D/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31
|
|
- Anita Ström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 D/A- och A/D-omvandlarmodul MOD Allmänt Modulen är helt självförsörjande, det enda du behöver för att komma igång är en 9VAC väggtransformator som du kopplar till jacket J2. När du så småningom vill göra mera avancerade experiment passar den 32-poliga kontakten J1 till enchipsdator- och FPGA-modulerna i CESAM-serien. Modulen går att köra antingen som D/A- eller A/D-omvandlare, men i A/D-omvandlarfallet behövs det lite extra logik som du till att börja med får stå för själv. Så småningom, när du vet vad som behövs, kan du programmera en enchipsdator eller en FPGA och låta den göra grovjobbet åt dig! Du behöver en voltmeter för att mäta utsignalen från D/A-omvandlaren. I uppgifterna 2 och 5 behöver du dessutom ett oscilloskop. Princip för D/A-omvandlaren En D/A-omvandlare gör om en digital insignal till en analog utsignal (ofta en spänning) där utsignalens storlek är proportionell mot det digitala datat. Den här D/A-omvandlaren är en s k åttabitars omvandlare, eftersom den har åtta digitala ingångar. Den arbetar enligt principen viktade resistorer och består helt enkelt av ett resistansnät med 8 resistorer som drivs av en noggrann referensspänning på +2,55 V. I appendix A finns det kompletta kopplingsschemat och du kan där också läsa om hur det hela fungerar i detalj. På kortet sitter åtta små skjutomkopplare, som kopplar till eller från referensspänningen till ena änden på var sin viktad resistor. Samtliga resistorer är hopkopplade i andra änden. Uttrycket viktad resistor betyder att resistansvärdena har valts så att de ger olika stora bidrag till resulterande utspänningen från resistansnätet. Omkopplaren för BIT7 styr en 10 kω resistor, BIT6 20 kω, BIT5 40 kω o s v på samma sätt. BIT0 styr alltså 1,28 MΩ. Man säger att resistorerna är binärt viktade, eftersom de skiljer sig åt med en faktor 2. Enligt Ohm s lag är strömmen omvänt proportionell mot resistansen (I=U/R). BIT0 ger alltså minst bidrag, BIT1 dubbelt så stort, BIT2 fyra gånger så stort o s v. BIT7 ger bidraget etthundratjugoåtta gånger så stort. De relativa vikterna kan du se på de åtta små ytmonterade lysdioderna vid kortets uppkant. Lysdioderna indikerar omkopplarnas lägen. Egentligen styrs resistorerna via en s k CMOS-buffer, där omkopplarna utgör bufferns insignal. Man hade alltså precis lika gärna kunnat mata in åtta digitala insignaler till buffern från en godtycklig elektronisk anordning, t ex en dator. Det är för det mesta på det sättet D/Aomvandlare används, t ex för att styra hastigheten på en motor från en dator. För att möjliggöra styrning av den här D/A-omvandlaren med externa signaler kan man elektriskt koppla bort alla åtta skjutomkopplarna genom att lägga +5V på J1, pinne a7. 1
2 Uppgift 1 Mätningar på D/A-omvandlaren När omkopplaren för BIT7 (mest signifikanta biten) är i läget 1 (TILL) och alla de övriga sju omkopplarna i läget 0 (från) är referensspänningen inkopplad endast till 10 kω-resistorn. Utspänningen från D/A-omvandlaren blir då +1,28 V. Prova det genom att koppla voltmetern till D/A-omvandlarens utgång J4, mellan UT och 0! Stämmer det? Om du nu istället ställer om omkopplaren för BIT6 till läget 1 och nollställer BIT7 (och behåller alla andra omkopplare nollställda) bör utsignalen bli hälften så stor, d v s +0,64 V.Stämmer det? Gå nu igenom samtliga omkopplare genom att ettställa en i taget med övriga sju nollställda och skriv upp utspänningen i samtliga åtta fall: BIT7 BIT6 BIT5 BIT4 BIT3 BIT2 BIT1 BIT0 Utspänning Vad tror du händer om mera än en omkoppare ettställs?... Prova t ex följande kombinationer. Observera att du också ska beräkna den decimala motsvarigheten till respektive binär kombination! BIT7 BIT6 BIT5 BIT4 BIT3 BIT2 BIT1 BIT0 Decimalt Utspänning Slutsats? 2
3 Hur stor är den minsta spänningsändring man kan göra med denna D/A-omvandlare?... Med en 8-bitars D/A-omvandlare kan man ställa in utspänningen på vilken som helst av 2 8 = 256 nivåer. Upplösningen eller dynamiken blir 1/256=0,4%. Räknat i db blir det ca 48 db. Gör beräkningen! En 12-bitars D/A-omvandlare har upplösningen 1/4096=0,02%, vilket motsvarar ca 72 db. Ibland blir inte utspänningen exakt vad man hade förväntat sig, utan kan slå fel motsvarande någon bit. Vad kan det bero på? Normalt köper man sina D/A-omvandlare i form av integrerade kretsar. Internt fungerar de dock typiskt på det sätt du sett här. Resistansnätet kan göras på andra sätt, t ex med sk R-2R-stege, men idén är densamma, man viktar strömmar som summeras. R-2R-stege kan du läsa mera om i appendix B. Datablad för en typisk integrerad D/A-omvandlare, MAX507, återfinns i appendix C. MAX507 är en 12-bitars omvandlare. Uppgift 2 Generering av tidsberoende signaler En vanlig användning av D/A-omvandlare är för genererering av tidsberoende spänningar eller strömmar. Ett exempel är börvärdesinställning vid processtemperaturstyrning, ett annat generering av periodiska signaler, t ex sinusformade spänningar. I båda fallen låter man D/Aomvandlaren styras av en dator, som matar ut önskat digitalt data med lämpliga tidsintervall. För termperaturstyrningen räcker det förmodligen att mata ut ett nytt data varje sekund. Vill man däremot generera en 500 Hz sinusspänning (dvs periodtid 2 ms) låter man varje period byggas upp av lämpligt antal trappsteg, där antalet steg beror av hur noga man vill reproducera sinussignalen. Något hundratal steg är förmodligen mer än tillräckligt. Man har då en tabell i datorns minne där i förväg beräknade sinusvärden för en period lagts in. Man låter datorn hämta värden med jämna mellanrum och mata ut till D/A-omvandlaren. Låt oss anta att 100 steg per period är vad som behövs. Då behöver tydligen ett nytt värde matas ut var tjugonde mikrosekund från tabellen. När tabellen tar slut börjar datorn om från början av tabellen igen. I appendix D finns en tabell som innehåller beräknat sinusvärde för varje 3,6 grad (dvs 100 värden per period), skalat så att det hela passar att mata ut på en 8-bitars D/A-omvandlare, dvs -1 motsvarar 0 och +1 motsvarar 255. Appendix E innehåller ett program för MC68HC705J2 som alstrar en sinusspänning med hjälp av denna tabell. Koppla in en enchipsdatormodul till D/Aomvandlaren, sätt in en programmerad MC68HC705J2 och titta med ett oscilloskop på utspänningen vid J4. Rita signalen! 3
4 Tittar du riktigt noggrannt på signalen ser du trappstegen men också ganska stora spikar som stör signalen. Spikarna brukar kallas glitchar på fackspråk, och beror på att de olika resistorvikterna ger något olika signalfördröjningar. Skillnaderna rör sig för denna D/Aomvandlare om mindre än 1 mikrosekund. Glitcharna blir typiskt mera markerade ju flera bitar som switchas samtidigt. Alla D/A-omvandlare lider av denna lilla svaghet. Ofta kan man med filtrering eliminera glitcharna och till viss del också släta ut trappstegen. Ett enkelt lågpassfilter gör susen. Prova med att koppla en 0,1 mikrofarad kondensator tvärs över utgången J4. Resultat? Princip för A/D-omvandlare En A/D-omvandlare gör om en analog insignal (oftast ström eller spänning) till en digital utsignal. A/D-omvandlare används t ex då man vill behandla en analog signal i en dator eller ett mätinstrument. En vanlig digitalvoltmeter innehåller alltid en A/D-omvandlare. Det finns flera olika principer för A/D-omvandling, men alla går ut på att man på ett eller annat sätt jämför insignalen med en känd referenssignal. Långsamma omvandlare, som t ex i digitalvoltmetrar, använder nästan alltid en princip där en kondensator laddas upp med hjälp av insignalen och sedan laddas ur med hjälp av en noggrannt känd referensspänning. Genom att jämföra tiderna för upp- respektive urladdning kan insignalen bestämmas. Sådana A/D-omvandlare kallas integrerande. Fördelen med integrerande omvandlare är att de kan göras billiga men ändå mycket noggranna. Typisk ordlängd är bitar, upplösningen kan alltså vara uppemot 1 ppm. En omvandling kan typiskt ta 10 ms ms. Snabba omvandlare, som används vid datainsamlingssystem, har oftast mindre ordlängd, 8 till 12 bitar. I gengäld kan hastigheten vara hög. I vissa digitala oscilloskop används supersnabba 8- bitarsomvandlare som gör en omvandling på 1 ns, dvs 1 GS/s (1 gigasampel per sekund). Mera normala 12-bitarsomvandlare klarar typiskt en omvandling på kanske 5 till 50 mikrosekunder. Den metod som nästan alltid används kallas successiv approximation. Vi återkommer snart till den! För att använda den här modulen som 8-bitars A/D-omvandlare utnyttjar man att D/Aomvandlaren kan ställas in på godtycklig spänning mellan 0 och +2,55 V (på 0.01 V när). Den okända analoga signalen (mellan 0 och +2,55 V) som ska omvandlas, kopplas till ena ingången på en komparator (IN på J3) och D/A-omvandlarens utgång till komparatorns andra ingång. En komparator är helt enkelt en snabb förstärkare, vars utgång anger vilken av dess två insignaler som är störst. När man vill göra en omvandling är det bara att prova med olika utspänningar från D/A-omvandlaren genom att mata in olika digitala insignaler till den. Så småningom hittar man 4
5 förstås den digitala signal som behövs för att precis balansera den okända insignalen. Bingo! Den digitala signal som behövdes är alltså resultatet. Ett exempel: Låt oss anta att den okända analoga insignalen är 1,92 V. Som du såg när du mätte på D/A-omvandlaren måste den digitala signalen vara för att generera 1,92 V. Ställer du in på skjutomkopplarna kommer alltså komparatorn att slå om och indikera att målet är nått.. Komparatorns utgång är för övrigt kopplad till en lysdiod märkt COMP längst uppe till höger på kortet. Den går också vidare ut till pinne b2 på J1. Lysdioden lyser när D/Aomvandlarens utspänning är högre än den okända analoga inspänningen. Frågan är förstås hur man smartast provar sig fram till rätt värde, det finns ju 256 möjligheter att ställa in omkopplarna på. Hade det handlat om en 12-bitars omvandlare hade det funnits 4096 möjligheter! Ett säkert sätt är att helt enkelt räkna upp binärt, d v s börja med och kolla komparatorns utgång. Slår komparatorn om har man hittat värdet (alltså 0 V), annars får man gå vidare till och hålla på att öka med ett tills man så småningom hittar rätt värde. I exemplet får man alltså göra 192 försök innan det blir klart. Denna metod är mycket enkel att implementera med digital elektronik, det enda som behövs är en 9-bitars binärräknare och lite logik som gör att räknaren stannar när målet är nått. Nackdelen är att det kan ta lång tid att hitta rätt värde. En omvandlare som utnyttjar denna princip kallas rampomvandlare. Ett mycket smartare sätt är att utnyttja successiv approximation, som vi berörde inledningsvis. En 8-bitars omvandling blir då alltid klar på åtta försök (jämför med upp till 256 försök för rampomvandlaren). En 12-bitars omvandling tar exakt tolv försök (jämfört med upp till 4096 försök för rampomvandlaren). En klar förbättring! Så här gör man en 8-bitars omvandling med succesiv approximation: Börja med att nollställa samtliga digitala insignaler till D/A-omvandlaren. Ettställ BIT7 (mest signifikant bit) och kolla komparatorns utgång. Om komparatorn blir 1, d v s om lysdioden lyser, är D/A-omvandlarens spänning för hög. I så fall ska biten nollställas. Annars behålls den ettställd. Man går sedan vidare till nästa bit, BIT6 och upprepar processen, d v s man nollställer BIT6 om lysdioden lyser och behåller den ettställd annars. Gå sedan till BIT5 och gör samma sak, sedan BIT4, sedan BIT3, sedan BIT2, sedan BIT1 och slutligen BIT0. När alla åtta bitarna är genomgångna innehåller de den binära motsvarigheten till den okända insignalen och omvandlingen är klar! I appendix F finns ett flödesschema som beskriver metoden för successiv approximation. Det finns givetvis A/D-omvandlare av typ successiv approximation att köpa som integrerade kretsar till relativt ringa pris. Appendix G innehåller ett datablad för AD7575, en 8-bitars A/Domvandlare av typ successiv approximation som klarar av en omvandling på 5 mikrosekunder. Uppgift 3 A/D-omvandlare av ramptyp I den här uppgiften ska du mäta upp en okänd spänning kopplad till A/D-omvandlarens ingång genom att själv agera binärräknare. Du ska alltså ställa in skjutomkopplarna så att du letar dig fram till mätvärdet på det sätt en rampomvandlare gör. Vi skaffar oss den okända insignalen genom att koppla en spänningsdelare till J3. (Referensspänningen VREF, +2,55V, finns tillgänglig på J3). Koppla en 100 kω resistor mellan 5
6 VREF och IN och en 20 kω resistor mellan IN och 0. Med Ohm s lag kan du förstås beräkna den okända inspänningen, men gör inte det ännu! Nollställ samtliga skjutomkopplare. Ställ sedan in omkopplarna på och kolla lysdioden, sedan på och kolla, sedan , och så vidare till dess du rampat upp D/A-omvandlaren så att dess utsignal nätt och jämt blir större än insignalen och lysdioden börjar lysa! Läs av resulterande värde på de åtta lysdioderna: Stämmer det med vad du kan räkna fram med hjälp av spänningsdelning?... Mät gärna insignalen med digitalvoltmeter och verifiera!... Uppgift 4 A/D-omvandlare av typ successiv approximation Använd precis samma uppkoppling som i förra uppgiften, med insignalen genererad via spänningsdelaren. Den här gången ska du istället använda metoden med successiv approximation för att göra A/D-omvandlingen. Följ gärna flödesschemat i appendix F. Börja alltså med att nollställa samtliga switchar. Ettställ sedan BIT7 och kolla om lysdioden COMP lyser. Om den lyser är spänningen från D/A-omvandlaren för hög och BIT7 ska nollställas, annars ska BIT7 lämnas ettställd. Nu är BIT7 klar, gå vidare till BIT6 och upprepa proceduren. Fortsätt med BIT5, BIT4, BIT3, BIT2, BIT1 och BIT0. Läs av resulterande värde på de åtta lysdioderna: Uppgift 5 Successiv approximation styrd av enchipsdator I appendix H återfinns ett program för MC68HC705J2 som automatiskt utför en omvandling enligt successiv approximation då du trycker på tryckknappen SW9 längst ned till höger på kortet. Koppla in en enchipsdatormodul till kortet, sätt in en programmerad MC68HC705J2 och studera med ett oscilloskop hur D/A-omvandlaren letar sig fram till rätt värde. Rita signalen! 6
7 Byt ut den fasta spänningsdelaren mot en trimpotentiometer på ca 100 kω, så att du kan ställa in lite olika inspänningar. A/D-omvandla och verifiera resultaten! 7
AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. ville.jalkanen@tfe.umu.se 1
AD-DA-omvandlare Mätteknik Ville Jalkanen ville.jalkanen@tfe.umu.se Inledning Analog-digital (AD)-omvandling Digital-analog (DA)-omvandling Varför AD-omvandling? analog, tidskontinuerlig signal Givare/
Läs mer2E1112 Elektrisk mätteknik
2E1112 Elektrisk mätteknik Mikrosystemteknik Osquldas väg 10, 100 44 Stockholm Tentamen för fd E3 2007-12-21 kl 8 12 Tentan består av: 1 uppgift med 6 kortsvarsfrågor som vardera ger 1 p. 5 uppgifter med
Läs merA/D D/A omvandling. Lars Wallman. Lunds Universitet / LTH / Institutionen för Mätteknik och Industriell Elektroteknik
A/D D/A omvandling Lars Wallman Innehåll Repetition binära tal Operationsförstärkare Principer för A/D omvandling Parallellomvandlare (Flash) Integrerande (Integrating Dual Slope) Deltapulsmodulation (Delta
Läs merEftersom det endast är en fristående strömslinga man påverkar då man trycker på knappen säger man att omkopplaren i bild 1 är en enpolig omkopplare.
Olika Switchar Vi ska titta på hur man ordnar äkta bypass med hjälp av en så kallad trepolig till-till fotomkopplare eller, som man också säger, en 3PDT switch. På vägen ska vi titta på några vanliga switchar
Läs mer4 Laboration 4. Brus och termo-emk
4 Laboration 4. Brus och termoemk 4.1 Laborationens syfte Detektera signaler i brus: Detektera periodisk (sinusformad) signal med hjälp av medelvärdesbildning. Detektera transient (nästan i alla fall)
Läs merEtt urval D/A- och A/D-omvandlare
Ett urval D/A- och A/D-omvandlare Om man vill ansluta en mikrodator (eller annan digital krets) till sensorer och givare så är det inga problem så länge givarna själva är digitala. Strömbrytare, reläer
Läs merA/D- och D/A- omvandlare
A/D- och D/A- omvandlare Jan Carlsson 1 Inledning Om vi tänker oss att vi skall reglera en process så ställer vi in ett börvärde, det är det värde som man vill processen skall åstadkomma. Sedan har vi
Läs merOp-förstärkarens grundkopplingar. Del 2, växelspänningsförstärkning.
Op-förstärkarens grundkopplingar. Del 2, växelspänningsförstärkning. I del 1 bekantade vi oss med op-förstärkaren som likspänningsförstärkare. För att kunna arbeta med op-förstärkaren vill vi kunna mäta
Läs mer4:4 Mätinstrument. Inledning
4:4 Mätinstrument. Inledning För att studera elektriska signaler, strömmar och spänningar måste man ha lämpliga instrument. I detta avsnitt kommer vi att gå igenom de viktigaste, och som vi kommer att
Läs merUtökning av mätområdet på ett mätinstrument med LED
Utökning av mätområdet på ett mätinstrument med LED Som rubriken säger skall denna artikel handla om en möjlighet att få ett mätinstrument att visa mer info än vad som är brukligt. När jag har bytt ut
Läs merDIGITALTEKNIK. Laboration D173. Grundläggande digital logik
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Håkan Joëlson 2007-11-19 v 1.1 DIGITALTEKNIK Laboration D173 Grundläggande digital logik Innehåll Mål. Material.... Uppgift 1...Sanningstabell
Läs merAnalog till Digitalomvandling
CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 8 Tisdag 2006-09-21 Analog till Digitalomvandling Vi börjar med det omvända. Digital insignal och analog utsignal. Digital in MSB D/A Analog ut LSB Om man har n bitar
Läs merAnalog till Digitalomvandling
CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 8 Tisdag 2005-09-20 Analog till Digitalomvandling Om man har n bitar kan man uttrycka 2 n möjligheter. Det största nummeriska värdet är M = 2 n -1 För tre bitar blir
Läs mer2E1112 Elektrisk mätteknik
2E1112 Elektrisk mätteknik Mikrosystemteknik Osquldas väg 10, 100 44 Stockholm Tentamen för fd E3 2009-06-04 kl 14 18 Tentan består av: 1 uppgift med 6 kortsvarsfrågor som vardera ger 1 p. 5 uppgifter
Läs merTentamen i Krets- och mätteknik, fk - ETEF15
Tentamen i Krets- och mätteknik, fk - ETEF15 Institutionen för elektro- och informationsteknik LTH, Lund University 2015-10-29 8.00-13.00 Uppgifterna i tentamen ger totalt 60. Uppgifterna är inte ordnade
Läs merGrundläggande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning. 2 Digital/analog(D/A)-omvandling
Grundläggande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning Datorer nns nu i varje sammanhang. Men eftersom vår värld är analog, behöver vi något sätt att omvandla t.ex. mätvärden till digital form, för att datorn
Läs merLaboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)
Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Växelspänningsexperiment Namn: Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska
Läs merEn ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning.
F5 LE1460 Analog elektronik 2005-11-23 kl 08.15 12.00 Alfa En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning. ( Impedans är inte samma sak som resistans. Impedans
Läs merDigitala Projekt (EITF11)
Digitala Projekt (EITF11) Temperaturgivare med larm Handledare: Bertil Lindvall 2014-05-20 Erik Hellered, I-11 Andreas Sjöblom, I-11 Philip Dahlström, I-11 Table of Contents Inledning... 1 Kravspecifikation...
Läs mer4:7 Dioden och likriktning.
4:7 Dioden och likriktning. Inledning Nu skall vi se vad vi har för användning av våra kunskaper från det tidigare avsnittet om halvledare. Det är ju inget självändamål att tillverka halvledare, utan de
Läs merTENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK
ELEKTROTEKNK Tentamen med lösningsförslag nlämningstid Kl: MASKKONSTRUKTON KTH TENTAMENSUPPGFTER ELEKTROTEKNK Elektroteknik Media. MF035 och 4F4 009 08 4.00 7.00 För godkänt fordras c:a 50% av totalpoängen.
Läs mer4:8 Transistorn och transistorförstärkaren.
4:8 Transistorn och transistorförstärkaren. Inledning I kapitlet om halvledare lärde vi oss att en P-ledare har positiva laddningsbärare, och en N-ledare har negativa laddningsbärare. Om vi sammanfogar
Läs merMSR. www.intab.se info@intab.se 0302-24 600 Gjutarevägen 1 443 61 Stenkullen
MSR www.intab.se info@intab.se 0302-24 600 Gjutarevägen 1 443 61 Stenkullen Inledning Intabs MSR är en liten kraftfull datalogger med USB-anslutning som komponeras ihop efter behov. De olika modellerna
Läs merSystemkonstruktion SERIEKOMMUNIKATION
Systemkonstruktion SERIEKOMMUNIKATION Laborationsansvariga: Anders Arvidsson Utskriftsdatum: 2005-04-26 Syfte Laborationen syftar till att ge studenten tillfälle att närmare bekanta sig med RS-232-protokollet,
Läs merPulsmätare med varningsindikatorer
Pulsmätare med varningsindikatorer Elektro- och informationsteknik Projektrapport, EITF11 Digitala Projekt Charlie Hedhav Sofia Johansson Louise Olsson 2016-05-17 Abstract During the course Digitala Projekt
Läs merAD-/DA-omvandlare. Digitala signaler, Sampling och Sample-Hold
AD-/DA-omvandlare Digitala signaler, Sampling och Sample-Hold Analoga och Digitala Signaler Analogt Digitalt 001100101010100000111110000100101010001011100010001000100 t Analogt - Digitalt Analogt få komponenter
Läs merModifieringsförslag till Moody Boost
Modifieringsförslag till Moody Boost Moody Boost (MB) är en mycket enkel krets, en transistor och ett fåtal passiva komponenter- Trots det finns det flera justeringar som du kan göra för att få pedalen
Läs merOSCILLOSKOPET. Syftet med laborationen. Mål. Utrustning. Institutionen för fysik, Umeå universitet Robert Röding 2004-06-17
Institutionen för fysik, Umeå universitet Robert Röding 2004-06-17 OSCILLOSKOPET Syftet med laborationen Syftet med denna laboration är att du ska få lära dig principerna för hur ett oscilloskop fungerar,
Läs merProvmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TE111B El3. Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 20120410 Tid: 14:00-18:00.
Mikrodatorteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TE111B El3 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 20120410 Tid: 14:00-18:00 Hjälpmedel: Totalt antal poäng på tentamen:
Läs merUppgift 12: Konstruera en elektronisk tärning. Resultatet av ett tärningskast ska visas på en 7- segmentindikator.
Uppgift 12: Konstruera en elektronisk tärning. Resultatet av ett tärningskast ska visas på en 7- segmentindikator. Tärningen ska ha två utfallsrum: U 1 = {1, 2, 3, 4, 5, 6, 6, 6} U 2 = {1, 2, 3, 4, 5,
Läs merExempeluppgift i Logikstyrning. 1 Inledning. 2 Insignaler och utsignaler
Exempeluppgift i Logikstyrning Inledning Idén med detta papper är att ge en allmän beskrivning av labbutrustningen och tips för hur man kan lösa olika praktiska problem i samband med laborationen. Läs
Läs merAtt ansluta en fastighet till Karlstads Stadsnät och bygga ett fastighetsnät. www.stadsnat.karlstad.se
Att ansluta en fastighet till Karlstads Stadsnät och bygga ett fastighetsnät www.stadsnat.karlstad.se Inledning Att ansluta en fastighet till Karlstads Stadsnät innebär att i stort sett få obegränsade
Läs merDu har följande material: 1 Kopplingsdäck 2 LM339 4 komparatorer i vardera kapsel. ( ELFA art.nr datablad finns )
Projektuppgift Digital elektronik CEL08 Syfte: Det här lilla projektet har som syfte att visa hur man kan konverterar en analog signal till en digital. Här visas endast en metod, flash-omvandlare. Uppgift:
Läs merMoment 2 - Digital elektronik. Föreläsning 1 Binära tal och logiska grindar
Moment 2 - Digital elektronik Föreläsning 1 Binära tal och logiska grindar Jan Thim 1 F1: Binära tal och logiska grindar Innehåll: Introduktion Talsystem och koder Räkna binärt Logiska grindar Boolesk
Läs merLikström och trefas växelström. Läs i kursboken "Elektricitetslära med tillämpningar" om:
. Elektriska kretsar Laboration 3 Likström och trefas växelström Syftet med laborationen är att Du ska studera trefas växelström och bekanta Dig med ett minnesoscilloskop. Du får dessutom lära Dig att
Läs mer1 Strömmen I skall mätas med en amperemeter. Amperemetern är inställd på området 30 ma. Vad kommer amperemetern att visa?
Högskolan Dalarna Sida 1 av 11 Elektroteknik Per Liljas/Lars-Erik Cederlöf Tentamen i ET1014 Introduktion till elektroteknik och styrteknik 7.5 hp 2011-08-22 9.00-13.00, Sal Sxxx Hjälpmedel: Miniräknare,
Läs merEffektpedal för elgitarr
EITF11 - Digitala Projekt Effektpedal för elgitarr Handledare: Bertil Lindvall Ivan Rimac (I05) Jimmy Lundberg (I08) 2011-05-10 Contents Bakgrund... 3 Kravspecifikation... 3 Kravspecifikation Effektpedal...
Läs merDigitalt eller Analogt
Digitalt eller Analogt digitalt: q 0 255 q 7 q 6 q 5 q 4 q 3 q 2 q 1 q 0 1 ½ ¼ 1/8 1/16 1/32 1/64 1/128 eller analogt? q Digital style Old school Digital Analogomvandlare? b 7 b 6 b 5 b 4 b 3 b 2 b 1 b
Läs merElektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser
Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser Elektronik för D ETIA01 Andrés Alayon Glasunov Palmi Thor Thorbergsson Anders J Johansson Lund Mars 2009 Laboration
Läs merMät spänning med en multimeter
elab002a Mät spänning med en multimeter Namn atum Handledarens sign Elektrisk spänning och hur den mäts Elektrisk spänning uppstår när elektriska laddningar separeras från varandra Ett exempel är statisk
Läs merJP JOYSTICKS PJP-008 & PJP-014
BESKRIVNING JP är en 2 eller 3-axlig joystick med inbyggda PWM-utgångar. Beroende på modell är möjligt att styra upp till 9st dubbelverkande funktioner varav 6st kan vara steglösa. Utgångarna är proportionella
Läs merGrundläggande ellära - - 1. Induktiv och kapacitiv krets. Förberedelseuppgifter. Labuppgifter U 1 U R I 1 I 2 U C U L + + IEA Lab 1:1 - ETG 1
IEA Lab 1:1 - ETG 1 Grundläggande ellära Motivering för laborationen: Labmomenten ger träning i att koppla elektriska kretsar och att mäta med oscilloskop och multimetrar. Den ger också en koppling till
Läs merEllära. Laboration 3 Oscilloskopet och funktionsgeneratorn
Ellära. Laboration 3 Oscilloskopet och funktionsgeneratorn Labhäftet underskriven av läraren gäller som kvitto för labben. Varje laborant måste ha ett eget labhäfte med ifyllda förberedelseuppgifter och
Läs mer6. Likströmskretsar. 6.1 Elektrisk ström, I
6. Likströmskretsar 6.1 Elektrisk ström, I Elektrisk ström har definierats som laddade partiklars rörelse mer specifikt som den laddningsmängd som rör sig genom en area på en viss tid. Elström kan bestå
Läs merDatakommunikation med IR-ljus.
Datakommunikation med -ljus. I den här uppgiften skall du kommunicera med hjälp av infrarött () ljus. Du skall kunna sända tecken från tangentbordet samt ta emot tecken och visa dem på skärmen. Genom att
Läs merTENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR
ELEKTROTEKNIK Inlämningstid Kl: 1 MSKINKONSTRUKTION KTH TENTMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVR Elektroteknik MF1017 013 10 31 Kl: 14:00 17:00 Du får, som hjälpmedel, använda räknedosa, kursens lärobok
Läs mer3.1.1 3.1.2. Lösningar elektrisk mätteknik
3.1.1 a) Instrument 2,3 och 4. b) 1. Instrumentet visar medelvärdet av signalen, alltså A. 2. Instrumentet likriktar signalen och multiplicerar medelvärdet av den likriktade signalen med formfaktorn för
Läs merMONTERINGSANVISNING & BRUKSANVISNING för CARGARD Portstyrning RDC 30 / RDC 120
MONTERINGSANVISNING & BRUKSANVISNING för CARGARD Portstyrning RDC 30 / RDC 120 CSD AB 2000-05-02 FUNKTIONSBESKRIVNING: GarGard's Portstyrning är avsedd för öppning och stängning av elektriska garageportar,
Läs merLik- och Växelriktning
FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 3 Lik- och Växelriktning Tyristorlikriktare, step-up/down och körning med frekvensritkare (Ifylles med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign) Maj
Läs merElektriska kretsar - Likström och trefas växelström
Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström Syftet med laborationen är att du ska få en viss praktisk erfarenhet av hur man hanterar enkla elektriska kopplingar. Laborationen ska också öka din
Läs merLABORATIONSINSTRUKTION DIGITAL REGLERTEKNIK. Lab nr. 3 DIGITAL PI-REGLERING AV FÖRSTA ORDNINGENS PROCESS
LABORATIONSINSTRUKTION DIGITAL REGLERTEKNIK Lab nr. 3 DIGITAL PI-REGLERING AV FÖRSTA ORDNINGENS PROCESS Obs! Alla förberedande uppgifter skall vara gjorda innan laborationstillfället! Namn: Program: Laborationen
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR
Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR 1 Bandbredd anger maximal frekvens som oscilloskopet kan visa. Signaler nära denna
Läs merInstallationshandbok. Styrsystem 9 30061.1003.S.01. SMD-styrenhet utan frekvensomriktare
Installationshandbok Styrsystem 9 30061.1003.S.01 2 Installationshandbok Styrsystem 9 Installationshandbok Styrsystem 9 3 Innehåll 1.0 Styrsystem 1.2 Kabel med 5-polig EU-stickkontakt 1.3 Manöverorgan
Läs merF5 Introduktion till digitalteknik
George Boole och paraplyet F5 Introduktion till digitalteknik EDAA05 Roger Henriksson Jonas Wisbrant p = b! (s " r) George Boole (1815-1864) Professor i Matematik, Queens College, Cork, Irland 2 Exklusiv
Läs merProgrammering av stegmotorer ett miniprojekt i samarbete med Svensk Maskinprovning
Programmering av stegmotorer ett miniprojekt i samarbete med Svensk Maskinprovning Daniel Leonardsson dale0010@student.umu.se Kajsa Persson kape0038@student.umu.se I samarbete med Svensk Maskinprovning,
Läs merREPETITION (OCH LITE NYTT) AV REGLERTEKNIKEN
REPETITION (OCH LITE NYTT) AV REGLERTEKNIKEN Automatisk styra processer. Generell metodik Bengt Carlsson Huvudantagande: Processen kan påverkas med en styrsignal (insignal). Normalt behöver man kunna mäta
Läs merBruksanvisning Multimeter Elma 805 / Elma 807
Bruksanvisning Multimeter Elma 805 / Elma 807 Elma 805/807 sida 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1) Säkerhet... 2 Föreskriften IEC1010 Överspänningskategori... 2 2) EMC Direktivet... 3 3) Instrument beskrivning...
Läs merInstallations- och felsökningsguide för trygghetstelefoner i eget boende
1 Installations- och felsökningsguide för trygghetstelefoner i eget boende 1. Rutiner för installation av trygghetstelefon... 2 1.1 Viktigt att tänka på om vårdtagaren har... 2 ADSL-modem... 2 villalarm...
Läs merEnchipsdatorns gränssnitt mot den analoga omvärlden
Agenda Enchipsdatorns gränssnitt mot den analoga omvärlden Erik Larsson Analog/Digital (AD) omvandling Digital/Analog (DA) omvandling Sampling, upplösning och noggrannhet Laborationsuppgift.5 Motivation.5.5
Läs merTentamen i Elektronik - ETIA01
Tentamen i Elektronik - ETIA01 Institutionen för elektro- och informationsteknik LTH, Lund University 2015-10-21 8.00-13.00 Uppgifterna i tentamen ger totalt 60 poäng. Uppgifterna är inte ordnade på något
Läs merARCUS i praktiken lär genom att använda ARCUS. Praktikfall: Kondensatormätningar faskompensering och likspänningsmellanled.
Praktikfall: Kondensatormätningar faskompensering och likspänningsmellanled. Det finns två fall där en kondensatormätbrygga (så kallad RCL-brygga) inte gärna kan användas vid mätning på industriutrustning.
Läs merHögskolan Dalarna Sida 1 av 8 Elektroteknik Per Liljas
Högskolan Dalarna Sida 1 av 8 Elektroteknik Per Liljas Tentamen i ET1014 Introduktion till elektroteknik och styrteknik 7.5 hp 2012-08-22 14.00-18.00, Sal Sxxx Hjälpmedel: Miniräknare, formelblad (bifogad)
Läs merReglerteknik M3. Inlämningsuppgift 3. Lp II, 2006. Namn:... Personnr:... Namn:... Personnr:...
Reglerteknik M3 Inlämningsuppgift 3 Lp II, 006 Namn:... Personnr:... Namn:... Personnr:... Uppskattad tid, per person, för att lösa inlämningsuppgiften:... Godkänd Datum:... Signatur:... Påskriften av
Läs merDatorteknik. Den digitala automaten. En dator måste kunna räkna! Register och bussanslutning
Den digitala automaten Vägen från digitaltekniken till det kompletta styrsystemet Lund University, Sweden Insignaler Sekvensnät Utsignaler Kan vi betrakta insignalmönstret som en instruktion och det som
Läs merManual för WMR- 252 inbyggnadsmottagare med universaldimmer
Manual för WMR- 252 inbyggnadsmottagare med universaldimmer En unik u niversell trådlös mottagare för inbyggnad med dimmer funktion för fjärrstyrning av b.l.a dimbara 230V LED lampor, lågenergilampor,
Läs merGungande tvätt. Uppgift. Materiel
Gungande tvätt Du vill bygga en sensor som känner av när din upphängda tvätt har hunnit torka. Tvätten hänger på galgar och gungar i blåsten. Du ska kolla om du kan använda gungningsperioden för att avgöra
Läs merBruksanvisning KABA MAS AUDITCON KABA MAS HAMILTON Modell 100, 200, 400, 50 och 52
Bruksanvisning KABA MAS AUDITCON KABA MAS HAMILTON Modell 100, 200, 400, 50 och 52 Snabbinstruktion Mas-Hamilton högsäkerhetslås Modell 100, 200, 400 1. Öppning/stängning av låset 2. Vrid ratten så att
Läs merOM KRITERIER av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2004
OM KRITERIER av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2004 Ibland dyker det upp ord som är så fantastiskt användbara och bra att man inte kan begripa hur man någonsin klarat sig utan
Läs merVäxelström ~ Växelström. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets
Växelström http://www.walter-fendt.de/ph11e/generator_e.htm http://micro.magnet.fsu.edu/electromag/java/generator/ac.html Växelström e = ê sin(ωt) = ê sin(πft) = ê sin(π t) T e = momentan källspänning
Läs merTeknisk specifikation
Teknisk specifikation FGC 313/323 897096_01 Specifikation för FGC Specifikation för FGC Produkt Flygts allmänna pumpstyrning (FGC) tillverkas för små pumpsystem. Den kan användas i små och stora bostadsområden
Läs merLaboration Kombinatoriska kretsar
Laboration Kombinatoriska kretsar Digital Design IE1204/5 Observera! För att få laborera måste Du ha: bokat en laborationstid i bokningssystemet (Daisy). löst ditt personliga web-häfte med förkunskapsuppgifter
Läs merEM2050 RotoBolt Elektroniskt Svängregellås. BRUKSANVISNING för ANVÄNDARE och MANAGER_EL1+9/S (EM2050) Att Öppna: Exempel: jjjjjj.
MLS Software EM2050 RotoBolt Elektroniskt Svängregellås BRUKSANVISNING för ANVÄNDARE och MANAGER_EL1+9/S (EM2050) Software: MLS EM2050 Att Öppna: Tryck in kod: ex. 1-2-3-4-5-6 Rekommenderade Knappsatser:
Läs merElektriska kretsar - Likström och trefas växelström
Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström Syftet med laborationen är att du ska få en viss praktisk erfarenhet av hur man hanterar enkla elektriska kopplingar. Laborationen ska också öka din
Läs mer.00 E00. Innehåll: Kablage allmänt. Tillägg för drift Radiostyrning Igångkörning Programmering Vinschradio Elschema Felsökning
B-555300..00 E00 Joystickstyrning för kran manual. Innehåll: Kablage allmänt Kablage anslutning & funktion Tillägg för drift Radiostyrning Igångkörning Programmering Vinschradio Elschema Felsökning B-555300..00
Läs merELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan?
Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? För många kan detta vara ett nytt ämne och till och med en helt
Läs merAQ-Box med Winlog 2000 8-kanalers mätsystem samlar och bearbetar 8 givarsignaler i en PC
AQ-Box med Winlog 2000 8-kanalers mätsystem samlar och bearbetar 8 givarsignaler i en PC 8 differentiella kanaler (ingen gemensam jordanslutning) Klarar alla givare och sensorer med spännings- eller strömsignal
Läs merAssistent: Cecilia Askman Laborationen utfördes: 7 februari 2000
Assistent: Cecilia Askman Laborationen utfördes: 7 februari 2000 21 februari 2000 Inledning Denna laboration innefattade fyra delmoment. Bestämning av ultraljudvågors hastighet i aluminium Undersökning
Läs merI/O kort för triggsignaler för LogiComm pistoldrivare
Instruktionsblad Swedish I/O kort för triggsignaler för LogiComm pistoldrivare VARNING: Detta I/O kort för triggsignaler är inte direkt kompatibelt med tidigare versioner (P/N 1069804 och 1069805). Se
Läs merEnchipsdatorns gränssnitt mot den analoga omvärlden
Enchipsdatorns gränssnitt mot den analoga omvärlden Erik Larsson Analog/Digital (A/D) och Digital/Analog (D/A) omvandling AD omvandling DA omvandling Motivation - -.2.4.6.8 -.2.4.6.8 - -.2.4.6.8 Analog/Digital
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.
Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007. Uppgifterna i tentamen ger totalt
Läs merElektro och Informationsteknik LTH. Laboration 6 A/D- och D/A-omvandling. Elektronik för D ETIA01
Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 6 A/D- och D/A-omvandling Elektronik för D ETIA01 Peter Hammarberg Anders J Johansson Lund April 2008 Mål Efter laborationen skall du ha studerat följande:
Läs merElektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-
Analogt och Digital Bertil Larsson Viktor Öwall Analoga och Digitala Signaler Analogt Digitalt 001100101010100000111110000100101010001011100010001000100 t Analogt kontra Digitalt Analogt få komponenter
Läs merTekniska fakta. Telia Andi PLUS, revisionsläge R2 Terminaladapter för ISDN. Bruksanvisning
Tekniska fakta Terminaladapter för anslutning av analog teleutrustning (två linjer) till en nätterminal för EURO-ISDN-abonnemang. Möjlighet till nummerstyrning till de analoga linjerna. Stöder följande
Läs merManual UDM 35/40 Digitalt panelinstrument
Manual UDM 35/40 Digitalt panelinstrument Innehåll 1 Driftläge 1 2 Programmering 1 21 - Inställningar för mätingång 2 22 Kompensering (endast med BQ TRX) 2 23 Alternativ för display (endast UDM35) 2 24
Läs merSafetyMOB. Installations och användarmanual för. trådlöst nödstopp - dödmansgrepp. SafePort Marine. Dokument: SM_UM_sv Version: 2014-09-25
Installations och användarmanual för SafetyMOB trådlöst nödstopp - dödmansgrepp Dokument: SM_UM_sv Version: 2014-09-25 SafePort Marine email: info@safeportmarine.se tel: +46 8 501 64 306 www.safeportmarine.se
Läs merTeckentavlor. Inställning av styrsätt med programvalsratten
1 THOT THOT fungerar som ett tangentbord till datorn. I stället för att trycka på tangenter, används ett styrorgan, som flyttar en ljuskägla över THOT tavlan och väljer ut önskad ruta. Varje ruta kan innehålla
Läs merPage: 1 of 14 Title: TouchCenter 2 & 4 Revision: 1 Type: User Manual Author: MK. Användarmanual. TouchCenter 2 & 4
Page: 1 of 14 Användarmanual TouchCenter 2 & 4 Styrsystem för alla typer av solskydd Page: 2 of 14 Innehållsförteckning 1 Detta är TouchCenter... 3 2 Elektrisk anslutning och Elektrisk data... 3 3 Viktig
Läs merI/O 200C. Upp till åtta I/O-enheter kan kopplas ihop på en DIN-skena, men de kan även delas i två rader med hjälp av förlängningskablarna
I/O 200C I/O 200C är en samling kostnadseffektiva I/O-enheter som är busskompatibla med I/O-enheterna i Serie 200 och som kan blandas med dessa i valfri ordning på samma DINskena. I/O 200C-enheter kan
Läs merWilliam Sandqvist william@kth.se
Komparatorn en 1 bits AD-omvandlare En komparator är en känslig förstärkare för skillnaden mellan spänningarna på ingångarna. Minsta lilla positiv skillnad gör att utgången hamnar på (1) eller vid negativ
Läs merBRUKSANVISNING. Modell: LMDT-810 Rörelsevakt / IR som sänder självlärande kodsignal till ansluten Nexa mottagare
BRUKSANVISNING Modell: LMDT-810 Rörelsevakt / IR som sänder självlärande kodsignal till ansluten Nexa mottagare FUNKTIONER: * 67 miljoner kodkombinationer, inga störningar från grannarna. * Enkel användning,
Läs merLBST-604. NEXA LBST-604 Skymningsrelä. Säkerhet. Tekniska data. Uppdaterad: 23 feb 2015 1 av 7
LBST-604 NEXA LBST-604 Skymningsrelä KOMPATIBILITET Den här mottagaren fungerar med alla självlärande Nexa-mottagare. FUNKTIONALITET Skymningsrelä med timer för automatisk avstängning. För utomhusbruk
Läs merSystemkonstruktion Z2
Systemkonstruktion Z2 (Kurs nr: SSY 045) Tentamen 23 Augusti 2006 Tid: 8:30-12:30, Lokal: V-huset. Lärare: Stefan Pettersson, tel 772 5146, 0739907981 Tentamenssalarna besöks ca kl. 9.30 och 11.30. Tentamen
Läs merBruksanvisning. Trådlöst kopplingsuttag FS20ST
Sidan 1 Bruksanvisning Trådlöst kopplingsuttag FS20ST Artikelnummer: 623004 Denna bruksanvisning avser denna produkt, och innehåller viktig information om driftsättning och handhavande. Spara därför denna
Läs merDIGITALTEKNIK I. Laboration DE1. Kombinatoriska nät och kretsar
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Björne Lindberg/Håkan Joëlson John Berge 2013 DIGITALTEKNIK I Laboration DE1 Kombinatoriska nät och kretsar Namn... Personnummer... Epost-adress...
Läs merProgrammering av Thangram portregister System XIP (VA/08)
Programmering av Thangram portregister System XIP (VA/08) Håll in PROG-knappen i centralen under 3 sekunder. Den gula lampan tänds. Ute på portregistret/porttelefonen fås en indikation att systemet är
Läs merÄmnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 1
Hälsoakademin Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstillfälle 1 Datum 211 11 3 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Miniräknare
Läs merRadiomottagare LE10 CRS-URE-0100. Användarhandbok
Radiomottagare LE10 CRS-URE-0100 sv Användarhandbok Radiomottagare LE10 Innehållsförteckning sv 3 Innehållsförteckning 1 Säkerhetsinstruktioner 5 1.1 Allmänna säkerhetsinstruktioner 5 1.2 Driftsmiljö
Läs merLABORATIONSINSTRUKTION
Högskolan Dalarna Institutionen för Elektroteknik LABORATION LABORATIONSINSTRUKTION LOG/iC, PLD, kombinatorik, sekvensnät KURS Digitalteknik LAB NR 6 INNEHÅLL. Inledning 2. Prioritetskodare 3. Elektronisk
Läs mern-abler PRO JOYSTICK Handledning
Underhåll n-abler PRO har inga utbytbara eller reparerbara delar. Om reparation blir nödvändig var vänlig kontakta er leverantör. n-abler PRO JOYSTICK För ytterligare information eller frågor, kontakta
Läs mer