2E1112 Elektrisk mätteknik
|
|
- Cecilia Berglund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 2E1112 Elektrisk mätteknik Mikrosystemteknik Osquldas väg 10, Stockholm Tentamen för fd E kl 8 12 Tentan består av: 1 uppgift med 6 kortsvarsfrågor som vardera ger 1 p. 5 uppgifter med lite längre frågor som vardera ger 2 p 3 problem som vardera ger 5 p Totalt kan tentan alltså ge 31 p. Godkänt garanteras på 16 p. Komplettering till godkänt kan göras från 13 p. Uppställda uttryck skall motiveras och gjorda uträkningar redovisas. Fel som leder till orimliga resultat ger stort poängavdrag. Använd ej rödpenna. Lösningarna skall inlämnas i omslag försett med namn, personnummer och datum. Omslaget skall ha uppgift om antalet inlämnade blad samt om vilka uppgifter som behandlats. Varje blad skall dessutom förses med tydligt namn och uppgiftens nummer. Hjälpmedel Tillåtna hjälpmedel är godkänd räknedosa och rent matematisk formelsamling tex BETA eller Josephsons tabeller. Examinator Hans Sohlström, hans.sohlstrom@ee.kth.se, ,
2 2E1112 Elektrisk mätteknik Tentamen Kortsvarsfrågor, motiveringar behövs ej (kan besvaras på ett gemensamt papper, 1 p/st) 1a Vilken resistans har en resistanstermometer av platina som har resistansen 100 Ω vid 0 C vid 100 C? 1b 1c 1d 1e R 1 R 2 C Vad är tidkonstanten för strömförloppet i ovanstående krets med R 1 =R 2 =10 kω och C=2 µf? Impedansen i spänningskällan är låg. Man vill studera en signal med hjälp av ett digitaloscilloskop som arbetar med linjär interpolering på skärmen (ritar räta linjer mellan sampelpunkterna). Vilken är den lägsta samplingsfrekvens som bör användas om signalen endast innehåller frekvenskomponenter under 20 MHz? En förstärkare med 7 ns stigtid användes tillsammans med ett oscilloskop, även det med 7 ns stigtid. Vad blir kombinationens stigtid? Figuren nedan visar en krets avsedd att approximativt realisera derivering eller integrering av insignalen. Vilketdera är det och för vilka frekvenser fungerar detta? In R C Ut R = C = 100 k 100 nf 1f Vilken upplösning kan erhållas vid multiperiodmätning över 1000 perioder om normaloscillatorns frekvens är 1 MHz.
3 2E1112 Elektrisk mätteknik Tentamen Längre frågor (kan besvaras på gemensamt papper, 2 p/st) 2a 2b En mätnings precision brukar beskrivas närmare med hjälp av två andra termer som beskriver olika aspekter hos precisionen. Ange dessa två termer, förklara kort deras betydelse och ange särkilt skillnaden i betydelse. Figuren visar ett principschema för en AD-omvandlare. Ange vad den brukar kallas och förklara hur den fungerar, gärna med en figur som visar omvandlingsförloppet. 2c 2d 2e I kursens ges exempel på användning av bryggor med utslagsmetod för mätningar med töjningsgivare och resistanstermometrar. Beskriv med utgångspunkt från dessa tillämpningar kort varför man vill använda bryggor, i stället för att direkt mäta resistansen exempelvis med en multimeter. olinjäritet i bryggan, om det har någon relevans för någon av de två tillämpningarna och hur dess inverka kan minskas. Klockpulsgeneratorn i en integrerande AD-omvandlare hade på grund av åldringsfenomen i komponenterna ändrat sin frekvens 1 %. Vilka konsekvenser får detta för noggrannheten om det är frågan om en enkelramp- resp dubbelrampomvandlare. Motivera Bilden visar ett system uppbyggt av instrument i ett standardiserat kortformat för kvalificerade mätändamål. I detta exempel ar den styrande datorn själv placerad på ett kort i detta format. Vad kallas den standard som dessa kort är baserade (förkortning, max 8 bokstäver). Beskriv också vad som skiljer detta uppbyggnadssätt från andra sätt att bygga mätsystem.
4 2E1112 Elektrisk mätteknik Tentamen Problemdel (lös varje problem på separat blad, 5 p/st) 3) Som nyanställd på det lilla kontorsmaskinföretaget så får du uppdraget att föreslå ett enkelt sätt att förse företagets välkända mekaniska brevvåg med elektrisk utsignal. Din chef säger att han försökt med att sätta dit en töjningsgivare på vågens bladfjäder enligt figuren och kopplat in den i någon sorts bryggkoppling. Figuren visar också hur fjädern böjer sig när vågen belastas. Det hade i och för sig fungerat, men att det hela blev väldigt temperaturkänsligt. Dessutom visste han inte hur han skulle välja matningsspänning etc. Töjningsgivare i befintligt experiment F Den töjningsgivare chefen köpt var 8 mm 12 mm med den känsligheten längs den längre dimensionen. Dess resistans var nominellt 300 Ω. Den uppgavs tåla 0,1 W om den monterades på en väl kyld yta vid de temperaturer som var aktuella. Förpackningen var märkt G=2,10 a) Ytterligare 5 sådana givare fanns kvar i förpackningen. Tänk dig att du ska presentera en bättre konstruktion på utvecklingsavdelningens gruppmöte. Beskriv hur konstruktionen bör se ut och dimensionera matningsspänning etc. b) Eftersom du approximativt mätt upp fjäderns tjocklek och böjningsradie så vet du att också att töjningen där chefen monterat sin töjningsgivare varierar mellan 0 (rak fjäder) och (fullt böjd fjäder). Bestäm approximativt utspänningen för Under en laboration ska den inre resistansen hos ett 9 V-batteri bestämmas med hjälp av en multimeter av typ HP3478A, ett stort urval precisionsresistorer, ett stabilt inställbart spänningsaggregat, en funktionsgenerator samt ett oscilloskop. Batteriets inre resistans är av storleksordningen 10 Ω. Batteriet får inte kortslutas eftersom det då eventuellt skulle skadas. Beskriv hur mätningarna bör gå till och hur resultatet erhålles ur de uppmäta värdena (explicit angivande av formel krävs). För full poäng krävs också ett kortfattat resonemang om hur valbara parametrar i mätprocessen ska väljas för bästa noggrannhet.
5 2E1112 Elektrisk mätteknik Tentamen En växelvis integrerande AD-omvandlare med mätområdet 0 1 V och med 0,1 mv upplösning ska konstrueras. Du har tillgång till en stabil referensspänning på 2,000 V eller alternativt 4,000 V, op-förstärkare med utstyrningsområdet ±10 V, pulsräknare, resistorer och kondensatorer med de värden du vill välja. a) Rita ett principchema för omvandlaren (1p) b) Välj klockfrekvens, referensspänning och komponentvärden för integratorn så att AD-omvandlaren mäter minst 7 ggr/s och så att nätstöringar med både 50 Hz och 60 Hz elimineras utan att multimetern måste ställas om. Vi bortser från att ADomvandlaren kan behöva omställningstid mellan mätningarna. (4p)
6 2E1112 Elektrisk mätteknik Tentamen Möjligen rätta lösningar till tentamen a 138,5 Ω 1d 10 ns 1b 1c 2a 2b 2c = R 2 C = 10k" # 2 µf = 20ms 200 MHz 1e 1f integrerande för 10 9 s Repeterbarhet, graden av överensstämmelse mellan resultaten av upprepade mätningar av samma sak, under förutsättning att upprepningarna skett under kort tid och under så lika förhållanden som möjligt. Det förutsätts t ex att det hela tiden är samma observatör, samma mätmetod, samma mätinstrument, samma plats o s v. Är inte alla villkoren uppfyllda blir rätt term i stället reproducerbarhet, graden av överensstämmelse mellan resultaten av upprepade mätningar av samma sak, då icke ringa tid förflutit mellan mätningarna, platsen ändrats, observatör bytts eller någon annan ändring av betingelserna skett. Successiv approximation. Det är en medelsnabb A/D-omvandlingsmetod. Omvandlaren börjar med att sätta DA-omvandlarens mest signifikanta bit till ett. Om den genererade spänning fortfarande är lägre än den okända lämnas bit 1 ettställd. Omvandlaren stegar till nästa bit och sätter den till ett. Om den genererade spänningen blir högre än den okända spänningen så nollställs den aktuella biten innan omvandlaren stegar till nästa bit (jfr bit 2 i figuren nedan). En 8 bitars omvandlare behöver göra 8 jämförelser innan omvandlingen är klar. f >> 1 2"RC # 16 Resistanstermometrar och töjningsgivare har en resistans som varierar med mätstorheten. I de vanligaste tillämpningarna är denna variation en liten del av den absoluta resistansen. R = ( 1+ ")R 0, " << 1 Om vi direkt mäter resistansen så måste instrumentet upplösa variationen i δ vid utslaget 1+δ. I bryggan balanseras i stället den konstanta delen och vi kan mäta variationen mellan 0 och δ vilket kan vara mycket enklare. Vi låter nu R X vara vår givare med resistansen R X0 (1+δ). För en symmetrisk brygga, d v s med R 1 =R 2 =R 3 =R X0 =R gäller då att: % 1+ # U = E " 2 + # $ 1 ( ' * = E & 2) 2 " # 2 + # = E 4 " # 1+ # 2 Om δ<<1 blir uttrycket linjärt, U lin " # $ E 4 2d Om denna linjärapproximation används för δ som inte är mycket mindre än 1 uppstår ett fel. Denna olinjäritet kan tecknas: "U = E % # # $ # ( ' * = $ E & 2) 2 + # # 8, "U U # "U = $ % U lin 2 ( ), $E # Med töjningsgivare är δ nästa alltid mycket litet och olinjäriteten inte något problem. Däremot med resistanstermometrar är δ stundom inte försumbart. I sådana fall kan man modifiera bryggan så att R 1, R 2 >>R 3, R X. Då minskar olinjäriteten samtidigt som utspänningen blir mindre. Det senare kan dock ofta kompenseras med högre matningsspänning. I enkelramp-omvandlaren ingår klockpulsfrekvensen som en faktor i uttrycket för det visade resultatet. Det blir därmed 1 % fel i resultatet. I dubbelramp-omvandlaren kan frekvensen, förutsatt att den är konstant under hela mätförloppet, förkortas bort och inverkar inte direkt på mätresultatet.
7 2E1112 Elektrisk mätteknik Tentamen e 3a VXI: Det systemet bygger på instrument byggda i kortform och som placeras i ett särskilt rack som kopplar in snabba kommunikationsbussar och spänningsmatning. VXI-system ger bra prestanda och ett kompakt byggnadssätt. Dock kan instrumenten ej användas utanför racket och utan datorkontroll. De senaste åren har VXI alltmer ersatts av PXI som bygger på PCI-bussen och är kompaktare och billigare. Idén är dock densamma. Ett jämt antal givare bör kopplas in på ett sådant sätt att man får en temperaturkompenserad brygga. Med en halvbrygga där R 2 = R 0 1+ " temperaturkompensering eftersom ( ) # f ( t ) och R 3 = R 0 ( 1"# ) $ f ( t) där t är temperaturen, så får man f ( t) inte påverkar obalansspänningen. Vi har då förutsatt att R 4 och R 3 (som inte monterats på fjädern) inte har någon temperaturkänslighet eller att de är inbördes matchade på samma sätt som R 2 och R 3. Ännu bättre är det att använda en helbrygga med 4 aktiva töjningsgivare monterade enligt fig och med R 2 = R 0 ( 1+ ") # f ( t), R 3 = R 0 ( 1"# ) $ f ( t) R 4 = R 0 ( 1+ ") # f ( t ), R 1 = R 0 ( 1"# ) $ f ( t) R 2 R R 3 1 R 4 F R 1 R 2 En sådan brygga ger maximal känslighet och temperaturkompensation. Man kan visa att obalansspänningen är R 4 V R 3 U = E" Det framgår av specifikationen att G=2,1, vilket är nära typiskt för en töjningsgivare av metall. Utspänningen för anordningen är då U = E" # 2,1 där ε är töjningen vid en töjningsgivare. Denna spänning bör lämpligen kopplas till en differensförstärkarkoppling för att förstärkas och för att ge utsignalen en låg utimpedans. För att få så stor utsignal som möjligt bör vi tydligen välja E så stor som möjligt. E begränsas dock av den maximala effekten i varje töjningsgivare. Om vi antar att fjädern för bort all värme utan att bli nämnvärt uppvärmd varm så gäller ( P Rn = E 2 ) 2 R n E max = 2 " P max " R = 2 " 0,1W " 300# $ 11V Vi kan exempelvis välja E=10 V. Om fjädern blir märkbart uppvärmd så måste matningsspänningen väljas lägre. b) Utspänningen för töjningen 10 5 kan nu beräknas. Vi förutsätter att bryggan balanserats med rak fjäder. U = E "# " 2,1= 10V " 10 $5 " 2,1= 2,1mV 4 Allmänt kan man antingen mäta tomgångsspänning och kortslutningsström eller två utspänningar vid olika belastning (varav lämpligen den ena vid tomgång) för att kunna bestämma R i. I detta fall var det inte möjligt att mäta kortslutningsströmmen, så bör välja den andra metoden: R i E U + R mät Mätprincip: Genom att mäta spänningen över ett belastningsmotstånd i två olika fall, R mät1 resp R mät2, kan vi få fram ett ekvationssystem ur vilket R i kan lösas ut. Lämpligen väljer man det ena fallet med så stor belastningsresistans så att man direkt får ut tomgångsspänningen. Multimeterns inresistans är mycket större än R i och därmed också mycket större än alla lämpliga R mät, så inströmmen i multimetern kan försummas. i
8 2E1112 Elektrisk mätteknik Tentamen Uttryck: R Fall 1. R mät 1 >> R i (tomgång): U 1 = E " mät = R mät >> R R i + R mät i Sedan behöver vi ett ytterligare spänningsvärde { } # E " R mät R mät = E 5a Fall 2: U 2 = E R mät 2 R i + R mät 2 Ur dessa formler kan vi lösa ut R i. E $ U R i = R mät 2 " R mät 2 = R mät 2 # 1 ' & "1) U 2 % U 2 ( Osäkerhetssynpunkter: Ett bidrag till osäkerheten kommer från mätresistorn. Det hela kan ju ses som en form av jämförelsemätning, så ett fel i R mät inverkar direkt på R i. Sedan tillkommer osäkerheten i spänningsmätningarna. Egentligen är det är det skillnaden mellan dem vi använder. Detta är naturligt då vi ju är ute efter spänningsfallet över den interna resistorn. Detta osäkerhetsbidrag tenderar att bli stort om om skillnaden blir liten. Det senare inträffar om vi väljer ett för stort R mät. En tänkbar kompromiss är att låta U 2 vara ungefär hälften av U 1. Detta innebär i vårt fall att vi väljer R 2mät ungefär lika med R i. Rent praktiskt kan det gå till så att man provar olika R mät tills man hittar ett som ungefärligen reducerar spänningen till hälften. Styrenhet R C A B & Räknare U x U ref 5b) u A ( t 0 ) = u A ( t 2 ) 1 RC t 1" dt + 1 t 0 U X RC t 2" dt = 0 U X T 01 t 1 U ref U X= T 01 = U ref T 12 " U X = U ref # T 12 $ = % T = N T 01 & f ' ( ) RC + U ref T 12 RC = 0 = U ref # N 12 N 01 Voltmetern skall mäta 7 ggr per sekund. Samtidigt gäller att T01 måste vara en heltalsmultipel av både 20 ms och ms för att störningarna ska undertryckas. Den kortaste tid som uppfyller detta är 100 ms. Välj T01=100 ms. Ur detta inses att T 12 1s 7 " T 01 = 143ms " 100ms = 43ms Vi måste nu undersöka vilken referensspänning vi ska använda för vara säkra på att hinna integrera tillbaka till noll även när vi har maximal inspänning. Ur uttrycken ovan erhålles U ref "U X max # T 01 T 12 = 100ms 43ms = "2,33V Tydligen måste vi välja 4 V. Vi får inte överstyra op-förstärkaren eller ha en alltför låg rampspänning i jämförelse med brus och offset i jämföraren. Lämpligt kan vara att 5V < u A ( t 1 ) < 10V max Vid max inspänning Ux=1,0000 V innebär detta 5V < T 01 "U x max RC < 10V # T 01 "U x max 10V < RC < T 01 "U x max 5V
9 2E1112 Elektrisk mätteknik Tentamen Tydligen 10 ms<rc<20 ms. Välj t ex R=150 kω och C=100 nf. (Vid valet av komponenter bör man undvika kapacitanser som är så små att strökapacitanserna kan påverka värdet. Undvik därför kapacitanser under 1 nf. Stora kapacitanser på tiotals µf eller större bör också undvikas eftersom de är svåra att realisera med goda egenskaper. Liknande orsaker gör det lämpligt att hålla sig till medelhöga resistanser.) För att få upplösningen 0,1 mv på området 1 V behövs N=104 pulser. Enligt ovan gäller T 12 = N 12 f = U X U ref "T 01 # f = U ref " N 12 U X "T 01 = 4 V " V " 0,1s = 400kHz
2E1112 Elektrisk mätteknik
2E1112 Elektrisk mätteknik Mikrosystemteknik Osquldas väg 10, 100 44 Stockholm Tentamen för fd E3 2009-06-04 kl 14 18 Tentan består av: 1 uppgift med 6 kortsvarsfrågor som vardera ger 1 p. 5 uppgifter
Läs mer2E1112 Elektrisk mätteknik
2E1112 Elektrisk mätteknik Mikrosystemteknik Osquldas väg 10, 100 44 Stockholm Tentamen för fd E3 2011-01-18 kl 8 12 Tentan består av: 1 uppgift med 6 kortsvarsfrågor som vardera ger 1 p. 5 uppgifter med
Läs mer2E1112 Elektrisk mätteknik
2E1112 Elektrisk mätteknik Mikrosystemteknik Osquldas väg 10, 100 44 Stockholm Tentamen för fd E3 2011-06-08 kl 14 18 Tentan består av: 1 uppgift med 6 kortsvarsfrågor som vardera ger 1 p. 5 uppgifter
Läs merD/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31
D/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31 Allmänt Modulen är helt självförsörjande, det enda du behöver för att komma igång är en 9VAC väggtransformator som du kopplar till jacket J2. När du så småningom vill
Läs merLaboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)
Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Växelspänningsexperiment Namn: Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska
Läs merImpedans och impedansmätning
Impedans och impedansmätning Impedans Många givare baseras på förändring av impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... 1 Impedans Z = R + jx R = Resistans = Re(Z),
Läs mer4 Laboration 4. Brus och termo-emk
4 Laboration 4. Brus och termoemk 4.1 Laborationens syfte Detektera signaler i brus: Detektera periodisk (sinusformad) signal med hjälp av medelvärdesbildning. Detektera transient (nästan i alla fall)
Läs merTentamen i Krets- och mätteknik, fk - ETEF15
Tentamen i Krets- och mätteknik, fk - ETEF15 Institutionen för elektro- och informationsteknik LTH, Lund University 2015-10-29 8.00-13.00 Uppgifterna i tentamen ger totalt 60. Uppgifterna är inte ordnade
Läs mer2E1112 Elektrisk mätteknik
2E1112 Elektrisk mätteknik Mikrosystemteknik Osquldas väg 1, 1 44 Stockholm Tentamen för fd E3 21-3-15 kl 8 13 Tentan består av: 1 uppgift med 6 kortsvarsfrågor som vardera ger 1 p. 5 uppgifter med lite
Läs merLab. E3 Mätteknisk rapport
Lab. Mätteknisk rapport Okänd spänningsgenerator Fredrik Andersson Björn Bertilsson Stockholm 1999 nstitutionen S, Kungliga Tekniska Högskolan 7 Sammanfattning denna laboration har vi bestämt egenskaperna
Läs mer4:4 Mätinstrument. Inledning
4:4 Mätinstrument. Inledning För att studera elektriska signaler, strömmar och spänningar måste man ha lämpliga instrument. I detta avsnitt kommer vi att gå igenom de viktigaste, och som vi kommer att
Läs merTENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK
ELEKTROTEKNK Tentamen med lösningsförslag nlämningstid Kl: MASKKONSTRUKTON KTH TENTAMENSUPPGFTER ELEKTROTEKNK Elektroteknik Media. MF035 och 4F4 009 08 4.00 7.00 För godkänt fordras c:a 50% av totalpoängen.
Läs merA/D D/A omvandling. Lars Wallman. Lunds Universitet / LTH / Institutionen för Mätteknik och Industriell Elektroteknik
A/D D/A omvandling Lars Wallman Innehåll Repetition binära tal Operationsförstärkare Principer för A/D omvandling Parallellomvandlare (Flash) Integrerande (Integrating Dual Slope) Deltapulsmodulation (Delta
Läs merOp-förstärkarens grundkopplingar. Del 2, växelspänningsförstärkning.
Op-förstärkarens grundkopplingar. Del 2, växelspänningsförstärkning. I del 1 bekantade vi oss med op-förstärkaren som likspänningsförstärkare. För att kunna arbeta med op-förstärkaren vill vi kunna mäta
Läs merElektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser
Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser Elektronik för D ETIA01 Andrés Alayon Glasunov Palmi Thor Thorbergsson Anders J Johansson Lund Mars 2009 Laboration
Läs merEn ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning.
F5 LE1460 Analog elektronik 2005-11-23 kl 08.15 12.00 Alfa En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning. ( Impedans är inte samma sak som resistans. Impedans
Läs merSensorer och brus Introduktions föreläsning
Sensorer och brus Introduktions föreläsning Administration Schema Kurslitteratur Föreläsningar Veckobrev Övningsuppgifter Laborationer Tentamen Kommunikation Kursens Innehåll Mätsystem Biasering Brus Sensorer
Läs merBruksanvisning Multimeter Elma 805 / Elma 807
Bruksanvisning Multimeter Elma 805 / Elma 807 Elma 805/807 sida 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1) Säkerhet... 2 Föreskriften IEC1010 Överspänningskategori... 2 2) EMC Direktivet... 3 3) Instrument beskrivning...
Läs merTENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR
ELEKTOTEKNIK Inlämningstid Kl: 1 MSKINKONSTUKTION KTH TENTMENSUPPGIFTE I ELEKTOTEKNIK MED SV Elektroteknik MF117 11 1 18 Kl: 14: 17: För godkänt fordras c:a 5% av totalpoängen. Du får lämna salen tidigast
Läs merv1.02 BRUKSANVISNING 42.6561 / 42.6560 E42 033 80 / E42 034 59
v1.02 BRUKSANVISNING 42.6561 / 42.6560 E42 033 80 / E42 034 59 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SÄKERHETSANVISNINGAR... 2 1.1. ALLMÄNT... 2 1.2. under användning... 3 1.3. efter användning... 3 2. ALLMÄN BESKRIVNING...
Läs mer3.1.1 3.1.2. Lösningar elektrisk mätteknik
3.1.1 a) Instrument 2,3 och 4. b) 1. Instrumentet visar medelvärdet av signalen, alltså A. 2. Instrumentet likriktar signalen och multiplicerar medelvärdet av den likriktade signalen med formfaktorn för
Läs merSignalanalys med snabb Fouriertransform
Laboration i Fourieranalys, MVE030 Signalanalys med snabb Fouriertransform Den här laborationen har två syften: dels att visa lite på hur den snabba Fouriertransformen fungerar, och lite om vad man bör
Läs merAtt välja rätt strömtång (tångamperemeter) Börja med att besvara följande frågor för att få rätt strömtång (tångamperemeter) till rätt applikation.
Att välja rätt strömtång (tångamperemeter) Börja med att besvara följande frågor för att få rätt strömtång (tångamperemeter) till rätt applikation. 1. Är det AC eller DC ström som ska mätas? (DC tänger
Läs merOnsdagen den 16 mars 2005, 8:00 13:00
Onsdagen den 16 mars 2005, 8:00 13:00 Tentamen omfattar fem uppgifter och till samtliga skall fullständiga lösningar lämnas. Maximal poäng per uppgift är 5. Godkänt garanteras på 11 poäng. Som hjälpmedel
Läs merGrundläggande ellära - - 1. Induktiv och kapacitiv krets. Förberedelseuppgifter. Labuppgifter U 1 U R I 1 I 2 U C U L + + IEA Lab 1:1 - ETG 1
IEA Lab 1:1 - ETG 1 Grundläggande ellära Motivering för laborationen: Labmomenten ger träning i att koppla elektriska kretsar och att mäta med oscilloskop och multimetrar. Den ger också en koppling till
Läs merEllära. Laboration 3 Oscilloskopet och funktionsgeneratorn
Ellära. Laboration 3 Oscilloskopet och funktionsgeneratorn Labhäftet underskriven av läraren gäller som kvitto för labben. Varje laborant måste ha ett eget labhäfte med ifyllda förberedelseuppgifter och
Läs merSystemkonstruktion Z2
Systemkonstruktion Z2 (Kurs nr: SSY 045) Tentamen 23 Augusti 2006 Tid: 8:30-12:30, Lokal: V-huset. Lärare: Stefan Pettersson, tel 772 5146, 0739907981 Tentamenssalarna besöks ca kl. 9.30 och 11.30. Tentamen
Läs merOSCILLOSKOPET. Syftet med laborationen. Mål. Utrustning. Institutionen för fysik, Umeå universitet Robert Röding 2004-06-17
Institutionen för fysik, Umeå universitet Robert Röding 2004-06-17 OSCILLOSKOPET Syftet med laborationen Syftet med denna laboration är att du ska få lära dig principerna för hur ett oscilloskop fungerar,
Läs merSvaren på förståelsedelen skall ges på tesen som skall lämnas in.
Tentamen i Medicinsk teknik EEM065 för Bt2. 2009-01-15 kl. 8.30-12.30 Tillåtna hjälpmedel: Tabeller och formler, BETA, Physics Handbook, Formelsamling i Elektromagnetisk fältteori Formelsamling i Elektriska
Läs merDIGITALTEKNIK. Laboration D173. Grundläggande digital logik
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Håkan Joëlson 2007-11-19 v 1.1 DIGITALTEKNIK Laboration D173 Grundläggande digital logik Innehåll Mål. Material.... Uppgift 1...Sanningstabell
Läs merSensorteknik Ex-tenta 1
Elektrisk mätteknik LTH Sensorteknik Ex-tenta 1 Tillåtna hjälpmedel: Kalkylator och/eller tabell. Anvisningar: De 16 första frågorna bör besvaras relativt kortfattat, t.ex. genom en enkel ritning och en
Läs merUtökning av mätområdet på ett mätinstrument med LED
Utökning av mätområdet på ett mätinstrument med LED Som rubriken säger skall denna artikel handla om en möjlighet att få ett mätinstrument att visa mer info än vad som är brukligt. När jag har bytt ut
Läs mer1.1 Mätning av permittiviteten i vakuum med en skivkondensator
PERMITTIVITET Inledning Låt oss betrakta en skivkondensator som består av två parallella metalskivor. Då en laddad partikel förflyttas från den ena till den andra skivan får skivorna laddningen +Q och
Läs merLABORATIONSINSTRUKTION DIGITAL REGLERTEKNIK. Lab nr. 3 DIGITAL PI-REGLERING AV FÖRSTA ORDNINGENS PROCESS
LABORATIONSINSTRUKTION DIGITAL REGLERTEKNIK Lab nr. 3 DIGITAL PI-REGLERING AV FÖRSTA ORDNINGENS PROCESS Obs! Alla förberedande uppgifter skall vara gjorda innan laborationstillfället! Namn: Program: Laborationen
Läs merProvmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TE111B El3. Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 20120410 Tid: 14:00-18:00.
Mikrodatorteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TE111B El3 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 20120410 Tid: 14:00-18:00 Hjälpmedel: Totalt antal poäng på tentamen:
Läs merReglerteknik M3, 5p. Tentamen 2008-08-27
Reglerteknik M3, 5p Tentamen 2008-08-27 Tid: 08:30 12:30 Lokal: M-huset Kurskod: ERE031/ERE032/ERE033 Lärare: Knut Åkesson, tel 0701-749525 Läraren besöker tentamenssalen vid två tillfällen för att svara
Läs merEffektpedal för elgitarr
EITF11 - Digitala Projekt Effektpedal för elgitarr Handledare: Bertil Lindvall Ivan Rimac (I05) Jimmy Lundberg (I08) 2011-05-10 Contents Bakgrund... 3 Kravspecifikation... 3 Kravspecifikation Effektpedal...
Läs merStrömtänger för AC. DN serien 5.00 (1/2) DN series
Strömtänger för AC DN serien Denna serie är högprestanda strömtänger för de riktigt höga AC strömmarna. Med utmärkt omsättningsförhållande och mycket låg fasvridning, kombinerat med ett brett frekvensband
Läs merModel T50. Voltage/Continuity Tester. Bruksanvisning. PN 2438510 May 2005 2005 Fluke Corporation. All rights reserved. Printed in China.
Model T50 Voltage/Continuity Tester Bruksanvisning PN 2438510 May 2005 2005 Fluke Corporation. All rights reserved. Printed in China. Symbolbeskrivning: Varningstext Utförs med stor försiktighet. Varning
Läs merÄmnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 1
Hälsoakademin Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstillfälle 1 Datum 211 11 3 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Miniräknare
Läs merBruksanvisning. Multimeter KEWTECH KT115
Bruksanvisning Multimeter KEWTECH KT115 Innehållsförteckning 1 SÄKERHET... 3 1.1 SYMBOLER... 4 2 FUNKTIONER... 4 3 SPECIFIKATIONER... 5 4 INSTRUMENTBESKRIVNING... 7 5 FÖRBEREDELSER... 8 5.1 KONTROLL AV
Läs merARCUS i praktiken lär genom att använda ARCUS. Praktikfall: Kondensatormätningar faskompensering och likspänningsmellanled.
Praktikfall: Kondensatormätningar faskompensering och likspänningsmellanled. Det finns två fall där en kondensatormätbrygga (så kallad RCL-brygga) inte gärna kan användas vid mätning på industriutrustning.
Läs merTenta Elektrisk mätteknik och vågfysik (FFY616) 2013-12-19
Tenta Elektrisk mätteknik och vågfysik (FFY616) 013-1-19 Tid och lokal: Torsdag 19 december kl. 14:00-18:00 i byggnad V. Examinator: Elsebeth Schröder (tel 031 77 844). Hjälpmedel: Chalmers-godkänd räknare,
Läs merMätningar på solcellspanel
Projektlaboration Mätningar på solcellspanel Mätteknik Av Henrik Bergman Laboranter: Henrik Bergman Mauritz Edlund Uppsala 2015 03 22 Inledning Solceller omvandlar energi i form av ljus till en elektrisk
Läs merSvaren på förståelsedelen skall ges på tesen som skall lämnas in.
Tentamen i Medicinsk teknik EEM065 för Bt2. 2008-01-17 kl. 8.30-12.30 Tillåtna hjälpmedel: Tabeller och formler, BETA, Physics Handbook, Formelsamling i Elektromagnetisk fältteori Formelsamling i Elektriska
Läs mer4:8 Transistorn och transistorförstärkaren.
4:8 Transistorn och transistorförstärkaren. Inledning I kapitlet om halvledare lärde vi oss att en P-ledare har positiva laddningsbärare, och en N-ledare har negativa laddningsbärare. Om vi sammanfogar
Läs mer40 V 10 A. 5. a/ Beräkna spänningen över klämmorna AB! µu är en beroende spänningskälla. U får inte ingå i svaret.
Exempelsamling 1. Likström mm 1. a/ educera nedanstående nät så långt som möjligt! 100 Ω 100 Ω 100 Ω 50 Ω 50 Ω 50 Ω b/ educera källorna anslutna till punkterna AB resp. D, men behåll de ursprungliga resistanserna!
Läs merKapacitansmätning av MOS-struktur
Kapacitansmätning av MOS-struktur MOS står för Metal Oxide Semiconductor. Figur 1 beskriver den MOS vi hade på labben. Notera att figuren inte är skalenlig. I vår MOS var alltså: M: Nickel, O: hafniumoxid
Läs merL/C-meter 2007 Byggbeskrivning v 10.3.2007
LC-Meter 2007 bygginstruktion (Ändringar med rött!) Montera alla ytmonterade komponenter först, men det lönar sig att lämna C2 och C3 omonterade, eftersom det kan hända att mätarens kalibrering inte kräver
Läs merReglerteknik 1. Kapitel 1, 2, 3, 4. Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln. William Sandqvist william@kth.se
Reglerteknik 1 Kapitel 1, 2, 3, 4 Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln Reglerteknik 1. Givare för yttertemperatur 2, 3. Givare för inomhustemperaturer Behaglig innetemperatur med hjälp av reglerteknik!
Läs merTentamen i SK1111 Elektricitets- och vågrörelselära för K, Bio fr den 13 jan 2012 kl 9-14
Tentamen i SK1111 Elektricitets- och vågrörelselära för K, Bio fr den 13 jan 2012 kl 9-14 Tillåtna hjälpmedel: Två st A4-sidor med eget material, på tentamen utdelat datablad, på tentamen utdelade sammanfattningar
Läs merTentamen den 22 mars 2003 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202
Karlstads universitet / Avd för elektroteknik / Elkraftteknik TEL202 / Tentamen / 030322 / BHä 1 (5) Tentamen den 22 mars 2003 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202 Examinator och kursansvarig: Bengt
Läs merTOA s synnerligen kostnadseffektiva trådlösa mikrofonsystem har ett brett användningsområde. WM-4310 Trådlös lavaliermikrofon för UHF-bandet
13:2:1 Ver. 1 TRÅDLÖSA MIKROFONER TOA s synnerligen kostnadseffektiva trådlösa mikrofonsystem har ett brett användningsområde TOA-teknologin medför att det numera är möjligt att tillverka ett kraftfullt
Läs merGYGS/GYGCC-01. Manual. Sid 1(6) Orderinformation
GYGS/GYGCC-01 Sid 1(6) GYGS-givaren är med sitt lilla format mycket tacksam att montera i cylindrar som kräver litet installationsmått. De erbjuder dig slaglängder upp till 3500 mm samt spänning/strömsignal.
Läs merph-mätare modell 8680
Proffsinstrument till amatörpriser ph-mätare modell 8680 Manual (ver. 1.1) web: www.termometer.se e-mail: info@termometer.se tel: 08-753 00 04 fax: 08-50001399 Innehållsförteckning Innehållsförteckning
Läs merLABORATION ENELEKTRONSPEKTRA
LABORATION ENELEKTRONSPEKTRA Syfte och mål Uppgiften i denna laboration är att studera atomspektra från väte och natrium i det synliga våglängdsområdet och att med hjälp av uppmätta våglängder från spektrallinjerna
Läs merSeparata blad för varje problem.
Institutionen för Fysik och Materialvetenskap Tentamen i FYSIK A 2008-12-12 för Tekniskt/Naturvetenskapligt Basår lärare : Johan Larsson, Lennart Selander, Sveinn Bjarman, Kjell Pernestål (nätbasår) Skrivtid
Läs merReglerteknik 6. Kapitel 10. Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln. William Sandqvist william@kth.se
Reglerteknik 6 Kapitel Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln Föreläsning 6 kap Reglersystemets egenskaper Stabilitet är den viktigaste egenskapen. Ett ostabilt system är oanvändbart. Stabilitet är
Läs merTENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR
ELEKTROTEKNIK Inlämningstid Kl: 1 MSKINKONSTRUKTION KTH TENTMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVR Elektroteknik MF1017 013 10 31 Kl: 14:00 17:00 Du får, som hjälpmedel, använda räknedosa, kursens lärobok
Läs merAnvändningsområde Den pneumatiska ställcylindern är avsedd att användas i reglerkretsar för styrning av ventiler, spjäll, variatorer m.m.
PI-Air typ WV-121 Pneumatisk ställcyliner med lägesregulator PI-Air WV-121 Stor ställkraft i förening med litet utrymmesbehov Påbyggd lättåtkomlig lägesregulator Nollpunktsinställning lätt åtkomlig från
Läs merStatistisk undersökningsmetodik (Pol. kand.)
TENTAMEN Tentamensdatum 2008-10-02 Statistisk undersökningsmetodik (Pol. kand.) Namn:.. Personnr:.. Tentakod: Obs! Var noga med att skriva din tentakod på varje lösningsblad som du lämnar in. Skrivtid
Läs merUppgift 2 Betrakta vädret under en följd av dagar som en Markovkedja med de enda möjliga tillstånden. 0 = solig dag och 1 = regnig dag
Avd. Matematisk statistik TENTAMEN I SF904 MARKOVPROCESSER MÅNDAGEN DEN 26 AUGUSTI 203 KL 08.00 3.00. Examinator: Gunnar Englund tel. 073 32 37 45 Tillåtna hjälpmedel: Formel- och tabellsamling i Matematisk
Läs merEMK och inre resistans - tvåpolen
elab009a EMK och inre resistans - tvåpolen Namn Datum Handledarens sign. Laboration I den här laborationen skall du undersöka vad en tvåpol är och hur den fungerar. Viktiga begrepp att förstå är emk och
Läs merk x om 0 x 1, f X (x) = 0 annars. Om Du inte klarar (i)-delen, så får konstanten k ingå i svaret. (5 p)
Avd. Matematisk statistik TENTAMEN I SF1901 SANNOLIKHETSLÄRA OCH STATISTIK MÅNDAGEN DEN 17 AUGUSTI 2009 KL 08.00 13.00. Examinator: Gunnar Englund, tel. 790 74 16. Tillåtna hjälpmedel: Formel- och tabellsamling
Läs merLaborationer i miljöfysik. Solcellen
Laborationer i miljöfysik Solcellen Du skall undersöka elektrisk ström, spänning och effekt från en solcellsmodul under olika förhållanden, och ta reda på dess verkningsgrad under olika förutsättningar.
Läs merAD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. ville.jalkanen@tfe.umu.se 1
AD-DA-omvandlare Mätteknik Ville Jalkanen ville.jalkanen@tfe.umu.se Inledning Analog-digital (AD)-omvandling Digital-analog (DA)-omvandling Varför AD-omvandling? analog, tidskontinuerlig signal Givare/
Läs merREGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Kortfattade lösningsförslag till tentamen 2015 04 08, kl. 8.00 13.00
REGLERTEKNIK KTH REGLERTEKNIK AK EL000/EL0/EL0 Kortfattade lösningsförslag till tentamen 05 04 08, kl. 8.00 3.00. (a) Signalen u har vinkelfrekvens ω = 0. rad/s, och vi läser av G(i0.) 35 och arg G(i0.)
Läs merLik- och Växelriktning
FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 3 Lik- och Växelriktning Tyristorlikriktare, step-up/down och körning med frekvensritkare (Ifylles med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign) Maj
Läs merTentamen i FysikB IF0402 TEN2:3 2010-08-12
Tentamen i FysikB IF040 TEN: 00-0-. Ett ekolod kan användas för att bestämma havsdjupet. Man sänder ultraljud med frekvensen 5 khz från en båt. Ultraljudet reflekteras mot havets botten. Tiden det tar
Läs merVäxelström ~ Växelström. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets
Växelström http://www.walter-fendt.de/ph11e/generator_e.htm http://micro.magnet.fsu.edu/electromag/java/generator/ac.html Växelström e = ê sin(ωt) = ê sin(πft) = ê sin(π t) T e = momentan källspänning
Läs merDEL-LINJÄRA DIAGRAM I
Institutionen för Tillämpad fysik och elektronik Ulf Holmgren 95124 DEL-LINJÄRA DIAGRAM I Laboration E15 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer Godkänd:
Läs merGYLT/GYLS. Manual. Sid 1(6) Smidig och enkel anslutning med M12-kontakten. Mekanisk specifikation
Sid 1(6) GY-serien från Regal Components erbjuder givare som möter de absolut högsta kraven på marknaden, producerade av ledande givartillverkare i Japan. Årtionden av erfarenhet borgar för högsta kvalitet.
Läs merÖ 1:1 U B U L. Ett motstånd med resistansen 6 kopplas via en strömbrytare till ett batteri som spänningskälla som figuren visar.
Ö : Ett motstånd med resistansen 6 kopplas via en strömbrytare till ett batteri som spänningskälla som figuren visar B L Spänningskällan ger spänningen V Brytaren är öppen som i figuren a) Beräkna strömmen
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.
Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007. Uppgifterna i tentamen ger totalt
Läs merLennart Carleson. KTH och Uppsala universitet
46 Om +x Lennart Carleson KTH och Uppsala universitet Vi börjar med att försöka uppskatta ovanstående integral, som vi kallar I, numeriskt. Vi delar in intervallet (, ) i n lika delar med delningspunkterna
Läs merHögskolan Dalarna Sida 1 av 8 Elektroteknik Per Liljas
Högskolan Dalarna Sida 1 av 8 Elektroteknik Per Liljas Tentamen i ET1014 Introduktion till elektroteknik och styrteknik 7.5 hp 2012-08-22 14.00-18.00, Sal Sxxx Hjälpmedel: Miniräknare, formelblad (bifogad)
Läs mer6. Likströmskretsar. 6.1 Elektrisk ström, I
6. Likströmskretsar 6.1 Elektrisk ström, I Elektrisk ström har definierats som laddade partiklars rörelse mer specifikt som den laddningsmängd som rör sig genom en area på en viss tid. Elström kan bestå
Läs mer24 oktober 2007 kl. 9 14
STOCKHOLMS UNIVERSITET MS 2070 MATEMATISKA INSTITUTIONEN TENTAMEN Avd. Matematisk statistik 24 oktober 2007 Tentamen i Livförsäkringsmatematik I 24 oktober 2007 kl. 9 14 Examinator: Gunnar Andersson, gunnar.andersson@actstrats.com,
Läs merLinnéuniversitetet. Naturvetenskapligt basår. Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd
Linnéuniversitetet VT2013 Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Program: Kurs: Naturvetenskapligt basår Fysik B Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd Uppgift: Att bestämma
Läs merElectrical Multimeter
113 Electrical Multimeter Instruktionsblad Säkerhetsinformation En Varning påpekar riskabla förhållanden och åtgärder som kan leda till kroppsliga skador och dödsfall. Texten vid Viktigt anger förhållanden
Läs merMOM690 Mikroohmmeter
Mikroohmmeter A Megger Group Company Mikroohmmeter En viktig del i underhållet av högspänningsbrytare och frånskiljare är resistansmätning. Sedan många år ingår instrument för resistansmätning av högströmskontakter
Läs merElektriska kretsar - Likström och trefas växelström
Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström Syftet med laborationen är att du ska få en viss praktisk erfarenhet av hur man hanterar enkla elektriska kopplingar. Laborationen ska också öka din
Läs merElektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik
Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter: Uppgifterna skall lösas före laborationen med papper och penna och vara snyggt uppställda med figurer. a) Gör beräkningarna till uppgifterna
Läs merAssistent: Cecilia Askman Laborationen utfördes: 7 februari 2000
Assistent: Cecilia Askman Laborationen utfördes: 7 februari 2000 21 februari 2000 Inledning Denna laboration innefattade fyra delmoment. Bestämning av ultraljudvågors hastighet i aluminium Undersökning
Läs merElektriska kretsar - Likström och trefas växelström
Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström Syftet med laborationen är att du ska få en viss praktisk erfarenhet av hur man hanterar enkla elektriska kopplingar. Laborationen ska också öka din
Läs merEtt urval D/A- och A/D-omvandlare
Ett urval D/A- och A/D-omvandlare Om man vill ansluta en mikrodator (eller annan digital krets) till sensorer och givare så är det inga problem så länge givarna själva är digitala. Strömbrytare, reläer
Läs merReglerteknik M3. Inlämningsuppgift 3. Lp II, 2006. Namn:... Personnr:... Namn:... Personnr:...
Reglerteknik M3 Inlämningsuppgift 3 Lp II, 006 Namn:... Personnr:... Namn:... Personnr:... Uppskattad tid, per person, för att lösa inlämningsuppgiften:... Godkänd Datum:... Signatur:... Påskriften av
Läs mer1 Laboration 1. Bryggmätning
1 Laboration 1. Bryggmätning 1.1 Laborationens syfte Att studera bryggmätningar av fysikaliska storheter, speciellt kraft och temperatur. 1.2 Förberedelser Läs in laborationshandledningen samt motsvarande
Läs merFrågor och Svar - Dräger Alcotest 3000
Frågor och Svar - Dräger Alcotest 3000 Vad skiljer olika alkomätare åt? Dräger kommenterar aldrig konkurrenters produkter. Som riktlinje för dig som konsument finns det dock ett antal saker som brukar
Läs merTillämpningar av fysik och dynamik i biologiska system 2007-11-21, kl. 09:00-15:00
Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Staffan Grundberg Bo Tannfors Tentamen i elektronik: Hjälpmedel: Tillämpningar av fysik och dynamik i biologiska system 2007--2, kl. 09:00-5:00 Reglerteknikformelsamling,
Läs merSignalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016
Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016 Signalbehandling, inledning Förstärkning o Varför förstärkning. o Modell för en förstärkare. Inresistans och utresistans o Modell för operationsförstärkaren
Läs merResultatet läggs in i ladok senast 13 juni 2014.
Matematisk statistik Tentamen: 214 6 2 kl 14 19 FMS 35 Matematisk statistik AK för M, 7.5 hp Till Del A skall endast svar lämnas. Samtliga svar skall skrivas på ett och samma papper. Övriga uppgifter fordrar
Läs merTentamen i Matematisk statistik Kurskod S0001M
Tentamen i Matematisk statistik Kurskod S0001M Poäng totalt för del 1: 25 (10 uppgifter) Tentamensdatum 2013-01-18 Poäng totalt för del 2: 30 (3 uppgifter) Skrivtid 09.00 14.00 Lärare: Adam Jonsson, Ove
Läs merUndervisningen i ämnet elmätteknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
ELMÄTTEKNIK Ämnet elmätteknik handlar om hur olika instrument för att mäta elektriska storheter används. Även mätning av icke-elektriska storheter behandlas efter att de omvandlats med mätomvandlare till
Läs merAnalog till Digitalomvandling
CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 8 Tisdag 2006-09-21 Analog till Digitalomvandling Vi börjar med det omvända. Digital insignal och analog utsignal. Digital in MSB D/A Analog ut LSB Om man har n bitar
Läs merImpedans och impedansmätning
2016-09- 14 Impedans och impedansmätning Impedans Många givare baseras på förändring av impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... 1 Impedans Z = R + jx R = Resistans
Läs merAnalog till Digitalomvandling
CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 8 Tisdag 2005-09-20 Analog till Digitalomvandling Om man har n bitar kan man uttrycka 2 n möjligheter. Det största nummeriska värdet är M = 2 n -1 För tre bitar blir
Läs merTENTAMEN I TILLÄMPAD VÅGLÄRA FÖR M
TENTAMEN I TILLÄMPAD VÅGLÄRA FÖR M 2012-01-13 Skrivtid: 8.00 13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv
Läs merhttp://www.leidenhed.se Senaste revideringen av kapitlet gjordes 2014-05-08, efter att ett fel upptäckts.
Dokumentet är från sajtsidan Matematik: som ingår i min sajt: http://www.leidenhed.se/matte.html http://www.leidenhed.se Minst och störst Senaste revideringen av kapitlet gjordes 2014-05-08, efter att
Läs mer