Reglerteknik M3. Inlämningsuppgift 3. Lp II, Namn:... Personnr:... Namn:... Personnr:...
|
|
- Siv Sandberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Reglerteknik M3 Inlämningsuppgift 3 Lp II, 006 Namn:... Personnr:... Namn:... Personnr:... Uppskattad tid, per person, för att lösa inlämningsuppgiften:... Godkänd Datum:... Signatur:... Påskriften av denna framsida bör sparas som kvitto på att inlämningsuppgiften är godkänd. Avdelningen för reglerteknik, automation och mekatronik Institutionen för signaler och system Chalmers tekniska högskola
2 Syfte I den här tredje och sista inlämningsuppgiften skall ni lära er att designa regulatorer och analysera det resulterande återkopplade systemet. Redovisning Inlämningsuppgiften löses i tvåmannagrupper och lämnas in med försättsblad (första sidan) i ett exemplar. Starta gärna individuellt och jämka sedan samman lösningarna två och två. Varje grupp ska lämna in en egenhändig lösning. Eftersom detta moment är en del i examinationen så är plagiering förbjudet, vid misstanke om plagiering kommer fallet att rapporteras vidare för att eventuellt senare behandlas av Chalmers disciplinnämnd. Lös en uppgift per blad och skriv bara på ena sidan av bladet. Inlämningsuppgiften består av obligatoriska uppgifter som skall redovisas och lämnas in. Redogörelser lämnas i den gröna brevlådan strax innanför huvudingången till avdelningen för reglerteknik och automation. Rättade uppgifter läggs i boxarna till höger om den gröna brevlådan. Observera att retur förekommer. Inlämning skall ske senast onsdagen den 13 december. Rättade uppgifter återlämnas måndagen den 18 december. Eventuell retur skall lämnas in senast fredagen december. 1
3 } Pendelkonfiguration Furutapendeln i figur 1 illustreras med dess viktigaste komponenter betecknade i figur 1. Armens respektive pendelns vinkelutslag, ϕ a respektive ϕ p, mäts med vinkelgivare. ϕ p = 0 motvarar mot att pendeln står rakt upp. Dessa givarsignaler skickas in i datorn via ett A/D kort och läses in i Matlabs grafiska toolbox Simulink. I Simulink implementeras regulatorn som styr pendeln. Ut från Simulink skickas en motorspänning u som styrsignal, via D/A kortet och förstärkare, till den ankarstyrda DC-motorn. Följande ytterligare beteckningar används i figuren: T d är momentet genererat av den ankarstyrda DC-motorn, l a och l p är armens respektive pendelns längd, m p är pendelns massa med tyngdpunkt på mitten av pendeln, d.v.s l p /. Armens massa antages försumbar. Vinkelgivare pendel ϕ a T d Ankarstyrd DC-motor Arm l a Vinkelgivare arm mp } l p ϕ p Pendel Givarsignalerna ϕ a och ϕ p Motorspänning u Figur 1: Illustration av Furutapendeln med dess viktiga komponenter. I förra uppgiften beräkande vi överföringsfunktionerna för den linjäriserade modellen från motorspänningen u till armens respektive pendelns vinkelläge i fallet då all vridfriktion försummas. Dessa blir om man räknar symboliskt G a (s) = ϕa(s) U(s) = G p (s) = ϕp(s) U(s) = b 1 (a 31 s +a 34 a 51 a 31 a 54 ) s{s 4 a 11 s 3 (a 54 +a 13 a 31 )s +a 11 a 54 s a 13 (a 34 a 51 a 31 a 54 )} b 1 a 51 s s 4 a 11 s 3 (a 54 +a 13 a 31 )s +a 11 a 54 s a 13 (a 34 a 51 a 31 a 54 )
4 där a 11 = R a /L a a 13 = K u /L a a 31 = KmJ 3 J 0 J 3 J a 34 = J M J 0 J 3 J a 51 = KmJ J 0 J 3 J a 54 = ± J 0M J 0 J 3 J b 1 = 1/L a och J 0 = J a + m p l a J = 1 m pl a l p J 3 = J p m pl p M = 1 m pgl p där översta respektive nedersta tecknet i elementen a 51 och a 54 motsvaras av jämviktsläget rakt upp respektive rakt ner. Notera att vi satt ett (tilde) ovanför överföringsfunktionen från spänning u til armens vinkelläge ϕ a, eftersom vi senare skall använda G a (s) som beteckning för en annan överföringsfunktion. I den här sista inlämningsuppgiften skall regulatorer designas och det återkopplade systemet analyseras. För att hålla nere omfattningen så kommer vi enbart att behandla fallet då pendeln hänger rakt ner. I detta fall kan vi tänka oss pendeln som en byggarbetskran där det gäller att så snabbt som möjligt flytta material mellan två positioner på marken. För att det ska vara säkert för personalen på marken så får inte material svaja omkring hur som helst och med lite enkel reglerteknik kan man förflytta lasten på snabbt och säkert. Vi använder återigen följande parametervärden för pendeln: Regulatorstruktur l a = 0.33 [m] l p = [m] m p = [kg] J a = [kgm ] J p = [kgm ] b a = 0 [Nm/rad/s] b p = 0 [Nm/rad/s] R a = 0.39 [Ω] L a = [H] K m = [Nm/A] K u = [V/rad/s] Eftersom vi har två stycken utsignaler som vi mäter, armvinkeln ϕ a och pendelvinkeln ϕ p, är ett sätt att reglera systemet att designa en regulator med återkoppling av pendelvinkeln ϕ p så att det resulterande slutna systemet får önskade egenskaper. Sedan kan armvinkeln ϕ a återkopplas och ytterligare en regulator designas så att det erhållna återkopplade systemet får önskade egenskaper. Denna typ av regulatorstruktur kallas för kaskadreglering och illustreras i figur, där G p och G a = G p G ap är överföringsfunktionerna givet tidigare. Överföringsfunktionen 3
5 G ap = G a /G p blir därmed G ap (s) = a 31s + a 34 a 51 a 31 a 54 a 51 s Regulatorn F a (s) designas för den ekvivalenta överföringsfunktionen G a (s) = (F p (s)g p (s)/(1 + F p (s)g p (s))g ap (s) ϕ ref a Kaskadregulator Yttre återkoppling Inre återkoppling Furutapendel + e p F a ϕ ref p + e p F p u G p ϕ p G ap ϕ a - - Figur : Kaskadreglering av Furutapendeln. I den inre återkopplingen mäts pendelvinkeln ϕ p och en regulator F p (s) designas för G p (s) så att det resulterande återkopplade systemet får önskade egenskaper. I den yttre återkopplingen mäts armvinkeln ϕ a och en regulator F a (s) designas för den ekvivalenta överföringsfunktionen G a (s) = F p (s)g p (s)/(1 + F p (s)g p (s))g ap (s) så att det resulterande återkopplade systemet får önskade egenskaper. Referenssignalen i regulatorn är en önskad armvinkel ϕ ref a. I uppgiften ska vi designa två regulatorer, F p och F a. F p ska vara av filtrerad PD-typ, d.v.s. F p (s) = K p 1 + sτ d 1 + sτ d /b och F a av PI-typ, d.v.s. 1 + T i s F a (s) = K i. s Hjälpfiler För att designa regulatorerna F p (s) och F a (s) och studera responsen i tidsplanet utnyttjar ni lämpligen följande hjälpfiler som finns att ladda hem från kurshemsidan. PendelReglering.mdl inluppg3.m 4
6 Figur 3: Utseende i Simulink när ni startar filen PendelReglering i Matlab. Den första filen (PendelReglering.mdl) är modell- och kaskadregulatorn enligt figur implementerad i Simulink enligt figur 3. För en given design av regulatorerna F a (s) och F p (s) (båda markerade i figuren) kan ni simulera beteendet hos det reglerade systemet. Ni kan antingen evaluera regulatordesignen för den linjäriserade pendelmodellen eller den olinjära pendeldynamiken genom att slå om switchen som väljer modell. Den andra filen (inluppg3.m) definierar konstanterna ovan och de initialtillstånd som behövs i simuleringarna samt definierar de överföringsfunktioner som behövs för att kunna analysera de återkopplade systemen i Matlab. 5
7 Uppgifter Uppgift 1 Uppgift Ladda hem samtliga filer i lämplig Matlab-katalog. Studera dels Simulinkfilen PendelReglering.mdl och dels filen inluppg3.m så att ni förstår hur de fungerar och vilket resultat som visas. Bestäm parametrarna i PD-regulatorn så att det inre återkopplade systemet blir stabilt. Designa enligt principen Flytta punkt i Nyquistdiagrammet som gåtts igenom på föreläsning och även är beskriven i boken. Låt ω c = 0.6ω G150, där G i detta fall är processen i den inre återkopplingen, dvs. G p. ω G150 är frekvensen för G då fasvridningen är 150. För den här typen av process så blir fasmarginalen automatiskt väldigt stor. Välj därför parametrarna i PD-regulatorn så att den maximala positiva fasvridingen som PD-regulatorn bidrar med är 0 grader. Försäkra dig om att den regulator du fick är stabil genom att undersöka var de polerna för det inre återkopplade systemet hamnade. Ange vilket w c, b, τ d och K p du fick. Tips: När ni ska läsa av w c så använd Matlab för att rita bodediagram. Notera att ni kan klicka med musen på fas och amplitudkurvan för att få hjälp att läsa av aktuell frekvens samt fas och amplitud. I Bodediagrammet så ges amplitudförstärkningen i db kom ihåg att G db = 0log G. När ni tittar på fasen i bodediagrammet kan det i Matlab se ut som om fasen gör ett hopp då den kommer till detta gör den inte i verkligheten utan det beror på att Matlab räknar med arctanfunktionen och arctan håller inte reda på i vilken kvadrant i det komplexa talplanet man befinner sig i - i själva verket fortsätter fasen ner under 180. Överföringsfunktionerna finns definierade i inluppg3.m. Uppgift 3 Bestäm nu parametrarna i PI-regulatorn så att det yttre återkopplade systemet blir stabilt. Tänk på att vad som är processen som styrs nu är annorlunda än tidigare eftersom processen som ska styras nu är överföringsfunktionen från ϕ ref p till ϕ a. Designa en regulator enligt principen Flytta punkt i Nyquistdiagrammet som gåtts igenom på föreläsning och även är beskriven i boken. Låt ω c = 0.4ω G150, där G i detta fall är den det inre återkopplade systemet ihop med G ap. Låt fasmarginalen i detta fall vara ϕ m = 50 o. Försäkra dig om att den regulator du fick är stabil genom att undersöka var de polerna för det yttre återkopplade systemet hamnade. Ange vilket ω c, K i och T i du fick. 6
8 Uppgift 4 Testa regulatordesignen på både den linjära och olinjära pendeldynamiken, genom att ändra switchen som väljer modell i Simulinkmodellen. Hur fungerar designen? Varför var det rimligt att designa regulatorn för det olinjära systemet med hjälp av en linjär approximation av processen? Uppgift 5 En viktig praktisk aspekt är att regulatorn inte genererar för stora styrsignaler. Vad är det maximala värdet på styrsignalen? 7
Överföringsfunktioner, blockscheman och analys av reglersystem
Övning 3 i Mät- & Reglerteknik 2 (M112602, 3sp), MT-3, 2013. Överföringsfunktioner, blockscheman och analys av reglersystem Som ett led i att utveckla en autopilot för ett flygplan har man bestämt följande
Läs merReglerteknik Z2. Kurskod: SSY 050 och ERE080. Tentamen 2006-08-24
Reglerteknik Z2 Kurskod: SSY 050 och ERE080 Tentamen 2006-08-24 Tid: 14:00-18:00, Lokal: V-huset Lärare: Goran Cengic tel 3729, 073-903 70 10 Tentamen omfattar 25 poäng, där betyg tre fordrar 10 poäng,
Läs merProcessidentifiering och Polplacerad Reglering
UmU/TFE Laboration Processidentifiering och Polplacerad Reglering Introduktion Referenser till teoriavsnitt följer här. Processidentifiering: Kursbok kap 17.3-17.4. Jämför med det sista exemplet i kap
Läs merREPETITION (OCH LITE NYTT) AV REGLERTEKNIKEN
REPETITION (OCH LITE NYTT) AV REGLERTEKNIKEN Automatisk styra processer. Generell metodik Bengt Carlsson Huvudantagande: Processen kan påverkas med en styrsignal (insignal). Normalt behöver man kunna mäta
Läs merREGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Kortfattade lösningsförslag till tentamen 2015 04 08, kl. 8.00 13.00
REGLERTEKNIK KTH REGLERTEKNIK AK EL000/EL0/EL0 Kortfattade lösningsförslag till tentamen 05 04 08, kl. 8.00 3.00. (a) Signalen u har vinkelfrekvens ω = 0. rad/s, och vi läser av G(i0.) 35 och arg G(i0.)
Läs merTentamen i reglerteknik SSY310/ERE091. Torsdagen den 4 juni 2015 kl. 14:00
Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för signaler och system Avdelningen för reglerteknik, automation och mekatronik Tentamen i reglerteknik SSY31/ERE91 Torsdagen den 4 juni 215 kl. 14: 1. Längd: 4
Läs merReglerteknik, TSIU 61
Reglerteknik, TSIU 61 Föreläsning 8 Störningar, modellfel och svårstyrda system Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet Innehåll 2(15) 1. Sammanfattning av föreläsning 7 2. Känslighet mot störningar
Läs merReglerteknik M3, 5p. Tentamen 2008-08-27
Reglerteknik M3, 5p Tentamen 2008-08-27 Tid: 08:30 12:30 Lokal: M-huset Kurskod: ERE031/ERE032/ERE033 Lärare: Knut Åkesson, tel 0701-749525 Läraren besöker tentamenssalen vid två tillfällen för att svara
Läs merReglerteknik 6. Kapitel 10. Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln. William Sandqvist william@kth.se
Reglerteknik 6 Kapitel Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln Föreläsning 6 kap Reglersystemets egenskaper Stabilitet är den viktigaste egenskapen. Ett ostabilt system är oanvändbart. Stabilitet är
Läs merDatorövning Matlab/Simulink. Styr- och Reglerteknik för U3/EI2
Högskolan i Halmstad Sektionen för Informationsvetenskap, Dator- och Elektroteknik 0803/ Thomas Munther Datorövning Matlab/Simulink i Styr- och Reglerteknik för U3/EI Laborationen förutsätter en del förberedelser
Läs merMODELLERING AV DYNAMISKA SYSTEM OCH INLUPP 2
UPPSALA UNIVERSITET AVDELNINGEN FÖR SYSTEMTEKNIK EKL och PSA, 2002, rev BC 2009, 2013 MODELLERING AV DYNAMISKA SYSTEM DATORSTÖDD RÄKNEÖVNING OCH INLUPP 2 1. Överföringsfunktioner 2. Tillståndsmetodik Förberedelseuppgifter:
Läs merTentamen i Styr- och Reglerteknik, för U3 och EI2
Högskolan i Halmstad Sektionen för Informationsvetenskap, Data- och Elektroteknik (IDE) Tentamen i Styr- och Reglerteknik, för U3 och EI2 Tid: Onsdagen den 2 december kl. 9-13, 29 Sal: R1122 Tillåtna hjälpmedel:
Läs merVälkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 7. Framkoppling Koppling mellan öppna systemets Bodediagram och slutna systemets stabilitet
Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 7 Framkoppling Koppling mellan öppna systemets Bodediagram och slutna systemets stabilitet Framkoppling 2 Anledningen till att vi pratar om framkoppling
Läs merTentamen i Systemteknik/Processreglering
Institutionen för REGLERTEKNIK Tentamen i Systemteknik/Processreglering 22 augusti 2011 kl 14 19 Poängberäkning och betygssättning Lösningar och svar till alla uppgifter skall vara klart motiverade. Tentamen
Läs merReglerteknik, TSIU 61
Reglerteknik, TSIU 61 Föreläsning 7 Regulatorkonstruktion i Bodediagram Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet Innehåll 2(18) 1. Sammanfattning av föreläsning 6 2. Hur ställer man in en PID-regulator
Läs merLABORATIONSINSTRUKTION DIGITAL REGLERTEKNIK. Lab nr. 3 DIGITAL PI-REGLERING AV FÖRSTA ORDNINGENS PROCESS
LABORATIONSINSTRUKTION DIGITAL REGLERTEKNIK Lab nr. 3 DIGITAL PI-REGLERING AV FÖRSTA ORDNINGENS PROCESS Obs! Alla förberedande uppgifter skall vara gjorda innan laborationstillfället! Namn: Program: Laborationen
Läs merKompletterande anteckningar för Mät- & Reglerteknik 1
Kompletterande anteckningar för Mät- & Reglerteknik 1 Matias Waller 12 september 2011 Föreliggande anteckningar skall tjäna som ett stöd för undervisningen i Mät- & Reglerteknik 1: Någon ambition att göra
Läs merTENTAMEN I REGLERTEKNIK
TENTAMEN I REGLERTEKNIK TID: 29-6-4, kl 4.-9. KURS: TSRT9 PROVKOD: TEN INSTITUTION: ISY ANTAL UPPGIFTER: 5 ANSVARIG LÄRARE: Johan Löfberg, tel 7-339 BESÖKER SALEN: 5., 7.3 KURSADMINISTRATÖR: Ninna Stensgård,
Läs merTillämpningar av fysik och dynamik i biologiska system 2007-11-21, kl. 09:00-15:00
Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Staffan Grundberg Bo Tannfors Tentamen i elektronik: Hjälpmedel: Tillämpningar av fysik och dynamik i biologiska system 2007--2, kl. 09:00-5:00 Reglerteknikformelsamling,
Läs merInnehåll. Vad är reglerteknik? Forskning inom processtyrning - Resurseffektiv avloppsvattenrening genom reglerteknik
Forskning inom processtyrning - Resurseffektiv avloppsvattenrening genom reglerteknik Bengt Carlsson Uppsala universitet Innehåll Vad är reglerteknik? (kortversionen!) Överordnad syrereglering ILC ett
Läs merINLÄMNINGSUPPGIFT I. REGLERTEKNIK I för STS3 & X4
SYSTEMTEKNIK, IT-INSTITUTIONEN UPPSALA UNIVERSITET DZ 2015-09 INLÄMNINGSUPPGIFTER REGLERTEKNIK I för STS3 & X4 INLÄMNINGSUPPGIFT I Inlämning: Senast fredag den 2:a oktober kl 15.00 Lämnas i fack nr 30,
Läs merTENTAMEN I REALTIDSPROCESSER OCH REGLERING TTIT62
TENTAMEN I REALTIDSPROCESSER OCH REGLERING TTIT62 Tid: Tisdagen den 2 juni 27, kl 4.-8. Lokal: TER Ansvariga lärare: Inger Klein, 28 665 eller 73-9699, Calin Curescu, 28 937 eller 73-54355 Hjälpmedel:
Läs merFrekvenssvaret är utsignalen då insginalen är en sinusvåg med frekvens ω och amplitud A,
Övning 8 Introduktion Varmt välkomna till åttonde övningen i Reglerteknik AK! Håkan Terelius hakante@kth.se Repetition Frekvenssvar Frekvenssvaret är utsignalen då insginalen är en sinusvåg med frekvens
Läs merVälkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 8. Sammanfattning av föreläsning 7 Framkoppling Den röda tråden!
Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 8 Sammanfattning av föreläsning 7 Framkoppling Den röda tråden! Sammanfattning föreläsning 8 2 Σ F(s) Lead-lag design: Givet ett Bode-diagram för ett öppet
Läs merReglerteori, TSRT09. Föreläsning 4: Kalmanfiltret & det slutna systemet. Torkel Glad. Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet
Reglerteori, TSRT09 Föreläsning 4: Kalmanfiltret & det slutna systemet Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet Sammanfattning av Föreläsning 3 2(19) Kovariansfunktion: Spektrum: R u (τ) = Eu(t)u(t τ)
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet Datum för tentamen 23-6-7 Sal () TER2 (Om tentan går i flera salar ska du bifoga ett försättsblad till varje sal och ringa in vilken sal
Läs merTSRT09 Reglerteori. Sammanfattning av Föreläsning 3. Sammanfattning av Föreläsning 3, forts. Sammanfattning av Föreläsning 3, forts.
Reglerteori 2016, Föreläsning 4 Daniel Axehill 1 / 18 Sammanfattning av Föreläsning 3 Kovariansfunktion: TSRT09 Reglerteori Föreläsning 4: Kalmanfiltret & det slutna systemet Daniel Axehill Reglerteknik,
Läs merReglerteknik AK. Tentamen 9 maj 2015 kl 08 13
Institutionen för REGLERTEKNIK Reglerteknik AK Tentamen 9 maj 5 kl 8 3 Poängberäkning och betygssättning Lösningar och svar till alla uppgifter skall vara klart motiverade. Tentamen omfattar totalt 5 poäng.
Läs merLösningar till tentamen i Industriell reglerteknik TSRT07 Tentamensdatum: Martin Enqvist
ösningar till tentamen i Industriell reglerteknik TSRT7 Tentamensdatum: 28-3-2 Martin Enqvist a) Z-transformering av sambanden som beskriver den tidsdiskreta regulatorn ger Iz) = KT Sz T i z ) Ez) = Kz
Läs merLABORATIONSHÄFTE NUMERISKA METODER GRUNDKURS 1, 2D1210 LÄSÅRET 03/04. Laboration 3 3. Torsionssvängningar i en drivaxel
Lennart Edsberg Nada, KTH December 2003 LABORATIONSHÄFTE NUMERISKA METODER GRUNDKURS 1, 2D1210 M2 LÄSÅRET 03/04 Laboration 3 3. Torsionssvängningar i en drivaxel 1 Laboration 3. Differentialekvationer
Läs merTENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING
TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING SAL: G32 TID: 8 juni 217, klockan 8-12 KURS: TSRT21 PROVKOD: TEN1 INSTITUTION: ISY ANTAL UPPGIFTER: 6 ANSVARIG LÄRARE: Johan Löfberg, 7-311319 BESÖKER SALEN: 9.3,
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet Datum för tentamen 25-6-5 Sal () TER2 (Om tentan går i flera salar ska du bifoga ett försättsblad till varje sal och ringa in vilken sal
Läs merReglerteknik AK, Period 2, 2013 Föreläsning 6. Jonas Mårtensson, kursansvarig
Reglerteknik AK, Period 2, 213 Föreläsning 6 Jonas Mårtensson, kursansvarig Senaste två föreläsningarna Frekvensbeskrivning, Bodediagram Stabilitetsmarginaler Specifikationer (tids-/frekvensplan, slutna/öppna
Läs merReglerteknik AK. Tentamen 24 oktober 2016 kl 8-13
Institutionen för REGLERTEKNIK Reglerteknik AK Tentamen 24 oktober 26 kl 8-3 Poängberäkning och betygsättning Lösningar och svar till alla uppgifter skall vara klart motiverade. Tentamen omfattar totalt
Läs merKom igång manual. För att starta behöver du registrera dig och din förening: https://www.procup.se/adm/procup_newclub.php
Kom igång manual För att starta behöver du registrera dig och din förening: https://www.procup.se/adm/procup_newclub.php Logga därefter in med de uppgifter du fått i din mail: https://www.procup.se/adm/login.php
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet Datum för tentamen 216-8-19 Sal (1) (Om tentan går i flera salar ska du bifoga ett försättsblad till varje sal och ringa in vilken sal som
Läs merCAB Plan. Release Notes 5.2
Release Notes 5.2 CAB Plan Push notiser Till release 5.2 inför vi ett gränssnitt för att via pushteknik skicka ut meddelande till er direkt i CSPplattformen. När ett meddelanden har sänts till er kommer
Läs merSystemkonstruktion Z2
Systemkonstruktion Z2 (Kurs nr: SSY 045) Tentamen 23 Augusti 2006 Tid: 8:30-12:30, Lokal: V-huset. Lärare: Stefan Pettersson, tel 772 5146, 0739907981 Tentamenssalarna besöks ca kl. 9.30 och 11.30. Tentamen
Läs merInlä mning 3 Dätä 2012
Inlä mning 3 Dätä 2012 Deadline: 2013-01-31 23:59 Inlämning sker i form av en excel-fil mailad till tig2012data@gmail.com innan deadline. Om du har funderingar eller tycker att något är otydligt kan du
Läs merÖvningar i Reglerteknik
Övningar i Reglerteknik Stabilitet hos återkopplade system Ett system är stabilt om utsignalen alltid är begränsad om insignalen är begränsad. Linjära tidsinvarianta system är stabila precis då alla poler
Läs merREGLERTEKNIK Laboration 5
6 SAMPLADE SYSTEM 6. Sampling av signaler När man använder en dator som regulator, kan man endast behandla signaler i diskreta tidpunkter. T.ex. mäts systemets utsignal i tidpunkter med visst mellanrum,
Läs merD/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31
D/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31 Allmänt Modulen är helt självförsörjande, det enda du behöver för att komma igång är en 9VAC väggtransformator som du kopplar till jacket J2. När du så småningom vill
Läs merElektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser
Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser Elektronik för D ETIA01 Andrés Alayon Glasunov Palmi Thor Thorbergsson Anders J Johansson Lund Mars 2009 Laboration
Läs merVälkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 3. Sammanfattning av föreläsning 2 PID-reglering Blockschemaräkning Reglerdesign för svävande kula
Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 3 Sammanfattning av föreläsning 2 PID-reglering Blockschemaräkning Reglerdesign för svävande kula Sammanfattning av förra föreläsningen 2 Vi modellerar system
Läs merDiskussionsproblem för Statistik för ingenjörer
Diskussionsproblem för Statistik för ingenjörer Måns Thulin Rolf Larsson rolf.larsson@math.uu.se Jesper Rydén jesper.ryden@math.uu.se Senast uppdaterad 27 januari 2016 Diskussionsproblem till Lektion 3
Läs merTENTAMEN REGLERTEKNIK TSRT15
TENTAMEN REGLERTEKNIK TSRT5 SAL: TER3+4 TID: 8 december 2, klockan 4-9 KURS: TSRT5 PROVKOD: TEN INSTITUTION: ISY ANTAL UPPGIFTER: 5 ANTAL BLAD: 3 exklusive försättsblad ANSVARIG LÄRARE: Johan Löfberg JOURHAVANDE
Läs merERE 102 Reglerteknik D Tentamen
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för signaler och system Reglerteknik, automation och mekatronik ERE 02 Reglerteknik D Tentamen 202-2-2 4.00 8.00 Examinator: Bo Egar, tel 372. Tillåtna hjälpmedel:
Läs merNyquistkriteriet, kretsformning
Sammanfattning från föreläsning 5 2 Reglerteknik I: Föreläsning 6 Nyquistkriteriet, kretsformning Fredrik Lindsten fredrik.lindsten@it.uu.se Kontor 2236, ITC Hus 2, Systemteknik Institutionen för informationsteknologi
Läs merTSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning från föreläsning 5 (2/4) Stabilitet Specifikationer med frekvensbeskrivning
TSIU6 Föreläsning 6 Gustaf Hendeby HT 206 / 7 Innehåll föreläsning 6 TSIU6: Reglerteknik Föreläsning 6 Stabilitet Specifikationer med frekvensbeskrivning Gustaf Hendeby ˆ Sammanfattning av föreläsning
Läs merTENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D
TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D SAL: TER3 TID: 8 augusti 8, klockan 8-3 KURS: TSRT, Reglerteknik Y/D PROVKOD: TEN INSTITUTION: ISY ANTAL UPPGIFTER: 6 ANTAL SIDOR PÅ TENTAMEN (INKLUSIVE FÖRSÄTTSBLAD): 6 ANSVARIG
Läs merTENTAMEN I REGLERTEKNIK I
TENTAMEN I REGLERTEKNIK I SAL: TER2 TID: 6 mars 2, klockan 8-3 KURS: TSRT9, Reglerteknik I PROVKOD: TEN INSTITUTION: ISY ANTAL UPPGIFTER: 5 ANTAL SIDOR PÅ TENTAMEN (INKLUSIVE FÖRSÄTTSBLAD): 9 ANSVARIG
Läs merWebbkamera från www.masen.com
Webbkamera från www.masen.com Tack för att ni har valt en webbkamera från Måsen, vi ger er vind under vingarna. Här kommer några tips för att snabbt och lätt komma igång med kameran. Placera kameran där
Läs merReglerteknik 1. Kapitel 1, 2, 3, 4. Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln. William Sandqvist william@kth.se
Reglerteknik 1 Kapitel 1, 2, 3, 4 Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln Reglerteknik 1. Givare för yttertemperatur 2, 3. Givare för inomhustemperaturer Behaglig innetemperatur med hjälp av reglerteknik!
Läs merReglerteknik 7. Kapitel 11. Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln. William Sandqvist
Reglerteknik 7 Kapitel Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln Föreläsning 7 kap Dimensionering av analoga reglersystem. umregelmetoder Bodediagram (Kompenseringsfilter) Simulering MALAB-programmet Simulink
Läs mertrafiksimulering Intro OU5 trafiksimulering
Presentation av obligatoriska uppgiften trafiksimulering Ett lite större program med flera klasser Hur man designar ett system Hur man gör simuleringar 1 Valsätr ravägen Korsningen Dag hammarsköldsväg
Läs merDatorövning 2 Matlab/Simulink. Styr- och Reglerteknik för U3/EI2
Högskolan i Halmstad Sektionen för Informationsvetenskap, Dator- och Elektroteknik 08/ Thomas Munther Datorövning 2 Matlab/Simulink i Styr- och Reglerteknik för U3/EI2 Laborationen förutsätter en del förberedelser
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet Datum för tentamen 2014-03-17 Sal (1) TER2,TER3 (Om tentan går i flera salar ska du bifoga ett försättsblad till varje sal och ringa in vilken
Läs merReglerteknik AK. Tentamen 27 oktober 2015 kl 8-13
Institutionen för REGLERTEKNIK Reglerteknik AK Tentamen 27 oktober 205 kl 8-3 Poängberäkning och betygsättning Lösningar och svar till alla uppgifter skall vara klart motiverade. Tentamen omfattar totalt
Läs merSeparata blad för varje problem.
Institutionen för Fysik och Materialvetenskap Tentamen i FYSIK A 2008-12-12 för Tekniskt/Naturvetenskapligt Basår lärare : Johan Larsson, Lennart Selander, Sveinn Bjarman, Kjell Pernestål (nätbasår) Skrivtid
Läs merFigur 2: Bodediagrammets amplitudkurva i uppgift 1d
Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik Y (för Y och D) (TSRT) 008-06-0. (a) Vi har systemet G(s) (s3)(s) samt insignalen u(t) sin(t). Systemet är stabilt ty det har sina poler i s 3 samt s. Vi kan
Läs merLiten MATLAB introduktion
Liten MATLAB introduktion Denna manual ger en kort sammanfattning av de viktigaste Matlab kommandon som behövs för att definiera överföringsfunktioner, bygga komplexa system och analysera dessa. Det förutsätts
Läs merTentaupplägg denna gång
Några tips på vägen kanske kan vara bra. Tentaupplägg denna gång TIPS 1: Läs igenom ALLA uppgifterna och välj den du känner att det är den lättaste först. Det kan gärna ta 10-20 minuter. Försök skriva
Läs merFigure 1: Blockdiagram. V (s) + G C (s)y ref (s) 1 + G O (s)
Övning 9 Introduktion Varmt välkomna till nionde övningen i Reglerteknik AK! Håkan Terelius hakante@kth.se Repetition Känslighetsfunktionen y ref + e u F (s) G(s) v + + y Figure : Blockdiagram Känslighetsfunktionen
Läs merTENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK
ELEKTROTEKNK Tentamen med lösningsförslag nlämningstid Kl: MASKKONSTRUKTON KTH TENTAMENSUPPGFTER ELEKTROTEKNK Elektroteknik Media. MF035 och 4F4 009 08 4.00 7.00 För godkänt fordras c:a 50% av totalpoängen.
Läs merLaboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)
Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Växelspänningsexperiment Namn: Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska
Läs merReglerteknik AK, FRTF05
Institutionen för REGLERTEKNIK Reglerteknik AK, FRTF05 Tentamen 3 april 208 kl 4 9 Poängberäkning och betygssättning Lösningar och svar till alla uppgifter skall vara klart motiverade. Tentamen omfattar
Läs merLik- och Växelriktning
FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 3 Lik- och Växelriktning Tyristorlikriktare, step-up/down och körning med frekvensritkare (Ifylles med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign) Maj
Läs merReglerteknik, TSIU 61
Reglerteknik, TSIU 61 Föreläsning 9 Regulatorstrukturer Finns det något bättre än PID? Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet Innehåll 2(16) 1. Sammanfattning av föreläsning 8 2. En allmän regulatorstruktur
Läs merA. Stationära felet blir 0. B. Stationära felet blir 10 %. C. Man kan inte avgöra vad stationära felet blir enbart med hjälp av polerna.
Man använder en observatör för att skatta tillståndsvariablerna i ett system, och återkopplar sedan från det skattade tillståndet. Hur påverkas slutna systemets överföringsfunktion om man gör observatören
Läs merTentaupplägg denna gång
Några tips på vägen kanske kan vara bra. Tentaupplägg denna gång TIPS 1: Läs igenom ALLA uppgifterna och välj den du känner att det är den lättaste först. Det kan gärna ta 10-20 minuter. Försök skriva
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet Datum för tentamen 24-4-22 Sal () TER2,TER3,TERF (Om tentan går i flera salar ska du bifoga ett försättsblad till varje sal och ringa in
Läs mer2E1112 Elektrisk mätteknik
2E1112 Elektrisk mätteknik Mikrosystemteknik Osquldas väg 10, 100 44 Stockholm Tentamen för fd E3 2007-12-21 kl 8 12 Tentan består av: 1 uppgift med 6 kortsvarsfrågor som vardera ger 1 p. 5 uppgifter med
Läs merTemperaturreglering. En jämförelse mellan en P- och en PI-regulator. θ (t) Innehåll Målsättning sid 2
2008-02-12 UmU TFE/Bo Tannfors Temperaturreglering En jämförelse mellan en P- och en PI-regulator θ i w θ θ u θ Innehåll Målsättning sid 2 Teori 2 Förberedelseuppgifter 2 Förutsättningar och uppdrag 3
Läs merOnsdagen den 16 mars 2005, 8:00 13:00
Onsdagen den 16 mars 2005, 8:00 13:00 Tentamen omfattar fem uppgifter och till samtliga skall fullständiga lösningar lämnas. Maximal poäng per uppgift är 5. Godkänt garanteras på 11 poäng. Som hjälpmedel
Läs merSida. Manual Scalepoint Avfuktning 2015-04-01
Sida Manual Scalepoint Avfuktning 2015-04-01 Innehåll Inloggningssida 3-5 Överblick startsidan 6-7 Hänvisning vid Semester/Sjukdom 8 Mail nyskada 9 Flikar att genomgå före kontakt med kund, Och dess innebörd
Läs merNallelek Lärarvägledning
NALLELEK - LÄRA MERA PROGRAM AB Nallelek Lärarvägledning NALLELEK... 2 1.1 Programmet... 2 1.2 Övningar som stärker förmågan att iaktta bilder och se detaljer... 3 1.2.1 Pedagogiska tips... 3 1.3 Kategorisering
Läs merÄmnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 1
Hälsoakademin Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstillfälle 1 Datum 211 11 3 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Miniräknare
Läs merFöreläsning 10, Egenskaper hos tidsdiskreta system
Föreläsning 10, Egenskaper hos tidsdiskreta system Reglerteknik, IE1304 1 / 26 Innehåll Kapitel 18.1. Skillnad mellan analog och digital reglering 1 Kapitel 18.1. Skillnad mellan analog och digital reglering
Läs merEL1000/1120 Reglerteknik AK
KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY EL1000/1120 Reglerteknik AK Föreläsning 11: Implementering Kursinfo: Tentamen Ordinarie tentamenstillfälle är fredagen den 15/1 kl.14.00-19.00 Obligatorisk föranmälan
Läs merTENTAMEN I TILLÄMPAD VÅGLÄRA FÖR M
TENTAMEN I TILLÄMPAD VÅGLÄRA FÖR M 2012-01-13 Skrivtid: 8.00 13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv
Läs merEL1000/1120/1110 Reglerteknik AK
KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY EL1000/1120/1110 Reglerteknik AK Föreläsning 11: Implementering Kursinfo: Administration För frågor kring Bilda, labbanmälan, kurshemsida, etc.: kontakta Anneli Ström
Läs merVälkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 6. Sammanfattning av föreläsning 5 Lite mer om Bodediagram Den röda tråden!
Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 6 Sammanfattning av föreläsning 5 Lite mer om Bodediagram Den röda tråden! Sammanfattning av förra föreläsningen 2 G(s) Sinus in (i stabilt system) ger sinus
Läs merLaboration i Fourieroptik
Laboration i Fourieroptik David Winge Uppdaterad 4 januari 2016 1 Introduktion I detta experiment ska vi titta på en verklig avbildning av Fouriertransformen. Detta ska ske med hjälp av en bild som projiceras
Läs merKom igång med din SMART Board. Det praktiska
Kom igång med din SMART Board Det praktiska Nu när ni fått er nya SMART Board på plats och ni vill börja använda den finns det ett par steg som man bör göra först för att få allt att fungera. I denna guide
Läs merEL1000/1120/1110 Reglerteknik AK
KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY EL1000/1120/1110 Reglerteknik AK Föreläsning 6: Kompensering (forts.), robusthet och känslighet Kursinfo: Extra material Introduktion till Laplacetransformen: https://www.kth.se/social/upload/527ac1d0f276540a852d0
Läs merREGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl
REGLERTEKNIK KTH REGLERTEKNIK AK EL/EL/EL2 Tentamen 2 2 4, kl. 4. 9. Hjälpmedel: Kursboken i glerteknik AK (Glad, Ljung: glerteknik eller motsvarande) räknetabeller, formelsamlingar och räknedosa. Observeraattövningsmaterial
Läs merEn ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning.
F5 LE1460 Analog elektronik 2005-11-23 kl 08.15 12.00 Alfa En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning. ( Impedans är inte samma sak som resistans. Impedans
Läs merGrundläggande ellära - - 1. Induktiv och kapacitiv krets. Förberedelseuppgifter. Labuppgifter U 1 U R I 1 I 2 U C U L + + IEA Lab 1:1 - ETG 1
IEA Lab 1:1 - ETG 1 Grundläggande ellära Motivering för laborationen: Labmomenten ger träning i att koppla elektriska kretsar och att mäta med oscilloskop och multimetrar. Den ger också en koppling till
Läs merG(s) = 5s + 1 s(10s + 1)
Projektuppgift 1: Integratoruppvridning I kursen behandlas ett antal olika typer av olinjäriteter som är mer eller mindre vanligt förekommande i reglersystem. En olinjäritet som dock alltid förekommer
Läs merSeriehantering. [En enkel guide för hur du som serieadministratör använder SVEMO TA.]
2013 Svenska Motorcykel- och Snöskoterförbundet Box 2314 600 02 NORRKÖPING Tel. 011-23 10 80 www.svemo.se Seriehantering [En enkel guide för hur du som serieadministratör använder SVEMO TA.] Innehåll Inledning...
Läs mer