Avvikelser, lagefterlevnad, revisioner mm... 2 Förslag från externa intressenter, klagomål etc... 2

Transkript

1 SAHLGRENSKA AKADEMIN Genomgång av miljöledningssystemet vid Sahlgrenska akademin 7 dec 2016 Medverkande: Margareta Rorsman, Eric Hanse, Olle Larkö, Rita Grandér, Mats Sandberg, Jan Rubensson Innehållsförteckning Mötesordning... 2 Avvikelser, lagefterlevnad, revisioner mm... 2 Förslag från externa intressenter, klagomål etc... 2 Uppföljning av GUs handlingsplan för hållbar utveckling och miljö OMRÅDE FORSKNING... 2 OMRÅDE UTBILDNING PÅ GRUND OCH FORSKARNIVÅ... 4 OMRÅDE MED DET OMGIVANDE SAMHÄLLET... 5 OMRÅDE STUDENTSAMVERKAN... 6 OMRÅDE KOMPETENSUTVECKLING... 7 OMRÅDE KLIMATPÅVERKAN... 8 OMRÅDE RESURSFÖRBRUKNING OMRÅDE FARLIGA KEMIKALIER OMRÅDE MILJÖRISKER Eventuella behov av ändringar inom miljöledningssystemet? Uppföljning av åtgärder beslutade vid ledningens tidigare genomgångar Ledningens visioner/planer för att miljöledningssystemet skall bli bättre Ekonomisk genomgång av kostnader och behov av medel för det kommande arbetet Bilagor: 1. Externrevision 2016: Sammanfattning av avvikelser/åtgärder 2. Övriga avvikelse/tillbud som är inlagda i GURIA 3. GUs Handlingsplan för miljö o hållbar utveckling Akademins aktiviteter inom miljö/hållbar utv 5. Schema internrevision 12 dec 2016 Sahlgrenska akademin 1 (13) Medicinaregatan 3, Box 400, Göteborg

2 Mötesordning Avvikelser, lagefterlevnad, revisioner mm a) Rapport: Avvikelser från externrevision 2016 samt åtgärder (se bil 1) b) Övriga avvikelse/tillbud som är inlagda i GURIA (utdrag ur GURIA, (bil 2), c) Rapport GUs handlingsplan för miljö o hållbar utveckling (bil.3) c) Rapport: Akademins aktiviter inom miljö/hållbar utv rapport till GUcentralt (bil 4) d) Rapport: Schema internrevision 12 dec 2016 Analys/Beslut: a) Diskussion om Sahlgrenska akademins verksamhet (inkl samverkan) och dess förhållande till FNs nya hållbarhetsmål, SDGerna. Beslut att akademins miljösamordnare via Vinnova undersöka kostnaden för att göra en sådan analys. b) Diskussion om forskning och undervisning inom Hållbar utveckling. Ledningen är positiv till begreppet Planetary health som ett alternativ till Hållbar utveckling inom hälsoområdet och till arbetet med 3 övergripande lärandemål inom Planetary health som Nätverket för integrering av hållbar utveckling i utbildningen arbetar med. Ledningen påpekar att det är viktigt att inslag av Hållbar utveckling/planetary health i utbildningarna har samma krav på vetenskapligt synsätt som övrig utbildningsverksamhet. Förslag från externa intressenter, klagomål etc a) Kaffemugg i återvunnen plast som profilprodukt Analys/beslut Ledningen är positiv. Akademins miljösamordnare tar fram förslag. b) Cykelparkering för anställda mellan Medicinaregatan 13 o 15 Analys/beslut Ledningen är positiv. Akademins miljösamordnare tar kontakt med Campusorganisationen och återkommer med förslag. c) Laddstolpe för elbilar Analys/beslut Ledningen anser att det skall finnas möjlighet för personalen att ladda elbilar på Medicinareberget. Uppföljning av GUs handlingsplan för hållbar utveckling och miljö 2016 (OBS! Huvuddelen av data är från 2015 (samma data som vid genomgången 6 april 2016) då återrapporteringen för 2016 inte är klar. 2 (13)

3 antal publicerade artiklar SAHLGRENSKA AKADEMIN OMRÅDE FORSKNING Universitetsgemensamt mål Universitetet skall främja forskningen inom hållbar utveckling i linje med Vision Publicerade vetenskapliga arbeten Aktivitet SA Definiera hållbar utveckling inom forskning Identifiera och sammanställa forskning inom hållbar utveckling minst 2 ggr under GU s huvudindikator/rapporteringsindikator: Antalet publikationer som vid utsökning i universitetets publikationsdatabas, identifieras med hjälp av ett antal sökord, relaterade till hållbar utveckling. Resultat: för GU: Under 2015 publicerades drygt 300 vetenskapliga artiklar inom hållbar utveckling, vilket motsvarar en ökning med ca 8 % jämfört med för SA: Under perioden har antalet artiklar inom Hållbar utveckling varit relativt konstant. Hållbar utveckling är ett av 7 delmål i SA s handlings och verksamhetsplan inom Forskning som påverkar SA finansierar fr.o.m en professur i miljöfarmakologi. Forskare från SA var huvudmän i 2 av tot. 6 projekt som beviljades anslag i UGOT Challenges Globala samhällsutmaningar: Antibiotikaresistensforskning Centre for Antibiotic Resistance Research at the University of Gothenburg (CARe Joakim Larsson) Åldrande och hälsa CENTRE FOR AGEING AND HEALTH STUDIES ON CAPABILITY IN AGEING (AgeCap Ingmar Skoog) Analys/Beslut: SA har med finansieringen av professuren i Sahlgrenska akademin 3 (13) Medicinaregatan 3, Box 400, Göteborg

4 miljöfarmakologi gjort en kraftfull satsning inom HU. Ansökningarna till UGOT visar på en stark mångfald inom ämnesområdet Hållbar utveckling/globala utmaningar. Antalet publicerade vetenskapliga artiklar är relativt konstant. En viss typ av hållbarhetsrelaterade artiklar inom t.ex. antibiotikaresistensforskning, åldrande, vaccinationsprogram, infektionsforskning etc. kommer sannolikt inte med i sökningarna. Antalet artiklar relaterade till hållbar utveckling är alltså fler än det angivna i figuren. Akademins forskning i relation till FNs Hållbarhetsmål (SDGs) bör utvärderas. Samordnare: Mats Sandberg OMRÅDE UTBILDNING PÅ GRUND OCH FORSKARNIVÅ Universitetsgemensamt mål Universitetet skall öka integreringen av hållbar utveckling i utbildningen i enlighet med Vision Aktivitet SA Introduktion i hållbar utveckling för alla nya studenter/doktorander Alla program ska ha en plan för integrering av hållbar utveckling, formulerade som lärandemål, lärandeaktivitet och examinationsform Lansera/arbeta med verktygslådan för integrering av HU i utbildningen GUs huvudindikator/ Rapporteringsindikator: Andelen hållbarhetsmärkta kurser och utbildningsprogram av totalt antal kurser och utbildningsprogram. Resultat: för GU: 2015 blev 8% av kurserna och 13% av programmen hållbarhetsmärkta. för SA: 7 fristående kurser på Sahlgrenska akademin (2 på Vårdvetenskap och 4 på inst för medicin där folkhälsovetenskap och dietisterna finns), hade märkts som hållbarhetsrelaterade Kurser i 4 (13)

5 program har fortfarande inte hanterats i utbildningsgubas i någon större utsträckning Fyra program på medicin (varav 2 masterprogram) och 4 inriktningar av specialistsjuksköterskeprogrammet på SA var märkta som hållbarhetsrelaterade Hållbar utveckling är ett prioriterat fokusområde inom Utbildning som förnyar i SA s handlings och verksamhetsplan för Ansvariga/samordnare för integrering av HU inom utbildningen på SA har träffats 4 gånger under 2015 och hittills 5 gånger under En lunchläsecirkel inom HU startade våren 2015 och fortgår Artiklarna läggs ut i den verktygslåda som tagits fram i GMVs regi tillsammans med förslag på lärandemål. Ansvariga/samordnare för integrering av HU inom utbildningen på SA arrangerade hösten 2015 ett lunchseminarium med ansvariga vid akademin och på GU om integrering av hållbar utveckling i utbildningarna vid akademin. Ansvariga/samordnare för integrering av HU inom utbildningen på SA arrangerade hösten 2015 en workshop om hur arbetet med integrering av HU skall fortsätta UR ett tagit beslut 2015 om papperslös utbildning vid SA. Nätverket för integrering av Hållbar utv i utbildningarna har under 2016 arbetat med att ta fram förslag på lärandemål/ aktiviteter inom begreppet Planetary Health som kopplas globala processer till människors hälsa. Analys/Beslut: Integreringen av hållbar utveckling fortskrider i olika takt på alla inst./program (11 av 18 program har lärandemål inom HU 2015). Under 2016 förväntas flera kurser/program hållbarhetsmärkas. Ledningen är positiv till att begreppet Planetary Health som lanserats av tidskriften the Lancet utnyttjas inom SAs utbildningar som komplement till begreppet Hållbar utveckling. Samordnare: Mats Sandberg OMRÅDE MED DET OMGIVANDE SAMHÄLLET Universitetsgemensamt mål Universitetet skall stärka sin samverkan med omgivande samhälle inom hållbar utveckling i linje med Vision 2020 Anordna seminarier och sprida kunskap inom hållbarhetsfrågor med omgivande samhälle. Aktivitet SA Stärka samarbetet och informationsutbytet med Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU) och Folktandvården genom att bjuda in till gemensamma aktiviteter. Vidarutveckla hemsidan och ev. räkna antalet unika besökare på hemsidan. GUs huvudindikator/ Rapporteringsindikator: Antal samverkansaktiviteter (publika föreläsningar, seminarier, TVinslag, samarbetsavtal etc.) med fokus på hållbar utveckling. Resultat: för GU: Universitetet gav under året 540 aktiviteter med fokus på hållbar utveckling, till skillnad mot aktiviteter år (13)

6 Vilket motsvarar i det närmaste en halvering jämfört med för SA: Samarbetet med Folktandvården fungerar bra sedan länge. Samarbetet med sjukhuset (SU) har inte fungerat (en anledning är att nya personer anställts inom miljösamordningen). Några diskussionsmöten mellan (SA/ SU) har skett under 2015, med syfte att undersöka möjligheten att i framtiden genomföra gemensamma miljö och arbetsmiljörevisioner och ronder har initierats av SA s miljösamordnare. Hemsidan genomgår en kontinuerlig uppdatering. Samverkansaktiviter inom SA med fokus på HU har inte sammanställts. Men som ett positivt exempel kan nämnas är Joakim Larssons forskning om bl.a. antibiotikaresistens som fått stort medialt genomslag. Analys/Beslut: Intresse för framtida samarbete inom miljö/hu finns från SA. Fortsatta möten med SU s miljöenhet planeras därför 2017 med syftet att arrangera gemensamma möten med miljösamordare/ representanter från både SA o SU. Samordnare: Rita Grandér OMRÅDE STUDENTSAMVERKAN Universitetsgemensamt mål Universitetet skall öka antalet aktiviteter och samverkansprojekt inom hållbar utveckling för studenterna. Aktivitet SA Verka för bildandet av en studentgrupp inom hållbar utveckling Verka för att studentrepresentanter medverkar i olika aktiviteter/organ GUs huvudindikator: Antal aktiviteter och samverkansprojekt. GUs rapporteringsindikator: Antal studenter som deltar i de olika aktiviteterna. Resultat: för GU: 217 aktiviteter och samverkansprojekt inom hållbar utveckling genomfördes för studenter under 2015, vilket motsvarar en ökning med 43 % sedan för SA: En studentgrupp för arbete med miljö/hållbarhetsfrågor, SASS (Sahlgrenska Academy Students for Sustainability), bildades under våren 2011 och är sedan hösten 2012 ett kårutskott till SAKS. Gruppen har egna möten och driver egna frågor framgångsrikt (t.ex. Meat Free Oneday Initiative, filmkvällar, Food Rescue Parties, klimatsmart mat) SASS har haft studentrepresentanter i miljörådet under 2015 men inte under hösten SASSrepresentanter fanns under 2015 men inte 2016 med vid miljöintroduktionerna för studenterna som Mats Sandberg anordnade, där SASS informerade om sin verksamhet för att fånga upp miljöintresserade studenter på introduktionsföreläsningarna. 6 (13)

7 Gratis cykelreparationer har erbjudits studenter vid två tillfällen under 2015/2016. SASS har en egen facebooksida och hemsida. SA har gett stöd åt SASS verksamhet, bland annat genom att upplåta lokaler för dess aktiviteter såsom filmkvällar. Analys/Beslut: Studenternas miljöengagemang i SASS är mycket positivt och fortsatt samarbete kommer att uppmuntras. Samordnare: Rita Grandér och Mats Sandberg OMRÅDE KOMPETENSUTVECKLING Universitetsgemensamt mål Universitetet skall säkerställa att alla i ledande befattning med personalansvar har genomgått en miljöledningsutbildning. Universitetet skall verka för att personalen stärker sin kompetens inom hållbar utveckling. för GU: 940 personer av de anställda deltog under 2015 i någon forma av kompetensutveckling inom Hållbar Utveckling. Det motsvarar 17% och är en minskning med 6% jämfört med 2014 då medverkade. Aktivitet SA Årligen arrangera en halvdag i utbildning inom hållbar utveckling för personal Årligen arrangera ett studiebesök eller annan aktivitet för miljörepresentanter Informera nyanställda genom t.ex. e postutskick på svenska och engelska Vid behov anordna riktad miljöutbildning för anställda Alla inst/motsv. har egna rutiner för introduktion av nyanställda Huvudindikator/ Rapporteringsindikator: Andel medarbetare som genomgått miljöutbildning inom hållbar utveckling. Antal personutbildningstimmar inom hållbar utveckling per år. för SA: 109 personer svarade på miljöfrågor i SA`s julkallender. Det är 10 personer färre än chefer har gått miljöutbildning för chefer 2015 Information för miljörepresentanter vid SA hölls i dec Efterföljande matlagning med klimatsmart mat. Arbetet med att skapa en digital miljöintroduktion för nyanställda har fortsatt hösten 2015 och Analys/Beslut: Miljörepresentantträffarna är mycket uppskattade, fortsatt arbete enligt ovan. Adventskalendern var även den uppskattad och kommer att fortsätta. Den digitala miljöintroduktionen planeras vara färdig våren Resultat: Samordnare: Rita Grandér 7 (13)

8 Kg CO 2 utsläpp Kg CO 2 utsläpp ton CO 2 utsläpp OMRÅDE KLIMATPÅVERKAN Resor Universitetsgemensamt mål Universitetet skall minska de totala utsläppen av koldioxid från tjänsteresor och energi med 20 procent till 2015 jämfört med Aktivitet SA Resor Sprida och implementera GU:s nya mötesoch resepolicy bland personal Flyg Informera och utbilda personal i emöten 2 ggr om året arrangera cykelservice samt utveckla aktiviteten Bil: 2015 fick anställda vid SA bilersättning motsvarande kg CO 2, 2014 motsvarade ersättningen kg CO 2. Detta motsvarar en minskning med 36 %. Stimulera till deltagande i cykelutmaningen och liknande aktiviteter Huvudindikator: Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor per år och årsarbetskraft. Rapporteringsindikator: Utsläpp av koldioxid totalt samt per årsarbetskraft. Antal emöten och datakonferenser per årsarbetskraft och helårsstudent Bil Resultat: för GU: De totala koldioxidutsläppen från resor uppgick 2015 till ton, vilket motsvarar en ökning med 0,4% jämfört med De totala koldioxidutsläppen från resor har minskat med 18% jämfört med Målet ej uppnått. för SA: Flyg: SA:s flygresor under 2014 motsvarade ton utsläppt CO2, 2014 var motsvarade utsläpp ton. En minskning med 2,5% för 2015 Tåg: SA s anställda åkte 2015 tåg motsvarande 2,39 kg utsläppt CO 2, jämfört med 2,60 kg utsläppt CO 2 för Det är en minskning med 8% 2,7 2,6 2,5 2,4 2,3 2,2 2,1 2,43 Tåg 2,35 2,3 2,6 2, (13)

9 KWh Cykelreparationer anordnades under 2015 i sammarbete med SU vid 3 tillfällen under vår och höst för anställda. Service utfördes på Sahlgrenska sjukhuset, Östra sjukhuset, Mölndals sjukhus och Sahlgrenska akademin. Studenterna erbjöds gratis 2stycken tillfällen en under våren och en under hösten. för SA: Energisparprojektet på EBM innebar att energianvändningen i byggnaden minskade från ca 1000 kwh/m 2 under 2013 till ca 850 under Total förändring för SA 2015 är 1,3% från föregående år. Sedan 2010 har SA minskat energianvändningen med 20%. Beslut: Cykelreparationerna kommer att fortsätta på SA men inte SU då de tackat nej till eventen. Samordnare: Rita Grandér Energi och byggnader Universitetsgemensamt mål Universitetet skall minska energianvändningen med 10 procent per kvadratmeter till 2015 jämfört med År Fjärrkyla värme el Aktivitet SA Energi Driva energispararkampanjer Öka samarbetet med fastighetsägarna Beslut: fortsatt arbete enligt ovan Samordnare: Rita Grandér Sprida riktlinjer för grönare datoranvändning Huvudindikator: Årlig energiförbrukning i kwh per kvadratmeter. Rapporteringsindikator: Andel förnybar energi av den totala energiförbrukningen (kwh). Årlig energiförbrukning i kwh totalt per årsarbetskraft och helårsstudent samt per kvadratmeter. Resultat: för GU: Elförbrukning och normalårskorrigerad värmeförbrukning uppgick till sammanlagt 204 kwh/m 2 under 2015, vilket motsvarar en minskning med 2,7% sedan Energianvändningen per kvadratmeter har minskat med 19 % sedan Målet är därmed uppnått. 9 (13)

10 OMRÅDE RESURSFÖRBRUKNING Inköp och upphandling Universitetsgemensamt mål Universitetet skall öka andelen upphandlingar (mätt i ekonomiskt värde) där det ställs sociala, etiska och miljömässiga krav. Aktivitet SA Uppmana inköpare att ställa krav på leverantörerna Minska pappersåtgången med 20 % och stimulera användning av returpapper. Analys/Beslut: fortsatt arbete enligt ovan Öka inköp av miljö/etiskt märkta kontorsvaror. Samordnare: Rita Grandér Uppmana inköpare att efterfråga samtransport av varor. Huvudindikator/Rapporteringsindikator: Totalt ekonomiskt värde av alla registrerade anskaffningar med miljö och etiska krav av det totala värdet av registrerade anskaffningar. Resultat: för GU: Under 2015 ställdes sociala, etiska och miljömässiga krav i 40% av upphandlingarna mätt i ekonomiskt värde som var 429 miljoner kronor. Det motsvarar en minskning med 41;% sedan Under 2015 ställdes miljökrav och/eller miljöfrågor på 171 av 429 miljoner kronor. för SA: I nuläget ar det inte möjligt att tå fram det ekonomiska värdet (anskaffningar med miljö och etiska krav är inte markerade specifikt i ekonomisystemet). Vad gäller ramavtalsupphandlingar, se ovan. Återanvändning och källsortering Universitetsgemensamt mål Universitetet skall öka andelen avfall som materialåtervinns eller komposteras med 10 % till 2015 jämfört med Aktivitet SA Sortera även komposterbart material Huvudindikator: Total årlig mängd avfall i vikt fördelat på fraktioner. Rapporteringsindikator: Total årlig mängd avfall i vikt fördelat på fraktioner Resultat och analys: för GU: Den totala mängden avfall uppgick till ton under 2015,vilket motsvarar minskning med 7% jämfört med Andelen avfall som materialåtervunnits eller komposterats uppgick till 39%, vilket oförändrat sedan 2014 för SA: Den totala mängden avfall för SA uppgick till drygt 504 ton under 2015, jämfört med 379 ton under 2014, vilket 10 (13)

11 Kg motsvarar en ökning på 25% jämfört med 2014!. Andelen som materialåtervunnits av det totala avfallet uppgick till 41% av det totala avfallet på SA Andelen som komposterats av det totala avfallet var 2,8% 2015 mot 3,7% I stort fungerar återvinningssystemet bra men vi saknar fortfarande redskap för att avgöra hur bra systemet fungerar. Avfall ÅR Mat.återv. Kompost Tot. Avfall Den stora ökningen på mat.återvinning beror enligt de siffror från GF, på fraktionen återvinningspapper. Den ökade med 129 ton, från 2014 år. Källsorteringsgruppen har upphört och dess uppgifter är överförda till Campusservice Medicinareberget Återbruk av material och apparater har startat under hösten olika produkter har lämnats in och 4 stycken har tagits hand om av andra forskningsverksamheter. Analys/Beslut: fortsatt arbete enligt ovan. Orsakerna bakom den kraftiga ökningen av returpapper (se fig) på SA undersöks (är den reell?). Samordnare: Rita Grandér OMRÅDE FARLIGA KEMIKALIER Universitetsgemensamt mål Sahlgrenska akademin ska verka för ökad utfasning och minskad volym av kemiska produkter som finns i PRIO, SIN och begränsningsdatabasen. Aktivitet SA Utarbeta en kemikaliestrategi för Sahlgrenska akademin Delta i GU:s substitutionsgrupp Bilda en substitutionsgrupp inom Sahlgrenska akademin 11 (13)

12 Ta fram en substitutionslista för Sahlgrenska akademin Uppmana och informera om utbildningar i KLARA Huvudindikator/ Rapporteringsindikator: Antalet kemiska produkter som finns upptagen på SINlistan. Antal substitutioner per institution. till stycken till skillnad från 2014 så det fanns stycken. Det motsvarar en ökning med 12%. SINlistan, som är framtagen av Internationella Kemikaliesekretariatet. för SA: Antalet kemiska produkter som var inventerade i KLARA och som finns upptagna i SINlistan var 78 stycken 2015 mot 81 stycken En minskning med 3 produkter. Pg.a Miljöenhetens omorganisation är GU s substitutionsgrupp vilande. Möte om KLARAsystemet för nya och etablerade användare hålls regelbundet i GUs regi. Möte med SA s kemikalieinventerare skall hållas i vår. Resultat: för GU: Antalet kemiska produkter som finns upptagna i SINlistan ökade under 2015 OMRÅDE MILJÖRISKER Mål Sahlgrenska akademin ska minimera olyckor med negativa konsekvenser på miljön. Aktivitet SA Genomföra totala miljöriskanalyser minst 2 ggr under perioden Huvudindikator: Antalet olyckor med negativa konsekvenser för miljön. Rapporteringsindikator: Antal genomförda aktiviteter med syfte att minska uppkomsten av olyckor som medför negativa konsekvenser för miljön. Beslut: fortsatt arbete enligt ovan. Ledningen är positiv till att Rita Grandér blir representant i Nationella Substitutionsgruppen (NSG). Samordnare: Rita Grandér för GU: Fyra incidenter med negativa konsekvenser för miljön har inträffat under Under 2015 genomfördes14 förebyggande aktiviteter i syfte att minska uppkomsten av incidenter som medför negativa konsekvenser för miljön. Ingen av incidenterna medförde allvarliga miljökonsekvenser. för SA: En inicident är inrapporterad till Guria, incidenten medförde inte någon allvarlig miljökonsekvens. Rita Grandér är SAs representant i GUs arbetsgrupp inom miljöriskanalys. Bil. 2 Guriarapport Resultat: 12 (13)

13 Beslut: fortsatt arbete enligt ovan. Vi avvaktar bildandet av en ny arbetsgrupp inom GU för miljöriskanalys. Samordnare: Rita Grandér Eventuella behov av ändringar inom miljöledningssystemet? Uppföljning av åtgärder beslutade vid ledningens tidigare genomgångar. Laddstolpe för elbil Campus driver frågan vidare. Jörgen Lehmann har utrustats med videokonferensmöjligheter. För att stimulera till att utnyttja utrustningen så är det viktigt att den är lättbokad för ledningen och inte används för vanliga möten. Ledningens visioner/planer för att miljöledningssystemet skall bli bättre Se analys/beslut sid 2 Ekonomisk genomgång av kostnader och behov av medel för det kommande arbetet. Budgeterade medel anses täcka behoven Nästa möte i april (13)

14 REVISIONSRAPPORT Datum Beteckning Er referens Marianne Dalbro Sida 1(16) Kopia till SP Certifiering Box BORÅS Göteborgs Universitet Box GÖTEBORG Uppföljande revision ISO 14001:2004 och EMAS, Resultat Göteborgs Universitets ledningssystem är effektivt och leder till ständiga förbättringar. Av förbättringar under 2015 kan nämnas ökning i antal publicerade artiklar och ökad studentsamverkan inom hållbar utveckling, fler hållbarhetsmärkta kurser och program, minskning i avfall och energiförbrukning. 152 chefer av 228 har nu gått utbildning i chefers ansvar i GUs miljö och hållbarhetsarbete. Ytterligare förbättringar planeras inom samtliga betydande miljöaspekter. Handelshögskolan Hållbar utveckling är ett centralt begrepp i fakultetens verksamhet. Detta framgår exempelvis av att mål är upprättade för hållbar utveckling i alla skolans programutbildningar och samtliga programstudenter deltar i de obligatoriska, årliga Sustainability Days. Handelshögskolans Råd för Hållbar Utveckling (HRHU) ger stöd till institutioner och programansvariga. Omfattande forskning med koppling till hållbar utveckling pågår inom en mängd områden. HaSS (Handels students för sustinability) är en grupp studenter som jobbar ideellt på fritiden med olika hållbarhetsprojekt. Campusservice reparerar möbler för återanvändning och byter successivt ut belysning till LED. Handelshögskolan anser inte att verktygslådan för hålbarhetsmärkning av kurser är anpassad för dem. Guria används inte för rapportering av miljöavvikelser på Handelshögskolan. Inga miljöavvikelser eller förbättringsförslag har rapporterats sedan Guria introducerades. Exempel på institutionernas hållbarhetsarbete Institution för nationalekonomi med statistik Man har under året jobbat med integrering av HU i kurser och program. Det finns 14 disputerade forskare och 12 doktorander vid enheten för miljöekonomi. Samarbete med SIDA pågår och man SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Postadress SP Besöksadress Västeråsen Tfn / Fax / Epost Box 857 Brinellgatan Borås Borås info@sp.se

15 REVISIONSRAPPORT Datum Beteckning Sida 2(16) stödjer kursansvarige vid andra enheter i att integrera HU i kurser. Institution för ekonomi och samhälle Man deltar i olika program där hållbarhet ingår, samhällsvetenskaplig miljövetenskap, logistik, geografi och hållbara städer. Företagsekonomiska institutionen Man jobbar med hållbar utveckling inom seminarieserier, i lokala forskningsprojekt och FEK har integrerat hållbar utveckling i sin verksamhetsplan. Juridiska institutionen Hållbarhetsmärkningar av kurser och program pågår och man deltar i ett projekt inom socialt hållbarhet, Rättspraktik. Universitetsbiblioteket Senaste året har utbildning i informationssökning inom hållbar utveckling genomförts och man har jobbat med att sprida kunskap om gröna möten. Miljösamordnare och en annan bibliotekarie kommer under året att presentera UB's hållbarhetsarbete vid en internationell IFLAkonferens. Vid resor används nästan enbart tåg inom Sverige. Guria används och anses vara ett bra verktyg. Sahlgrenska Akademin Inst för neurovetenskap och fysiologi. Sekt för psykiatri och neurokemi. Ansvariga personer är mycket engagerade i miljöarbetet. Man tar regelbundet upp miljöfrågor på APT och man har även gått igenom avvikelser från interna och externa revisioner på andra platser i miljögruppen och på ledningsmöten (krav vid multisitecertifiering). Användningen av Guria har inte kommit igång på miljösidan ännu. Introduktionen av utländska medarbetare kan förbättras (avvikelse). Inst för medicin. CMR, Avdelningen för molekylär och klinisk medicin Många cyklar, går eller åker kollektivt till jobbet enligt uppgift. Substitutionsprincipen används aktivt. Exempelvis har cancerframkallande reagens ersatts (etidiumbromid), natriumazid ersatts då man bytt metod etc trots ökade kostnader och ibland sämre kvalitet (men tillräcklig). Studenterna får reflektera över begreppet "ekologiskt fotavtryck" där man även kan välja en egen förändring under 1 månad och mäta sin förbättring. Man har även en bra aktivitetslista som ansluter till GU:s mål och handlingsplan. Man hade satt upp bra instruktioner på de platser där de behövs t ex hur man kan minska miljöpåverkan vid labarbete, hantering av farligt avfall, mini poster om

16 REVISIONSRAPPORT Datum Beteckning Sida 3(16) "Environmental thinking at the institute of Medicin" etc. Brukslösningar var väl uppmärkta med farosymboler. Miljösamordnare och miljörepresentanten hade bra koll på verksamheten och visade stort engagemang. Man bör använda sin checklista för introduktion av nya studenter. Enligt uppgift finns engagemang hos ledningen men ledningen (prefekt, avdelningschef) var inte närvarande vid revisionen. Inst för biomedicin. Avd för mikrobiologi och immunologi. Ett gott exempel på personligt engagemang var att en medarbetare av miljöskäl åkte tåg till en konferens i Schweiz i stället för att flyga. Allt föreläsningsmateriel finns elektroniskt på GUL, vilket minskar pappersförbrukningen. Avdelningen arbetar också aktivt med substitution av farliga kemikalier t ex 7AAD (mutagent), natriumazid, merkaptoetanol etc. Man sprider sina kunskaper om substitution på ett bra sätt. Avdelningen arbetar även med mikrolaborationer och även "teoretiska laborationer/projekt". Aktivitetslistan kan bli mer konkret när det gäller vad man skall göra för att uppnå förbättring. Man vet att Guria finns och har börjat så smått att använda Guria. Lagefterlevnadskontrollen hade inte gjorts på önskvärt sätt (avvikelse). Sahlgrenska Cancer Center. Doktorander hade fått introduktionskurs där det ingick miljö och hållbar utveckling. Substitutionsprincipen har använts t ex har etanol ersatt metanol (gift) och etidiumbromid ersatts. Information om att CMRutredning skall göras på ett strukturerat sätt (speciell blankett i ledningssystemet) hade inte nått ut till alla grupper (avvikelse). Kemikalieförvaringen var bra med något undantag (avvikelse). Tillståndet för brandfarlig vara kunde inte hittas (bör finnas på plats). Krefting Research Center. Avdelningen för invärtes och klinisk nutrition. Guria hade börjat användas. Man har en bra introduktionspärm på engelska och den används. Underskrifter saknades dock från ett par utländska medarbetare. Man har bra och uppdaterade kemikalieförteckningar som finns uppsatta på kemikalieskåpen. Där finns även information om vad farosymbolerna betyder. Konstnärliga fakulteten HDK Institutionen har en lång tradition av att arbeta med hållbarhetsfrågor i ett brett perspektiv men man kallar det inte hållbarhet utan socialt engagemang samt att man bryr sig om varandra och om vad som händer i samhället. Videokonferenser används dagligen i stället för att resa. Man har arbetsmiljö och miljögruppsmöte varje månad. Exempel gavs också på kurser med ett betydande inslag av hållbar utveckling (programkurs Profilerande projekt på designkandidatprogrammet). Medvetenheten hos verkstadsansvarig för textil var god t ex när det gällde kemikalier och deras miljörisker.

17 REVISIONSRAPPORT Datum Beteckning Sida 4(16) Ett förbättringsområde kan vara att hållbarhetsmärka fler kurser och program. Möjligheterna till detta är goda på institutionen. Man skulle även kunna lyfta fram hållbarhet på sin startsida. Man skulle även kunna arbeta mer aktivt med substitutionsprincipen d v s ersätta farliga kemikalier med mindre farliga. Slutligen kan kunskaperna om institutionens miljöarbete förbättras. För verksamheten inom certifikatet som är upplagd enligt enligt regler för multisite med sampling visar genomgång av underlag för alla enheter att styrning och ledning fungerar bra vilket bl. a. ses av internrevisonsresultatet. Revisionen resulterade i följande antal avvikelser/förbättringsmöjligheter Standard Större avvikelser Mindre avvikelser Förbättringsmöjligheter SSEN ISO 14001: EMAS, EG Förordning nr 1221/2009 Intrycket från genomförd revision är att ledningssystemet stödjer policyn och att det är ett effektivt verktyg för att styra organisationen mot hållbar utveckling. En ny miljöorganisation sedan januari 2016 fungerar bra enligt rektor, föreståndare för GMV och miljöteamet (tidigare miljöenheten). Ansvar i den nya organisationen är dock inte fastställt. Göteborgs Universitet har utsetts att vara värduniversitet i norra Europa för hållbarhetsnätverket SDSN vilket rektor tycker det finns anledning till att vara stolt över. GU är rankat högst av naturvårdsverket för sitt hållbarhetsarbete bland myndigheter i Sverige. Man jobbar aktivt med att implementera FNs Sustainable Development Goals i sitt hållbarhetsarbete och 13 av 17 mål kan kopplas direkt till universitetets betydande miljöaspekter där även mål är upprättade. Klimatstrategin har avslutats som en egen enhet och ligger nu under miljöteamet som en integrerat del i hållbarhetsarbetet. I praktiken innebär det att personalla resurser har tagits bort, vilket bedöms kunna påverka klimatarbetet. CO2 emissioner från resor har ökat sedan Man är medveten om, att det inte är bra. Klimatkompensation sker. Brister i miljöredovisningen för år 2015 har noterats och därefter justerats.

18 REVISIONSRAPPORT Datum Beteckning Sida 5(16) Användning av certifikat och certifieringsmärken har granskats i revisionen. Inga brister gentemot SP Certifierings regler för användning har identifierats. Interna revisioner har genomförts med oberoende revisorer på ett förtroendeingivande sätt och gett ledningen underlag för analys av ledningssystemets effektivitet (ledningens genomgång). Miljöredovisningen enligt EMAS har granskats och godkänts, vilket har redovisats i separat rapport. Styrkor och förbättringsområden Styrkor Engagerad ledning och medarbetare i hela organisationen Förbättringar av merparten betydande miljöaspekter Mycket bra arbete med substitutionsprincipen och bra uppmärkta brukslösningar på SA. Bra uppföljning av miljöarbetet vid ledningens genomgång på UB Välfungerande HRHU vid Handelshögskolan. Genomförande av obligatoriska Sustainability Days för studenter på Handelshögskolan. Förbättringsområden Tydligare, mätbara mål Konkreta aktiviteter i aktivitetslistorna Användning av Guria på flera områden Trendbrott vad gäller CO2 emissioner vid resor. Ökande trend sedan 2009 Förbättrad introduktion av utlänska medarbetare på SA. Rekommendation och villkor När universitetet genomfört korrigerande åtgärder för de mindre avvikelserna skall övertygande dokumentation redovisas för SP Certifiering. Redovisningen måste ske inom 6 veckor, dvs senast Revisionsledaren rekommenderar att certifikat enligt SSEN ISO 14001:2004, EMAS och EG Förordning nr 1221/2009 kvarstår, under förutsättning att avvikelserna åtgärdas med godkänt resultat. För nästa årliga miljöredovisning planerar vi in granskning av detta underlag under mars månad. Om ni skall ge ut annan miljöinformation, enligt EMAS förordningens bilaga III 3.5 ber vi er kontakta oss i god tid innan utgivning så att denna granskning kan planeras in.

19 REVISIONSRAPPORT Datum Beteckning Sida 6(16) Uppdragets omfattning Certifikat Certifikatsnamn Standard/Kravdokument Revision/Aktivitet 3750 M Göteborgs universitet SSEN ISO 14001:2004 Uppföljande revision 3750 E Göteborgs universitet EMAS, EG Förordning nr 1221/2009 Uppföljande revision Revisions /aktivitetsdatum Omfattning (dagar) Revisionslag Birthe Nörgaard (revisionsledare) Kent Andersson (revisor) Denna revision omfattar uppdraget enligt ovan. Revisionen har genomförts genom intervjuer med personal samt granskning av dokument. En revisorsdag innefattar förberedelser, revision, upprättande av rapport samt uppföljning av åtgärder mot eventuellt lämnade avvikelser. Följande verksamheter reviderades vid denna revision, GMV, Sahlgrenska Akademin, Handelshögskolan, Konstnärliga fakulteten och Universitetsbiblioteket. Revisionsplanen fastställdes vid det inledande mötet. Planen följdes under revisionen. Verksamheten på följande orter besöktes: Göteborg (Göteborgs Universitet, Vasaparken (Officiell besöksadress)). Universitetet företräddes vid revisionen av bl.a. rektor, GMVföreståndare, hållbarhetsstrateg, miljösamordnare, miljörepresentanter, övriga medarbetare i verksamheten samt studenter. Revisionsresultatet (inkl. avvikelser och förbättringsförslag) presenterades för företaget vid det avslutande mötet. Revisionsrapporten återfinns på era sidor på SP System. Några förändringar i organisationen, som bedöms påverka certifikatets omfattning, har inte konstaterats vid revisionen. Efter Swedactillsyn vid revisionen november 2015 fick SP Certifiering ålagt sig att se över omfattningen/fördelning av revisionstiden. Detta arbete pågår. Antal anställda är idag ca 6000 personer. Adress och verksamhetsuppgifter som finns inregistrerade på kundwebbplatsen SP System är korrekta. Planering av kommande revision Nästa revision är preliminärt bokad till 15 och 16 november Genomgång av den centrala administrationens underlag visar att hela organisationens (alla enheter) ledningssystem visar bevis på effektivitet.

20 REVISIONSRAPPORT Datum Beteckning Sida 7(16) Avvikelser och förbättringsmöjligheter Uppföljning av avvikelser från föregående revision visar att dessa är tillfredsställande åtgärdade utom en, där svar ännu inte har inkommit (avvikelse). AvvikelseId: BN1 Klassning: Mindre Kravdokument: SSEN ISO 14001:2004, Ort: Göteborg (Göteborgs Universitet, Gemensamma förvaltningen, Universitetsbyggnaden Vasaparken) Beskrivning: Campus Handelshögskolan Kopia på Transportdokument för farligt avfall kunde inte tas fram och den undertecknas inte av lämnaren (Handelshögskolan) när farligt avfall hämtas av avfallstransportör. "Avfallsförordningen 2011:927 Transportdokument för farligt avfall inom Sverige 60 När farligt avfall lämnas till en ny innehavare för att transporteras inom Sverige ska den som lämnar avfallet (lämnaren) och den som tar emot avfallet (mottagaren) se till att det finns ett transportdokument. Transportdokumentet ska innehålla uppgifter om avfallsslag och avfallsmängd samt vem som är lämnare och vem som är mottagare. Transportdokumentet ska vara undertecknat av lämnaren. Om transportdokumentet är elektroniskt, ska undertecknandet ske med lämnarens elektroniska signatur". Legalt krav efterlevs ej.

21 REVISIONSRAPPORT Datum Beteckning Sida 8(16) AvvikelseId: BN2 Klassning: Mindre Kravdokument: SSEN ISO 14001:2004, Ort: GÖTEBORG (Göteborgs Universitet, Göteborgs Universitetsbibliotek, Renströmsgatan 4) Beskrivning: Kopia på Transportdokument för farligt avfall kunde inte tas fram och den undertecknas inte av lämnaren (Biomedicinska biblioteket) när farligt avfall hämtas av avfallstransportör. "Avfallsförordningen 2011:927 Transportdokument för farligt avfall inom Sverige 60 När farligt avfall lämnas till en ny innehavare för att transporteras inom Sverige ska den som lämnar avfallet (lämnaren) och den som tar emot avfallet (mottagaren) se till att det finns ett transportdokument. Transportdokumentet ska innehålla uppgifter om avfallsslag och avfallsmängd samt vem som är lämnare och vem som är mottagare. Transportdokumentet ska vara undertecknat av lämnaren. Om transportdokumentet är elektroniskt, ska undertecknandet ske med lämnarens elektroniska signatur". Legalt krav efterlevs ej. AvvikelseId: BN3 Klassning: Mindre Kravdokument: SSEN ISO 14001:2004, Ort: Göteborg (Göteborgs Universitet, Handelshögskolan, Vasagatan 1) Institution för nationalekonomi med statistik och Företagsekonomiska institutionen Aktivitetslistor, som är GU's sätt att bryta ned miljömål och handlingsplaner på institutionsnivå, läggs här in i verksamhetsplanen. Det är bra att integrera hållbarhet i verksamhetsplanen, men man ska vara observant, så att miljöfrågorna inte försvinner eller tonas ned i mängden av övriga aktiviteter. "ISO 14001: Övergripande och detaljerade miljömål skall vara mätbara där så är praktiskt möjligt". Hållbarhetsmålen (miljömålen) bedöms inte vara mätbara i tillräcklig hög utsträckning och handlingsplanerna är inte tillräcklig konkreta map VILKA aktiviteter man ska genomföra och HUR för att nå målen. Formuleringar som främja, stödja, utveckla, analysera, arbeta med m.fl. är inte tillräcklig konkreta i en aktivitetsplan/verksamhetsplan. Standardkrav efterlevs ej.

22 REVISIONSRAPPORT Datum Beteckning Sida 9(16) AvvikelseId: BN3 Klassning: Mindre Kravdokument: SSEN ISO 14001:2004, Ort: Göteborg (Göteborgs Universitet, Handelshögskolan, Vasagatan 1) Beskrivning: Institution för nationalekonomi med statistik och Företagsekonomiska institutionen Aktivitetslistor, som är GU's sätt att bryta ned miljömål och handlingsplaner på institutionsnivå, läggs här in i verksamhetsplanen. Det är bra att integrera hållbarhet i verksamhetsplanen, men man ska vara observant, så att miljöfrågorna inte försvinner eller tonas ned i mängden av övriga aktiviteter. "ISO 14001: Övergripande och detaljerade miljömål skall vara mätbara där så är praktiskt möjligt". Hållbarhetsmålen (miljömålen) bedöms inte vara mätbara i tillräcklig hög utsträckning och handlingsplanerna är inte tillräcklig konkreta map VILKA aktiviteter man ska genomföra och HUR för att nå målen. Formuleringar som främja, stödja, utveckla, analysera, arbeta med m.fl. är inte tillräcklig konkreta i en aktivitetsplan/verksamhetsplan. Standardkrav efterlevs ej. AvvikelseId: BN4 Klassning: Mindre Kravdokument: SSEN ISO 14001:2004, Ort: Göteborg (Göteborgs Universitet, Vasaparken (Officiell besöksadress)) Beskrivning: "Roller, Ansvar och Befogenheter inom miljöledningssystemet" har inte uppdaterats sedan ny organisation trädde ikraft 1 januari Arbetsbeskrivning för hållbarhetsstrateg är inte upprättat (ny funktion sedan 1 januari 2016). Standardkrav och egen rutin efterlevs ej.

23 REVISIONSRAPPORT Datum Beteckning Sida 10(16) AvvikelseId: BN5 Klassning: Mindre Kravdokument: SSEN ISO 14001:2004, Ort: GÖTEBORG (Göteborgs Universitet, Göteborgs Universitetsbibliotek, Renströmsgatan 4) Beskrivning: Det finns två olika ansvarsbeskrivningar för miljöansvaret på Universitetsbiblioteket. UB's organisation för miljöledningsarbetet, som är framtagit på UB och Roller, ansvar och befogenheter inom miljöledningssystemet, som är fastställd av rektor. Dokumentstyrning ej säkerställd. Om man på UB vill ha kvar det lokala dokumentet behöver det framgå att det inte är det som är det gällande dokumentetet, utan ett hjälpdokument. AvvikelseId: BN6 Klassning: Mindre Kravdokument: SSEN ISO 14001:2004, Ort: Göteborg (Göteborgs Universitet, Handelshögskolan, Vasagatan 1) Beskrivning: Enligt "Roller, Ansvar och Befogenheter inom miljöledningssystemet" ska dekan "sammanställa och anlysera institutionernas checklista för efterlevnad av miljölagstiftning" och "sammanställa och anlysera institutionernas uppföljning av genomförda aktiviteter...i verksamhetsplaner eller aktivitetslistor". Dessa dokument hade inte analyserats av prodekan, som har det delegerade ansvaret. Egen rutin efterlevs ej. AvvikelseId: BN7 Klassning: Mindre Kravdokument: SSEN ISO 14001:2004, Ort: Göteborg (Göteborgs Universitet, Vasaparken (Officiell besöksadress)) Beskrivning: Följande institutioner har inte rapporterat "utvärdering av miljölagstiftning" för 2015 till miljöteamet på GMV, som ska sammanställa utvärderingarna och rapportera till högsta ledningen. Oklart om utvärderingarna har ägt rum. Högskolan för scen och musik Institutionen för data och IT Psykologiska institutionen Egen rutin och standardkrav efterlevs ej. V.g. redovisa utvärderings som åtgärd på denna avvikelse.

24 REVISIONSRAPPORT Datum Beteckning Sida 11(16) AvvikelseId: BN8 Klassning: Mindre Kravdokument: SSEN ISO 14001:2004, Ort: Göteborg (Göteborgs Universitet, Vasaparken (Officiell besöksadress)) Beskrivning: Följande institutioner har inte rapporterat sammanställning av aktivitetslistorna för 2015 till miljöteamet på GMV, som ska sammanställa listorna och rapportera till högsta ledningen. Statsvetenskapliga institutionen Institutionen för socialt arbete Institutionen för data och IT (har rapporterat att de inte hade några specifika aktiviteter inom miljö 2015) Institutionen för kulturvetenskaper Egen rutin efterlevs ej. AvvikelseId: KAn1 Klassning: Mindre Kravdokument: SSEN ISO 14001:2004, Beskrivning: Ort: Mölndal (Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Akademin, Mölndals sjukh., Göteborgsvägen 31) Inst för neurovetenskap och fysiologi. Sekt för psykiatri och neurokemi. En utländsk post doc från Polen kände inte till GU:s arbete med hållbar utveckling, mål eller aktivitetslistor gällande avdelningen etc. Detta är en avvikelse därför att personer som arbetar för organisationen skall göras medvetna om betydelsen av att miljöpolicy, rutiner och krav i miljöledningssystemet följs. Åtgärder: Orsaksanalys: Uppföljning: Vi kommer att sammanställa ett material som ska delas ut till nyanställda. Detta kommer bl a innehålla länkar till de hemsidor som är relevanta. På Neurokemilab får alla en introduktionspärm vad gäller arbetet i SUs lokaler. GUmaterialet kommer i detta fall läggas till. Bristande rutin eller bristande efterlevnad av befintlig rutin vad gäller tillhandahållandet av adekvat information om universitetets allmänna miljöarbete.

25 REVISIONSRAPPORT Datum AvvikelseId: KAn2 Beteckning Klassning: Mindre Sida 12(16) Kravdokument: SSEN ISO 14001:2004, Ort: GÖTEBORG (Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Akademin, Medicinaregatan 3) Beskrivning: Sahlgrenska Cancer Center. Informationen om att CMRblanketten skall användas för CMRutredning hade inte nått ut till alla grupper. Bedömningen görs muntligt i vissa grupper och dokumenteras endast genom avbockning i KLARAS riskbedömningsblankett. Detta är en avvikelse därför att den egna rutinen för kemikaliehantering samt lagstiftningskrav inte följdes fullt ut. Åtgärder: Information om CMR kommer att skickas till SCCs personal som e postinformation och kommer att påminnas om på nästa verksamhetsmöte. Det åligger varje grupp att sedan fylla i blanketterna. Orsaksanalys: Länken till blanketten saknas i KLARA. Därför har en del grupper missat detta. Uppföljning: AvvikelseId: KAn3 Klassning: Mindre Kravdokument: SSEN ISO 14001:2004, Ort: GÖTEBORG (Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Akademin, Medicinaregatan 3) Beskrivning: Sahlgrenska Cancer Center. Kemikalieförvaringen var i huvudsak bra men kloroform förvarades bland syror och flaskor med brandfarlig Eosinlösning förvarades liggande. Detta är en avvikelse därför att den egna rutinen för kemikaliehantering samt lagstiftningskrav inte följdes fullt ut. Åtgärder: Orsaksanalys: Åtgärdat Det anses inte finnas en uppenbar risk med att förvara lösningarna på detta sättet. Därför gjordes detta. Uppföljning:

26 REVISIONSRAPPORT Datum AvvikelseId: KAn4 Beteckning Klassning: Mindre Sida 13(16) Kravdokument: SSEN ISO 14001:2004, Ort: Göteborg (Göteborgs Universitet, Konstnärliga Fakulteten, Storgatan 43) Beskrivning: HDK. I keramikverkstaden fanns ett antal flaskor (Brämhults Juice) sannolikt innehållande märkningspliktiga ämnen. Flaskorna var inte märkta med innehåll och farosymbol. Detta är en avvikelse därför att GU:s kemikalierutiner samt lagstiftningskrav inte följdes fullt ut. AvvikelseId: KAn5 Klassning: Mindre Kravdokument: SSEN ISO 14001:2004, Ort: Göteborg (Göteborgs Universitet, Konstnärliga Fakulteten, Storgatan 43) Beskrivning: HDK. I Keramikverkstaden fanns en miljöfarlig produkt "5015 Transparant blank". Säkerhetsdatablad för denna produkt kunde inte återfinnas. Detta är en avvikelse därför att GU:s kemikalierutin samt lagstiftningskrav inte följdes i detta fall.

27 REVISIONSRAPPORT Datum Beteckning Sida 14(16) AvvikelseId: KAn6 Klassning: Mindre Kravdokument: SSEN ISO 14001:2004, Ort: GÖTEBORG (Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Akademin, Medicinaregatan 3) Beskrivning: Inst för biomedicin. Avd för mikrobiologi och immunologi. Lagefterlevnadskontrollen hade inte genomförts på önskat sätt (fullt ut) eftersom info om att resultatet skulle rapporteras in kom sent till miljösamordnaren. Prefekten är ansvarig för lagefterlevnadskontrollen. Detta kan gälla fler institutioner. Detta är en avvikelse därför att den egna rutinen för lagefterlevnadskontroll inte hade tillämpats fullt ut. Åtgärder: Orsaksanalys: Vi önskar få en påminnelse i god tid före kontrollen skall göras, när det finns ett bestämt datum för den. Avstämning kring detta kommer ske med institutionens miljösamordnare för att undvika försening framöver. Vi var inte informerade om att lagefterlevnadskontrollen skall göras varje år och i år kom informationen alldeles för sent till oss. Uppföljning: AvvikelseId: BN9 Klassning: Förbättringsmöjligheter Kravdokument: SSEN ISO 14001:2004, Ort: Göteborg (Göteborgs Universitet, Handelshögskolan, Vasagatan 1) Beskrivning: Prodekan och prefekt för företagsekonomiska institutionen (ny i rollen) har inte gått kursen i chefers ansvar i miljöledningssystemet. GU har satt mål på att samtliga chefer ska gå utbildningen.

28 REVISIONSRAPPORT Datum AvvikelseId: BN10 Kravdokument: SSEN ISO 14001:2004, Beteckning Klassning: Förbättringsmöjligheter Ort: Göteborg (Göteborgs Universitet, Gemensamma förvaltningen, Universitetsbyggnaden Vasaparken) Beskrivning: Campus Handelshögskolan Vid inköp av kontorsmaterial finns mycket få möjligheter att välja miljömärkta produkter i katalogen från leverantören (Staplers). Man bör överväga att välja en leverantör som på ett tydligare sätt synliggör miljömärkta produkter. Sida 15(16) AvvikelseId: BN11 Klassning: Förbättringsmöjligheter Kravdokument: SSEN ISO 14001:2004, Ort: Göteborg (Göteborgs Universitet, Handelshögskolan, Vasagatan 1) Beskrivning: Enligt campuschef är nödlägesövningar vid brand frivillig. Har säkerhetsansvarig godkänt detta? AvvikelseId: KAn7 Klassning: Förbättringsmöjligheter Kravdokument: SSEN ISO 14001:2004, 4.2 Beskrivning: Ort: GÖTEBORG (Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Akademin, Medicinaregatan 3) Sahlgrenska Cancer Center. Tillståndet för brandfarlig vara kunde inte återfinnas. Detta bör finnas på plats. Åtgärder: Tillståndet fanns på den plats som bestämts av tidigare miljösamordnare (vån 6 bland övriga pärmar) Orsaksanalys: Ny samordnare sedan en kort tid tillbaka som utsågs efter den förra pensionerats. Därför hade inte nye samordnaren koll på vart tillståndet var förrän efter revisionen. Uppföljning:

29 REVISIONSRAPPORT Datum Beteckning Sida 16(16) AvvikelseId: KAn8 Klassning: Förbättringsmöjligheter Kravdokument: SSEN ISO 14001:2004, Ort: GÖTEBORG (Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Akademin, Medicinaregatan 3) Beskrivning: Inst för biomedicin. Avd för mikrobiologi och immunologi. Avdelningen har bra struktur på sina aktivitetslistor men vad man konkret skall göra för att öka antalet publikationer med HU, öka antalet kurser med HU etc bör förtydligas. Åtgärder: Orsaksanalys: Inventera tillsammans med kursansvariga om miljöanknytning kan införas tydligare inom någon av kurserna som avdelningen ansvarar för. Det är svårt att se hur vi kan inkludera hållbar utveckling i avdelningens publikationer, men det kommer tas upp på möte med forskargruppsledarna. Uppföljning: AvvikelseId: KAn9 Klassning: Förbättringsmöjligheter Kravdokument: SSEN ISO 14001:2004, Ort: GÖTEBORG (Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Akademin, Medicinaregatan 3) Beskrivning: Krefting Research Center. Avdelningen för invärtes och klinisk nutrition. Alla som läst introduktionspärmen (som för övrigt är mycket bra) bör signera att man gjort det. Detta är egentligen tanken. Åtgärder: Orsaksanalys: Uppföljning: Alla som kommer nya till Krefting Research Centre kommer att från och med nu INTE få passerkort och nyckel till lab förrän introduktionspärmen är läst och signering är gjord. Ett stort flöde av människor kommer i perioder till Krefting och vid något tillfälle har innehållet i pärmen därför gåtts igenom muntligt och har vid detta tillfälle missats att signera av de nya studenterna/postdok.

30 REVISIONSRAPPORT Datum AvvikelseId: KAn10 Kravdokument: SSEN ISO 14001:2004, Beteckning Klassning: Förbättringsmöjligheter Ort: Göteborg (Göteborgs Universitet, Konstnärliga Fakulteten, Storgatan 43) Beskrivning: HDK. Kunskaperna om institutionens miljöarbete kan förbättras. Vid samtal med en studierektor framkom att han inte direkt kände till fakultetens miljöhandbok och institutionens aktivitetslista. Personal skall känna till sina roller och sitt ansvar för att uppfylla kraven i miljöledningssystemet och hur man kan bidra för att nå uppsatta mål. Sida 17(16) AvvikelseId: KAn11 Klassning: Förbättringsmöjligheter Kravdokument: SSEN ISO 14001:2004, Ort: Göteborg (Göteborgs Universitet, Konstnärliga Fakulteten, Storgatan 43) Beskrivning: HDK. Smyckesverkstaden bör utreda om det går att ersätta kaliumcyanid (giftklassad) vid försilvring och förgyllning (elektrolys). Det borde inte vara omöjligt. Förslagsvis tas kontakt med oorganisk kemi på GU/CTH. Det skulle sannolikt även gå att få över till en svagare ammoniaklösning vid ärgning. Certifiering är uppbyggd med hantering enligt "multisite" och med speciella regler vilka redovisas i SP INFOblad Multisite. Samtliga avvikelser från revisionen skall kommuniceras med övriga filialer vilket sker genom miljörådet. Resultatet av denna kommunikation skall framgå av de korrigerande åtgärderna. Sammanställning över antal avvikelser och förbättringsmöjligheter Standard: SSEN ISO 14001:2004 Kravnr Avvikelse id Större Mindre Förbättringsmöjligheter 4.2 KAn BN1, BN BN3, KAn BN4, BN5, BN6, BN KAn1, KAn10, KAn BN7, BN BN10, KAn11, KAn2, KAn3, KAn4, KAn BN KAn6 1 Summa: Standard: EMAS, EG Förordning nr 1221/2009 Kravnr Avvikelse id Större Mindre Förbättringsmöjligheter Summa: 0 0 0

31 REVISIONSRAPPORT Datum Beteckning Sida 18(16) Information Denna rapport kommer att granskas av SP Certifiering, som kan meddela avvikande bedömning. Med er inloggning till kundwebbplatsen SP System, via Logga in på har ni tillgång till revisions och certifieringsinformation så som offerter, revisionsplaner, rapporter, certifikat, certifikatsbilagor, statistik m.m som gäller er certifiering. Där finns också certifikatsmärken och faktablad. Rapportering av eventuella avvikelsers korrigerande åtgärder görs där, på sidan "Revisioner". Offentlig information om certifikat finns på samt på Rapport kan endast skapas och godkännas av namngiven revisionsledare med behörighet i kundwebbplatsen SP System och görs där tillgänglig i pdfformat. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Certifiering Birthe Nörgaard

32 REVISIONSRAPPORT Datum Beteckning Sida 19(16)

33 REVISIONSRAPPORT Datum Beteckning Sida 16(16)

34 Rapportnr Rapportör Rapportera, avdelning Rapportera, hände AI Fahira Jasarevic CAMPUSSERVICE MEDICINAREBERGET 10/3/2016 AI Zenith de Bergström CAMPUSSERVICE MEDICINAREBERGET 9/15/2016 AI Mihirie Begolli CAMPUSSERVICE MEDICINAREBERGET 9/29/2016 AI Mariella Daza Ortiz CAMPUSSERVICE MEDICINAREBERGET 9/8/2016 AI Beatriz Tomaduz CAMPUSSERVICE MEDICINAREBERGET 5/16/2016 AI Beatriz Tomaduz CAMPUSSERVICE MEDICINAREBERGET 5/18/2016 AI Beatriz Tomaduz CAMPUSSERVICE MEDICINAREBERGET 5/11/2016 AI Beatriz Tomaduz CAMPUSSERVICE MEDICINAREBERGET 5/10/2016 AI Beatriz Tomaduz CAMPUSSERVICE MEDICINAREBERGET 5/9/2016 AI Beatriz Tomaduz CAMPUSSERVICE MEDICINAREBERGET 4/11/2016 AI Matias Ekstrand AVD F MOLEKYLÄR O KLINISK MEDICIN 4/13/2016 AI Reza Mobini Farahani AVD F MOLEKYLÄR O KLINISK MEDICIN 3/10/2016 AI Anders Ringeby CAMPUSSERVICE MEDICINAREBERGET 3/21/2016 AI EvaMarie Romell AVD F INVÄRTESMED O KLIN NUTR 3/17/2016 AI Beatriz Tomaduz CAMPUSSERVICE MEDICINAREBERGET 2/18/2016 AI Beatriz Tomaduz SEK F LOKALVÅRD 1/12/2016 AI Beatriz Tomaduz SEK F LOKALVÅRD 1/11/2016

35 Rapportera, område RapporteraRapportera, kategori Säkerhet Rapportera, kategori Miljöärende Miljö Avfall Miljö Avfall Miljö Avfall Miljö Avfall Miljö Avfall Miljö Kemiska ämnen Miljö Avfall Miljö Avfall Miljö Avfall Miljö Avfall Arbetsmiljö, Miljö Avvikelser Kemiska ämnen Arbetsmiljö, Säkerhet, Tillbud Övriga säkerhetshändelser Miljörisker Arbetsmiljö, Säkerhet, ArbetsförhåÖvriga säkerhetshändelser Övrigt miljö Säkerhet, Miljö Övriga säkerhetshändelser Övrigt miljö Miljö Avfall Miljö Avfall Miljö Avfall

36 Rapportera, typ av ärende Arbetsskada/Incident/Avvikelse Arbetsskada/Incident/Avvikelse Arbetsskada/Incident/Avvikelse Arbetsskada/Incident/Avvikelse Arbetsskada/Incident/Avvikelse Arbetsskada/Incident/Avvikelse Arbetsskada/Incident/Avvikelse Arbetsskada/Incident/Avvikelse Arbetsskada/Incident/Avvikelse Arbetsskada/Incident/Avvikelse Arbetsskada/Incident/Avvikelse Arbetsskada/Incident/Avvikelse Arbetsskada/Incident/Avvikelse Arbetsskada/Incident/Avvikelse Arbetsskada/Incident/Avvikelse Arbetsskada/Incident/Avvikelse Arbetsskada/Incident/Avvikelse

37 Rapportera, händelseplats medecinare gatan 8b plan 4 ock 6 medicinaregatan 16a Medicinaregatan 20, hela plan 2 FOALJE medicinaregatan 1G Arvid Wallegrens Backe 4 Medicinaregatan 9E Lundbergslab Medicinaregatan 1 G Medicinaregatan 1 F Cancer centrum Medicinaregatan 9A Medicinsk kemi och cellbiologi Medicinaregatan 1 F Wlab, labb 5 Wallenberglaboratoriet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Bruna stråket 16, Stopp i avlopp och vatteläcka, rum 1530D, 1530B och 0530 Nya Forsken, Medicinaregatan 1F Nya forskninghuset plan 6, plan 5, plan 4 Lundbergslab Medicinaregatan 9 E Medicinaregatan 9 E Lundbergslab

38 Rapportera, händelsebeskrivning Arbetsskada/Incident/Avvikelse blanda konpost med papper ock plast studet köketblanda y compost Ikomposten man hitta plast och papper för packning tilsammans. vi har hittat ett träd pall inne i komprimator I studenkåren slänger papptallrik i kompost, muggar i kompost. Cafe Annedal blandat i kompost man slänger meta I hus A våning 4 finns en riskavfall kartongen som läcker kemikaren på golvet i rum 2448 Någon har släng plast i komprimator. Felsorterat i alla kontor, man slänger frukt, pappersmuggar i den lilla sopi påsar. I hela huset på alla våningar fel sorterat i lab slänger blandat pappersförpackning och plastförpackning. Alla konto På plan 4 och plan 5 i Cancer Centrum har lokalvårdare upptäckt att blir felsorterat i paperskorgarna Till ex. hitta Misstog Schiffreagens (Pararosaniline, 1% and sodium metabisulfate, 4%, in hydrochloric acid, 0.25 mol/l) för kran Lukten av Lösningsmedel upptäcktes av medarbetare Annika Lundqvist i centrifugrummet (rum ). Ann Återigen stopp i avlopp och ny vattenläcka på samma ställe som den 17 mars Säkerhetstekniker från vår säk Vi fick följande meddelande av Anders Ringeby på Säkerhetsavdelningen Campusservice Medicinareberget den 18 I alla kontor är blandat avfall i sopipåsar, till ex. plats, burk, frukt Nästa all kontor slänger blandat avfall i sopi påsar. På alla pentry som finns i huset i kompost slänger man plast, pa Fel sorterat i alla miljömöbler i restaurang.

39 Ärendestatus Följa upp Följa upp Följa upp Avslutat kompletteringsbart Följa upp Följa upp Följa upp Avslutat kompletteringsbart Avslutat kompletteringsbart Avslutat kompletteringsbart Avslutat kompletteringsbart Avslutat kompletteringsbart Avslutat kompletteringsbart Kortläsare/ Driftlarm föinbrottslarmfölja upp Följa upp Följa upp Följa upp

40 HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING Handlingsplanen för miljö och hållbar utveckling anger de övergripande målen för universitetets arbete med miljö och hållbar utveckling och hur dessa skall realiseras av universitetets verksamheter.

41 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...3 MILJÖLEDNINGSSYSTEMET...5 ORGANISATION OCH ANSVAR...6 INNEHÅLL OCH OMFATTNING...7 VÄGLEDNING FÖR VERKSAMHETEN...8 UPPFÖLJNING...9 FORSKNING...10 UTBILDNING...12 STUDENTMEDVERKAN...14 UPPHANDLING OCH INKÖP...16 RESOR...19 ENERGI OCH BYGGNADER...21 KEMISKA ÄMNEN OCH MILJÖRISKER...23 ÅTERANVÄNDNING OCH AVFALL

42 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling INLEDNING Göteborgs universitet har, tillsammans med andra universitet och högskolor, en unik möjlighet att bidra till samhällsutvecklingen genom vår roll som utbildare av kommande generationers samhällsmedborgare och beslutsfattare. Universitetet arbetar aktivt med integrering av hållbar utveckling i utbildning genom till exempel hållbarhetsmärkning av kurser och program. Vidare har webbaserade verktygslådor utvecklats som ett stöd för lärare i att integrera hållbar utveckling i utbildningen. Genom att, utöver befintlig forskning inom hållbarhetsområdet, satsa 300 miljoner kronor på sex tvärvetenskapliga forskningscentra inom globala samhällsutmaningar (UGOT Challenges) de kommande åren tar universitetet ett ansvar för att bidra med lösningar till de stora samtida globala utmaningarna. Vidare arbetar universitetet brett och mångfacetterat med flyktingfrågor och social hållbarhet är den långsiktiga målsättningen. Universitetets arbete påverkas också av Agenda 2030 som inkluderar FN:s 17 globala hållbarhetsmål (se figur 1). Dessa mål kommer att vägleda det globala utvecklingsarbetet de kommande 15 åren. Hållbarhetsmålen är integrerade och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. Figur 1: Världens länder har åtagit sig att från och med 2016 fram till år 2030 leda världen mot en hållbar och rättvis framtid. De globala målen och Agenda 2030 syftar bland annat till att bekämpa klimatförändringarna, skapa hållbara städer och förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla. 3

43 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Tillsammans med Chalmers är Göteborgs universitet värd för den nordeuropeiska noden inom nätverket Sustainable Development Solution Network (SDSN) som är ett FNinitierat nätverk och en viktig aktör för att operationalisera FN:s hållbarhetsmål. I arbetet inom SDSN Norra Europa (SDSN NE) mobiliseras vetenskaplig och teknisk expertis från akademi, myndigheter och industri för att tillsammans påverka beslutsfattande och främja problemlösningar och gynna hållbar utveckling på lokal, nationell och global nivå. Inom Göteborgs universitets miljö och hållbarhetsarbete samarbetar akademisk och administrativ personal, studenter och externa parter. Vi strävar efter att använda universitetets unika kapacitet vad gäller tillgång till ny kunskap, utbildning och fysiska miljöer för att studera, lära ut, testa, tillämpa och ta lärdom av både kunskapsbaserade och tekniska idéer och lösningar. Den här handlingsplanen behandlar framförallt de ekologiska dimensionerna av hållbar utveckling men innefattar även sociala och ekonomiska perspektiv. Merparten av universitetets arbete med hållbar utveckling sker inom forskning, utbildning och samverkan. Social hållbarhet är också integrerat i arbetsmiljö och likabehandlingsarbetet och styrs främst av dokumenten Handlingsoch verksamhetsplan för den universitetsgemensamma nivån * och Policy och handlingsplan för jämställdhet och likabehandling **. * ** 4

44 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling MILJÖLEDNINGSSYSTEMET Göteborgs universitet har sedan 2004 ett miljöledningssystem som är certifierat enligt ISO och registrerat enligt EMAS (EcoManagement and Audit Scheme), vilket innebär att universitetet ständigt förbättrar verksamheten i syfte att minska sin negativa miljöpåverkan och stärka den positiva påverkan för hållbar utveckling genom forskning, utbildning och samverkan med samhället. I Vision 2020 tydliggörs värdegrund och grundprinciper för Göteborgs universitet: Hållbar utveckling är angeläget för oss; vi prövar alltid de sociala, ekonomiska och ekologiska konsekvenserna i ett längre tidsperspektiv och låter dem påverka vår verksamhet. Principerna Globalt engagemang och Uttalat samhällsansvar fastslår att vi verkar för hållbar utveckling vilket konkretiseras i miljöpolicyn. Genom vårt miljöledningssystem (se figur 2) arbetar vi strategiskt, systematiskt och målinriktat för att förbättra vår miljöprestanda, minska negativ miljöpåverkan och stärka vårt arbete inom hållbar utveckling och därigenom uppnå ambitionerna i Vision 2020 och miljöpolicyn. Utvärdera Ledningens genomgång, genomföra förbättrande och förebyggande åtgärder Planera Miljöpolicy, mål och handlingsplan, miljölaglista, betydande miljöaspekter Ledarskap Avsedda resultat Minskad negativ miljöpåverkan och ökad positiv påverkan för hållbar utveckling Ständiga förbättringar Följa upp Interna och externa miljörevisioner, hållbarhetsredovisning, utvärdering av lagefterlevnad inom miljö Genomföra Rutiner, kompetensutveckling, kommunikation Figur 2. Miljöledningssystemet bygger på PDCAcykeln (Plan, Do, Check, Act) med syfte att minska negativ miljöpåverkan och uppnå ständiga förbättringar. 5

45 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling ORGANISATION OCH ANSVAR I den nyligen reviderade standarden ISO14001:2015 har ledningens ansvar skärpts avseende miljöledningssystemets integrering i organisationens strategiska och operativa verksamhetsprocesser, att nödvändiga resurser avsätts samt avseende mål och resultatuppfyllelse. Ledningen har även fått ett tydligare ansvar för att leda och stödja övriga befattningshavare och medarbetare så att de bidrar till ett väl fungerande miljöledningssystem. Rektor är ansvarig för, och beslutar om, miljöledningssystemet vid Göteborgs universitet. Göteborgs miljövetenskapliga centrum, GMV, har sedan 1 januari 2016 det operativa ansvaret för utveckling och uppföljning av miljöledningssystemet. Rektor ansvarar för delegation och uppdrag av miljöansvar till lämpliga nivåer i organisationen. Ansvar och befogenheter följer universitetets Arbetsordning och Delegationsordning * samt regeldokumentet Roller, ansvar och befogenheter inom miljöledningssystemet **. * ** 6

46 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling INNEHÅLL OCH OMFATTNING Handlingsplanen för miljö och hållbar utveckling omfattar de betydande miljöaspekterna *, det vill säga de områden inom universitetet som har identifierats som de mest miljöpåverkande. Miljö och hållbarhetsmålen för år har delats in i två huvudområden och åtta delområden: Kärnverksamhet Forskning Utbildning Studentmedverkan Hållbar resurshantering Upphandling och inköp Resor Energi och byggnader Kemiska ämnen och miljörisker Återanvändning och avfall Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Kärnverksamhet Hållbar resurshantering Forskning Utbildning Upphandling och inköp Resor Energi och byggnader Kemiska ämnen och miljörisker Studentmedverkan Återanvändning och avfall Uppdrag till verksamheten Uppdrag till verksamheten Uppdrag till verksamheten Uppdrag till verksamheten Uppdrag till verksamheten Uppdrag till verksamheten Uppdrag till verksamheten Uppdrag till verksamheten Indikator Indikator Indikator Indikator Indikator Indikator Indikator Indikator Figur 4: Vissa områden omfattar flera miljö och hållbarhetsmål. Målen följs upp årligen och revideras vid behov. * Samverkan med omgivande samhälle och Kompetensutveckling är också betydande miljöaspekter vid universitetet. Dessa miljöaspekter har i handlingsplanen integrerats i övriga målområden. Uppdrag till verksamheten inom samverkan och kompetensutveckling återfinns inom de åtta delområdena. 7

47 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling VÄGLEDNING FÖR VERKSAMHETEN Under respektive målområde i handlingsplanen ges uppdrag till dekan och prefekt/ motsvarande. Dessa uppdrag skall verksamheten arbeta med kontinuerligt under den treårsperiod som handlingsplanen gäller. Varje institution/motsvarande konkretiserar genomförandet av uppdragen i sin verksamhetsplan, alternativt i en så kallad aktivitetslista. Processen för planering och uppföljning av institutionernas aktivitetslistor inom miljö och hållbar utveckling följer processen för fakulteternas/institutionernas verksamhetsplaner enligt tabell 1. Månad Januari Februari Mars April Augusti September Oktober November Process: Handlings och verksamhetsplaner enligt Vision 2020 Fakulteterna återrapporterar uppföljning av föregående års verksamhetsplan och bidrar med uppgifter till Årsredovisningen. Vårdialog avseende uppföljningen genomförs med fakulteterna. Handlings och verksamhetsplan för den universitetsgemensamma nivån tas fram för nästkommande period. Handlings och verksamhetsplan för den universitetsgemensamma nivån fastställs och skickas till fakulteterna tillsammans med anvisningar och mall. Fakulteternas handlings och verksamhetsplan för nästkommande period fastställs och tillställs rektor. Höstdialog avseende verksamhetsplanen genomförs med fakulteter och institutioner. Process: Handlingsplan och aktivitetslistor inom miljö och hållbar utveckling Institutionerna återrapporterar uppföljning av föregående års aktivitetslistor och bidrar med uppgifter till Årsredovisningen och hållbarhetsredovisningen. Institutionerna sprider resultat av föregående års arbete med miljö och hållbar utveckling i den egna verksamheten. Utvärdering och eventuell revidering av Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling genomförs på universitetsgemensam nivå. Institutionerna genomför egen halvårsuppföljning av arbetet med verksamhetsplan/aktivitetslista. Anvisningar och mall för aktivitetslista för nästkommande år skickas till fakulteterna/institutionerna. Institutionerna tar fram nya aktiviteter inom miljö och hållbar utveckling för nästkommande år. Institutionernas aktivitetslistor för miljö och hållbar utveckling för nästkommande år fastställs. Institutionerna genomför beslutade aktiviteter inom miljö och hållbar utveckling under hela året. Tabell 1: Arbetet med handlingsplan och aktivitetslistor inom miljö och hållbar utveckling i förhållande till processen med handlings och verksamhetsplaner enligt Vision

48 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling UPPFÖLJNING Handlingsplanens mål, uppdrag och indikatorer följs upp årligen av Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV). Fakulteterna/motsvarande och institutionerna/motsvarande följer upp egna uppdrag och aktiviteter, samt bistår med uppgifter till universitetets hållbarhetsredovisning. Resultaten presenteras i universitetets årsredovisning samt vid ledningens genomgång med rektor. Redovisningen utgör också underlag för återrapporteringen till regeringen och rapporteringen enligt EMAS (EcoManagement and Audit Scheme). Se vidare rutiner i miljöhandboken ( om uppföljningsprocessen. Varje miljömål följs upp med en indikator, vilken visar om universitetet uppfyller målet eller inte. De kvantitativa indikatorerna för område forskning, utbildning och studentmedverkan kompletteras av en kvalitativ uppföljning i syfte att ge en mer heltäckande bild av resultatet. 9

49 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling FORSKNING Mål Universitetet skall främja forskning som syftar till att identifiera, öka kunskapen om samt lösa globala samhällsutmaningar. Forskning Uppdrag till verksamheten Kärnverksamhet Utbildning Uppdrag till verksamheten Studentmedverkan Uppdrag till verksamheten Uppdrag Indikator Indikator Indikator Uppdras åt vicerektorer, dekan, prefekt/motsvarande att: Bryta ner det universitetsgemensamma målet i aktiviteter som är relevanta för den egna verksamheten och skriva in dessa i verksamhetens handlings och verksamhetsplan eller i en aktivitetslista. Uppdrag till universitetsgemensamma enheter Uppdras åt Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV) att: I samverkan med forsknings och innovationskontoret, informera och stimulera forskare att söka forskningsmedel inom hållbar utveckling; I samverkan med forsknings och innovationskontoret, stärka kontakter med forskningsfinansiärer och bevaka utlysningar av forskningsmedel inom hållbar utveckling; Ta initiativ och stimulera till tvärvetenskapliga forskningsprojekt med inriktning mot hållbar utveckling; Identifiera forskare och forskning med koppling till de globala målen för hållbar utveckling i syfte att stärka samarbetet inom universitetet och samverkan med Chalmers; Utveckla och stärka GMV:s nätverk; Arrangera möten och konferenser inom hållbar utveckling, i egen regi och i samverkan med andra parter; I samverkan med UB, vidareutveckla universitetsgemensamma metoder för utvärdering av forskning inom hållbar utveckling; Verka för ökad tillämpning av forskningsresultat i universitetets verksamhet i syfte att skapa hållbara campus; Genom Sustainable Development Solutions Network Norra Europa (SDSN NE) främja problemlösningar och gynna hållbar utveckling på lokal, nationell och global nivå; 10

50 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Genom SDSN NE mobilisera vetenskaplig och teknisk expertis från akademi, myndigheter och industri för att tillsammans påverka beslutsfattande inom hållbar utveckling; Stärka samverkan mellan akademi, näringsliv och myndigheter i syfte att överföra forskningskunskap inom hållbar utveckling; Samverka med nationella och internationella universitet kring miljöledning och hållbar utveckling; Samverka och kommunicera med universitetets övriga intressenter i syfte att öka kännedomen om universitetets arbete med miljöledning. Uppdras åt universitetsdirektören, genom området för verksamhetsstöd, att: Stödja och stimulera arbetet med att öka inslagen om hållbar utveckling i universitetets publika arrangemang; Kommunicera universitetets miljöcertifiering i kommunikationsmaterial, marknadsföring och i publika sammanhang; Stödja och stimulera arbetet med att synliggöra universitetets miljö och hållbahetsarbete på externa arrangemang; I samverkan med GMV, informera och stimulera forskare att söka forskningsmedel inom hållbar utveckling; I samverkan med GMV, stärka kontakter med forskningsfinansiärer och bevaka utlysningar av forskningsmedel inom hållbar utveckling. Uppdras åt universitetsbiblioteket (UB) att: I samverkan med GMV, vidareutveckla universitetsgemensamma metoder för utvärdering av forskning inom hållbar utveckling; Verka för nationellt samarbete med andra universitetsbibliotek kring sökord för bedömning av antal vetenskapliga publikationer inom hållbar utveckling. Indikator Antalet publicerade vetenskapliga artiklar som identifieras med hjälp av ett antal sökord relaterade till hållbar utveckling *. * Indikatorn kompletteras med en kvalitativ uppföljning i syfte att ge en mer heltäckande bild av måluppfyllelsen. 11

51 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling UTBILDNING Mål Universitetet skall öka och kvalitetssäkra integreringen av hållbar utveckling i utbildningen. Uppdrag Forskning Uppdrag till verksamheten Kärnverksamhet Utbildning Uppdrag till verksamheten Studentmedverkan Uppdrag till verksamheten Indikator Indikator Indikator Uppdras åt dekan, prefekt/motsvarande att: Synliggöra och stödja användningen av fakultetsanpassade verktygslådor för hållbar utveckling; Främja kompetensutveckling inom hållbar utveckling för lärarkollegiet och andra relevanta yrkeskategorier; Integrera hållbar utveckling i kurser och utbildningsprogram; Stärka arbetet med hållbarhetsmärkning av kurser och utbildningsprogram. Uppdrag till universitetsgemensamma enheter Uppdras åt vicerektor för utbildning, genom utbildningsnämnden, att: Verka för att hållbar utveckling integreras i kurser och utbildningsprogram. Uppdras åt samordningsnämnden för lärarutbildning att: Integrera hållbar utveckling i lärarutbildningen. Uppdras åt Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV) att: Initiera och organisera tvärvetenskapliga doktorandkurser inom hållbar utveckling; Stödja utbildnings, program och kursansvariga för att öka och kvalitetssäkra integreringen av hållbar utveckling i utbildningarna; Samordna och utveckla verktygslådor för hållbar utveckling; Årligen utvärdera, och vid behov uppdatera, riktlinjer för hållbarhetsmärkning av kurser och utbildningsprogram; Årligen erbjuda universitetets lärare kompetensutveckling inom området hållbar utveckling; 12

52 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Samverka nationellt och internationellt i syfte att utveckla arbetet för att öka och förbättra integreringen av hållbar utveckling i utbildningen. Uppdras åt universitetsdirektören, genom området för verksamhetsstöd, att: Synliggöra universitetets arbete med integrering av hållbar utveckling i utbildningen samt hållbarhetsmärkta kurser/utbildningsprogram; Tillhandahålla systemstöd och information för att möjliggöra hållbarhetsmärkning av kurser/utbildningsprogram; I samverkan med GMV utveckla hållbarhetsmärkningen. Uppdras åt universitetsbiblioteket (UB) att: Vidareutveckla utbildning i informationsresurser inom hållbar utveckling för studenter; Tillhandahålla stöd till lärare och studenter inom hållbar utveckling via ämnesguider. Indikator Andelen hållbarhetsmärkta kurser och utbildningsprogram av totalt antal kurser och utbildningsprogram per år *. * Indikatorn kompletteras med en kvalitativ uppföljning i syfte att ge en mer heltäckande bild av måluppfyllelsen samt kvalitetssäkringen. 13

53 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling STUDENT MEDVERKAN Mål Universitetet skall öka studentmedverkan inom hållbar utveckling vid universitetet och i samhället. Forskning Uppdrag till verksamheten Kärnverksamhet Utbildning Uppdrag till verksamheten Studentmedverkan Uppdrag till verksamheten Indikator Indikator Indikator Uppdrag Uppdras åt dekan, prefekt/motsvarande att: Inkludera studenter i fakultetens/institutionens/motsvarandes hållbarhetsarbete och i arbetet med integrering av hållbar utveckling i utbildningen; Stödja studentinitiativ inom hållbar utveckling; Synliggöra och kommunicera universitetets arbete med hållbar utveckling för studenterna; Samarbeta med Miljöbron och/eller andra aktörer för utbyte med näringsliv och offentlig verksamhet inom hållbar utveckling. Uppdrag till universitetsgemensamma enheter Uppdras åt Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV) att: Inkludera studenter i universitetets hållbarhetsarbete, bland annat genom att inrätta ett studentteam med inspiration ifrån Green Office Model * ; Stödja studentinitiativ och utveckla samarbetet med universitetets studentkårer inom hållbarhetsområdet; I samverkan med studenternas hållbarhetsorganisationer, årligen arrangera en temadag för studenter med fokus på hållbar utveckling; Utveckla samarbetet med Miljöbron och andra aktörer för utbyte med näringsliv och offentlig verksamhet inom hållbar utveckling; Stödja lokalt, regionalt, nationellt och internationellt samarbete och utbyte inom hållbar utveckling för studenter. * 14

54 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Uppdras åt universitetsdirektören, genom området för verksamhetsstöd, att: Synliggöra och kommunicera Göteborgs universitets arbete med hållbar utveckling för universitetets studenter; Kommunicera universitetets arbete med hållbar utveckling vid studentrekrytering och mottagning av nya studenter. Indikator Antal aktiviteter och samverkansprojekt inom hållbar utveckling för, av eller med studenter vid Göteborgs universitet *. * Indikatorn kompletteras med en kvalitativ uppföljning i syfte att ge en mer heltäckande bild av måluppfyllelsen. 15

55 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling UPPHANDLING OCH INKÖP Upphandling och inköp Hållbar resurshantering Resor Energi och byggnader Kemiska ämnen och miljörisker Återanvändning och avfall Mål Uppdrag till verksamheten Uppdrag till verksamheten Uppdrag till verksamheten Uppdrag till verksamheten Uppdrag till verksamheten Universitetet skall ställa hållbarhetskrav * vid alla ramavtal och öka kravställningen vid objektsupphandlingar. Indikator Indikator Indikator Indikator Indikator Universitetet skall öka andelen inköp där det ställs hållbarhetskrav, inom prioriterade produktområden **. Uppdrag Uppdras åt dekan, prefekt/motsvarande att: Verka för att det ställs hållbarhetskrav vid inköp. Uppdrag till universitetsgemensamma enheter Uppdras åt Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV) att: Medverka med expertkunskap inom hållbar utveckling och livscykelperspektiv *** i samtliga upphandlingar; Medverka med expertkunskap inom hållbar utveckling och livscykelperspektiv i samtliga universitetsgemensamma projekt och systemförvaltningar; * Med hållbarhetskrav avses ekonomiska krav, miljökrav, sociala och etiska krav samt krav på livscykelperspektiv. ** Datorer och bildskärmar, drycker, frukt, kontorspapper, mjukpapper, städkemikalier, bilar, textila profilprodukter och möbler. *** Med livscykelperspektiv avser vi i den här handlingsplanen de aktiviteter och processer som universitetet har möjlighet att påverka; från materialutvinning, tillverkning, transporter, angränsande processer, hantering i verksamheten, återanvändning och återvinning/kvittblivning. I vilken omfattning vi kan påverka varierar från område till område. Inom Hållbar resurshantering beaktas livscykelperspektivet genom kravställande på relevanta delar av processen i upphandlingar, avrop och inköp, men också genom att arbeta med våra interna rutiner för hantering i verksamheten och med att främja återanvändning. 16

56 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Verka för ökad tillämpning av forskningsresultat i universitetets verksamhet i syfte att skapa hållbara upphandlingar och inköp; Stärka universitetets arbete som part inom Fairtrade City Göteborg ; I samverkan med upphandlingssektionen, genomföra kompetensutveckling för personal; I samverkan med upphandlingssektionen, utveckla arbetet och informationen avseende hållbarhetskrav inom prioriterade produktområden; I samverkan med ITenheten, årligen följa upp ITverksamheten ur ett hållbarhetsperspektiv; I samverkan med ITenheten, utveckla former för att miljöanpassa inköp av ITutrustning. Uppdras åt universitetsdirektören, genom området för administrativt stöd, att: Ställa hållbarhetskrav på såväl upphandlad leverantör som på upphandlade produkter/tjänster; Ställa krav i upphandlingar om att hållbarhetsmärkta/bästa hållbara produkterna ska synliggöras av leverantören i alla produktkataloger; Ställa krav på systemleverantören att utveckla hållbarhetsmärkningen i inköpssystemet i syfte att tydliggöra och underlätta inköp av hållbara produkter; I samverkan med GMV, genomföra kompetensutveckling för personal; I samverkan med GMV, utveckla arbetet och informationen avseende hållbarhetskrav inom prioriterade produktområden; Årligen utvärdera hur miljö och hållbarhetskraven i universitetets placeringspolicy * efterlevs; Säkerställa att hållbarhetskrav finns med och följs upp i alla delar av gemensamma projekt och vid deras inköp, avrop och upphandlingar. Uppdras åt universitetsdirektören, genom området för infrastrukturstöd, att: Genomföra en analys gällande optimal användningstid av datorer i ett livscykelperspektiv; Säkerställa att hållbarhetskrav ställs vid avrop och upphandling av IT; * 17

57 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Verka för att livscykelperspektiv beaktas vid utveckling av ITtjänster; I samverkan med GMV, årligen följa upp ITverksamheten ur ett hållbarhetsperspektiv; Säkerställa att en inventeringsklient finns på alla centralt konfigurerade universitetsägda datorer samt verka för att en klient finns på övriga; I samverkan med GMV och upphandlingssektionen, utveckla hållbarhetskrav vid inköp av ITutrustning. Beakta livscykelperspektivet vid utveckling av infrastrukturtjänster; Säkerställa att hållbarhetskrav ställs vid avrop och upphandling; Säkerställa att det ställs hållbarhetskrav vid nya hyreskontrakt med caféer och restauranger i universitetets lokaler; Säkerställa att universitetets profilprodukter upphandlas med hänsyn taget till högt ställda hållbarhetskrav; Utöka sortimentet av ekologisk, KRAVmärkt, rättvisemärkt, klimatanpassad eller närproducerad mat och dryck i universitetets restaurangverksamhet samt informera kunder om dessa alternativ. Indikatorer Antal upphandlingar (uppdelat på ramavtal och objektsupphandlingar) där hållbarhetskrav ställts på varor respektive tjänster av totalt antal upphandlingar. Ekonomiskt värde av de produkter/tjänster som köps in med hållbarhetskrav, av totalt värde, inom respektive prioriterat produktområde. 18

58 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling RESOR Mål Universitetet skall minska utsläppen av koldioxid från tjänsteresor per helårsanställd till 2019 jämfört med Upphandling och inköp Uppdrag till verksamheten Hållbar resurshantering Resor Uppdrag till verksamheten Energi och byggnader Uppdrag till verksamheten Kemiska ämnen och miljörisker Uppdrag till verksamheten Återanvändning och avfall Uppdrag till verksamheten Indikator Indikator Indikator Indikator Indikator Uppdrag Uppdras åt dekan, prefekt/motsvarande att: Verka för att minska antalet flygresor mellan Göteborg och Stockholm; Främja personalens användande av tekniker för resfria möten (distansmöten); Underlätta och skapa incitament för personal att miljöanpassa tjänsteresor samt resor till och från arbetet. Uppdrag till universitetsgemensamma enheter Uppdras åt Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV) att: Utveckla och administrera universitetets system för klimatkompensation; I samverkan med berörda aktörer, verka för möjligheter till miljöanpassade resor och transporter i samband med utveckling av nya campusområden; Verka för ökad tillämpning av forskningsresultat i universitetets verksamhet i syfte att skapa hållbara resor, resfria mötesformer och minskad klimatpåverkan. Uppdras åt universitetsdirektören, genom området för infrastrukturstöd, att: Tillhandahålla och utveckla teknik och resurser för resfria möten och sprida kunskap om sådana; I samverkan med relevanta aktörer utveckla koncept för att få fler studenter och anställda att cykla till och från universitetet; I samverkan med fastighetsägare säkerställa att adekvat cykelparkering finns vid samtliga universitetsbyggnader. 19

59 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Uppdras åt universitetsdirektören, genom området för administrativt stöd, att: Integrera miljökrav i resehandbok/webb, utbildningsverksamhet och i annan relevant verksamhet samt synliggöra och implementera universitetets mötesoch resepolicy. Indikator Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor per helårsanställd. 20

60 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling ENERGI OCH BYGGNADER Mål Universitetet skall minska energianvändningen med 10 procent per kvadratmeter till 2019 jämfört med Upphandling och inköp Uppdrag till verksamheten Hållbar resurshantering Resor Uppdrag till verksamheten Energi och byggnader Uppdrag till verksamheten Kemiska ämnen och miljörisker Uppdrag till verksamheten Återanvändning och avfall Uppdrag till verksamheten Indikator Indikator Indikator Indikator Indikator Universitetet skall vid alla nybyggnationer och större ombyggnationer ställa miljökrav motsvarande Miljöklassad byggnad nivå Guld. Uppdrag Uppdras åt dekan, prefekt/motsvarande att: Verka för att minska energianvändningen i verksamhetens lokaler; Verka för att hållbarhetsaspekter beaktas i nya, och befintliga, campusutvecklingsprojekt. Uppdrag till universitetsgemensamma enheter Uppdras åt universitetsdirektören, genom området för infrastrukturstöd, att: Verka för att minska energianvändningen i universitetets lokaler; Driva en samverkansgrupp med fastighetsägare för att minska energianvändningen samt öka den förnybara energiproduktionen; Prioritera förnybar energi vid ny och ombyggnationer samt verka för att investeringar i befintliga lokaler leder till effektivare energianvändning; Säkerställa att universitetets policy och regler för ny och ombyggnationer * tillämpas; Verka för byte till miljömärkt fjärrvärme eller annat miljömärkt uppvärmningssystem; Vid utveckling av nya campusområden verka för att energianvändningen visualiseras; * 21

61 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Verka för ökad tillämpning av forskningsresultat i universitetets verksamhet i syfte att skapa hållbara campus; Säkerställa att lokalförsörjningen främjar ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet i enlighet med universitetets strategiska lokalförsörjningsplan * ; Tillse att hållbarhetsaspekter beaktas i nya, och befintliga, campusutvecklingsprojekt. Uppdras åt Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV) att: Verka för att hållbarhetsaspekter beaktas, och forskningsresultat tillämpas, i nya och befintliga campusutvecklingsprojekt. Indikatorer Årlig energianvändning i kwh per kvadratmeter. Antal ny och ombyggnationer där universitetet har ställt miljökrav motsvarande Miljöklassad byggnad nivå Guld. * 22

62 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling KEMISKA ÄMNEN OCH MILJÖRISKER Mål Upphandling och inköp Uppdrag till verksamheten Hållbar resurshantering Universitetet skall minimera antalet incidenter som medför negativa konsekvenser för miljön samt verka för att minimera konsekvenserna av incidenter. Resor Uppdrag till verksamheten Energi och byggnader Uppdrag till verksamheten Kemiska ämnen och miljörisker Uppdrag till verksamheten Återanvändning och avfall Uppdrag till verksamheten Indikator Indikator Indikator Indikator Indikator Uppdrag Uppdras åt dekan, prefekt/motsvarande att: Säkerställa att inventering genomförs årligen i KLARA; Arbeta aktivt för att substituera farliga kemikalier vid institutionen; Verka för att KLARA kemikaliehanteringssystem används för riskbedömningar; Tillse att fakulteten har en slutgranskare i KLARA; Säkerställa att GURIA används för avvikelserapportering och förbättringsförslag inom miljö och hållbar utveckling. Uppdrag till universitetsgemensamma enheter Uppdras åt universitetsdirektören, genom området för infrastrukturstöd, att: Verka för ökad utfasning och minskad volym av farliga kemiska produkter till förmån för mindre farliga alternativ; Arrangera utbildningar i riskbedömning och riskhantering för lärare och laboratoriepersonal som arbetar inom områden med hög miljörisk; Utveckla systemstödet GURIA; Samverka med universitetets externa säkerhetsrådgivare i syfte att minimera antalet incidenter som medför negativa konsekvenser för miljön; Inrätta en universitetsgemensam KLARAgranskare; Verka för ökad tillämpning av forskningsresultat i universitetets 23

63 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling verksamhet i syfte att minimera miljörisker och förbättra hantering av farliga kemiska ämnen. Indikatorer Antal inträffade incidenter med negativa konsekvenser för miljön. Antal genomförda aktiviteter med syfte att förebygga och minimera uppkomsten av incidenter, som medför negativa konsekvenser för miljön. 24

64 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling ÅTER ANVÄNDNING OCH AVFALL Mål Universitetet skall minska den totala mängden avfall med fem procent till 2019 jämfört med Upphandling och inköp Uppdrag till verksamheten Hållbar resurshantering Universitetet skall öka andelen avfall som återanvänds, materialåtervinns eller komposteras med tre procentenheter till 2019 jämfört med Resor Uppdrag till verksamheten Energi och byggnader Uppdrag till verksamheten Kemiska ämnen och miljörisker Uppdrag till verksamheten Återanvändning och avfall Uppdrag till verksamheten Indikator Indikator Indikator Indikator Indikator Uppdrag Uppdras åt dekan, prefekt/motsvarande att: Säkerställa att allt avfall sorteras enligt avfallsplan eller återanvänds. Uppdrag till universitetsgemensamma enheter Uppdras åt universitetsdirektören, genom området för infrastrukturstöd, att: Verka för att allt avfall som uppkommer källsorteras enligt avfallsplanen; Verka för att öka andelen avfall som materialåtervinns och komposteras; Utarbeta rutiner för hur möbler, datorer och annan utrustning kan återanvändas på ett effektivare och resursoptimerat sätt; Genomföra seminarier och utbildningar om resurshushållning, verksamhetsavfall samt farligt avfall för personal och studenter; Verka för ökad tillämpning av forskningsresultat i universitetets verksamhet i syfte att skapa god resurshushållning och förbättrad avfallshantering; Säkerställa att felsorterat avfall avvikelserapporteras i GURIA. Verka för att uttjänta datorer återanvänds i stället för att skrotas. Indikator Total årlig mängd avfall i vikt fördelat i fraktioner. 25

65 Publicerad medarbetarportalen.gu.se/styrdokument samt Beslutsfattare Rektor Dnr V 2016/453 Ansvarig funktion Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV) Beslutsdatum Giltighetstid

66 Sahlgrenska akademin 1 dec 2016: Miljöhandboken för Göteborgs universitet Beslutad av: Dnr: M2016/15 Gäller för år: 2017 Mall för aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling Sammanställning av inst. aktivitetslistor för 2017 Instruktioner: OBS! FYLL I INSTITUTIONENS/MOTSVARANDES NAMN, VEM SOM HAR FASTSTÄLLT DOKUMENTET OCH VILKET ÅR SOM AKTIVITETSLISTAN GÄLLER I SIDHUVUDET I mallen är universitetsgemensamma mål samt uppdragen som ges till dekan och prefekt/motsvarande i universitetets Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling förifyllda. Uppdragen skall verksamheten arbeta med kontinuerligt under den treårsperiod som handlingsplanen gäller. Institutionerna/motsvarande konkretiserar uppdragen i aktiviteter. Syftet med uppdragen och aktiviteterna är att institutionerna skall bidra till att GU uppnår målen i Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Aktivitetslistan kan med fördel integreras i institutionens handlings och verksamhetsplan. Aktiviteterna skall vara konkreta och lätta att följa upp. Aktivitetslistan följs upp inom ramen för universitetets Samlade årsuppföljning och uppdateras i samband med institutionens/motsvarande handlings och verksamhetsplan. Vid frågor är ni välkomna att höra av er till miljo@gu.se.