Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Göteborgs universitet

Transkript

1 Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Göteborgs universitet Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är certifierad enligt ISO och registrerad enligt EMAS. Miljöpolicy Miljöpolicy Göteborgs universitet skall vara ett av de ledande universiteten i Europa för utbildning och forskning inom hållbar utveckling och miljö. 1. Universitetet strävar efter att göra studenter och personal medvetna om miljöoch utvecklingsfrågor och genom forskning, utbildning och samverkan med omgivande samhälle stimulera till konkreta handlingar som främjar en hållbar utveckling. 2. Universitetet skall genom ett systematiskt miljöarbete sträva efter att förebygga eller minska den samlade miljöbelastningen. Universitetet skall ha ett certifierat miljöledningssystem. 3. Miljöhänsyn vägs in i alla beslut. Såväl forskning och undervisning, som administration, förvaltning och tekniska funktioner präglas av miljömedvetenhet. 4. Universitetets miljöarbete skall fortlöpande förbättras, samt utvärderas genom regelbundna miljörevisioner. 5. Universitetet följer tillämplig miljölagstiftning och föreskrifter liksom övriga miljökrav som universitetet berörs av. Miljöutredning Miljöutredningen uppdaterades Aktiviteter med miljöpåverkan Forskning Utbildning Samverkan Studentmedverkan

2 Kompetensutveckling Energianvändning Tjänsteresor Inköp och upphandling Avfallshantering Hantering av farliga kemikalier Miljörisker Miljömål Följande miljömål löper under tiden Universitetet skall öka mängden forskning inom hållbar utveckling. 2. Universitetet skall öka integreringen av hållbar utveckling i utbildningen. 3. Universitetet skall stärka sin samverkan med omgivande samhälle inom hållbar utveckling. 4. Universitetet skall erbjuda det omgivande samhället i genomsnitt två publika aktiviteter inom hållbar utveckling per dag. 5. Universitetet skall öka antalet aktiviteter och samverkansprojekt inom hållbar utveckling tillsammans med studenterna. 6. Universitetet skall säkerställa att alla i ledande befattning med personalansvar har genomgått en miljöledningsutbildning. 7. Universitetet skall säkerställa att 10 procent av totala antalet anställda årligen deltar i kompetensutveckling inom hållbar utveckling. 8. Universitetets mål är att minska de totala utsläppen av koldioxid med 20 procent till 2015 jämfört med Universitetet skall minska utsläppen av koldioxid från resor och transporter med 20 procent till 2015 jämfört med Universitetet skall minska energianvändningen med 10 procent per kvadratmeter till 2015 jämfört med Universitetet skall år 2015 enbart använda el och värme från förnybara energikällor. 12. Universitetet skall öka andelen inköp och upphandlingar (mätt i ekonomiskt värde) där det ställs sociala, etiska och miljömässiga krav. 13. Universitetet skall minska den totala mängden avfall med 10 procent till 2015 jämfört med Universitetet skall öka andelen avfall som materialåtervinns eller komposteras med 10 procent till 2015 jämfört med Universitet skall minska antalet förekomster på universitetet av kemiska produkter som finns upptagna i PRIO-databasen med minst 15 procent till 2015 jämfört med 2009 års resultat. 16. Universitetet skall minimera antalet incidenter som medför negativa konsekvenser för miljön samt verka för att minimera konsekvenserna av eventuella incidenter.

3 Handlingsplan och åtgärder Följande uppdrag under mål 1-16 i handlingsplan har helt eller delvis lett till åtgärder under Informera och stimulera forskare att söka forskningsmedel inom hållbar utveckling; - Stärka kontakter med forskningsfinansiärer och bevaka utlysningar av forskningsmedel inom hållbar utveckling; - Ta initiativ och stimulera till tvärvetenskapliga forskningsprojekt med inriktning mot hållbar utveckling; - Genomföra bibliometriska mätningar för att årligen inventera antalet publicerade vetenskapliga artiklar inom hållbar utveckling Initiera och organisera tvärvetenskapliga forskarskolor inom hållbar utveckling; - Ta initiativ till universitetsgemensamma tvärvetenskapliga utbildningsprojekt med inriktning för hållbar utveckling; - Stödja program- och kursansvariga för att öka integreringen av hållbar utveckling i utbildningarna - I kurskatalog märka kurs/program som huvudsakligen, respektive delvis, behandlar miljö och hållbar utveckling Genomföra arrangemang inom hållbar utveckling; - Skapa forum där forskare inom hållbar utveckling kan möta media och andra intressenter; - Samverka med de främsta universiteten i världen kring miljöledning och hållbar utveckling; 5. - Stödja och utveckla samarbetet med universitetets studentkårer samt Miljöbron; - Genomföra studentenkäter som mäter miljömedvetandet hos universitetets studenter Planera, organisera och genomföra lämpliga utbildningar inom miljö för olika personalkategorier Synliggöra och implementera universitetets mötes- och resepolicy. - Utveckla miljöbilspoolen till att omfatta hela universitetet. - Utveckla former för att klimatkompensera universitetets flygresor. 8, Vid alla större om- och tillbyggnationer ställa miljökrav motsvarande Miljöklassad byggnad;

4 - Verka för byte till miljömärkt fjärrvärme eller annat miljömärkt uppvärmningssystem; - Genomföra energisparprojekt i universitetets lokaler; - Årligen genomföra ett energiseminarium Vid upphandlingar inkludera etik och miljö som en bedömningsgrund samt ställa miljökrav och etiska krav på såväl leverantören som på upphandlade produkter; - Verka för en tydlig miljömärkning i beställningssystemet; - I restaurangverksamhet utöka sortimentet av ekologisk och/eller Rättvisemärkt mat och dryck - I GU-shopens sortiment marknadsföra miljömärkta varor framför andra. - Säkerställa att universitetets profilprodukter köps in med hänsyn taget till sociala, etiska och miljömässiga aspekter Årligen uppdatera universitetets avfallsplan; - Genomföra seminarier och utbildningar om resurshushållning, verksamhetsavfall samt farligt avfall för personal och studenter Verka för ökad utfasning och minskad volym av farliga kemiska produkter till förmån för mindre farliga alternativ; - Delta aktivt i den nationella substitutionsgruppen - Samordna universitetets referensgrupp för substitutioner Stimulera till att KLARA kemikaliehanteringssystem utnyttjas för riskbedömningar; - ta fram ett gemensamt system för riskbedömning och incidentrapportering Måluppyllelse 1. Delmålen uppnådda Informationsmöte om forskningsprogrammet BONUS. Seminarium om miljöforskning och forskningsrådet FORMAS och dess prioriteringar inför framtiden. Centrum för havsforskning i Göteborg startar med information om tvärvetenskaplig marin forskning vid Göteborgs universitet. 299 forskare, lärare och doktorander vid universitetet deltar i GMVs nätverk för en hållbar utveckling. Bibliometrisk mätning genomförd. 152 vetenskapliga artiklar inom hållbar utveckling publicerades Delmålen delvis uppnådda. Kompetensutveckling för lärare med fokus på hållbar utveckling i utbildningen har arrangerats. 26 % av universitetets kurser är märkta med symbol för hållbar utveckling. 44 %

5 av programmen behandlar hållbar utveckling. 111 examensarbeten inom hållbar utveckling genomfördes Delmålen uppnådda. Fler än 900 publika arrangemang inom hållbar utveckling har arrangerats av universitetet under Universitetet har arrangerat journalistseminarier med exempel på tvärvetenskaplig forskning t ex Havet som resurs och Det nya åldrandet. Universitetet arrangerade internationell konferens i juni 2011 för ISCN ( International Sustainable Campus Network) för 85 deltagare från 21 länder. 5. Delmålen uppnådda. Universitetet har utvecklat samarbetet med Miljöbron. Miljöenheten har tagit emot 6 praktikanter från Miljöbron under Studentenkät som mäter miljömedvetandet hos universitetets studenter genomfördes Delmålen uppnådda. Fler än 1600 personer deltog i något eller några av de seminarier, utbildningar inom hållbar utveckling eller liknande som arrangerades vid universitetet under En chefsutbildning inom hållbar utveckling arrangerades med 10 deltagare Delmålen delvis uppnådda. Information om mötes-och respolicyn ges vid utbildningar,seminarier men inte i annan strukturerad form. Universitetet har under året arbetat med att planera för införande av en infrastruktur för videokonferens. Miljöbilspoolen omfattar sedan 2011 hela universitetet. Universitetet klimatkompenserar för tjänsteresor med flyg fr o m 1 juli Koldioxidutsläppen för resor har ökat under 2011 men tågresorna har ökat med 10 % och antal mil med egen bil i tjänsten har minskat med 30 %. 8, Delmål delvis uppnådda Inga större om- och tillbyggnader har genomförts under året. En av universitetets största hyresvärdar köper miljömärkt fjärrvärme, dock inte alla hyresvärdar. Över 90% av elen är miljömärkt (och har genom värmepumpar ersatts fjärrvärme i flera fastigheter). Universitetet har genomfört energikampanjer under året samt ett energiseminarium. 12. Delmålen uppnådda Miljökrav har ställts på upphandlingar av t ex cateringtjänster, kaffe och te, tryckeritjänster, bevakningstjänster, postbefordran, tågresor, lås och textila profilprodukter Delmålen uppnådda Avfallsutbildningar har genomförts. Avfallsplanen är uppdaterad. Totala mängden avfall har minskat från 1200 ton 2010 till 1095 ton 2011.

6 15. Delmålen uppnådda. Aktivt deltagande i nationella substitutionsgruppen. Verkat för underlättande av substitutioner. Totalt 16 ämnen byttes ut Kontroll över hur många PRIO-ämnen som hanteras vid universitetet genom KLARA kemikaliehanteringssystem. 16. Delmålen uppnådda Antalet incidenter var 4 st under Flerän 30 olika förebyggande åtgärder (Brandövningar, riskbedömningar mm)arrangerades under Arbetsgrupp för incidenthanteringssystem bildad. Kunskap och utbildning Vi har arrangerat utbildningar och seminarier vid Göteborgs universitets miljöarbete för chefer, miljösamordnare, miljörepresentanter och lokalvård under året. Fler än 1600 personer har deltagit i något eller några av arrangemangen. IT för minskad energiförbrukning Webbaserade system för energiövervakning har förenklat arbetet med uppföljning av energianvändningen i universitetets lokaler. I samband med en energikampanj på naturvetenskapliga fakulteten visas energianvändningen och tips för att minska förbrukningen på en tv-skärm. Skymningsreläer för allmänbelysning har installerats i vissa fastigheter. Vid nattvandringar i universitetets lokaler har det identifierats möjligheter att effektivisera energianvändningen genom att ändra driftstider för ventilation och belysning. Ett projekt med att ersätta skrivare med en ny typ som accepterar follow me print pågår. Projektet förväntas reducera både pappersanvändningen och elförbrukningen. Göteborgs universitet köper in energieffektiv elektronisk utrustning i enlighet med universitetets åtagande enligt förordningen 2009:893 om energieffektiva åtgärder för myndigheter. IT för minskat antal tjänsteresor Användning av egen bil i tjänst har minskat med 30 procent, en del troligtvis beroende på att flera institutioner som är belägna utanför Göteborg har köpt in och börjat använda videokonferensanläggningar för att kommunicera med andra enheter på andra fysiska platser.

7 Universitetet har under året arbetat med att planera för införande av en infrastruktur för videokonferens. Planen är att Göteborgs universitet satsar under Q på att bygga upp teknisk infrastruktur för att underlätta och locka till resfria möten. Målet är att nå så nära medarbetaren som möjligt med möjligheter till resfria möten på ett kvalitetssäkrat och användarvänligt sätt. Målet är dessutom att ge oss instrument för att mäta och följa upp hur resfria möten används i universitetets verksamheter. Detta når vi genom att bygga upp en kommunikationsplattform där så mycket som möjligt av vår resfri-kommunikation samlas. Infrastrukturen driftsätts fullt ut under mars månad Adobe Connect Pro finns för webbmöten för samtliga anställda.

8 Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter Antal årsarbetskrafter och kvadratmeter Antal årsarbetskrafter: Antal kvadratmeter lokalyta: Tjänsteresor och övriga transporter Utsläpp av koldioxid Kg CO 2 Totalt Kg CO 2/årsarbetskraft Flygresor under 50 mil Bilresor Tågresor 11,00 10,00 0,002 0,002 Bussresor ,25 Maskiner och övriga fordon Sammanlagt ovan Flygresor över 50 mil Beskrivning av insamlat resultat Universitetet har ett mål om att öka internationaliseringen och det medför fler långa flygresor, vilket påverkar det totala resultatet i negativ riktning. Flygresor under 50 mil har också ökat, detta kan bero på att de långa resorna har ökat och i statistiken som vi får kan man inte urskilja de korta resorna som ingår i en längre resa. Istället tittar vi på hur utvecklingen av flygresor mellan Göteborg och Stockholm ser ut för att få en bild av hur de korta flygresorna utvecklas. Antalet enkelresor med flyg mellan Göteborg och Stockholm har tyvärr också ökat, med 14 procent. Detta är ett negativt resultat som vi inte vet orsaken till, kanske beror det på att det ofta är billigare att flyga än att åka tåg eller att man inte litade på att tåget skulle komma fram i tid under den kalla vintern. Resultatet är viktigt i arbetet med att förbättra infrastrukturen för videokonferens inom universitetet. Utsläppen från bilresor har ökat men det beror i huvudsak på att koldioxidutsläpp från taxiresor, bilpool och bränsleförbrukning har tillkommit tack vare förbättrat uppföljningssystem. Antal körda mil med egen bil i tjänst har dock minskat med 30 procent. Detta kan bero på att universitetets bilpool som består endast av miljöbilar har utvidgats. Antalet körda kilometer med bilpoolen har dock enbart ökat med 2,7 procent. Utsläppen av koldioxid från tåg ökar då antalet kilometer resta med tåg ökar. Detta ser vi som ett positivt resultat.

9 Årets koldioxidutsläpp är inte riktigt jämförbara med föregående års på grund av att taxiresor, bränsleförbrukning från egna bilar samt bilpoolen har tillkommit. Dock innebär detta en förbättring eftersom det ger en klarare bild av universitetets totala utsläpp av koldioxid från resor. Nästa år kommer samma uppgifter att finnas med och då kommer jämförbarheten vara bättre. Skillnaden är dock marginell eftersom utsläppen från bilresorna utgör en så pass liten del av universitetets totala utsläpp så vi väljer ändå att jämföra med föregående år. Vi betraktar detta som ett sätt att arbeta med ständig förbättring gällande uppföljning. Hur uppgifterna är framtagna Eget uppföljningssystem, Leverantörsuppgifter Schablonlista som Naturvårdsverket tillhandahåller, Uppgifter som tagits fram på annat sätt, nämligen Koldioxidutsläppen är beräknade enligt schablonlistan för 2011 men resebyrån anger antal kg koldioxid från flygresor direkt och de uppgifterna använder vi istället för att stoppa in dem i schablonlistan. Dock vet vi att de siffrorna är baserade på 2009 års schablonlista års lista är mer detaljerad för flyg än 2010 och 2011 års schablonlista därför ser vi det som en fördel att använda 2009 års lista. Det gör att vi med större säkerhet att jämföra utsläppen av koldioxid från flyg år från år.

10 2. Energianvändning Energianvändning i lokaler kwh totalt Verksamhetsel Fastighetsel Värme Kyla Totalt kwh/årsarbetskraft kwh/m Verksamhetsel Fastighetsel Värme Kyla Totalt Energianvändning utanför lokaler kwh totalt El Normalårskorrigering Värmeförbrukningen är normalårskorrigerad. Förnybar energi Verksamhetsel 96 % % % Fastighetsel % % % Värme 35 % % % Kyla % % % Utanför lokaler % % % Totalt 65 % % % Beskrivning av insamlat resultat Beskrivning av insamlat resultat Verksamhetsel och fastighetsel är för de flesta fastigheter inte separerade med egen elmätare, därför anges all el under verksamhetsel. Värmesiffrorna är

11 graddgskorrigerade enligt graddagar från SMHI och kompenserade för varmvattenanvändning enligt Akademiska hus schablon. Kompensering för varmvatten gjordes ej i förra årets siffror vilket innebär att 2010 års graddagskorrigerade förbrukning underdrivits något (ej direkt jämförbart med sparat värde). Reglergrad använd i år: 0,89 Avtal med s.k grön el (Bra Miljöval/ursprungsmärkt vattenkraft) har beräknats som 100% förnybart, för ospecificerade elavtal har siffran 47% förnybart använts: Energimyndigheten, energiläget Sammantaget 96% förnybart. För fjärrvärme beräknas Bra Miljöval fjärrvärmeavtal som 100% förnybart övriga avtal som 12% förnybart enligt uppgift i Göteborgs Energis årsredovisning Sammantaget 42% förnybart. Beskrivning av resultat Universitetet arbetar systematiskt för energieffektivisering tillsammans med fastighetsägarna. Under året har större och mindre projekt genomförts. Elanvändningen har under året minskat med över 4 % i genomsnitt. Ett större energiprojekt på EBM (experimentell biomedicin) med energianvändning på nära 1300kWh/m2 (graddagskorr) har genom ett antal åtgärder minskat energianvändningen med ca 15% under Tillsammans med en av de större fastighetsägarna kommer Miljöenheten och Fastighetsavdelningen engagera sig i ett gemensamt EPC (Energy Performance Contractning) projekt i syfte att minska energianvändningen under kommande år. I syfte att ständigt förbättra kvalitén på statistiken har universitetet i år förutom att graddagskorrigera förbrukningen lagt till en justering för varmvattenanvändning (enligt Akademiska Hus metod) vilken inte påverkas av utomhustemperaturen. Detta gör dock att jämförelsen med föregående år haltar något. För den egna uppföljningen har dock 2010 och 2009 års resultat beräknats om efter samma metod så att de bli jämförbara med 2011 år resultat. Göteborgs universitet hyr lokaler av många olika fastighetsägare. Små fastighetsägare och bostadsrättsföreningar har inte alltid möjlighet att skicka den information som efterfrågas, då de inte har anställd personal för dessa uppgifter. Åtgärder: Arbete med installation av elmätare planeras för lokaler där avtal nyligen tecknats och där ingen tillfredställande el/fjärrvärme mätning finns. Hur uppgifterna är framtagna Eget uppföljningssystem, Leverantörsuppgifter

12

13 3. Miljökrav i upphandling Antal upphandlingar med miljölkrav Antal st Anskaffningar med miljökrav 9 15 Anskaffningar totalt Andel anskaffningar med miljökrav 16 % 28 % % Värde av upphandlingar med miljökrav Värde kr Anskaffningar med miljökrav Anskaffningar totalt Andel anskaffningar med miljökrav 67 % 86 % % Beskrivning av insamlat resultat Där vi ställer miljökrav, som ligger till grund för tilldelningen, är det ofta frågan om ramavtal som har stor miljöpåverkan. Exempel på detta under 2011 är cateringtjänster, kaffe och te, tryckeritjänster, bevakningstjänster, postbefordran, tågresor, lås och textila profilprodukter. Där vi inte ställer miljökrav rör det sig oftast om intellektuella konsulttjänster samt avancerad forskningsutrustning med kanske enbart en eller ett par leverantörer i hela världen. Målsättningen är emellertid att vi ska ställa miljökrav i alla upphandlingar, men vi frågar alltid om leverantörens miljöarbete. I inköpshandboken finns information om och hänvisning till Inköpspolicyn, där det tydligt framgår att varje inköp ska föregås av en behovsanalys. Dock kan detta än mer tydliggöras i den pågående översynen av Ekonomihandboken. Vi verkar för att uppnå målen i universitetets Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Vi har i flertalet större ramavtalsupphandlingar ställt krav på särskilda kontraktsvillkor för utförandet av t.ex. varutransporter och post- och budtjänster. Det går tyvärr inte att på ett rättvist sätt jämföra statistik mellan åren, eftersom det inte är samma upphandlingar som återkommer. Vissa upphandlingar dyker upp ad hoc och andra återkommer med fyraårs intervall. Vi avropar också alltmer Kammarkollegiets centrala avtal och där finns det områden som vi tidigare har upphandlat själva och ställt miljökrav. Däremot blir vi allt bättre på att ställa relevanta miljökrav som ligger till grund för tilldelningen av upphandlingskontrakt. Förutom stöd från Miljöenheten tar vi hjälp av Miljöstyrningsrådets hemsida: Införandet av elektroniskt inköpssystem under 2012 kommer öka tillförlitligheten i statistiken.

14 Hur uppgifterna är framtagna Eget uppföljningssystem