Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Göteborgs universitet

Transkript

1 Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Göteborgs universitet Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är certifierad enligt ISO och registrerad enligt EMAS. Miljöpolicy Miljöpolicy Göteborgs universitet skall vara ett av de ledande universiteten i Europa för utbildning och forskning inom hållbar utveckling och miljö. 1. Universitetet strävar efter att göra studenter och personal medvetna om miljöoch utvecklingsfrågor och genom forskning, utbildning och samverkan med omgivande samhälle stimulera till konkreta handlingar som främjar en hållbar utveckling. 2. Universitetet skall genom ett systematiskt miljöarbete sträva efter att förebygga eller minska den samlade miljöbelastningen. Universitetet skall ha ett certifierat miljöledningssystem. 3. Miljöhänsyn vägs in i alla beslut. Såväl forskning och undervisning, som administration, förvaltning och tekniska funktioner präglas av miljömedvetenhet. 4. Universitetets miljöarbete skall fortlöpande förbättras, samt utvärderas genom regelbundna miljörevisioner. 5. Universitetet följer tillämplig miljölagstiftning och föreskrifter liksom övriga miljökrav som universitetet berörs av. Miljöutredning Miljöutredningen uppdaterades Aktiviteter med miljöpåverkan Forskning Utbildning Samverkan Studentmedverkan

2 Kompetensutveckling Klimatpåverkan Resursförbrukning Kemiska ämnen Miljörisker Miljömål Följande miljömål löper under tiden Universitetet skall öka mängden forskning inom hållbar utveckling. 2. Universitetet skall öka integreringen av hållbar utveckling i utbildningen. 3. Universitetet skall stärka sin samverkan med omgivande samhälle inom hållbar utveckling. 4. Universitetet skall erbjuda det omgivande samhället i genomsnitt två publika aktiviteter inom hållbar utveckling per dag. 5. Universitetet skall öka antalet aktiviteter och samverkansprojekt inom hållbar utveckling tillsammans med studenterna. 6. Universitetet skall säkerställa att alla i ledande befattning med personalansvar har genomgått en miljöledningsutbildning. 7. Universitetet skall säkerställa att 10 procent av totala antalet anställda årligen deltar i kompetensutveckling inom hållbar utveckling. 8. Universitetets mål är att minska de totala utsläppen av koldioxid med 20 procent till 2015 jämfört med Universitetet skall minska utsläppen av koldioxid från resor och transporter med 20 procent till 2015 jämfört med Universitetet skall minska energianvändningen med 10 procent per kvadratmeter till 2015 jämfört med Universitetet skall år 2015 enbart använda el och värme från förnybara energikällor. 12. Universitetet skall öka andelen inköp och upphandlingar (mätt i ekonomiskt värde) där det ställs sociala, etiska och miljömässiga krav. 13. Universitetet skall minska den totala mängden avfall med 10 procent till 2015 jämfört med Universitetet skall öka andelen avfall som materialåtervinns eller komposteras med 10 procent till 2015 jämfört med Universitet skall minska antalet förekomster på universitetet av kemiska produkter som finns upptagna i PRIO-databasen med minst 15 procent till 2015 jämfört med 2009 års resultat. 16. Universitetet skall minimera antalet incidenter som medför negativa konsekvenser för miljön samt verka för att minimera konsekvenserna av eventuella incidenter. Handlingsplan och åtgärder Följande uppdrag under mål 1-16 i handlingsplan har helt eller delvis lett till åtgärder under 2012.

3 1. - Informera och stimulera forskare att söka forskningsmedel inom hållbar utveckling; - Stärka kontakter med forskningsfinansiärer och bevaka utlysningar av forskningsmedel inom hållbar utveckling; - Ta initiativ och stimulera till tvärvetenskapliga forskningsprojekt med inriktning mot hållbar utveckling; - Genomföra bibliometriska mätningar för att årligen inventera antalet publicerade vetenskapliga artiklar inom hållbar utveckling Initiera och organisera tvärvetenskapliga forskarskolor inom hållbar utveckling; - Ta initiativ till universitetsgemensamma tvärvetenskapliga utbildningsprojekt med inriktning för hållbar utveckling; - Stödja program- och kursansvariga för att öka integreringen av hållbar utveckling i utbildningarna - I kurskatalog märka kurs/program som huvudsakligen, respektive delvis, behandlar miljö och hållbar utveckling Genomföra arrangemang inom hållbar utveckling; - Skapa forum där forskare inom hållbar utveckling kan möta media och andra intressenter; - Samverka med de främsta universiteten i världen kring miljöledning och hållbar utveckling; 5. - Stödja och utveckla samarbetet med universitetets studentkårer samt Miljöbron; - Arrangera en temadag för studenter med fokus på hållbar utveckling Planera, organisera och genomföra lämpliga utbildningar inom miljö för olika personalkategorier - Årligen genomföra seminarier om lärande för hållbar utveckling Synliggöra och implementera universitetets mötes- och resepolicy. - Utveckla miljöbilspoolen till att omfatta hela universitetet. - Utveckla former för att klimatkompensera universitetets flygresor. 8, Vid alla större om- och tillbyggnationer ställa miljökrav motsvarande Miljöklassad byggnad; - Verka för byte till miljömärkt fjärrvärme eller annat miljömärkt uppvärmningssystem; - Genomföra energisparprojekt i universitetets lokaler; 12.

4 - Vid upphandlingar inkludera etik och miljö som en bedömningsgrund samt ställa miljökrav och etiska krav på såväl leverantören som på upphandlade produkter; - Verka för en tydlig miljömärkning i beställningssystemet; - I restaurangverksamhet utöka sortimentet av ekologisk och/eller Rättvisemärkt mat och dryck - I GU-shopens sortiment marknadsföra miljömärkta varor framför andra. - Säkerställa att universitetets profilprodukter köps in med hänsyn taget till sociala, etiska och miljömässiga aspekter Årligen uppdatera universitetets avfallsplan; - Genomföra seminarier och utbildningar om resurshushållning, verksamhetsavfall samt farligt avfall för personal och studenter Verka för ökad utfasning och minskad volym av farliga kemiska produkter till förmån för mindre farliga alternativ; - Delta aktivt i den nationella substitutionsgruppen - Samordna universitetets referensgrupp för substitutioner Stimulera till att KLARA kemikaliehanteringssystem utnyttjas för riskbedömningar; - ta fram ett gemensamt system för riskbedömning och incidentrapportering Måluppfyllelse Måluppfyllelse för miljömål 1-16: vetenskapliga artiklar behandlar frågeställningar inom hållbar utveckling vilket är en ökning med 36 % jämfört med forskare, lärare och doktorander är kopplade till GMV:s nätverk vilket är en ökning med 6 % sedan % av kurserna (518 av 2024 st.) och 40 % av programmen (64 av 162 st.) behandlar hållbar utveckling vilket är en ökning med 2 procentenheter för kurserna och en minskning med 4 procentenheter för programmen sedan ,2 % av examensarbetena (106 av 2038 st.) innehåller frågeställningar inom hållbar utveckling vilket är en ökning med 0,8 procentenheter sedan % av doktorsavhandlingarna (38 av 242 st.) hade frågeställningar inom hållbar utveckling, en minskning med 4,4 procentenheter sedan Universitetet gav under året 750 st. aktiviteter med fokus på hållbar utveckling, vilket är en minskning med 19 % sedan

5 Antalet samverkansaktiviteter initierade av, eller för, studenterna var 59 stycken Sedan 2011 har 21 personer i ledande befattning genomgått miljöledningsutbildning vilket motsvarar 8,7 % av personer i ledande befattning. 17 % (859 personer) av universitetets anställda har deltagit i kompetensutvecklingsutbildningar inom hållbar utveckling under Antal personutbildningstimmar med inriktning mot hållbar utveckling var 3578 timmar, en minskning med 16 % sedan De totala utsläppen av koldioxid år 2012 var ton vilket motsvarar en minskning med 13,4 % sedan Utsläppen av koldioxid från tjänsteresor uppgick år 2012 till 782 kg/årsarbetskraft vilket är en ökning med 2,5 % sedan De totala utsläppen av koldioxid från flygresor under 50 mil var 371 ton, en ökning med 3,6 % sedan Utsläppen motsvarar 72 kg/årsarbetskraft. De totala utsläppen av koldioxid från flygresor över 50 mil var 3415 ton, en ökning med 3,5 % sedan Utsläppen motsvarar 662 kg/årsarbetskraft. De totala utsläppen av koldioxid från bilresor i tjänsten uppgick till 244 ton, en ökning med 13 % sedan Utsläppen motsvarar 47 kg/årsarbetskraft. De totala utsläppen av koldioxid från tågresor uppgick till 9,6 kg, en minskning med 13 % sedan De totala utsläppen av koldioxid från buss uppgick till 1,7 ton, en ökning med 40 % sedan Andelen förnybart drivmedel för universitetets miljöbilar uppgick till 4,3 % (821 liter etanol av totalt liter drivmedel), en minskning med 1,1 procentenhet sedan Det genomfördes 907 st. video- och datakonferenser i Serviceavdelningens regi Den totala användningen av el och värme var 230 kwh/m2, en minskning med 2,3 % sedan Den totala energianvändningen var MWh, en minskning med 1,3 % sedan Andel förnybar energi: 71 %, en ökning med 2 procentenheter sedan Det ställs miljökrav i 10 % av upphandlingarna mätt i ekonomiskt värde ( kr av kr), en minskning med 57 procentenheter sedan I 77 % (7 av 9) ramavtalsupphandlingar har miljökrav/-frågor ställts på leverantörens interna miljöarbete, en minskning med 23 procentenheter sedan I 67 % (6 av 9) av ramavtalsupphandlingarna har miljökrav/-frågor ställts på upphandlade varor respektive tjänster, en ökning med 14 procentenheter sedan 2011.

6 Andel miljömärkta varor i GU-shopens sortiment uppgår till 20 % vilket är en ökning med 4 procentenheter sedan Den totala mängden avfall uppgick till ton, vilket innebär en ökning med 3,7 % sedan Andelen avfall som materialåtervinns eller komposteras har ökat med 14 procentenheter från 2009 till Antal förekomster i PRIO-databasen var st., en ökning med 28 % sedan st. substitutioner genomförts på universitetet. 16. En incident med negativa konsekvenser för miljön har inträffat under aktiviteter har genomförts med syfte att minska uppkomsten av incidenter. Kunskap och utbildning Vi har arrangerat utbildningar och seminarier vid Göteborgs universitets arbete med miljö och hållbar utveckling för chefer, miljösamordnare, miljörepresentanter och lokalvård under året. 859 personer har deltagit i något eller några av arrangemangen. 5 stycken klimatseminarier har genomförts under året med totalt över 600 besökare, både studenter och anställda. IT för minskad energiförbrukning Webbaserade system för energiövervakning har förenklat arbetet med uppföljning och kvalitetssäkring av energianvändningen i universitetets lokaler. Sådana system finns nu för två av universitetets större fastighetsägare. Skymningsreläer för allmänbelysning har installerats i vissa fastigheter (ett skymningsrelä känner av känner av ljuset i lokalen och släcker ljuset då dagsljuset är tillräckligt). Behovsstyrd ventilation som styrs av koldioxidavkänning har installerats på exempelvis Handelshögskolan. Det universitetsgemensamma projektet DAFGU har till största del genomförts. Projektet innebär i korthet, utifrån miljöperspektiv, att alla nya datorer som köps in mycket energisnåla och att samtliga datorer ska kunna stängas av när de inte används. Tidigare var datorn på arbetsplatsen tvungen att vara påslagen för arbete hemifrån via fjärrskrivbord. Vid nattvandringar i universitetets lokaler har det identifierats möjligheter att effektivisera energianvändningen genom att ändra driftstider för ventilation och

7 belysning. Göteborgs universitet köper in energieffektiv elektronisk utrustning i enlighet med universitetets åtagande enligt förordningen 2009:893 om energieffektiva åtgärder för myndigheter. IT för minskat antal tjänsteresor Stora satsningar har gjorts på resfria möten och videokonferenser under året då en ny infrastruktur för videokonferens har införts. Målet är att nå så nära medarbetaren som möjligt med möjligheter till resfria möten på ett kvalitetssäkrat och användarvänligt sätt. Målet är dessutom att ge oss instrument för att mäta och följa upp hur resfria möten används i universitetets verksamheter. Detta når vi genom att bygga upp en kommunikationsplattform där så mycket som möjligt av vår resfri-kommunikation samlas. 300 nya användare av videokonferensprogrammet Jabber har tillkommit under året. Över 900 data- och videokonferenser har arrangerats.

8 Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter Antal årsarbetskrafter och kvadratmeter Antal årsarbetskrafter: Antal kvadratmeter lokalyta: Tjänsteresor och övriga transporter Utsläpp av koldioxid Kg CO 2 Totalt Kg CO 2/årsarbetskraft Flygresor under 50 mil Bilresor Tågresor 9,57 11,00 10,00 0,002 0,002 0,002 Bussresor ,34 0,25 Maskiner och övriga fordon Sammanlagt ovan Flygresor över 50 mil Beskrivning av insamlat resultat Universitetet har ett mål om att öka internationaliseringen och det medför fler långa flygresor, vilket påverkar det totala resultatet i negativ riktning. Flygresor fortsätter stadigt att öka, men för flygresor under 50 mil har ökningen börjat plana ut. I statistiken som vi får kan man inte urskilja de korta resorna som ingår i en längre resa. Istället tittar vi på hur utvecklingen av flygresor mellan Göteborg och Stockholm ser ut för att få en bild av hur de korta flygresorna utvecklas. Flygresorna mellan Göteborg och Stockholm har minskat. Man kan tyvärr konstatera att resor med tåg har minskat. Det kan ha sin förklaring i den allmänna uppfattningen om tågresandets problem med förseningar. Utsläppen från bilresor har också ökat. Framförallt bilresor med egen bil, vilket är en avvikande trend från 2011 när siffran gick ner. Vid samtliga övriga poster som ingår i bilresor har utsläppen av CO2 gått upp, där räknas taxi, bilpool och drivmedel till universitetets fordon in. Vad det kan bero på är oklart. Hur uppgifterna är framtagna Eget uppföljningssystem, Leverantörsuppgifter

9 Schablonlista som Naturvårdsverket tillhandahåller, Uppgifter som tagits fram på annat sätt, nämligen Koldioxidutsläppen för alla transportslag förutom flyg är beräknade enligt Naturvårdsverkets schablonlista. Resebyrån anger antal kg koldioxid från flygresor direkt i den statistik vi får. Resebyråns beräkning av koldioxid från flygresor baseras på en standard som heter STS.

10 2. Energianvändning Energianvändning i lokaler kwh totalt Verksamhetsel Fastighetsel 0 0 Värme Kyla Totalt kwh/årsarbetskraft kwh/m Verksamhetsel Fastighetsel Värme Kyla Totalt Energianvändning utanför lokaler kwh totalt El Normalårskorrigering Värmeförbrukningen är normalårskorrigerad. Förnybar energi Verksamhetsel 96 % 96 % % Fastighetsel % 0 % % Värme 41 % 35 % % Kyla % 100 % % Utanför lokaler % % % Totalt 70 % 66 % % Beskrivning av insamlat resultat Universitetet arbetar systematiskt för energieffektivisering tillsammans med fastighetsägarna. Energianvändningen har under året totalt minskat med 2,3% per kvadratmeter.

11 Ett större energiprojekt på EBM (experimentell biomedicin) med energianvändning på nära 1300kWh/m2 (graddagskorr) och därmed universitetets i särklass mest energikrävande byggnad har under året fortsatt att minska energianvändningen med 12% utöver de 15% som åstadkoms under Tillsammans med en av de större fastighetsägarna har Miljöenheten och Fastighetsenheten engagerat sig i ett gemensamt EPC (Energy Performance Contractning) projekt i syfte att minska energianvändningen under kommande år. Under året har den upphandlade entreprenören genomfört en analys av besparingspotential. Verksamhetsel och fastighetsel är för de flesta fastigheter inte separerade med egen elmätare, därför anges all el under verksamhetsel. Värmesiffrorna är graddgskorrigerade enligt graddagar från SMHI och kompenserade för varmvattenanvändning enligt Akademiska hus schablon. Reglergrad använd i år: 0,98 Göteborgs universitet har idag bra kanaler för att inhämtning av energistatistik. Webbaserade övervakningssystem underlättar analys och minskar risk för felavläsning. Fjärravlästa mätare har idag installerats på de allra flest fastigheter. För vissa fasigheter där universitetet inte tidigare fått uppgifter om energianvändningen installerades mätare under 2011 vilket möjliggjort statistik för Fastighetsenheten arbetar för att fastighetsägaren installerar mätare där ingen tillfredställande mätning av el/fjärrvärme finns idag. Hur uppgifterna är framtagna Eget uppföljningssystem, Leverantörsuppgifter

12 3. Miljökrav i upphandling Antal upphandlingar med miljökrav Antal st Anskaffningar med miljökrav Anskaffningar totalt Andel anskaffningar med miljökrav 14 % 16 % 28 % Värde av upphandlingar med miljökrav Värde kr Anskaffningar med miljökrav Anskaffningar totalt Andel anskaffningar med miljökrav 10 % 67 % 86 % Beskrivning av insamlat resultat Där vi ställer miljökrav, som ligger till grund för tilldelningen, är det ofta frågan om ramavtal som har stor miljöpåverkan. Där vi inte ställer miljökrav rör det sig oftast om intellektuella konsulttjänster samt avancerad forskningsutrustning med kanske enbart en eller ett par leverantörer i hela världen. Målsättningen är emellertid att vi ska ställa miljökrav i alla upphandlingar, men vi frågar alltid om leverantörens miljöarbete. Den stora minskningen av miljökrav vid upphandlingar mätt i ekonomiskt värde beror på att en upphandling av betalkort, inköpskort och reskonto har genomförts under Den upphandlingen var värd kr och inga miljökrav ställdes. Vi har ingen möjlighet att mäta anskaffningar (alltså inköp) utan vi mäter istället upphandlingar där det har ställts miljökrav. Ett elektroniskt inköpssystem började införas på universitetet under 2012 och där finns möjlighet att även följa upp inköp av miljömärkta produkter. Nästa år borde vi därför till viss del kunna följa upp även inköp. Det går tyvärr inte att på ett rättvist sätt jämföra statistik mellan åren, eftersom det inte är samma upphandlingar som återkommer. Vissa upphandlingar dyker upp ad hoc och andra återkommer med fyraårs intervall. Vi avropar också alltmer Kammarkollegiets centrala avtal och där finns det områden som vi tidigare har upphandlat själva och ställt miljökrav. Däremot blir vi allt bättre på att ställa relevanta miljökrav som ligger till grund för tilldelningen av upphandlingskontrakt. Förutom stöd från Miljöenheten tar vi hjälp av Miljöstyrningsrådets hemsida:

13 Hur uppgifterna är framtagna Eget uppföljningssystem