Minnesanteckningar från Genomgång av miljöledningssystemet vid Sahlgrenska akademin 11 november 2015

Transkript

1 SAHLGRENSKA AKADEMIN Minnesanteckningar från Genomgång av miljöledningssystemet vid Sahlgrenska akademin 11 november 2015 Medverkande: Margareta Rorsman, Eric Hanse, Olle Larkö, Rita Grandér, Mats Sandberg, Jan Rubensson Innehållsförteckning Mötesordning...2 Avvikelser, lagefterlevnad, revisioner mm...2 Förslag från externa intressenter, klagomål etc...2 Uppföljning av GUs handlingsplan för hållbar utveckling och miljö OMRÅDE FORSKNING...3 OMRÅDE UTBILDNING PÅ GRUND OCH FORSKARNIVÅ...4 OMRÅDE MED DET OMGIVANDE SAMHÄLLET...5 OMRÅDE STUDENTSAMVERKAN...6 OMRÅDE KOMPETENSUTVECKLING...7 OMRÅDE KLIMATPÅVERKAN...8 OMRÅDE RESURSFÖRBRUKNING OMRÅDE FARLIGA KEMIKALIER OMRÅDE MILJÖRISKER Eventuella behov av ändringar inom miljöledningssystemet? Uppföljning av åtgärder beslutade vid ledningens tidigare genomgångar Ledningens visioner/planer för att miljöledningssystemet skall bli bättre Ekonomisk genomgång av kostnader och behov av medel för det kommande arbetet Bilagor: 1. Externrevision april 2015: Sammanfattning av avvikelser/åtgärder 2. Institutionernas aktiviteter 3. Schema internrevision nov + 9 nov Sahlgrenska akademin 1 (18) Medicinaregatan 3, Box 400, Göteborg

2 Mötesordning Avvikelser, lagefterlevnad, revisioner mm a) Avvikelser från externrevision 2015 samt åtgärder (bil 1) b) Institutionernas aktivitetslistor (bil 2) c) Internrevision den nov + 9 dec (bil 3) Förslag från externa intressenter, klagomål etc a) Laddstolpe för elbil- Kostnadsfrågan ställd till AHus som betalar 50% Ledningen positiv. Miljörådet söker medel på GUs Klimatfond i första hand. b) Förslag: miljörelaterade avvikelser/incidenter/förbättringsförslag i GURIA-systemet skickas till miljösamordnare med automatik Dekan beslutar att miljösamordnare skall få tillgång till miljörelaterade avvikelser/incidenter/förbättringsförslag i GURIA-systemet. 2 (18)

3 antal publicerade artiklar Uppföljning av GUs handlingsplan för hållbar utveckling och miljö 2014 OMRÅDE FORSKNING Universitetet skall främja forskningen inom hållbar utveckling i linje med Vision Aktivitet SA Definiera hållbar utveckling inom forskning Identifiera och sammanställa forskning inom hållbar utveckling minst 2 ggr under GU s huvudindikator/rapporteringsindikator: Antalet publikationer som vid utsökning i universitetets publikationsdatabas identifieras med hjälp av ett antal sökord relaterade till hållbar utveckling. för GU: Under 2014 publicerades 231 vetenskapliga artiklar inom hållbar utveckling, vilket motsvarar en ökning med tre procent jämfört med för SA: Under perioden har antalet artiklar inom Hållbar utveckling fördubblats vid SA Publicerade vetenskapliga arbeten Förstärkt forskning inom ämnesområdet. Hållbar utveckling är ett av 7 delmål i SAs handlings och verksamhetsplan inom Forskning som påverkar SA finansierar fr.o.m en professur i miljöfarmakologi. Forskare från SA var huvud/medsökanden i 40 av 103 intresseanmälningar till UGOT Challenges Globala samhällsutmaningar. Från det totala antalet ansökningarna har 12 tagits ut för fördjupad ansökan under 2015, av dessa har 5 ansökningar huvudsökanden från SA. Analys/Beslut: SA har med finansieringen av professuren i miljöfarmakologi gjort en kraftfull satsning inom HU. Ansökningarna till UGOT visar på en stark mångfald inom ämnesområdet Hållbar utveckling/globala utmaningar. 19 Samordnare: Mats Sandberg (18)

4 OMRÅDE UTBILDNING PÅ GRUND OCH FORSKARNIVÅ Universitetet skall öka integreringen av hållbar utveckling i utbildningen i enlighet med Vision Aktivitet SA Introduktion i hållbar utveckling för alla nya studenter/doktorander Alla program ska ha en plan för integrering av hållbar utveckling, formulerade som lärandemål, lärandeaktivitet och examinationsform Lansera/arbeta med verktygslådan för integrering av HU i utbildningen GUs huvudindikator/ Rapporteringsindikator: Andelen hållbarhetsmärkta kurser och utbildningsprogram av totalt antal kurser och utbildningsprogram. för GU: Hösten 2014 blev 6% av kurserna och 11% av programmen hållbarhets-märkta. Eftersom hållbarhetsmärkningen gjordes efter nya kriterier är årets resultat inte jämförbara med tidigare år. för SA: Det märkningssystem för hållbara kurser/program som antogs våren 2014 av GU har börjat användas för märkning av kurser/program men alla kurser/program som är märkbara är ännu inte märkta då systemet lanserades sent Hittills har 10 program märkts som hållbarhetsrelaterade med det nya systemet på SA. Totalt har GU märkt 38 stycken som hållbarhets-relaterade eller hållbarhetsfokuserade.101 kurser var 2014 märkta på GU stycken som hållbarhets-relaterade eller hållbarhets-fokuserade..av dessa är 6 kurser på SA märkta som hållbarhetsrelaterade. Hållbar utveckling är ett prioriterat fokusområde inom Utbildning som förnyar i SAs handlings och verksamhetsplan för Ansvariga/samordnare har introducerat verktygslådan inom hållbar utvecklinganvändningen varierar. Gruppen med ansvariga/samordnare på SA har träffats 3 gånger under En lunch-läsecirkel inom HU startade våren (18)

5 Analys/Beslut: Integreringen av hållbar utveckling fortskrider i olika takt på alla inst. Under 2015 förväntas flera kurser/ program hållbarhetsmärkas.. UR ett tagit beslut om papperslös utbildning vid SA. Samordnare: Mats Sandberg OMRÅDE MED DET OMGIVANDE SAMHÄLLET Universitetet skall stärka sin samverkan med omgivande samhälle inom hållbar utveckling i linje med Vision 2020 Aktivitet - SA Stärka samarbetet och informationsutbytet med Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU) och Folktandvården genom att bjuda in till gemensamma aktiviteter Vidarutveckla hemsidan och ev. räkna antalet unika besökare på hemsidan Anordna seminarier inom och sprida kunskap inom hållbarhetsfrågor med omgivande samhälle GUs huvudindikator/ Rapporteringsindikator: Antal samverkansaktiviteter (publika föreläsningar, seminarier, TV-inslag, samarbetsavtal etc.) med fokus på hållbar utveckling. för GU: Universitetet gav under året aktiviteter med fokus på hållbar utveckling, Vilket motsvarar en ökning med 30% jämfört med för SA: Samarbetet med Folktandvården fungerar bra sedan länge. Samarbetet med sjukhuset (SU) har nystartat Bland annat beslutades att från 2015 ha gemensamma (SA/SU) miljörepresentantträffar. Flera diskussionsmöten mellan (SA/ SU) med syfte att undersöka möjligheten att i framtiden kunna genomföra gemensamma miljö- och arbetsmiljörevisioner och ronder. Hemsidan genomgår en kontinuerlig uppdatering. Vad gäller samverkan via TV, radio och liknande medier har ingen systematisk genomgång gjorts eftersom vi saknar verktyg för att avgöra vad som är forskning inom hållbar utveckling och vad som inte är det. Som goda exempel kan nämnas forskare inom Global Health, miljömedicin och Läkemedel i miljön. Analys/Beslut: Det nystartade samarbetet med SU ses som mycket 5 (18)

6 positivt och fortsätter med Rita Grandér som sammankallande. Inga gemensamma miljö- och arbetsmiljörevisioner (SA/SU) och ronder är för närvarande aktuella. Samordnare: Rita Grandér OMRÅDE STUDENTSAMVERKAN Universitetet skall öka antalet aktiviteter och samverkansprojekt inom hållbar utveckling för studenterna. Aktivitet - SA Verka för bildandet av en studentgrupp inom hållbar utveckling Verka för att studentrepresentanter medverkar i olika aktiviteter/organ GUs huvudindikator: Antal aktiviteter och samverkansprojekt. GUs rapporteringsindikator: Antal studenter som deltar i de olika aktiviteterna. för GU: 152 aktiviteter och samverkansprojekt inom hållbar utveckling genomfördes för studenter under 2014, vilket motsvarar en ökning med 46 procent sedan Sustainability), bildades under våren 2011 och är sedan hösten 2012 ett kårutskott till SAKS. Gruppen har egna möten och driver egna frågor framgångsrikt (t.ex. Meat Free Oneday Initiative, filmkvällar, Food Rescue Parties). SASS har haft studentrepresentanter i miljörådet under Vid miljöintroduktion för studenterna som Mats Sandberg anordnar, medverkar SASS och informerar om sin verksamhet. Mats Sandberg och SASS-representanter fångar upp miljö-intresserade studenter på introduktionsföreläsningarna. Gratis cykelreparationer har erbjudits studenter vid två tillfällen under SASS har under 2014 ökat antal medlemmar och var i februari 12 aktiva. Sahlgrenska har gett stöd åt SASS verksamhet, bland annat genom att upplåta lokaler för dess aktiviteter såsom filmkvällar och loppmarknad. för SA: En studentgrupp för arbete med miljö/hållbarhetsfrågor, SASS (Sahlgrenska Academy Students for Studenter från Miljöbron har fått i uppdrag att undersöka ev. odling på delar av Medicinarelängans tak. 6 (18)

7 Analys/Beslut: Studenternas miljö-engagemang i SASS är mycket positivt och fortsatt samarbete kommer att uppmuntras. Samordnare: Rita Grandér och Mats Sandberg OMRÅDE KOMPETENSUTVECKLING Universitetet skall säkerställa att alla i ledande befattning med personalansvar har genomgått en miljöledningsutbildning. Universitetet skall verka för att personalen stärker sin kompetens inom hållbar utveckling. Aktivitet - SA Årligen arrangera en halvdag i utbildning inom hållbar utveckling för personal Årligen arrangera ett studiebesök eller annan aktivitet för miljörepresentanter Informera nyanställda genom t.ex. e- postutskick på svenska och engelska Vid behov anordna riktad miljöutbildning för anställda Alla inst/motsv. har egna rutiner för introduktion av nyanställda Huvudindikator/ Rapporteringsindikator: Andel medarbetare som genomgått miljöutbildning inom hållbar utveckling. Antal personutbildningstimmar inom hållbar utveckling per år. för GU: 51 chefer deltog under året i den utbildning om universitetets miljöarbete som syftar till att tydliggöra chefers ansvar i miljöledningsarbetet. Det motsvarar 22 procent av personerna i ledande befattning. Sedan 2011 har 131 chefer gått utbildningen. Under 2014 deltog totalt personer i någon form av kompetensutveckling inom hållbar utveckling, vilket motsvarar 23 procent av universitetets anställda. för SA: 119 personer svarade på miljöfrågor i SAs julkallender. 4 chefer på SA har genomgått GUs chefsmiljöutbildning, Totalt har 165 anställda genomgått någon miljöutbildning i GUs regi. Rita Grandér anordnade en KLARAutbildning för hela GU. Information för miljörepresentanter vid SA hölls i sept Efterföljande studiebesök var i Botaniska trädgården. 7 (18)

8 ton CO 2 utsläpp En grupp inom miljörådet har under 2014 börjat arbeta med att utforma ett förslag till introduktionsmateriel för nyanställda Adventskalendern var även den uppskattad och kommer att fortsätta. Analys/Beslut: Miljörepresentantträffarna är mycket uppskattade, fortsatt arbete enligt ovan. Samordnare: Rita Grandér OMRÅDE KLIMATPÅVERKAN Resor Universitetet skall minska de totala utsläppen av koldioxid från tjänsteresor och energi med 20 procent till 2015 jämfört med Aktivitet SA - Resor Sprida och implementera GU:s nya mötesoch resepolicy bland personal Informera och utbilda personal i e-möten för GU: De totala koldioxidutsläppen från resor uppgick till ton, vilket motsvarar en ökning med åtta procent jämfört med De totala koldioxidutsläppen från resor har ökat med 19 procent jämfört med Antalet resfria mötestimmar uppgick 2014 till närmare 8 000, en ökning med cirka timmar sedan för SA: Flyg: SA:s flygresor under 2014 motsvarade ton utsläppt CO2 (ca 9 % under 50 mil), 2013 var motsvarade utsläpp ton. En ökning med 6% för ggr om året arrangera cykelservice samt utveckla aktiviteten Stimulera till deltagande i cykelutmaningen och liknande aktiviteter Huvudindikator: Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor per år och årsarbetskraft. Rapporteringsindikator: Utsläpp av koldioxid totalt samt per årsarbetskraft. Antal e-möten och datakonferenser per årsarbetskraft och helårsstudent Flyg Bil: 2014 fick anställda vid SA bilersättning motsvarande kg CO 2, (18)

9 KWh Kg CO 2 utsläpp Kg CO 2 utsläpp motsvarade ersättningen kg CO 2. Detta motsvarar en ökning med 8%. Universitetet skall minska energianvändningen med 10 procent per kvadratmeter till 2015 jämfört med Bil Aktivitet SA- Energi Driva energispararkampanjer Öka samarbetet med fastighetsägarna Sprida riktlinjer för grönare datoranvändning Huvudindikator: Årlig energiförbrukning i kwh per kvadratmeter. Tåg: SAs anställda åkte mil (en ökning med 14% jmr 2013) tåg under 2014 vilket motsvarar 2.6 kg utsläppt CO 2, motsvarande siffror var mil och 2.3 kg utsläppt CO ,7 2,6 2,5 2,4 2,3 2,2 2,1 Tåg Fyra cykelservice-tillfällen arrangerades av SA under 2014; 2 för studenter (april/sept 2014) och två för anställda (personalen betalar hälften av kostnaden). Vad gäller e-möten och datakonferenser saknas rapporteringsrutiner för SA. Rapporteringsindikator: Andel förnybar energi av den totala energiförbrukningen (kwh). Årlig energiförbrukning i kwh totalt per årsarbetskraft och helårsstudent samt per kvadratmeter. för GU: Elförbrukning och normalårskorrigerad värmeförbrukning uppgick till sammanlagt 212 kwh/m 2 under 2014, vilket motsvarar en minskning med 1 procent sedan Energianvändningen per kvadratmeter har minskat med 16 procent sedan för SA: Energisparprojektet på EBM innebar att energianvändningen i byggnaden minskade från ca 1000 kwh/m 2 under 2013 till ca 850 under Total förändring för SA 2014 är -1,8%. Sedan 2010 har SA minskat energianvändningen med 18,7%. Normalårskorrigerad energianvändning per m2 Beslut: fortsatt arbete enligt ovan Samordnare: Rita Grandér Fjärrkyla Värme (normalår) EL Energi och byggnader 9 (18)

10 Beslut: fortsatt arbete enligt ovan Samordnare: Rita Grandér OMRÅDE RESURSFÖRBRUKNING Inköp och upphandling Universitetet skall öka andelen upphandlingar (mätt i ekonomiskt värde) där det ställs sociala, etiska och miljömässiga krav. ställdes miljökrav och/eller miljöfrågor på produkten eller tjänsten i 13 av 25 ramavtalsupphandlingar. Miljöfrågor och/eller miljökrav ställdes på leverantörens interna miljöarbete i 21 av 25 ramavtalsupphandlingar. Aktivitet SA Uppmana inköpare att ställa krav på leverantörerna Uppmana inköpare att efterfråga samtransport av varor för SA: Tveksamt om det är möjligt att få fram det ekonomiska värdet (anskaffningar med miljö- och etiska krav är inte markerade specifikt i ekonomi-systemet). Vad gäller ramavtalsupphandlingar, se ovan. Minska pappersåtgången med 20 % och stimulera användning av returpapper Öka inköp av miljö/etiskt märkta kontorsvaror Analys/Beslut: fortsatt arbete enligt ovan Huvudindikator/ Rapporteringsindikator: Totalt ekonomiskt värde av alla registrerade anskaffningar med miljö- och etiska krav av det totala värdet av registrerade anskaffningar. Samordnare: Rita Grandér för GU: Under 2014 ställdes sociala, etiska och miljömässiga krav i 81% av upphandlingarna mätt i ekonomiskt värde, vilket motsvarar en ökning med sju procentenheter sedan Under (18)

11 Kg SAHLGRENSKA AKADEMIN Återanvändning och källsortering Universitetet skall öka andelen avfall som materialåtervinns eller komposteras med 10 procent till 2015 jämfört med Aktivitet SA för SA: Den totala mängden avfall för SA uppgick till 379 ton under 2014, vilket motsvarar en ökning på 8,9% jämfört med Andelen som materialåtervunnits av det totala avfallet uppgick till 19,8% av det totala avfallet på SA 2014 mot 20,5% Andelen som komposterats av det totala avfallet var 3,65% 2014 mot 3,62% 2013 och 2,00% Sortera även komposterbart material Huvudindikator: Total årlig mängd avfall i vikt fördelat på fraktioner. Rapporteringsindikator: Total årlig mängd avfall i vikt fördelat på fraktioner Återrapportering senast: Resultat och analys: Avfall Materialåtervinni ng Kompost Tot. Avfall för GU: Den totala mängden avfall uppgick till ton under 2014, vilket motsvarar en ökning med åtta procent jämfört med Andelen avfall som materialåtervunnits eller komposterats uppgick till 39 procent av det totala avfallet, vilket är en minskning med två procentenheter jämfört med Sedan 2009 har den totala avfallsmängden minskat med 21 procent och andelen som materialåtervinns eller komposteras har ökat med åtta procentenheter, från 31 procent till 39 procent. I stort fungerar återvinningssystemet bra men vi saknar redskap för att avgöra hur bra systemet fungerar. En källsorteringsgrupp med studentrepresentant samlas regelbundet och tar upp frågor kring källsortering. Beslut: fortsatt arbete enligt ovan Samordnare: Rita Grandér Sahlgrenska akademin 11 (18) Medicinaregatan 3, Box 400, Göteborg

12 OMRÅDE FARLIGA KEMIKALIER Sahlgrenska akademin ska verka för ökad utfasning och minskad volym av kemiska produkter som finns i PRIO-, SIN och begränsningsdatabasen. Aktivitet SA Utarbeta en kemikaliestrategi för Sahlgrenska akademin för GU: Antalet kemiska produkter som finns upptagna i SIN-listan ökade under 2014 till Det motsvarar en ökning med elva procent. SIN-listan, som är framtagen av Internationella Kemikaliesekretariatet. Delta i GU:s substitutionsgrupp Bilda en substitutionsgrupp inom Sahlgrenska akademin Ta fram en substitutionslista för Sahlgrenska akademin för SA: Uppmana och informera om utbildningar i KLARA Huvudindikator/ Rapporteringsindikator: Antalet kemiska produkter som finns upptagen på SINlistan. Antal substitutioner per institution. Antalet kemiska produkter som var inventerade i KLARA och som finns upptagna i SIN-listan var 81 stycken var det 89 stycken. En ökning med 8 produkter. Under 2014 har 6 kemiska produkter och 5 CMR ämnen fasats ut 12 (18)

13 Akademin har representanter i GUs substitutionsgrupp (Rita Grandér). Möte om KLARA-systemet för nya och etablerade användare hålls regelbundet i GUs regi. Beslut: fortsatt arbete enligt ovan Samordnare: Rita Grandér OMRÅDE MILJÖRISKER Mål Sahlgrenska akademin ska minimera olyckor med negativa konsekvenser på miljön. Aktivitet SA Genomföra totala miljöriskanalyser minst 2 ggr under perioden Huvudindikator: Antalet olyckor med negativa konsekvenser för miljön. Rapporteringsindikator: Antal genomförda aktiviteter med syfte att minska uppkomsten av olyckor som medför negativa konsekvenser för miljön. ska uppkomsten av incidenter som medför negativa konsekvenser för miljön. Två incidenter med negativa konsekvenser för miljön inträffade under Ingen av incidenterna medförde allvarliga miljökonsekvenser. för SA: En inicident är inrapporterad till Guria, incidenten medförde inte någon allvarlig miljökonsekvens. Rita Grandér är SAs representant i GUs arbetsgrupp inom miljöriskanalys. Beslut: fortsatt arbete enligt ovan för GU: Under 2014 genomfördes 27 förebyggande aktiviteter i syfte att min- Samordnare: Rita Grandér 13 (18)

14 Eventuella behov av ändringar inom miljöledningssystemet? Handlingsplanen omarbetas när GUs handlingsplan för är fastställd. Uppföljning av åtgärder beslutade vid ledningens tidigare genomgångar. Styrdokument för miljörådet saknas? Kansliet undersöker. Källsorteringsmöbler academicum saknas. Finansieras av SA gemensamt, Margareta Rorsman hör med Carin Gustafsson. Solpaneler på Medicinareberget. AHus forstätter med projektet, delvis tillsammans med miljöenheten. Ev. kommer solpaneler att installeras på Lyktan. Förslag att hållbarhets-märkning av utbildningsprogram/kurser delegeras till lägre nivå (nu skall beslut om hållbarhets-märkning av utbildningsprogram tas av AK-styrelsen). UR har beslutat att kurser skall HU-märkas av UK på respektive inst och att HUmärkning av program beslutas av UR. Clean Chem day för hela SA. Miljörådet tar upp detta igen. Dekanus ger UR ett uppdrag att utreda frågan om papperslös utbildning vid SA. UR har tagit beslutet men osäkert hur det kommunicerats. Kostnader för att utrusta 2 rum i Academicum för videokonferens tas fram. Arvid Carlssonsalen har utrustats med avancerad teknik. Ledningen positiv till att ett mindre rum i Academicum utrustas med videokonferensmöjligheter. Margareta Rorsman hör med Carin Gustafsson om kostnader. Ledningens visioner/planer för att miljöledningssystemet skall bli bättre Se beslut ovan (sid 2 o 14). Ekonomisk genomgång av kostnader och behov av medel för det kommande arbetet. Medlen för 2015 anses täcka behoven. Nästa möte våren (18)

15 TID PROGRAM PLATS DELTAGARE 24 november kaffe Avd. för Obstretik o gynekologi, Inst. för kliniska vetenskaper Samtal med chef, avdelningschef (motsv), miljörepresentant(er) samt Kvinnokliniken, Diagnosvägen 15, paviljong 7B Sektionschef Henrik Hagberg (Avdelningschef Mats Brännström ) Miljösamordnare för inst. Irene Leonardsson Miljörep Anja Andersson Avd. för pedriatik, Inst. för kliniska vetenskaper Samtal med chef, avdelningschef (motsv), miljörepresentant samt Avd för Kir, Inst för Kliniska vetenskaper Samtal med avdelningschef (motsv), miljörepresentant samt Vitaminvägen 21, plan 2 Admin: DSBUS, plan 1 Diagnosvägen 11, plan 1 ) ProPrefekt Peter Naredi Sektionschef Henrik Hagberg till 10:20 Avdchef tf Paul Uvebrant Miljösamordnare för inst. Irene Leonardsson Miljörep Irene Leonardsson ProPrefekt Peter Naredi Avdelningschef Peter Naredi Labchef Fibrinolyslab Peter Falk Labchef Kir Onk Bengt Gustavsson Miljösamordnare för inst. Irene Leonardsson Miljörep. Lena Hallsberg ta sig från Östra Lunch Lunch Lunch Informationscentrum för ovanliga diagnoser, Inst för kliniska vetenskaper Samtal med chef, avdelningschef (motsv), miljörepresentant(er) samt Medicinaregatan 8B, (Prefekt Ian Milsom) (ProPrefekt Peter Naredi) Avdelningschef Lena Kolvik Miljösamordnare för inst. Irene Leonardsson Miljörep Avd. för Mikrobiologi och immunologi, Inst. Biomedicin Samtal med chef, avdelningschef (motsv), miljörepresentant(er) samt Biomedicinska analytikerprogrammet, Inst. för Biomedicin Samtal med avdelningschef (motsv), Medicinaregatan 7A, Medicinaregatan 7B Avd.chef Susanna Cardell Miljösamordnare för inst. Cecilia Koskinen Miljörep. Jenni Adamsson Avd.chef Camilla Hesse Miljösamordnare för inst. Cecilia Koskinen 15 (18)

16 miljörepresentant samt Miljörep. Ann Stranned TID PROGRAM PLATS DELTAGARE 26 november Miljöledningssystemet vid akademin. Fika Sekt. för hälsa och rehabilitering, Inst. för neurovetenskap och fysiologi Samtal med chef, avdelningschef (motsv), miljörepresentant(er) samt Sekt. för Farmakologi,Inst. för neurovetenskap och fysiologi Samtal med chef, avdelningschef (motsv), miljörepresentant(er) samt. Medicinaregatan 11, Konferensrum, vån B Arvid Wallgrens Backe, hus 2 Konferensrum Medicinaregatan 13, 4:e vån, konferensrum Lunch Lunch Lunch Administrationen och IT, Inst. för neurovetenskap och fysiologi Medicinaregatan 11, Konferensrum, vån B Samtal med chef (motsv), miljörepresentant samt NK, RG, MS samt övriga intresserade Bitr. sekt.chef Roland Thomeé Miljösamordnare för inst. Rita Grandér Miljörep Kim Kähäri, Ann-Charlotte Bengtsson, Greta Häggblom-Kronlöf Sekt.chef Elias Eriksson Miljösamordnare för inst. Rita Grandér Miljörep. Ann-Christin Reinhold, Gunnilla Bounghart sektionen (motsv ) ProPrefekt Hans Nissbrandt Administrativ Chef Joakim Hurtig Miljösamordnare för inst. Rita Grandér Miljörep Erik Falk Cancercentrum Samtal med avdelningschef (motsv), miljörepresentant samt Medicinaregatan 1F Avd. Chef. Keiko Funa Miljösamordnare för biomedicin: Cecilia Koskinen Miljörep. Karin Welén Miljörep. Christin Karlsson, och Miljörep. Ywonne Andrén TID PROGRAM PLATS DELTAGARE 27 november Klinisk Nutrition, Avd. för invärtes och klinisk nutrition, Inst för Medicin Medicinaregatan 13 Prefekt ProPrefekt Avdelningschef Gudmundur Johansson Miljösamordnare för inst. Henriette Philipson 16 (18)

17 CMR, Avd.för molekylär och klinisk medicin, Inst. för medicin Samtal med chef, avdelningschef (motsv), miljörepresentant(er) samt Lundberglab för diabetesforskning Blå stråket 5 Avd Akut kardiovaskulärmedicin Miljörep Vibeke Malmros Prefekt ProPrefekt Avdelningschef Ulf Smith Miljösamordnare för inst. Henriette Philipson Miljörep : Shahram Hedjazifar Wallenberglab, Avd. för molekylär och klinisk medicin, Endokrinologi, Avd. för invärtes och klinisk nutrition, Inst för Medicin Samtal med chef, avdelningschef (motsv), miljörepresentant(er) samt Bruna Stråket Lunch Lunch Lunch Prefekt ProPrefekt Avdelningschef Fredrik Bäckhed Miljösamordnare för inst. Henriette Philipson Miljörep Reza Mibini Klin. farm/cbar, Avd. för invärtes och klinisk nutrition, Inst för Medicin Samtal med avdelningschef (motsv), miljörepresentant samt Krefting Research Centre, Avd. för invärtes och klinisk nutrition, Inst för Medicin 9/12 Sekt. för Psykiatri och neurokemi, Inst. för neurovetenskap och fysiologi chef, miljörepresentant samt. Vita Stråket 11 Medicinaregatan 1F, vån 2 Mölndals sjukhus Prefekt ProPrefekt Avdelningschef Marie Lagerquist Miljösamordnare för inst. Henriette Philipson Miljörep Lotta Uggla Prefekt ProPrefekt Avdelningschef Marie Lagerquist Miljösamordnare för inst. Henriette Philipson Miljörep Madeleine Rådinger ProPrefekt Hans Nissbrandt Miljösamordnare för inst. Rita Grandér Miljörep. Gunnar Brinkmalm Revisor: Guider/deltagare vid besök Kontakt: Natalja Koniouchenkova (NK) Mats Sandberg (MS) Rita Grandér Rita Grandér (RG) rita.grander@neuro.gu.se 17 (18)

18 18 (18)