Redovisning av miljöledningsarbetet 2018 Linnéuniversitetet

Transkript

1 Redovisning av miljöledningsarbetet 2018 Linnéuniversitetet Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Basfakta Antal årsarbetskrafter: Antal kvadratmeter lokalyta: Är myndigheten miljöcertifierad? Ja, endast ISO Hur lyder myndighetens miljöpolicy? Policy för hållbar utveckling Dagens och framtidens samhällsutmaningar efterfrågar holistiska perspektiv och nya sätt att tänka. Som kunskapsorganisation möter Linnéuniversitetet dessa utmaningar genom utbildning av nutida och kommande generationer och genom vår forskning som genererar kunskap för en förbättrad samhällsutveckling. Med utgångspunkt i vår vision?linnéuniversitetet? en kreativ och internationell kunskapsmiljö som odlar nyfikenhet, nytänkande, nytta och närhet? samt i FN:s hållbarhetsmål, vill vi delta i den samtida globala debatten för framtidsutveckling. En hållbar utveckling innebär att behoven hos människor som lever idag tillgodoses utan att kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov äventyras. En sådan utveckling kräver hänsyn till såväl ekologiska och sociala som ekonomiska aspekter. Linnéuniversitetet - ett hållbart universitet I Linnéuniversitetets Vision och strategi , En resa in i framtiden, fastslås att alla studenter och medarbetare är bärare av tankar om hållbar utveckling. Genom att systematiskt integrera hållbar utveckling i vår verksamhet bidrar vi till en hållbar samhällsutveckling. Utmanande utbildningar och framstående forskning är tillsammans med samhällelig drivkraft och globala värden hörnstenar som skapar en kreativ kunskapsmiljö. I ett hållbarhetsperspektiv betyder det: Utmanande utbildningar Studenter vid Linnéuniversitetet ska ha en god bildning vad gäller samhällsutmaningar samt den egna utbildningens betydelse i att möta dessa. Sådana kunskaper ger dem verktyg att anta samhällsutmaningar med ett hållbarhetsperspektiv.

2 Framstående forskning Linnéuniversitetet ska ha en framstående forskning som integrerar ekologiska, ekonomiska och sociala perspektiv för en hållbar utveckling. Samhällelig drivkraft Linnéuniversitetet ska vara drivande i samverkan med det omgivande samhället för en hållbar utveckling från lokal till global nivå. Globala värden I Linnéuniversitets arbete med hållbar utveckling integreras värden inom internationalisering och lika villkor till en helhet i undervisning, forskning, samverkan och stödverksamhet. Förutsättningar för ett hållbart universitet är att; Det finns en socialt hållbar miljö med aktiv medverkan hos studenter och medarbetare. Vi verkar i en hållbar fysisk miljö på våra campusområden och har ett miljöledningssystem som är certifierat enligt internationell standard. Vi verkar för en effektivare resursanvändning. Vi följer tillämpliga lagar och förordningar. Universitetets hållbarhetsarbete konkretiseras i våra gemensamma hållbarhetsmål och handlingsplaner samt praktiseras i den dagliga verksamheten. Genom regelbundna revisioner ska arbetet fortlöpande utvärderas och ständigt förbättras. 3. När har myndigheten senast uppdaterat sin miljöutredning? Miljöutredningen uppdaterades Fråga 4a-7a beskriver myndighetens arbete med dess direkta påverkan på miljön 4a. Vilka av myndighetens aktiviteter har en betydande direkt påverkan på miljön? 1) Förbrukning av el, värme, vatten 2) Kemikaliehantering 3) Inköp och användning av IT- och kontorsutrustning 4) Pappersförbrukning 5) Restprodukter och avfall 6) Tjänsteresor och transporter 5a. Vilka mål har myndigheten upprättat för de aktiviteter som har betydande direkt påverkan på miljön? Linnéuniversitetets hållbarhetsmål har delats in i åtta områden. Indelningen följer till viss del listade aktiviteter med betydande direkt och indirekt påverkan på miljön, men med andra benämningar och till viss del annan indelning. Efter varje målområde anges vilka av ovan listade aktiviteter med betydande påverkan på miljön som avses.

3 Resor och transporter (6) Universitetet ska minska sina totala koldioxidutsläpp från resor jämfört med Varje fakultet/nlu ska: - Utifrån ovan angivna mål planera för och genomföra aktiviteter relevanta för den egna verksamheten. Universitetsförvaltningen ska: - Utreda förutsättningar för minskat resande med egen bil i tjänsten. - Underlätta och stimulera till resfria möten - Synliggöra och implementera universitetets mötes- och resepolicy; - Underlätta för cykelresor till och från arbetsplatsen; - I samverkan med fastighetsägare utveckla ett system för laddning av elbilar; - I samverkan med Kalmar och Växjö kommun genomföra förstudie gällande mobility management - I dialog med tågbolagen verka för minskade driftstörningar i tågtrafiken. Resursanvändning (1), (3), (4), (5) Universitetet ska öka effektiviteten i resursanvändningen. Varje fakultet/nlu ska: - Utifrån ovan angivna mål planera för och genomföra aktiviteter relevanta för den egna verksamheten. Universitetsförvaltningen ska: - Genomföra energisparprojekt i syfte att minska energianvändningen i universitetets lokaler; - Verka för att ny- och ombyggnationer leder till effektivare energianvändning; - Utveckla former för att miljöanpassa inköp av IT-utrustning; - Upprätta en avfallsplan som årligen uppdateras; - Verka för att öka andelen avfall som materialåtervinns och komposteras; - Utarbeta rutiner för hur möbler, datorer och annan utrustning kan återanvändas på ett effektivare och resursoptimerat sätt; - I dialog med restaurangföretagen i universitetets lokaler upprätta en plan för att öka andelen ekologiska råvaror och vegetariska rätter. - Synliggöra och implementera universitetets Hållbarhetsprogram för det stadsintegrerade universitetet i Kalmar (Dnr: Lnu 2011/316). Riskhantering (2) Universitetet ska förbättra sitt systematiska arbete med riskhantering inom hållbarhetsområdet. Varje fakultet/nlu ska: - Utifrån ovan angivna mål planera för och genomföra aktiviteter relevanta för den egna verksamheten. Universitetsförvaltningen ska:

4 - Verka för ökad utfasning och minskad volym av farliga kemiska produkter till förmån för mindre farliga alternativ; - Arbeta aktivt för att ersätta farliga kemikalier vid universitetet; - Verka för att KLARA kemikaliehanteringssystem utnyttjas för riskbedömningar. 6a. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att nå målen för direkt miljöpåverkan? - Alla nyanställda bjuds in till en introduktion där miljö och hållbar utveckling är en del i den information som den anställde får. (1) - (6) - Under 2018 har fem nya interna miljörevisorer utbildats. (1) - (6) - Inom fakulteten för hälso- och livsvetenskap har en kompetenshöjande insats inom hållbar utveckling genomförts för fakultetens TA-personal. Man har vid denna fakultet även bildat ett fakultetsnätverk med representanter från alla institutioner som träffas regelbundet. (1) - (6) - Solcellsanläggning har installerats på ett av husen i Växjö. (1) - Ett nytt hus på campus Växjö har färdigställts med miljöcertifieringskrav Miljöbyggnad, nivå guld. (1) - Implementering av kemikaliehanteringssystemet KLARA har fortsatt. Samtliga kemikalier i Växjö samt de som används inom utbildning i Kalmar har införts i systemet. (2) - Digitalisering inom en rad områden har genomförts eller påbörjats. Detta gäller exempelvis införande av e-arkiv, hantering av tillgodoräkning, disciplinnämndens handläggning, studieuppehåll, utveckling av portal för studenter att hämta och dela meriter digitalt. (4) - Linnéuniversitetet arbetar aktivt för att göra hållbara konferenser. Detta innebär exempelvis att konferensenheten föreslår att program inte skrivs ut utan att digitala verktyg används, att vegetarisk mat föreslås, eller att namnskyltshållare återanvänds. (4) - (5) - Lokal och serviceavdelningen har ett par gånger bjudit in universitetets studenföreningar för att informera om avfallshantering. (5) - Linnéuniversitetet har 2018 blivit beviljade EU-medel för att genomföra ett treårigt projekt tillsammans med Kalmar kommun kring hållbart resande till och från universitetet. Projektet pågår (6) - Linnéuniversitetet har 2018 gått med i EU-projektet Hållbar mobilitet i gröna Kronoberg, för att underlätta för hållbara resor till och från universitetet. En resvaneundersökning bland medarbetare och studenter i Växjö har genomförts. (6) - Utbildning inom Eco-driving har genomförts för medarbetare som kör fordon i tjänsten. (6)

5 7a. Redovisa hur väl målen för direkt miljöpåverkan har uppfyllts För en del av universitetets hållbarhetsmål är det svårt att avgöra måluppfyllelsen. Detta beror på att det är praktisk svårt att få tag i alla uppgifter för en del angivna indikatorer. Under 2019 kommer det att tas fram nya hållbarhetsmål och indikatorerna kommer då att ses över och en del sannolikt bytas ut. Detta gäller exempelvis indikatorer för riskhantering, som i dagsläget är svårt att mäta på ett adekvat sätt. Resor och transporter (6) Målet för resor och transporter om minskade utsläpp jämfört med 2015 års nivå är uppfyllt om än med mycket liten marginal (1,7 %). Minskningen av utsläpp jämfört med 2015 svarar korta flygresor och bilresor för, medan utsläppen från långa flygresor ökar. Däremot ökar utsläpp från långa och korta flyg samt även totalt jämfört med 2017 års nivåer. Resursanvändning (1), (3), (4), (5) Total energianvändning per m2 visar på en svag minskning, medan energianvändning per årsarbetskraft visar på en ökning mot föregående år. Detta förklaras framförallt med ökad energianvändning för värme och kyla (se svar del 2). Fråga 4b-7b beskriver myndighetens arbete med dess indirekta påverkan på miljön 4b. Vilka av myndighetens aktiviteter har en betydande indirekt påverkan på miljön? 7) Utbildning 8) Forskning 9) Samverkan 10) Inköp/upphandling 5b. Vilka mål har myndigheten upprättat för de aktiviteter som har betydande indirekt påverkan på miljön? Efter varje målområde anges vilka av ovan listade aktiviteter med betydande indirekt påverkan på miljön som avses. Utbildning (7) Universitetet ska öka integrering av hållbar utveckling i utbildningen. Varje fakultet/nlu ska: - Utifrån ovan angivna mål planera för och genomföra aktiviteter relevanta för den egna verksamheten; - Integrera perspektiv av hållbar utveckling i kurser och program; - Stimulera till fakultetsövergripande samarbeten för att utveckla kurser/program inom hållbar utveckling;

6 Universitetsförvaltningen ska: - Utreda förutsättningarna för ett system med hållbarhetsmärkning av kurser. - Synliggöra universitetets arbete med hållbar utveckling inom grundutbildningen; - Följa upp huruvida programstudenter har mött hållbar utveckling i sin utbildning. - Genomföra årliga mätningar för att inventera andelen examensarbeten med frågeställningar inom hållbar utveckling. Forskning (8) Universitetet ska öka andelen forskning som integrerar ekologiska, ekonomiska och sociala perspektiv för en hållbar utveckling. Varje fakultet/nlu ska: - Utifrån ovan angivna mål planera för och genomföra aktiviteter relevanta för den egna verksamheten; - Utveckla fakultetsövergripande forskarutbildningskurser inom hållbar utveckling. Universitetsförvaltningen ska: - Inventera och beskriva forskningen inom hållbar utveckling vid universitetet. - Synliggöra universitetets arbete med hållbar utveckling inom forskningen; - Inventera och synliggöra sökbara stipendier och forskningsmedel inom området hållbar utveckling. - Genomföra mätningar för att årligen inventera antalet publicerade vetenskapliga arbeten inom hållbar utveckling. Samverkan (9) Universitetet ska bidra till ett ökat antal samverkansaktiviteter inom hållbarhetsområdet. Varje fakultet/nlu ska: - Utifrån ovan angivna mål planera för och genomföra aktiviteter relevanta för den egna verksamheten. Universitetsförvaltningen ska: - Utveckla mötesplatser som främjar tankeutbyte kring hållbar utveckling. - Stödja och stimulera internationellt utbyte och samverkan kring hållbar utveckling; - Stödja och stimulera integrationen av hållbar utveckling i universitetets externa relationer; - Ta initiativ till att utveckla ett Regional Center of Expertise Studentmedverkan (7), (9) Universitetet ska skapa förutsättningar för studenter att bli delaktiga i hållbarhetsarbetet. Varje fakultet/nlu ska: - Utifrån ovan angivna mål planera för och genomföra aktiviteter relevanta för den egna verksamheten.

7 Universitetsförvaltningen ska: - I samverkan med studenter arrangera en årligt återkommande temadag för hållbar utveckling, riktad mot studenter; - Stödja studenternas arbete med hållbar utveckling vid universitetet; - Utlysa medel för studentprojekt inom hållbar utveckling; - Främja studenternas delaktighet i grundutbildningen med avseende på hållbar utveckling. - Synliggöra och kommunicera universitetets arbete med hållbar utveckling för studenter. Kompetensutveckling (7), (8), (9) Universitetet ska verka för att personalen stärker sin kompetens inom hållbar utveckling. Varje fakultet/nlu ska: - Utifrån ovan angivna mål planera för och genomföra aktiviteter relevanta för den egna verksamheten; - Säkerställa att universitetslärare som ges möjlighet till kompetensutveckling inom hållbar utveckling också får tid i tjänsteplaneringen för detta; - Utveckla fortbildning för TA-personal i hållbar utveckling. Universitetsförvaltningen ska: - Regelbundet återkommande ge kursen Lärande för hållbar utveckling. - Säkerställa att alla i ledande befattning med personalansvar har genomgått en utbildning i hållbar utveckling; - Utveckla fortbildning för TA-personal i hållbar utveckling. 6b. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att nå målen för indirekt miljöpåverkan? - Alla nyanställda bjuds in till en introduktion där miljö och hållbar utveckling är en del i den information som den anställde får. (7) - (10) - Under 2018 har fem nya interna miljörevisorer utbildats. (7) - (10) - Inom fakulteten för hälso- och livsvetenskap har en kompetenshöjande insats inom hållbar utveckling genomförts för fakultetens TA-personal. Man har vid denna fakultet även bildat ett fakultetsnätverk med representanter från alla institutioner som träffas regelbundet. (7) - (9) - Linnéuniversitetet ger sedan fem år tillbaka kursen Lärande för hållbar utveckling, som riktar sig till akademiska lärare vid universitet och högskolor. Kursen behandlar integrering av hållbar utveckling i utbildningen och gavs 2018 för första gången som en poänggivande kurs. (7) - Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet är på väg att bli en ackrediterad Business School av Association to Advance Collegiate Schools of Business (AACSB). I detta arbete ingår att utveckla influenser av hållbarhet i undervisningen som del av en undervisningsstrategi, för att profilera utbildningarna

8 vid Linnéuniversitetet. (7) - Fakulteten för teknik har startat två nya mastersprogram med hållbarhetsperspektiv, (Hållbara energiprocesser och system samt Förnyelsebara elkraftsystem) samt inrättat två nya masterprogram (Hållbar konstruktionsteknik samt Simuleringsdriven produktutveckling). (7) - Nämnden för lärarutbildningen har gjort en utredning av hållbarhetsperspektiv i utbildningsplaner och styrdokument. (7) - Linnéuniversitetet deltog bland annat aktivt i Kalmarsundsveckan - en vecka kring hållbarhet i Kalmarregionen - med eget samlat program innehållande seminarier, utställningar, hållbarhetssafari med mera. (9) 7b. Redovisa hur väl målen för indirekt miljöpåverkan har uppfyllts För en del av universitetets hållbarhetsmål är det svårt att avgöra måluppfyllelsen. Detta beror på att det är praktisk svårt att få tag i alla uppgifter för en del angivna indikatorer. Under 2019 kommer det att tas fram nya hållbarhetsmål och indikatorerna kommer då att ses över och en del sannolikt bytas ut. Detta gäller exempelvis indikatorer för samverkan och studentmedverkan, målområden som i dagsläget är svåra att mäta på ett adekvat sätt. När det gäller undervisning och forskning använder vi oss av bibliometriska mått som innebär att vi tittar på hur många examensarbeten respektive forskningspublikationer som publicerats i DIVA under 2018 utifrån specifika sökord såsom hållbarhet och sustainability. - 3,3 % av studentuppsatserna behandlar hållbarhet enligt denna utsökning, vilket är i princip oförändrat mot föregående år (3,4 % 2017). Med detta sätt att mäta kan vi därför inte med säkerhet säga att målet om ökad integrering av hållbar utveckling i utbildningen har uppfyllts. (7) - 3,7 % av forskningspublikationerna behandlar hållbarhet enligt denna utsökning, vilket är en ökning från föregående år (2,1 % 2017). Med detta sätt att mäta tycks det som om målet med ökad andel forskning som integrerar ekologiska, ekonomiska och sociala perspektiv för en hållbar utveckling uppfylls. (8) - I 61 % av antalet upphandlingar, motsvarande 82 % av värdet, ställs miljökrav. I praktiken ställs alltid miljökrav när det gäller varor (se svar del 2). Detta utgör en del av målet om att universitetet ska öka effektiviteten i resursanvändningen. (10) 8. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att ge de anställda den kunskap de behöver för att ta miljöhänsyn i arbetet? - Linnéuniversitetet ger sedan fem år tillbaka kursen Lärande för hållbar utveckling, som riktar sig till akademiska lärare vid universitet och högskolor. Kursen behandlar integrering av hållbar utveckling i utbildningen och gavs 2018 för första gången som en poänggivande kurs. - Alla nyanställda bjuds in till en introduktion där miljö och hållbar utveckling är

9 en del i den information som den anställde får. - Under 2018 har ledningens genomgång av miljöledningssystemet genomförts två gånger i den utökade ledningsgruppen. - Systematiskt uppföljning av lagefterlevnad på miljöområdet har genomförts i hela organisationen 2018 för första gången. - Flera medarbetare har börjat använda KLARA kemikaliehanteringssystem. - En rad workshops/seminarier har genomförts av koordinatorerna för hållbar utveckling vid en rad institutioner och avdelningar, då personalen har fått reflektera över sin enhets miljöpåverkan samt hur de kan bidra till att uppfylla universitetets hållbarhetsmål. - Intern miljörevision har genomförts vid ett 20-tal enheter under Miljörevisionerna ska utvärdera, och i förlängningen säkerställa, att chefer och de anställda har tillräcklig kunskap avseende miljöhänsyn i arbetet. - Extern miljörevision har ägt rum två gånger under året. En efterrevision i början av året som följde på certifieringsrevisionen och en ordinarie årlig revision på hösten. 9. På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska sin energianvändning? IT-avdelningen har jobbat med att ta fram energisparinställningar som ska reducera energianvändningen. Inställningarna är nu införda på alla publika Windowsdatorer. Energisparinställningar är även infört på videokonferensutrustningar, monitorer och projektorer. Utskrift - Centralt styrda skrivare utställda på strategiska platser innebär att varje person inte behöver en egen skrivare utan vi kan samsas om ett färre antal. Detta leder till mycket stora besparingar i materialåtgång eftersom färre kg miljöfarligt skrot och kemikalier kommer ett behöva destrueras när maskinerna behöver bytas ut. - Att inte ha egen skrivare på rummet innebär en förbättrad lokalmiljö med mindre strålning och framförallt mindre partiklar i luften. - Färre skrivare innebär mindre energiåtgång. Dessutom har varje MFP energibesparingsinställningar. - Slöseriet med papper är i stort sett raderat. Om man inte väljer att hämta ut sina papper från MFP:n inom 24 timmar så raderas utskriften från servern och kommer aldrig ut på papper. Man kan räkna med en pappersbesparing på mellan 10-30% jämfört med tidigare utskriftslösningar. 10. På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska antalet tjänsteresor? Underlätta och stimulera till resfria möten Vi har byggt många nya och uppgraderat ett stort antal videokonferensutrustade rum och arbetar där med att aktivt byta ut till allt bättre och modernare utrustning vilket leder till minskat behov av tjänsteresor. - Skype for business har under 2018 kompletterats med produkten Zoom för resfria

10 möten. Satsningen på Zoom har slagit väldigt väl ut och används i allt större utsträckning.

11 Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter 1. Tjänsteresor och övriga transporter Utsläpp av koldioxid i kilogram, totalt och per årsarbetskraft uppdelat per fordonsslag (1.1), sammanlagt (1.2) och från flygresor över 50 mil (1.3) samt antal resor Årets uppgifter antal resor och kg CO 2 Föregående års uppgifter Antal resor KgCO 2 Totalt KgCO 2/å.a. KgCO 2 Totalt KgCO 2/å.a. a) Flygresor under 50 mil b) Bilresor c) Tågresor ,58 0,004 4,38 0,002 d) Bussresor , ,18 e) Maskiner och övriga fordon Sammanlagda utsläpp av koldioxid 1.1 a-e Flygresor över 50 mil a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet positivt/negativt, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa) Övrigt med kommentar: Koldioxidutsläpp från både korta och långa flygresor har ökat. Framförallt ökar utsläpp från de långa flygresorna (ca 16 % jämfört med föregående år). Det är svårt att avgöra orsakerna till ökningen. Koldioxidutsläpp från bilresor minskar och det gäller både från hyrbilar, universitetets bilar samt användande av egen bil i tjänsten. Det är svårt att säga vad orsakerna till detta är, men ett ökat fokus på miljö och hållbarhet vid universitetet och många diskussioner kring hållbart resande kan vara en del av förklaringen då allt fler tycks välja tåg där detta är möjligt. En del av minskningen förklaras också med att hyrbilarna blir alltmer bränslesnåla. Taxiresor som inte inkluderas i bokning genom resebyrån saknas då dessa är mycket svåra att få fram. Detsamma gällde föregående år. Under 2019 ses detta över och en modell för beräkning tas fram. Tågpendlingen mellan universitets både orter Växjö-Kalmar är inte inräknad i utsläppen för tåg, utan endast bokningar som har gjorts genom resebyrån. Medarbetare har resekort mellan Växjö och Kalmar och det är svårt att få en siffra på verkligt antal resor.detsamma gällde föregående år. Under 2019 ses detta över

12 och en modell för beräkning tas fram. Resor med stads- och länsbussar är inte inkluderade utan endast bokade bussar från upphandlat bussbolag. Detsamma gällde föregående år. Under 2019 ses dessa luckor över och en modell för beräkning tas fram. 1.5 Hur uppgifterna är framtagna? Eget uppföljningssystem, Leverantörsuppgifter Uppgifter om flyg- tåg- och taxiresor fås från den upphandlade resebyrån. Uppgifter om bussresor fås direkt från leverantör. För bilresor fås uppgifter om hyrbilar från leverantörer medan universitetet har ett eget uppföljningssystem för sina bilar samt för medarbetares användning av egen bil i tjänsten. För maskiner och övriga fordon används eget uppföljningssystem. 1.6 Uppföljningsmåtten i svaren på frågorna är baserade på: Schablonlista som Naturvårdsverket tillhandahåller

13 2. Energianvändning 2.1 Årlig energianvändning i kilowattimmar totalt, per årsarbetskraft och per kvadratmeter total användbar golvarea uppdelat på kwh totalt Verksamhetsel (avser lokaler) Fastighetsel Värme Kyla Totalt kwh/årsarbetskraft kwh/m Verksamhetsel (avser lokaler) Fastighetsel Värme Kyla Totalt Eventuell energianvändning utanför lokaler kwh totalt Energi Är värmeförbrukningen normalårskorrigerad Värmeförbrukningen är normalårskorrigerad. 2.3 Andel förnybar energi av den totala energianvändningen (anges i procent) Verksamhetsel 100 % 100 % 100 % Fastighetsel 100 % 100 % 100 % Värme 99 % 99 % 96 % Kyla 100 % 100 % 100 % Utanför lokaler % % % Totalt 100 % 100 % 98 %

14 2.4 Har krav ställts på produktionsspecificerad förnybar el i myndighetens elavtal? Krav har ställts på produktionsspecificerad förnybar el i myndighetens elavtal. 2.5 Har energianvändningen minskat som ett resultat av samverkan med myndighetens fastighetsägare? (vid ja ange vilka åtgärder som har genomförts) Ja Under 2018 har två nya byggnader tagits i bruk i Växjö, hus O och Epic. Båda husen har solcellsanläggningar för produktion av el. I hus G19/H i Växjö har restaurang Kristina fått ett nytt effektivare luftbehandlingsaggregat. Utöver det har åldrad belysning byts ut till LED-belysning i delar av några hus. 2.6 a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet positivt/negativt, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa)) Organisationsförändringar - negativ påverkan, Övrigt med kommentar: Vi skiljer på graddagsjusterad energiförbrukning samt den verkligen uppmätta energin (energimätarna). Graddagsjusteringen görs för att anpassa energiförbrukningen oberoende om det varit ett kallare eller ett varmare år än ett s.k. normalår. Justeringen bygger på erhållna data från SMHI. För 2018 var det ett varmare år och det medför då att energiförbrukningen ökar=straffas, vilket syns på siffrorna. Den varma sommaren gör att siffrorna straffas samtidigt som också kylan/kyld yta ökade. Uppmätt, dvs. verkligt förbrukad, energi har ökat för både Kalmar och Växjö. Ökningen är från 20,7 GWh till 22,2 GWh. Under 2018 påbörjades den stora flytten till Universitetskajen, Kalmar. Flera av de gamla lokalerna hyrs t.o.m. slutet januari En genomsnittsarea för året har beräknats för att hantera förändringen i lokalbeståndet. I övrigt är inga energiprojekt genomförda i Kalmar. Under 2018 har två nya byggnader tagits i bruk i Växjö, hus O och Epic. Båda husen har solcellsanläggningar för produktion av el. Solelproduktionen har räknats in som förbrukning men innebär i realiteten att köpt energi har minskat. Mätvärdesinsamlingar sker månadsvis. Den totala energianvändningen har ökat i både Kalmar och Växjö. På båda orterna

15 har användning av verksamhetsel och fastighetsel minskat, medan värme och kyla har ökat. 2.7 Hur är uppgifterna framtagna? Leverantörsuppgifter

16 3. Miljökrav i upphandling 3.1 Andel upphandlingar och avrop där miljökrav ställts av det totala antalet upphandlingar och avrop Antal st Upphandlingar och avrop med miljökrav Upphandlingar och avrop totalt Andel upphandlingar och avrop med miljökrav 61 % 43 % 38 % 3.2 Antal upphandlingar över tröskelvärdet där energikrav enligt förordning (2014:480) om statliga myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader har ställts 0 Kommentar till redovisning av antal upphandlingar över tröskelvärdet. Om krav enligt förordningen om statliga myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader inte har ställts vid upphandlingar över tröskelvärdet, ange skälen för det: 3.3 Har myndigheten ställt energikrav vid nytecknande av hyresavtal eller inköp av byggnader? (vid nej ange skälen för det) Ja 3.4 Ekonomiskt värde av registrerade upphandlingar och avrop med miljökrav av det totala värdet av upphandlingar och avrop per år Värde kr Upphandlingar och avrop med miljökrav Upphandlingar och avrop totalt Andel upphandlingar och avrop med miljökrav 82 % 93 % 72 % 3.5 a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat

17 resultatet positivt/negativt, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa) Övrigt med kommentar: Miljökrav ställs i samtliga fall när det gäller upphandling av varor. När det gäller tjänster har vi upphandling av konsulttjänster, t ex undervisning, service, där miljökrav inte ställs på själva utförandet av tjänsten. Däremot ska resekostnader och logi ingå i totalpriset vid upphandling av konsulttjänst. Detta begränsar resandet till viss del vilket har positiva miljöeffekter. 3.6 Hur är uppgifterna framtagna? Eget uppföljningssystem

18 4. Frivilliga frågor Frågor om policy 4.1 Har myndigheten internt styrande dokument för IT och miljö? (om ja ange vilka områden som tas upp i dokumentet) Ja Frågor om IT-anskaffning 4.2 Andel IT-anskaffningar där miljökrav ställts av det totala antalet ITanskaffningar per år (anges i procent och värde) Andel (%) % % % Värde (Skr) Skr Skr Skr Hur är uppgifterna framtagna? 4.3 Vilken typ av miljöhänsyn har tagits vid IT-anskaffningar? Hur är uppgifterna framtagna? Frågor om energianvändning 4.4 Årlig energianvändning i kilowattimmar totalt och per årsarbetskraft uppdelat på kwh kwh/årsarbetskraft PC-arbetsplats Skrivare Servrar och Serverrum Hur är uppgifterna framtagna?

19 Frågor om resfria möten 4.5 Antal resfria/digitala möten totalt och per årsarbetskraft Antal Antal/årsarbetskraft Resfria möten Hur är uppgifterna framtagna? Frågor om förklaring till resultatet 4.6 a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa) Frågor om energi 4.7 Har myndigheten en strategi för sitt energieffektiviseringsarbete, innefattande nulägesanalys, mål samt handlingsplan med åtgärder, som utgör grunden för ert energieffektiviseringsarbete? Nej 4.8 Producerar myndigheten egen el? (om ja ange hur mycket i kwh) Ja El från solpaneler 4.9 Har myndigheten miljöklassade och/eller certifierade byggnader? Ja Myndigheten är hyresgäst. Av hyrda befintliga byggnader i Växjö var hus N tidigare certifierad Green Buildning, certifieringen är inte förnyad. Av nybyggda hus i Växjö som ska hyras är hus O byggd enligt Miljöbyggnad Guld och hus Epic Miljöbyggnad Silver. Ingen av de nya byggnaderna kommer certifieras. Hus under uppförande i Kalmar kommer att LEED-certifieras, tre av dessa är färdigställda under 2018.

20 Frågor om avrop 4.10 Har myndigheten vid avrop mot statliga ramavtal ställt egna miljökrav, där så har varit möjligt?