Avvikelser, lagefterlevnad, revisioner mm... 2 Förslag från externa intressenter, klagomål etc... 2

Transkript

1 SAHLGRENSKA AKADEMIN Genomgång av miljöledningssystemet vid Sahlgrenska akademin 7 dec 2016 Medverkande: Margareta Rorsman, Eric Hanse, Olle Larkö, Rita Grandér, Mats Sandberg, Jan Rubensson Innehållsförteckning Mötesordning... 2 Avvikelser, lagefterlevnad, revisioner mm... 2 Förslag från externa intressenter, klagomål etc... 2 Uppföljning av GUs handlingsplan för hållbar utveckling och miljö OMRÅDE FORSKNING... 2 OMRÅDE UTBILDNING PÅ GRUND OCH FORSKARNIVÅ... 4 OMRÅDE MED DET OMGIVANDE SAMHÄLLET... 5 OMRÅDE STUDENTSAMVERKAN... 6 OMRÅDE KOMPETENSUTVECKLING... 7 OMRÅDE KLIMATPÅVERKAN... 8 OMRÅDE RESURSFÖRBRUKNING OMRÅDE FARLIGA KEMIKALIER OMRÅDE MILJÖRISKER Eventuella behov av ändringar inom miljöledningssystemet? Uppföljning av åtgärder beslutade vid ledningens tidigare genomgångar Ledningens visioner/planer för att miljöledningssystemet skall bli bättre Ekonomisk genomgång av kostnader och behov av medel för det kommande arbetet Bilagor: 1. Externrevision 2016: Sammanfattning av avvikelser/åtgärder 2. Övriga avvikelse/tillbud som är inlagda i GURIA 3. GUs Handlingsplan för miljö o hållbar utveckling Akademins aktiviteter inom miljö/hållbar utv 5. Schema internrevision 1-2 dec 2016 Sahlgrenska akademin 1 (13) Medicinaregatan 3, Box 400, Göteborg

2 Mötesordning Avvikelser, lagefterlevnad, revisioner mm a) Rapport: Avvikelser från externrevision 2016 samt åtgärder (se bil 1) b) Övriga avvikelse/tillbud som är inlagda i GURIA (utdrag ur GURIA, (bil 2), c) Rapport- GUs handlingsplan för miljö o hållbar utveckling (bil.3) c) Rapport: Akademins aktiviter inom miljö/hållbar utv -rapport till GU-centralt (bil 4) d) Rapport: Schema internrevision 1-2 dec 2016 Analys/Beslut: a) Diskussion om Sahlgrenska akademins verksamhet (inkl samverkan) och dess förhållande till FNs nya hållbarhetsmål, SDGerna. Beslut att akademins miljösamordnare via Vinnova undersöka kostnaden för att göra en sådan analys. b) Diskussion om forskning och undervisning inom Hållbar utveckling. Ledningen är positiv till begreppet Planetary health som ett alternativ till Hållbar utveckling inom hälsoområdet och till arbetet med 3 övergripande lärandemål inom Planetary health som Nätverket för integrering av hållbar utveckling i utbildningen arbetar med. Ledningen påpekar att det är viktigt att inslag av Hållbar utveckling/planetary health i utbildningarna har samma krav på vetenskapligt synsätt som övrig utbildningsverksamhet. Förslag från externa intressenter, klagomål etc a) Kaffemugg i återvunnen plast som profilprodukt Analys/beslut Ledningen är positiv. Akademins miljösamordnare tar fram förslag. b) Cykelparkering för anställda mellan Medicinaregatan 13 o 15 Analys/beslut Ledningen är positiv. Akademins miljösamordnare tar kontakt med Campusorganisationen och återkommer med förslag. c) Laddstolpe för elbilar Analys/beslut Ledningen anser att det skall finnas möjlighet för personalen att ladda elbilar på Medicinareberget. Uppföljning av GUs handlingsplan för hållbar utveckling och miljö 2016 (OBS! Huvuddelen av data är från 2015 (samma data som vid genomgången 6 april 2016) då återrapporteringen för 2016 inte är klar. 2 (13)

3 antal publicerade artiklar SAHLGRENSKA AKADEMIN OMRÅDE FORSKNING Universitetet skall främja forskningen inom hållbar utveckling i linje med Vision Publicerade vetenskapliga arbeten Aktivitet SA Definiera hållbar utveckling inom forskning Identifiera och sammanställa forskning inom hållbar utveckling minst 2 ggr under GU s huvudindikator/rapporteringsindikator: Antalet publikationer som vid utsökning i universitetets publikationsdatabas, identifieras med hjälp av ett antal sökord, relaterade till hållbar utveckling. Under 2015 publicerades drygt 300 vetenskapliga artiklar inom hållbar utveckling, vilket motsvarar en ökning med ca 8 % jämfört med Under perioden har antalet artiklar inom Hållbar utveckling varit relativt konstant. Hållbar utveckling är ett av 7 delmål i SA s handlings och verksamhetsplan inom Forskning som påverkar SA finansierar fr.o.m en professur i miljöfarmakologi. Forskare från SA var huvudmän i 2 av tot. 6 projekt som beviljades anslag i UGOT Challenges Globala samhällsutmaningar: Antibiotikaresistensforskning Centre for Antibiotic Resistance Research at the University of Gothenburg (CARe - Joakim Larsson) Åldrande och hälsa CENTRE FOR AGEING AND HEALTH STUDIES ON CAPABILITY IN AGEING (AgeCap - Ingmar Skoog) Analys/Beslut: SA har med finansieringen av professuren i Sahlgrenska akademin 3 (13) Medicinaregatan 3, Box 400, Göteborg

4 miljöfarmakologi gjort en kraftfull satsning inom HU. Ansökningarna till UGOT visar på en stark mångfald inom ämnesområdet Hållbar utveckling/globala utmaningar. Antalet publicerade vetenskapliga artiklar är relativt konstant. En viss typ av hållbarhetsrelaterade artiklar inom t.ex. antibiotikaresistensforskning, åldrande, vaccinationsprogram, infektionsforskning etc. kommer sannolikt inte med i sökningarna. Antalet artiklar relaterade till hållbar utveckling är alltså fler än det angivna i figuren. Akademins forskning i relation till FNs Hållbarhetsmål (SDGs) bör utvärderas. Samordnare: Mats Sandberg OMRÅDE UTBILDNING PÅ GRUND OCH FORSKARNIVÅ Universitetet skall öka integreringen av hållbar utveckling i utbildningen i enlighet med Vision Aktivitet SA Introduktion i hållbar utveckling för alla nya studenter/doktorander Alla program ska ha en plan för integrering av hållbar utveckling, formulerade som lärandemål, lärandeaktivitet och examinationsform Lansera/arbeta med verktygslådan för integrering av HU i utbildningen GUs huvudindikator/ Rapporteringsindikator: Andelen hållbarhetsmärkta kurser och utbildningsprogram av totalt antal kurser och utbildningsprogram blev 8% av kurserna och 13% av programmen hållbarhets-märkta. 7 fristående kurser på Sahlgrenska akademin (2 på Vårdvetenskap och 4 på inst för medicin där folkhälsovetenskap och dietisterna finns), hade märkts som hållbarhetsrelaterade Kurser i 4 (13)

5 program har fortfarande inte hanterats i utbildningsgubas i någon större utsträckning Fyra program på medicin (varav 2 masterprogram) och 4 inriktningar av specialistsjuksköterskeprogrammet på SA var märkta som hållbarhets-relaterade Hållbar utveckling är ett prioriterat fokusområde inom Utbildning som förnyar i SA s handlings och verksamhetsplan för Ansvariga/samordnare för integrering av HU inom utbildningen på SA har träffats 4 gånger under 2015 och hittills 5 gånger under En lunch-läsecirkel inom HU startade våren 2015 och fortgår Artiklarna läggs ut i den verktygslåda som tagits fram i GMVs regi tillsammans med förslag på lärandemål. Ansvariga/samordnare för integrering av HU inom utbildningen på SA arrangerade hösten 2015 ett lunchseminarium med ansvariga vid akademin och på GU om integrering av hållbar utveckling i utbildningarna vid akademin. Ansvariga/samordnare för integrering av HU inom utbildningen på SA arrangerade hösten 2015 en work-shop om hur arbetet med integrering av HU skall fortsätta UR ett tagit beslut 2015 om papperslös utbildning vid SA. Nätverket för integrering av Hållbar utv i utbildningarna har under 2016 arbetat med att ta fram förslag på lärandemål/- aktiviteter inom begreppet Planetary Health som kopplas globala processer till människors hälsa. Analys/Beslut: Integreringen av hållbar utveckling fortskrider i olika takt på alla inst./program (11 av 18 program har lärandemål inom HU 2015). Under 2016 förväntas flera kurser/program hållbarhetsmärkas. Ledningen är positiv till att begreppet Planetary Health som lanserats av tidskriften the Lancet utnyttjas inom SAs utbildningar som komplement till begreppet Hållbar utveckling. Samordnare: Mats Sandberg OMRÅDE MED DET OMGIVANDE SAMHÄLLET Universitetet skall stärka sin samverkan med omgivande samhälle inom hållbar utveckling i linje med Vision 2020 Anordna seminarier och sprida kunskap inom hållbarhetsfrågor med omgivande samhälle. Aktivitet - SA Stärka samarbetet och informationsutbytet med Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU) och Folktandvården genom att bjuda in till gemensamma aktiviteter. Vidarutveckla hemsidan och ev. räkna antalet unika besökare på hemsidan. GUs huvudindikator/ Rapporteringsindikator: Antal samverkansaktiviteter (publika föreläsningar, seminarier, TV-inslag, samarbetsavtal etc.) med fokus på hållbar utveckling. Universitetet gav under året 540 aktiviteter med fokus på hållbar utveckling, till skillnad mot aktiviteter år (13)

6 Vilket motsvarar i det närmaste en halvering jämfört med Samarbetet med Folktandvården fungerar bra sedan länge. Samarbetet med sjukhuset (SU) har inte fungerat (en anledning är att nya personer anställts inom miljösamordningen). Några diskussionsmöten mellan (SA/ SU) har skett under 2015, med syfte att undersöka möjligheten att i framtiden genomföra gemensamma miljö- och arbetsmiljörevisioner och ronder har initierats av SA s miljösamordnare. Hemsidan genomgår en kontinuerlig uppdatering. Samverkansaktiviter inom SA med fokus på HU har inte sammanställts. Men som ett positivt exempel kan nämnas är Joakim Larssons forskning om bl.a. antibiotikaresistens som fått stort medialt genomslag. Analys/Beslut: Intresse för framtida samarbete inom miljö/hu finns från SA. Fortsatta möten med SU s miljöenhet planeras därför 2017 med syftet att arrangera gemensamma möten med miljösamordare/- representanter från både SA o SU. OMRÅDE STUDENTSAMVERKAN Universitetet skall öka antalet aktiviteter och samverkansprojekt inom hållbar utveckling för studenterna. Aktivitet - SA Verka för bildandet av en studentgrupp inom hållbar utveckling Verka för att studentrepresentanter medverkar i olika aktiviteter/organ GUs huvudindikator: Antal aktiviteter och samverkansprojekt. GUs rapporteringsindikator: Antal studenter som deltar i de olika aktiviteterna. 217 aktiviteter och samverkansprojekt inom hållbar utveckling genomfördes för studenter under 2015, vilket motsvarar en ökning med 43 % sedan En studentgrupp för arbete med miljö/hållbarhetsfrågor, SASS (Sahlgrenska Academy Students for Sustainability), bildades under våren 2011 och är sedan hösten 2012 ett kårutskott till SAKS. Gruppen har egna möten och driver egna frågor framgångsrikt (t.ex. Meat Free Oneday Initiative, filmkvällar, Food Rescue Parties, klimatsmart mat) SASS har haft studentrepresentanter i miljörådet under 2015 men inte under hösten SASS-representanter fanns under 2015 men inte 2016 med vid miljöintroduktionerna för studenterna som Mats Sandberg anordnade, där SASS informerade om sin verksamhet för att fånga upp miljö-intresserade studenter på introduktionsföreläsningarna. 6 (13)

7 Gratis cykelreparationer har erbjudits studenter vid två tillfällen under 2015/2016. SASS har en egen facebooksida och hemsida. SA har gett stöd åt SASS verksamhet, bland annat genom att upplåta lokaler för dess aktiviteter såsom filmkvällar. Analys/Beslut: Studenternas miljö-engagemang i SASS är mycket positivt och fortsatt samarbete kommer att uppmuntras. och Mats Sandberg OMRÅDE KOMPETENSUTVECKLING Universitetet skall säkerställa att alla i ledande befattning med personalansvar har genomgått en miljöledningsutbildning. Universitetet skall verka för att personalen stärker sin kompetens inom hållbar utveckling. 940 personer av de anställda deltog under 2015 i någon forma av kompetensutveckling inom Hållbar Utveckling. Det motsvarar 17% och är en minskning med 6% jämfört med 2014 då medverkade. Aktivitet - SA Årligen arrangera en halvdag i utbildning inom hållbar utveckling för personal Årligen arrangera ett studiebesök eller annan aktivitet för miljörepresentanter Informera nyanställda genom t.ex. e- postutskick på svenska och engelska Vid behov anordna riktad miljöutbildning för anställda Alla inst/motsv. har egna rutiner för introduktion av nyanställda Huvudindikator/ Rapporteringsindikator: Andel medarbetare som genomgått miljöutbildning inom hållbar utveckling. Antal personutbildningstimmar inom hållbar utveckling per år. 109 personer svarade på miljöfrågor i SA`s julkallender. Det är 10 personer färre än chefer har gått miljöutbildning för chefer 2015 Information för miljörepresentanter vid SA hölls i dec Efterföljande matlagning med klimatsmart mat. Arbetet med att skapa en digital miljöintroduktion för nyanställda har fortsatt hösten 2015 och Analys/Beslut: Miljörepresentantträffarna är mycket uppskattade, fortsatt arbete enligt ovan. Adventskalendern var även den uppskattad och kommer att fortsätta. Den digitala miljöintroduktionen planeras vara färdig våren (13)

8 Kg CO 2 utsläpp Kg CO 2 utsläpp ton CO 2 utsläpp OMRÅDE KLIMATPÅVERKAN Resor Universitetet skall minska de totala utsläppen av koldioxid från tjänsteresor och energi med 20 procent till 2015 jämfört med Aktivitet SA - Resor Sprida och implementera GU:s nya mötesoch resepolicy bland personal Flyg Informera och utbilda personal i e-möten 2 ggr om året arrangera cykelservice samt utveckla aktiviteten Bil: 2015 fick anställda vid SA bilersättning motsvarande kg CO 2, 2014 motsvarade ersättningen kg CO 2. Detta motsvarar en minskning med 36 %. Stimulera till deltagande i cykelutmaningen och liknande aktiviteter Huvudindikator: Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor per år och årsarbetskraft. Rapporteringsindikator: Utsläpp av koldioxid totalt samt per årsarbetskraft. Antal e-möten och datakonferenser per årsarbetskraft och helårsstudent Bil De totala koldioxidutsläppen från resor uppgick 2015 till ton, vilket motsvarar en ökning med 0,4% jämfört med De totala koldioxidutsläppen från resor har minskat med 18% jämfört med Målet ej uppnått. Flyg: SA:s flygresor under 2014 motsvarade ton utsläppt CO2, 2014 var motsvarade utsläpp ton. En minskning med 2,5% för 2015 Tåg: SA s anställda åkte 2015 tåg motsvarande 2,39 kg utsläppt CO 2, jämfört med 2,60 kg utsläppt CO 2 för Det är en minskning med 8% 2,7 2,6 2,5 2,4 2,3 2,2 2,1 2,43 Tåg 2,35 2,3 2,6 2, (13)

9 KWh Cykelreparationer anordnades under 2015 i sammarbete med SU vid 3 tillfällen under vår och höst för anställda. Service utfördes på Sahlgrenska sjukhuset, Östra sjukhuset, Mölndals sjukhus och Sahlgrenska akademin. Studenterna erbjöds gratis 2stycken tillfällen en under våren och en under hösten. Energisparprojektet på EBM innebar att energianvändningen i byggnaden minskade från ca 1000 kwh/m 2 under 2013 till ca 850 under Total förändring för SA 2015 är -1,3% från föregående år. Sedan 2010 har SA minskat energianvändningen med 20%. Beslut: Cykelreparationerna kommer att fortsätta på SA men inte SU då de tackat nej till eventen. Energi och byggnader Universitetet skall minska energianvändningen med 10 procent per kvadratmeter till 2015 jämfört med År Fjärrkyla värme el Aktivitet SA- Energi Driva energispararkampanjer Öka samarbetet med fastighetsägarna Beslut: fortsatt arbete enligt ovan Sprida riktlinjer för grönare datoranvändning Huvudindikator: Årlig energiförbrukning i kwh per kvadratmeter. Rapporteringsindikator: Andel förnybar energi av den totala energiförbrukningen (kwh). Årlig energiförbrukning i kwh totalt per årsarbetskraft och helårsstudent samt per kvadratmeter. Elförbrukning och normalårskorrigerad värmeförbrukning uppgick till sammanlagt 204 kwh/m 2 under 2015, vilket motsvarar en minskning med 2,7% sedan Energianvändningen per kvadratmeter har minskat med 19 % sedan Målet är därmed uppnått. 9 (13)

10 OMRÅDE RESURSFÖRBRUKNING Inköp och upphandling Universitetet skall öka andelen upphandlingar (mätt i ekonomiskt värde) där det ställs sociala, etiska och miljömässiga krav. Aktivitet SA Uppmana inköpare att ställa krav på leverantörerna Minska pappersåtgången med 20 % och stimulera användning av returpapper. Analys/Beslut: fortsatt arbete enligt ovan Öka inköp av miljö/etiskt märkta kontorsvaror. Uppmana inköpare att efterfråga samtransport av varor. Huvudindikator/Rapporteringsindikator: Totalt ekonomiskt värde av alla registrerade anskaffningar med miljö- och etiska krav av det totala värdet av registrerade anskaffningar. Under 2015 ställdes sociala, etiska och miljömässiga krav i 40% av upphandlingarna mätt i ekonomiskt värde som var 429 miljoner kronor. Det motsvarar en minskning med 41;% sedan Under 2015 ställdes miljökrav och/eller miljöfrågor på 171 av 429 miljoner kronor. I nuläget ar det inte möjligt att tå fram det ekonomiska värdet (anskaffningar med miljö- och etiska krav är inte markerade specifikt i ekonomi-systemet). Vad gäller ramavtalsupphandlingar, se ovan. Återanvändning och källsortering Universitetet skall öka andelen avfall som materialåtervinns eller komposteras med 10 % till 2015 jämfört med Aktivitet SA Sortera även komposterbart material Huvudindikator: Total årlig mängd avfall i vikt fördelat på fraktioner. Rapporteringsindikator: Total årlig mängd avfall i vikt fördelat på fraktioner Resultat och analys: Den totala mängden avfall uppgick till ton under 2015,vilket motsvarar minskning med 7% jämfört med Andelen avfall som materialåtervunnits eller komposterats uppgick till 39%, vilket oförändrat sedan 2014 Den totala mängden avfall för SA uppgick till drygt 504 ton under 2015, jämfört med 379 ton under 2014, vilket 10 (13)

11 Kg motsvarar en ökning på 25% jämfört med 2014!. Andelen som materialåtervunnits av det totala avfallet uppgick till 41% av det totala avfallet på SA Andelen som komposterats av det totala avfallet var 2,8% 2015 mot 3,7% I stort fungerar återvinningssystemet bra men vi saknar fortfarande redskap för att avgöra hur bra systemet fungerar. Avfall ÅR Mat.återv. Kompost Tot. Avfall Den stora ökningen på mat.återvinning beror enligt de siffror från GF, på fraktionen återvinningspapper. Den ökade med 129 ton, från 2014 år. Källsorteringsgruppen har upphört och dess uppgifter är överförda till Campusservice Medicinareberget Återbruk av material och apparater har startat under hösten olika produkter har lämnats in och 4 stycken har tagits hand om av andra forskningsverksamheter. Analys/Beslut: fortsatt arbete enligt ovan. Orsakerna bakom den kraftiga ökningen av retur-papper (se fig) på SA undersöks (är den reell?). OMRÅDE FARLIGA KEMIKALIER Sahlgrenska akademin ska verka för ökad utfasning och minskad volym av kemiska produkter som finns i PRIO-, SIN och begränsningsdatabasen. Aktivitet SA Utarbeta en kemikaliestrategi för Sahlgrenska akademin Delta i GU:s substitutionsgrupp Bilda en substitutionsgrupp inom Sahlgrenska akademin 11 (13)

12 Ta fram en substitutionslista för Sahlgrenska akademin Uppmana och informera om utbildningar i KLARA Huvudindikator/ Rapporteringsindikator: Antalet kemiska produkter som finns upptagen på SINlistan. Antal substitutioner per institution. till stycken till skillnad från 2014 så det fanns stycken. Det motsvarar en ökning med 12%. SIN-listan, som är framtagen av Internationella Kemikaliesekretariatet. Antalet kemiska produkter som var inventerade i KLARA och som finns upptagna i SIN-listan var 78 stycken 2015 mot 81 stycken En minskning med 3 produkter. Pg.a Miljöenhetens omorganisation är GU s substitutions-grupp vilande. Möte om KLARA-systemet för nya och etablerade användare hålls regelbundet i GUs regi. Möte med SA s kemikalieinventerare skall hållas i vår. Antalet kemiska produkter som finns upptagna i SIN-listan ökade under 2015 OMRÅDE MILJÖRISKER Mål Sahlgrenska akademin ska minimera olyckor med negativa konsekvenser på miljön. Aktivitet SA Genomföra totala miljöriskanalyser minst 2 ggr under perioden Huvudindikator: Antalet olyckor med negativa konsekvenser för miljön. Rapporteringsindikator: Antal genomförda aktiviteter med syfte att minska uppkomsten av olyckor som medför negativa konsekvenser för miljön. Beslut: fortsatt arbete enligt ovan. Ledningen är positiv till att Rita Grandér blir representant i Nationella Substitutionsgruppen (NSG). Fyra incidenter med negativa konsekvenser för miljön har inträffat under Under 2015 genomfördes14 förebyggande aktiviteter i syfte att minska uppkomsten av incidenter som medför negativa konsekvenser för miljön. Ingen av incidenterna medförde allvarliga miljökonsekvenser. En inicident är inrapporterad till Guria, incidenten medförde inte någon allvarlig miljökonsekvens. Rita Grandér är SAs representant i GUs arbetsgrupp inom miljöriskanalys. Bil. 2 Guriarapport 12 (13)

13 Beslut: fortsatt arbete enligt ovan. Vi avvaktar bildandet av en ny arbetsgrupp inom GU för miljöriskanalys. Eventuella behov av ändringar inom miljöledningssystemet? Uppföljning av åtgärder beslutade vid ledningens tidigare genomgångar. Laddstolpe för elbil- Campus driver frågan vidare. Jörgen Lehmann har utrustats med video-konferensmöjligheter. För att stimulera till att utnyttja utrustningen så är det viktigt att den är lättbokad för ledningen och inte används för vanliga möten. Ledningens visioner/planer för att miljöledningssystemet skall bli bättre Se analys/beslut sid 2 Ekonomisk genomgång av kostnader och behov av medel för det kommande arbetet. Budgeterade medel anses täcka behoven Nästa möte i april (13)