Modellering och styrning av ett biologiskt reningsverk
|
|
- Maria Persson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mål Modellering och styrning av ett biologiskt reningsverk Efter att ha genomfört denna uppgift ska du ha lärt dig att bygga mera komplexa dynamiska modeller och att simulera dessa med hjälp av Matlab och dess inbyggda differentialekvationslösare. Vidare skall du ha provat olika sätt att styra syrehalten i de aeroba tankarna. Inledning I denna inlämningsuppgift skall den modell som byggdes i inlämningsuppgift 2 användas och utökas med några nya moduler. För att minska risken för felkodning och även bespara er arbete, skall ni använda en redan färdig reaktormodell som finns att ladda ner på hemsidan. Deluppgift 1 går ut på att undersöka syrekoncentrationens betydelse för den totala kvävereduktion i verket. Deluppgift 2-4 behandlar den nya utökade modellen. Använd i alla uppgifter i total slamålder på 7 dygn, Q r = 0.5Q in och Q intr = 2Q in. Reaktormodell Den givna reaktormodellen asm1mod.m finns att ladda ner på hemsidan. Reaktormodellen används i den modell som beskriver verket och som tillkallas av Matlab-lösaren. För att använda reaktormodellen krävs att man skriver modellen för hela verket på ett speciellt sätt. Reaktormodellen beskriver endast vad som händer i reaktorn, d v s hydrauliska och biokemiska reaktioner. Modellen är skriven så att det går att definiera ett godtyckligt antal inflöden till modellen. Detta kan utnyttjas för inflöde, returslamflöde och internrecirkulation, men kan även utnyttjas för att beskriva andra flöden, t.ex. extern koldosering. Syntax för reaktormodellen: dxdt=asm1mod(x, [xin1 xin2 xin3],[qin1 qin2 qin3], par, V, Kla, SO_sat,flag); där X är tillståndsvektorn, [xin1 xin2 xin3] är koncentrationerna i respektive inflöde [qin1 qin2 qin3] till reaktorn. I par finns de 19 parametervärdena i en speciell ordning. V är reaktorns volym och Kla är lufttillsättning. SO_sat är det aktuella värdet för syremättnad. Flaggan flag används för att aktivera syredynamiken. Om flag>0 är dynamiken aktiverad, om flag=0 är dynamiken inte aktiv. Om syredynamiken inte är aktiv är det viktigt att initialvärdena motsvarar de önskade syrehalterna i respektive reaktor. Nedan följer ett exempel hur modellen för inlämningsuppgift 2 skulle ha sett ut om du använt reaktormodellen asm1mod.m: function dxdt=model2_ideal(t,x); % oxygen dynamics 1
2 do=0; % do > 0 : oxygen dynamics; do = 0: no dynamics % parameters par(1)=0.67;par(2)=0.24;par(3)=0.08;par(4)=0.086;par(5)=0.06;par(6)=6; par(7)=0.62;par(8)=20;par(9)=0.2;par(10)=0.5;par(11)=0.8;par(12)=0.2; par(13)=0.4;par(14)=1;par(15)=0.8;par(16)=0.08;par(17)=3;par(18)=0.03; par(19)=0.4; % influent concentrations xin(1)=20; xin(2)=125; xin(3)=60; xin(4)=175; xin(5)=20; xin(6)=0; xin(7)=0; xin(8)=1; xin(9)=30; xin(10)=5; xin(11)=5; xin=xin ; % transpose into a column vector % flow rates and volumes qin=20000; qret=qin*0.5; qrec=qin*2; V1=2000; V2=6000; Vtot=V1+V2; % thinkening factor and sludge age - ideal settler SA=7; gamma=ones(11,1); gamma([3:6 11])=(qin+qret-Vtot/SA)/qret * ones(1,5); % particulate states are thickened gamma(7)=0; % DO concentration in return sluge flow = 0. % Kla parameters k1=300; k2=-0.42; % TANK 1, ANOXIC ZONE % % DO-controller tank 1 dipart1=0; % not used since there is no aeration in tank 1 % derivatives tank 1 dxdt1=asm1mod(x(1:11), [xin X(12:22).*gamma X(12:22)], [qin qret qrec],par,v1,0,9.5,do); % TANK 2, AEROBIC ZONE I % % DO-controller tank 2 ipart2=x(24); K2=1; Ti2=0.1;Soref2=2; e2=(soref2-x(18)); dipart2 = K2/Ti2*e2; u2=k2*e2+ipart2+0.27; if u2 > 1 u2=1; elseif u2 < 0 u2=0; end qair2=u2*7; Kla2=k1*(1-exp(k2*qair2)); So_sat=9.5; % derivatives tank 2 dxdt2=asm1mod(x(12:22),[x(1:11)], [qin+qret+qrec], par, V2, Kla2, 9.5,do); 2
3 % RETURN DERIVATIVES % % derivatives all tanks dxdt=[dxdt1 dxdt2 dipart1 dipart2] ; Modellen anropas med: [t, y] = ode15s( model2_ideal,[0 100],x0); Notera att initialvektorn har 24 element, d v s 11 för resp. reaktor och två för regulatorerna. Uppgifter 1) Använd modellen som du byggde i inlämningsuppgift 2 (med syrereglering) för att se hur syrehalten i den aeroba tanken påverkar den totala kvävereduktionen i det biologiska steget vid konstanta förhållanden (se tabell 1, inlämningsuppgift 2). Detta kan undersökas genom att börvärdet för syrehalten sätts till 0.5, 1.0, , 5.0, simulera systemet och därefter studera hur den totala kvävekoncentrationen (S NO + S NH + S ND ) i den aeroba tanken beror av syrehalten. Försäkra dig om att du har nått stationäritet för varje börvärde på syret. Skriv lämpligen en m-fil som sätter börvärdet, kör simuleringen i förslagsvis 50 dagar samt sparar undan sista värdet för S NO, S NH och S ND. Plotta sedan börvärdet för syrekoncentrationen mot den total kvävekoncentration i aeroba tanken och kommentera resultatet. Vid vilken syrehalt skall man driva verket, om man bara skall minimera den totala halten utgående kväve? Kan du nämna några andra viktiga faktorer som spelar in då man bestämmer lämplig syrehalt i den aeroba reaktorn? 2) Komplettera modellen i inlämningsuppgift 2 så att den aeroba reaktorn delas upp i tre lika stora tankar på vardera 2000 m 3, allt enligt Figur 1. Q in Q intr Ideal sedimentering Anox Q w + Q e Q r Figur 1: Det simulerade reningsverket I övrigt gäller samma förutsättningar som i inlämningsuppgift 2 vad gäller karakterisering av inkommande vatten, parametervärden samt modellbeskrivning för respektive tank. Utelämna syredynamiken och sätt ds O = 0 i alla tankarna och håll 0 mg (-COD)/l i den anoxa och 2 mg 3
4 Anox reaktor reaktor 1 reaktor 2 S I S S X IP X S X BH X BA S O S NO S NH S ND X ND Tabell 1: Steady state värden vid slamålder 7 dagar. (-COD)/l i de aeroba. Du kan nu kontrollera att du har implementerat en riktig modell genom att jämföra dina värden med de värden som anges i Tabell 1. 3) Anta samma resonemang för syreöverföring som i inlämningsuppgift 2 och styr syrehalten i de aeroba tankarna enligt den regleralgoritm som användes i föregående inlämningsuppgift till ett börvärde på 2.0 mg (-COD)/l. Det är därför lämpligt att använda sig av samma numeriska algoritm som i inlämningsuppgift 2, ode15s. Kan man se några skillnader på resultaten om man använder en totalomrörd aerob tank (inlämningsuppgift 2) eller tre mindre totalomrörda tankar? Förutsätt konstanta förhållanden (se tabell 1, inlämningsuppgift 2). Lämpliga offset värden för syreregulatorerna är: 0.27, 0.17 och ) Eftersom reningsverk har en varierande belastning kan det finnas skäl att anta att behovet av syre kommer att variera under dygnet. Vi har tidigare sett att det är framför allt nitrifikationen som kräver syre och därför kan det vara lämpligt att försöka styra syrehalten i den sista aeroba tanken genom att vi låter börvärdet till syreregulatorn variera beroende på den aktuella ammoniumkoncentrationen i tanken. Detta innebär att om nitrifikationen har gått långt i de två första aeroba tankarna (d v s låg S NH koncentrationen i flödet mellan de två sista reaktorerna) kommer behovet av syre att minska i den tredje aeroba tanken och energi kan sparas. Denna typ av reglering brukar kallas kaskadreglering och är ofta enkel att implementera. Utöka modellen med en kaskadreglering för syrehalten i den sista aeroba tanken. I vårt fall kan börvärdet för syrehalten i den tredje aeroba tanken bestämmas som en faktor av skillnaden mellan uppmätt och önskad ammoniumkoncentration: S O,ref = K(S NH α) (1) där K är en förstärkningsfaktor (lämpligt värde = 0.25) och α är önskad ammoniumhalt. Dock är det inte lönt att kräva en lägre ammoniumhalt än 1.0 mg N/l i den sista reaktorn. Vidare kan det vara en bra idé att begränsa 4
5 syrehalten till minst 0.5 mg (-COD)/l (omrörningen i en verklig reaktor ombesörjs av luftningen) och max 5 mg (-COD)/l (högre syrehalt är knappast ekonomiskt försvarbar). Vilka är fördelarna med denna typ av reglering? Kan du se speciella fördelar i fallet när man har en fördenitrifikationsprocess? Förutsätt konstanta förhållanden (se tabell 1, inlämningsuppgift 2). 5) Använd samma profil för inkommande avloppsvatten som i deluppgift 4, inlämningsuppgift 2 (kör variationen av inkommande S NH och Q in samtidigt) och notera hur syrehalten varierar i den sista aeroba tanken. Kommer en kaskadreglering m.h.a. ammoniumhalten i sista tanken att ge minskade eller ökade energikostnader? Jämför resultaten med och utan kaskadreglering (börvärdet för ammonium konstant lika med 1.0 mg N/l i fallet med kaskadreglering och börvärdet för syre konstant lika med 2.0 mg (-COD)/l i fallet utan kaskadreglering). Redovisning Redovisning av uppgiften kan ske antingen genom eller traditionell inlämning på papper. Om rapporten lämnas via (som en s k attached file ) så krävs att den är skriven i Word. Rapporten skall innehålla programutskrifter av era m-filer (kommenterad kod!), lämpliga Matlab-grafer samt beskrivande kommentarer och diskussion av resultaten. Då inlämningsuppgifterna ligger till grund för godkännande på kursen är dessa individuella, vilket innebär att alla kursdeltagare skall lämna in en personlig rapport. Sista inlämningsdatum är fredagen den 31 januari Rapporter via skickas till: jon.bolmstedt@iea.lth.se Jon Bolmstedt kommer att finnas tillgänglig för frågor angående uppgiften på torsdagar mellan kl och på sitt tjänsterum. Om du är i behov av assistans vid andra tidpunkter går det bra att söka upp Jon (men ingen garanti finns att han är tillgänglig just då). Ännu bättre är att skicka eventuella frågor via så blir dessa besvarade så fort som möjligt. 5
Modellering och styrning av ett biologiskt reningsverk
Styrning av Biologiska Reningsverk 02/03 1 Mål Modellering och styrning av ett biologiskt reningsverk Efter att ha genomfört denna uppgift ska du ha lärt dig att bygga mera komplexa dynamiska modeller
Läs merModellering och avancerad styrning av ett biologiskt reningsverk
Mål Modellering och avancerad styrning av ett biologiskt reningsverk Efter att ha genomfört denna uppgift ska du ha lärt dig att bygga modeller av sedimenteringsprocessen och att simulera dessa med hjälp
Läs merRäkneuppgifter i Vattenreningsteknik - 2
Bengt Carlsson last rev September 21, 2010 Kommunal och industriell avloppsvattenrening Räkneuppgifter i Vattenreningsteknik - 2 1) Betrakta en totalomblandad biologisk reaktor enligt Figur 1. Q, Sin,
Läs merEnkel modellering av ett biologiskt reningsverk
Inlämningsuppgift Enkel modellering av ett biologiskt reningsverk Mål Inlämningsuppgift Efter att ha genomfört denna uppgift ska du ha lärt dig att bygga enkla dynamiska modeller och att simulera dessa
Läs meravloppsvattenrening genom reglerteknik Bengt Carlsson Uppsala universitet
Energi- och resurseffektiv avloppsvattenrening genom reglerteknik Bengt Carlsson Uppsala universitet Innehåll Inf forma ationst teknologi Om mig Vad är reglerteknik? (5-min varianten!) Överordnad syrereglering
Läs merEnergieffektiv vattenrening
Energieffektiv vattenrening Gustaf Olsson Lunds Tekniska Högskola Världsvattendagen Stockholm 21 mars 2014 Energi i vattenoperationer 1-3 % av den globala el-energin används för att producera, behandla
Läs merInnehåll. Vad är reglerteknik? Forskning inom processtyrning - Resurseffektiv avloppsvattenrening genom reglerteknik
Forskning inom processtyrning - Resurseffektiv avloppsvattenrening genom reglerteknik Bengt Carlsson Uppsala universitet Innehåll Vad är reglerteknik? (kortversionen!) Överordnad syrereglering ILC ett
Läs merTENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening - 1RT361
TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening - 1RT361 Tid: 21 oktober 2014 kl 8.00-13.00 Plats: Polacksbackens skrivsal Ansvarig lärare: Bengt Carlsson tel 018-4713119, 070-6274590. Bengt kommer
Läs merStatisk olinjäritet. Linjärt dynamiskt system
TENTAMEN i Vattenreningsteknik W4 Miljö- och Vattenteknik Tid: Tisdag 8 oktober 2002, kl 13.00-18.00 Plats: krivsal Polacksbacken Ansvarig lärare: Bengt Carlsson tel 018-4713118, 070-6274590. Bengt kommer
Läs merTENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening
TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening Tid: 23 oktober 2012 kl 8.00-13.00 Plats: Polacksbacken Ansvarig lärare: Bengt Carlsson tel 018-4713119, 070-6274590 Bengt kommer till tentasalen
Läs merTENTAMEN i Vattenreningsteknik 1TV361
TENTAMEN i Vattenreningsteknik 1TV361 Tid: 5 oktober 2009 kl 8.00-13.00 Plats: Polacksbacken skrivsal Ansvarig lärare: Bengt Carlsson tel 018-4713118, 070-6274590 Bengt kommer till tentasalen omkring kl
Läs merTENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening
TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening Tid: 21 oktober 2011 kl 8.00-13.00 Plats: Bergsbrunnagatan 15 Ansvarig lärare: Bengt Carlsson tel 018-4713119, 070-6274590 Bengt kommer till tentasalen
Läs merUtvärdering av driftstrategier för biologiska reningsverk
Styrning av Biologiska Reningsverk 02/03 1 Mål Utvärdering av driftstrategier för biologiska reningsverk Denna uppgift går ut på att du skall lära dig att använda din modell för att undersöka olika processutformningar
Läs merQ, Sin, Xin=0 Q, S, X S, X. Volym V
Bengt Carlsson 9711, rev 98, 99 Vattenreningsteknik W4 Kursinfo pνa nätet: www.syscon.uu.se/education/mc/courses/wastwattrm.html N ν AGRA RÄKNEUPPGIFTER, del 1 0) e till att ni kan ta fram en dynamisk
Läs merTENTAMEN i Vattenreningsteknik 1TV361
TENTAMEN i Vattenreningsteknik 1TV361 Tid: 05 okt 2007, kl 9.00-14.00 Plats: Skrivsalen, Polacksbacken Ansvarig lärare: Bengt Carlsson tel 018-4713118, 070-6274590 Bengt kommer till tentasalen omkring
Läs merTENTAMEN i Vattenreningsteknik 1TV361
TENTAMEN i Vattenreningsteknik 1TV361 Tid: 6 oktober 2008 kl 9.00-14.00 Plats: Gimogatan 4, Skrivsal 1 Ansvarig lärare: Bengt Carlsson tel 018-4713118, 070-6274590 Bengt kommer till tentasalen omkring
Läs merMagnus Arnell, RISE Erik Lindblom, Stockholm Vatten och Avfall
Da rfo r anva nder vi processmodeller praktisk anva ndning och exempel pa resultat Magnus Arnell, RISE Erik Lindblom, Stockholm Vatten och Avfall Linköpings avloppsreningsverk COD / N / P GHG Hälsa Resursanv.
Läs mer5.4.4 Funktionsspecifikation
5.4.4 Funktionsspecifikation 9786 Anammoxreaktor Klagshamn ARV 5.4.4 1(13) Författad av VA Syd / Ivelina Dimitrova Signatur Datum 2016-01-13 Författad av Signatur Datum Författad av Signatur Datum REVISIONSHISTORIK
Läs merEffektiv onlinemätning ger energibesparingar och minskade utsläpp
Att mäta är att veta Effektiv onlinemätning ger energibesparingar och minskade utsläpp Mattias Osterman, Christian Berner AB Lösningar för att möta nya krav på reningsverk oktober 2014, Elmia 1 Agenda
Läs merKILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun
Hammarö kommun Processbeskrivning KILENE AVLOPPSRENINGSVERK Hammarö kommun Process Beskrivning Life projektet LOCAL RECYCLING Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens ARV 2007-01-15 I Innehållsförteckning
Läs merOperatörer och användargränssnitt vid processtyrning Datorövning 1 - Reglerteknik
UPPSALA UNIVERSITET AVDELNINGEN FÖR SYSTEMTEKNIK B Carlsson 9911. Senaste revision 15 februari 2006 Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Datorövning 1 - Reglerteknik Senaste inlämningsdag
Läs merNordens första anläggningar med aerobt granulärt slam De första resultaten från Strömstad & Tanum
Nordens första anläggningar med aerobt granulärt slam De första resultaten från Strömstad & Tanum Mark de Blois H2OLAND AB Bio-P-nätverksträff 9 oktober 2018 H2OLAND Program Bakgrund till aerobt granulärt
Läs merUndersökning av deammonifikationsprocessens optimala uppstartsförhållanden för kväverening av rejektvatten på Ryaverket
Undersökning av deammonifikationsprocessens optimala uppstartsförhållanden för kväverening av rejektvatten på Ryaverket Teoretisk studie baserad på vetenskapliga artiklar. Anja Baatz Sofia Rasmusson Instutitionen
Läs merModellering av en Tankprocess
UPPSALA UNIVERSITET SYSTEMTEKNIK EKL och PSA 2002, AR 2004, BC2009 Modellering av dynamiska system Modellering av en Tankprocess Sammanfattning En tankprocess modelleras utifrån kända fysikaliska relationer.
Läs merFörbättring av kvävereduktionsprocessen på avloppsreningsverket Lucerna under WTOS-styrning
UPTEC W 13002 Examensarbete 30 hp Januari 2013 Förbättring av kvävereduktionsprocessen på avloppsreningsverket Lucerna under WTOS-styrning Improvement of the nitrogen removal process at the wastewater
Läs merInstrumentera Rätt På Avloppsreningsverk. Sofia Andersson , NAM19
Instrumentera Rätt På Avloppsreningsverk Sofia Andersson 2019-02-07, NAM19 IRPA Instrumentera Rätt På Avloppsreningsverk Mål: Ta fram, dokumentera och sprida råd och rekommendationer om instrumentering
Läs merReglerteknik M3. Inlämningsuppgift 3. Lp II, 2006. Namn:... Personnr:... Namn:... Personnr:...
Reglerteknik M3 Inlämningsuppgift 3 Lp II, 006 Namn:... Personnr:... Namn:... Personnr:... Uppskattad tid, per person, för att lösa inlämningsuppgiften:... Godkänd Datum:... Signatur:... Påskriften av
Läs merMATLAB. Python. Det finns flera andra program som liknar MATLAB. Sage, Octave, Maple och...
Allt du behöver veta om MATLAB: Industristandard för numeriska beräkningar och simulationer. Används som ett steg i utvecklingen (rapid prototyping) Har ett syntax Ett teleskopord för «matrix laboratory»
Läs merAnammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy
Anammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy Stockholm 24 november 2010 Anammox och Deammonifikation Anammox = Anaerob ammoniumoxidation (med
Läs merREPETITION (OCH LITE NYTT) AV REGLERTEKNIKEN
REPETITION (OCH LITE NYTT) AV REGLERTEKNIKEN Automatisk styra processer. Generell metodik Bengt Carlsson Huvudantagande: Processen kan påverkas med en styrsignal (insignal). Normalt behöver man kunna mäta
Läs merÄr aeroba granuler något för svensk avloppsrening? Britt-Marie Wilén Institutionen för Bygg- och miljöteknik Avdelningen för Vatten Miljö Teknik
Är aeroba granuler något för svensk avloppsrening? Britt-Marie Wilén Institutionen för Bygg- och miljöteknik Avdelningen för Vatten Miljö Teknik 5/18/2016 Chalmers University of Technology 1 Vad är aeroba
Läs merVägen till en förbättrad biologisk rening på ett koksverk. Erika Fröjd, SSAB Oxelösund
Vägen till en förbättrad biologisk rening på ett koksverk Erika Fröjd, SSAB Oxelösund 2 Utgångsläge befintlig biologisk rening Buffertbassänger 400*2 m3 Blandningsbassäng ca 13 m3 Luftningsbassäng 657
Läs merEnergieffektivare reningsverk
Energieffektivare reningsverk Gustaf Olsson Lunds Tekniska Högskola Elenergianvändning Energianvändning Sverige Dricksvatten + avloppsvatten: USA 3 % UK 3 % Sverige % Israel % Mer avancerad rening kräver
Läs merAvloppsrening för att uppnå morgondagens miljömål. Anneli Andersson Chan, Utvecklingschef VA
Avloppsrening för att uppnå morgondagens miljömål Anneli Andersson Chan, Utvecklingschef VA Växjö: Europas grönaste stad Sundets avloppsreningsverk Växjö Politisk vilja och enighet fossilfri kommun 2030
Läs merwww.grade.com LUVIT LMS Quick Guide Inlämningsuppgifter
www.grade.com LUVIT LMS Quick Guide Inlämningsuppgifter Inlämningsuppgifter i LUVIT För kurser med moment som innebär att kursdeltagarna ska lämna in material föreslår vi att funktionen inlämningsuppgifter
Läs merManual för ett litet FEM-program i Matlab
KTH HÅLLFASTHETSLÄRA Manual för ett litet FEM-program i Matlab Programmet består av en m-fil med namn SMALL_FE_PROG.m och en hjälp-fil för att plotta resultat som heter PLOT_DEF.m. Input För att köra programmet
Läs merGår igenom populärversion av aktivt slam. Hur man kontrollerar slam visuellt Vad händer när det blir slamflykt och flytslam Vad bör man tänka på när
Går igenom populärversion av aktivt slam. Hur man kontrollerar slam visuellt Vad händer när det blir slamflykt och flytslam Vad bör man tänka på när man projekterar ett enskilt avlopp speciellt om man
Läs merDagens föreläsning (F15)
Dagens föreläsning (F15) Problemlösning med datorer Carl-Mikael Zetterling bellman@kth.se KP2+EKM http://www.ict.kth.se/courses/2b1116/ 1 Innehåll Programmering i Matlab kap 5 EKM Mer om labben bla Deluppgift
Läs merSpåra källor till dagvattenföroreningar och samtidigt uppskatta tillskottsvattentillflöden?
Spåra källor till dagvattenföroreningar och samtidigt uppskatta tillskottsvattentillflöden? Jonathan Mattsson 1, Ann Mattsson 2, Fredrik Davidsson 2 1 Stadens Vatten LTU 2 GRYAAB Avloppsvatten som informationskälla
Läs merInlämningsuppgift 4 NUM131
Inlämningsuppgift 4 NUM131 Modell Denna inlämningsuppgift går ut på att simulera ett modellflygplans rörelse i luften. Vi bortser ifrån rörelser i sidled och studerar enbart rörelsen i ett plan. De krafter
Läs merSÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun
Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens ARV 2006-10-15 I SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK Hammarö kommun Process Beskrivning Life projektet LOCAL RECYCLING Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens
Läs merENERGIEFFEKTIVISERING AV LUFTNINGSSTEGET PÅ KÄPPALAVERKET, LIDINGÖ
VATTEN 63:119 130. Lund 2007 ENERGIEFFEKTIVISERING AV LUFTNINGSSTEGET PÅ KÄPPALAVERKET, LIDINGÖ Energy optimization of the aeration at Käppala wastewater treatment plant, Stockholm av ANDREAS THUNBERG
Läs merBilaga 4, Skapa grafiskt användargränssnitt med guide
Bilaga 4 Bil 4:1 Bilaga 4, Skapa grafiskt användargränssnitt med guide Enklast till en början är att vid MATLABS kommandoprompt skriva guide vilket ger dels ett figurfönster och det som kallas Guide Control
Läs merMILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN
PP PP PP PP MILJÖTENI FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN Uppsamling av sats 4 PA biokemiska minireningsverk: Småhus, fritidshus sida 2 Slambehandling 2. Bio-kemisk rening Gemensamma reningsverk sida 3 Reningsverk
Läs merÅrsrapport för mindre avloppsreningsverk
Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2013 Haga Huddunge Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga, Huddunge,
Läs merKontrollprogram för Bräcke-Hede Avloppsverk
1 Kontrollprogram för Bräcke-Hede Avloppsverk 2014-06-30 Reviderad: 2015-03-28 Planskiss reningsverk Bräcke Hede 2 Inledning Detta kontrollprogram avser Bräcke-Hede VA-förenings uppföljning och kontroll
Läs merSystemteknik Inlämningsuppgift 2 Dynamik för biologisk nedbrytning av avloppsvatten
Systemteknik Inlämningsuppgift 2 Dynamik för biologisk nedbrytning av avloppsvatten Bo Bernhardsson Institutionen för reglerteknik Lunds Tekniska Högskola April 2001 Senast reviderad: april 2011 Figur
Läs merBilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67
Bilaga 1 av Tångens avloppsreningsverk Orust kommun 2013-07-02 Tångens avloppsreningsverk Tillståndsansökan Orust kommun av Tångens avloppsreningsverk Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 UTSLÄPPSVILLKOR...
Läs merInformationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef
Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,
Läs merStockholms framtida avloppsrening MB Komplettering
Stockholms framtida avloppsrening MB 3980-15 Komplettering Bilaga 5 Tekniska och ekonomiska förutsättningar för andra begränsningsvärden Stockholm 2016-02-05 PROMEMORIA Till: Avdelning Nacka Tingsrätt
Läs merHur reningsverket fungerar
Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten
Läs merTemperaturreglering. En jämförelse mellan en P- och en PI-regulator. θ (t) Innehåll Målsättning sid 2
2008-02-12 UmU TFE/Bo Tannfors Temperaturreglering En jämförelse mellan en P- och en PI-regulator θ i w θ θ u θ Innehåll Målsättning sid 2 Teori 2 Förberedelseuppgifter 2 Förutsättningar och uppdrag 3
Läs merInförande av kväverening i Örebro
Införande av kväverening i Örebro V-kluster Mälardalen, workshop Henriksdals reningsverk 2011-12-14 Jan Rönnkvist, utvecklingsingenjör Nytt tillstånd 2009-03-20 Skärpta krav BOD och P Nya krav på N och
Läs merProcessidentifiering och Polplacerad Reglering
UmU/TFE Laboration Processidentifiering och Polplacerad Reglering Introduktion Referenser till teoriavsnitt följer här. Processidentifiering: Kursbok kap 17.3-17.4. Jämför med det sista exemplet i kap
Läs mertotal trygg het Nyckelfärdiga reningsverk för 1 500 hushåll
total trygg het Nyckelfärdiga reningsverk för 1 500 hushåll extrem rening profes sionell service profes sionell kompe tens Du är i goda händer. Topas Vatten är mer än ett bra reningsverk. Vid planering
Läs merRötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk
Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk Kompletterande modelleringsdata Februari 2012 Emelie Persson och Elin Ossiansson, BioMil AB
Läs merQ, Sin, Xin=0 Q, S, X S, X. Volym V
Bengt Carlsson 9711, last rev 010815 Vattenreningsteknik W4 Kursinfo pνa nätet: www.syscon.uu.se/education/msc/courses/wastwattrm.html Räkneuppgifter i Vattenreningsteknik 0) Se till att ni kan ta fram
Läs merTentamen del 2 SF1511, , kl , Numeriska metoder och grundläggande programmering
KTH Matematik Tentamen del 2 SF1511, 2018-03-16, kl 8.00-11.00, Numeriska metoder och grundläggande programmering Del 2, Max 50p + bonuspoäng (max 4p). Rättas ast om del 1 är godkänd. Betygsgränser inkl
Läs merMoodle på Åsö för lärare
Moodle på Åsö för lärare När du skapat ett konto på Moodle är det dags att skapa en kurs. Surfa i exempelvis Firefox till: http://asovux.se/~moodle2 Givetvis kan du nå Moodle via Åsö webbsida om du föredrar
Läs merFlerdimensionell signalbehandling SMS022
Luleå tekniska universitet Avd för signalbehandling Frank Sjöberg Flerdimensionell signalbehandling SMS022 Laboration 4 Array Processing Syfte: Syftet med den här laborationen är att få grundläggande förståelese
Läs merStatens naturvårdsverks författningssamling
Statens naturvårdsverks författningssamling Miljöskydd ISSN 0347-5301 Kungörelse med föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse; beslutad den 30 maj 1994. SNFS 1994:7 MS:75 Utkom från trycket
Läs merEn översikt av Kap 7. Tillbakablick, återkoppling Informationsteknologi Reglering av vätskenivån i en tank. Framkoppling. Informationsteknologi
Bengt Carlsson Avd f... och även i reningsverk En översikt av Kap 7 Tekniken i Kap 7 är vanlig i många industriella tillämpningar (t ex kärnkraftver och för klimatreglering i byggnader llbakablick, återkoppling
Läs merFLÖDESDESIGN VID AVLOPPSRENINGSVERK
VATTEN Journal of Water Management and Research 68:69 74. Lund 2012 FLÖDESDESIGN VID AVLOPPSRENINGSVERK Flow design at wastewater treatment plants av HANS CARLSSON, Tyréns AB, Isbergs gata 15, 205 19 Malmö,
Läs merAnvändarhandledning Version 1.2
Användarhandledning Version 1.2 Innehåll Bakgrund... 2 Börja programmera i Xtat... 3 Allmänna tips... 3 Grunderna... 3 Kommentarer i språket... 4 Variabler... 4 Matematik... 5 Arrayer... 5 på skärmen...
Läs merUtveckling av en energieffektiv luftningsstrategi vid Käppalaverket, Lidingö
UPTECW10035 Examensarbete 30 hp Januari 2011 Utveckling av en energieffektiv luftningsstrategi vid Käppalaverket, Lidingö Development of an energy-effective aeration strategy at Käppala WWTP, Lidingö Markus
Läs merAlla filer som bearbetar PHP script ska avslutas med ändelsen.php, exempelvis ska en indexsida till en hemsida heta index.php
Introlektion PHP är ett av de enklare språken att lära sig just pga. dess dynamiska struktur. Det används för att bygga upp båda stora och mindre system. Några vanliga system som använder sig av PHP är
Läs merGör så här för att rapportera:
Cykla och gå till jobbet 2012 Gör så här för att rapportera: OBS! Se till att du har anmält dig innan du gör detta. Om du inte vet hur man gör, klicka här. Steg 1: Skriv ut redovisningspapperet Gå till
Läs merFÖRSTUDIERAPPORT. Behov av investeringar på Ormanäs reningsverk, Mittskåne Vatten. Er referens: Jörgen Lindberg
FÖRSTUDIERAPPORT Behov av investeringar på Ormanäs reningsverk, Mittskåne Vatten Er referens: Jörgen Lindberg 2017-10-31 Förstudie och föreslagen investeringsplan för Ormanäs ARV 2 Förstudie Behov av investeringar
Läs merLinköpings universitet Institutionen för systemteknik (ISY) Fordonssystem. Laborationskompendium Fordonsdynamik TSFS02
Linköpings universitet Institutionen för systemteknik (ISY) Fordonssystem Laborationskompendium Fordonsdynamik TSFS02 Linköping 2013 2 Innehåll 1 Laboration1-ABS 5 1.1 Laborationsbeskrivning............................
Läs merTentamen *:58/ID100V Programmering i C Exempel 3
DSV Tentamen *:58/ID100V Sid 1(5) Tentamen *:58/ID100V Programmering i C Exempel 3 Denna tentamen består av fyra uppgifter som tillsammans kan de ge maximalt 22 poäng. För godkänt resultat krävs minst
Läs merLouise Olsson (031-772 4390) kommer att besöka tentamenslokalen på förmiddagen.
Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Onsdagen den 11 april 2012 kl 8:30-13:30 i Väg och vattensalarna Examinator: Bitr. Prof. Louise Olsson Louise Olsson (031-772 4390) kommer att besöka
Läs merKäppalaverket, Lidingö. Energieffektivitet. Upptagningsområde 2008. Käppalaverket. Käppalaverket. VA-mässan 2009 24 september Stockholm
1 Energieffektivitet Käppalaverket, Lidingö Torsten Palmgren VA-mässan 2009 24 september Stockholm 3 Käppalaverket Renar avloppsvatten från 11 kommuner norr och öster om Stockholm En konventionell aktivslam
Läs merProcesstyrning mer än bara tryck och pys
Processtyrning mer än bara tryck och pys Processoptimering en outnyttjad resurs Christian Rosen, VA-Ingenjörerna Vad är processtyrning? Mål: håll landningsytan still för plan ska kunna landa Störningar
Läs merFÖRSÄTTSBLAD TILL TENTAMEN. ELLER (fyll bara i om du saknar tentamenskod): Datum: 16 januari Bordsnummer:
FÖRSÄTTSBLAD TILL TENTAMEN Din tentamenskod (6 siffror): ELLER (fyll bara i om du saknar tentamenskod): Personnummer: - Datum: 16 januari 2013 Kursens namn (inkl. grupp): Beräkningsvetenskap I (1TD393)
Läs merSBR, Effektiv och erfaren
SBR, Effektiv och erfaren S. Morling SWECO ENVIRONMENT AB, Box 34044, 100 26 STOCKHOLM, stig.morling@sweco.se och Mark och Vattenteknik, KTH, 100 44 Stockholm 1. Introduktion Kort historik 2. Några invändningar
Läs merFöreläsning 4. Kö Implementerad med array Implementerad med länkad lista Djup kontra bredd Bredden först mha kö
Föreläsning 4 Kö Implementerad med array Implementerad med länkad lista Djup kontra bredd Bredden först mha kö Kö (ADT) En kö fungerar som en kö. Man fyller på den längst bak och tömmer den längst fram
Läs merF13: Regulatorstrukturer och implementering
Föreläsning 2 PID-reglering Förra föreläsningen F3: Regulatorstrukturer och implementering 25 Februari, 209 Lunds Universitet, Inst för Reglerteknik. Bodediagram för PID-regulator 2. Metoder för empirisk
Läs merLaboration 3. Funktioner, vektorer, integraler och felskattning
1 SF1520 K2 HT2014 NA 21 december 2015 Laboration 3 Funktioner, vektorer, integraler och felskattning Efter den här laborationen skall du kunna använda och skriva egna funktioner med flera in- och utparametrar,
Läs merÅrsrapport för mindre avloppsreningsverk
Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2014 Haga Huddunge Morgongåva Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga,
Läs merLaboration 3. Funktioner, vektorer, integraler och felskattning
1 SF1520 VT2017 NA, KTH 16 januari 2017 Laboration 3 Funktioner, vektorer, integraler och felskattning Efter den här laborationen skall du kunna använda och skriva egna funktioner med flera in- och utparametrar,
Läs merÖversikt. Installation av EasyPHP 1. Ladda ner från http://www.easyphp.org/ Jag använder Release 5.3.4.0 2. Installera EasyPHP.
Laboration 1 Översikt 1. Att komma igång med laborationsmiljön a. installera Aptana Studio 3 b. Installera EasyPHP 2. Testa lite programmering a. Testa enkla uppgifter b. Testa automatiskt 3. Skapa inloggningsformulär
Läs merBIO P PÅ KÄLLBY ARV. Elin Ossiansson Processingenjör
BIO P PÅ KÄLLBY ARV Elin Ossiansson Processingenjör KÄLLBY ARV TOTALFOSFOR,3 mg/l enl tillstånd Tidigare problem p.g.a. dammar Håller ca,25 mg/l ut till dammarna Styr FeCl3 dosering i efterfällning med
Läs merKÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK
KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 1 Avloppsnätet Avloppsnätet i Lund är till största delen, 90 %, byggt som duplikatsystem. Det betyder att spillvatten och dagvatten avleds i skilda ledningar. De återstående tio
Läs merBio P nätverket Var kom det ifrån och vart är vi på väg?
Bio P nätverket Var kom det ifrån och vart är vi på väg? Bio P var kom det ifrån? Lite historik om Bio P i full skala Första publikation om Bio P i full skala 1967: Phosphate Removal through Municipal
Läs merInnehåll 1. Om ScandLarm Air... 3 2. Ladda ner App... 3 3. Starta kontrollpanel... 4 4. Konfigurera App till kontrollpanelen... 5 5.
ScandLarm Air Innehåll 1. Om ScandLarm Air... 3 2. Ladda ner App... 3 3. Starta kontrollpanel... 4 4. Konfigurera App till kontrollpanelen... 5 5. Koda enheter till kontrollpanelen... 7 5.1 Radera enhet...
Läs merHÅVA. Hållbarhetsanalys av värmeåtervinning ur avloppsvatten Magnus Arnell November Hållbart samhälle Urban Water Management
HÅVA Hållbarhetsanalys av värmeåtervinning ur avloppsvatten Magnus Arnell November 2018 RISE Research Institutes of Sweden Hållbart samhälle Urban Water Management UTMANINGEN 2 Potentialen med värmeåtervinning
Läs merKursinformation Grundkurs i programmering med Python
Hösten 2009 Två kurser i en 5DV105 - Programmeringsteknik med Python och MATLAB Programmeringsteori Föreläsningar om Python Färdighetsövning Laborationer i Python 5DV106 - Programmering i Python Praktisk
Läs merVälkommen till. Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion. eller DOA
Välkommen till Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion eller DOA Jag: Christer Labbassar: Caroline: Johan: Agenda, före lunch Inledning om DOA-kursen Backspegel Mål Syfte Examination Om lärande
Läs merLuftflödesstyrning på Käppalaverket utvärdering av konstanta styrsignaler
UPTEC W11 012 Examensarbete 15 hp Mars 2011 Luftflödesstyrning på Käppalaverket utvärdering av konstanta styrsignaler Aeration control at the Käppala WWTP evaluation of constant control signals Åsa Nordenborg
Läs merSyftet med den här laborationen är att du skall bli mer förtrogen med följande viktiga områden inom matematisk statistik
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIKCENTRUM MATEMATISK STATISTIK DATORLABORATION 4 MATEMATISK STATISTIK, AK FÖR I, FMS 01, HT-07 Laboration 4: Stora talens lag, Centrala gränsvärdessatsen, enkla punktskattningar
Läs merINFORMATION PROCESS-INSTRUMENT NITRAT NISE SC / NITRATAX SC NYHET! Exakt rätt. Nitratgivare med UV- och ISE-teknik
INFORMATION PROCESS-INSTRUMENT NITRAT NISE SC / NITRATAX SC NYHET! NL INE M ÄT Exakt rätt Nitratgivare med UV- och ISE-teknik NING A V N I T R AT 2 ÖVERSIKT ÖVER ONLINEGIVARE FÖR NITRATMÄTNING Nitratmätning
Läs merVärmedistribution i plåt
Sid 1 (6) Värmedistribution i plåt Introduktion Om vi med konstant temperatur värmer kanterna på en jämntjock plåt så kommer värmen att sprida sig och temperaturen i plåten så småningom stabilisera sig.
Läs merTentamen i Beräkningsvetenskap I och KF, 5.0 hp,
Uppsala universitet Institutionen för informationsteknologi Avdelningen för beräkningsvetenskap Tentamen i Beräkningsvetenskap I och KF, 5.0 hp, 017-0-14 Skrivtid: 14 00 17 00 (OBS! Tre timmars skrivtid!)
Läs merDugga Datastrukturer (DAT036)
Dugga Datastrukturer (DAT036) Duggans datum: 2012-11-21. Författare: Nils Anders Danielsson. För att en uppgift ska räknas som löst så måste en i princip helt korrekt lösning lämnas in. Enstaka mindre
Läs merTDDC74 Programmering: Abstraktion och modellering Datortenta , kl 14-18
TDDC74 Programmering: Abstraktion och modellering Datortenta - 017-10-7, kl 14-18 Läs alla frågorna först och bestäm dig för i vilken ordning du vill lösa uppgifterna. Uppgifterna är inte nödvändigtvis
Läs merBränsleanalys och rökgaskalkyl. Oorganisk Kemi I Föreläsning
Bränsleanalys och rökgaskalkyl Oorganisk Kemi I Föreläsning 3 12.4.2011 Mål Att tillämpa det första trappsteget i processkemistens verktygslåda: Definiera stökiometriska samband mellan reaktant och produkt
Läs merENVISYS HÖSTMÖTE I LUND, ENVISYS HÖSTMÖTE I LUND,
ENVISYS HÖSTMÖTE I LUND, NOVEMBER 2008 S. Morling SWECO ENVIRONMENT AB, Box 34044, 100 26 STOCKHOLM, stig.morling@sweco.se ENVISYS HÖSTMÖTE I LUND, NOVEMBER 2008 Behandling av lakvatten Själv blandar jag
Läs merIntroduktion till Matlab
Introduktion till Matlab Inledande matematik, I1, ht10 1 Inledning Detta är en koncis beskrivning av de viktigaste delarna av Matlab. Till en början är det enkla beräkningar och grafik som intresserar
Läs merLaboration Fuzzy Logic
BILAGA B Laboration Fuzzy Logic Lär dig simulera ett program! ABB INDUSTRIGYMNASIUM Fuzzy Logic Wikingsons Wåghalsiga Wargar Projekt ABB VT 2006 Västerås Innehåll 1 Introduktion... 3 2 Uppgiften... 3 2.1
Läs merGemensamt projekt: Matematik, Beräkningsvetenskap, Elektromagnetism. Inledning. Fysikalisk bakgrund
Gemensamt projekt: Matematik, Beräkningsvetenskap, Elektromagnetism En civilingenjör ska kunna idealisera ett givet verkligt problem, göra en adekvat fysikalisk modell och behandla modellen med matematiska
Läs mer