Lärarutbildningen och de lokala lärarutbildarna

Transkript

1 Lärarutbildningen och de lokala lärarutbildarna Uppfattningar om uppdraget, dess genomförande och hur det kan utvecklas Rapport från enkät till lokala lärarutbildare 2013 Lärarutbildningsnämnden (LUN) Göteborgs universitet Heléne Engberg Maj 2014

2 2(18) Förord Den här rapporten handlar om lokala lärarutbildare och hur de uppfattar sitt uppdrag. En lokal lärarutbildare är den handledare som lärarstudenter möter under de delar av utbildningen som genomförs i förskolor och skolor. Som ett verktyg i arbetet med att kontinuerligt stärka och höja kvaliteten i lärarutbildningen genomfördes under april-maj 2013 en enkätundersökning riktad till lokala lärarutbildare. Enkätundersökningen är ett resultat av nära samverkan mellan Göteborgs universitet och skolhuvudmännen inom Göteborgs Stad och Göteborgsregionens kommunalförbund. Enkäten distribuerades till 1700 lokala lärarutbildare verksamma inom förskola, fritidshem, grundskola och gymnasium. Av dessa besvarade 50 % enkäten. Föreliggande rapport riktar sig både till alla de som besvarat enkäten och även till andra som är berörda av den och som på olika sätt har viktiga roller i att fortsatt utveckla såväl den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildning, bidra till skolutveckling och stärka samverkan mellan skolväsendet och akademin.

3 3(18) Innehållsförteckning 1. Inledning Resultat Utgångspunkter för uppdraget som lokal lärarutbildare Sammanfattning Genomförande av uppdraget som lokal lärarutbildare Sammanfattning Samarbete inom den verksamhetsförlagda utbildningen Sammanfattning Hur kan vi gemensamt utveckla uppdraget som lokal lärarutbildare? Sammanfattning Avslutande reflektioner Bilaga 1 Lärarutbildningen vid Göteborgs universitet Bilaga 2 Enkätundersökningens metod och genomförande Bilaga 3 Enkätens samtliga frågor Tabellförteckning Tabell 1 Organisatoriska förutsättningar för uppdraget som lokal lärarutbildare... 5 Tabell 2 Behov av förutsättningar för att genomföra uppdraget som lokal lärarutbildare... 5 Tabell 3 Förekomst av diskussion om möjligheter och svårigheter med uppdraget som lokal lärarutbildare...6 Tabell 4 Deltagande i fortbildning för lokala lärarutbildare anordnad av universitetet... 7 Tabell 5 Genomförande av uppdraget som lokal lärarutbildare uppfattningar om egen kompetens... 8 Tabell 6 Uppdraget som lokal lärarutbildare och dess bidrag till utveckling av skolans verksamhet... 9 Tabell 7 Framåtblickande perspektiv fortsatt uppdrag som lokal lärarutbildare Tabell 8 Vad kan uppdraget som lokal lärarutbildare tillföra på individ och verksamhetsnivå? Tabell 9 Hur kan uppdraget som lokal lärarutbildare utveckla lärarutbildningens kvalitet och stärka skolutveckling?... 11

4 4(18) 1. Inledning Lärarutbildning är en professionsutbildning. För att utbilda till ett specifikt yrke krävs att utbildningen byggs upp av två centrala delar. Den ena delen handlar om de kurser och moment som genomförs inom akademin och därför kallas högskoleförlagd utbildning (HFU). Den andra delen utgörs av kurser och moment som studenten genomför i skolväsendet, vilket kallas verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Lärarutbildning genomförs av lärare som antingen är verksamma inom universitetet eller som arbetar i skolväsendet. Det finns också ett mindre antal lärare som deltar i båda verksamheterna. De lärare som arbetar i skolväsendet benämns lokala lärarutbildare (LLU). Den lokala lärarutbildaren har en mycket central roll och fungerar som handledare för studenter under de kurser där utbildningen genomförs i förskola eller skola. Dessa verksamhetsförlagda delar i lärarutbildning syftar bland annat till att ge studenten möjlighet att problematisera teoretiska kunskaper i mötet med praktiken och därigenom successivt utveckla redskap och förberedelse för en kommande yrkesverksamhet. Den lokala lärarutbildarens viktiga roll i lärarutbildning kan inte nog betonas. Samtidigt finns det en uppenbar risk att lokala lärarutbildare upplever ett stort avstånd till akademin och därmed en mindre delaktighet i och förståelse för sin roll som lärarutbildare. Handledaruppdraget kan också bli ett ensamuppdrag i ett skolväsende med omfattande förändringar och hög arbetsbelastning. För Göteborgs universitet, som har ansvar för en av landets största lärarutbildningar, utgör dessutom det stora antalet lokala lärarutbildare en utmaning i sig. Det finns alltså många och viktiga frågor där behovet av ökad kunskap om lokala lärarutbildares syn på och upplevelse av sitt uppdrag är påtagligt. I föreliggande rapport lyfts de viktigaste resultaten från en enkätstudie riktad till lokala lärarutbildare fram. Enkätstudien, som genomfördes 2013, utgör en del i det pågående arbetet med att kontinuerligt utveckla kvaliteten i hela lärarutbildningen med fokus på dess verksamhetsförlagda delar och inte minst som ett verktyg i arbetet med att stärka samverkan mellan skolväsendet och akademin. I slutet av rapporten finns tre bilagor. I den första bilagan återfinns en kort beskrivning av hur lärarutbildningen vid Göteborgs universitet är organiserad med fokus på de verksamhetsförlagda delarna och dess aktörer. Den andra bilagan ger en bakgrund till enkätstudiens genomförande med utgångspunkt i metodologiska resonemang. I den tredje bilagan återfinns samtliga enkätfrågor. 2. Resultat Resultaten från enkäten redovisas i fem olika avsnitt. Först redovisas de lokala lärarutbildarnas uppfattningar om utgångspunkterna för uppdraget som lokal lärarutbildare och sedan följer ett avsnitt om uppdragets genomförande. Därefter redovisas lokala lärares syn på samarbete inom den verksamhetsförlagda delen samt deras uppfattningar om utvecklingsmöjligheter. Rapporten avslutas med en kort sammanfattning och reflektion. 2.1 Utgångspunkter för uppdraget som lokal lärarutbildare I resultatredovisningen som här följer redovisas svar från och kommentarer kopplade till de enkätfrågor som ställts. I texten återfinns svar från såväl frågor med fasta svarsalternativ som svar från olika fritextfrågor där lokala lärarutbildare gavs möjlighet att utveckla sina svar. För att förtydliga och synliggöra resultaten återfinns ett urval tabeller fortlöpande i texten.

5 5(18) Enkätens inledande avsnitt innehåller frågor om utgångspunkter för lärarutbildningsuppdraget i relation till förskolechef/rektor. Den första frågan handlar om hur lokala lärarutbildare blir utsedda till sitt uppdrag. Tre fjärdedelar av respondenterna svarar att de tillfrågats av sin förskolechef/skolledare eller VFU-samordnare/ VFU-koordinator om att utföra uppdraget. Att vara lokal lärarutbildare utgör enligt cirka en fjärdedel av de svarande en obligatorisk del av tjänst. På frågan om huruvida lokal lärarutbildare upplever att målen för uppdraget är tydligt förankrat i den egna förskolan/skolans samlade verksamhet uppger knappt hälften att de anser detta vara fallet. Det fanns möjlighet att i fritextsvar utveckla resonemang om uppdragets förankring, vilket ungefär en tredjedel gjorde. Även dessa skrivningar visar på en uppfattning där uppdraget beskrivs som vagt med svag förankring i skolverksamheten. Svaren synliggör att lokala lärarutbildare upplever att det är upp till den enskilde läraren att informera sig om mål för uppdraget samt hur uppdraget ska hanteras. När det gäller organisatoriska förutsättningar för uppdraget som lokal lärarutbildare uppfattar ungefär två tredjedelar att det bara är i ganska eller mycket liten utsträckning som verksamhetens ledning faktiskt skapar detta, vilket framgår av tabell 1 nedan. Tabell 1 Organisatoriska förutsättningar för uppdraget som lokal lärarutbildare (procent) Totalt Förskola Förskoleklass Fritidshem Grundskola Gymnasiet Vuxenskolan I stor/ganska stor utsträckning I ganska liten/mycket liten utsträckning Vet ej Summa procent Antal svar Kommentar: I tabellen redovisas svar på frågan: I vilken utsträckning uppfattar du att din förskolechef/rektor skapar organisatoriska förutsättningar för LLU-uppdraget? Noterbart är samtidigt att det inom samtliga verksamhetsområden finns en mindre grupp svaranden som i stor eller ganska stor utsträckning uppfattar att förskolechef/skolledare verkligen skapar organisatoriska förutsättningar för uppdraget. Det är också av vikt att framhålla att svaren från lokala lärarutbildare i förskola och fritidshem är mer positiva till att förutsättningar faktiskt skapas än vad fallet är för övriga verksamhetsområden. I en fritextfråga där respondenterna kan vidareutveckla sina svar om upplevda förutsättningar för uppdraget är betoningen på tidsbrist tydlig. Som framgår i tabell 2 nedan svarar en stor andel kort och koncist tid/mer tid som det som behövs för att på ett kvalitativt sätt kunna genomföra uppdraget. Andra har svarat mer utförligt och kopplat tid i tjänst till olika delar av uppdraget. Tabell 2 Behov av förutsättningar för att genomföra uppdraget som lokal lärarutbildare Många har enbart svarat Tid/mer tid Tid i tjänst/planerad tid/avsatt tid/barnfri tid/nedsättning av tjänst Tid i tjänst/ för handledning, samtal, reflektion, samarbete med student Tid i tjänst/ att vikarier finns/att ersättning utgår via högre lön eller personligt arvode Tid i tjänst/för kontinuerlig fortbildning/handledarutbildning/ samtalsmetodik/praxisseminarier Tid i tjänst/för att ta del av information om LLU-uppdraget (riktlinjer, kursplaner, praktikuppgifter) Kommentar: I tabellen redovisas urval av svar på fritextfrågan: Vilka förutsättningar behöver du som lokal lärarutbildare för att genomföra ditt uppdrag? En annan viktig fråga som påverkar lärarutbildningsuppdragets förutsättningar lyfts fram i tabell 3 nedan. Här ombeds lokala lärarutbildare att besvara hur ofta man anser att LLU-uppdragets möjligheter och svårigheter diskuteras inom den egna verksamheten.

6 6(18) Tabell 3 Förekomst av diskussion om möjligheter och svårigheter med uppdraget som lokal lärarutbildare (procent) Totalt Förskola Förskoleklass Fritidshem Grundskola Gymnasiet Vuxenskolan I stor/ganska stor utsträckning I ganska liten/mycket liten utsträckning Vet ej Summa procent Antal svar Kommentar: I tabellen redovisas svar på frågan: I vilken utsträckning uppfattar du att ni på din förskola/skola diskuterar möjligheter och svårigheter med LLU-uppdraget? Ungefär tre fjärdedelar svarar att det enbart är i ganska liten eller mycket liten utsträckning som diskussioner om uppdragets möjligheter och svårigheter förekommer. För att kunna utföra sitt uppdrag på bästa sätt är kommunikation mellan universitetets lärarutbildare och de lokala lärarutbildarna av stor vikt. Det vanligaste sättet för kommunikation mellan olika kategorier av lärarutbildare uppges vara via e-post. Andra kommunikationsvägar som de lokala lärarutbildarna synliggör är att kontakt med universitetet sker via telefon, brev eller personliga besök. En viktig del i kommunikation är inte bara att den förekommer utan också att den tas del av. På frågan om du som lokala lärarutbildare läst och satt dig in i den för studenten aktuella kursplanen instämmer hälften helt i detta påstående och ungefär en tredjedel instämmer att detta delvis är fallet. Det åligger den lokala lärarutbildaren att rapportera in studentens närvaro. För att kunna göra det på ett korrekt sätt uppger nära hälften av lokala lärarutbildare att de anser sig vara i behov av fler informativa och stödjande åtgärder från universitetet. En lika stor grupp uppfattar dock att de har fått tillräckligt med stöd för att kunna utföra denna arbetsuppgift. Även på denna punkt är svaren från verksamhetsområde förskola generellt mer positiva. Om man jämför svaren från de lokala lärarutbildarna i förskola med lokala lärarutbildare från de andra verksamhetsformerna anser den första kategorin i större utsträckning att de till exempel fått tillräckligt med stöd från universitetet avseende närvarorapportering. När det gäller hur relevant kommunikation kopplad till frågor avseende problem kring enskild students VFU skall hanteras svarar nästan samtliga lokala lärarutbildare att de vet att vem de ska kontakta. En viktig del i den verksamhetsförlagda utbildningen utgörs av det som benämns som praxisseminarier. Seminarierna är tänkta som mötesplatser för studenter, VFU-kurslärare, lokala lärarutbildare och andra relevanta aktörer med fokus på att teoretiska och praktiska frågor knyts samman. Praxisseminarier kan genomföras både i skolan/förskolan och på universitetet. På frågan om lokal lärarutbildare har deltagit i verksamheten med praxisseminarier uppger ungefär tre fjärdedelar att de inte har gjort detta. Lokala lärarutbildare erbjöds möjlighet att genom fritextsvar kommentera varför de inte kunnat delta, vilket många valde att göra. Av svaren framgår tydligt att den främsta orsaken till uteblivet deltagande som uppges är tidsbrist. Till detta kommer att många anser att seminarier är förlagda till olämpliga tider och att det finns brister vad gäller information eller avsaknad av inbjudan till tillfällena. Andra orsaker som lyfts fram är att lokala lärarutbildare blivit ombedda av VFU-kurslärare att inte närvara under studentens första termin eller att praxisseminarier inte har prioriterats av olika skäl. Det framgår också i enkätsvaren att det finns en tydlig skillnad mellan verksamhetsområdenas deltagande i praxisseminarier. Lokala lärarutbildare verksamma inom fritidshem har i betydligt större utsträckning än vad gäller övriga områden uppgett att de aktivt deltagit i verksamheten med praxisseminarier.

7 7(18) Drygt hälften av de lokala lärarutbildarna som svarat på enkäten uppger i tabell 4 nedan att de har genomgått fortbildning för sitt uppdrag vilken anordnats av universitetet. Tabell 4 Deltagande i fortbildning för lokala lärarutbildare anordnad av universitetet (procent) Totalt Förskola Förskoleklass Fritidshem Grundskola Gymnasiet Vuxenskolan Ja Nej Summa Antal svar Kommentar: I tabellen redovisas svar på frågan: Jag har deltagit i fortbildning för lokala lärarutbildare anordnad av universitetet För de som svarar att de inte deltagit i motsvarande fortbildning gavs möjlighet att kommentera detta i fritext. Knappt hälften av de lokala lärarutbildarna har valt att göra så. Den främsta orsaken som lyfts fram för att inte delta i fortbildning är tidsbrist, vilket följs av synpunkter om att fortbildning genomförs på olämpliga tider, att man uppfattar att det funnits brister i information eller att man inte anser sig ha blivit inbjuden. En annan orsak som lokala lärarutbildare uppger som förklaring till att inte ha deltagit i fortbildning är att de själva inte valt att prioritera detta. Inom området samarbete mellan universitet och skolväsende gavs lokala lärarutbildare möjlighet att utveckla sina kommentarer i fritext. Något mer än hälften av samtliga svarande utnyttjar möjligheten. Såväl styrkor som svagheter lyfts fram. Fritextsvaren har kategoriserats i önskade förbättringar från universitetet respektive önskade förbättringar från skolväsendet. Av samtliga fritextsvar oavsett kategorisering framgår att ungefär en femtedel av de lokala lärarutbildarna tycker att den samverkan som i dagsläget finns fungerar bra. De kategoriserade svaren visar att de önskade förbättringar som lokala lärarutbildare efterlyser från universitetets sida i stor utsträckning handlar om tydlighet angående information om roller, ansvarsfördelning och innehåll i LLU-uppdraget. Det efterfrågas en effektivare kommunikationslinje med lång framförhållning samt ett tydliggörande av när praktikperioder infaller och hur praktikuppgifter är utformade. Lokala lärarutbildare uttrycker också ett generellt behov av mer samarbete och även återkoppling från universitetet. 2.2 Sammanfattning I avsnittet ovan framträder en bild av hur lokala lärarutbildare uppfattar sitt uppdrag och dess sammanhang inom skolväsendet såväl som i samarbetet med universitetet. Svarsbilden visar på en komplex verksamhet där svaren till vissa delar är samstämmiga, men där det också finns stora skillnader mellan olika verksamhetsformer. Frågor som syftar till att synliggöra hur väl uppdraget som lokal lärarutbildare är förankrat lokalt, vilka förutsättningar uppdraget ges organisatoriskt och huruvida man diskuterar LLU-uppdraget i verksamheten visar på en problembild. I de många fritextsvaren som lokala lärarutbildare avger förstärks detta. I problembilden framträder bristande förutsättningar i organisation för LLU-uppdraget och en lokal lärarutbildare som anser sig själv behöva ta stort ansvar för sitt uppdrag och dess genomförande. Bilden synliggör en struktur där den enskilde lokala lärarutbildaren anser sig arbeta med ett lärarutbildaruppdrag utan tydlig koppling till lärarutbildningen i stort. Kontaktytorna med universitetet upplevs av många som bristfälliga. I de mötesarenor som praxisseminarier är avsedda att vara uteblir fortfarande ofta mötet. Fortbildning av lokala lärarutbildare är ett annat område där utvecklingsbehoven fortsatt är stora. I båda fallen anser

8 8(18) lärarutbildare att de praktiska förutsättningarna för att delta måste förbättras både genom tydligare kommunikation från universitetets sida och genom att större utrymme i tjänst skapas så att deltagande i samverkan och utveckling blir realistiskt. Intressant att notera är att inom verksamhetsområde förskola och fritidshem visar resultaten att en stor andel av de svarande har en betydligt mer positiv bild avseende sin roll och dess förutsättningar än vad fallet är för de andra skolformerna. 2.3 Genomförande av uppdraget som lokal lärarutbildare För att belysa lokala lärarutbildares uppfattningar om faktiska möjligheter och den egna kompetensen, fick alla lokala lärarutbildare ta ställning till olika påståenden som framgår i tabell 5 nedan. Tabell 5 Genomförande av uppdraget som lokal lärarutbildare uppfattningar om egen kompetens (procent) Stämmer helt/delvis Stämmer knappast /inte alls Vet ej Summa procent Antal svar I relation till egen Jag uppfattar mig själv som en god pedagogisk kompetens förebild för mina lärarstudenter. Jag har rätt kompetens och kunskaper för att handleda lärarstudenter. Genomförandet av LLU-uppdraget har stärkt mig i min professionella utveckling. I relation till Med min handledarkompetens kan jag stärka studenten I relation till skolverksamheten lärarstudenten i sitt yrkesval. Jag har möjlighet att inom ramen för mitt LLUuppdrag reflektera och utveckla LLU-uppdraget tillsammans med kollegor Genomförandet av LLU-uppdraget har bidragit till utveckling av skolans verksamhet Kommentar: I tabellen redovisas svar från respondenter avseende olika påståenden om den egna professionella kompetensen. Påståendena är formulerade med stöd av angivna kompetensmål för lokala lärarutbildare som återfinns i dokumentet Riktlinjer för VFU (Lärarutbildningsnämnden). Svaren avser samtliga verksamhetsområden. Nästan samtliga lokala lärarutbildare har en mycket positiv självbild vad gäller att anse sig vara en god pedagogisk förebild för studenten och att även ha rätt kompetens för sitt uppdrag. I princip alla svaranden menar sig kunna stärka studenten, samt genom uppdraget själva bli stärkta i den egna professionsutvecklingen. Till de uppfattningar som fångar in reflektionstid och utvecklingseffekter av uppdraget är dock fler negativa och ger här i större utsträckning uttryck för att de knappast, eller inte alls, anser detta föreligga. För påståendet om huruvida uppdraget som lokal lärarutbildare kan bidra till skolutveckling är svarsfrekvensen ungefär jämn med en knapp majoritet som anser detta stämma helt eller delvis.

9 9(18) Frågan om koppling mellan uppdraget som lokal lärarutbildare och skolutveckling synliggörs i nedanstående tabell 6 per respektive verksamhet. Tabell 6 Uppdraget som lokal lärarutbildare och dess bidrag till utveckling av skolans verksamhet (procent) Totalt Förskola Förskoleklass Fritidshem Grundskolan Gymnasiet Vuxenskolan Stämmer helt/delvis Stämmer knappast/inte alls Vet ej Summa procent Antal svar Kommentar: I tabellen redovisas svar från respondenter avseende olika påståenden om huruvida uppdraget som LLU bidrar till utveckling av skolans verksamhet Svarsbilden nedbruten på verksamhetsnivå uppvisar vissa skillnader där grundskolans lokala lärarutbildare är den kategori som i minst utsträckning anser att uppdraget har bidragit till skolutveckling. Det omvända gäller för förskola, förskoleklass och fritidshem som fortsätter ge uttryck för en mer positiv tolkning än vad fallet är för de andra verksamhetsområdena. I en kompletterande fråga om hur lokal lärarutbildare anser att studenten påverkar skolutveckling är bilden däremot mer entydigt positiv. Här synliggörs en uppfattning om lärarstudenters närvaro i verksamheten som ett viktigt inslag i skolväsendets utveckling. 2.4 Sammanfattning En sammanfattande kommentar om hur lokala lärarutbildare uppfattar möjligheter för och förmågan att genomföra sitt uppdrag visar en tudelad bild. Vad gäller möjligheterna för uppdragets genomförande uttrycker en majoritet tveksamhet. När det däremot gäller den egna förmågan är bilden den omvända. Här framtonar en väldigt positiv syn på och självskattning av den lokala lärarutbildarens egen kompetens för uppdraget. På frågor om huruvida uppdraget bidrar till skolutveckling är bilden också något tvetydig. När lokala lärarutbildare kommenterar det egna uppdragets roll för skolutveckling är knappt hälften positiva. När däremot studentens roll som resurs för skolutveckling står i fokus är bilden avsevärt mycket mer positiv och en klar majoritet uppfattar lärarstudenter som resurs för skolutveckling. 2.5 Samarbete inom den verksamhetsförlagda utbildningen I avsnittet ombads lokala lärarutbildare besvara frågor om hur de uppfattar att samarbetet fungerar mellan olika aktörer som VFU-samordnare/koordinator, VFU-kurslärare och Lärarutbildningsnämnden. En övervägande del har svarat på frågorna som är kategoriserade för att synliggöra de som är verksamma enligt 2001 års lärarprogram (LP01) och/eller 2011 års lärarprogram (LP11). Svaren presenteras för samtliga verksamhetsområden. Bland de som är verksamma inom LP01 uppfattar mer än hälften att samarbetet med VFUsamordnaren fungerar mycket eller ganska bra. Även samarbetet med VFU-ledaren uppfattas som mycket eller ganska bra av ungefär hälften av de lokala lärarutbildarna. Motsvarande siffror återfinns för de lokala lärarutbildare som är verksamma inom LP11. Ungefär hälften av respondenterna anger att samarbetet med VFU-koordinatorn och VFU-kursläraren fungerar väl. Av svaren framgår att det är något fler lokala lärarutbildare verksamma inom LP01 som är positiva till samarbetet med för dem relevanta aktörer. För lokala lärarutbildare i LP11 är motsvarande siffror

10 10(18) något lägre. Svaren för LP11 är dock motstridiga då fritextsvaren generellt visar att man ser positivt på den nya organisationen för verksamhetsförlagd utbildning inom LP11. Fritextfrågan om i vilka sammanhang lokala lärarutbildare samverkar med övriga aktörer inom VFU-organisationen besvarades av nästan tre fjärdedelar. Av dessa uppger hälften att de har kontakt med VFU-samordnare/koordinator några gånger per termin och att detta sker vid placering av student, vid bedömning och vid utvärdering. Kontakt med VFU-kursläraren är aktuell vid dennes besök på skolan. Kontakt med andra lokala lärarutbildare beskrivs som beroende av om det finns fler med motsvarande uppdrag på den egna skolan, alternativt om man har haft möjlighet att träffas vid praxisseminarier eller fortbildningstillfällen. I en annan fritextfråga gavs möjlighet att beskriva vad som anses vara utvecklingsmöjligheter för samverkan mellan olika aktörer inom verksamhetsförlagd utbildning. Här valde hälften av de lokala lärarutbildarna att ange tydligare organisationsbeskrivning, forum för nätverk, handledarfortbildning och stöd från skolledning och universitetet som möjliga områden att utveckla i syfte att förbättra samverkan mellan aktörer. Även tidsbrist, avsaknad av vikarier och låg ekonomisk ersättning beskrivs som problem som behöver hanteras för att en positiv utveckling skall komma tillstånd. 2.6 Sammanfattning Sammanfattningsvis ger svaren om hur lokala lärarutbildare ser på samverkansmöjligheter mellan aktörer ytterligare en bild av den ensamme läraren som efter bästa förmåga får hantera ett stort och viktigt lärarutbildaruppdrag. Positivt är att närmare kontakt mellan universitetet och skolan/förskolan framhålls som en möjlig utvecklingsväg för att tydliggöra uppdraget och skapa ett gemensamt ansvar för lärarutbildningen. 2.7 Hur kan vi gemensamt utveckla uppdraget som lokal lärarutbildare? I tidigare delar av rapporten har fokus riktats mot hur lokala lärarutbildare uppfattar den befintliga situationen. I följande avsnitt handlar frågor och svar om framtida perspektiv. I tabell 7 nedan redovisas svar på frågan om hur lokala lärarutbildare framåtblickande ser på uppdraget som lokal lärarutbildare. Tabell 7 Framåtblickande perspektiv fortsatt uppdrag som lokal lärarutbildare (procent) Totalt Förskola Förskoleklass Fritidshem Grundskola Gymnasiet Vux Jag vill fortsätta som LLU Jag är tveksam till att fortsättningsvis vara LLU Jag vill avsäga mig uppdraget Annan orsak Summa procent Antal svar Kommentar: I tabellen redovisas svar på fråga: Hur ser du på ditt uppdrag i framtiden? Med annan orsak avses de som uppgett att de ska påbörja annat arbete eller studier. Sammantaget vill den övervägande delen av alla lokala lärarutbildare fortsätta med sitt uppdrag. För lokala lärarutbildare i förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola och vuxenutbildning visar svaren att nästan tre fjärdedelar av samtliga delar denna bild. Det är framförallt inom gruppen lokala lärarutbildare i gymnasieskolan som något färre är positiva till att fortsätta uppdraget och i princip en tredjedel uppger att de är tveksamma att fortsätta som lokal lärarutbildare. Dock är det mycket få i samtliga verksamheter som aktivt svarar att de helt vill avsäga sig uppdraget som lokal lärarutbildare.

11 11(18) Lokala lärarutbildare fick även i en fritextfråga som återges i tabell 8 nedan utveckla sin syn på uppfattningar om vad uppdraget kan tillföra på både individ och verksamhetsnivå. Tabell 8 Vad kan uppdraget som lokal lärarutbildare tillföra på individ och verksamhetsnivå? LLU-uppdraget är del av ett yrkesansvar/berikande/ansvarsfullt/ att få ge av yrkeskunskap och föra läraryrket vidare /kan delge en helhetsbild av skolans verksamhet/bidrar med en insats för framtida skola/lärarutbildaruppdraget är ett samhällsansvar LLU-uppdraget är utvecklande för hela skolan/ läraren får nya idéer och inblick i utbildning/läraren blir uppdaterad om forskning, litteratur/utvecklande att gemensamt granska läraruppdraget LLU-uppdraget är del av personlig utveckling som pedagog/läraren kan reflektera över sin lärarroll, analysera egen verksamhet och diskutera skolutveckling/del av kompetensutveckling/ Handledarrollen är stimulerande /läraren kan följa studentens utveckling och stödja blivande kollega/studenten är en stor tillgång/lärorikt för läraren att inhämta studentperspektiv och få nya infallsvinklar Kommentar: I tabellen redovisas ett urval svar på fritextfrågan: Vad anser du att uppdraget som lokal lärarutbildare kan tillföra på individ och verksamhetsnivå? Fritextsvaren har kategoriserats med utgångspunkt i frekvent förekommande svar. Bilden som framtonar visar att de som vill fortsätta med uppdraget är mycket positivt inställda till både uppdraget i sig och mötet med studenterna. I svaren redovisas en stor spännvidd avseende de fördelar som uppdraget anses ge. Såväl personlig utveckling, delande av yrkeskunskap, möjlighet att stödja en blivande kollega samt uppdragets karaktär av samhällsansvar lyfts fram; Jag tvingas att utvärdera mitt eget arbete, hur jag förhåller mig till barnen, kollegor, eleven, föräldrar. Måste uppdatera mig själv och vara lyhörd inför uppdraget för att kunna hjälpa studenten så mycket som möjligt. De lokala lärarutbildarna synliggör också kontakten med student som vägar att få tillgång till nya idéer och forskningsrön; Studenterna kommer med nya idéer och infallsvinklar. Man diskuterar mycket pedagogik och metodik. Man blir medveten om sin egen undervisning och reflekterar över den vilket leder till utveckling. Handledaruppdraget beskrivs vidare som en del av den egna kompetensutvecklingen. Bland de lokala lärarutbildare som är tveksamma till eller helt vill avsäga sig uppdraget lyfts alltför tung arbetsbelastning ofta fram som förklaring. De lokala lärarutbildarna fick även i fritextsvar ge sin syn på hur uppdraget kan utveckla lärarutbildningens kvalitet och stärka skolutveckling. Tabell 9 Hur kan uppdraget som lokal lärarutbildare utveckla lärarutbildningens kvalitet och stärka skolutveckling? Mötet med studenten tillför - aktuell forskning o litteratur/ nya idéer och kunskap/aktuell info från utbildningen/ studenten ser verksamheten med nya ögon och är ifrågasättande Mötet med studenten tillför - reflektion/återkoppling/läraren kan visa yrkets möjligheter/ läraren reflekterar mer och utvecklas i sin egen yrkesroll/mötet ökar lärarens eget lärande/mötet är lärarens egen kompetensutveckling Mötet LLU-student ger utveckling/skolutveckling/studenten är en resurs/studentens reflektionsuppgifter bidrar till skolutveckling LLU-uppdraget är ett professionsansvar/ att stödja blivande kollegor/bra för framtida rekrytering/avgörande att skolchef/rektor ser LLU-uppdraget som utvecklingspotential för skolan/att skolledningen ges fortbildning Samarbete universitet skola utvecklar och stärker skolverksamheten och utvecklar lärarutbildningen/ömsesidig utveckling/ arbetslaget utvecklas och skolan håller sig uppdaterad om utbildningen LLU-uppdraget knyter verkligheten till lärarutbildningen/universitetet är två olika världar/praktik är A&O/verklighetsbaserat lärande/llu bidrar med beprövad erfarenhet och bör vara resurs inom högskoleförlagd del Förslag till förbättring mer av kontroll från universitetet så att studenten får vad de behöver Kommentar: I tabellen redovisas ett urval svar på fritextfrågan: Hur ser du att LLU-uppdraget kan stärka skolutveckling på din förskola/skola samt vara en framgångsfaktor/kvalitetsmål för lärarutbildningen som helhet? Fritextsvaren har kategoriserats med utgångspunkt i frekvent förekommande svar.

12 12(18) Studenterna beskrivs som en resurs genom att vara bärare av ny kunskap och nya idéer som utvecklar både läraren och förskolan/skolan. I svaren framhålls att studenten bidrar med att ifrågasätta och se verksamheten med nya ögon vilket anses ge underlag för ömsesidigt stimulerande och reflekterande samtal. Studenterna kan föra med sig en kvalitativ nivå med utgångspunkt i aktuella kunskaper och därigenom bidra till reflektion över de frågor som de möter i skolverksamheten. Betydelsen av mötet med studenten framhålls av många som den enskilt viktigaste faktorn till att man väljer att genomföra uppdraget som lokal lärarutbildare. Studentkontakten anses också av flertalet lokala lärarutbildare uppväga den tidsbrist som många menar är en oönskad del av uppdraget. Lokala lärarutbildare framhåller också att de anser sig ha ett professionsansvar för kommande generations lärare varför de trots upplevda brister i förutsättningar väljer att och fortsatt önskar vara lokal lärarutbildare. I enkätsvarens fritextdelar framkommer också behovet av att fortsätta arbeta med att överbrygga den klyfta många anser finnas mellan förskolans/skolans värld och universitetets värld. Många lokala lärarutbildare lyfter därför behovet av ett kontinuerligt utvecklingsarbete för att öka förståelsen för komplexiteten i mötet mellan teori och praktik: Det är viktigt att anknyta "verkligheten" till lärarutbildningen. Ett centralt utvecklingsområde som lyfts fram gäller en önskan om att hitta former för ett generellt utökat samarbete mellan universitetet och de olika verksamhetsområdena. Vikten av att en fortsatt utvecklingsprocess av samarbetsformer är ömsesidig och berikande för båda parter är något som flera lokala lärarutbildare synliggör; Kontakten skola - universitet behöver stärkas! Vi lever i två världar och detta (mötet i den verksamhetsförlagda utbildningen) är en stor möjlighet! I enkätsvaren framhålls också att det är centralt att lokala lärarutbildare, på ett tydligare sätt än vad många anser vara fallet idag, uppfattas och används som en resurs inom lärarutbildningen. 2.8 Sammanfattning Det är intressant och positivt att notera att nästan tre fjärdelar av de verksamma lokala lärarutbildarna vill fortsätta med sitt uppdrag trots att de i många fall anser att uppdragets förutsättningar inte är optimala. De brister som lyfts fram framhålls dock uppvägas av mötet med studenter vilket anses ge personlig utveckling och stimulans. Studenterna uppfattas som bärare av ny kunskap som kan bidra till att verksamheten ses med nya ögon. Många lokala lärarutbildare framhåller dessutom mötet med studenterna både som en tillgång och resurs för skolans utveckling som helhet och för den egna kompetensutvecklingen. Lokala lärarutbildare önskar i många fall en tydligare beskrivning av uppdraget men framhåller samtidigt mötet mellan lokala lärarutbildare och student som själva kärnan i den verksamhetsförlagda utbildningen. Det sätter också fokus på att lokala lärarutbildare är just lärarutbildare i en lärarutbildning. De verksamhetsförlagda delarna i lärarutbildning uppfattas ha en viktig potential för att få universitet och skolväsendet att mötas och arbeta tillsammans.

13 13(18) 3. Avslutande reflektioner Den här redovisade enkäten syftar till att lyfta fram och synliggöra lokala lärarutbildares egna uppfattningar om sitt uppdrag, dess förutsättningar och faktiska genomförande samt hur samverkan mellan högskoleförlagda och verksamhetsförlagda delar både ser ut och kan utvecklas. En svarsfrekvens runt 50 procent får i sammanhanget anses ge en innehållsrik bild där inte minst det stora antal utvecklade fritextsvar fördjupar och kompletterar förståelsen. En ytterligare faktor som ger ny kunskap är upplägget där svar kopplas till den lokala lärarutbildarens verksamhetsområde, vilket visar på såväl likheter som skillnader. I resultatet framkommer bland annat att verksamhetsområde förskola har en mer positiv syn på organisatoriska förutsättningar och möjligheter att delta i såväl praxisseminarier som fortbildning. Den sammantagna bild som undersökningens resultat lyfter fram är den verksamhetsförlagda utbildningens mycket viktiga, men också svåra roll, i arbetet med att utveckla och stärka kvaliteten i lärarutbildning och även som faktor i skolutveckling. Svarsbilden är inte helt entydig. Det komplexa lärarutbildningsuppdraget med olika program, roller och en verksamhet stadd i snabb och omfattande förändring gör att förutsättningar för och även förståelse av uppdraget många gånger blir problematisk. I ett fortsatt utvecklingsarbete behöver olika frågor fokuseras. Hur skapar vi optimala förutsättningar för den lokala lärarutbildaren både på individuell nivå och som del i ett verksamhetssammanhang? Hur kan vi fortsätta stärka och utveckla verksamhetsförlagd utbildning som ett gemensamt projekt mellan universitet och skolväsende i syfte att både kvalitetsutveckla lärarutbildning och bidra till skolutveckling? Som ett led i arbetet med att öka förståelsen för uppdraget som lokal lärarutbildare har även under 2013 en enkät riktats till förskolechefer och rektorer. Men svarsfrekvensen var låg (22%) och därför är resultaten tyvärr mycket osäkra. Vad som är värt att nämna är att de som har besvarat denna enkät ger uttryck för en betydligt mer positiv bild både vad gäller förutsättningar för och genomförande av uppdraget som lokal lärarutbildare. För att kunna få en bredare och mer nyanserad bild av hur ledningen uppfattar verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildningen behöver dock andra verktyg för kunskapsinsamlande användas. En viktig och avslutande faktor att lyfta fram är att det vid Göteborgs universitet från hösten 2014 kommer att erbjudas en utbildning i uppdraget att handleda både studenter, nyutexaminerade lärare och kollegor. Kursen, som motsvarar 7,5 högskolepoäng, riktar sig till både lokala lärarutbildare, mentorer och förstelärare. Kursen är en fortsättning på de kompetensutvecklingstillfällen som idag erbjuds för lokala lärarutbildare och är tänkt som ett led i den fortsatta kvalitetsuppbyggnaden av både lärarutbildning och skolutveckling.

14 14(18) Bilaga 1 Lärarutbildningen vid Göteborgs universitet med fokus på de verksamhetsförlagda delarna och dess aktörer För att utbilda till ett specifikt yrke, i detta fall läraryrket, krävs att utbildningen byggs upp av två centrala delar. Den ena delen handlar om de kurser och moment som genomförs inom akademin och därför kallas högskoleförlagda (HFU). Den andra delen utgörs av kurser och moment som studenten genomför i skolväsendet, vilket kallas verksamhetsförlagda studier (VFU). Lärarutbildningen genomförs av lärare som antingen är verksamma inom universitetet eller som arbetar i skolväsendet. Det finns också ett mindre antal lärare som deltar i båda verksamheterna. De lärare som arbetar i skolväsendet benämns lokala lärarutbildare (LLU). Den lokala lärarutbildaren har en mycket central roll och fungerar som handledare för studenter under de kurser där utbildningen genomförs i förskola eller skola. Dessa verksamhetsförlagda delar i lärarutbildning syftar bland annat till att ge studenten möjlighet att problematisera teoretiska kunskaper i mötet med praktiken och därigenom successivt utveckla redskap och förberedelse för en kommande yrkesverksamhet. Ytterst regleras lärarutbildningens upplägg och mål av riksdag och regering, och den genomgår ofta förändringar som ett resultat av nationella politiska beslut. Detta påverkar de organisatoriska förutsättningarna vid Göteborgs universitet och inte minst ändras benämningarna på centrala aktörer inom lärarutbildningen över tid. Förändrad organisation och förändrade roller gör det också komplicerat när en gemensam enkät används. Här följer därför en kort beskrivning av organisation och arbetsuppgifter inom lärarutbildning för att förståelsen för rapportens resultat skall öka. Vid Göteborgs universitet finns sedan 2010 Lärarutbildningsnämnden (LUN) som är ett gemensamt organ med samlat ansvar för lärarutbildning. LUN samordnar och säkerställer kvaliteten i de yrkesutbildningar som leder till lärarexamen. LUN har ett särskilt ansvar för den verksamhetsförlagda utbildningens organisation och för samverkan med skolväsendet. LUN har en egen VFU-organisation som bland annat ansvarar för att alla studenter får en VFU-placering och för att lokala lärarutbildare erbjuds relevant kompetensutveckling. Idag utgörs lärarutbildningen av två olika modeller startade en samlad lärarutbildning, Lärarprogram 2001 (LP01). Utbildningen finns fortfarande kvar men inga nyantagningar till programmet görs efter Studenter kan ta examen inom LP01 fram till Den VFUorganisation som byggdes upp när utbildningen inleddes kvarstår. För de som är verksamma inom VFU i lärarprogram 2001 gäller följande benämningar och ansvar: VFU-samordnare, som är anställd av den kommun i vilken VFU-området ligger är den person som i samverkan med Lärarutbildningsnämnden placerar studenten i den enskilda verksamheten. VFUledare är den person som följer studenten under utbildningen och som har ansvar för att bedöma studentens prestationer. VFU-ledare kan vara anställd av Göteborgs universitet eller av skolhuvudman. Lokal lärarutbildare fungerar som studentens handledare och är anställd i den förskola eller skola där studenten är VFU-placerad startade ett nytt lärarprogram, Lärarprogram 2011 (LP11). I LP11 finns fyra olika program som leder till olika examina:

15 15(18) Förskollärarprogrammet Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem, med inriktning mot förskoleklass till årskurs 3 och med inriktning mot årskurs 4-6 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot årskurs 7-9 eller mot gymnasiet. Ämneslärarexamen kan också uppnås genom att student med ämneskunskaper läser programmet Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) Yrkeslärarprogrammet VFU-organisationen i LP11 ser delvis annorlunda ut jämfört med LP01. En viktig förändring jämfört med LP01 är att den som har ansvar för bedömning av studentens prestation i LP11 skall ha sin anställning vid Göteborgs universitet. I LP01 är/var majoriteten av lokala lärarutbildare anställda av kommunala eller fristående skolhuvudmän. För de som är verksamma inom VFU i lärarprogram 2011 gäller följande benämningar och ansvar: VFU-kursledare är en lärare anställd vid Göteborgs universitet och som är verksam vid kursansvarig institution. VFU-kursledare har det övergripande ansvaret för VFU-kursen och respektive students VFU. VFU-kurslärare är också anställd vid Göteborgs universitet och följer studenten under utbildningen och har ansvar för att bedöma studentens prestation. Lokal lärarutbildare fungerar som handledare och är anställd i den förskola eller skola där studenten är VFU-placerad. I utarbetandet av enkät till lokala lärarutbildare har respondenten fått besvara vilken roll/funktion man innehar. Av enkätens respondenter kan en och samma person både ha haft och fortfarande inneha flera olika roller/funktioner och även vara verksam i både LP01 och LP11. Detta utgör en försvårande del när enkätsvar skall tolkas. Samtidigt är det en faktisk situation som inte går att bortse ifrån. För mer information om den verksamhetsförlagda utbildningen se

16 16(18) Bilaga 2 Enkätundersökningens metod och genomförande Enkätundersökningen har genomförts i nära samverkan mellan Göteborgs universitet, Göteborgs Stad och Göteborgsregionens kommunalförbund. För genomförande av undersökningen tillsattes i februari 2013 en beredningsgrupp med en representant från respektive Göteborgs Stad och Göteborgsregionens kommunalförbund samt projektledare från Lärarutbildningsnämndens kansli. Gruppens uppgift var att formulera enkätfrågor med fokus på fördjupad samverkan och ömsesidig nytta. Beredningsgruppen formulerade förståelseinriktade enkätfrågor utifrån kvalitetsmålen delaktighet, synliggörande och vikten av att skapa medvetenhet i organisationen. Stöd för utgångspunkten var även begreppet lärande organisation, hämtat från Göteborgs universitets Vision 2020, där betoning på att tillvarata kompetens och tydliggöra förändringsprocesser synliggörs. Ytterligare stöd för arbetets utgångspunkt hämtades från lärarutbildningens styrdokument Riktlinjer för VFU ( ) ( samt Överenskommelsen avseende verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildningen ( ). Enkät Lokala lärarutbildare 2013 distribuerades under april månad till samtliga cirka 1700 lokala lärarutbildare verksamma inom lärarutbildning vid Göteborgs universitet inom både lärarprogram 2001 och Enkäten hölls öppen under fem veckor och under perioden skickades fyra påminnelser ut. Enkätens svarsfrekvens är ca 50% vilket innebär svar från cirka 850 lokala lärarutbildare. Det finns inget tydligt mönster som förklarar bortfallet. Av de inkomna svaren har den övervägande delen respondenter kommunal skolhuvudman (92%) och en väsentligt mindre del fristående skolhuvudman (8%). Svaren fördelas mellan olika verksamhetsområden enligt följande: Förskola/förskoleklass 36 %, fritidshem/grundskola 41%, samt gymnasiet/vuxenskolan 27%. Då respondent kan uppge flera verksamhetsnivåer som hemvist överstiger svarsfrekvensen 100%. Enkätens fritextfrågor har haft stor svarsfrekvens där mellan 325 till 660 enskilda svar har avgetts per möjlig fritextfråga. Svaren har kategoriserats i frekvent förekommande teman. Ambitionen har varit att både redovisa variation, men också likartade tendenser som kommer till uttryck i svarens formuleringar. Resultatet visar att fritextsvaren förtydligar och fördjupar enkätens fasta svarsalternativ. Förutsättningar och villkor för rapportens slutsatser har utgjorts av en kvalitativ arbetsprocess med stegvis sammanlänkning av enkätens olika svar till en samlad bild av lokala lärarutbildares uppfattningar om LLU-uppdraget. I ett försök att ge utrymme för förskolechefer och rektorer att ge sin syn på hur den verksamhetsförlagda utbildningen fungerar distribuerades en egen enkät till 739 ledningspersoner verksamma inom förskole- och skolverksamheten inom Göteborgs stad och Göteborgsregionens kranskommuner under november Enkätens svarsfrekvens är 22% vilket motsvarar svar från 161 förskolechefer /rektorer. Med anledning av den låga svarsfrekvensen är det problematiskt att dra mer långtgående slutsatser varför enkäten enbart kort kommenteras i rapportens avsnitt 3, Avslutande reflektioner.

17 17(18) Bilaga 3 Enkätens samtliga frågor till lokala lärarutbildare FRÅGOR OM UTGÅNGSPUNKTER FÖR LLU-UPPDRAGET - i relation till förskolechef/rektor 1a. Hur blev du utsedd att arbeta som lokal lärarutbildare? 1b. Är LLU-uppdraget obligatorisk del av din tjänst? 2. Hur förankras målen med LLU-uppdraget i arbetslaget vid din förskola/skola? 2b Fritextsvar: Annan lösning (313 svar) 3. I vilken utsträckning uppfattar du att din förskolechef/rektor skapar organisatoriska förutsättningar för LLUuppdraget? 4. I vilken utsträckning uppfattar du att ni på din förskola/skola diskuterar möjligheter och svårigheter med LLUuppdraget? FRÅGOR OM UTGÅNGSPUNKTER FÖR LLU-UPPDRAGET - i relation till universitetet 5. På vilket sätt har du kontaktats inför de VFU-kurser du medverkar i? 6. Jag har läst igenom kursplanen för aktuell VFU-kurs. 7. I vilken utsträckning har du fått information/tillräckligt stöd om hur du fyller i den obligatoriska närvarorapporten om studentens aktivitet under VFU-perioden? 8. Jag är införstådd med mitt ansvar att kontakta VFU-ledare (LP01) / VFU-kurslärare (LP11) om problem uppstår kring students VFU. 9a. Har du deltagit i verksamheten med praxisseminarier inom LP11? 9b. Om nej, varför inte? Fritext (509 svar) 10a. Jag har deltagit i fortbildning anordnad av universitetet för lokala lärarutbildare (LLU-uppdraget). 10b. Om nej, varför inte? Fritext (367 svar) 11. Behöver förutsättningarna för kontakten mellan universitetet och lokala lärarutbildare förbättras? I så fall hur? Fritext (474 svar) FRÅGOR OM GENOMFÖRANDET AV LLU-UPPDRAGET - lärarperspektiv 12. Nedan följer ett antal påståenden. Vilken är din bedömning av respektive påstående: FRÅGOR OM GENOMFÖRANDET AV LLU-UPPDRAGET - i relation till studenten 13. Nedan följer ett antal påståenden. Vilken är din bedömning av respektive påstående: FRÅGOR OM SAMARBETSPERSPEKTIV 14. Hur tycker du att ditt samarbete med nedanstående aktörer fungerar? 15. I vilka sammanhang och hur ofta har du kontakt med aktörer enligt fråga 14? Fritext (643 svar) 16. Vilka utvecklingsmöjligheter och svårigheter kan du se finns när det gäller samverkan mellan olika aktörer inom VFU-organisationen? Fritext (427 svar) FRÅGOR OM FRAMTIDA BEHOV OCH ÖMSESIDIG SAMVERKAN OCH UTVECKLING 17a. Hur ser du på ditt uppdrag i framtiden? 17b. Kommentarer till fråga 17a (varför du vill fortsätta, är tveksam, eller vill avsäga dig LLU-uppdraget) Fritext (664 svar) 18. Vilka förutsättningar behöver du som lokal lärarutbildare för att genomföra ditt uppdrag? (t ex vad kan universitetet respektive din förskola/skola bidra med?) Fritext (660 svar) 19. Hur ser du att LLU-uppdraget kan stärka skolutveckling på din förskola/skola? Samt vara en framgångsfaktor/ ett kvalitetsmål för lärarutbildningen som helhet? Fritext (509 svar) 20. Har du förslag på hur innehållet i VFU kan utvecklas? Fritext (326 svar) 21. Övriga kommentarer. Fritext (117 svar) FRÅGOR OM BAKGRUND 22. Skolhuvudman 23. VFU-område (Göteborgsregionens stora VFU-områden anges i lista.) Övriga områden - mindre VFU områden anges frivilligt. Övriga VFU-områden 24. Verksamhetsområde