D/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "D/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31"

Transkript

1 D/A- och A/D-omvandlarmodul MOD Allmänt Modulen är helt självförsörjande, det enda du behöver för att komma igång är en 9VAC väggtransformator som du kopplar till jacket J2. När du så småningom vill göra mera avancerade experiment passar den 32-poliga kontakten J1 till enchipsdator- och FPGA-modulerna i CESAM-serien. Modulen går att köra antingen som D/A- eller A/D-omvandlare, men i A/D-omvandlarfallet behövs det lite extra logik som du till att börja med får stå för själv. Så småningom, när du vet vad som behövs, kan du programmera en enchipsdator eller en FPGA och låta den göra grovjobbet åt dig! Du behöver en voltmeter för att mäta utsignalen från D/A-omvandlaren. I uppgifterna 2 och 5 behöver du dessutom ett oscilloskop. Princip för D/A-omvandlaren En D/A-omvandlare gör om en digital insignal till en analog utsignal (ofta en spänning) där utsignalens storlek är proportionell mot det digitala datat. Den här D/A-omvandlaren är en s k åttabitars omvandlare, eftersom den har åtta digitala ingångar. Den arbetar enligt principen viktade resistorer och består helt enkelt av ett resistansnät med 8 resistorer som drivs av en noggrann referensspänning på +2,55 V. I appendix A finns det kompletta kopplingsschemat och du kan där också läsa om hur det hela fungerar i detalj. På kortet sitter åtta små skjutomkopplare, som kopplar till eller från referensspänningen till ena änden på var sin viktad resistor. Samtliga resistorer är hopkopplade i andra änden. Uttrycket viktad resistor betyder att resistansvärdena har valts så att de ger olika stora bidrag till resulterande utspänningen från resistansnätet. Omkopplaren för BIT7 styr en 10 kω resistor, BIT6 20 kω, BIT5 40 kω o s v på samma sätt. BIT0 styr alltså 1,28 MΩ. Man säger att resistorerna är binärt viktade, eftersom de skiljer sig åt med en faktor 2. Enligt Ohm s lag är strömmen omvänt proportionell mot resistansen (I=U/R). BIT0 ger alltså minst bidrag, BIT1 dubbelt så stort, BIT2 fyra gånger så stort o s v. BIT7 ger bidraget etthundratjugoåtta gånger så stort. De relativa vikterna kan du se på de åtta små ytmonterade lysdioderna vid kortets uppkant. Lysdioderna indikerar omkopplarnas lägen. Egentligen styrs resistorerna via en s k CMOS-buffer, där omkopplarna utgör bufferns insignal. Man hade alltså precis lika gärna kunnat mata in åtta digitala insignaler till buffern från en godtycklig elektronisk anordning, t ex en dator. Det är för det mesta på det sättet D/Aomvandlare används, t ex för att styra hastigheten på en motor från en dator. För att möjliggöra styrning av den här D/A-omvandlaren med externa signaler kan man elektriskt koppla bort alla åtta skjutomkopplarna genom att lägga +5V på J1, pinne a7. 1

2 Uppgift 1 Mätningar på D/A-omvandlaren När omkopplaren för BIT7 (mest signifikanta biten) är i läget 1 (TILL) och alla de övriga sju omkopplarna i läget 0 (från) är referensspänningen inkopplad endast till 10 kω-resistorn. Utspänningen från D/A-omvandlaren blir då +1,28 V. Prova det genom att koppla voltmetern till D/A-omvandlarens utgång J4, mellan UT och 0! Stämmer det? Om du nu istället ställer om omkopplaren för BIT6 till läget 1 och nollställer BIT7 (och behåller alla andra omkopplare nollställda) bör utsignalen bli hälften så stor, d v s +0,64 V.Stämmer det? Gå nu igenom samtliga omkopplare genom att ettställa en i taget med övriga sju nollställda och skriv upp utspänningen i samtliga åtta fall: BIT7 BIT6 BIT5 BIT4 BIT3 BIT2 BIT1 BIT0 Utspänning Vad tror du händer om mera än en omkoppare ettställs?... Prova t ex följande kombinationer. Observera att du också ska beräkna den decimala motsvarigheten till respektive binär kombination! BIT7 BIT6 BIT5 BIT4 BIT3 BIT2 BIT1 BIT0 Decimalt Utspänning Slutsats? 2

3 Hur stor är den minsta spänningsändring man kan göra med denna D/A-omvandlare?... Med en 8-bitars D/A-omvandlare kan man ställa in utspänningen på vilken som helst av 2 8 = 256 nivåer. Upplösningen eller dynamiken blir 1/256=0,4%. Räknat i db blir det ca 48 db. Gör beräkningen! En 12-bitars D/A-omvandlare har upplösningen 1/4096=0,02%, vilket motsvarar ca 72 db. Ibland blir inte utspänningen exakt vad man hade förväntat sig, utan kan slå fel motsvarande någon bit. Vad kan det bero på? Normalt köper man sina D/A-omvandlare i form av integrerade kretsar. Internt fungerar de dock typiskt på det sätt du sett här. Resistansnätet kan göras på andra sätt, t ex med sk R-2R-stege, men idén är densamma, man viktar strömmar som summeras. R-2R-stege kan du läsa mera om i appendix B. Datablad för en typisk integrerad D/A-omvandlare, MAX507, återfinns i appendix C. MAX507 är en 12-bitars omvandlare. Uppgift 2 Generering av tidsberoende signaler En vanlig användning av D/A-omvandlare är för genererering av tidsberoende spänningar eller strömmar. Ett exempel är börvärdesinställning vid processtemperaturstyrning, ett annat generering av periodiska signaler, t ex sinusformade spänningar. I båda fallen låter man D/Aomvandlaren styras av en dator, som matar ut önskat digitalt data med lämpliga tidsintervall. För termperaturstyrningen räcker det förmodligen att mata ut ett nytt data varje sekund. Vill man däremot generera en 500 Hz sinusspänning (dvs periodtid 2 ms) låter man varje period byggas upp av lämpligt antal trappsteg, där antalet steg beror av hur noga man vill reproducera sinussignalen. Något hundratal steg är förmodligen mer än tillräckligt. Man har då en tabell i datorns minne där i förväg beräknade sinusvärden för en period lagts in. Man låter datorn hämta värden med jämna mellanrum och mata ut till D/A-omvandlaren. Låt oss anta att 100 steg per period är vad som behövs. Då behöver tydligen ett nytt värde matas ut var tjugonde mikrosekund från tabellen. När tabellen tar slut börjar datorn om från början av tabellen igen. I appendix D finns en tabell som innehåller beräknat sinusvärde för varje 3,6 grad (dvs 100 värden per period), skalat så att det hela passar att mata ut på en 8-bitars D/A-omvandlare, dvs -1 motsvarar 0 och +1 motsvarar 255. Appendix E innehåller ett program för MC68HC705J2 som alstrar en sinusspänning med hjälp av denna tabell. Koppla in en enchipsdatormodul till D/Aomvandlaren, sätt in en programmerad MC68HC705J2 och titta med ett oscilloskop på utspänningen vid J4. Rita signalen! 3

4 Tittar du riktigt noggrannt på signalen ser du trappstegen men också ganska stora spikar som stör signalen. Spikarna brukar kallas glitchar på fackspråk, och beror på att de olika resistorvikterna ger något olika signalfördröjningar. Skillnaderna rör sig för denna D/Aomvandlare om mindre än 1 mikrosekund. Glitcharna blir typiskt mera markerade ju flera bitar som switchas samtidigt. Alla D/A-omvandlare lider av denna lilla svaghet. Ofta kan man med filtrering eliminera glitcharna och till viss del också släta ut trappstegen. Ett enkelt lågpassfilter gör susen. Prova med att koppla en 0,1 mikrofarad kondensator tvärs över utgången J4. Resultat? Princip för A/D-omvandlare En A/D-omvandlare gör om en analog insignal (oftast ström eller spänning) till en digital utsignal. A/D-omvandlare används t ex då man vill behandla en analog signal i en dator eller ett mätinstrument. En vanlig digitalvoltmeter innehåller alltid en A/D-omvandlare. Det finns flera olika principer för A/D-omvandling, men alla går ut på att man på ett eller annat sätt jämför insignalen med en känd referenssignal. Långsamma omvandlare, som t ex i digitalvoltmetrar, använder nästan alltid en princip där en kondensator laddas upp med hjälp av insignalen och sedan laddas ur med hjälp av en noggrannt känd referensspänning. Genom att jämföra tiderna för upp- respektive urladdning kan insignalen bestämmas. Sådana A/D-omvandlare kallas integrerande. Fördelen med integrerande omvandlare är att de kan göras billiga men ändå mycket noggranna. Typisk ordlängd är bitar, upplösningen kan alltså vara uppemot 1 ppm. En omvandling kan typiskt ta 10 ms ms. Snabba omvandlare, som används vid datainsamlingssystem, har oftast mindre ordlängd, 8 till 12 bitar. I gengäld kan hastigheten vara hög. I vissa digitala oscilloskop används supersnabba 8- bitarsomvandlare som gör en omvandling på 1 ns, dvs 1 GS/s (1 gigasampel per sekund). Mera normala 12-bitarsomvandlare klarar typiskt en omvandling på kanske 5 till 50 mikrosekunder. Den metod som nästan alltid används kallas successiv approximation. Vi återkommer snart till den! För att använda den här modulen som 8-bitars A/D-omvandlare utnyttjar man att D/Aomvandlaren kan ställas in på godtycklig spänning mellan 0 och +2,55 V (på 0.01 V när). Den okända analoga signalen (mellan 0 och +2,55 V) som ska omvandlas, kopplas till ena ingången på en komparator (IN på J3) och D/A-omvandlarens utgång till komparatorns andra ingång. En komparator är helt enkelt en snabb förstärkare, vars utgång anger vilken av dess två insignaler som är störst. När man vill göra en omvandling är det bara att prova med olika utspänningar från D/A-omvandlaren genom att mata in olika digitala insignaler till den. Så småningom hittar man 4

5 förstås den digitala signal som behövs för att precis balansera den okända insignalen. Bingo! Den digitala signal som behövdes är alltså resultatet. Ett exempel: Låt oss anta att den okända analoga insignalen är 1,92 V. Som du såg när du mätte på D/A-omvandlaren måste den digitala signalen vara för att generera 1,92 V. Ställer du in på skjutomkopplarna kommer alltså komparatorn att slå om och indikera att målet är nått.. Komparatorns utgång är för övrigt kopplad till en lysdiod märkt COMP längst uppe till höger på kortet. Den går också vidare ut till pinne b2 på J1. Lysdioden lyser när D/Aomvandlarens utspänning är högre än den okända analoga inspänningen. Frågan är förstås hur man smartast provar sig fram till rätt värde, det finns ju 256 möjligheter att ställa in omkopplarna på. Hade det handlat om en 12-bitars omvandlare hade det funnits 4096 möjligheter! Ett säkert sätt är att helt enkelt räkna upp binärt, d v s börja med och kolla komparatorns utgång. Slår komparatorn om har man hittat värdet (alltså 0 V), annars får man gå vidare till och hålla på att öka med ett tills man så småningom hittar rätt värde. I exemplet får man alltså göra 192 försök innan det blir klart. Denna metod är mycket enkel att implementera med digital elektronik, det enda som behövs är en 9-bitars binärräknare och lite logik som gör att räknaren stannar när målet är nått. Nackdelen är att det kan ta lång tid att hitta rätt värde. En omvandlare som utnyttjar denna princip kallas rampomvandlare. Ett mycket smartare sätt är att utnyttja successiv approximation, som vi berörde inledningsvis. En 8-bitars omvandling blir då alltid klar på åtta försök (jämför med upp till 256 försök för rampomvandlaren). En 12-bitars omvandling tar exakt tolv försök (jämfört med upp till 4096 försök för rampomvandlaren). En klar förbättring! Så här gör man en 8-bitars omvandling med succesiv approximation: Börja med att nollställa samtliga digitala insignaler till D/A-omvandlaren. Ettställ BIT7 (mest signifikant bit) och kolla komparatorns utgång. Om komparatorn blir 1, d v s om lysdioden lyser, är D/A-omvandlarens spänning för hög. I så fall ska biten nollställas. Annars behålls den ettställd. Man går sedan vidare till nästa bit, BIT6 och upprepar processen, d v s man nollställer BIT6 om lysdioden lyser och behåller den ettställd annars. Gå sedan till BIT5 och gör samma sak, sedan BIT4, sedan BIT3, sedan BIT2, sedan BIT1 och slutligen BIT0. När alla åtta bitarna är genomgångna innehåller de den binära motsvarigheten till den okända insignalen och omvandlingen är klar! I appendix F finns ett flödesschema som beskriver metoden för successiv approximation. Det finns givetvis A/D-omvandlare av typ successiv approximation att köpa som integrerade kretsar till relativt ringa pris. Appendix G innehåller ett datablad för AD7575, en 8-bitars A/Domvandlare av typ successiv approximation som klarar av en omvandling på 5 mikrosekunder. Uppgift 3 A/D-omvandlare av ramptyp I den här uppgiften ska du mäta upp en okänd spänning kopplad till A/D-omvandlarens ingång genom att själv agera binärräknare. Du ska alltså ställa in skjutomkopplarna så att du letar dig fram till mätvärdet på det sätt en rampomvandlare gör. Vi skaffar oss den okända insignalen genom att koppla en spänningsdelare till J3. (Referensspänningen VREF, +2,55V, finns tillgänglig på J3). Koppla en 100 kω resistor mellan 5

6 VREF och IN och en 20 kω resistor mellan IN och 0. Med Ohm s lag kan du förstås beräkna den okända inspänningen, men gör inte det ännu! Nollställ samtliga skjutomkopplare. Ställ sedan in omkopplarna på och kolla lysdioden, sedan på och kolla, sedan , och så vidare till dess du rampat upp D/A-omvandlaren så att dess utsignal nätt och jämt blir större än insignalen och lysdioden börjar lysa! Läs av resulterande värde på de åtta lysdioderna: Stämmer det med vad du kan räkna fram med hjälp av spänningsdelning?... Mät gärna insignalen med digitalvoltmeter och verifiera!... Uppgift 4 A/D-omvandlare av typ successiv approximation Använd precis samma uppkoppling som i förra uppgiften, med insignalen genererad via spänningsdelaren. Den här gången ska du istället använda metoden med successiv approximation för att göra A/D-omvandlingen. Följ gärna flödesschemat i appendix F. Börja alltså med att nollställa samtliga switchar. Ettställ sedan BIT7 och kolla om lysdioden COMP lyser. Om den lyser är spänningen från D/A-omvandlaren för hög och BIT7 ska nollställas, annars ska BIT7 lämnas ettställd. Nu är BIT7 klar, gå vidare till BIT6 och upprepa proceduren. Fortsätt med BIT5, BIT4, BIT3, BIT2, BIT1 och BIT0. Läs av resulterande värde på de åtta lysdioderna: Uppgift 5 Successiv approximation styrd av enchipsdator I appendix H återfinns ett program för MC68HC705J2 som automatiskt utför en omvandling enligt successiv approximation då du trycker på tryckknappen SW9 längst ned till höger på kortet. Koppla in en enchipsdatormodul till kortet, sätt in en programmerad MC68HC705J2 och studera med ett oscilloskop hur D/A-omvandlaren letar sig fram till rätt värde. Rita signalen! 6

7 Byt ut den fasta spänningsdelaren mot en trimpotentiometer på ca 100 kω, så att du kan ställa in lite olika inspänningar. A/D-omvandla och verifiera resultaten! 7

AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. ville.jalkanen@tfe.umu.se 1

AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. ville.jalkanen@tfe.umu.se 1 AD-DA-omvandlare Mätteknik Ville Jalkanen ville.jalkanen@tfe.umu.se Inledning Analog-digital (AD)-omvandling Digital-analog (DA)-omvandling Varför AD-omvandling? analog, tidskontinuerlig signal Givare/

Läs mer

A/D- och D/A- omvandlare

A/D- och D/A- omvandlare A/D- och D/A- omvandlare Jan Carlsson 1 Inledning Om vi tänker oss att vi skall reglera en process så ställer vi in ett börvärde, det är det värde som man vill processen skall åstadkomma. Sedan har vi

Läs mer

Ett urval D/A- och A/D-omvandlare

Ett urval D/A- och A/D-omvandlare Ett urval D/A- och A/D-omvandlare Om man vill ansluta en mikrodator (eller annan digital krets) till sensorer och givare så är det inga problem så länge givarna själva är digitala. Strömbrytare, reläer

Läs mer

2E1112 Elektrisk mätteknik

2E1112 Elektrisk mätteknik 2E1112 Elektrisk mätteknik Mikrosystemteknik Osquldas väg 10, 100 44 Stockholm Tentamen för fd E3 2007-12-21 kl 8 12 Tentan består av: 1 uppgift med 6 kortsvarsfrågor som vardera ger 1 p. 5 uppgifter med

Läs mer

Analog till Digitalomvandling

Analog till Digitalomvandling CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 8 Tisdag 2006-09-21 Analog till Digitalomvandling Vi börjar med det omvända. Digital insignal och analog utsignal. Digital in MSB D/A Analog ut LSB Om man har n bitar

Läs mer

A/D D/A omvandling. Lars Wallman. Lunds Universitet / LTH / Institutionen för Mätteknik och Industriell Elektroteknik

A/D D/A omvandling. Lars Wallman. Lunds Universitet / LTH / Institutionen för Mätteknik och Industriell Elektroteknik A/D D/A omvandling Lars Wallman Innehåll Repetition binära tal Operationsförstärkare Principer för A/D omvandling Parallellomvandlare (Flash) Integrerande (Integrating Dual Slope) Deltapulsmodulation (Delta

Läs mer

Analog till Digitalomvandling

Analog till Digitalomvandling CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 8 Tisdag 2005-09-20 Analog till Digitalomvandling Om man har n bitar kan man uttrycka 2 n möjligheter. Det största nummeriska värdet är M = 2 n -1 För tre bitar blir

Läs mer

Utökning av mätområdet på ett mätinstrument med LED

Utökning av mätområdet på ett mätinstrument med LED Utökning av mätområdet på ett mätinstrument med LED Som rubriken säger skall denna artikel handla om en möjlighet att få ett mätinstrument att visa mer info än vad som är brukligt. När jag har bytt ut

Läs mer

Grundläggande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning. 2 Digital/analog(D/A)-omvandling

Grundläggande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning. 2 Digital/analog(D/A)-omvandling Grundläggande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning Datorer nns nu i varje sammanhang. Men eftersom vår värld är analog, behöver vi något sätt att omvandla t.ex. mätvärden till digital form, för att datorn

Läs mer

4 Laboration 4. Brus och termo-emk

4 Laboration 4. Brus och termo-emk 4 Laboration 4. Brus och termoemk 4.1 Laborationens syfte Detektera signaler i brus: Detektera periodisk (sinusformad) signal med hjälp av medelvärdesbildning. Detektera transient (nästan i alla fall)

Läs mer

Eftersom det endast är en fristående strömslinga man påverkar då man trycker på knappen säger man att omkopplaren i bild 1 är en enpolig omkopplare.

Eftersom det endast är en fristående strömslinga man påverkar då man trycker på knappen säger man att omkopplaren i bild 1 är en enpolig omkopplare. Olika Switchar Vi ska titta på hur man ordnar äkta bypass med hjälp av en så kallad trepolig till-till fotomkopplare eller, som man också säger, en 3PDT switch. På vägen ska vi titta på några vanliga switchar

Läs mer

4:4 Mätinstrument. Inledning

4:4 Mätinstrument. Inledning 4:4 Mätinstrument. Inledning För att studera elektriska signaler, strömmar och spänningar måste man ha lämpliga instrument. I detta avsnitt kommer vi att gå igenom de viktigaste, och som vi kommer att

Läs mer

DIGITALTEKNIK. Laboration D173. Grundläggande digital logik

DIGITALTEKNIK. Laboration D173. Grundläggande digital logik UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Håkan Joëlson 2007-11-19 v 1.1 DIGITALTEKNIK Laboration D173 Grundläggande digital logik Innehåll Mål. Material.... Uppgift 1...Sanningstabell

Läs mer

Op-förstärkarens grundkopplingar. Del 2, växelspänningsförstärkning.

Op-förstärkarens grundkopplingar. Del 2, växelspänningsförstärkning. Op-förstärkarens grundkopplingar. Del 2, växelspänningsförstärkning. I del 1 bekantade vi oss med op-förstärkaren som likspänningsförstärkare. För att kunna arbeta med op-förstärkaren vill vi kunna mäta

Läs mer

2E1112 Elektrisk mätteknik

2E1112 Elektrisk mätteknik 2E1112 Elektrisk mätteknik Mikrosystemteknik Osquldas väg 10, 100 44 Stockholm Tentamen för fd E3 2009-06-04 kl 14 18 Tentan består av: 1 uppgift med 6 kortsvarsfrågor som vardera ger 1 p. 5 uppgifter

Läs mer

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk - ETEF15

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk - ETEF15 Tentamen i Krets- och mätteknik, fk - ETEF15 Institutionen för elektro- och informationsteknik LTH, Lund University 2015-10-29 8.00-13.00 Uppgifterna i tentamen ger totalt 60. Uppgifterna är inte ordnade

Läs mer

AD-/DA-omvandlare. Digitala signaler, Sampling och Sample-Hold

AD-/DA-omvandlare. Digitala signaler, Sampling och Sample-Hold AD-/DA-omvandlare Digitala signaler, Sampling och Sample-Hold Analoga och Digitala Signaler Analogt Digitalt 001100101010100000111110000100101010001011100010001000100 t Analogt - Digitalt Analogt få komponenter

Läs mer

Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Växelspänningsexperiment Namn: Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska

Läs mer

En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning.

En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning. F5 LE1460 Analog elektronik 2005-11-23 kl 08.15 12.00 Alfa En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning. ( Impedans är inte samma sak som resistans. Impedans

Läs mer

4:7 Dioden och likriktning.

4:7 Dioden och likriktning. 4:7 Dioden och likriktning. Inledning Nu skall vi se vad vi har för användning av våra kunskaper från det tidigare avsnittet om halvledare. Det är ju inget självändamål att tillverka halvledare, utan de

Läs mer

Du har följande material: 1 Kopplingsdäck 2 LM339 4 komparatorer i vardera kapsel. ( ELFA art.nr datablad finns )

Du har följande material: 1 Kopplingsdäck 2 LM339 4 komparatorer i vardera kapsel. ( ELFA art.nr datablad finns ) Projektuppgift Digital elektronik CEL08 Syfte: Det här lilla projektet har som syfte att visa hur man kan konverterar en analog signal till en digital. Här visas endast en metod, flash-omvandlare. Uppgift:

Läs mer

Digitalt eller Analogt

Digitalt eller Analogt Digitalt eller Analogt digitalt: q 0 255 q 7 q 6 q 5 q 4 q 3 q 2 q 1 q 0 1 ½ ¼ 1/8 1/16 1/32 1/64 1/128 eller analogt? q Digital style Old school Digital Analogomvandlare? b 7 b 6 b 5 b 4 b 3 b 2 b 1 b

Läs mer

4:8 Transistorn och transistorförstärkaren.

4:8 Transistorn och transistorförstärkaren. 4:8 Transistorn och transistorförstärkaren. Inledning I kapitlet om halvledare lärde vi oss att en P-ledare har positiva laddningsbärare, och en N-ledare har negativa laddningsbärare. Om vi sammanfogar

Läs mer

Digitala Projekt (EITF11)

Digitala Projekt (EITF11) Digitala Projekt (EITF11) Temperaturgivare med larm Handledare: Bertil Lindvall 2014-05-20 Erik Hellered, I-11 Andreas Sjöblom, I-11 Philip Dahlström, I-11 Table of Contents Inledning... 1 Kravspecifikation...

Läs mer

MSR. www.intab.se info@intab.se 0302-24 600 Gjutarevägen 1 443 61 Stenkullen

MSR. www.intab.se info@intab.se 0302-24 600 Gjutarevägen 1 443 61 Stenkullen MSR www.intab.se info@intab.se 0302-24 600 Gjutarevägen 1 443 61 Stenkullen Inledning Intabs MSR är en liten kraftfull datalogger med USB-anslutning som komponeras ihop efter behov. De olika modellerna

Läs mer

Pulsmätare med varningsindikatorer

Pulsmätare med varningsindikatorer Pulsmätare med varningsindikatorer Elektro- och informationsteknik Projektrapport, EITF11 Digitala Projekt Charlie Hedhav Sofia Johansson Louise Olsson 2016-05-17 Abstract During the course Digitala Projekt

Läs mer

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK ELEKTROTEKNK Tentamen med lösningsförslag nlämningstid Kl: MASKKONSTRUKTON KTH TENTAMENSUPPGFTER ELEKTROTEKNK Elektroteknik Media. MF035 och 4F4 009 08 4.00 7.00 För godkänt fordras c:a 50% av totalpoängen.

Läs mer

Likström och trefas växelström. Läs i kursboken "Elektricitetslära med tillämpningar" om:

Likström och trefas växelström. Läs i kursboken Elektricitetslära med tillämpningar om: . Elektriska kretsar Laboration 3 Likström och trefas växelström Syftet med laborationen är att Du ska studera trefas växelström och bekanta Dig med ett minnesoscilloskop. Du får dessutom lära Dig att

Läs mer

Systemkonstruktion SERIEKOMMUNIKATION

Systemkonstruktion SERIEKOMMUNIKATION Systemkonstruktion SERIEKOMMUNIKATION Laborationsansvariga: Anders Arvidsson Utskriftsdatum: 2005-04-26 Syfte Laborationen syftar till att ge studenten tillfälle att närmare bekanta sig med RS-232-protokollet,

Läs mer

Enchipsdatorns gränssnitt mot den analoga omvärlden

Enchipsdatorns gränssnitt mot den analoga omvärlden Agenda Enchipsdatorns gränssnitt mot den analoga omvärlden Erik Larsson Analog/Digital (AD) omvandling Digital/Analog (DA) omvandling Sampling, upplösning och noggrannhet Laborationsuppgift.5 Motivation.5.5

Läs mer

Effektpedal för elgitarr

Effektpedal för elgitarr EITF11 - Digitala Projekt Effektpedal för elgitarr Handledare: Bertil Lindvall Ivan Rimac (I05) Jimmy Lundberg (I08) 2011-05-10 Contents Bakgrund... 3 Kravspecifikation... 3 Kravspecifikation Effektpedal...

Läs mer

Moment 2 - Digital elektronik. Föreläsning 1 Binära tal och logiska grindar

Moment 2 - Digital elektronik. Föreläsning 1 Binära tal och logiska grindar Moment 2 - Digital elektronik Föreläsning 1 Binära tal och logiska grindar Jan Thim 1 F1: Binära tal och logiska grindar Innehåll: Introduktion Talsystem och koder Räkna binärt Logiska grindar Boolesk

Läs mer

OSCILLOSKOPET. Syftet med laborationen. Mål. Utrustning. Institutionen för fysik, Umeå universitet Robert Röding 2004-06-17

OSCILLOSKOPET. Syftet med laborationen. Mål. Utrustning. Institutionen för fysik, Umeå universitet Robert Röding 2004-06-17 Institutionen för fysik, Umeå universitet Robert Röding 2004-06-17 OSCILLOSKOPET Syftet med laborationen Syftet med denna laboration är att du ska få lära dig principerna för hur ett oscilloskop fungerar,

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TE111B El3. Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 20120410 Tid: 14:00-18:00.

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TE111B El3. Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 20120410 Tid: 14:00-18:00. Mikrodatorteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TE111B El3 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 20120410 Tid: 14:00-18:00 Hjälpmedel: Totalt antal poäng på tentamen:

Läs mer

Exempeluppgift i Logikstyrning. 1 Inledning. 2 Insignaler och utsignaler

Exempeluppgift i Logikstyrning. 1 Inledning. 2 Insignaler och utsignaler Exempeluppgift i Logikstyrning Inledning Idén med detta papper är att ge en allmän beskrivning av labbutrustningen och tips för hur man kan lösa olika praktiska problem i samband med laborationen. Läs

Läs mer

Uppgift 12: Konstruera en elektronisk tärning. Resultatet av ett tärningskast ska visas på en 7- segmentindikator.

Uppgift 12: Konstruera en elektronisk tärning. Resultatet av ett tärningskast ska visas på en 7- segmentindikator. Uppgift 12: Konstruera en elektronisk tärning. Resultatet av ett tärningskast ska visas på en 7- segmentindikator. Tärningen ska ha två utfallsrum: U 1 = {1, 2, 3, 4, 5, 6, 6, 6} U 2 = {1, 2, 3, 4, 5,

Läs mer

1 Strömmen I skall mätas med en amperemeter. Amperemetern är inställd på området 30 ma. Vad kommer amperemetern att visa?

1 Strömmen I skall mätas med en amperemeter. Amperemetern är inställd på området 30 ma. Vad kommer amperemetern att visa? Högskolan Dalarna Sida 1 av 11 Elektroteknik Per Liljas/Lars-Erik Cederlöf Tentamen i ET1014 Introduktion till elektroteknik och styrteknik 7.5 hp 2011-08-22 9.00-13.00, Sal Sxxx Hjälpmedel: Miniräknare,

Läs mer

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR ELEKTROTEKNIK Inlämningstid Kl: 1 MSKINKONSTRUKTION KTH TENTMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVR Elektroteknik MF1017 013 10 31 Kl: 14:00 17:00 Du får, som hjälpmedel, använda räknedosa, kursens lärobok

Läs mer

Installationshandbok. Styrsystem 9 30061.1003.S.01. SMD-styrenhet utan frekvensomriktare

Installationshandbok. Styrsystem 9 30061.1003.S.01. SMD-styrenhet utan frekvensomriktare Installationshandbok Styrsystem 9 30061.1003.S.01 2 Installationshandbok Styrsystem 9 Installationshandbok Styrsystem 9 3 Innehåll 1.0 Styrsystem 1.2 Kabel med 5-polig EU-stickkontakt 1.3 Manöverorgan

Läs mer

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007. Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007. Uppgifterna i tentamen ger totalt

Läs mer

Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser

Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser Elektronik för D ETIA01 Andrés Alayon Glasunov Palmi Thor Thorbergsson Anders J Johansson Lund Mars 2009 Laboration

Läs mer

REPETITION (OCH LITE NYTT) AV REGLERTEKNIKEN

REPETITION (OCH LITE NYTT) AV REGLERTEKNIKEN REPETITION (OCH LITE NYTT) AV REGLERTEKNIKEN Automatisk styra processer. Generell metodik Bengt Carlsson Huvudantagande: Processen kan påverkas med en styrsignal (insignal). Normalt behöver man kunna mäta

Läs mer

Modifieringsförslag till Moody Boost

Modifieringsförslag till Moody Boost Modifieringsförslag till Moody Boost Moody Boost (MB) är en mycket enkel krets, en transistor och ett fåtal passiva komponenter- Trots det finns det flera justeringar som du kan göra för att få pedalen

Läs mer

Lik- och Växelriktning

Lik- och Växelriktning FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 3 Lik- och Växelriktning Tyristorlikriktare, step-up/down och körning med frekvensritkare (Ifylles med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign) Maj

Läs mer

3.1.1 3.1.2. Lösningar elektrisk mätteknik

3.1.1 3.1.2. Lösningar elektrisk mätteknik 3.1.1 a) Instrument 2,3 och 4. b) 1. Instrumentet visar medelvärdet av signalen, alltså A. 2. Instrumentet likriktar signalen och multiplicerar medelvärdet av den likriktade signalen med formfaktorn för

Läs mer

JP JOYSTICKS PJP-008 & PJP-014

JP JOYSTICKS PJP-008 & PJP-014 BESKRIVNING JP är en 2 eller 3-axlig joystick med inbyggda PWM-utgångar. Beroende på modell är möjligt att styra upp till 9st dubbelverkande funktioner varav 6st kan vara steglösa. Utgångarna är proportionella

Läs mer

Mät spänning med en multimeter

Mät spänning med en multimeter elab002a Mät spänning med en multimeter Namn atum Handledarens sign Elektrisk spänning och hur den mäts Elektrisk spänning uppstår när elektriska laddningar separeras från varandra Ett exempel är statisk

Läs mer

Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström

Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström Syftet med laborationen är att du ska få en viss praktisk erfarenhet av hur man hanterar enkla elektriska kopplingar. Laborationen ska också öka din

Läs mer

Datakommunikation med IR-ljus.

Datakommunikation med IR-ljus. Datakommunikation med -ljus. I den här uppgiften skall du kommunicera med hjälp av infrarött () ljus. Du skall kunna sända tecken från tangentbordet samt ta emot tecken och visa dem på skärmen. Genom att

Läs mer

Bruksanvisning Multimeter Elma 805 / Elma 807

Bruksanvisning Multimeter Elma 805 / Elma 807 Bruksanvisning Multimeter Elma 805 / Elma 807 Elma 805/807 sida 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1) Säkerhet... 2 Föreskriften IEC1010 Överspänningskategori... 2 2) EMC Direktivet... 3 3) Instrument beskrivning...

Läs mer

Att ansluta en fastighet till Karlstads Stadsnät och bygga ett fastighetsnät. www.stadsnat.karlstad.se

Att ansluta en fastighet till Karlstads Stadsnät och bygga ett fastighetsnät. www.stadsnat.karlstad.se Att ansluta en fastighet till Karlstads Stadsnät och bygga ett fastighetsnät www.stadsnat.karlstad.se Inledning Att ansluta en fastighet till Karlstads Stadsnät innebär att i stort sett få obegränsade

Läs mer

Programmering av stegmotorer ett miniprojekt i samarbete med Svensk Maskinprovning

Programmering av stegmotorer ett miniprojekt i samarbete med Svensk Maskinprovning Programmering av stegmotorer ett miniprojekt i samarbete med Svensk Maskinprovning Daniel Leonardsson dale0010@student.umu.se Kajsa Persson kape0038@student.umu.se I samarbete med Svensk Maskinprovning,

Läs mer

F5 Introduktion till digitalteknik

F5 Introduktion till digitalteknik George Boole och paraplyet F5 Introduktion till digitalteknik EDAA05 Roger Henriksson Jonas Wisbrant p = b! (s " r) George Boole (1815-1864) Professor i Matematik, Queens College, Cork, Irland 2 Exklusiv

Läs mer

LABORATIONSINSTRUKTION DIGITAL REGLERTEKNIK. Lab nr. 3 DIGITAL PI-REGLERING AV FÖRSTA ORDNINGENS PROCESS

LABORATIONSINSTRUKTION DIGITAL REGLERTEKNIK. Lab nr. 3 DIGITAL PI-REGLERING AV FÖRSTA ORDNINGENS PROCESS LABORATIONSINSTRUKTION DIGITAL REGLERTEKNIK Lab nr. 3 DIGITAL PI-REGLERING AV FÖRSTA ORDNINGENS PROCESS Obs! Alla förberedande uppgifter skall vara gjorda innan laborationstillfället! Namn: Program: Laborationen

Läs mer

Ellära. Laboration 3 Oscilloskopet och funktionsgeneratorn

Ellära. Laboration 3 Oscilloskopet och funktionsgeneratorn Ellära. Laboration 3 Oscilloskopet och funktionsgeneratorn Labhäftet underskriven av läraren gäller som kvitto för labben. Varje laborant måste ha ett eget labhäfte med ifyllda förberedelseuppgifter och

Läs mer

Grundlande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning. 2 Digital/analog(D/A)-omvandling

Grundlande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning. 2 Digital/analog(D/A)-omvandling Grundlande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning Anvningen av datorer kar alltmer i allt er sammanhang. Men eftersom vd nalog, behver vi nt s att omvandla t.ex. men till digital form, fr att datorn ska

Läs mer

AQ-Box med Winlog 2000 8-kanalers mätsystem samlar och bearbetar 8 givarsignaler i en PC

AQ-Box med Winlog 2000 8-kanalers mätsystem samlar och bearbetar 8 givarsignaler i en PC AQ-Box med Winlog 2000 8-kanalers mätsystem samlar och bearbetar 8 givarsignaler i en PC 8 differentiella kanaler (ingen gemensam jordanslutning) Klarar alla givare och sensorer med spännings- eller strömsignal

Läs mer

6. Likströmskretsar. 6.1 Elektrisk ström, I

6. Likströmskretsar. 6.1 Elektrisk ström, I 6. Likströmskretsar 6.1 Elektrisk ström, I Elektrisk ström har definierats som laddade partiklars rörelse mer specifikt som den laddningsmängd som rör sig genom en area på en viss tid. Elström kan bestå

Läs mer

Grundläggande ellära - - 1. Induktiv och kapacitiv krets. Förberedelseuppgifter. Labuppgifter U 1 U R I 1 I 2 U C U L + + IEA Lab 1:1 - ETG 1

Grundläggande ellära - - 1. Induktiv och kapacitiv krets. Förberedelseuppgifter. Labuppgifter U 1 U R I 1 I 2 U C U L + + IEA Lab 1:1 - ETG 1 IEA Lab 1:1 - ETG 1 Grundläggande ellära Motivering för laborationen: Labmomenten ger träning i att koppla elektriska kretsar och att mäta med oscilloskop och multimetrar. Den ger också en koppling till

Läs mer

Analoga och Digitala Signaler. Analogt och Digitalt. Analogt. Digitalt. Analogt få komponenter låg effektförbrukning

Analoga och Digitala Signaler. Analogt och Digitalt. Analogt. Digitalt. Analogt få komponenter låg effektförbrukning Analoga och Digitala Signaler Analogt och Digitalt Analogt 00000000000000000000000000000000000 t Digitalt Analogt kontra Digitalt Analogt å komponenter låg eektörbrukning verkliga signaler Digitalt Hög

Läs mer

Installations- och felsökningsguide för trygghetstelefoner i eget boende

Installations- och felsökningsguide för trygghetstelefoner i eget boende 1 Installations- och felsökningsguide för trygghetstelefoner i eget boende 1. Rutiner för installation av trygghetstelefon... 2 1.1 Viktigt att tänka på om vårdtagaren har... 2 ADSL-modem... 2 villalarm...

Läs mer

MONTERINGSANVISNING & BRUKSANVISNING för CARGARD Portstyrning RDC 30 / RDC 120

MONTERINGSANVISNING & BRUKSANVISNING för CARGARD Portstyrning RDC 30 / RDC 120 MONTERINGSANVISNING & BRUKSANVISNING för CARGARD Portstyrning RDC 30 / RDC 120 CSD AB 2000-05-02 FUNKTIONSBESKRIVNING: GarGard's Portstyrning är avsedd för öppning och stängning av elektriska garageportar,

Läs mer

5-29 Distribuerade I/O

5-29 Distribuerade I/O 5-29 Distribuerade I/O XFL 521, 522, 523 AND 524 MODULER AMA 8, UFB.5 BESKRIVNING SPECIFIKATION DATA 2-tråds LON bus mellan regulatorer och I/O Inga ytterligare plintar behövs Addresseras med hexadecimal

Läs mer

Teknisk specifikation

Teknisk specifikation Teknisk specifikation FGC 313/323 897096_01 Specifikation för FGC Specifikation för FGC Produkt Flygts allmänna pumpstyrning (FGC) tillverkas för små pumpsystem. Den kan användas i små och stora bostadsområden

Läs mer

OLOP II Obligatorisk LAB operationsförstärkare Analog elektronik 2

OLOP II Obligatorisk LAB operationsförstärkare Analog elektronik 2 OLOP II Obligatorisk LAB operationsförstärkare Analog elektronik 2 Namn Datum Åtgärda Godkänd Målsättning: Denna laboration syftar till att ge studenten: Kunskaper om operationsförstärkaren i teori och

Läs mer

Manual UDM 35/40 Digitalt panelinstrument

Manual UDM 35/40 Digitalt panelinstrument Manual UDM 35/40 Digitalt panelinstrument Innehåll 1 Driftläge 1 2 Programmering 1 21 - Inställningar för mätingång 2 22 Kompensering (endast med BQ TRX) 2 23 Alternativ för display (endast UDM35) 2 24

Läs mer

Analogt och Digital. Viktor Öwall. Elektronik

Analogt och Digital. Viktor Öwall. Elektronik Analogt och Digital Viktor Öwall Analoga och Digitala Signaler Analogt Digitalt 001100101010100000111110000100101010001011100010001000100 t Analogt kontra Digitalt Analogt få komponenter låg effektförbrukning

Läs mer

DIGITAL ELEKTRONIK. Laboration DE3 VHDL 1. Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning...

DIGITAL ELEKTRONIK. Laboration DE3 VHDL 1. Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning... UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik 2014 John Berge et al. DIGITAL ELEKTRONIK Laboration DE3 VHDL 1 Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning... Introduktion Syftet med denna

Läs mer

Laboration Kombinatoriska kretsar

Laboration Kombinatoriska kretsar Laboration Kombinatoriska kretsar Digital Design IE1204/5 Observera! För att få laborera måste Du ha: bokat en laborationstid i bokningssystemet (Daisy). löst ditt personliga web-häfte med förkunskapsuppgifter

Läs mer

ARCUS i praktiken lär genom att använda ARCUS. Praktikfall: Kondensatormätningar faskompensering och likspänningsmellanled.

ARCUS i praktiken lär genom att använda ARCUS. Praktikfall: Kondensatormätningar faskompensering och likspänningsmellanled. Praktikfall: Kondensatormätningar faskompensering och likspänningsmellanled. Det finns två fall där en kondensatormätbrygga (så kallad RCL-brygga) inte gärna kan användas vid mätning på industriutrustning.

Läs mer

LABORATIONSINSTRUKTION

LABORATIONSINSTRUKTION Högskolan Dalarna Institutionen för Elektroteknik LABORATION LABORATIONSINSTRUKTION LOG/iC, PLD, kombinatorik, sekvensnät KURS Digitalteknik LAB NR 6 INNEHÅLL. Inledning 2. Prioritetskodare 3. Elektronisk

Läs mer

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D Lars-Erik Cederlöf Per Liljas Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D1 2001-05-28 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet

Läs mer

Datorteknik. Den digitala automaten. En dator måste kunna räkna! Register och bussanslutning

Datorteknik. Den digitala automaten. En dator måste kunna räkna! Register och bussanslutning Den digitala automaten Vägen från digitaltekniken till det kompletta styrsystemet Lund University, Sweden Insignaler Sekvensnät Utsignaler Kan vi betrakta insignalmönstret som en instruktion och det som

Läs mer

Teckentavlor. Inställning av styrsätt med programvalsratten

Teckentavlor. Inställning av styrsätt med programvalsratten 1 THOT THOT fungerar som ett tangentbord till datorn. I stället för att trycka på tangenter, används ett styrorgan, som flyttar en ljuskägla över THOT tavlan och väljer ut önskad ruta. Varje ruta kan innehålla

Läs mer

Läsinstruktioner. Materiel

Läsinstruktioner. Materiel Läsinstruktioner Häftet om AD- och DA-omvandlare skrivet av Bertil Larsson Appendix till denna laborationshandledning. Läs igenom resten av handledningen så att ni vet vilka uppgifter som kommer. Gör förberedelseuppgifter

Läs mer

Svaren på förståelsedelen skall ges på tesen som skall lämnas in.

Svaren på förståelsedelen skall ges på tesen som skall lämnas in. Tentamen i Medicinsk teknik EEM065 för Bt2. 2009-01-15 kl. 8.30-12.30 Tillåtna hjälpmedel: Tabeller och formler, BETA, Physics Handbook, Formelsamling i Elektromagnetisk fältteori Formelsamling i Elektriska

Läs mer

Elektronik Elektronik 2017

Elektronik Elektronik 2017 Analogt Digital Erik Lind Viktor Öwall Bertil Larsson AD/DA Laboration flyttad 1 Februari -> 9 Februari 3 Februari -> 16 Februari 7 Februari Labförberedelser i handledningen (nästa vecka) Dugga! Analoga

Läs mer

Gungande tvätt. Uppgift. Materiel

Gungande tvätt. Uppgift. Materiel Gungande tvätt Du vill bygga en sensor som känner av när din upphängda tvätt har hunnit torka. Tvätten hänger på galgar och gungar i blåsten. Du ska kolla om du kan använda gungningsperioden för att avgöra

Läs mer

Högskolan Dalarna Sida 1 av 8 Elektroteknik Per Liljas

Högskolan Dalarna Sida 1 av 8 Elektroteknik Per Liljas Högskolan Dalarna Sida 1 av 8 Elektroteknik Per Liljas Tentamen i ET1014 Introduktion till elektroteknik och styrteknik 7.5 hp 2012-08-22 14.00-18.00, Sal Sxxx Hjälpmedel: Miniräknare, formelblad (bifogad)

Läs mer

Manual för WMR- 252 inbyggnadsmottagare med universaldimmer

Manual för WMR- 252 inbyggnadsmottagare med universaldimmer Manual för WMR- 252 inbyggnadsmottagare med universaldimmer En unik u niversell trådlös mottagare för inbyggnad med dimmer funktion för fjärrstyrning av b.l.a dimbara 230V LED lampor, lågenergilampor,

Läs mer

Laboration II Elektronik

Laboration II Elektronik 817/Thomas Munther IDE-sektionen Halmstad Högskola Laboration II Elektronik Transistor- och diodkopplingar Switchande dioder, D1N4148 Zenerdiod, BZX55/C3V3, BZX55/C9V1 Lysdioder, Grön, Gul, Röd, Vit och

Läs mer

I/O 200C. Upp till åtta I/O-enheter kan kopplas ihop på en DIN-skena, men de kan även delas i två rader med hjälp av förlängningskablarna

I/O 200C. Upp till åtta I/O-enheter kan kopplas ihop på en DIN-skena, men de kan även delas i två rader med hjälp av förlängningskablarna I/O 200C I/O 200C är en samling kostnadseffektiva I/O-enheter som är busskompatibla med I/O-enheterna i Serie 200 och som kan blandas med dessa i valfri ordning på samma DINskena. I/O 200C-enheter kan

Läs mer

Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström

Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström Syftet med laborationen är att du ska få en viss praktisk erfarenhet av hur man hanterar enkla elektriska kopplingar. Laborationen ska också öka din

Läs mer

Laboration D184. ELEKTRONIK Digitalteknik. Sekvensnät beskrivna med VHDL och realiserade med PLD

Laboration D184. ELEKTRONIK Digitalteknik. Sekvensnät beskrivna med VHDL och realiserade med PLD UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Lars Wållberg/Dan Weinehall/ Håkan Joëlson 2010-05-06 v 1.7 ELEKTRONIK Digitalteknik Laboration D184 Sekvensnät beskrivna med VHDL och realiserade

Läs mer

I/O kort för triggsignaler för LogiComm pistoldrivare

I/O kort för triggsignaler för LogiComm pistoldrivare Instruktionsblad Swedish I/O kort för triggsignaler för LogiComm pistoldrivare VARNING: Detta I/O kort för triggsignaler är inte direkt kompatibelt med tidigare versioner (P/N 1069804 och 1069805). Se

Läs mer

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson Talsystem Teori Av Johan Johansson Vad är talsystem? Talsystem är det sätt som vi använder oss av när vi läser, räknar och skriver ner tal. Exempelvis hade romarna ett talsystem som var baserat på de romerska

Läs mer

EM2050 RotoBolt Elektroniskt Svängregellås. BRUKSANVISNING för ANVÄNDARE och MANAGER_EL1+9/S (EM2050) Att Öppna: Exempel: jjjjjj.

EM2050 RotoBolt Elektroniskt Svängregellås. BRUKSANVISNING för ANVÄNDARE och MANAGER_EL1+9/S (EM2050) Att Öppna: Exempel: jjjjjj. MLS Software EM2050 RotoBolt Elektroniskt Svängregellås BRUKSANVISNING för ANVÄNDARE och MANAGER_EL1+9/S (EM2050) Software: MLS EM2050 Att Öppna: Tryck in kod: ex. 1-2-3-4-5-6 Rekommenderade Knappsatser:

Läs mer

Assistent: Cecilia Askman Laborationen utfördes: 7 februari 2000

Assistent: Cecilia Askman Laborationen utfördes: 7 februari 2000 Assistent: Cecilia Askman Laborationen utfördes: 7 februari 2000 21 februari 2000 Inledning Denna laboration innefattade fyra delmoment. Bestämning av ultraljudvågors hastighet i aluminium Undersökning

Läs mer

Tekniska fakta. Telia Andi PLUS, revisionsläge R2 Terminaladapter för ISDN. Bruksanvisning

Tekniska fakta. Telia Andi PLUS, revisionsläge R2 Terminaladapter för ISDN. Bruksanvisning Tekniska fakta Terminaladapter för anslutning av analog teleutrustning (två linjer) till en nätterminal för EURO-ISDN-abonnemang. Möjlighet till nummerstyrning till de analoga linjerna. Stöder följande

Läs mer

TSIU05 Digitalteknik. LAB1 Kombinatorik LAB2 Sekvensnät LAB3 System

TSIU05 Digitalteknik. LAB1 Kombinatorik LAB2 Sekvensnät LAB3 System 1 TSIU05 Digitalteknik LAB1 Kombinatorik LAB2 Sekvensnät LAB3 System Sammanställning september 2013 Läs detta först Läs igenom hela laborationen så du vet vad du skall göra på laborationspasset. Hela

Läs mer

Konstruktion av volt- och amperemeter med DMMM

Konstruktion av volt- och amperemeter med DMMM UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Lars Wållberg Stig Esko 1999-10-12 Rev 1.0a Konstruktion av volt- och amperemeter med DMMM LABORATION E233 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad

Läs mer

Bruksanvisning. Trådlöst kopplingsuttag FS20ST

Bruksanvisning. Trådlöst kopplingsuttag FS20ST Sidan 1 Bruksanvisning Trådlöst kopplingsuttag FS20ST Artikelnummer: 623004 Denna bruksanvisning avser denna produkt, och innehåller viktig information om driftsättning och handhavande. Spara därför denna

Läs mer

ELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan?

ELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? För många kan detta vara ett nytt ämne och till och med en helt

Läs mer

Systemkonstruktion Z2

Systemkonstruktion Z2 Systemkonstruktion Z2 (Kurs nr: SSY 045) Tentamen 23 Augusti 2006 Tid: 8:30-12:30, Lokal: V-huset. Lärare: Stefan Pettersson, tel 772 5146, 0739907981 Tentamenssalarna besöks ca kl. 9.30 och 11.30. Tentamen

Läs mer

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR ELEKTOTEKNIK Inlämningstid Kl: 1 MSKINKONSTUKTION KTH TENTMENSUPPGIFTE I ELEKTOTEKNIK MED SV Elektroteknik MF117 11 1 18 Kl: 14: 17: För godkänt fordras c:a 5% av totalpoängen. Du får lämna salen tidigast

Läs mer

A-del motsvarande KS1

A-del motsvarande KS1 MÄLARDALENS HÖGSKOLA Institutionen för elektroteknik Tentamen Mikrodatorteknik CT3760 Datum 2005-10-28 Tid 08.30 12.30 Svar till A- och B-del A-del motsvarande KS1 Uppgift A1. Vad blir resultatet då instruktionen

Läs mer

William Sandqvist william@kth.se

William Sandqvist william@kth.se Komparatorn en 1 bits AD-omvandlare En komparator är en känslig förstärkare för skillnaden mellan spänningarna på ingångarna. Minsta lilla positiv skillnad gör att utgången hamnar på (1) eller vid negativ

Läs mer

Reglerteknik M3. Inlämningsuppgift 3. Lp II, 2006. Namn:... Personnr:... Namn:... Personnr:...

Reglerteknik M3. Inlämningsuppgift 3. Lp II, 2006. Namn:... Personnr:... Namn:... Personnr:... Reglerteknik M3 Inlämningsuppgift 3 Lp II, 006 Namn:... Personnr:... Namn:... Personnr:... Uppskattad tid, per person, för att lösa inlämningsuppgiften:... Godkänd Datum:... Signatur:... Påskriften av

Läs mer

METALL/STRÖM DETEKTOR

METALL/STRÖM DETEKTOR METALL/STRÖM DETEKTOR Bruksanvisning Läs denna bruksanvisning noga innan användning. INTRODUKTION Detta är en avancerad detektor med multifunktion. Den kan söka och lokalisera metall, ström och ribbor.

Läs mer