Å rsrapport RMPG neurosjukdomar

Transkript

1 Å rsrapport 2017 RMPG neurosjukdomar

2 Inledning... 3 Kvalitetsindikatorer... 5 Stroke... 5 MS... 9 Epilepsikirurgi Tillgänglighet Högspecialiserad vård Riktlinjer/vårdprogram Nivåstrukturering/arbetsfördelning Investeringar Sjukvårdsgemensam upphandling Läkemedel Utvecklingstendenser Förändringar av vårdbehovet Sammanfattning... 16

3 Inledning RMPG nervsystemets sjukdomar består av en representant från samtliga nio sjukhus i Sydöstra sjukvårdsregionen, antingen sektionschef för neurologi eller medicinskt ansvariga för respektive neurologmottagning, verksamhetschefer för neurokirurgi och neurofysiologi (båda US) samt medicinsk samordnare för högspecialiserad vård vid Neurologiska kliniken på US. Neurologiska kliniken står också för ordförande och sekreterare. Under RMPG neuro sorterar också Regionala strokerådet. Detta består utöver de nio medicinskt ansvariga på strokeenheterna av en patientrepresentant (RÖ), en sjuksköterska (RJL), arbetsterapeut, primärvårdsrepresentant (båda Kalmar) samt neurointerventionist (RÖ/US). Ordförande har varit RMPG:s ordförande Ordförande i RMPG och Regional strokerådet har under året representerat Sydöstra sjukvårdsregionen i såväl den nya organisationen för kunskapsstyrning (NPO) som deltagit i flera aktiviteter och två utredningar arrangerade av Nationella Programrådet stroke. Regional strokerådet har också haft två representanter i NPR. US Neurologi: Patrick Vigren (ordförande) US Neurokirurgi: Jan Hillman US Neurofysiologi: Greta Gustafsson Ryhov: Jonas Lindh Eksjö: Lilian Karlsson-Pähn Värnamo: Maria Bergelin-Axelsson och därefter Chrysostomos Papastergios Kalmar: Per Svensson Oskarshamn: Bongomin Otto Västervik: Agatha Wachowiak Motala: Zarouhi Sarkis Hertz Norrköping: Toomas Kaugesaar

4

5 Kvalitetsindikatorer Stroke Trots flera stängda platser på sjukvårdsregionens strokeenheter ligger samtliga landsting över riksgenomsnitt på indikatorn direktinläggning på strokeenhet. Huruvida detta avspelar en (för) hög beläggningsgrad kan denna rapport inte fastställa. Flera indikatorer som ofta nämns som avhångiga vård på strokeenhet ligger högt i relation till riksgenomsnittet i samtliga av sjukvårdsregionens landsting, t ex test av sväljningsförmåga. De nya strokeriktlinjerna lägger ett stort fokus på rehabilitering och man kan konstatara att samtliga landsting i sydöstra sjukvårdsregionen ligger över riksgenomsnittet på indikatorn tillgodosedda behov av hjälp och stöd 3 mån efter stroke. Sjukvårdsregionen ligger alltjämt, nätt, under riksgenomsnittet för reperfusionsbehandling och flera förklaringar till detta kan finnas. Dels ligger sekundärprofylaktiska åtgärder alltjämt på höga nivåer i samtliga ingående landsting, dels kan geografiska/demografiska orsaker ha betydelse. Exempel på sekundärprofylaktiska åtgärder där sjukvårdsregionen har bra resultat i relation till riksgenomsnitt är blodfettssänkande och blodtryckssänkande behandling. Vad gäller blodförtunnande behandling vid förmaksflimmer är resultaten något varierande över tid och mellan landstingen men Östergötland ligger över riksgenomsnittet. Tid till reperfusionsbehandling, sk dörr-nål-tid, har minskat över tid och ligger nu kring riksgenomsnitt, på vetenskapligt acceptabla nivåer, för sjukvårdsregionen. De kanske viktigaste indikatorerna är de som visar det faktiska utfallet för patienterna och här ligger sjukvårdsregionen bra avseende återinsjuknande i stroke, vilket speglar sekundärprofylaktiska åtgärder och ADL-förmåga efter 3 månader, vilket speglar såväl akutbehandling som rehabilitering. Avseende den första indikatorn, återinsjuknande, ligger Östergötland och Kalmar på en hälften så hög siffra som riket, i klarspråk har alltså en strokepatient höften så stor risk att återinsjukna i stroke i dessa län. Jönköping ligger på riksgenomsnitt.

6

7

8

9 MS Som tidigare år ligger Östergötland klart över riksgenomsnittet på bromsbehandling vid MS, emedan Kalmar och Jönköping ligger strax under.

10 Epilepsikirurgi 2017 opererade Linköping flest epilepsipatienter i Sverige (11 st) ett tecken på goda remiss- och utredningsflöden.

11 Tillgänglighet Inga jämförande siffror för neurosjukvården på respektive enhet har kunnat fås fram då väntetider för neurologisk öppenvård inte redovisas på samma sätt på samtliga sjukhus (då de ingår i medicinklinikerna). Vad gäller öppenvård har Jönköpings län svag uppfyllelse med drygt 50% av patienterna som kan tas emot inom 60 dagar. I Kalmar finns inga säkra siffror men neurologkapaciteten har minskat under På Universitetssjukhuset tas över 90% av patienterna emot inom 60 dagar och mottagningsverksamheten ökade med ca 8% 2017 jämfört med 2016 (42% ökning sedan 2011) nåddes för första gången antalet läkarbesök över Strokeverksamheten på samtliga sjukhus har tidvis varit mycket hårt ansatt av vårdplatsbrist. Ett visst utbyte har skett mellan sjukhus för att jämna ut belastningar. Trots detta kan vi se att direktinläggning på strokeenhet ligger relativt högt, vilket kan tolkas som att insikterna kring vikten av detta är goda och att prioriteringar sker. RMPG understryker vikten av att prioritera ST inom neurologi genom att t ex undvika att blivande neurologer ingår i den löpande medicinjoursverksamheten. Snarast borde det prioriteras att ingå i de olika neurologkonsult-/neurologjourslinjer som finns i sjukvårdsregionen. Högspecialiserad vård På Neurologiska kliniken har fler patienter kunnat tas emot från Kalmar och Jönköpings län: 448 läkarbesök från Jönköping (ökning med 9% från 2016 och 62% sedan 2011) 341 läkarbesök från Kalmar (ökning med 9% sedan 2016 och 56% sedan 2011) Att antalet vårdtillfällen minskar tolkas i första hand som en följd av en viss poliklinisering (t ex av utredningar av normaltryckshydrocefalus), även om den trenden är ännu tydligare för patienter från Östergötland, där poliklinisering av högspecialiserade utredningar är enklare av praktiska skäl.

12 Vad gäller tillgänglighet för högspecialiserade utredningar har påtagliga förbättringar skett under året. Väntetiderna för utredningar för normaltryckshydrocephalus har nått målet på 2-3 månader från anmälningsdatum jämfört med ca år Väntetiderna för utredning för ev DBS (vid Parkinsons sjukdom) har nått målet på 2-3 månader från anmälningsdatum jämfört med ca år Väntetiderna för duodopautredningar har kortats från 2 år 2012 till 4-6 månader. Väntetiderna för i videometri (vid epilepsi) har kortats till 4-6 mån jämfört med ca 2 år Dessa kortade väntetider har uppnåtts genom förändrade arbetssätt internt på Neurologiska kliniken (där patienterna har planerats på ett annat sätt, utifrån omvårdnadsbehov snarare än diagnos) och genom det samarbete som benämns neuroklustret. Neuroklustret är ett formaliserat samarbete mellan Neurologiska kliniken, Neurokirurgiska kliniken, Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Neurofysiologiska kliniken och sektionen för neuroradiologi. Ovan nämnda patientgrupper har valts ut som pilotprojekt där klinikövergripande enheter har skapats med syfte att förbättra resultat och utredningslogistik. Effekterna har varit mycket påtagliga för att identifiera flaskhalsar och onödiga ledtider.

13 Antal högspecialiserade utredningar Avd B81 Neurologen US Epilepsi Parkinson NPH Allmän Ovanstående visar antalet utredningar 2017, vilket är de hittills högsta siffrorna för samtliga grupper. Det har därtill skett 58 utredningar för normaltryckshydrocefalus (nph) polikliniskt enligt nya rutiner. Sammanlagt har alltså 80 nph-utredningar skett, något som helt eliminerat köerna/väntetiderna för denna utredning. De polikliniska utredningarna redovisas som läkarbesök istället för vårdtillfällen i produktionsstatistiken. Majoriteten av de polikliniska utredningarna är patienter från Region Östergötland. Tillgången till Neurokirurgisk bedömning och åtgärd kan beskrivas på olika sätt. Undantaget sommaren 2017 har vårdgarantin kunnat hållas för neurokirurgisk åtgärd (94% inom 90 dagar under 2017). Även inom neurokirurgin ses ökande antal läkarbesök från Jönköpings län (14% jmfr 2016) och Kalmar län (6% jmfr med 2016). Neurokirurgiska kliniken har ingen sjuksköterskebrist, och därmed inte heller någon vårdplatsbrist.

14 Riktlinjer/vårdprogram Nationella riktlinjer för Parkinson och MS blev fastställda i december De innehåller inga direkta sjukvårdsregionala effekter utan till störst del lokala effekter såsom beskrevs i den gap-analys som RMPG gjorde under Alltjämt har det funnits en ambition att regionalisera riktlinjerna, t e x i utredningar som föregår remiss för högspecialiserad vård, men de har inte kunnat effektueras under Tre deltagare från Sydöstra sjukvårdsregionen deltog i prioriteringsarbetet kring de nationella riktlinjerna för stroke som utfördes under Riktlinjerna fastställdes under 2018 men regionala riktlinjer, som harmoniserar väl med de nationella, fastställdes redan 2015 av RMPG/regionala strokerådet. Vissa uppdateringar har gjorts löpande. Nationella riktlinjer epilepsi är under utarbetande och en representant för sydöstra sjukvårdsregionen har deltagit som expert i den inledande fasen av framtagande av kunskapsunderlag och RMPG deltar i remissarbetet under Nivåstrukturering/arbetsfördelning Projektet att återföra patienter med duodopa- och apomorfinpumpar vid Parkinsons sjukdom till hemlandsting har fortgått men alltjämt är det enstaka patienter som har återförts. EN subjektiv värdering är att det fungerat väl i Jönköpings län, där man valt att sprida det på flera sjukhus, men mindre väl i Kalmar där logistiken inte riktigt satt sig. En genomgående utmaning har varit kirurgengagemang vid komplikationer med själva peg-systemet. En medicinsk samordnare för högspecialiserad vård har inrättats på Neurologiska kliniken US. Denne (Fredrik Lundin) har besökt flera sjukhus i regionen för att förbereda förbättringar i samverkan kring de fall som kräver högspecialiserad konsultation.

15 Ett projekt har drivits tillsammas med centrum för hälsoekonomi rörande telemedicinsk konsultationsverksamhet. Flera effekter av detta har sett i form av videoronder avseende rörelserubbningar. Ett arbete har också inletts för att introducera videoronder för neuroinflammatoriska tillstånd. Multidisciplinära konferenser (MDK) genomförs varje vecka avseende hjärntumörer med deltagande av neurolog och onkolog från Kalmar, Jönköping och Linköping samt neurokirurg, radiolog och patolog från Linköping. RMPG:s ordförande (Patrick Vigren) har under året ingått i den nya organisationen för kunskapsstyrning och nivåstrukturering som representant i Nationella Programområdet Nervsystemets sjukdomar där frågan om nivåstrukturering initialt tagit mest tid. Som representant för Sydöstra sjukvårdsregionen har frågan om ökad samordning för nivåstrukturering drivits. Investeringar Den större investering som är under införande är den intraoperativa MR-kamera som Neurokirurgiska kliniken projekterar för att ytterligare förbättra resultaten i framför allt tumörkirurgi, men även för högspecialiserade neurologiska utredningar och strokehandläggning. Sjukvårdsgemensam upphandling Ingen sådan har skett under Läkemedel Region Östergötland har beslutat finansiera autolog stamcellstransplantation för behandlingsrefraktär MS. Detta är bra efterso det tidigare enbart erbjöds patienter från Kalmmar och Jönköping som hade finansiering. Med finansiering även från RÖ kan en fungerande enhet för detta byggas på US. Utvecklingstendenser De tillkommande nationella vårdriktlinjerna ställer höga krav på täthet på såväl neurologer som neurologsjuksköterskor och andra professioner ingående i de team som eftersträvas. Vi ser dessvärre inte att detta är en utveckling som sjukvårdsregionen i stort följer. De ökade möjligheterna att behandla neurologiska sjukdomar kräver en hög kompetens och neurolognärvaro då behandlingarna också har potentiellt allvarliga biverkningar.

16 Förändringar av vårdbehovet Efterfrågan är stor på avancerade neurologiska behandlingar och utredningsmässigt finns bra rutiner och god kapacitet för att hantera detta. Liksom i årsrapporten 2016 ses ett ökat behov av specialiserad omvårdnadskompetens för att hantera de större grupperna patienter med avancerad behandling. Sammanfattning Kvaliteten på mätbara indikatorer är god i en nationell jämförelse. Tillgängligheten på högspecialiserad vård förbättras varje år. Tillgängligheten till neurologisk kompetens varierar över sjukvårdsregionen och har försämrats på flera orter. Nya nationella vårdriktlinjer ställer ökade krav på neurologisk kompetens, både medicinskt och omvårdnadmässigt.