2E1112 Elektrisk mätteknik

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2E1112 Elektrisk mätteknik"

Transkript

1 2E1112 Elektrisk mätteknik Mikrosystemteknik Osquldas väg 10, Stockholm Tentamen för fd E kl Tentan består av: 1 uppgift med 6 kortsvarsfrågor som vardera ger 1 p. 5 uppgifter med lite längre frågor som vardera ger 2 p 3 problem som vardera ger 5 p Totalt kan tentan alltså ge 31 p. Godkänt garanteras på 16 p. Komplettering till godkänt kan göras från 13 p. Uppställda uttryck skall motiveras och gjorda uträkningar redovisas. Fel som leder till orimliga resultat ger stort poängavdrag. Använd ej rödpenna. Lösningarna skall inlämnas i omslag försett med namn, personnummer och datum. Omslaget skall ha uppgift om antalet inlämnade blad samt om vilka uppgifter som behandlats. Varje blad skall dessutom förses med tydligt namn och uppgiftens nummer. Hjälpmedel Tillåtna hjälpmedel är godkänd räknedosa och rent matematisk formelsamling tex BETA eller Josephsons tabeller. Examinator Hans Sohlström, ,

2 2E1112 Elektrisk mätteknik Tentamen Kortsvarsfrågor, motiveringar behövs ej (kan besvaras på ett gemensamt papper, 1 p/st) 1a Vilken resistans har en resistanstermometer av platina som har resistansen 100 Ω vid 0 C vid 100 C? 1b 1c Vad är typiskt inkapacitansen för ett oscilloskop med en 1 m skärmad mätsladd (1:1)? Man vill studera en signal med hjälp av ett digitaloscilloskop som arbetar med linjär interpolering på skärmen (ritar räta linjer mellan sampelpunkterna). Vilken är den lägsta samplingsfrekvens som bör användas om signalen endast innehåller frekvenskomponenter under 20 MHz? 1d 1e En förstärkare med 7 ns stigtid användes tillsammans med ett oscilloskop, även det med 7 ns stigtid. Vad blir kombinationens stigtid? Figuren nedan visar en krets avsedd att approximativt realisera derivering eller integrering av insignalen. Vilketdera är det och för vilka frekvenser fungerar detta? In R C Ut R = C = 100 k 100 nf 1f Vilken upplösning kan erhållas vid multiperiodmätning över perioder om normaloscillatorns frekvens är 1 MHz.

3 2E1112 Elektrisk mätteknik Tentamen Längre frågor (kan besvaras på gemensamt papper, 2 p/st) 2a 2b Många gånger kan man i anslutning till mätvärden se att beräkningarna gjorts enligt GUM. Vad är GUM? Beskriv kortfattat vad som finns i GUM. Figuren visar ett principschema för en AD-omvandlare. Ange vad den brukar kallas och förklara hur den fungerar, gärna med en figur som visar omvandlingsförloppet. 2c 2d 2e Tidbasoscillatorn i en universalräknare bör vara mycket stabil. Redogör kortfattat för några olika tekniker för att förbättra temperaturstabiliteten hos oscillatorn. Klockpulsgeneratorn i en integrerande AD-omvandlare hade på grund av åldringsfenomen i komponenterna ändrat sin frekvens 1 %. Vilka konsekvenser får detta för noggrannheten om det är frågan om en enkelramp- resp dubbelrampomvandlare. Motivera Osquar skulle såga till en ny hyllskiva till köket. Den skulle vara 30 cm x 80 cm. Han sågade och mätte med sin mammas tygmåttband att den blev 292 mm x 801 mm. Eftersom han var orolig att hyllan blivit för lång och inte skulle få plats i skåpet så mätte han flera gånger och fick länden till 801 mm, 803 mm, 800 mm och 800 mm. Ur detta drog han slutsatsen att det nog skulle gå att få in hyllan. När hans sambo Osqulda skull sätta hyllan på plats så upptäckte hon att den var alldeles för lång. Hon kontrollmätt den och fann at den var 810 mm. Upprepade noggranna mätningar med ett nytt stålmåttband gav 810 mm, 808 mm, 809 mm, 811 mm. Använd Osquars och Osquldas hyllproblem för att förklara och exemplifiera följande mättekniska termer: upplösning, repeterbarhet, reproducerbarhet.

4 2E1112 Elektrisk mätteknik Tentamen Problemdel (lös varje problem på separat blad, 5 p/st) 3) Osquar ska bygga en lastindikator för en lyftanordning enligt fig a. Det är en 1 m lång metallbalk som går ut horisontellt från en vägg. Materialet i balken deformeras permanent om det töjs mer än 0,5%, så detta är en absolut övre gräns för mätområdet. För detta ändamål har han tillgång till likspänningsaggregat, funktionsgenerator, multimeter, ett stort sortiment fasta precisionsresistorer (0,1%), variabla resistorer på 1 Ω, 10 Ω och 100 Ω, samt en förpackning med 10 st töjningsgivare som kan klistras fast (jfr fig b). För töjninggivarna gäller: R 0 =1000 Ω ±30 Ω, I en förpackning är töjningsgivarna matchade så att R 0 skiljer sig högst 3 Ω. P max =100 mw (varje givare). G=2,10±0,02. Visa hur resistorerna ska bör monteras och kopplas in. Ange en lämplig matningsspänning och obalansspänningen vid maxlast enligt ovan. Försök också bedöma risken för olinjäritet i bryggan. 1 m F a) b) 4 Emil skulle mäta utspänningen från en källa som var inställd för att ge 1 khz sinusformad växelspänning med toppvärdet 200 V. Han mätte spänningen med ett modernt digitaloscilloskop. Eftersom han tyckte att spänningen var ganska hög så använde han en prob med 10 ggr dämpning. Oscilloskopet kompenserade automatiskt för probens inverkan på skalfaktorn. Efter noggrann avläsning på skärmen fick han toppvärdet till 181 V. Eftersom spänningen var mindre än han förväntat så provade han för säkerhets skull att mäta utan proben. Han fick nu toppvärdet till 101 V. a) Antag att källan faktiskt ger rätt spänning och instrumenten fungerar som de ska. Förklara principiellt hur mätvärdena i så fall kan uppkomma (2p). b) Visa att just dessa mätvärden kan, alternativt inte kan, uppkomma (3p).

5 2E1112 Elektrisk mätteknik Tentamen En växelvis integrerande AD-omvandlare med mätområdet 0 1 V och med 0,1 mv upplösning ska konstrueras. Du har tillgång till en stabil referensspänning på 2,000 V eller alternativt 4,000 V, op-förstärkare med utstyrningsområdet ±10 V, pulsräknare, resistorer och kondensatorer med de värden du vill välja. a) Rita ett principchema för omvandlaren (1p) b) Välj klockfrekvens, referensspänning och komponentvärden för integratorn så att AD-omvandlaren mäter minst 7 ggr/s och så att nätstöringar med både 50 Hz och 60 Hz elimineras utan att multimetern måste ställas om. Vi bortser från att ADomvandlaren kan behöva omställningstid mellan mätningarna. (4p)

6 2E1112 Elektrisk mätteknik Tentamen Möjligen rätta lösningar till tentamen a 138,5 Ω 1d 10 ns 1b 1c 2a 2b 2c 2d 2e 120 pf (sladden bidrar med ca 100pF) 200 MHz 1e 1f integrerande för s GUM står för Guide to the expression of uncertainty in measurement, och är en skrift som beskriver hur mätosäkerhet bör behandlas. Det viktigaste budskapet i skriften är att alla typer av osäkerhet ska behandlas på samma sätt och uttryckas som standardosäkerheter. När standardosäkerheter sedan ska sammanräknas så gör man det ungefär som om de vore standardavvikelser. GUM ger också anvisningar om hur resultaten ska presenteras. Successiv approximation. Det är en medelsnabb A/D-omvandlingsmetod. Omvandlaren börjar med att sätta DA-omvandlarens mest signifikanta bit till ett. Om den genererade spänning fortfarande är lägre än den okända lämnas bit 1 ettställd. Omvandlaren stegar till nästa bit och sätter den till ett. Om den genererade spänningen blir högre än den okända spänningen så nollställs den aktuella biten innan omvandlaren stegar till nästa bit (jfr bit 2 i figuren nedan). En 8 bitars omvandlare behöver göra 8 jämförelser innan omvandlingen är klar. f >> 1 2"RC # 16 En standardoscillator, utnyttjar en kristall vars resonansfrekvens har så liten maximal avvikelse som möjligt i det önskade temperaturintervallet. En temperaturkompenserad oscillator, TCXO, Temperature Compensated Xtal Oscillator, har elektronik som känner av temperaturen och justerar oscillatorfrekvensen Bäst och dyrast, är de ugnsstabiliserade oscillatorerna, OCXO, Oven Controlled Xtal Oscillator. I en sådan är hela oscillatorn placerad i en temperaturkontrollerad ugn som håller temperaturen inom någon tiondels grad kring en temperatur som är högre än den högsta specificerade omgivningstemperaturen. Kristallen är då vald för att ge minimalt temperaturberoende just kring ugnstemperaturen. I enkelramp-omvandlaren ingår klockpulsfrekvensen som en faktor i uttrycket för det visade resultatet. Det blir därmed 1 % fel i resultatet. I dubbelramp-omvandlaren kan frekvensen, förutsatt att den är konstant under hela mätförloppet, förkortas bort och inverkar inte direkt på mätresultatet. Upplösning: termen gäller bara själva visningsanordningens förmåga att presentera närliggande värden på ett sådant sätt att skillnaden mellan dem framträder tydligt. Den säger ingenting om hur bra instrumentet fungerar eller hur korrekt visningen är. I vårt fall är uppenbarligen upplösningen på båda måttbanden 1 mm. Båda användarna har genom att ange måttet i hela millimeter ansett sig kunna avläsa hyllan längd med den upplösningen. Repeterbarhet: av överensstämmelse mellan resultaten av upprepade mätningar av samma sak, under förutsättning att upprepningarna skett under kort tid och under så lika förhållanden som möjligt. Det förutsätts t ex att det hela tiden är samma observatör, samma mätmetod, samma mätinstrument, samma plats o s v. I vårt fall är också repeterbarheten ungefär lika bra för båda mätfallen. I båda fallen blir repeterbarhetsavviklsen (kan tex anges som standardavviklsen för mätdata) av storleksordnigen 1 mm. Reproducerbarhet: graden av överensstämmelse mellan resultaten av upprepade mätningar av samma sak, då inte ringa tid förflutit mellan mätningarna, plats ändrats, observatör bytts eller någon annan ändring av betingelserna skett. För att uppgiften skall vara begriplig, måste man ange vad som ändrats. I vårt fall kan vi jämföra två mätningar av samma hylla utförda av olika operatörer, med i princip likadan men inte samma utrustning, ger rätt dålig reproducerbarhet.

7 2E1112 Elektrisk mätteknik Tentamen a R 1 =R 0 (1 ) R 2 =R 0 (1+ ) E + U U 1 U 2 R 4 =R 0 (1+ ) + U R 3 =R 0 (1 ) R 2 R 4 R 1 R 3 4a Fyra töjningsgivare används för att göra en helbrygga. Därigenom får man temperaturkompensering, maximal känslighet och en helt linjär brygga. Med figurens beteckningar monteras R 2 och R 4 på balkens översida så att de får positiv töjning i längdriktning vid belastning och R 1 resp R 3 på balkens undersida så att de får negiv töjning vid belastning. Potentiometern R bal kan användas för balansering av bryggan. Med högst 3 Ω inbördes variation mellan de nominella resistanserna för töjningsgivarna kan bryggan säkert balanseras med R bal =10 Ω. Inverkan från R bal på bryggans känslighet blir då klart mindre än inverkan från osäkerheten i G. Vi räknar på de nominella värdena: Om högst 100 mw får tillföras varje töjningsgivare gäller att ( 100 mw " P = E 2)2 # E = 2 $ P $R R 0 " 2 $ 0,1 W $1000 % = 20 V 0 Med ε=0,5% får vi U 0,5% = helbrygga Eftersom det är en helbrygga är den helt linjär. { } = E" = E #G #$ % 20V # 2,10#0,005 % 210mV. Om vi antar att källan har hög utimpedans så kan spänningen med oscilloskopet tillkopplat vara betydligt lägre än tomgångsspänningen som ju är det som normalt anges för en källa. Oscilloskopet har 10 ggr högre impedans med prob än utan, så reduktionen av spänningen blir 10 ggr större utan proben. Detta skulle kunna stämma med de uppmätta värdena. b) Vi försöker få fram ett värde på generatorn utimpedans R gen 5a R u mät = mät % u gen ( "u R mät + R gen # R gen = R mät "' $ 1 gen & u * mät ) Oscilloskop utan prob har alltid inimpedansen 1M vid låga frekvenser. Med en 10 ggr prob blir den 10 ggr större. Vi kontrollerar de två fallen $ u gen ' $ 200V R gen1 = R mät " & # 1 % u ) = 10M* & mät ( % 181V # 1 ' ) + 1M* ( $ u gen ' $ 200V R gen2 = R mät " & # 1 % u ) = 1M* & mät ( % 101V # 1 ' ) + 1M* ( Vi ser att det är möjligt att få de angivna värdena med en källa som har 200 V tomgångsspänning och 1 MΩ utimpedans. Styrenhet R C A B & Räknare U x U ref

8 2E1112 Elektrisk mätteknik Tentamen b) u A ( t 0 ) = u A ( t 2 ) 1 RC t 1" dt + 1 t 0 U X RC t 2" dt = 0 U X T 01 t 1 U ref U X= T 01 = U ref T 12 " U X = U ref # T 12 $ = % T = N T 01 & f ' ( ) RC + U ref T 12 RC = 0 = U ref # N 12 N 01 Voltmetern skall mäta 7 ggr per sekund. Samtidigt gäller att T01 måste vara en heltalsmultipel av både 20 ms och ms för att störningarna ska undertryckas. Den kortaste tid som uppfyller detta är 100 ms. Välj T01=100 ms. Ur detta inses att T 12 1s 7 " T 01 = 143ms " 100ms = 43ms Vi måste nu undersöka vilken referensspänning vi ska använda för vara säkra på att hinna integrera tillbaka till noll även när vi har maximal inspänning. Ur uttrycken ovan erhålles U ref "U X max # T 01 T 12 = 100ms 43ms = "2,33V Tydligen måste vi välja 4 V. Vi får inte överstyra op-förstärkaren eller ha en alltför låg rampspänning i jämförelse med brus och offset i jämföraren. Lämpligt kan vara att 5V < u A ( t 1 ) < 10V max Vid max inspänning Ux=1,0000 V innebär detta 5V < T 01 "U x max RC < 10V # T 01 "U x max 10V < RC < T 01 "U x max 5V Tydligen 10 ms<rc<20 ms. Välj t ex R=150 kω och C=100 nf. (Vid valet av komponenter bör man undvika kapacitanser som är så små att strökapacitanserna kan påverka värdet. Undvik därför kapacitanser under 1 nf. Stora kapacitanser på tiotals µf eller större bör också undvikas eftersom de är svåra att realisera med goda egenskaper. Liknande orsaker gör det lämpligt att hålla sig till medelhöga resistanser.) För att få upplösningen 0,1 mv på området 1 V behövs N=10 4 pulser. Enligt ovan gäller T 12 = N 12 f = U X U ref "T 01 # f = U ref " N 12 U X "T 01 = 4 V " V " 0,1s = 400kHz

2E1112 Elektrisk mätteknik

2E1112 Elektrisk mätteknik 2E1112 Elektrisk mätteknik Mikrosystemteknik Osquldas väg 10, 100 44 Stockholm Tentamen för fd E3 2007-12-21 kl 8 12 Tentan består av: 1 uppgift med 6 kortsvarsfrågor som vardera ger 1 p. 5 uppgifter med

Läs mer

2E1112 Elektrisk mätteknik

2E1112 Elektrisk mätteknik 2E1112 Elektrisk mätteknik Mikrosystemteknik Osquldas väg 10, 100 44 Stockholm Tentamen för fd E3 2011-06-08 kl 14 18 Tentan består av: 1 uppgift med 6 kortsvarsfrågor som vardera ger 1 p. 5 uppgifter

Läs mer

2E1112 Elektrisk mätteknik

2E1112 Elektrisk mätteknik 2E1112 Elektrisk mätteknik Mikrosystemteknik Osquldas väg 10, 100 44 Stockholm Tentamen för fd E3 2011-01-18 kl 8 12 Tentan består av: 1 uppgift med 6 kortsvarsfrågor som vardera ger 1 p. 5 uppgifter med

Läs mer

2E1112 Elektrisk mätteknik

2E1112 Elektrisk mätteknik 2E1112 Elektrisk mätteknik Mikrosystemteknik Osquldas väg 1, 1 44 Stockholm Tentamen för fd E3 21-3-15 kl 8 13 Tentan består av: 1 uppgift med 6 kortsvarsfrågor som vardera ger 1 p. 5 uppgifter med lite

Läs mer

D/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31

D/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31 D/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31 Allmänt Modulen är helt självförsörjande, det enda du behöver för att komma igång är en 9VAC väggtransformator som du kopplar till jacket J2. När du så småningom vill

Läs mer

4 Laboration 4. Brus och termo-emk

4 Laboration 4. Brus och termo-emk 4 Laboration 4. Brus och termoemk 4.1 Laborationens syfte Detektera signaler i brus: Detektera periodisk (sinusformad) signal med hjälp av medelvärdesbildning. Detektera transient (nästan i alla fall)

Läs mer

Impedans och impedansmätning

Impedans och impedansmätning Impedans och impedansmätning Impedans Många givare baseras på förändring av impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... 1 Impedans Z = R + jx R = Resistans = Re(Z),

Läs mer

4:4 Mätinstrument. Inledning

4:4 Mätinstrument. Inledning 4:4 Mätinstrument. Inledning För att studera elektriska signaler, strömmar och spänningar måste man ha lämpliga instrument. I detta avsnitt kommer vi att gå igenom de viktigaste, och som vi kommer att

Läs mer

Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Växelspänningsexperiment Namn: Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska

Läs mer

Bruksanvisning Multimeter Elma 805 / Elma 807

Bruksanvisning Multimeter Elma 805 / Elma 807 Bruksanvisning Multimeter Elma 805 / Elma 807 Elma 805/807 sida 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1) Säkerhet... 2 Föreskriften IEC1010 Överspänningskategori... 2 2) EMC Direktivet... 3 3) Instrument beskrivning...

Läs mer

Op-förstärkarens grundkopplingar. Del 2, växelspänningsförstärkning.

Op-förstärkarens grundkopplingar. Del 2, växelspänningsförstärkning. Op-förstärkarens grundkopplingar. Del 2, växelspänningsförstärkning. I del 1 bekantade vi oss med op-förstärkaren som likspänningsförstärkare. För att kunna arbeta med op-förstärkaren vill vi kunna mäta

Läs mer

Grundläggande ellära - - 1. Induktiv och kapacitiv krets. Förberedelseuppgifter. Labuppgifter U 1 U R I 1 I 2 U C U L + + IEA Lab 1:1 - ETG 1

Grundläggande ellära - - 1. Induktiv och kapacitiv krets. Förberedelseuppgifter. Labuppgifter U 1 U R I 1 I 2 U C U L + + IEA Lab 1:1 - ETG 1 IEA Lab 1:1 - ETG 1 Grundläggande ellära Motivering för laborationen: Labmomenten ger träning i att koppla elektriska kretsar och att mäta med oscilloskop och multimetrar. Den ger också en koppling till

Läs mer

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk - ETEF15

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk - ETEF15 Tentamen i Krets- och mätteknik, fk - ETEF15 Institutionen för elektro- och informationsteknik LTH, Lund University 2015-10-29 8.00-13.00 Uppgifterna i tentamen ger totalt 60. Uppgifterna är inte ordnade

Läs mer

Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser

Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser Elektronik för D ETIA01 Andrés Alayon Glasunov Palmi Thor Thorbergsson Anders J Johansson Lund Mars 2009 Laboration

Läs mer

OSCILLOSKOPET. Syftet med laborationen. Mål. Utrustning. Institutionen för fysik, Umeå universitet Robert Röding 2004-06-17

OSCILLOSKOPET. Syftet med laborationen. Mål. Utrustning. Institutionen för fysik, Umeå universitet Robert Röding 2004-06-17 Institutionen för fysik, Umeå universitet Robert Röding 2004-06-17 OSCILLOSKOPET Syftet med laborationen Syftet med denna laboration är att du ska få lära dig principerna för hur ett oscilloskop fungerar,

Läs mer

Strömtänger för AC. DN serien 5.00 (1/2) DN series

Strömtänger för AC. DN serien 5.00 (1/2) DN series Strömtänger för AC DN serien Denna serie är högprestanda strömtänger för de riktigt höga AC strömmarna. Med utmärkt omsättningsförhållande och mycket låg fasvridning, kombinerat med ett brett frekvensband

Läs mer

Effektpedal för elgitarr

Effektpedal för elgitarr EITF11 - Digitala Projekt Effektpedal för elgitarr Handledare: Bertil Lindvall Ivan Rimac (I05) Jimmy Lundberg (I08) 2011-05-10 Contents Bakgrund... 3 Kravspecifikation... 3 Kravspecifikation Effektpedal...

Läs mer

A/D D/A omvandling. Lars Wallman. Lunds Universitet / LTH / Institutionen för Mätteknik och Industriell Elektroteknik

A/D D/A omvandling. Lars Wallman. Lunds Universitet / LTH / Institutionen för Mätteknik och Industriell Elektroteknik A/D D/A omvandling Lars Wallman Innehåll Repetition binära tal Operationsförstärkare Principer för A/D omvandling Parallellomvandlare (Flash) Integrerande (Integrating Dual Slope) Deltapulsmodulation (Delta

Läs mer

En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning.

En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning. F5 LE1460 Analog elektronik 2005-11-23 kl 08.15 12.00 Alfa En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning. ( Impedans är inte samma sak som resistans. Impedans

Läs mer

Lab. E3 Mätteknisk rapport

Lab. E3 Mätteknisk rapport Lab. Mätteknisk rapport Okänd spänningsgenerator Fredrik Andersson Björn Bertilsson Stockholm 1999 nstitutionen S, Kungliga Tekniska Högskolan 7 Sammanfattning denna laboration har vi bestämt egenskaperna

Läs mer

Onsdagen den 16 mars 2005, 8:00 13:00

Onsdagen den 16 mars 2005, 8:00 13:00 Onsdagen den 16 mars 2005, 8:00 13:00 Tentamen omfattar fem uppgifter och till samtliga skall fullständiga lösningar lämnas. Maximal poäng per uppgift är 5. Godkänt garanteras på 11 poäng. Som hjälpmedel

Läs mer

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK ELEKTROTEKNK Tentamen med lösningsförslag nlämningstid Kl: MASKKONSTRUKTON KTH TENTAMENSUPPGFTER ELEKTROTEKNK Elektroteknik Media. MF035 och 4F4 009 08 4.00 7.00 För godkänt fordras c:a 50% av totalpoängen.

Läs mer

DIGITALTEKNIK. Laboration D173. Grundläggande digital logik

DIGITALTEKNIK. Laboration D173. Grundläggande digital logik UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Håkan Joëlson 2007-11-19 v 1.1 DIGITALTEKNIK Laboration D173 Grundläggande digital logik Innehåll Mål. Material.... Uppgift 1...Sanningstabell

Läs mer

Växelström ~ Växelström. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets

Växelström ~ Växelström. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets Växelström http://www.walter-fendt.de/ph11e/generator_e.htm http://micro.magnet.fsu.edu/electromag/java/generator/ac.html Växelström e = ê sin(ωt) = ê sin(πft) = ê sin(π t) T e = momentan källspänning

Läs mer

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter: Uppgifterna skall lösas före laborationen med papper och penna och vara snyggt uppställda med figurer. a) Gör beräkningarna till uppgifterna

Läs mer

Bruksanvisning. Multimeter KEWTECH KT115

Bruksanvisning. Multimeter KEWTECH KT115 Bruksanvisning Multimeter KEWTECH KT115 Innehållsförteckning 1 SÄKERHET... 3 1.1 SYMBOLER... 4 2 FUNKTIONER... 4 3 SPECIFIKATIONER... 5 4 INSTRUMENTBESKRIVNING... 7 5 FÖRBEREDELSER... 8 5.1 KONTROLL AV

Läs mer

MOM690 Mikroohmmeter

MOM690 Mikroohmmeter Mikroohmmeter A Megger Group Company Mikroohmmeter En viktig del i underhållet av högspänningsbrytare och frånskiljare är resistansmätning. Sedan många år ingår instrument för resistansmätning av högströmskontakter

Läs mer

v1.02 BRUKSANVISNING 42.6561 / 42.6560 E42 033 80 / E42 034 59

v1.02 BRUKSANVISNING 42.6561 / 42.6560 E42 033 80 / E42 034 59 v1.02 BRUKSANVISNING 42.6561 / 42.6560 E42 033 80 / E42 034 59 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SÄKERHETSANVISNINGAR... 2 1.1. ALLMÄNT... 2 1.2. under användning... 3 1.3. efter användning... 3 2. ALLMÄN BESKRIVNING...

Läs mer

Impedans och impedansmätning

Impedans och impedansmätning 2016-09- 14 Impedans och impedansmätning Impedans Många givare baseras på förändring av impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... 1 Impedans Z = R + jx R = Resistans

Läs mer

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR ELEKTOTEKNIK Inlämningstid Kl: 1 MSKINKONSTUKTION KTH TENTMENSUPPGIFTE I ELEKTOTEKNIK MED SV Elektroteknik MF117 11 1 18 Kl: 14: 17: För godkänt fordras c:a 5% av totalpoängen. Du får lämna salen tidigast

Läs mer

3.1.1 3.1.2. Lösningar elektrisk mätteknik

3.1.1 3.1.2. Lösningar elektrisk mätteknik 3.1.1 a) Instrument 2,3 och 4. b) 1. Instrumentet visar medelvärdet av signalen, alltså A. 2. Instrumentet likriktar signalen och multiplicerar medelvärdet av den likriktade signalen med formfaktorn för

Läs mer

Utökning av mätområdet på ett mätinstrument med LED

Utökning av mätområdet på ett mätinstrument med LED Utökning av mätområdet på ett mätinstrument med LED Som rubriken säger skall denna artikel handla om en möjlighet att få ett mätinstrument att visa mer info än vad som är brukligt. När jag har bytt ut

Läs mer

Impedans! och! impedansmätning! Temperatur! Komponentegenskaper! Töjning! Resistivitetsmätning i jordlager!.!.!.!.!

Impedans! och! impedansmätning! Temperatur! Komponentegenskaper! Töjning! Resistivitetsmätning i jordlager!.!.!.!.! Impedans och impedansmätning Impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... Impedans Z = R + jx R = Resistans = Re(Z), X = Reaktans = Im(Z) Belopp Fasvinkel Impedans

Läs mer

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik Laborationsrapport Kurs Lab nr Elektroteknik grundkurs ET1002 1 Laborationens namn Mätteknik Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Elektroteknik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter:

Läs mer

L/C-meter 2007 Byggbeskrivning v 10.3.2007

L/C-meter 2007 Byggbeskrivning v 10.3.2007 LC-Meter 2007 bygginstruktion (Ändringar med rött!) Montera alla ytmonterade komponenter först, men det lönar sig att lämna C2 och C3 omonterade, eftersom det kan hända att mätarens kalibrering inte kräver

Läs mer

Att välja rätt strömtång (tångamperemeter) Börja med att besvara följande frågor för att få rätt strömtång (tångamperemeter) till rätt applikation.

Att välja rätt strömtång (tångamperemeter) Börja med att besvara följande frågor för att få rätt strömtång (tångamperemeter) till rätt applikation. Att välja rätt strömtång (tångamperemeter) Börja med att besvara följande frågor för att få rätt strömtång (tångamperemeter) till rätt applikation. 1. Är det AC eller DC ström som ska mätas? (DC tänger

Läs mer

Electrical Multimeter

Electrical Multimeter 113 Electrical Multimeter Instruktionsblad Säkerhetsinformation En Varning påpekar riskabla förhållanden och åtgärder som kan leda till kroppsliga skador och dödsfall. Texten vid Viktigt anger förhållanden

Läs mer

Assistent: Cecilia Askman Laborationen utfördes: 7 februari 2000

Assistent: Cecilia Askman Laborationen utfördes: 7 februari 2000 Assistent: Cecilia Askman Laborationen utfördes: 7 februari 2000 21 februari 2000 Inledning Denna laboration innefattade fyra delmoment. Bestämning av ultraljudvågors hastighet i aluminium Undersökning

Läs mer

TSTE93 Analog konstruktion

TSTE93 Analog konstruktion Komponentval Flera aspekter är viktiga Noggranhet TSTE9 Analog konstruktion Fysisk storlek Tillgänglighet Pris Begränsningar pga budget Föreläsning 5 Kapacitanstyper Kent Palmkvist Resistansvärden ES,

Läs mer

Lik- och Växelriktning

Lik- och Växelriktning FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 3 Lik- och Växelriktning Tyristorlikriktare, step-up/down och körning med frekvensritkare (Ifylles med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign) Maj

Läs mer

Multimeter och räknare Del 2: Räknare. Räknare - varför

Multimeter och räknare Del 2: Räknare. Räknare - varför Multimeter och räknare Del 2: Räknare 1 Räknare - varför! Mätning av tid eller frekvens! Ett oscilloskop har normalt 3 4 siffors upplösning som bäst! En räknare kan ha 9 eller fler siffror 2 Räknare -

Läs mer

Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum:

Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum: UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH Apparater på labbet Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer Godkänd: Rättningsdatum Signatur

Läs mer

4:8 Transistorn och transistorförstärkaren.

4:8 Transistorn och transistorförstärkaren. 4:8 Transistorn och transistorförstärkaren. Inledning I kapitlet om halvledare lärde vi oss att en P-ledare har positiva laddningsbärare, och en N-ledare har negativa laddningsbärare. Om vi sammanfogar

Läs mer

Sensorer och brus Introduktions föreläsning

Sensorer och brus Introduktions föreläsning Sensorer och brus Introduktions föreläsning Administration Schema Kurslitteratur Föreläsningar Veckobrev Övningsuppgifter Laborationer Tentamen Kommunikation Kursens Innehåll Mätsystem Biasering Brus Sensorer

Läs mer

Ett urval D/A- och A/D-omvandlare

Ett urval D/A- och A/D-omvandlare Ett urval D/A- och A/D-omvandlare Om man vill ansluta en mikrodator (eller annan digital krets) till sensorer och givare så är det inga problem så länge givarna själva är digitala. Strömbrytare, reläer

Läs mer

Multimeter och räknare AD-omvandling. Multimeter

Multimeter och räknare AD-omvandling. Multimeter Multimeter och räknare AD-omvandling 1 Multimeter 2 1 Praktiskt prov E:1325 Tre stationer för övning Anmälan på lista 3 Upplägg Multimeter Grundprincip Inre resistans Spänningsmätning Resistansmätning

Läs mer

Högskolan Dalarna Sida 1 av 8 Elektroteknik Per Liljas

Högskolan Dalarna Sida 1 av 8 Elektroteknik Per Liljas Högskolan Dalarna Sida 1 av 8 Elektroteknik Per Liljas Tentamen i ET1014 Introduktion till elektroteknik och styrteknik 7.5 hp 2012-08-22 14.00-18.00, Sal Sxxx Hjälpmedel: Miniräknare, formelblad (bifogad)

Läs mer

Tentamen i FysikB IF0402 TEN2:3 2010-08-12

Tentamen i FysikB IF0402 TEN2:3 2010-08-12 Tentamen i FysikB IF040 TEN: 00-0-. Ett ekolod kan användas för att bestämma havsdjupet. Man sänder ultraljud med frekvensen 5 khz från en båt. Ultraljudet reflekteras mot havets botten. Tiden det tar

Läs mer

1.1 Mätning av permittiviteten i vakuum med en skivkondensator

1.1 Mätning av permittiviteten i vakuum med en skivkondensator PERMITTIVITET Inledning Låt oss betrakta en skivkondensator som består av två parallella metalskivor. Då en laddad partikel förflyttas från den ena till den andra skivan får skivorna laddningen +Q och

Läs mer

Separata blad för varje problem.

Separata blad för varje problem. Institutionen för Fysik och Materialvetenskap Tentamen i FYSIK A 2008-12-12 för Tekniskt/Naturvetenskapligt Basår lärare : Johan Larsson, Lennart Selander, Sveinn Bjarman, Kjell Pernestål (nätbasår) Skrivtid

Läs mer

Systemkonstruktion Z2

Systemkonstruktion Z2 Systemkonstruktion Z2 (Kurs nr: SSY 045) Tentamen 23 Augusti 2006 Tid: 8:30-12:30, Lokal: V-huset. Lärare: Stefan Pettersson, tel 772 5146, 0739907981 Tentamenssalarna besöks ca kl. 9.30 och 11.30. Tentamen

Läs mer

Svaren på förståelsedelen skall ges på tesen som skall lämnas in.

Svaren på förståelsedelen skall ges på tesen som skall lämnas in. Tentamen i Medicinsk teknik EEM065 för Bt2. 2009-01-15 kl. 8.30-12.30 Tillåtna hjälpmedel: Tabeller och formler, BETA, Physics Handbook, Formelsamling i Elektromagnetisk fältteori Formelsamling i Elektriska

Läs mer

Tentamen i Matematisk statistik Kurskod S0001M

Tentamen i Matematisk statistik Kurskod S0001M Tentamen i Matematisk statistik Kurskod S0001M Poäng totalt för del 1: 25 (10 uppgifter) Tentamensdatum 2013-01-18 Poäng totalt för del 2: 30 (3 uppgifter) Skrivtid 09.00 14.00 Lärare: Adam Jonsson, Ove

Läs mer

Bilaga till laborationen i TSKS09 Linjära System

Bilaga till laborationen i TSKS09 Linjära System Bilaga till laborationen i TSKS09 Linjära System Hårdvaruenheten Den utrustning som vi använder oss av i laborationen går under namnet NI ELVIS II (från företaget National Instruments, NI). Utrustningen

Läs mer

Ellära. Laboration 3 Oscilloskopet och funktionsgeneratorn

Ellära. Laboration 3 Oscilloskopet och funktionsgeneratorn Ellära. Laboration 3 Oscilloskopet och funktionsgeneratorn Labhäftet underskriven av läraren gäller som kvitto för labben. Varje laborant måste ha ett eget labhäfte med ifyllda förberedelseuppgifter och

Läs mer

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 1

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 1 Hälsoakademin Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstillfälle 1 Datum 211 11 3 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Miniräknare

Läs mer

Reglerteknik M3, 5p. Tentamen 2008-08-27

Reglerteknik M3, 5p. Tentamen 2008-08-27 Reglerteknik M3, 5p Tentamen 2008-08-27 Tid: 08:30 12:30 Lokal: M-huset Kurskod: ERE031/ERE032/ERE033 Lärare: Knut Åkesson, tel 0701-749525 Läraren besöker tentamenssalen vid två tillfällen för att svara

Läs mer

Analog till Digitalomvandling

Analog till Digitalomvandling CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 8 Tisdag 2006-09-21 Analog till Digitalomvandling Vi börjar med det omvända. Digital insignal och analog utsignal. Digital in MSB D/A Analog ut LSB Om man har n bitar

Läs mer

Analog till Digitalomvandling

Analog till Digitalomvandling CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 8 Tisdag 2005-09-20 Analog till Digitalomvandling Om man har n bitar kan man uttrycka 2 n möjligheter. Det största nummeriska värdet är M = 2 n -1 För tre bitar blir

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Enheten för Kalibrering och Verifiering, Borås - 1002 Ackrediterad kalibreringsverksamhet bedrivs vid följande laboratorier: Box 56 230 53 ALNARP Sundsvägen 8 Box

Läs mer

AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. ville.jalkanen@tfe.umu.se 1

AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. ville.jalkanen@tfe.umu.se 1 AD-DA-omvandlare Mätteknik Ville Jalkanen ville.jalkanen@tfe.umu.se Inledning Analog-digital (AD)-omvandling Digital-analog (DA)-omvandling Varför AD-omvandling? analog, tidskontinuerlig signal Givare/

Läs mer

TORKEL 840 /860. g GE Energy Services Programma Products. Batteriurladdare TORKEL 840/860

TORKEL 840 /860. g GE Energy Services Programma Products. Batteriurladdare TORKEL 840/860 TORKEL 840 /860 Batteriurladdare Batterierna i kraftverk och transformatorstationer ska förse anläggningarna med reservkraft vid nätavbrott. Tyvärr kan batteriernas kapacitet minska innan de nått den beräknade

Läs mer

Reglerteknik 1. Kapitel 1, 2, 3, 4. Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln. William Sandqvist william@kth.se

Reglerteknik 1. Kapitel 1, 2, 3, 4. Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln. William Sandqvist william@kth.se Reglerteknik 1 Kapitel 1, 2, 3, 4 Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln Reglerteknik 1. Givare för yttertemperatur 2, 3. Givare för inomhustemperaturer Behaglig innetemperatur med hjälp av reglerteknik!

Läs mer

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007. Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007. Uppgifterna i tentamen ger totalt

Läs mer

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den. Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Lab nr 2 version 3.1 Laborationens namn Växelströmskretsar Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall

Läs mer

Tid- och frekvensmätning - inför laborationen 2 - Ola Jakobsson Johan Gran

Tid- och frekvensmätning - inför laborationen 2 - Ola Jakobsson Johan Gran Tid- och frekvensmätning - inför laborationen 2 - Ola Jakobsson Johan Gran per.augustsson@elmat.lth.se johangran@gmail.com Lektionsplan Kapitel 4: Mätning av tid och frekvens - 4.6 Mätning av höga frekvenser

Läs mer

Systemkonstruktion SERIEKOMMUNIKATION

Systemkonstruktion SERIEKOMMUNIKATION Systemkonstruktion SERIEKOMMUNIKATION Laborationsansvariga: Anders Arvidsson Utskriftsdatum: 2005-04-26 Syfte Laborationen syftar till att ge studenten tillfälle att närmare bekanta sig med RS-232-protokollet,

Läs mer

Avkoppla rätt en kvantitativ undersökning av parasitinduktans hos olika layoutalternativ

Avkoppla rätt en kvantitativ undersökning av parasitinduktans hos olika layoutalternativ Avkoppla rätt en kvantitativ undersökning av parasitinduktans hos olika layoutalternativ Per Magnusson, Signal Processing Devices Sweden AB, per.magnusson@spdevices.com Gunnar Karlström, BK Services, gunnar@bkd.se

Läs mer

Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström

Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström Syftet med laborationen är att du ska få en viss praktisk erfarenhet av hur man hanterar enkla elektriska kopplingar. Laborationen ska också öka din

Läs mer

40 V 10 A. 5. a/ Beräkna spänningen över klämmorna AB! µu är en beroende spänningskälla. U får inte ingå i svaret.

40 V 10 A. 5. a/ Beräkna spänningen över klämmorna AB! µu är en beroende spänningskälla. U får inte ingå i svaret. Exempelsamling 1. Likström mm 1. a/ educera nedanstående nät så långt som möjligt! 100 Ω 100 Ω 100 Ω 50 Ω 50 Ω 50 Ω b/ educera källorna anslutna till punkterna AB resp. D, men behåll de ursprungliga resistanserna!

Läs mer

Sensorteknik Ex-tenta 1

Sensorteknik Ex-tenta 1 Elektrisk mätteknik LTH Sensorteknik Ex-tenta 1 Tillåtna hjälpmedel: Kalkylator och/eller tabell. Anvisningar: De 16 första frågorna bör besvaras relativt kortfattat, t.ex. genom en enkel ritning och en

Läs mer

Laborationshandledning för mätteknik

Laborationshandledning för mätteknik Laborationshandledning för mätteknik - digitalteknik och konstruktion TNE094 LABORATION 1 Laborant: E-post: Kommentarer från lärare: Institutionen för Teknik och Naturvetenskap Campus Norrköping, augusti

Läs mer

4:7 Dioden och likriktning.

4:7 Dioden och likriktning. 4:7 Dioden och likriktning. Inledning Nu skall vi se vad vi har för användning av våra kunskaper från det tidigare avsnittet om halvledare. Det är ju inget självändamål att tillverka halvledare, utan de

Läs mer

Tenta Elektrisk mätteknik och vågfysik (FFY616) 2013-12-19

Tenta Elektrisk mätteknik och vågfysik (FFY616) 2013-12-19 Tenta Elektrisk mätteknik och vågfysik (FFY616) 013-1-19 Tid och lokal: Torsdag 19 december kl. 14:00-18:00 i byggnad V. Examinator: Elsebeth Schröder (tel 031 77 844). Hjälpmedel: Chalmers-godkänd räknare,

Läs mer

SONARANGE. Censit ab. UPK - Ultraljudsgivare med analog och digital utgång

SONARANGE. Censit ab. UPK - Ultraljudsgivare med analog och digital utgång UPK - Ultraljudsgivare med analog och digital utgång Räckvidd 8 upp till 5m Hög noggrannhet Kompakt utförande - små byggmått Finns med analog och/eller digital utgång Synkroniseringsingång som option Utsignal

Läs mer

Statistisk undersökningsmetodik (Pol. kand.)

Statistisk undersökningsmetodik (Pol. kand.) TENTAMEN Tentamensdatum 2008-10-02 Statistisk undersökningsmetodik (Pol. kand.) Namn:.. Personnr:.. Tentakod: Obs! Var noga med att skriva din tentakod på varje lösningsblad som du lämnar in. Skrivtid

Läs mer

Kapacitansmätning av MOS-struktur

Kapacitansmätning av MOS-struktur Kapacitansmätning av MOS-struktur MOS står för Metal Oxide Semiconductor. Figur 1 beskriver den MOS vi hade på labben. Notera att figuren inte är skalenlig. I vår MOS var alltså: M: Nickel, O: hafniumoxid

Läs mer

Reglerteknik 6. Kapitel 10. Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln. William Sandqvist william@kth.se

Reglerteknik 6. Kapitel 10. Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln. William Sandqvist william@kth.se Reglerteknik 6 Kapitel Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln Föreläsning 6 kap Reglersystemets egenskaper Stabilitet är den viktigaste egenskapen. Ett ostabilt system är oanvändbart. Stabilitet är

Läs mer

Undervisningen i ämnet elmätteknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet elmätteknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ELMÄTTEKNIK Ämnet elmätteknik handlar om hur olika instrument för att mäta elektriska storheter används. Även mätning av icke-elektriska storheter behandlas efter att de omvandlats med mätomvandlare till

Läs mer

SENSORER OCH MÄTTEKNIK

SENSORER OCH MÄTTEKNIK Räknare & Impedans SENSORER OCH MÄTTEKNIK 2017 Räknare - varför Ett oscilloskop har normalt 3 4 siffors noggrannhet som bäst En räknare kan ha upp till 9 siffor 1 Räknare - frekvens Frekvens anger hur

Läs mer

Grundläggande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning. 2 Digital/analog(D/A)-omvandling

Grundläggande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning. 2 Digital/analog(D/A)-omvandling Grundläggande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning Datorer nns nu i varje sammanhang. Men eftersom vår värld är analog, behöver vi något sätt att omvandla t.ex. mätvärden till digital form, för att datorn

Läs mer

BRUKSANVISNING VE ISO

BRUKSANVISNING VE ISO BRUKSANVISNING ISOLATIONSPROVARE VE ISO E9019200 Referenser märkta på instrumentet eller i manualen Mått i mm Varning för potentiell fara, kontrollera i manualen. Referens: Läs detta noga. Försiktighet!

Läs mer

Ö 1:1 U B U L. Ett motstånd med resistansen 6 kopplas via en strömbrytare till ett batteri som spänningskälla som figuren visar.

Ö 1:1 U B U L. Ett motstånd med resistansen 6 kopplas via en strömbrytare till ett batteri som spänningskälla som figuren visar. Ö : Ett motstånd med resistansen 6 kopplas via en strömbrytare till ett batteri som spänningskälla som figuren visar B L Spänningskällan ger spänningen V Brytaren är öppen som i figuren a) Beräkna strömmen

Läs mer

2 Laboration 2. Positionsmätning

2 Laboration 2. Positionsmätning 2 Laboraion 2. Posiionsmäning 2.1 Laboraionens syfe A sudera olika yper av lägesgivare A sudera givarnas saiska och dynamiska egenskaper 2.2 Förberedelser Läs laboraionshandledningen och mosvarande avsni

Läs mer

LABORATIONSINSTRUKTION DIGITAL REGLERTEKNIK. Lab nr. 3 DIGITAL PI-REGLERING AV FÖRSTA ORDNINGENS PROCESS

LABORATIONSINSTRUKTION DIGITAL REGLERTEKNIK. Lab nr. 3 DIGITAL PI-REGLERING AV FÖRSTA ORDNINGENS PROCESS LABORATIONSINSTRUKTION DIGITAL REGLERTEKNIK Lab nr. 3 DIGITAL PI-REGLERING AV FÖRSTA ORDNINGENS PROCESS Obs! Alla förberedande uppgifter skall vara gjorda innan laborationstillfället! Namn: Program: Laborationen

Läs mer

Tentamen i Elektronik för E, 8 januari 2010

Tentamen i Elektronik för E, 8 januari 2010 Tentamen i Elektronik för E, 8 januari 200 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori Tvåpol C A I V Du har tillgång till en multimeter som kan ställas in som voltmeter eller amperemeter. Voltmeter

Läs mer

Overvakningsutrustningar

Overvakningsutrustningar SVENSKA KRAFTNÄT ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE NK, KontroHanläggning VÅR BETECKNING TR02-09-4 DATUM 2014-08-14 SAMRÅD AFS W TEKNISK RIKTLINJE UTGÅVA 5 FASTSTÄLLD TD Overvakningsutrustningar Uppdateringar Utgåva

Läs mer

Likström och trefas växelström. Läs i kursboken "Elektricitetslära med tillämpningar" om:

Likström och trefas växelström. Läs i kursboken Elektricitetslära med tillämpningar om: . Elektriska kretsar Laboration 3 Likström och trefas växelström Syftet med laborationen är att Du ska studera trefas växelström och bekanta Dig med ett minnesoscilloskop. Du får dessutom lära Dig att

Läs mer

Tid- och frekvensmätning -inför laborationen-

Tid- och frekvensmätning -inför laborationen- Tid- och frekvensmätning -inför laborationen- Martin Bengtsson Johan Gran martin.bengtsson@bme.lth.se johan.gran@bme.lth.se Plan för dagen och morgondagen Måndag kl. 13 - genomgång av kapitel 4 tisdag

Läs mer

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2012-03-27 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa

Läs mer

GPS- och Elmöte 27 maj 2008

GPS- och Elmöte 27 maj 2008 GPS- och Elmöte 27 maj 2008 Teoretiska grunder och definitioner Storhet Beteckning Enhet Beteckning Ström I ampere A Spänning U volt V Resistans R motstånd Ω Effekt P kraft W, kw Energi E utfört arbete

Läs mer

Signalanalys med snabb Fouriertransform

Signalanalys med snabb Fouriertransform Laboration i Fourieranalys, MVE030 Signalanalys med snabb Fouriertransform Den här laborationen har två syften: dels att visa lite på hur den snabba Fouriertransformen fungerar, och lite om vad man bör

Läs mer

RealSimPLE: Pipor. Laborationsanvisningar till SimPLEKs pipa

RealSimPLE: Pipor. Laborationsanvisningar till SimPLEKs pipa RealSimPLE: Pipor Laborationsanvisningar till SimPLEKs pipa Vad händer när ljudvågor färdas genom ett rör? Hur kan man härma ljudet av en flöjt? I detta experiment får du lära dig mer om detta! RealSimPLE

Läs mer

Laboration 2 Instrumentförstärkare och töjningsgivare

Laboration 2 Instrumentförstärkare och töjningsgivare Laboration 2 Instrumentförstärkare och töjningsgivare 1 1 Introduktion Denna laboration baseras på två äldre laborationer (S4 trådtöjningsgivare samt Instrumentförstärkare). Syftet med laborationen är

Läs mer

Tentamen den 22 mars 2003 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202

Tentamen den 22 mars 2003 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202 Karlstads universitet / Avd för elektroteknik / Elkraftteknik TEL202 / Tentamen / 030322 / BHä 1 (5) Tentamen den 22 mars 2003 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202 Examinator och kursansvarig: Bengt

Läs mer

Växelström K O M P E N D I U M 2 ELEKTRO

Växelström K O M P E N D I U M 2 ELEKTRO MEÅ NIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Johan Pålsson 999-09- Rev.0 Växelström K O M P E N D I M ELEKTRO INNEHÅLL. ALLMÄNT OM LIK- OCH VÄXELSPÄNNINGAR.... SAMBANDET MELLAN STRÖM

Läs mer

Tentamen i Trådlös Internet-access

Tentamen i Trådlös Internet-access Mittuniversitetet Inst. för IT och medier, ITM Stefan Pettersson 005-08- Tentamen i Trådlös Internet-access Tid: 08.00-13.00. Hjälpmedel: Valfri miniräknare. Bifogad formelsamling. Ansvarig lärare: Stefan

Läs mer

LabVIEW - Experimental Fysik B

LabVIEW - Experimental Fysik B LabVIEW - Robin Andersson Anton Lord robiand@student.chalmers.se antonlo@student.chalmers.se Januari 2014 Sammandrag Denna laboration går ut på att konstruera ett program i LabVIEW som kan på kommando

Läs mer

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR ELEKTROTEKNIK Inlämningstid Kl: 1 MSKINKONSTRUKTION KTH TENTMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVR Elektroteknik MF1017 013 10 31 Kl: 14:00 17:00 Du får, som hjälpmedel, använda räknedosa, kursens lärobok

Läs mer