AKK. Alternativ och kompletterande kommunikation
|
|
- Viktoria Lundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 AKK Alternativ och kompletterande kommunikation
2 Bakgrund År 2013 beslutade dåvarande enhetschef för Daglig verksamhet att jobba med AKK i sin verksamhet som ett led i att göra vardagen mer begriplig för de vi är till för Detta sammanföll lämpligt med att det sattes fokus på ökad brukarmedverkan Dåvarande enhetschef bytte uppdrag till verksamhetschef och fick då möjlighet att besluta att AKK skulle sättas på agendan för hela verksamhetsområdet LSS/FO Våren 2014 påbörjades arbetet med att skapa en organisation som skulle utveckla arbetet med AKK för hela verksamhetsområdet LSS/FO
3 HANDLINGSPLAN FÖR AKK OMRÅDET SYFTE: Vi vill skapa mesta möjliga brukarmedverkan i alla situationer där interaktioner mellan brukare och personal på FO sker, med hjälp av AKK. Mål: Vi vill uppnå brukarmedverkan genom att all personal inom FO använder AKK som en självklar metod. Mått: Brukarna upplever brukarmedverkan All personal använder AKK.
4 Inventering teckenspråk, handi, talupprepare, kommunikationspass, klockor, mobiler, årsbok, sociala berättelser, modellinlärning, kroppsspråk, shareborne, taktil stimulering, samtalsmatta, drama, sång, musik, ART, Fairo hjulet, äggklocka, Pictbilder, foton, stödtecken, sociala berättelser, tejping, Ipad, appar, bilder, kbt, EMMOkort, scheman, rollspel, MI, läsinlärning, skolarbete, bomöte, egna memoryspel, nilbilder, timstock, sigvardtavla, kamera
5
6 Kunskapsträdet Hjälpmedel IPAD, timstock, bildficka, pictogramhanteraren, dator, digitalkamera, Emmo-kort, spel tex memory för att träna in ansikten eller föremål man behöver lära sig att känna igen, stödtecken, foton, ritprat, dockor o leksaksmodeller. Metoder Scheman, sociala berättelser, stödtecken, tejping = man har figurer och hus, bilar för att förstärka berättelser, ART används vid behov till social färdighetsträning, rollspel, MI motiverande samtal.
7 Uppdragsutbildning i Evidensbaserad praktik och samverkan inom funktionsnedsättningsomådet AKK kommunikationsombudens syn på Alternativ kompliterande kommunikation (AKK) för att öka brukarmedverkan INFORMANTERNAS BESKRIVNING AV AKK OCH BRUKARMEDVERKAN Personerna är delaktiga och det är de som fattar beslut om vad och hur saker ska göras i deras liv. Brukaren är i fokus och ska bestämma och ha möjlighet att påverka hela sitt liv. Brukarmedverkan sker på flera olika sätt. Ett ökat självbestämmande gör att personalens egna värderingar läggas åt sidan. Brukarmedverkan sker på både individ- och gruppnivå.
8 Citat: De ska ha möjlighet att påverka hela sitt liv, om de kan. Ibland är det svårt om de inte har ett tal och kan kommunicera verbalt eftersom man då får avläsa ansiktsuttryck, gråt..det är ibland svårt att avläsa signaler De ska vara delaktiga och styra sitt liv..där vi undviker att påverka dem, vi ska motivera utan att styra Inför föreställningarna har vi gemensam planering, det är deras uppträdande vi har APT och gör dags-planering för både individ och grupp Vi tillför alla något.
9 INFORMANTERNAS SYN PÅ AKK SOM ARBETSVERKTYG FÖR ATT ÖKA BRUKARMEDVERKAN AKK är ett sätt att öka brukarmedverkan AKK ökar möjligheterna för alla brukare att förstå kommunikationen utifrån sina egna förutsättningar AKK hjälper brukarna att lära känna sig själva Det är brukaren själv som ska vara ägare av kommunikationen och personalen är de som ska anpassa sig och sitt arbetssätt utifrån det. Genom att använda oss av AKK görs det skillnad för brukaren att bestämma över sitt eget liv.
10 Citat: Det ska vara personen som är ägare av kommunikationen. Det kan aldrig vara personen som är fel, utan det är vi, miljöerna som är runt i kring. Vi ska ha det tänket med i arbetet med AKK AKK lär personerna att känna sig själva Personerna vi jobbar med är i en kraftig beroendeställning och den ska vi inte förstärka därför är det viktigt att kommunicera på personens sätt Vi är till för dem och ska stödja dem i att öka begripligheten det handlar helt om kommunikationen.de ser att jag förstår
11 Vad gör AKK för skillnad? AKK är ett arbetsverktyg som lett till ökad brukarmedverkan och andra positiva effekter färre bråk färre utagerande beteenden personal och brukare emellan. självständigare brukare gladare brukare lugnare och mer harmoniska brukare
12 Kontaktuppgifter: Monica Lindroos Yvonne Holmudd Maritha Johansson Martina Preinitz Laila Forsgren Tack för er uppmärksamhet!
Daglig verksamhet med kommunikativ inriktning. Kommunikationskarnevalen 26 Maj 2011 Mats Lundberg och Linda Björk
Daglig verksamhet med kommunikativ inriktning Kommunikationskarnevalen 26 Maj 2011 Mats Lundberg och Linda Björk Målsättning med föreläsningen Beskriva vårt arbete i Växjö Ge Er idéer för ett bra arbetssätt
Läs merEn sjöhäst är inte alltid en sjöhäst
En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet
Läs merKommunikation vid Huntingtons sjukdom
Kommunikation vid Huntingtons sjukdom Amanda Nyberg, leg.logoped Vad är kommunikation? http://www.youtube.com/watch?v=z3u0udlh974 DART Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, SU Alternativ och kompletterande
Läs merOm intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning)
Om intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning) information för föräldrar Välkommen till andra tillfället! TILLFÄLLE 1 TILLFÄLLE 2 TILLFÄLLE 3 Information om diagnosen Hur kan vi stötta barn
Läs merAspeflo om Autism. ulrika@aspeflo.se. www.aspeflo.se
Aspeflo om Autism ulrika@aspeflo.se www.aspeflo.se Grundläggande områden Meningsfulla aktiviteter Att fylla tiden med aktiviteter som är meningsfulla, begripliga, användbara Kommunikation Att förstå andras
Läs merKommunikation för förstärkt brukardelaktighet. 150 deltagare på tre dagar. arrangerat för personer som arbetar. i LSS-verksamhet.
D O K U M E N TAT I O N AV T R E S E M I N A R I E R O M Kommunikation för förstärkt brukardelaktighet A R O S C O N G R E S S C E N T E R I V Ä S T E R Å S l N O V E M B E R 2 0 1 5 l W W W. V K L. S
Läs merKommunikation vid Huntingtons sjukdom
Kommunikation vid Huntingtons sjukdom Amanda Nyberg, leg.logoped Vad är kommunikation? http://www.youtube.com/watch?v=z3u0udlh974 DART Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, SU Alternativ och kompletterande
Läs merAtt undervisa utifrån funktionshinderområdets kompetensbehov
Att undervisa utifrån funktionshinderområdets kompetensbehov 2017-10-30 Forum Carpe Mia Grauers & Anna Ohlsén Carpes yrkeskrav Nationella konferenser om kompetensfrågan Samverkansprojekt Sthlm:s län Kompetensutveckling
Läs merLivsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet. Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk
Livsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk Målsättning med föreläsningen Beskriva vårt arbete i Växjö
Läs merKVALITETSREDOVISNING
Träningsskolan 2009-06-11 KVALITETSREDOVISNING Kommunikation Skolan ansvarar för att varje elev som lämnar träningsskolan har utvecklat sin förmåga att kommunicera genom språk, symboler, tecken eller signaler.
Läs merNu börjar vi! Välkomna! Välkommen till Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), grundkurs Tillfälle 1. Jag heter (persontecken?
Välkommen till Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), grundkurs Tillfälle 1 Nu börjar vi! Jag heter (persontecken?) Jag är mamma/pappa till (persontecken?) Välkomna! Kursledare
Läs merRåd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter
Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Tänk dig att du befinner dig på resa i ett land där du inte talar språket. Du blir plötsligt sjuk och är hänvisad till ett lokalt sjukhus.
Läs merLek. Undersökande lek Symbollekar och fantasilekar
FUNGERANDE VARDAG Lek Undersökande lek Symbollekar och fantasilekar Innan det blir lek Att ha trygga relationer Att bli lekt med att vara betydelsefull Att uppleva intersubjektivitet att lekupplevelsen
Läs merTydlighet och struktur i skolmiljö
Tydlighet och struktur i skolmiljö Skoldagen 21 mars 2013 Evelyn Widenfalk Ehlin Leg. arbetsterapeut Jenny Rignell Leg. arbetsterapeut Definitioner Funktionsnedsättning: nedsättning av fysisk, psykisk
Läs merCarpes Yrkeskrav & Socialstyrelsens Allmänna råd. Verktyg som kan användas i kartläggning av kompetens
Carpes Yrkeskrav & Socialstyrelsens Allmänna råd Verktyg som kan användas i kartläggning av kompetens stor mängd kompetensutveckling Samverkansprojekt med 19 kommuner. 1 jan 2009 31 mars 2012 Framtagna
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till andra tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Läs merANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig!
ANTON SVENSSON Mitt kommunikationspass Läs här om mig! Innehåll Om mig 1 Min familj 2 Om autism 3 Så här pratar jag 4 Jag förstår bättre om du.. 5 Jag gillar 6 Jag gillar inte 7 Jag kan 8 Jag behöver hjälp
Läs merAlternativ Kompletterande Kommunikation AKK
LULEÅ KOMMUN RAPPORT 1 (25) 2015-09-15 Alternativ Kompletterande Kommunikation AKK En förstudie av alternativ kompletterande kommunikation inom stöd och omsorg i Luleå kommun Peter Hedström Durhan Projektledare
Läs merArbetsplan Läsåret 2018/2019. Strandvägsskolan Grundsärskolan/Träningsskolan
Arbetsplan Läsåret 2018/2019 Strandvägsskolan Grundsärskolan/Träningsskolan Normer och värden Läroplan grundsärskolan 2018 Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt
Läs merSimrishamns kommun st invånare Hög andel äldre. Historia med Simrishamnshemmet, stor LSSverksamhet
Simrishamns kommun 19 387 st invånare Hög andel äldre Historia med Simrishamnshemmet, stor LSSverksamhet Hög inflyttning 7 boende - 45 lägenheter (1boende till med 6 lgh står färdigt sept 2018) Framgångsfaktorer:
Läs merOktober 2014. Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma
Oktober 2014 Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma Projekt: Egen växtkraft 2011 Tips för att vuxna ska lyssna 2011 Egen växtkraft Förutsättningar för delaktighet 1. Vuxnas tillit till
Läs merIKT Hjulsbroskolans handlingsplan
IKT Hjulsbroskolans handlingsplan All personal kan, vill och vågar använda digitala verktyg - IKT-grupp utarbetar en handlingsplan. - Punkt på arbetslaget för att inspirera och prova olika sätt. - Kompetensutveckling
Läs merKvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp
Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar
Läs merKommunicera hur svårt kan det vara?
Kommunicera hur svårt kan det vara? Anna Drevsson Karolina Nilsson leg. logopeder Logopedbolaget Jönköping AB Uppdrag Personlig assistans ska göra det möjligt för alla, oavsett funktionsförmåga, att leva
Läs merStoCKK, Daglig verksamhet konferens
StoCKK, Ökad självständighet och förståelse med kognitivt stöd StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd Logoped Elisabet Lindström Arbetsterapeut Åsa Wettborn Hjälpmedel och metoder
Läs merFörutsättningar för samspel, lek och aktiviteter
FUNGERANDE VARDAG Förutsättningar för samspel, lek och aktiviteter Att ha trygga relationer Att få vara med att vara betydelsefull Att uppleva intersubjektivitet att upplevelsen delas Att ha tillräckliga
Läs merHar alla något att berätta? med fokus på alternativ kommunikation
Har alla något att berätta? med fokus på alternativ Gunilla Thunberg DART västra Sveriges soch dataresurscenter för funktionshindrade Gunilla Thunberg Leg logoped Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor
Läs merOm kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom
Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom Ulrika Ferm Leg logoped, Fil Dr DART Kommunikations- och datarresurscenter för personer med funktionshinder, Regionhab, DSBUS Inst.
Läs merVarför startades projekt Carpe?
Projekt Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet För att synliggöra verksamhetsområdet
Läs merArbetsplan Läsåret 2017/18 Strandvägsskolan Grundsärskolan/Träningsskolan
Arbetsplan Läsåret 2017/18 Strandvägsskolan Grundsärskolan/Träningsskolan Maria Sjödahl Nilsson Rektor Normer och värden Läroplan grundsärskolan 2011 Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera
Läs merBilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI)
Bilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI) Syftet med detta frågeformulär är att skapa en helhetsbild av personen och olika faktorer som kan tänkas påverka hens beteende. Informationen kan sedan användas
Läs merAtt bemöta människor med funktionsnedsättning. Ina Lindroos spec.ped
Att bemöta människor med funktionsnedsättning Ina Lindroos spec.ped Kommunikation: Sändare kanalmottagare Innehåll användning form Vad är en funktionsnedsättning? Om jag vill lyckas att föra en människa
Läs merPedagogiska verktyg för kommunikation
Pedagogiska verktyg för kommunikation -för ökad delaktighet i vardagslivet 2018-10-10 Johanna Nyman OF Anette Kronlid OF Rätten till delaktighet Den som har fått en insats enlig SOL eller LSS ska kunna
Läs merSmå rum och tydliga gränser för att vara trygg
Små rum och tydliga gränser för att vara trygg Erbjudande omgivning för sinnesstimulering Tillgänglig miljö för att kunna välja och själv vara aktiv Aktiva miljöer för rörelse och beröring Markerade
Läs merMål- och handlingsplan. LSS Svalövs kommun
Mål- och handlingsplan LSS Svalövs kommun 2016-2017 INLEDNING I denna skrift kan du läsa om målen för LSS i Svalövs kommun mellan åren 2016 och 2017. Du kan också läsa om hur vi ska arbeta för att nå målen.
Läs merSärskolans språkliga profil
Särskolans språkliga profil Särskolans språkliga profil Kommunikation och samspel är en grundläggande förutsättning för allt lärande. Det är en stor utmaning att hitta fram till varje elevs bästa vägar
Läs merVälfärdsteknik med inriktning mot IKT
Välfärdsteknik med inriktning mot IKT Så bidrar våra samordnare till att stödja och utveckla personalens kunskap kring välfärdsteknik Organisationsschema - Regionalt Tanum Munkedal Orust Utvecklingsprojekt
Läs merAll utveckling och alla förmågor har sina rötter i socialt samspel. I detta samspel utvecklas språket.
All utveckling och alla förmågor har sina rötter i socialt samspel. I detta samspel utvecklas språket. Vad är Teckenspråk Tecken Som Stöd (TSS) Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK)
Läs merorebro.se Exempel på hur vi har arbetat inom Förvaltningen för funktionshindrade Örebro Kommun
Exempel på hur vi har arbetat inom Förvaltningen för funktionshindrade Örebro Kommun Bakgrund Smart teknik utvecklas i snabb takt. Inom våra verksamheter signalerade personal nyttan med att använda smarta
Läs merATT GÖRA FILM PÅ SÄTRASKOLAN
Publicerat den 28 september 2018 Exemplet är hämtat från Sätraskolan ATT GÖRA FILM PÅ SÄTRASKOLAN I exemplet kan du följa arbetet från manus till film. LGR11 del 4 för fritidshemmet samt kommentarmaterialet
Läs merBarn och Utbildning Grundsärskolan. Arbetsplan Läsåret 2013/2014. Strandvägsskolan Regnbågen
Barn och Utbildning Grundsärskolan Arbetsplan Läsåret 2013/2014 Strandvägsskolan Regnbågen Normer och värden Läroplan grundsärskolan 2011 Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att
Läs merRutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen
Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre 2014-01-24 1 Beslut Områdeschefer: 2014-01-24
Läs merBemötande och beteendeanalys
Bemötande och beteendeanalys Skoldagen 21 mars 2013 Christina Tysk Leg. Psykolog Agenda Beteendeanalys Förhållningssätt och bemötande - LUNCH Falldiskussion i grupper Beteendeanalys Situation ( gör att
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till första tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Läs merVälkommen till Lärardagen 29 oktober 2018
Välkommen till Lärardagen 29 oktober 2018 Greenscreen i förskolan Maria Högberg förskollärare och fortbildare av digitala verktyg på förskolan Äventyret i Örebro Medan ni väntar: Om ni har appen "Greenscreen
Läs merEn kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter!
1.10.2013 En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter! Mångprofessionell social- och hälsovård - resursförstärkande arbetssätt 1.10 Resursförstärkande barndom Två termer: Barn med talsvårigheter
Läs merMyndigheten för delaktighet
Myndigheten för delaktighet Full delaktighet för alla oavsett funktionsförmåga Monica Ryden Det här gör Myndigheten för delaktighet Alla ska kunna vara delaktiga i samhället och ta del av mänskliga rättigheter!
Läs merEn dag pa individuella programmet med inriktning pa kommunikation
En dag pa individuella programmet med inriktning pa kommunikation I IV B 2 går elever med stort behov av stöd i sin kommunikation. Några elever har talat språk och använder teckenkommunikation och bildstöd
Läs merErfarenheter från utvecklingsarbete med kommunikationsstöd och lågaffektivt bemötande
Erfarenheter från utvecklingsarbete med kommunikationsstöd och lågaffektivt bemötande Mot mindre tvång och begränsningar Foto: Robert Churchill, Getty Images 1 Introduktion lärande exempel Det här lärande
Läs merTILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA!
TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA! HUR SKAPAR VI TILLGÄNGLIGA LÄRMILJÖER UTIFRÅN ALLA BARNS OLIKHETER? 8 mars 2019 Catarina Björk Specialpedagog FÖRMIDDAGENS INNEHÅLL Presentation Tillgänglig förskola- vad
Läs merKommunikationskompisar med pekprat på papper och paddor och KomPismodellen som stöd för att skapa en tillgänglig särskola.
Kommunikationskompisar med pekprat på papper och paddor och KomPismodellen som stöd för att skapa en tillgänglig särskola Anita Lübeck Gunilla Thun,berg, Helena Molker Lovén DART KomPiS -Kommunikativ delaktighet
Läs merKort om Sociala berättelser och seriesamtal
Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Carol Gray, autismkonsulent vid Jenison Public Schools, Jenison i Michigan, USA har på 1990 talet utarbetat Social Stories och Comic Strip Conversation som pedagogiska
Läs merLäs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker
Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker Sagt av Ann Ahlström, Lilla Edet, Avdelning Pettson Dockan synliggör känslor och om kroppsspråket utan att vi personal behöver prata om det.
Läs merKommunikativa rättigheter för alla barn! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Dalheimers Hus nov 2017
Kommunikativa rättigheter för alla barn! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Dalheimers Hus nov 2017 Gunilla Thunberg Leg logoped Fil Dr Neurolingvistik, Göteborgs Universitet, avhandling om autism Stort
Läs merArbetsplan Läsåret 2012/2013. Strandvägsskolan Regnbågen
Arbetsplan Läsåret 2012/2013 Strandvägsskolan Regnbågen Normer och värden Läroplan grundsärskolan 2011 Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma
Läs merBemötande vid svåra beteendeproblem.
Bemötande vid svåra beteendeproblem Jonas.koskitalo@psykologpartners.se www.psykologpartners.se Psykologpartners Konsultföretag specialiserad på evidensbaserade psykologi, främst tillämpad beteendeanalys
Läs merKommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr
Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Gunilla Thunberg Leg logoped Lund 1984 Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor i Neurolingvistik,
Läs merSagor och berättande stimulerar språkutvecklingen och kan även få barnen att intressera sig för skriftspråket.
Sagoberättande på Björken Sagoberättandet är en del av vårt kulturarv och ett viktigt inslag i avdelningens pedagogiska arbete. "Det var en gång..." skapar en förväntan att något spännande ska hända! Förutom
Läs merYH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019
Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning
Läs merOmsorgsförvaltningens övergripande verksamhetsplan 2014-2017. Furuliden
Omsorgsförvaltningens övergripande verksamhetsplan 2014-2017 Furuliden Omsorgsnämndens verksamhetspolicy Livskvalitet Hela livet Vision Livskvalitet Hela livet Värdegrund Människan bär med sig en önskan
Läs merKan logga in och ha strategier för att minnas sitt lösenord. Kan ta hand om och hanterar sin enhet. Kan starta och stänga av sin enhet.
Eskilstuna kommun Digitalia Lägg till ELEVEN framför varje fält när du läser planen. Lycka till! Hantering av digitala enheter Fritidshem F 1-3 4-6 7-9 Får lära sig att ladda ner appar till en surfplatta
Läs merAKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning
AKK i skolan Britt Claesson Förskollärare Talpedagog på habiliteringen i Alingsås 1991-2008 AKK-pedagog vid DART - kommunikationsoch dataresurscenter i Göteborg britt.claesson@vgregion.se DART Västra Sveriges
Läs merArbetsplan för fritidshemmen i Eslövs kommun
Arbetsplan för fritidshemmen i Eslövs kommun Version 2015-12-02 Inledning: På fritidshemmet pågår undervisning målstyrda processer som under lärare i fritidshemmets ledning syftar till att eleverna inhämtar
Läs merBarnfilmskolan presenterar
Barnfilmskolan presenterar ABCEN SERIE ÖVNINGAR KAMERANS 1 A FÖRSTA ÖVNINGEN: KOM IGÅNG 2 Kom igång! Första övningen handlar om vad som krävs för att komma igång med att arbeta pedagogiskt med kameran.
Läs merSkapande och estetiska uttrycksformer Du lär dig att:
Du lär dig att: Prata och lyssna med kompisarna. Berätta om dina egna tankar om olika saker. Prata om olika texter som till exempel tidningar, böcker och berättelser. Använda dator och Ipad för att berätta
Läs merKurs: Specialpedagogik 1, 100p Bedömningsunderlag APL
Kurs: Specialpedagogik 1, 100p Bedömningsunderlag APL Jan 2015 Vård och omsorgsprogrammet Bedömningsunderlag under APL Kurs: Specialpedagogik 1, SPCSPE01, 100 poäng Elev: Handledare: APL-plats: APL-tid:
Läs merARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13
ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13 Normer och värden: MÅL VAD GÖRA HUR UTVÄRDERA HUR GICK DET Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: - öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar - förmåga att
Läs merUtbildningsenkät 2012-2013 4. Gymnasiet
Skolenkäten 2013 Rev A 2013-04-28 1 (9) s Utbildningsenkät 2012-2013 4. Gymnasiet Skolenkäten 2013 Rev A 2013-04-28 2 (9) Innehåll 1 Utbildningsenkäten 2012-2013... 3 2 Vilken utbildning är aktuell just
Läs merATAD Prevention Center Alkohol, Tobak och Andra Droger. FöräldraKOMET. Lunds kommun
FöräldraKOMET Lunds kommun FöräldraKOMET Om programmet För r vem? KOMET vänder v sig till föräldrar som har problem med barn som trotsar, bråkar och är utagerande (3-12 år) Resultat 35-50 50 % minskning
Läs merVildmarkens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling.
Vildmarkens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen. Vildmarkens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Christel Torstensson
Läs merKäppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret
Käppala förskola Arbetsplan 2016-2017 Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret Välkommen till Käppala förskola! Vi ger barnen möjlighet att upptäcka och utveckla sin fantasi och kreativitet genom
Läs merVerksamhetsberättelse. Grundsärskolan. Läsåret 2012/13
Grundsärskolan Ingela Dullum Rektor Verksamhetsberättelse Grundsärskolan Läsåret 2012/13 1 Innehållsförteckning: Kunskaper sidan 3 Normer och värden sidan 5 Elevernas ansvar och inflytande sidan 7 Skola
Läs merKurs: Specialpedagogik 2, 100p Bedömningsunderlag APL
Kurs: Specialpedagogik 2, 100p Bedömningsunderlag APL Jan 2015 Vård och omsorgsprogrammet Bedömningsunderlag under APL Kurs: Specialpedagogik 2, SPCSPE02, 100 poäng Elev: Handledare: APL-plats: APL-tid:
Läs merGrundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6
Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande
Läs merPedagogisk planering för förskoleklassen på Enskede byskola
Pedagogisk planering för förskoleklassen på Enskede byskola SKOLANS UPPDRAG Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden (LGR11 s9) Syftet
Läs merSeriesamtal och sociala berättelser
Habiliteringen Seriesamtal och sociala berättelser Ett visuellt stöd för att förstå samspel med andra Tillfälle 1 Det vi ser är beteendet, förklaringen finns under ytan Kalle pratar oavbrutet om tåg. Lisa
Läs merLärarmaterial. Tarik och Ida hjälps åt. Boken handlar om: Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:
SIDAN 1 Författare: Hanne Fredsted Boken handlar om: Tarik kommer till skolan och vill gärna vara med och spela fotboll, men det är så många nya, och svåra, ord att hålla reda på. Att läsa går bra, och
Läs merPedagogisk förankring i den lokala verksamheten. Vägkost modul 1-
Pedagogisk förankring i den lokala verksamheten Vägkost modul 1- D I S K U S S I O N KONTINUERLIG PROCESS nuläget kontinuitet information delaktighet kunnande analys PLANEN SOM ARBETSVERKTYG SYNEN PÅ LÄRANDE
Läs mer4 maj 2011. Nationell konf om personer med utvecklingsstörning som åldras - Kognitivt stöd
Sidan 1 Sidan 2 hjälpmedel, anpassningar i miljön, förhållningssätt center för kognitivt stöd Alla använder stöd för tanke och minne - det kan bara se lite olika ut Elisabet Lindström, logoped Eva Oknemark,
Läs merEnheten för daglig verksamhet Gävle Kommun. Ann-Helen Dahlqvist Enhetschef
Gävle kommun 2019-03-27 1 Enheten för daglig verksamhet Gävle Kommun Ann-Helen Dahlqvist Enhetschef Vi kom på andra plats som bästa LSSkommun 2017! Gävle kommun 2019-03-27 2 Motiveringen löd: En hög grad
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN för elever och personal
Stora Vallaskolan 2008 LIKABEHANDLINGSPLAN för elever och personal avsedd att FRÄMJA barns och elevers lika rättigheter FÖREBYGGA och FÖRHINDRA diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Läs merSteg för att skapa en tillgänglig lärmiljö & möta olikheter. Ju mer KASAM ju färre behöver stödinsatser på individnivå
Kartlägga, analysera & dokumentera särskilt stöd inom förskolan 1 2 1 Steg för att skapa en tillgänglig lärmiljö & möta olikheter Övergångar 2. (Extra) Anpassningar Individinriktade stödinsatser Intensifieras
Läs merUtvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014
Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och
Läs merIKT Plan för Hällsbo, Karusellen och Ängsbo förskolor (februari 2014)
IKT Plan för Hällsbo, Karusellen och Ängsbo förskolor (februari 2014) Barn av idag föds in i ett mediesamhälle där IKT är en självklar del i vardagen. Förskolan ska hantera IKT som vilket annat uttrycksmedel
Läs merTio nycklar till en välkomnande kultur. Leda som värd 2019/20
Tio nycklar till en välkomnande kultur Leda som värd 2019/20 1. Definiera Har vi formulerat i ord vad vi menar? Hur tydliggör vi vad vårt värdskap ska stå för? Reviderar och utvecklar vi definierandet,
Läs merNOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN
Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att skolans elever behöver utveckla? Bergsnässkolan Att våga lita på sin förmåga att vara en kompetent människa med tankar och kunskap som verkligen
Läs merStress hos hästar i träning
Stress hos hästar i träning Stress är något som ofta hör till vardagen hos en galoppör. De tränas tidigt att bli explosiva, reagera snabbt och springa fort. De vi använder oss av är deras naturliga flyktinstinkter.
Läs merAtt arbeta med kommunikationsbok i grupp
Att arbeta med kommunikationsbok i grupp Gunilla Thunberg ID-dagarna 9 okt 2009 Komm-A - Kommunikation med stöd av kommunikationsbok för personer med afasi Cirkeldelen Ett 2-årigt 2 projekt som drivs av
Läs merValidand och valideringshandledare
Validering av kurs: Specialpedagogik 1 (100p) Fördjupad kunskapskartläggning Validand och valideringshandledare Validand Mejladress Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella veckor
Läs merÖppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2012
Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2012 Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för Barn- och ungdomsvården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2010.
Läs merMål och handlingsplan Område funktionshinder år Omsorgsförvaltningen
Mål och handlingsplan funktionshinder år 2015 2017 Omsorgsförvaltningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING sida Inledning 3 Mål utifrån centrala begrepp Självbestämmande..4 Delaktighet och inflytande..5 Helhetssyn 6
Läs merSociala berättelser och seriesamtal
Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,
Läs merFINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.
FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. Målet för undervisningen är att stödja eleven att fördjupa de kunskaper
Läs merKommunikation - Att överföra känslor och information mellan människor
Social kommunikation Föreläsning av susanne jessen Utbildningscenter Autism Vad betyder kommunikation för livskvalitet i vardagen? Alla människor har behov av att påverka sina livsvillkor utifrån sina
Läs merITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP
ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever.
Läs merVi hoppas att ni har glädje av berättelsen om Undra!
Barn mår bra av att veta Den här berättelsen handlar om habiliteringen. Ditt barn får veta vad habilitering är och höra om barn med olika funktionsnedsättningar. Igenkänning kan ge ditt barn trygghet och
Läs merUndra besöker habiliteringen
Barn mår bra av att veta Den här berättelsen handlar om habiliteringen. Ditt barn får veta vad habilitering är och höra om barn med olika funktionsnedsättningar. Igenkänning kan ge ditt barn trygghet och
Läs merHolma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Holma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs mer