SCR vid hög temperatur och höga koncentrationer

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SCR vid hög temperatur och höga koncentrationer"

Transkript

1 Sammanfattning SCR vid hög temperatur och höga koncentrationer Robert Almqvist Institutionen för Kemiteknik, Lunds Tekniska Högskola, Lunds Universitet, Sverige En process byggdes upp i laboratorium där olika typer av katalysatorer genomgått aktivitetsbestämning samt mätning av biprodukter som lustgas. Utsläppskravet från Vattenfall AB uppgår till 00 mg NO x /m 3 gas. Detta krav motsvarar en omsättning på 96,4 respektive 99,3 % med de ingående koncentrationerna 000 respektive 5000 ppm NO x (låg- respektive högkoncentrationsförsök). Innan aktivitetsmätningen av katalysatorerna gjordes experiment utan katalysator för att avgöra om oxidering av ammoniak sker på reaktorväggen. Då viss del av den ingående ammoniaken oxiderades i reaktorn genomfördes en guldplätering på reaktorväggen för att förhindra oxidering. Aktivitetsmätningen av katalysatorerna utfördes i temperaturintervallet 350 till 525 C med gasflödet 3 l/min och katalysatorvolymen,5 ml. Detta motsvarar en space velocity (SV) av katalysatorn på h -. Katalysator A ger bäst resultat när det gäller omsättning av NO x där även lustgasproduktionen ligger lågt i förhållande till omsatt mängd NO x. Omsättningen av NO x uppgår till 99,8 % vilket uppfyller Vattenfalls utsläppskrav. Katalysatorernas termiska stabilitet testades genom värmebehandling i ugn vid 525 C under 5, 72 och 336 timmar. Med hjälp av mätpunkterna framtagna med BET-metoden (ytans beroende av tiden) extrapolerades en teoretisk yta fram efter 8000 timmars värmebehandling. Resultaten visar att högre krav för termisk stabilitet krävs för katalysatormaterialet. Sökord: SCR, Katalysator, NO x, N 2 O, Lustgas Introduktion Syftet med projektet är att undersöka om reduktion av NO x på sidoströmmen från koldioxidkomprimeringssteget i OxyFuelprocessen går att genomföra med SCR-teknik. Huvudmålet är att få så gott som fullständig omsättning av NO x men även att undersöka hur omsättningen och lustgasproduktionen beror av olika förhållande i reaktorn. Undersökningen genomförs genom uppbyggnad av en process i dragskåp innehållande reaktor, ugn samt analysutrustning. I den uppbyggda processen testades olika typer av katalysatorer i aktivitet samt mätning av biprodukten lustgas. Selektiv katalytisk reduktion SCR, selektiv katalytisk reduktion, är en av de mest använda metoderna för reduktion av NO x i avgaser med överskott av syre. Selektiv betyder att katalysatorns natur gynnar en eller flera reaktioner, i SCR-tekniken reaktionerna och 2 []. () (2)

2 Reaktion är huvudreaktionen i SCR där förhållandet mellan NH 3 och NO är ungefär lika, det vill säga stökiometrin är. Den senare reaktionen, reaktion 2, går snabbare än reaktion och allra snabbast där förhållandet NO/NO 2 är ungefär. Vid de experimentella försöken kommer sannolikt standardreaktionen, reaktion, att ske mest eftersom de ingående kväveoxiderna till reaktorn i huvudsak består av NO. Ammoniakoxidation är typiska bireaktioner vid SCR, reaktion 3 till 5, med ordning efter ökad temperatur. [] (3) Experimentellt Den uppbyggda processen är uppbyggd i dragskåp i laboratorium. Ingående gassammansättningen doseras med hjälp av kalibrerade massflödesregulatorer kopplade i anslutning till gastuberna till de aktuella gaserna. Reaktorn där reduktionen äger rum är gjord av rostfritt stål och består av ett rör med ytter- och innerdiametern 0 mm respektive 8 mm. Innerväggarna är guldpläterade med en guldkloridlösning. Katalysatorbädden är placerad i reaktorn på en bit kvartsull som är fastklämd i röret för att hålla katalysatorn på plats, figur. [2] (4) [] (5) Även andra bireaktioner som t.ex. bildning av lustgas genom reaktion mellan ammoniak och NO 2 kan ske. [2] (6) Mål Gasströmmen från OxyFuel-processen som ska renas har en koncentration av NO x på,7 % vilket är betydligt högre än vid konventionell SCR-användning. I det här arbetet kommer SCR att utföras vid en koncentration på 0,5 % NO x som är den högsta möjliga koncentration den tillgängliga utrustningen tillåter och som Vattenfall ändrat betingelserna till från ursprungsalternativet. Vattenfalls utsläppskrav är 00 mg NO x /Nm 3. Detta krav motsvarar en omsättning av NO x på 96,4 respektive 99,3 % av den ursprungliga gasströmmen med de ingående koncentrationerna 000 respektive 5000 ppm NO x (låg- respektive högkoncentrationsförsök). Försöken i projektet ligger till grund för att avgöra om reningskravet går att uppfylla och i så fall om det räcker med en reaktor eller om det krävs fler. Figur. Reaktor med temperatur- och tryckmätning före och efter reaktorn samt ingående och utgående gasledningar. Efter reaktorn finns analysutrustning för mätning av aktivitet samt utgående sammansättning av den utgående gasen. Metod Innan experimenten med katalysator krävdes ett antal försök med tom reaktor. Detta för att fastställa de ingående koncentrationerna till reaktorn samt avgöra huruvida ammoniak reagerar med reaktorväggen. Rostfritt stål kan innehålla ämnen som katalyserar ammoniak. I litteraturen påvisas att ammoniakoxidation katalyseras av Ce, Ti, Zr, V, Cr, Mo, W, U, Mn, Re, Fe, Ni, Co och Ru [3]. Detta enligt reaktion 3 till 5. 2

3 Omsättning ingående NH3 För att förhindra ammoniakoxidation guldpläterades reaktorn med en guldkloridlösning. Guldet belagt på reaktorväggen hindrar ämnena i stålet att oxiderar ammoniak. Huvuddelen av projektet bestod av experiment med katalysator där mätning av omsättningen av NO x samt produktionen av lustgas utfördes. Nedan listas de fyra parametrar som varierar i försöken med katalysator: Olika typer av katalysatorer. Två olika ingående koncentrationer av NO x (940 och 5000 ppm). Olika stökiometri (NH 3 /NO x ), 0,9-,. Två olika SV, katalysator A. En viktig del av projektet var att jämföra de olika katalysatorerna hur de med lika betingelser klarar av målen för projektet. Katalysatorerna genomgick ett lågrespektive högkoncentrationsförsök där omsättningen av NO x samt produktionen av lustgas mättes. Den katalysator som gav bäst omsättning av NO x genomgick även ett försök med stegrande stökiometri (NH 3 /NO x ) från 0,9 till, med fast temperatur för att kunna avgöra vilken stökiometri som är den mest optimala. Samtliga försök innehöll en temperaturstegring mellan 300 och 525 C där jämvikt inväntades vid åtta temperaturer i 25 graders intervall med start vid 350 C. Ofta krävs att ett försök körs vid olika SV, detta för att kunna avgöra katalysatorns kapacitet. Skulle nästintill full omsättning av NO x uppnås under större delar av försöket och temperaturstegringen kan det vara lämpligt att öka belastningen på katalysatorn. För att avgöra katalysatorernas termiska stabilitet utfördes tre olika värmebehandlingar där skillnaden är hur lång tid katalysatorerna värmebehandlades. Tiden var satt till 5, 72 och 336 timmar i ugn med temperaturen 525 C. Då katalysatorerna utsätts för hög värme kan katalysatormaterialet börja sintra och påverkar därmed strukturen av katalysatorn. De tre olika värmebehandlingarna under 5, 72 och 336 timmar användes för att få en uppfattning om hur katalysatorerna skulle fungera under längre drift. Resultat och diskussion Reaktion utan katalysator Experiment utförda utan katalysator visar att guldpläteringen reducerat ammoniakoxidationen på reaktorväggen. Det indikerar på att större delar av väggen har täckts vid pläteringen. Pläteringens inverkan 0,2 0, 0,08 0,06 0,04 0, Utan plätering Figur 2. Temperaturerna i diagrammet är avlästa vid den lägre temperaturen, T, som mäts ovanför platsen för katalysatorbädden. Ingående ammoniakkoncentration är uppmätt till 378 ppm. Reaktion med katalysator Temperatur C Med plätering Samtliga utvalda katalysatorer genomgick låg- respektive högkoncentrationsförsök för att jämföra hur de beter sig vid olika koncentration NO x. Vid lågkoncentrationsförsöket användes gassammansättningen enligt tabell. 3

4 Omsättning ingående NOx Tabell. Låg koncentration. Stökiometri, (NH 3 /NO x ). Doserade värden. Reaktant Flöde Mol % (ml/min) CO ,33 H 2 O 5,0 5,03 Ar 20,7 4,02 O 2 39,8 3,06 N ,34 NO 3,0 0,0 NH 3 3,3 0, Totalt Den uppmätta koncentrationen av ingående NO x uppmättes till 940 ppm och ligger som grund för samtliga beräkningar vid lågkoncentrationsförsöken. Ammoniakkoncentrationen är endast doserad för både låg- och högkoncentrationsförsöken. Beräkningarna för högkoncentrationsförsöken är enbart baserade på doserade värden på grund av begränsningar i utrustningen. De doserade värdena är de samma som för lågkoncentrationsförsöken med skillnaden att ingående koncentration NO x och NH 3 är doserad till 5000 respektive 5500 ppm. För att flödet skall bli det samma så sänktes mängden tillförd kvävgas till processen. Katalysator A Katalysator A genomfördes med lågrespektive högkoncentrationsförsök där även belastningen (SV) ändrades vid högkoncentrationsförsöket för att få information om katalysatorns kapacitet. Då omsättningen går upp till närmre 00 % och har en väldigt bred topp krävs en högre belastning av katalysatorn för att på så sätt få en mer tydlig topp med ett maximum. Figur 3. Omsättningen ingående NO x och dess beroende av temperaturen. Försök A, låg koncentration. Försök 2A, hög koncentration, SV är h -. Försök 3A är doserad enligt försök 2A med SV h -. Omsättningen stiger väldigt snabbt vilket tyder på att SCR reaktionerna gynnas, reaktion och 2. Lustgasproduktion för katalysatorn visar ett liknande mönster för de olika försöken med en relativt tydlig minpunkt för produktionen av N 2 O för samtliga försök. Prod. N 2 O/Omsatt NO x 0,95 0,9 0,85 0,8 0,75 0,7 0,65 0,6 0,55 0,5 Katalysator A Försök A Försök 2A Försök 3A Producerad lustgas per omsatt NO x 0,04 0,02 0,0 0,008 0,006 0, Försök A Försök 2A Försök 3A Figur 4. Producerad lustgas per omsatt NO x beroende av temperaturen. Försök A, låg koncentration. Försök 2A, hög koncentration, SV är 4

5 h -. Försök 3A är doserad enligt försök 2A med SV h -. Då katalysatorns belastning ökats, försök 3A, ökar lustgasproduktionen kraftigt. Produktionskurvan för 3A liknar de för experimenten A och 2A, med skillnaden att den förflyttats uppåt i y-led. Förflyttningen sker eftersom katalysatorn belastats med tre gånger mer ingående gas och bildar därför mer lustgas. Desto större mängd katalysator som används ju mer selektiv blir den för NO x -reduceringen, således bildas mindre lustgas. Produktionen av lustgas missgynnas runt omsättningens maxpunkt. Lustgasproduktionen sker sannolikt till stor del från oxidation av ammoniak. Det tyder på att reaktionerna för lustgasproduktionen missgynnas runt omsättningens maximum, reaktion 4 och 6. Den optimala punkten för katalysator A inträffar vid temperaturen 450 C med SV mellan och h -. Jämförelse Omsättningen av NO x En sammanställning av omsättningen av NO x från katalysatorerna A till C presenteras i tabell 2. Tabell 2. Omsättningen av NO x vid steady state. Ingående NO x 5000 ppm samt NH ppm, SV h -. Temperatur [ C] Katalysator [%] A B C ,3 37, 4, ,6 48,9 45, ,2 64,3 49, ,7 80,0 53, ,8 9,0 56, ,8 95,6 56, ,7 96,6 56, ,3 95,7 54,6 Omsättningskurvorna går något olika beroende på vilken katalysator som använts, figur 5. Katalysatormaterialet i katalysator C är långsammare än för katalysator A och B och förklarar sannolikt varför omsättningen inte kommer i närheten av topparna för A och B vid samma belastning. Reaktionerna sker helt enkelt inte lika snabbt på grund av det långsammare materialet. Figur 5. Omsättningen av ingående NO x och dess beroende av temperaturen. Katalysator A till C. Ingående NO x - respektive NH 3 -koncentration är doserad till 5000 respektive 5500 ppm. SV är h -. Omsättningskurvorna för låg- respektive högkoncentrationsförsöken skiljer sig knappt åt för katalysator A och B medan det skiljer sig en del för katalysator C, figur 6. Omsättning ingående NO x Omsättning ingående NO x 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 Omsättning NO x, hög koncentration Försök 2A Försök 2B Försök 2C Jämförelse låg- resp. högkoncentration, kat C 0,54 0,49 0, Försök C Försök 2C Figur 6. Omsättningen av ingående NO x och dess beroende av temperaturen. Försök C, låg 5

6 koncentration. Försök 2C, hög koncentration. SV är h - för försök C och 2C. Orsaken till skillnaden i omsättning, ca 6 procentenheter, kan ha förklaringen hur kinetiken ser ut för katalysatorn. I detta fall kan kinetiken ha bidragit till att maxpunkten för omsättningen av NO x infaller vid olika omsättning men vid ungefär samma temperaturer. Omsättning ingående NOx Lustgasproduktion Även lustgasproduktionen kan se olika ut beroende på ingående koncentration NO x till katalysatorbädden. För katalysator B infaller minpunkterna olika där katalysatorn gynnas av en högre ingående koncentration NO x med avseende på att ligga så lågt som möjligt i lustgasproduktion då katalysatorn har sin maxpunkt i omsättningen av NO x. Vid 500 C då katalysator B har sin maxpunkt i omsättningen av NO x ligger lustgasproduktionen vid sitt minimum vid hög ingående koncentration NO x medan den stegrar vid lägre ingående koncentration, figur 7. Prod. N 2 O/Omsatt NO x Producerad lustgas per omsatt NO x kat B 0,0 0,009 0,008 0,007 0,006 0, Försök B Försök 2B Figur 7. Producerad lustgas per omsatt NO x beroende av temperaturen. Försök B, låg koncentration. Försök 2B, hög koncentration. SV är h - för försök B och 2B. Lustgasproduktionen presenteras i tabell 3. Tabell 3. Lustgasproduktionen (producerad N 2 O/omsatt NO x ) vid steady state. Ingående NO x 5000 ppm samt NH ppm, SV h -. Temperatur [ C] Katalysator [%] A B C 350 0,49,25, ,45 0,96, ,45 0,73, ,48 0,6, ,53 0,57 2, ,6 0,58 2, ,75 0,65 2, ,99 0,79 2,64 Stökiometriförsök Omsättningen av NO x ökar markant mellan stökiometrin 0,9 och,. För att reduktionen av NO x skall ske krävs tillgång till ammoniak då den ingår i SCR-reaktionerna, reaktion och 2. Således hämmas omsättningen av NO x vid underskott av ammoniak. Detta åskådliggörs tydligt i figur 8. Eftersom lustgaskoncentrationen är konstant genom hela försöket tyder det på att den även borde produceras av NO och inte enbart av ammoniak som förväntat. Detta grundar sig på den konstanta koncentrationen lustgas ut från reaktorn genom hela stökiometriförsöket. Vid överskott av ammoniak borde lustgasproduktionen öka enligt reaktion 4. Omsättning NO x beroende av stökiometri NH 3 /NO 0,98 0,96 0,94 0,92 0,9 0,88 0,86 0,9, Stökiometri (NH3/NO) Figur 8. Omsättningen av ingående NO x och dess beroende av stökiometrin, katalysator A. Ingående 6

7 NO x -koncentration är 940 ppm samt doserad ammoniakkoncentration 00 ppm vid stökiometri,. SV är h -. Temperaturen är 400 C. Den räta linjen visar då ammoniak selektivt reducerar NO x utan bireaktioner. Katalysatorkaraktärisering Efter de tre värmebehandlingarna under 5, 72 och 336 timmar bestäms ytan med BETmetoden (fysisorption av kväve). Med hjälp av de experimentella värdena extrapoleras värdena till 8000 timmar, det vill säga ett års användning av katalysatorn, tabell 4. Tabell 4. Extrapolering av experimentella värden. Ytan beroende av tiden. Kat. 0 h [m 2 /g] 8000 h [m 2 /g] 8000 h /0 h [%] A 65,8 2 8,2 B ,3 C ,6 D ,0 E ,6 Slutsatser Utifrån resultaten från försök med katalysator kan slutsatsen dras att det är möjligt att använda SCR-tekniken på den utgående gasströmmen från koldioxidkomprimeringen i OxyFuel-processen. Den katalysator som omsatte mest NO x i jämförelse med de andra vid samma förhållanden var katalysator A tätt följt av B. Den optimala temperaturen ut från katalysatorbädden ligger runt 450 C med en SV mellan och h - med katalysator A. Omsättningen av ingående NO x till reaktorn uppgår som högst till 99,80 % NO x vilket uppfyller de utsläppskrav Vattenfall satt upp på 00 mg NO x /Nm 3, motsvarande 99,3 % då den ingående koncentrationen NO x till reaktorn är 5000 ppm. För ytterligare renhet krävs en extra reaktor med tillsättning av ammoniak före inloppet. Lustgasproduktionen i processen beter sig något olika mellan katalysatorerna. En relativt säker slutsats är att produktionen av lustgas ökar i takt med ökad belastning av katalysatorn, de vill säga med ökad SV. Några säkra slutsatser av detta går inte att säkerställas utifrån de experiment som gjorts eftersom försök med olika SV endast utförts på katalysator A. Förslag till uppställning där värmet från de exoterma reaktionerna tas tillvara genom att värmeväxla den utgående gasströmmen från reaktorn med den ingående, figur 9. Figur 9. Gasström kommer in med rumstemperatur till värmeväxlaren där den värms av den utgående varma strömmen från reaktorn. Eventuellt förvärms gasen, ström, innan och efter värmeväxlaren för att reglera rätt temperatur in till katalysatorbädden. Referenser [] SCR Technology for the Oxy-Fuel Process, Jan Brandin, Christian Hulteberg, Hydrogen Solution, 2008, s. -8. [2] O. Kröcher et al., Appl. Catal. B: Environ., 2006, s [3] Ammonia, Ullmann s Encyclopedia of Industrial Chemistry, Wiley Interscience, Wiley-VCH Verlag GmbH & Co, 2006, Kapitel

Louise Olsson (031-772 4390) kommer att besöka tentamenslokalen på förmiddagen.

Louise Olsson (031-772 4390) kommer att besöka tentamenslokalen på förmiddagen. Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Onsdagen den 11 april 2012 kl 8:30-13:30 i Väg och vattensalarna Examinator: Bitr. Prof. Louise Olsson Louise Olsson (031-772 4390) kommer att besöka

Läs mer

4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra

4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra 4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra 4.1. Skriv fullständiga formler för följande reaktioner som kan gå i båda riktningarna (alla ämnen är i gasform): a) Kolmonoxid + kvävedioxid

Läs mer

Kemisk jämvikt. Kap 3

Kemisk jämvikt. Kap 3 Kemisk jämvikt Kap 3 En reaktionsformel säger vilka ämnen som reagerar vilka som bildas samt förhållandena mellan ämnena En reaktionsformel säger inte hur mycket som reagerar/bildas Ingen reaktion ger

Läs mer

Selektiv och katalytisk hydrogenering av 4-vinylcyklohexen

Selektiv och katalytisk hydrogenering av 4-vinylcyklohexen Selektiv och katalytisk hydrogenering av 4-vinylcyklohexen Simon Pedersen 27 februari 2012 Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Kemi och Bioteknik Oorganisk och Organisk Kemi Handledare Andreas

Läs mer

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Fredagen den 22 december 2006 kl 8:30-12:30 i V. Man får svara på svenska eller engelska!

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Fredagen den 22 december 2006 kl 8:30-12:30 i V. Man får svara på svenska eller engelska! 2006-12-22 Sid 2(5) Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Fredagen den 22 december 2006 kl 8:30-12:30 i V Examinator: Derek Creaser Derek Creaser (0702-283943) kommer att besöka tentamenslokalen

Läs mer

Kap 6: Termokemi. Energi:

Kap 6: Termokemi. Energi: Kap 6: Termokemi Energi: Definition: Kapacitet att utföra arbete eller producera värme Termodynamikens första huvudsats: Energi är oförstörbar kan omvandlas från en form till en annan men kan ej förstöras.

Läs mer

Biobränsleoptimerad oxidationskatalys för framtidens avgasefterbehandling

Biobränsleoptimerad oxidationskatalys för framtidens avgasefterbehandling Biobränsleoptimerad oxidationskatalys för framtidens avgasefterbehandling September 2013 hösten 2017 FFI Energi och miljö, stödsumma: 6,55 MSEK KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Agenda Bakgrund Projektets

Läs mer

2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?

2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU? -- Upplägg Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Kort presentation av mig och biogasverksamhet på SLU Förutsättningarna för gasproduktion

Läs mer

På samma sätt ges ph för en lösning av en svag bas och dess salt av:

På samma sätt ges ph för en lösning av en svag bas och dess salt av: Kemiska beräkningar HT 2008 - Laboration 2 Syrabastitrering Syftet med den här laborationen är att ge laboranten insikt i användandet av phmeter vid ph-titreringar, samt förstå hur titrerkurvor för starka,

Läs mer

4.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 4.2 För reaktionen 2ICl(g) I 2 (g) + Cl 2 (g) gäller att. För reaktionen I 2 (g) + Cl 2 (g) 2ICl(g) gäller 2

4.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 4.2 För reaktionen 2ICl(g) I 2 (g) + Cl 2 (g) gäller att. För reaktionen I 2 (g) + Cl 2 (g) 2ICl(g) gäller 2 apitel 4 Här hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart

Läs mer

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Fredagen den 31 augusti 2007 kl 8:30-12:30 i M. Man får svara på svenska eller engelska!

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Fredagen den 31 augusti 2007 kl 8:30-12:30 i M. Man får svara på svenska eller engelska! 2007-08-31 Sid 2(6) Uppgift 1 (5 poäng) Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Fredagen den 31 augusti 2007 kl 8:30-12:30 i M Examinator: Derek Creaser Derek Creaser (0702-283943) kommer

Läs mer

Kemisk Dynamik för K2, I och Bio2

Kemisk Dynamik för K2, I och Bio2 Kemisk Dynamik för K2, I och Bio2 Fredagen den 11 mars 2005 kl 8-13 Uppgifterna märkta (GKII) efter uppgiftens nummer är avsedda både för tentan i Kemisk Dynamik och för dem som deltenterar den utgångna

Läs mer

UTSLÄPP AV KVÄVEOXIDER NO X FRÅN KREMATORIER Forskningsprojekt

UTSLÄPP AV KVÄVEOXIDER NO X FRÅN KREMATORIER Forskningsprojekt UTSLÄPP AV KVÄVEOXIDER NO X FRÅN KREMATORIER Forskningsprojekt 2015-16 2016-09-15 Teknisk rådgivare Torbjörn Samuelsson Bakgrund krematorierna i Södermanland för höga NO X -utsläpp vilket i ett fall resulterat

Läs mer

KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. KINETIK 2(2) A: Kap

KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. KINETIK 2(2) A: Kap KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi KINETIK 2(2) A: Kap 14.6 14.16 14.6 Andra ordningens kinetik Typiskt för bimolekylära reaktioner EXEMPEL: 2 HI H 2 + I 2 v = k [HI] 2 Typiskt för 2:a ordningens reaktion:

Läs mer

Alingsås Kyrkogårds- och fastighetsförvaltning Nolby krematorium Mätning av kvicksilver maj 2011

Alingsås Kyrkogårds- och fastighetsförvaltning Nolby krematorium Mätning av kvicksilver maj 2011 Alingsås Kyrkogårds- och fastighetsförvaltning Nolby krematorium Mätning av kvicksilver maj 2011 Mikael Kronström FORCE TECHNOLOGY SWEDEN AB Dokumenttyp Dokumentnummer Rev Rev.datum Uppdragsnummer RAPPORT

Läs mer

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Lördagen den 20 december 2008 kl 8:30-13:30 i V. Examinator: Docent Louise Olsson

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Lördagen den 20 december 2008 kl 8:30-13:30 i V. Examinator: Docent Louise Olsson Kommentar [PM1]: Här fyller du i ev. diarienummer. Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Lördagen den 20 december 2008 kl 8:30-13:30 i V Examinator: Docent Louise Olsson Louise Olsson

Läs mer

ALLMÄNNA EGENSKAPER ///////////////////////////////////////////////////////////////

ALLMÄNNA EGENSKAPER /////////////////////////////////////////////////////////////// ALLOY 625 UNS N06625, NiCr22Mo9Nb, 2.4856 ALLMÄNNA EGENSKAPER /////////////////////////////////////////////////////////////// //// Alloy 625 (UNS beteckning N06625) är en nickel-krom-molybden-legering

Läs mer

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska. Kapitel 3 Innehåll Kapitel 3 Stökiometri 3.1 Räkna genom att väga 3.2 Atommassor 3.3 Molbegreppet 3.4 Molmassa 3.5 Problemlösning 3.6 3.7 3.8 Kemiska reaktionslikheter 3.9 3.10 3.11 Copyright Cengage Learning.

Läs mer

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Introduktion En cell eller en organism måste syntetisera beståndsdelar, hålla koll på vilka signaler som kommer utifrån, och reparera skador som uppkommit.

Läs mer

Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13

Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13 Lunds Universitet, Kemiska Institutionen Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13 Tillåtna hjälpmedel är utdelat formelblad och miniräknare. Redovisa alla beräkningar. Besvara varje fråga på ett

Läs mer

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp? Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S

Läs mer

CorEr. Boden Energi AB utför prov med CoreEr i sopförbrännigspanna

CorEr. Boden Energi AB utför prov med CoreEr i sopförbrännigspanna CorEr Boden Energi AB utför prov med CoreEr i sopförbrännigspanna År 2007 startade Boden Energi AB sin senaste sopförbränningspanna av typen Roster, levererad av B&W Volund. Pannan förbränner cirka 50

Läs mer

Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 ( poäng)

Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 ( poäng) 1 (6) Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 (50 + 40 poäng) Tentamen består av två delar, räkne- respektive teoridel: Del 1: Teoridel. Max poäng: 50 p För godkänt: 28 p Del 2: Räknedel. Max poäng:

Läs mer

Jämviktsuppgifter. 2. Kolmonoxid och vattenånga bildar koldioxid och väte enligt följande reaktionsformel:

Jämviktsuppgifter. 2. Kolmonoxid och vattenånga bildar koldioxid och väte enligt följande reaktionsformel: Jämviktsuppgifter Litterarum radices amarae, fructus dulces 1. Vid upphettning sönderdelas etan till eten och väte. Vid en viss temperatur har följande jämvikt ställt in sig i ett slutet kärl. C 2 H 6

Läs mer

Industrikalk - Bestämning av släckningsreaktiviteten hos brand kalk

Industrikalk - Bestämning av släckningsreaktiviteten hos brand kalk Industrikalk - Bestämning av släckningsreaktiviteten hos brand kalk Lime products for industrial purposes Determination of the slaking reactivity of quicklime. 0 Orienteering Detta är en empirisk metod

Läs mer

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen Specifik metanproduktion L/kg VS // Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Övervakning av processen Flödesschemat för bildning av biogas. Hydrolys. Fermentation (alkoholer, fettsyror,

Läs mer

Sjöfartsverkets författningssamling

Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets föreskrifter om villkor för miljödifferentierad farledsavgift; SJÖFS 2014:X Utkom från trycket Den xx xx 2014 beslutade den xx xx 2014. Sjöfartsverket

Läs mer

Laboration Enzymer. Labföreläsning. Introduktion, enzymer. Kinetik. Första ordningens kinetik. Michaelis-Menten-kinetik

Laboration Enzymer. Labföreläsning. Introduktion, enzymer. Kinetik. Första ordningens kinetik. Michaelis-Menten-kinetik Labföreläsning Maria Svärd maria.svard@ki.se Molekylär Strukturbiologi, MBB, KI Introduktion, er och kinetik Första ordningens kinetik Michaelis-Menten-kinetik K M, v max och k cat Lineweaver-Burk-plot

Läs mer

8. AVGASRENING Avgasemissioner och avgasrening Avgaskrav för arbetsmaskiner

8. AVGASRENING Avgasemissioner och avgasrening Avgaskrav för arbetsmaskiner 8. AVGASRENING Avgasemissioner och avgasrening Vid förbränning i en dieselmotor bildas olika typer av avgasemissioner. Utsläppsnivån för en del av dessa är reglerade i lagar och förordningar som successivt

Läs mer

ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING

ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING Bilaga A1 ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING 1. ALTERNATIVA PANNTEKNIKER 1.1 Allmänt om förbränning Förbränning av fasta bränslen sker vanligtvis med pulverbrännare, på rost eller i

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Bestämning av hastighetskonstant för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon

Bestämning av hastighetskonstant för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon Bestämning av hastighetskonstant för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon Jesper Hagberg Simon Pedersen 28 november 2011 Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Kemi och Bioteknik Fysikalisk

Läs mer

Kemisk jämvikt. Kap 3

Kemisk jämvikt. Kap 3 Kemisk jämvikt Kap 3 En reaktionsformel säger vilka ämnen som reagerar vilka som bildas samt förhållandena mellan ämnena En reaktionsformel säger inte hur mycket som reagerar/bildas Ingen reaktion ger

Läs mer

Kapitel 4. Reaktioner i vattenlösningar

Kapitel 4. Reaktioner i vattenlösningar Kapitel 4 Reaktioner i vattenlösningar Kapitel 4 Innehåll 4.1 Vatten, ett lösningsmedel 4.2 Starka och svaga elektrolyter 4.3 Lösningskoncentrationer 4.4 Olika slags kemiska reaktioner 4.5 Fällningsreaktioner

Läs mer

FÖR RENARE VATTEN UTAN KEMIKALIER SECONTITANIUM. Svenshögsvägen 6B 232 38 Arlöv. Tel: 040-43 53 20 E-post: info@secon.se. www.secon.

FÖR RENARE VATTEN UTAN KEMIKALIER SECONTITANIUM. Svenshögsvägen 6B 232 38 Arlöv. Tel: 040-43 53 20 E-post: info@secon.se. www.secon. FÖR RENARE VATTEN UTAN KEMIKALIER SECONTITANIUM Svenshögsvägen 6B 232 38 Arlöv Tel: 040-43 53 20 E-post: info@secon.se www.secon.se 2 SECONTITANIUM SECONTITANIUM Desinfektion av vatten med kemikalier har

Läs mer

Laboratoriebyte ett hot mot en effektiv miljöövervakning?

Laboratoriebyte ett hot mot en effektiv miljöövervakning? Laboratoriebyte ett hot mot en effektiv miljöövervakning? Analytiska kemister vet att varje analysresultat är behäftat med en mätosäkerhet. Mätosäkerheten har sitt ursprung i fel som förekommit vid analystillfället,

Läs mer

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska. Kapitel 3 Stökiometri Kapitel 3 Innehåll 3.1 Räkna genom att väga 3.2 Atommassor 3.3 Molbegreppet 3.4 3.5 Problemlösning 3.6 Kemiska föreningar 3.7 Kemiska formler 3.8 Kemiska reaktionslikheter 3.9 3.10

Läs mer

Förbränning. En kort introduktion 2013-01-25. Joakim Bood Joakim.Bood@forbrf.lth.se

Förbränning. En kort introduktion 2013-01-25. Joakim Bood Joakim.Bood@forbrf.lth.se Förbränning En kort introduktion 2013-01-25 Joakim.Bood@forbrf.lth.se Avdelningen för Förbränningsfysik vid Fysiska Institutionen ~ 35 anställda ~ 20 doktorander 2-5 examensarbetare Forskning inom Laserdiagnostik

Läs mer

Material föreläsning 7. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Material föreläsning 7. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Material föreläsning 7 HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Fredag 11:e December 10:15 12:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Hållbarhet: oxidation och korrosion ch 17 Paus Processers egenskaper ch 18 2 Hållbarhet:

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor.

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor. Kemi Bas A Provmoment: Tentamen Ladokkod: TX011X Tentamen ges för: Tbas, TNBas 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-10-22 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi kalkylator

Läs mer

EXPERIMENTELLT PROV

EXPERIMENTELLT PROV EXPERIMENTELLT PRV 2010-03-17 Provet omfattar 2 uppgifter som redovisas enligt anvisningarna. Provtid: 180 minuter. jälpmedel: Miniräknare. BS! EJ tabell- och formelsamling Börja redovisningen av varje

Läs mer

Utvärderingar för processkännedom och utveckling några exempel på hur analyser/provning ger nyttig kunskap. Karin Lindqvist, Swerea IVF

Utvärderingar för processkännedom och utveckling några exempel på hur analyser/provning ger nyttig kunskap. Karin Lindqvist, Swerea IVF Utvärderingar för processkännedom och utveckling några exempel på hur analyser/provning ger nyttig kunskap Karin Lindqvist, Swerea IVF Exempel 1) Vad finns under ytan? Företaget X hade sett sjunkande kvalité

Läs mer

PONSSE-SKOGSMASKINER OCH SCR-MOTORTEKNIK

PONSSE-SKOGSMASKINER OCH SCR-MOTORTEKNIK PONSSE-SKOGSMASKINER OCH SCR-MOTORTEKNIK INNEHÅLL 1. Utsläppsstandarderna skärps maskinerna förbättras 2. Utsläppsstandardernas tidsplan 3. PONSSE:s SCR-lösning 4. Fördelar med SCR-systemet 5. Prestanda

Läs mer

Sjöfartsverkets författningssamling

Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets föreskrifter om villkor för miljödifferentierad farledsavgift; SJÖFS 2014:10 Utkom från trycket den 11 december 2014 beslutade den 17 november 2014.

Läs mer

Anammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy

Anammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy Anammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy Stockholm 24 november 2010 Anammox och Deammonifikation Anammox = Anaerob ammoniumoxidation (med

Läs mer

Avancerade kemiska beräkningar del 3. Niklas Dahrén

Avancerade kemiska beräkningar del 3. Niklas Dahrén Avancerade kemiska beräkningar del 3 Niklas Dahrén Uppgifter som jag går igenom i den här filmen: 1. Hur stor substansmängd O 2 behövs för fullständig förbränning av 2 mol metan CH 4? 2. Du ska framställa

Läs mer

Bestämning av fluoridhalt i tandkräm

Bestämning av fluoridhalt i tandkräm Bestämning av fluoridhalt i tandkräm Laborationsrapport Ida Henriksson, Simon Pedersen, Carl-Johan Pålsson 2012-10-15 Analytisk Kemi, KAM010, HT 2012 Handledare Carina Olsson Institutionen för Kemi och

Läs mer

Tentamen för kursen. Linjära statistiska modeller. 16 augusti 2007 9 14

Tentamen för kursen. Linjära statistiska modeller. 16 augusti 2007 9 14 STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISK STATISTIK Tentamen för kursen Linjära statistiska modeller 16 augusti 2007 9 14 Examinator: Anders Björkström, tel. 16 45 54, bjorks@math.su.se Återlämning: Rum 312, hus

Läs mer

Repetition F4. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Repetition F4. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Repetition F4 VSEPR-modellen elektronarrangemang och geometrisk form Polära (dipoler) och opolära molekyler Valensbindningsteori σ-binding och π-bindning hybridisering Molekylorbitalteori F6 Gaser Materien

Läs mer

Fotosyntes i ljus och mörker

Fotosyntes i ljus och mörker Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring

Läs mer

Modellering och styrning av ett biologiskt reningsverk

Modellering och styrning av ett biologiskt reningsverk Mål Modellering och styrning av ett biologiskt reningsverk Efter att ha genomfört denna uppgift ska du ha lärt dig att bygga mera komplexa dynamiska modeller och att simulera dessa med hjälp av Matlab

Läs mer

Räkneuppgifter i Vattenreningsteknik - 2

Räkneuppgifter i Vattenreningsteknik - 2 Bengt Carlsson last rev September 21, 2010 Kommunal och industriell avloppsvattenrening Räkneuppgifter i Vattenreningsteknik - 2 1) Betrakta en totalomblandad biologisk reaktor enligt Figur 1. Q, Sin,

Läs mer

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska. Kapitel 3 Stökiometri Kapitel 3 Innehåll 3.1 Räkna genom att väga 3.2 Atommassor 3.3 Molbegreppet 3.4 3.5 Problemlösning 3.6 Kemiska föreningar 3.7 Kemiska formler 3.8 Kemiska reaktionslikheter 3.9 3.10

Läs mer

KEIM Soldalit -ME. Renare luft och vackra fasader tack vare MiNOx-effekten. inox. ffect. minimiert NOx

KEIM Soldalit -ME. Renare luft och vackra fasader tack vare MiNOx-effekten. inox. ffect. minimiert NOx KEIM Soldalit -ME Renare luft och vackra fasader tack vare MiNOx-effekten minimiert NOx inox ffect 2 Ren luft en medborgerlig rättighet! Vår levnadsstandard präglas i dag av mycket trafik, industriell

Läs mer

AKTUELLT FRÅN KREMATORIEVERKSAMHETEN

AKTUELLT FRÅN KREMATORIEVERKSAMHETEN AKTUELLT FRÅN KREMATORIEVERKSAMHETEN Helsingborg 2016-05-23 SKKF Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund Peter Fischier Torbjörn Samuelsson UTSLÄPP AV KVÄVEOXIDER NO X FRÅN KREMATORIER Forskningsprojekt

Läs mer

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning Kemisk bindning Det är få grundämnen som förekommer i ren form i naturen De flesta söker en kompis med kompletterande egenskaper Detta kan ske på några olika sätt, både inom molekylen och mellan molekylen

Läs mer

Repetition F12. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Repetition F12. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Repetition F12 Kolligativa egenskaper lösning av icke-flyktiga ämnen beror främst på mängd upplöst ämne (ej ämnet självt) o Ångtryckssänkning o Kokpunktsförhöjning o Fryspunktssänkning o Osmotiskt tryck

Läs mer

Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet

Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) 2007-02-15 kl. 08.30-13.30 Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Lokal: Väg och Vatten-huset Hjälpmedel: Räknare Ansvarig lärare: Leif Holmlid 772

Läs mer

Kinetik. Föreläsning 2

Kinetik. Föreläsning 2 Kinetik Föreläsning 2 Reaktioner som går mot ett jämviktsläge ALLA reaktioner går mot jämvikt, här avses att vid jämvikt finns mätbara mängder av alla i summaformeln ingående ämnen. Exempel: Reaktion i

Läs mer

KEMIOLYMPIADEN 2007 Uttagning

KEMIOLYMPIADEN 2007 Uttagning KEMILYMPIADEN 2007 Uttagning 1 2006-10-19 Provet omfattar 5 uppgifter, till vilka du ska ge fullständiga lösningar, om inte annat anges. Inga konstanter och atommassor ges i problemtexten. Dessa hämtas

Läs mer

Farmakokinetik. Farmakokinetik och farmakodynamik 2011-11-06. Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet

Farmakokinetik. Farmakokinetik och farmakodynamik 2011-11-06. Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet Farmakokinetik och farmakodynamik Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet KUT HT 2011 Farmakokinetik 1 Farmakokinetik = att matematiskt försöka beskriva tidsförloppet

Läs mer

Incimaxx Aqua S-D. Produktdatablad. Beskrivning. Produktfördelar

Incimaxx Aqua S-D. Produktdatablad. Beskrivning. Produktfördelar Produktdatablad Incimaxx Aqua S-D Beskrivning Sur produkt för rengöring och desinfektion av dricksvattensystem och dricksvatten till djur Produktfördelar Avlägsnar snabbt och effektivt kalk och alger i

Läs mer

Överhettarkorrosion och materialavverkning. Anders Hjörnhede Vattenfall Power Consultant AB Göteborg

Överhettarkorrosion och materialavverkning. Anders Hjörnhede Vattenfall Power Consultant AB Göteborg Panndagarna 2009 Jönköping, 4-5 februari 2009 Överhettarkorrosion och materialavverkning Anders Hjörnhede Vattenfall Power Consultant AB Göteborg Överhettarkorrosion och materialavverkning i pannor Exempel

Läs mer

Översättning från Tyska av utlåtande nr 421-433938/02 från TÜV angående Clouth-OIL-EX. Sidan 2 (7) Institut für Umweltschutz und Energietechnik

Översättning från Tyska av utlåtande nr 421-433938/02 från TÜV angående Clouth-OIL-EX. Sidan 2 (7) Institut für Umweltschutz und Energietechnik Översättning från Tyska av utlåtande nr 421-433938/02 från TÜV angående Clouth-OIL-EX. Sidan 2 (7) TÜV Rheinland Sicherheit und Umweltschutz Institut für Umweltschutz und Energietechnik Institut für Umweltschutz

Läs mer

Repetition F9. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Repetition F9. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Repetition F9 Process (reversibel, irreversibel) Entropi o statistisk termodynamik: S = k ln W o klassisk termodynamik: S = q rev / T o låg S: ordning, få mikrotillstånd o hög S: oordning, många mikrotillstånd

Läs mer

Energiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad

Energiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad Energiomsättning ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi Energiprocesser Förbränning Spjälkning ATP ADP+Pi Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad Nedbrytning av ATP och PCr Alaktacida

Läs mer

UV-reaktor. Katja Eriksson. Handledare: Hannah Heidkamp. Karlstads universitet 2012-03-26

UV-reaktor. Katja Eriksson. Handledare: Hannah Heidkamp. Karlstads universitet 2012-03-26 UV-reaktor Katja Eriksson Handledare: Hannah Heidkamp Karlstads universitet 2012-03-26 1 Sammanfattning Ett fotokemiskt experiment kan göras genom att bestråla ett organiskt material som exempelvis färg

Läs mer

Arbete TD5 Bestämning av transporttal

Arbete TD5 Bestämning av transporttal Arbete TD5 Bestämning av transporttal 1. INLEDNING Såväl positiva som negativa joner deltar samtidigt i transporten av ström i en elektrolytlösning. Med jonens transporttal avses den andel av den totala

Läs mer

B 2 Processteknik 2011-02-23 Berndt Björlenius

B 2 Processteknik 2011-02-23 Berndt Björlenius 1 B 2 Processteknik 2011-02-23 Berndt Björlenius Gasmätningar inför emissionsdeklarationen för år 2010 vid Himmerfjärdsverket Bakgrund Inför redovisningen av gasformiga emissioner från Himmerfjärdsverket

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 Kemins grunder:. Kemiska reaktioner. Fast, flytande och gas. Kemispråket Uppgifterna är av olika svårighetsgrad

Läs mer

Analys av heta rökgaser

Analys av heta rökgaser Samverkan mellan högskola och näringsliv (KKs HÖG 2010) Partners: BIG, E.ON, HOTAB, Järnforsen, LNU, VEAB Budget 7 MSEK, medel från KKs och BIG + naturainsats företagen Pågår 2011-2013 Medverkande från

Läs mer

Medicinska slangar. Hemsida/ e-post Telefon +46(0) Adress Amerikavägen 6 SE KALMAR, Sweden

Medicinska slangar. Hemsida/ e-post  Telefon +46(0) Adress Amerikavägen 6 SE KALMAR, Sweden Medicinska slangar 140509_060911:7 Adress Amerikavägen 6 SE 393 56 KALMAR, Sweden Telefon +46(0)480 44 71 70 Telefax +46(0)480 44 00 22 Hemsida/ e-post www.qmt3.com info@qmt3.com Beskrivning Qmt-cares

Läs mer

Energiuppgifter. 2. Har reaktanterna (de reagerande ämnena) eller reaktionsprodukterna störst entalpi vid en exoterm reaktion? O (s) H 2.

Energiuppgifter. 2. Har reaktanterna (de reagerande ämnena) eller reaktionsprodukterna störst entalpi vid en exoterm reaktion? O (s) H 2. Energiuppgifter Litterarum radices amarae, fructus dulces 1. Ange ett svenskt ord som är synonymt med termen entalpi. 2. Har reaktanterna (de reagerande ämnena) eller reaktionsprodukterna störst entalpi

Läs mer

ANALYS AV TVÅ TYPER AV NICKELPULVER

ANALYS AV TVÅ TYPER AV NICKELPULVER ANALYS AV TVÅ TYPER AV NICKELPULVER SEM OCH EDS 1 ANALYS CURT EDSTRÖM, RALON JAN-ERIK NOWACKI, KTH, TILLÄMPAD TERMODYNAMIK 2013-01-17 1 EDS- Energy Dispersive X-ray Spectroscopy, http://en.wikipedia.org/wiki/energydispersive_x-ray_spectroscopy

Läs mer

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. Maxpoäng 66 g 13 vg 28 varav 4 p av uppg. 18,19,20,21 mvg 40 varav 9 p av uppg. 18,19,20,21 Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. 1 (2p) En oladdad atom innehåller 121 neutroner och 80 elektroner.

Läs mer

Kapitel 3. Standardatmosfären

Kapitel 3. Standardatmosfären Kapitel 3. Standardatmosfären Omfattning: Allmänt om atmosfären Standardatmosfären Syfte med standardatmosfären Definition av höjd Lite fysik ISA-tabeller Tryck-, temp.- och densitetshöjd jonas.palo@bredband.net

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator

Läs mer

Material. VT1 1,5 p Janne Färm

Material. VT1 1,5 p Janne Färm Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 19:e Februari 10:15 12:00 Föreläsning M5 KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Utskiljningshärdning och eutektiska fasdiagram: Kapitel 11 Utskiljningshärdning

Läs mer

REPETITIONSKURS I KEMI LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER

REPETITIONSKURS I KEMI LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER KEMI REPETITIONSKURS I LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER Magnus Ehinger Fullständiga lösningar till beräkningsuppgifterna. Kemins grunder.10 Vi antar att vi har 10 000 Li-atomer. Av dessa är då 74 st 6 Li

Läs mer

Högkoncentrerade elektrolyter

Högkoncentrerade elektrolyter Högkoncentrerade elektrolyter Viktor Nilsson Doktorandprojekt 2015-2020, Batterifondsprogrammet Patrik Johansson, Chalmers Tekniska Högskola Kristina Edström, Uppsala Universitet Energirelaterad Fordonsforskning

Läs mer

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi Repetitionsuppgifter i gymnasiekemi Att börja med: A 2, 5, 7 B 2, 4, 5, 14, 15, 16, 19 C 2, 7, 8 D 1,2, 3 Om det är för lätt: B 9, 10, 12, 13, 21 C 3, 6 D 4, 5 Boel Lindegård 2006 Reviderad 2012 A. Atomernas

Läs mer

ALLMÄNNA EGENSKAPER ///////////////////////////////////////////////////////////////

ALLMÄNNA EGENSKAPER /////////////////////////////////////////////////////////////// ALLOY 400 UNS N04400, NiCu30Fe, 2.4360 ALLMÄNNA EGENSKAPER /////////////////////////////////////////////////////////////// //// Alloy 400 (UNS benämning N04400) är en nickel-koppar legering med hög mekanisk

Läs mer

ENERGIPROCESSER, 15 Hp

ENERGIPROCESSER, 15 Hp UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Mohsen Soleimani-Mohseni Robert Eklund Umeå 10/3 2012 ENERGIPROCESSER, 15 Hp Tid: 09.00-15.00 den 10/3-2012 Hjälpmedel: Alvarez Energiteknik del 1 och 2,

Läs mer

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3 KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3 Syror och baser Atkins & Jones kap 11.111.16 Översikt Syror och baser grundläggande egenskaper och begrepp Autoprotolys och ph Svaga syror och baser ph i lösningar av

Läs mer

Energieffektivisering, Seminare 2 2010-02-05, verision 1. Tunga byggnader och termisk tröghet En energistudie

Energieffektivisering, Seminare 2 2010-02-05, verision 1. Tunga byggnader och termisk tröghet En energistudie Energieffektivisering, Seminare 2 2010-02-05, verision 1 Tunga byggnader och termisk tröghet En energistudie Robert Granström Marcus Hjelm Truls Langendahl robertgranstrom87@gmail.com hjelm.marcus@gmail.com

Läs mer

Jan-Eric Sundkvist Boliden Mineral AB. SveMins Miljökonferens - Falun, 2 oktober, 2012

Jan-Eric Sundkvist Boliden Mineral AB. SveMins Miljökonferens - Falun, 2 oktober, 2012 Bildning och behandling av tiosalter i processvatten Jan-Eric Sundkvist Boliden Mineral AB 1 Svavel-H 2 O-systemet 2 Tiosalter Tiosalter är termodynamiskt instabila vattenlösliga svavelföreningar som långsiktigt

Läs mer

Preparation och spektroskopisk karakterisering av Myoglobin

Preparation och spektroskopisk karakterisering av Myoglobin Datum på laborationen: 2010-11-16 Handledare: Alexander Engström Preparation och spektroskopisk karakterisering av Myoglobin Namn/Laborant: Jacob Blomkvist Medlaborant: Emmi Lindgren Antonia Alfredsson

Läs mer

Erfarenheter från fjärrövervakning av matarvattenkemin på Öresundsverket. Eva Fransson, Karlshamn Kraft AB, Eon värmekraft Sverige AB.

Erfarenheter från fjärrövervakning av matarvattenkemin på Öresundsverket. Eva Fransson, Karlshamn Kraft AB, Eon värmekraft Sverige AB. Erfarenheter från fjärrövervakning av matarvattenkemin på Öresundsverket. Eva Fransson, Karlshamn Kraft AB, Eon värmekraft Sverige AB. 1 Öresundsverket CHP (Combined Heat and Power) HRSG (Heat Recovery

Läs mer

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Hur mycket energi. Förbränning av fasta bränslen

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Hur mycket energi. Förbränning av fasta bränslen Innehåll balans och temperatur Oorganisk Kemi I Föreläsning 4 14.4.2011 Förbränningsvärme balans Värmeöverföring Temperaturer Termer och begrepp Standardbildningsentalpi Värmevärde Effektivt och kalorimetriskt

Läs mer

Linköpings Universitet 2010-12-14 IFM - Kemi Yt- och Kolloidkemi - NKEC21 NOP/Kontaktvinkel_10.doc. Lab. 1 Mätning av ytspänning och kontaktvinkel

Linköpings Universitet 2010-12-14 IFM - Kemi Yt- och Kolloidkemi - NKEC21 NOP/Kontaktvinkel_10.doc. Lab. 1 Mätning av ytspänning och kontaktvinkel Linköpings Universitet 2010-12-14 IFM - Kemi Yt- och Kolloidkemi - NKEC21 NOP/Kontaktvinkel_10.doc Lab. 1 Mätning av ytspänning och kontaktvinkel Mätning av ytspänning. Många olika metoder finns för att

Läs mer

Modellering och simulering av rötningsprocesser

Modellering och simulering av rötningsprocesser Modellering och simulering av rötningsprocesser Dr Ulf Jeppsson Div of (IEA) Dept of Measurement Technology and Industrial Electrical Engineering (MIE) Faculty of Engineering, Presentationens innehåll

Läs mer

FLÖDESMÄTNING I TULLBODEN

FLÖDESMÄTNING I TULLBODEN FLÖDESMÄTNING I TULLBODEN MÄTRAPPORT Figur 1: Mätpunkten i brunnen till höger i bild. Rapport Göteborg 2013-01-09 Uppdragsnummer 1351719000 SWECO Gullbergs strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon

Läs mer

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Onsdag den 22 augusti 2012 kl 8:30-13:30 i V. Examinator: Bitr. Prof.

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Onsdag den 22 augusti 2012 kl 8:30-13:30 i V. Examinator: Bitr. Prof. Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Onsdag den 22 augusti 2012 kl 8:30-13:30 i V Examinator: Bitr. Prof. Louise Olsson Louise Olsson (031-722 4390) kommer att besöka tentamenslokalen

Läs mer

Avancerade Oxidationsprocesser för Ökad Reducering av COD i Avloppsvatten

Avancerade Oxidationsprocesser för Ökad Reducering av COD i Avloppsvatten Avancerade Oxidationsprocesser för Ökad Reducering av COD i Avloppsvatten Irma Karat, Kemiteknik för energi och miljö, KTH Handledare: Sara Stemme, Processkonsult, ÅF Forest Industry Examinator: Per Olof

Läs mer

Nobelpriset i kemi 2007

Nobelpriset i kemi 2007 P o p u l ä r v e t e n s k a p l i g i n f o r m a t i o n Nobelpriset i kemi 2007 Årets kemipristagare Gerhard Ertl har lyckats att i detalj beskriva hur flera viktiga kemiska reaktioner på ytor går

Läs mer

Optimering av spånmalning vid SCA BioNorr AB i Härnösand

Optimering av spånmalning vid SCA BioNorr AB i Härnösand Optimering av spånmalning vid SCA BioNorr AB i Härnösand Michael Finell, Torbjörn Lestander, Robert Samuelsson och Mehrdad Arshadi Pelletsplattformen BTK-Rapport 2010:1 SLU Biomassateknologi & Kemi, Umeå

Läs mer

Förbränning av fasta bränslen med avskiljning av koldioxid. Slutrapport till Ångpanneföreningens forskningsstiftelse Projekt 08-184

Förbränning av fasta bränslen med avskiljning av koldioxid. Slutrapport till Ångpanneföreningens forskningsstiftelse Projekt 08-184 Förbränning av fasta bränslen med avskiljning av koldioxid Slutrapport till Ångpanneföreningens forskningsstiftelse Projekt 08-184 Tobias P. Mattisson Institutionen för energi och miljö, Chalmers Tekniska

Läs mer

a) 55,8 g/mol b) 183,8 g/mol c) 255,6 g/mol d) 303,7 g/mol 2. Galliumnitrid används i lysdioder. Vilken kemisk formel har galliumnitrid?

a) 55,8 g/mol b) 183,8 g/mol c) 255,6 g/mol d) 303,7 g/mol 2. Galliumnitrid används i lysdioder. Vilken kemisk formel har galliumnitrid? UTTAGNING TILL KEMILYMPIADEN 2016 TERETISKT PRV nr 1 Provdatum: november vecka 45 Provtid: 120 minuter. Hjälpmedel: Räknare, tabell- och formelsamling. Redovisning och alla svar görs på svarsblanketten

Läs mer

Kiselkarbidbaserat sensorsystem

Kiselkarbidbaserat sensorsystem Kiselkarbidbaserat sensorystem Kiselkarbidbaserat sensorsystem Linköpings Universitet Kiselkarbidbaserade transistorer, ändring av elektriskt fält, billiga, tål hög temperatur, klarar låg syrehalt, mäter

Läs mer

Rostdoktorn Dr. Sabina Ronneteg

Rostdoktorn Dr. Sabina Ronneteg Rostdoktorn Dr. Sabina Ronneteg Vem är jag? Sabina Ronneteg Naturvetenskapligt program, Katedralskolan, Linköping Magisterexamen i kemi vid Linköpings Tekniska Högskola och Uppsala Universitet Doktorerade

Läs mer