B νr dv Molekylernas diffusion genom fluidfilmen runt katalysatorpartikeln samt deras diffusion i katalysatorns porer påverkar reaktionshastigheten Reaktionshastigheten korrigeras med effektivitets faktorn ' R j =η ej R j c B cb = bulkfasens koncentration B = katalysatormassa / reaktorvolym

54 Katalysatorns bulkdensitet mcat B VR kg catalyst m3 mol ri ( ) s kg (catalyst ) ri B s m mol 3 reactor volume

55 Effektivitetsfaktorn Definition Förhållandet mellan det verkliga ämnesflödet och det ämnesflöde som skulle uppnås om diffusionsmotståndet skulle saknas η= N diff N ej diff R i s 1 ri r s dr 0 ri c R b =1 om diffusionen inte påverkar s 1

56 Diffusion i katalysatorpartikeln Molekylernas väg diffusion genom fluidfilmen runt partikelns yta till partikelytan diffusion in i partikelns porer + reaktion produktmolekylerna går den motsatta vägen koncentrationen av reaktantmolekylerna är lägre i partikeln än i bulkfasen

57 Diffusion i porös partikel Katalysatorns yta

58 Diffusion i porer

59 Ficks lag N i = D ei Ni Dei dc i dr flödet mol/(tid yta) effektiv diffusionskoefficient

60 Massbalans för katalysatorpartikel 1 r s d D ei dc i dr dr rs r i ρ p =0 Om diffusionskoefficienten = konstant ρ p ri s dc i = 2 r dr D ei dr d 2 ci (48)

61 Formfaktorn s Ap s 1 = Vp R R Ap Vp partikelns karakteristiska dimension partikelns yttre yta partikelns volym

62 Formfaktorn S=1 skiva S=2 cylinder S=3 sfär

63 Biots tal Bi M = Rk Gi D ei Förhållandet mellan diffusionsmotståndet i fluidfilmen och katalysatorpartikeln >>1 för porösa partiklar

64 Thiele modulen 2 φ = ν i ρ p k D ei R 2 Förhållandet mellan reaktionshatigheten och diffusions koefficienten (60)

65 Effektivitetsfaktor

66 Asymptotiska effektivitetsfaktorer Semianalytiska uttryck för godtycklig kinetik God approximation om reaktionsordningen i avseende på reaktanten är positiv ger fel om reaktionsordningen är negativ, reaktionen accelererar med sjunkande koncentration

67 Värmeeffekt i katalysatorpartikeln Fouriers lag, (värmeledning) Katalysatorns effektiva värmeledningsförmåga är vanligen så hög att temperatur-gradienten i partikeln är försumbar, ekv. 122 Temperatur gradient i fluidfilmen ekv. 125 liten ty filmen mycket tunn

68 Värmeeffekt i katalysatorpartikeln Energibalansen och massbalansen för katalysator-partikeln är kopplade via reaktionshastigheten och de kan lösas numeriskt Effektivitetsfaktorn kan få värden >1 vid starkt exoteriska reaktioner, hastighetskonstanten ökar med temperaturen inne i partikeln trots lägre koncentration steady state multiplicity fig.4.24

69 Steady state multiplicity

70 Tvådimensionell modell Om värmeeffekten p.g.a. kemiska reaktionen är stor och värmeledningsförmågan i katalysatorbädden är låg uppstår radiella temperaturgradienter reaktionshastigheten varierar då i radiell riktning koncentrationsgradienter i radiell riktning fig. 4.27

71 Tvådimensionell modell temperaturprofil

72 Tvådimensionell modell Ämnesmängdbalans [in kolvströmning] + [in radiell disp.] + [genererat] = [ut kolvströmning] + [ut radiell disp.] 1 d ci w a d 2 c i 1 dc i = τρ B r i 2 w0 dz Pe mr dζ ζ dζ

73 Tvådimensionell modell Energibalans dt τ λ d 2 T 1 dt = ρ B Rj ΔH rj 2 2 dz ρ 0 c p R dζ ζ dζ j

74 Numerisk lösning Finite difference + (RK, Adams Moulton, Backward difference) Orthogonal collocation

75 Fluidiserad bädd Fluidisering fasta partiklar i en vertikal bädd gas blåses nerifrån vid låg gashastighet hålls partiklarna orörliga vid högre gashastighet blir partiklarna svävande bädden expanderar och partiklarna blir suspenderade i gasfasen Minimum fluidiseringshastighet

76 Fluidiserad bädd Ökas gashastigheten så bildas det gasbubblor (bubble phase) som är rik på på gas och fattig på katalysatorpartiklar Emulsionsfas (emulsion phase) innehåller största delen av katalysatorpartiklarna Den fluidiserad bädden ser ut som en kokande vätska

77 Fluidiserad bädd Om gashastigheten ytterligare ökas blir bubblornas diameter = bäddens diameter (slug flow) gränshastighet för slug flow = ws

78 Fluidiserad bädd Tryckförlusten Fluidiseringsfenomenet kan följas genoma att tryckrörlusten mäts I en packad bädd stiger tryckförlusten monotont med gashastigheten (ex Ergun ekvationen) Vid minimum fluidiserings-hastighet stannar ökningen och tryckförlusten förblir på denna nivå. Fig. 4.31

79 Fluidiserad bädd Hydrodynamik Bubble phase Emulsion phase (partiklarna) Wake (partikelrikt område) Cloud (Moln) Reaktion sker på alla ställen på partiklarnas yta, i emulsion, bubbel, moln och wake fasen

80

81 Fluidiserad bädd Matematisk modell En realistisk modell måste omfatta skilda balansbetraktelser för varje fas Katalysatorpartiklarna är mycket små så de yttre och inre transportprocesserna i katalysatorpartikeln kan försummas Omblandningen medför att temperaturen konstant

82 Fluidiserad bädd Matematisk modell Kolvströmningsmodell ekv (8)-(13) orealistisk men ger max. prestanda Återblandningsmodell.. n 0 i ρ B r i V R =ni även tankseriemodell

83 Fluidiserad bädd Matematisk modell Kunii-Levenspiel modell mest realistiska beskrivningen bubbelfasen antas strömma i kolvströmning gasströmmen i emulsionsfasen är negligerbar moln och wakefasen antas ha samma sammansättning

84 Kunii-Levenspiel modellen Transporten av en reagerande gas sker från bubbelfasen till moln och wakefasen och därifrån vidare till emulsionsfasen Fig Volymelementet består av tre delar ΔV = ΔV b ΔV c ΔV e

85

86 Kunii-Levenspiel modellen, massbalanser Bubbelfasen (241) dc b dτ b =υ ρ Bb R b ρ Bc R c Vc Vb ρ Be R e Molnfasen (242) K bc c b c e K be c c c e υr c ρ Bc Emulsionsfasen (243) K ce c c c e υr e ρ Be Ve Vb Ve Vb Vc Vb =0 =0

87 Kunii-Levenspiel lösningsmetoder 3 * N ämnesmängdbalanser (N= antal komponenter) 1 * N ordinära diff. ekvationer 2*N algebraiska ekvationer För första ordningens reaktioner kan analytiska uttryck härledas

88 Kunii-Levenspiel Överföringskoefficienter Kbc och Kbe fås med korrelationsekvationer (270), (271) Volymandelarna Vc/Vb och Ve/Vb fås med korrelationsekvationer Bubblornas medeluppehållstid (247) L τ b= wb

89 Kunii-Levenspiel modelljämförelse Figur 4.34, första ordningens reaktion A P Kolvströmningsmodellen ger högsta osättningsgraden Återblandningsmodellen ger inte minsta omsättningsgraden små bubblor kolvströmning stora bubblor mindre omsättningsgrad

90 Diffusionskoefficienten Beroende av komponenterna koncentrationsgradienter Ficks lag ger ett enkelt samband mellan diffusionsflödet och koncentrationsgradienten dc i N i =D ei Gäller bäst för komponenter i utspädda gaser ( låga koncentrationer) dx

91 Diffusionskoefficienten Effektiv diffusionskoefficient i en εp porös partikel D ei = τp Di Di molekylär diffusionskoefficient p porositet 1 p tortuositet, (labyrint-faktor

92 Effektiva diffusionskoefficienten

93 Diffusionskoefficienten Intermolekylär diffusion kollisioner mellan molekylerna Knudsen diffusion molekylerna krockar med katalysatorpartikeln porväggar 1 1 Di= D mi D ki

94 Diffusionskoefficienten Gasfas Fuller-Schettler-Giddings ekvation D ik = T M v T K g / mol g / mol 10 7 m 2 / s Mi Mk P v 1i /3 v 1k /3 atm Temperatur Molvikt Volymbidrag 2

95 Diffusionskoefficienten Gasfas Knudsens diffusionskoefficient 8εp 2 RT D ki = 3 S g ρ p πm i Sg partikelns specifika area som kan bestämmas med BET (Brunauer-Emmet-Teller) teorin

96 Diffusionskoefficienten Diffusionskoefficienten kan estimeras med dessa ekvationer Porositeten kan bestämmas med kväve och kvicksilver-porosimetri Bästa sättet är dock att använda experimentella värden på diffusionskoefficienten

97 Diffusionskoefficienten Vätskor Ej lika välutvecklad teori som för gaser Teori för beräkning av binära diffusionskoefficienter i vätskefas saknas Korrelationer som beskriver ett löst ämne i ett lösningsmedel Olika korrelationer för neutrala molekyler och joner

98 Diffusionskoefficienten Vätskor Stokes-Einstein ekvationen RT D AB = 6 πμ B R A Molekylens radie RA är svår att uppskatta

99 Diffusionskoefficienten Vätskor Wilke-Chang ekvationen D AB = μb cp VA φm B g / mol T K V 0A. 6 det lösta ämnets molära volym vid den normala kokpunkten B lösningsmedlets viskositet cp (centi Poise) m2 / s

100 Diffusionskoefficienten Vätskor Wilke-Chang ekvationen har utvidgats så att den gäller för blandningar av olika lösningsmedel Uppskattning av associations-faktorn Tumregel vatten 2.6 metanol 1.9 etanol 1.5 oassocierade lösningsmedel 1.0

101 Viskositeten Använd experimentella data ifall tillgängliga Korrelationsekvationer ln μ = A B /T C T D T A, B, C och D finns tabellerade 2

102 Diffusionskoefficienten Elektrolytlösningar Anjonerna och katjonerna diffunderar med samma hastighet för att elektroneutralitetn skall bibehållas Nernst ekvation för en fullständigt dissocierad jon i en oändligt utspädd z z lösning D = TK λ λ m /s λ λ z valens konduktans (tabellerad) z z 2

103 Diffusionskoefficienten Elektrolytlösningar I reella elektrolytlösningar rekommenderas följande korrektion D= D 0 m md ln γ± 1 dm ch 2 2 O μ VH O μh 1 2 O molalitet (mol elektrolyt/kg vatten aktivitetskoefficient

Trefasreaktorer. Tre faser. Gas Vätska katalysatorfas

Trefasreaktorer. Tre faser. Gas Vätska katalysatorfas Trefasreaktorer Tre faser Gas Vätska Fast katalysatorfas Trefasreaktor Funktionsprincip Endel av reaktanterna eller produkterna befinner sig i gasfasen Den gasformiga reaktanten diffuderar till gasvätske

Läs mer

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Fredagen den 31 augusti 2007 kl 8:30-12:30 i M. Man får svara på svenska eller engelska!

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Fredagen den 31 augusti 2007 kl 8:30-12:30 i M. Man får svara på svenska eller engelska! 2007-08-31 Sid 2(6) Uppgift 1 (5 poäng) Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Fredagen den 31 augusti 2007 kl 8:30-12:30 i M Examinator: Derek Creaser Derek Creaser (0702-283943) kommer

Läs mer

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Lördagen den 20 december 2008 kl 8:30-13:30 i V. Examinator: Docent Louise Olsson

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Lördagen den 20 december 2008 kl 8:30-13:30 i V. Examinator: Docent Louise Olsson Kommentar [PM1]: Här fyller du i ev. diarienummer. Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Lördagen den 20 december 2008 kl 8:30-13:30 i V Examinator: Docent Louise Olsson Louise Olsson

Läs mer

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Fredagen den 13 april 2007 kl 8:30-12:30 i V. Man får svara på svenska eller engelska!

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Fredagen den 13 april 2007 kl 8:30-12:30 i V. Man får svara på svenska eller engelska! 2007-04-13 Sid 2(5) Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Fredagen den 13 april 2007 kl 8:30-12:30 i V Examinator: Derek Creaser Derek Creaser (0702-283943) kommer att besöka tentamenslokalen

Läs mer

Innehåll. Bilagor 1-8

Innehåll. Bilagor 1-8 Innehåll 1 2 3 4 5 6 7 Inledning Stökiometri och kinetik Homogena reaktorer Katalytiska tvåfasreaktorer Katalytiska trefasreaktorer Gas-vätskereaktorer Reaktorer med en reaktiv fast fas Bilagor 1-8 Reaktorer

Läs mer

Industriella Reaktorer 2005

Industriella Reaktorer 2005 Industriella Reaktorer 2005 Föreläsare: Johan Wärnå rum 252 Kompendium, Industriella Reaktorer Uppgifter i Industriella Reaktorer Föreläsningar mån 13-15 Ri ti 8-10 Stina to 13-15 Ri fre 10-12 Stina Industriella

Läs mer

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Fredagen den 22 december 2006 kl 8:30-12:30 i V. Man får svara på svenska eller engelska!

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Fredagen den 22 december 2006 kl 8:30-12:30 i V. Man får svara på svenska eller engelska! 2006-12-22 Sid 2(5) Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Fredagen den 22 december 2006 kl 8:30-12:30 i V Examinator: Derek Creaser Derek Creaser (0702-283943) kommer att besöka tentamenslokalen

Läs mer

Kinetik, Föreläsning 2. Patrik Lundström

Kinetik, Föreläsning 2. Patrik Lundström Kinetik, Föreläsning 2 Patrik Lundström Kinetik för reversibla reaktioner Exempel: Reaktion i fram- och återgående riktning, båda 1:a ordningen, hastighetskonstanter k respektive k. A B Hastighetsekvation:

Läs mer

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Onsdag den 22 augusti 2012 kl 8:30-13:30 i V. Examinator: Bitr. Prof.

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Onsdag den 22 augusti 2012 kl 8:30-13:30 i V. Examinator: Bitr. Prof. Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Onsdag den 22 augusti 2012 kl 8:30-13:30 i V Examinator: Bitr. Prof. Louise Olsson Louise Olsson (031-722 4390) kommer att besöka tentamenslokalen

Läs mer

Louise Olsson (031-772 4390) kommer att besöka tentamenslokalen på förmiddagen.

Louise Olsson (031-772 4390) kommer att besöka tentamenslokalen på förmiddagen. Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Onsdagen den 11 april 2012 kl 8:30-13:30 i Väg och vattensalarna Examinator: Bitr. Prof. Louise Olsson Louise Olsson (031-772 4390) kommer att besöka

Läs mer

Kinetik. Föreläsning 2

Kinetik. Föreläsning 2 Kinetik Föreläsning 2 Reaktioner som går mot ett jämviktsläge ALLA reaktioner går mot jämvikt, här avses att vid jämvikt finns mätbara mängder av alla i summaformeln ingående ämnen. Exempel: Reaktion i

Läs mer

Kemisk Dynamik för K2, I och Bio2

Kemisk Dynamik för K2, I och Bio2 Kemisk Dynamik för K2, I och Bio2 Fredagen den 11 mars 2005 kl 8-13 Uppgifterna märkta (GKII) efter uppgiftens nummer är avsedda både för tentan i Kemisk Dynamik och för dem som deltenterar den utgångna

Läs mer

Louise Olsson ( ) kommer att besöka tentamenslokalen på förmiddagen.

Louise Olsson ( ) kommer att besöka tentamenslokalen på förmiddagen. Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Tisdag den 18 december 2012 kl 8:30-13:30 i V Examinator: Bitr. Prof. Louise Olsson Louise Olsson (031-722 4390) kommer att besöka tentamenslokalen

Läs mer

Kinetik. Föreläsning 1

Kinetik. Föreläsning 1 Kinetik Föreläsning 1 Varför kunna kinetik? För att till exempel kunna besvara: Hur lång tid tar reaktionen till viss omsättningsgrad eller hur mycket produkt bildas på viss tid? Hur ser reaktionens temperaturberoende

Läs mer

Kinetik, Föreläsning 1. Patrik Lundström

Kinetik, Föreläsning 1. Patrik Lundström Kinetik, Föreläsning 1 Patrik Lundström Varför kinetik inom kemin? Hur lång tid som behövs för att bilda viss mängd produkt Hur en reaktion beror av temperatur Hur katalys påverkar reaktion och reaktionshastighet

Läs mer

Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-01-19 kl 13-18

Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-01-19 kl 13-18 Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-01-19 kl 13-18 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 6.2 6.3 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Energi Kapaciteten att

Läs mer

Bestäm brombutans normala kokpunkt samt beräkna förångningsentalpin H vap och förångningsentropin

Bestäm brombutans normala kokpunkt samt beräkna förångningsentalpin H vap och förångningsentropin Tentamen i kemisk termodynamik den 7 januari 2013 kl. 8.00 till 13.00 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer

Läs mer

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Lördagen den 19 december 2009 kl 8:30-13:30 i Hörsalar på hörsalsvägen

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Lördagen den 19 december 2009 kl 8:30-13:30 i Hörsalar på hörsalsvägen Comment [PM1]: Här fyller du i ev. diarienummer. Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Lördagen den 19 december 2009 kl 8:30-13:30 i Hörsalar på hörsalsvägen Examinator: Docent Louise

Läs mer

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19 Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-06-09 kl 14-19 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi

Kapitel 6. Termokemi Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 Energi och omvandling 6.2 Entalpi och kalorimetri 6.3 Hess lag 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage

Läs mer

Repetition F4. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Repetition F4. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Repetition F4 VSEPR-modellen elektronarrangemang och geometrisk form Polära (dipoler) och opolära molekyler Valensbindningsteori σ-binding och π-bindning hybridisering Molekylorbitalteori F6 Gaser Materien

Läs mer

Louise Olsson ( ) kommer att besöka tentamenslokalen på förmiddagen.

Louise Olsson ( ) kommer att besöka tentamenslokalen på förmiddagen. Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Tisdag den 2 april 2013 kl 8:30-13:30 i V Examinator: Bitr. Prof. Louise Olsson Louise Olsson (031-722 4390) kommer att besöka tentamenslokalen på

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 6.2 6.3 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Energi Kapaciteten att

Läs mer

Fö. 9. Laddade Kolloider. Kap. 6. Gränsytor med elektrostatiska laddningar

Fö. 9. Laddade Kolloider. Kap. 6. Gränsytor med elektrostatiska laddningar Fö. 9. Laddade Kolloider Kap. 6. Gränsytor med elektrostatiska laddningar 1 De flesta partiklar (t.ex. kolloider) som finns i en vattenmiljö antar en laddning. Detta kan bero på dissociation av t.ex karboxylsyra

Läs mer

Hur förändras den ideala gasens inre energi? Beräkna också q. (3p)

Hur förändras den ideala gasens inre energi? Beräkna också q. (3p) entamen i kemisk termodynamik den 4 juni 2013 kl. 14.00 till 19.00 Hjälpmedel: Räknedosa, BEA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje

Läs mer

Repetition F11. Molär Gibbs fri energi, G m, som funktion av P o Vätska/fasta ämne G m G m (oberoende av P) o Ideal gas: P P. G m. + RT ln.

Repetition F11. Molär Gibbs fri energi, G m, som funktion av P o Vätska/fasta ämne G m G m (oberoende av P) o Ideal gas: P P. G m. + RT ln. Repetition F11 Molär Gibbs fri energi, G m, som funktion av P o Vätska/fasta ämne G m G m (oberoende av P) o Ideal gas: G m = G m + RT ln P P Repetition F11 forts. Ångbildning o ΔG vap = ΔG P vap + RT

Läs mer

Lösningsförslag. Tentamen i KE1160 Termodynamik den 13 januari 2015 kl Ulf Gedde - Magnus Bergström - Per Alvfors

Lösningsförslag. Tentamen i KE1160 Termodynamik den 13 januari 2015 kl Ulf Gedde - Magnus Bergström - Per Alvfors Tentamen i KE1160 Termodynamik den 13 januari 2015 kl 08.00 14.00 Lösningsförslag Ulf Gedde - Magnus Bergström - Per Alvfors 1. (a) Joule- expansion ( fri expansion ) innebär att gas som är innesluten

Läs mer

Kap. 7. Laddade Gränsytor

Kap. 7. Laddade Gränsytor Kap. 7. Laddade Gränsytor v1. M. Granfelt v1.1 NOP/LO TFKI3 Yt- och kolloidkemi 1 De flesta partiklar som finns i en vattenmiljö antar en laddning Detta kan bero på dissociation av t.ex karboxylsyra grupper:

Läs mer

Idealgasens begränsningar märks bäst vid högt tryck då molekyler växelverkar mera eller går över i vätskeform.

Idealgasens begränsningar märks bäst vid högt tryck då molekyler växelverkar mera eller går över i vätskeform. Van der Waals gas Introduktion Idealgaslagen är praktisk i teorin men i praktiken är inga gaser idealgaser Den lättaste och vanligaste modellen för en reell gas är Van der Waals gas Van der Waals modell

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I MEKANIK B För FYP100, Fysikprogrammet termin 2

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I MEKANIK B För FYP100, Fysikprogrammet termin 2 GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I MEKANIK B För FYP100, Fysikprogrammet termin Tid: Plats: Ansvarig: Hjälpmedel: Tisdag juni 009, kl 8 30 13 30 V-huset Lennart Sjögren,

Läs mer

Avsnitt 12.1 Reaktionshastigheter Kemisk kinetik Kapitel 12 Kapitel 12 Avsnitt 12.1 Innehåll Reaktionshastigheter Reaktionshastighet = Rate

Avsnitt 12.1 Reaktionshastigheter Kemisk kinetik Kapitel 12 Kapitel 12 Avsnitt 12.1 Innehåll Reaktionshastigheter Reaktionshastighet = Rate Avsnitt 2. Kapitel 2 Kemisk kinetik Kemisk kinetik Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Kapitel 2 Innehåll 2. 2.2 Hastighetsuttryck: en introduktion

Läs mer

Kapitel 12. Kemisk kinetik

Kapitel 12. Kemisk kinetik Kapitel 12 Kemisk kinetik Avsnitt 12.1 Reaktionshastigheter Kemisk kinetik Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Avsnitt 12.1 Reaktionshastigheter

Läs mer

jämvikt (där båda faserna samexisterar)? Härled Clapeyrons ekvation utgående från sambandet

jämvikt (där båda faserna samexisterar)? Härled Clapeyrons ekvation utgående från sambandet Tentamen i kemisk termodynamik den 14 december 01 kl. 8.00 till 13.00 (Salarna E31, E3, E33, E34, E35, E36, E51, E5 och E53) Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast

Läs mer

18. Fasjämvikt Tvåfasjämvikt T 1 = T 2, P 1 = P 2. (1)

18. Fasjämvikt Tvåfasjämvikt T 1 = T 2, P 1 = P 2. (1) 18. Fasjämvikt Om ett makroskopiskt system består av flere homogena skilda komponenter, som är i termisk jämvikt med varandra, så kallas dessa komponenter faser. 18.0.1. Tvåfasjämvikt Jämvikt mellan två

Läs mer

Kemisk reaktionskinetik. (Kap ej i kurs.)

Kemisk reaktionskinetik. (Kap ej i kurs.) Kemisk reaktionskinetik. (Kap. 14.1-4. 14.5-6 ej i kurs.) Reaktionshastighet kemisk jämvikt. Reaktionshastighet avgör tiden att komma till jämvikt. Ett system i jämvikt reagerar inte. Jämviktsläge avgörs

Läs mer

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik 2012-05-23 1. a Molekylerna i en ideal gas påverkar ej varandra, medan vi har ungefär samma växelverkningar mellan de olika molekylerna i en ideal blandning.

Läs mer

4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra

4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra 4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra 4.1. Skriv fullständiga formler för följande reaktioner som kan gå i båda riktningarna (alla ämnen är i gasform): a) Kolmonoxid + kvävedioxid

Läs mer

Energitransport i biologiska system

Energitransport i biologiska system Energitransport i biologiska system Termodynamikens första lag Energi kan inte skapas eller förstöras, endast omvandlas. Energiekvationen de sys dt dq dt dw dt För kontrollvolym: d dt CV Ändring i kontrollvolym

Läs mer

Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar.

Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar. Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar. Koncentrationer i vätskelösningar. Kap. 12.2+3. Lösning = lösningsmedel + löst(a) ämne(n)

Läs mer

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x Lösning till tentamen 2013-02-28 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. CH 3 COO - (aq) + H 2 O (l) CH 3 COOH ( (aq) + OH - (aq) Konc. i början 0.1M 0 0 Ändring -x +x +x Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi

Kapitel 6. Termokemi Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 Energi och omvandling 6.2 Entalpi och kalorimetri 6.3 Hess lag 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage

Läs mer

Tentamen i Termodynamik för K och B kl 8-13

Tentamen i Termodynamik för K och B kl 8-13 Tentamen i Termodynamik för K och B 081025 kl 8-13 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare (med tillhörande handbok), utdelat formelblad med tabellsamling. Slutsatser skall motiveras och beräkningar redovisas.

Läs mer

Godkänt-del. Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10

Godkänt-del. Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10 Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, utdelat formelblad och tabellblad. Godkänt-del För uppgift 1 9 krävs endast svar. För övriga uppgifter ska slutsatser

Läs mer

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik 204-08-30. a Vid dissociationen av I 2 åtgår energi för att bryta en bindning, dvs. reaktionen är endoterm H > 0. Samtidigt bildas två atomer ur en molekyl,

Läs mer

Poissons ekvation och potentialteori Mats Persson

Poissons ekvation och potentialteori Mats Persson 1 ärmeledning Föreläsning 21/9 Poissons ekvation och potentialteori Mats Persson i vet att värme strömmar från varmare till kallare. Det innebär att vi har ett flöde av värmeenergi i en riktning som är

Läs mer

SCR vid hög temperatur och höga koncentrationer

SCR vid hög temperatur och höga koncentrationer Sammanfattning SCR vid hög temperatur och höga koncentrationer Robert Almqvist Institutionen för Kemiteknik, Lunds Tekniska Högskola, Lunds Universitet, Sverige 20-06-4 En process byggdes upp i laboratorium

Läs mer

Repetition F12. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Repetition F12. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Repetition F12 Kolligativa egenskaper lösning av icke-flyktiga ämnen beror främst på mängd upplöst ämne (ej ämnet självt) o Ångtryckssänkning o Kokpunktsförhöjning o Fryspunktssänkning o Osmotiskt tryck

Läs mer

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 Tryck 5.2 Gaslagarna från Boyle, Charles och Avogadro 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 Stökiometri för gasfasreaktioner 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 Den kinetiska

Läs mer

Kapitel 5. Gaser. är kompressibel, är helt löslig i andra gaser, upptar jämt fördelat volymen av en behållare, och utövar tryck på sin omgivning.

Kapitel 5. Gaser. är kompressibel, är helt löslig i andra gaser, upptar jämt fördelat volymen av en behållare, och utövar tryck på sin omgivning. Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 5. 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 5.7 Effusion och Diffusion 5.8 5.9 Egenskaper hos några verkliga gaser 5.10 Atmosfärens kemi Copyright

Läs mer

Bindelinjer gäller för bestämd temp. Hävstångsregeln gäller.

Bindelinjer gäller för bestämd temp. Hävstångsregeln gäller. 5.7 Temperatur sammansättningsdiagram. Fixera p i stället för T. Diagram som fig. 5.36. Om p A * > p B * blir T A * < T B *. (g) är övre enfasområdet, (l) undre. Bindelinjer gäller för bestämd temp. Hävstångsregeln

Läs mer

PTG 2015 Övning 4. Problem 1

PTG 2015 Övning 4. Problem 1 PTG 015 Övning 4 1 Problem 1 En frys avger 10 W värme till ett rum vars temperatur är C. Frysens temperatur är 3 C. En isbricka som innehåller 0,5 kg flytande vatten vid 0 C placeras i frysen där den fryser

Läs mer

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Fast fas Flytande fas Gasfas

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Fast fas Flytande fas Gasfas Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 Tryck 5.2 Gaslagarna från Boyle, Charles och Avogadro 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 Stökiometri för gasfasreaktioner 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 Den kinetiska

Läs mer

Då du skall lösa kemiska problem av den typ som kommer nedan är det praktiskt att ha en lösningsmetod som man kan använda till alla problem.

Då du skall lösa kemiska problem av den typ som kommer nedan är det praktiskt att ha en lösningsmetod som man kan använda till alla problem. Kapitel 2 Här hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart

Läs mer

Tentamen, Termodynamik och ytkemi, KFKA01,

Tentamen, Termodynamik och ytkemi, KFKA01, Tentamen, Termodynamik och ytkemi, KFKA01, 2016-10-26 Lösningar 1. a Mängden vatten är n m M 1000 55,5 mol 18,02 Förångningen utförs vid konstant tryck ex 2 bar och konstant temeratur T 394 K. Vi har alltså

Läs mer

Vätskans densitet är 770 kg/m 3 och flödet kan antas vara laminärt.

Vätskans densitet är 770 kg/m 3 och flödet kan antas vara laminärt. B1 En vätska passerar nedåt genom ett vertikalt rör med innerdiametern 1 dm. Den aktuella vätskan är kemiskt instabil och kräver en extra omsorgsfull hantering. Detta innebär bl.a. att storleken av den

Läs mer

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik 203-0-9. Sambandet mellan tryck och temperatur för jämvikt mellan fast och gasformig HCN är givet enligt: ln(p/kpa) = 9, 489 4252, 4 medan kokpunktskurvan

Läs mer

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140) Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Teknisk Fysik Mats Granath Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F(FTF40) Tid och plats: Torsdag /8 008, kl. 4.00-8.00 i V-huset. Examinator: Mats

Läs mer

Repetition F10. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Repetition F10. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Repetition F10 Gibbs fri energi o G = H TS (definition) o En naturlig funktion av P och T Konstant P och T (andra huvudsatsen) o G = H T S 0 G < 0: spontan process, irreversibel G = 0: jämvikt, reversibel

Läs mer

KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. KINETIK 2(2) A: Kap

KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. KINETIK 2(2) A: Kap KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi KINETIK 2(2) A: Kap 14.6 14.16 14.6 Andra ordningens kinetik Typiskt för bimolekylära reaktioner EXEMPEL: 2 HI H 2 + I 2 v = k [HI] 2 Typiskt för 2:a ordningens reaktion:

Läs mer

Kinetik. Föreläsning 4

Kinetik. Föreläsning 4 Kinetik Föreläsning 4 Fotokemi Med fotoreaktioner avses reaktioner som initieras av ljus. Exempel: Cl 2 + h ν Cl 2 * 2Cl Ljus = små odelbara energipaket med frekvens ν (Hz = s -1 ) є = h ν h = Plancks

Läs mer

Kapitel 11. Egenskaper hos lösningar. Koncentrationer Ångtryck Kolligativa egenskaper. mol av upplöst ämne liter lösning

Kapitel 11. Egenskaper hos lösningar. Koncentrationer Ångtryck Kolligativa egenskaper. mol av upplöst ämne liter lösning Kapitel 11 Innehåll Kapitel 11 Egenskaper hos lösningar 11.1 11.2 Energiomsättning för lösningar 11.3 Faktorer som påverkar lösligheten 11.4 11.5 Kokpunktshöjning och fryspunktssäkning 11.6 11.7 Kolligativa

Läs mer

Kapitel Repetition inför delförhör 2

Kapitel Repetition inför delförhör 2 Kapitel 12-18 Repetition inför delförhör 2 Kapitel 1 Innehåll Kapitel 12 Kapitel 13 Kapitel 14 Kapitel 15 Kapitel 16 Kapitel 17 Kapitel 18 Kemisk kinetik Kemisk jämvikt Syror och baser Syra-basjämvikter

Läs mer

Godkänt-del A (uppgift 1 10) Endast svar krävs, svara direkt på provbladet.

Godkänt-del A (uppgift 1 10) Endast svar krävs, svara direkt på provbladet. Tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10, 2018-01-08 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, utdelat formelblad och tabellblad. Godkänt-del A (endast svar): Max 14 poäng Godkänt-del B (motiveringar krävs):

Läs mer

Arbetet beror på vägen

Arbetet beror på vägen VOLYMÄNDRINGSARBETE Volymändringsarbete = arbete p.g.a. normalkrafter mot ytor (tryck) vid volymändring. Beteckning: W b (eng. boundary work); per massenhet w b. δw b = F ds = P b Ads = P b dv Exempel:

Läs mer

Kapitel Kapitel 12. Repetition inför delförhör 2. Kemisk kinetik. 2BrNO 2NO + Br 2

Kapitel Kapitel 12. Repetition inför delförhör 2. Kemisk kinetik. 2BrNO 2NO + Br 2 Kapitel 1-18 Repetition inför delförhör Kapitel 1 Innehåll Kapitel 1 Kemisk kinetik Redoxjämvikter Kapitel 1 Definition Kapitel 1 Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Kemisk kinetik Kapitel

Läs mer

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19 Tentamen i Kemisk Termodynamik 2010-12-14 kl 14-19 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla

Läs mer

9. Magnetisk energi Magnetisk energi för en isolerad krets

9. Magnetisk energi Magnetisk energi för en isolerad krets 9. Magnetisk energi [RM] Elektrodynamik, vt 013, Kai Nordlund 9.1 9.1. Magnetisk energi för en isolerad krets Arbetet som ett batteri utför då det för en laddning dq runt en krets, från batteriets anod

Läs mer

9. Magnetisk energi [RMC 12] Elektrodynamik, vt 2013, Kai Nordlund 9.1

9. Magnetisk energi [RMC 12] Elektrodynamik, vt 2013, Kai Nordlund 9.1 9. Magnetisk energi [RMC 12] Elektrodynamik, vt 2013, Kai Nordlund 9.1 9.1. Magnetisk energi för en isolerad krets Arbetet som ett batteri utför då det för en laddning dq runt en krets, från batteriets

Läs mer

Repetition F7. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Repetition F7. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Repetition F7 Intermolekylär växelverkan kortväga repulsion elektrostatisk växelverkan (attraktion och repulsion): jon-jon (långväga), jon-dipol, dipol-dipol medelvärdad attraktion (van der Waals): roterande

Läs mer

Transportfenomen i människokroppen

Transportfenomen i människokroppen Transportfenomen i människokroppen Kapitel 8-9. Porösa medier och Transvaskulär transport 2016-02-15 Porösa medier Glatt muskelvävnad Nanomaterial Grus (granulat) Svampliknande Fibermatris i polymergel

Läs mer

Systemteknik/Processreglering F3

Systemteknik/Processreglering F3 Systemteknik/Processreglering F3 Matematisk modellering Tillståndsmodeller Stabilitet Läsanvisning: Process Control: 3.1 3.4 Modellering av processer Dynamiken i våra processer beskrivs typiskt av en eller

Läs mer

Kapitel 11. Egenskaper hos lösningar

Kapitel 11. Egenskaper hos lösningar Kapitel 11 Egenskaper hos lösningar Kapitel 11 Innehåll 11.1 Lösningssammansättning 11.2 Energiomsättning för lösningar 11.3 Faktorer som påverkar lösligheten 11.4 Ångtryck över lösningar 11.5 Kokpunktshöjning

Läs mer

Tentamen i Kemisk Reaktionsteknik I Exam in Chemical Reaction Engineering I (KGT002 / KMT017 / KMT007)

Tentamen i Kemisk Reaktionsteknik I Exam in Chemical Reaction Engineering I (KGT002 / KMT017 / KMT007) 2005-03-18 Sid 1(7) Tentamen i Kemisk Reaktionsteknik I Exam in Chemical Reaction Engineering I (KGT002 / KMT017 / KMT007) 2005-03-18 Examinator Fredrik Jareman Lärare/Teacher: Fredrik Jareman tel: 070-9712897

Läs mer

1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206.

1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206. 1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206. a) Antalet protoner är., antalet neutroner är. och antalet elektroner. hos atomer av isotopen. b) Vilken partikel bildas om en

Läs mer

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19 Tentamen i Kemisk Termodynamik 2009-12-16 kl 14-19 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla

Läs mer

Biokemi. SF1538 Projekt i simuleringsteknik. Skolan för teknikvetenskap. Introduction. Michael Hanke. Kemiska reaktioner

Biokemi. SF1538 Projekt i simuleringsteknik. Skolan för teknikvetenskap. Introduction. Michael Hanke. Kemiska reaktioner 1 (35) : Biokemi Skolan för teknikvetenskap SF1538 Projekt i simuleringsteknik 2 (35) Innehåll : 1 2 3 : 4 5 6 7 8 3 (35) Introduktion : Biokemiska är basen till livet Undersökningen av reaktionskedjor

Läs mer

Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kapitel 11. Kap 11 Intermolekylära krafter. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:

Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kapitel 11. Kap 11 Intermolekylära krafter. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: Allmän kemi Kap 11 Intermolekylära krafter Läromålen Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: n - redogöra för atomers och molekylers uppbyggnad och geometri på basal nivå samt beskriva

Läs mer

Tentamen i Molekylär växelverkan och dynamik, KFK090 Lund kl

Tentamen i Molekylär växelverkan och dynamik, KFK090 Lund kl - - Tentamen i Molekylär växelverkan och dynamik, KFK9 Lund 456 kl 4. 9. Tillåtna hjälmedel: Miniräknare ( med tillhörande handbok ), utdelat formelblad och konstantblad, KFK9, samt formelbladet i termodynamik,

Läs mer

Kap 12 termodynamiska tillståndsrelationer

Kap 12 termodynamiska tillståndsrelationer Vissa storheter kan man enkelt mäta (T, P, m, V). Kap 12 termodynamiska tillståndsrelationer Andra storheter kan man få fram genom enkla relationer (ρ, v =spec. volym). Vissa storheter kan man varken mäta

Läs mer

Lösningar del II. Problem II.3 L II.3. u= u MeV = O. 2m e c2= MeV. T β +=

Lösningar del II. Problem II.3 L II.3. u= u MeV = O. 2m e c2= MeV. T β += Lösningar del II Problem II.3 Kärnan 14 O sönderfaller under utsändning av en positiv elektron till en exciterad nivå i 14 N, vilken i sin tur sönderfaller till grundtillståndet under emission av ett γ

Läs mer

Övningstentamen i KFK080 för B

Övningstentamen i KFK080 för B Övningstentamen i KFK080 för B 100922 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare (med tillhörande handbok), utdelat formelblad med tabellsamling. Slutsatser skall motiveras och beräkningar redovisas. För godkänt

Läs mer

Kap. 8. Kolloidernas stabilitet

Kap. 8. Kolloidernas stabilitet Kap. 8. Kolloidernas stabilitet v1.00 M. Granfelt v1.01 NOP/LO TFKI30 Yt- och kolloidkemi 1 Kolloidal stabilitet De kolloidala partiklarna är i ständig rörelse (Brownian motion) Resultatet av en krock

Läs mer

Kap 4 energianalys av slutna system

Kap 4 energianalys av slutna system Slutet system: energi men ej massa kan röra sig över systemgränsen. Exempel: kolvmotor med stängda ventiler 1 Volymändringsarbete (boundary work) Exempel: arbete med kolv W b = Fds = PAds = PdV 2 W b =

Läs mer

PTG 2015 övning 1. Problem 1

PTG 2015 övning 1. Problem 1 PTG 2015 övning 1 1 Problem 1 Enligt mätningar i fortfarighetstillstånd producerar en destillationsanläggning 12,5 /s destillat innehållande 87 vikt % alkohol och 19,2 /s bottenprodukt innehållande 7 vikt

Läs mer

Repetition F6. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Repetition F6. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Repetition F6 Tillståndsvariabler: P, V, T, n Ideal gas ingen växelverkan allmänna gaslagen: PV = nrt Daltons lag: P = P A + P B + Kinetisk gasteori trycket följer av kollisioner från gaspartiklar i ständig

Läs mer

FFM234, Klassisk fysik och vektorfält - Föreläsningsanteckningar

FFM234, Klassisk fysik och vektorfält - Föreläsningsanteckningar FFM234, Klassisk fysik och vektorfält - Föreläsningsanteckningar Christian Forssén, Institutionen för fysik, Chalmers, Göteborg, Sverige Oct 2, 2017 10. Värmeledning, diffusionsekvation Betrakta ett temperaturfält

Läs mer

Reaktionskinetik...hur fort går kemiska reaktioner

Reaktionskinetik...hur fort går kemiska reaktioner Reaktionskinetik..hur fort går kemiska reaktioner Några begrepp Jämvikt Reaktionerna går lika snabbt i båda riktingarna ingen ändring i koncentrationer A + B C + D Miljoner år Långsamma reaktioner Ex:

Läs mer

Relativistisk kinematik Ulf Torkelsson. 1 Relativistisk rörelsemängd, kraft och energi

Relativistisk kinematik Ulf Torkelsson. 1 Relativistisk rörelsemängd, kraft och energi Föreläsning 13/5 Relativistisk kinematik Ulf Torkelsson 1 Relativistisk rörelsemängd, kraft och energi Antag att en observatör O följer med en kropp i rörelse. Enligt observatören O så har O hastigheten

Läs mer

Kap 2 Reaktionshastighet. Reaktionshastighet - mängd bildat eller förbrukat ämne per tidsenhet

Kap 2 Reaktionshastighet. Reaktionshastighet - mängd bildat eller förbrukat ämne per tidsenhet Kap 2 Reaktionshastighet Reaktionshastighet - mängd bildat eller förbrukat ämne per tidsenhet Vilka faktorer påverkar reaktionshastigheten? Exempel: zink i saltsyra Zink i saltsyra: https://www.youtube.com/watch?v=x0qzv92smbm

Läs mer

Om trycket hålls konstant och temperaturen höjs kommer molekylerna till slut att bryta sig ur detta mönster (sublimation eller smältning).

Om trycket hålls konstant och temperaturen höjs kommer molekylerna till slut att bryta sig ur detta mönster (sublimation eller smältning). EGENSKAPER FÖR ENHETLIGA ÄMNEN Enhetligt ämne (eng. pure substance): ett ämne som är homogent och som har enhetlig kemisk sammansättning, även om fasomvandling sker. Vid jämvikt för ett system av ett enhetligt

Läs mer

Lite kinetisk gasteori

Lite kinetisk gasteori Tryck och energi i en ideal gas Lite kinetisk gasteori Statistisk metod att beskriva en ideal gas. En enkel teoretisk modell som bygger på följande antaganden: Varje molekyl är en fri partikel. Varje molekyl

Läs mer

Fö. 11. Bubblor, skum och ytfilmer. Kap. 8.

Fö. 11. Bubblor, skum och ytfilmer. Kap. 8. Fö. 11. Bubblor, skum och ytfilmer Kap. 8. 1 Skum: dispersion av gasfas i vätskefas (eller i fast fas) 2γ P R P > P F W Sammansmältning av små till stora bubblor: Spontan process, ty totala ytarean minskar,

Läs mer

KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. KINETIK 1(2) A: Kap

KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. KINETIK 1(2) A: Kap KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi KINETIK 1(2) A: Kap 14.1 14.5 Vad är kinetik? REAKTIONSKINETIK: ger information om på vilket sätt och hur snabbt kemiska reaktioner sker mekanism hastighetslag FÖLJDFRÅGA:

Läs mer

Porösa medier Transvaskulär transport

Porösa medier Transvaskulär transport Porösa medier Transvaskulär transport Porösa medier Kontinutitetsekvationen v = φ B φ L Källtermer pga. massutbyte med blodoch lymfkärl Definitioner Specifik area: s = total gränsarea total volym Porositet:

Läs mer

Övningar Homogena Jämvikter

Övningar Homogena Jämvikter Övningar Homogena Jämvikter 1 Tiocyanatjoner, SCN -, och järn(iii)joner, Fe 3+, reagerar med varandra enligt formeln SCN - + Fe 3+ FeSCN + färglös svagt gul röd Vid ett försök sätter man en liten mängd

Läs mer

KINETIK 1(2) A: Kap Vad är kinetik? 14.1 Koncentration och reaktionshastighet. KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi

KINETIK 1(2) A: Kap Vad är kinetik? 14.1 Koncentration och reaktionshastighet. KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi KEM A02 Allmän och oorganisk kemi KINETIK 1(2) A: Kap 14.1 14.5 Vad är kinetik? REAKTIONSKINETIK: ger information om på vilket sätt mekanism och hur snabbt hastighetslag kemiska reaktioner sker FÖLJDFRÅGA:

Läs mer

1. Lös ut p som funktion av de andra variablerna ur sambandet

1. Lös ut p som funktion av de andra variablerna ur sambandet Matematiska institutionen Stockholms universitet Avd matematik Eaminator: Torbjörn Tambour Tentamensskrivning i Matematik för kemister K den 0 december 2003 kl 9.00-4.00 LÖSNINGAR. Lös ut p som funktion

Läs mer

10. Kinetisk gasteori

10. Kinetisk gasteori 10. Kinetisk gasteori Alla gaser beter sig på liknande sätt. I slutet av 1800 talet utvecklades matematiska sätt att beskriva gaserna, den så kallade kinetiska gasteorin. Den grundar sig på en modell för

Läs mer

2BrO 2 (mycket snabb) Härled, med lämpligt valda approximationer, uttryck för (a) förbrukningshastigheten

2BrO 2 (mycket snabb) Härled, med lämpligt valda approximationer, uttryck för (a) förbrukningshastigheten 1 Uppgifter 1.1 Steady-state-approximationen I en natriumnitratsmälta sönderfaller bromatjoner BrO 3 i bromidjoner Br och syrgas O 2. Kinetiska undersökningar antryder att mekanismen för sönderfallet är

Läs mer