Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Linnéuniversitetet

Transkript

1 Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Linnéuniversitetet Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Nej. 2. Hur lyder myndighetens miljöpolicy? Policy för hållbar utveckling Dagens och framtidens samhällsutmaningar efterfrågar holistiska perspektiv och nya sätt att tänka. Som kunskapsorganisation möter Linnéuniversitetet dessa utmaningar genom utbildning av nutida och kommande generationer och genom vår forskning som genererar kunskap för en förbättrad samhällsutveckling. Med utgångspunkt i vår vision?linnéuniversitetet? en kreativ och internationell kunskapsmiljö som odlar nyfikenhet, nytänkande, nytta och närhet? samt i FN:s hållbarhetsmål, vill vi delta i den samtida globala debatten för framtidsutveckling. En hållbar utveckling innebär att behoven hos människor som lever idag tillgodoses utan att kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov äventyras. En sådan utveckling kräver hänsyn till såväl ekologiska och sociala som ekonomiska aspekter. Linnéuniversitetet - ett hållbart universitet I Linnéuniversitetets Vision och strategi , En resa in i framtiden, fastslås att alla studenter och medarbetare är bärare av tankar om hållbar utveckling. Genom att systematiskt integrera hållbar utveckling i vår verksamhet bidrar vi till en hållbar samhällsutveckling. Utmanande utbildningar och framstående forskning är tillsammans med samhällelig drivkraft och globala värden hörnstenar som skapar en kreativ kunskapsmiljö. I ett hållbarhetsperspektiv betyder det: Utmanande utbildningar Studenter vid Linnéuniversitetet ska ha en god bildning vad gäller samhällsutmaningar samt den egna utbildningens betydelse i att möta dessa. Sådana kunskaper ger dem verktyg att anta samhällsutmaningar med ett hållbarhetsperspektiv. Framstående forskning Linnéuniversitetet ska ha en framstående forskning som integrerar ekologiska, ekonomiska och sociala perspektiv för en hållbar utveckling. Samhällelig drivkraft

2 Linnéuniversitetet ska vara drivande i samverkan med det omgivande samhället för en hållbar utveckling från lokal till global nivå. Globala värden I Linnéuniversitets arbete med hållbar utveckling integreras värden inom internationalisering och lika villkor till en helhet i undervisning, forskning, samverkan och stödverksamhet. Förutsättningar för ett hållbart universitet är att; Det finns en socialt hållbar miljö med aktiv medverkan hos studenter och medarbetare. Vi verkar i en hållbar fysisk miljö på våra campusområden och har ett miljöledningssystem som är certifierat enligt internationell standard. Vi verkar för en effektivare resursanvändning. Vi följer tillämpliga lagar och förordningar. Universitetets hållbarhetsarbete konkretiseras i våra gemensamma hållbarhetsmål och handlingsplaner samt praktiseras i den dagliga verksamheten. Genom regelbundna revisioner ska arbetet fortlöpande utvärderas och ständigt förbättras. 3. När har myndigheten senast uppdaterat sin miljöutredning? Miljöutredningen uppdaterades a. Vilka av myndighetens aktiviteter har en betydande direkt påverkan på miljön? Betydande direkt påverkan: tjänsteresor, energiförbrukning, farligt avfall, användning av kemikalier, resursförbrukning. 4b. Vilka av myndighetens aktiviteter har en betydande indirekt påverkan på miljön? Betydande indirekt påverkan: utbildning, forskning, samverkan, inköp/upphandling. 5a. Vilka mål har myndigheten upprättat för de aktiviteter som har betydande direkt påverkan på miljön? Hållbarhetsmålen har delats in i åtta områden varav område 6-8 har en direkt påverkan på miljön 6. Resor och transporter Universitetet ska minska sina totala koldioxidutsläpp från resor jämfört med Varje fakultet/nlu ska: - Utifrån ovan angivna mål planera för och genomföra aktiviteter relevanta för den egna verksamheten. Universitetsförvaltningen ska: - Utreda förutsättningar för minskat resande med egen bil i tjänsten. - Underlätta och stimulera till resfria möten - Synliggöra och implementera universitetets mötes- och resepolicy;

3 - Underlätta för cykelresor till och från arbetsplatsen; - I samverkan med fastighetsägare utveckla ett system för laddning av elbilar; - I samverkan med Kalmar och Växjö kommun genomföra förstudie gällande mobility management - I dialog med tågbolagen verka för minskade driftstörningar i tågtrafiken. 7. Resursanvändning Universitetet ska öka effektiviteten i resursanvändningen. Varje fakultet/nlu ska: - Utifrån ovan angivna mål planera för och genomföra aktiviteter relevanta för den egna verksamheten. Universitetsförvaltningen ska: - Genomföra energisparprojekt i syfte att minska energianvändningen i universitetets lokaler; - Verka för att ny- och ombyggnationer leder till effektivare energianvändning; - Utveckla former för att miljöanpassa inköp av IT-utrustning; - Upprätta en avfallsplan som årligen uppdateras; - Verka för att öka andelen avfall som materialåtervinns och komposteras; - Utarbeta rutiner för hur möbler, datorer och annan utrustning kan återanvändas på ett effektivare och resursoptimerat sätt; - I dialog med restaurangföretagen i universitetets lokaler upprätta en plan för att öka andelen ekologiska råvaror och vegetariska rätter. - Synliggöra och implementera universitetets Hållbarhetsprogram för det stadsintegrerade universitetet i Kalmar (Dnr: LNU 2011/316). 8. Riskhantering Universitetet ska förbättra sitt systematiska arbete med riskhantering inom hållbarhetsområdet. Varje fakultet/nlu ska: - Utifrån ovan angivna mål planera för och genomföra aktiviteter relevanta för den egna verksamheten. Universitetsförvaltningen ska: - Verka för ökad utfasning och minskad volym av farliga kemiska produkter till förmån för mindre farliga alternativ; - Arbeta aktivt för att ersätta farliga kemikalier vid universitetet; - Verka för att KLARA kemikaliehanteringssystem utnyttjas för riskbedömningar. 5b. Vilka mål har myndigheten upprättat för de aktiviteter som har betydande indirekt påverkan på miljön? Hållbarhetsmålen har delats in i åtta områden, varav de första fem har en indirekt påverkan samt inom område 7: Resursanvändning 1. Utbildning Universitetet ska öka integrering av hållbar utveckling i utbildningen. Varje fakultet/nlu ska: - Utifrån ovan angivna mål planera för och genomföra aktiviteter relevanta för den egna verksamheten;

4 - Integrera perspektiv av hållbar utveckling i kurser och program; - Stimulera till fakultetsövergripande samarbeten för att utveckla kurser/program inom hållbar utveckling; Universitetsförvaltningen ska: - Utreda förutsättningarna för ett system med hållbarhetsmärkning av kurser. - Synliggöra universitetets arbete med hållbar utveckling inom grundutbildningen; - Följa upp huruvida programstudenter har mött hållbar utveckling i sin utbildning. - Genomföra årliga mätningar för att inventera andelen examensarbeten med frågeställningar inom hållbar utveckling. 2. Forskning Universitetet ska öka andelen forskning som integrerar ekologiska, ekonomiska och sociala perspektiv för en hållbar utveckling. Varje fakultet/nlu ska: - Utifrån ovan angivna mål planera för och genomföra aktiviteter relevanta för den egna verksamheten; - Utveckla fakultetsövergripande forskarutbildningskurser inom hållbar utveckling. Universitetsförvaltningen ska: - Inventera och beskriva forskningen inom hållbar utveckling vid universitetet. - Synliggöra universitetets arbete med hållbar utveckling inom forskningen; - Inventera och synliggöra sökbara stipendier och forskningsmedel inom området hållbar utveckling. - Genomföra mätningar för att årligen inventera antalet publicerade vetenskapliga arbeten inom hållbar utveckling. 3. Samverkan Universitetet ska bidra till ett ökat antal samverkansaktiviteter inom hållbarhetsområdet. Varje fakultet/nlu ska: - Utifrån ovan angivna mål planera för och genomföra aktiviteter relevanta för den egna verksamheten. Universitetsförvaltningen ska: - Utveckla mötesplatser som främjar tankeutbyte kring hållbar utveckling. - Stödja och stimulera internationellt utbyte och samverkan kring hållbar utveckling; - Stödja och stimulera integrationen av hållbar utveckling i universitetets externa relationer; - Ta initiativ till att utveckla ett Regional Center of Expertise 4. Studentmedverkan Universitetet ska skapa förutsättningar för studenter att bli delaktiga i hållbarhetsarbetet. Varje fakultet/nlu ska: - Utifrån ovan angivna mål planera för och genomföra aktiviteter relevanta för den egna verksamheten. Universitetsförvaltningen ska: - I samverkan med studenter arrangera en årligt återkommande temadag för hållbar utveckling, riktad mot studenter;

5 - Stödja studenternas arbete med hållbar utveckling vid universitetet; - Utlysa medel för studentprojekt inom hållbar utveckling; - Främja studenternas delaktighet i grundutbildningen med avseende på hållbar utveckling. - Synliggöra och kommunicera universitetets arbete med hållbar utveckling för studenter. 5. Kompetensutveckling Universitetet ska verka för att personalen stärker sin kompetens inom hållbar utveckling. Varje fakultet/nlu ska: - Utifrån ovan angivna mål planera för och genomföra aktiviteter relevanta för den egna verksamheten; - Säkerställa att universitetslärare som ges möjlighet till kompetensutveckling inom hållbar utveckling också får tid i tjänsteplaneringen för detta; - Utveckla fortbildning för TA-personal i hållbar utveckling. Universitetsförvaltningen ska: - Regelbundet återkommande ge kursen Lärande för hållbar utveckling. - Säkerställa att alla i ledande befattning med personalansvar har genomgått en utbildning i hållbar utveckling; - Utveckla fortbildning för TA-personal i hållbar utveckling. Område 7: resursanvändning: - Ställa hållbarhetskrav på såväl leverantören som på upphandlade produkter; - Verka för en tydlig miljömärkning i inköpssystemet; - Säkerställa att universitetets profilprodukter köps in med miljö- och sociala krav; 6a. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att nå målen för direkt miljöpåverkan? Linnéuniversitetets nya hållbarhetsmål och handlingsplan antogs i september Universitetet har därmed varit utan centrala hållbarhetsmål under stora delar av Trots detta har vi iscensatt en hel del förbättringsåtgärder; -Inköp och implementering av nytt kemikaliehanteringssystem (KLARA) -Inrättande av ett kemikaliesäkerhetsråd -Årlig universitetsgemensam utbildning i miljösäkerhet -Upprättande av system för interna miljörevisioner, genomförande av revisioner och fortbildning av miljörevisorer -Gediget förankringsarbete bland chefer, studenter och personal innan hållbarhetsmålen antogs, för att öka legitimiteten för programmet. -Vi fortsätter att bygga upp vår miljöledningssystem med sikte på certifiering Planeringsdialog med certifieringsorganet SP i juni 2017.

6 6b. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att nå målen för indirekt miljöpåverkan? -Vi har fortsatt att ge kursen Lärande för hållbar utveckling, som är en kurs riktad till universitetslärare med nationellt intag, för att främja integreringen av hållbar utveckling i utbildningen. -Vi har fortsatt att utveckla vår verktygslåda (om lärande) för hållbar utveckling på vår webbplats. Denna riktar sig till lärare, forskare och studenter. - Lnu har påbörjat en omfattande inventering av samtliga utbildningar på samtliga fakulteter för att kartlägga vilka utbildningar som integrerar hållbar utveckling i undervisningen. Följande utbildningar planeras; doktorandkurs, TA-kurs inom hållbar utveckling. -Universitetet har erbjudit studenter utvecklingsmedel för att realisera egna hållarhetsprojekt. 7a. Redovisa hur väl målen för direkt miljöpåverkan har uppfyllts Linnéuniversitetets nya hållbarhetsmål och handlingsplan antogs i september Universitetet har därmed varit utan centrala hållbarhetsmål under stora delar av De nya hållbarhetsmålen har dock operationaliserats genom ett antal konkreta åtgärder, vilka kan mätas kvantitativt. Vi hänvisar till vår uppföljnig som vi gjorde 2016 av 2015 års miljöledningsarbete beträffande utvärdering av våra hållbarhetsmål, för att understryka att vi arbetar systematiskt med målstyrt hållbarhetsarbete. 7b. Redovisa hur väl målen för indirekt miljöpåverkan har uppfyllts Linnéuniversitetets nya hållbarhetsmål och handlingsplan antogs i oktober Universitetet har därmed varit utan centrala hållbarhetsmål under stora delar av De nya hållbarhetsmålen har dock operationaliserats genom ett antal konkreta åtgärder, vilka kan mätas kvantitativt. Vi hänvisar till vår uppföljnig som vi gjorde 2016 av 2015 års miljöledningsarbete beträffande utvärdering av våra hållbarhetsmål, för att understryka att vi arbetar systematiskt med målstyrt hållbarhetsarbete. 8. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att ge de anställda den kunskap de behöver för att ta miljöhänsyn i arbetet? -Universitetet har fortsatt att ge kursen Lärande för hållbar utveckling, som är en kurs riktad till universitetslärare med nationellt intag. -Universitetet har fortsatt att utveckla vår verktygslåda om lärande för hållbar utveckling på vår webbplats. Denna riktar sig till lärare, forskare och studenter. -Universitetet ger en årlig miljösäkerhetsutbildning som riktar sig till nyanställda

7 som berörs av laborativt arbete. -Miljö- och hållbarhetsfrågor finns med i introduktionsutbildning för nyanställda två gånger om året. -Genom våra återkommande interna miljörevisioner sprids kunskaper om miljöarbetet och vad som gäller utifrån ISO-standard 14001:2015 -Enligt de nya hålbarhetsmålen skall universitetet utveckla en kurs inom hållbarhetsområdet för TA-personal under perioden Samt en doktorandkurs omrattande 7,5 hp. 9. På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska sin energianvändning? Universitetet finns i Kalmar på 16 olika adresser, men äger inte sina egna fastigheter. Under perioden byggs ett nytt universitet i Kalmar med mycket hög energistandard, vilket innebär låg energiförbrukning. Passivhusstandard motsvarande Miljöhus Silver. För campus Växjö har följade åtgärder vidtagits: -Fastighetsägaren Videum Fastighets AB har bytt ventilationsaggregat i ett av husen och satt in behovsstyrd ventilation på två stora konferensrum. 10. På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska antalet tjänsteresor? -Omfattande användning av ny teknik i universitetsutbildning; lärplattformar, Adobe connect, Skype. Distansundervisning. -Omfattande användning av ny teknik för resfria möten; Polycom, Adobe Connect, Skype mm. Arbete hemifrån. -Linnéuniversitetet ligger tydligen tvåa i Sverige bland lärosäena i Adobe Connectanvändning 2016, knappt slagna av Luleå Tekniska Universitet! Källa: Trafikverket.

8 Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter Antal årsarbetskrafter och kvadratmeter Antal årsarbetskrafter: Antal kvadratmeter lokalyta: Tjänsteresor och övriga transporter Utsläpp av koldioxid i kilogram, totalt och per årsarbetskraft uppdelat per fordonsslag (1.1), sammanlagt (1.2) och från flygresor över 50 mil (1.3) samt antal resor Årets uppgifter antal resor och kg CO 2 Föregående års uppgifter Antal resor KgCO 2 Totalt KgCO 2/å.a. KgCO 2 Totalt KgCO 2/å.a. a) Flygresor under 50 mil b) Bilresor c) Tågresor ,10 0,004 6,70 0,004 d) Bussresor e) Maskiner och övriga fordon Sammanlagda utsläpp av koldioxid 1.1 a-e Flygresor över 50 mil a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa) Jämfört med 2015 har Linnéuniversitetet cirka 10% fler heltidsanställda. Detta borde påverka resandet i form av ökade utsläpp. Det är därför glädjande att utsläppen från transporter minskade inom i stort sett alla områden, utom bilresorna. Flygresor under 50 mil: -33% Bilresor i tjänsten:+7,5% Den till synes lilla ökningen 2016 beträffande tågresandet kan vid närmare analys försvaras med stora miljövinster jämfört med andra trransportsätt. Det innebär att den relativa ökningen under 2016 av tågresandet samtidigt hypotetiskt inneburit minskat resande med bil ( km). Det motsvarar minskade utsläpp med kg CO2. På samma sätt kan vi anta att de korta flygresorna ersatts med tåg i större utsträckning. Vidare kan universitetets satsning på resfria möten förklara en del av det minskade resandet. Maskiner: -5% Flygresor över 50 mil:-8,6%

9 De långa flygresorna över 50 mil står för 75% av utsläppen. Under 2016 ingicks ett nytt avtal beträffande bussresor. Detta innebär att vi kan inrapportera utsläppen från bussreosrna i samband med redovisningen för verksamhetsåret Vi vet att det finns anställda som gör bokningar av långa flygresor vid sidan av avtalet. Hur omfattande detta är är mycket svårt att säga och skulle kräva omfattande manuell hantering. Variationer i antalet anställda gör att resevolymerna varierar år från år. Trots ökat antal anställda har resandet minskat. Undervisningens inriktning mot professionsutbildningar gör att resor med bil blir omfattande på grund av praktikplatsbesök. Universitetets anställda har sammantaget ett stort internationellt nätverk och deltar i omfattande utbytesprogram och forskningsprojekt. Detta innebär också långflygningar. 1.5 Hur uppgifterna är framtagna? Eget uppföljningssystem, Leverantörsuppgifter Schablonlista som Naturvårdsverket tillhandahåller

10 2. Energianvändning 2.1 Årlig energianvändning i kilowattimmar totalt, per årarbetskraft och per kvadratmeter total användbar golvarea uppdelat på kwh totalt Verksamhetsel (avser lokaler) Fastighetsel Värme Kyla Totalt kwh/årsarbetskraft kwh/m Verksamhetsel (avser lokaler) Fastighetsel Värme Kyla Totalt Eventuell energianvändning utanför lokaler kwh totalt Energi 2.2 Är värmeförbrukningen normalårskorrigerad Värmeförbrukningen är normalårskorrigerad. 2.3 Andel förnybar energi av den totala energianvändningen (anges i procent) Verksamhetsel 100 % 100 % 100 % Fastighetsel 100 % 100 % 100 % Värme 96 % 96 % 98 % Kyla 100 % 100 % 98 % Utanför lokaler % % % Totalt 98 % 98 % 99 %

11 2.4 Har krav ställts på produktionsspecificerad förnybar el i myndighetens elavtal? Krav har ställts på produktionsspecificerad förnybar el i myndighetens elavtal. 2.5 Har energianvändningen minskat som ett resultat av samverkan med myndighetens fastighetsägare? (vid ja ange vilka åtgärder som har genomförts) Ja Fastighetsägaren har har bytt ventilationsaggregat på ett av husen i campus Växjö och satt in behovsstyrd ventilation på två stora konferensrum. 2.6 a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa)) Glädjande med minskad förbrukning. Verksamhetsel -13% Fstighetsel-10% Värme -16% 2.7 Hur är uppgifterna framtagna? Eget uppföljningssystem, Leverantörsuppgifter

12 3. Miljökrav i upphandling 3.1 Andel upphandlingar och avrop där miljökrav ställts av det totala antalet upphandlingar och avrop Antal st Upphandlingar och avrop med miljökrav Upphandlingar och avrop totalt Andel upphandlingar och avrop med miljökrav 38 % 49 % 88 % 3.2 Antal upphandlingar över tröskelvärdet där energikrav enligt förordning (2014:480) om statliga myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader har ställts Om krav enligt förordningen om statliga myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader inte har ställts vid upphandlingar över tröskelvärdet, ange skälen för det: Annat: Ingen uppgift. 3.3 Har myndigheten ställt energikrav vid nytecknande av hyresavtal eller inköp av byggnader? (vid nej ange skälen för det) Ja 3.4 Ekonomiskt värde av registrerade upphandlingar och avrop med miljökrav av det totala värdet av upphandlingar och avrop per år Värde kr Upphandlingar och avrop med miljökrav Upphandlingar och avrop totalt Andel upphandlingar och avrop med miljökrav 72 % 99 % 95 % 3.5 a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa) Resultaten är baserade på de inköp som har gått via ekonomiavdelningen/inköpsgruppen.

13 Vi vet att det sker inköp ute i verksamheten också, men de är inte med i denna statistik. Det är en problematik som ekonomiavdelningen arbetar i stort sett dagligen med att komma åt genom att informera så mycket som möjligt. 3.6 Hur är uppgifterna framtagna? Eget uppföljningssystem, Uppskattning (förklara på vilket sätt) Genom våra system för upphandlingar och direktupphandlingar.

14 4. Frivilliga frågor Frågor om policy 4.1 Har myndigheten internt styrande dokument för IT och miljö? (om ja ange vilka områden som tas upp i dokumentet) Frågor om IT-anskaffning 4.2 Andel IT-anskaffningar där miljökrav ställts av det totala antalet ITanskaffningar per år (anges i procent och värde) Andel (%) % % % Värde (Skr) Skr Skr Skr Hur är uppgifterna framtagna? 4.3 Vilken typ av miljöhänsyn har tagits vid IT-anskaffningar? Hur är uppgifterna framtagna? Frågor om energianvändning 4.4 Årlig energianvändning i kilowattimmar totalt och per årsarbetskraft uppdelat på kwh kwh/årsarbetskraft PC-arbetsplats Skrivare Servrar och Serverrum Hur är uppgifterna framtagna?

15 Frågor om resfria möten 4.5 Antal resfria möten totalt och per årsarbetskraft Antal Antal/årsarbetskraft Resfria möten Hur är uppgifterna framtagna? Eget uppföljningssystem, Leverantörsuppgifter, Uppskattning (förklara på vilket sätt) Skype for business: Eget uppföljningssystem via IT-avdelningen. Adobe Connect: Leverantörsuppgifter från Trafikverket Knferenssystemet Polycom: Uppskattning av e-möten i bokade lokaler, Polycom=2464 Skype= Adobe Connect =3638 När det gäller användningen av konferenssystemet Polycom är detta en uppskattad siffra, om än inte exakt men med relativt stor precision för att kunna göra årliga jämförelser. Frågor om förklaring till resultatet 4.6 a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa) Satsning på att bygga ut ny teknik som möjliggör användning/resfria möten. Utbildningsinsatser Frågor om energi 4.7 Har myndigheten en strategi för sitt energieffektiviseringsarbete, innefattande nulägesanalys, mål samt handlingsplan med åtgärder, som utgör grunden för ert energieffektiviseringsarbete? 4.8 Producerar myndigheten egen el? (om ja ange hur mycket i kwh) 4.9 Har myndigheten miljöklassade och/eller certifierade byggnader?

16 Frågor om avrop 4.10 Har myndigheten vid avrop mot statliga ramavtal ställt egna miljökrav, där så har varit möjligt?