Kursbeskrivning Sociala relationer i skolan

Transkript

1 Kursbeskrivning Sociala relationer i skolan 7,5 hp, grundläggande nivå, helfart inom Ämneslärarprogrammet Kurskod: UB207A våren 2015 Kursansvarig Karin Engström karin.engstrom@buv.su.se Kursadministratör Nicole Wickman Nicole.Wickman@buv.su.se Lärare Karin Engström gr 2 Magnus Kilger gr 3 Magnus Loftsson gr 4 Lina Lundström gr 1 karin.engstrom@buv.su.se magnus.kilger@buv.su.se magnus.loftsson@buv.su.se lina.lundstrom@buv.su.se Examinator Karin Engström karin.engstrom@buv.su.se Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: (vxl) Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholm Frescati Hagväg 24 & 16B

2 2 (13) Allmänt om kursen I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, upplägg och examinationer samt praktisk information kring kursen. Ett annat styrdokument är kursplanen. Kurshemsida Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där du ca fyra veckor innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema, kursbeskrivning, kursplan, litteraturlista och kontaktpersoner. Du söker själv fram respektive kurshemsida på Mer information om kursen samt kommunikation under kursens gång finner du på en kurssida i läroplattformen Mondo. Mondosidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen. Du loggar in med din universitetsinloggning på och söker upp kursen med hjälp av kurskoden UB207A. Registrering Vi använder webbregistrering för denna kurs, vilket innebär att du registrerar dig själv på kursen genom webbregistrering. Du måste ha ett universitetskonto för att kunna göra detta. Se välkomstbrevet för datum då webbregistreringen är öppen! Om du inte webbregistrerar dig eller tar kontakt med kursens kursadministratör kan du förlora din plats på kursen. Logga in på Välj fliken Studier Välj Kursregistrering i vänsterspalten Bocka för rutan framför kursen (kurskod UB207A) och klicka på Välj Klicka sedan på knappen Registrera. Registreringen är nu klar. Kursens förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: analysera hur föreställningar om normalitet och avvikelse konstrueras i relation till ålder, kön, sexualitet, etnicitet, klass, funktionshinder samt hur dessa föreställningar kan påverka lärare och elever reflektera över barns och elevers perspektiv samt över faktorer som är gynnsamma för att skapa ett hållbart socialt klimat för lärande samt diskutera skolors och pedagogers arbete med värdegrund och likabehandling samt problematisera hur arbetet mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbning kan utvecklas.

3 3 (13) Kursens upplägg Kursen är uppbyggd i huvudsak kring föreläsningar, seminarier, grupparbeten och självstudier där olika sorters texter bearbetas och analyseras. Parallellt med kursens föreläsningar och seminarier ska du ingå i en studiegrupp som arbetar ca tre timmar per vecka. Det arbetet är inte lärarlett. Arbetet i studiegruppen redovisas vid vissa seminarier. Detta arbete är en del av det som ingår i seminarieuppgifter. Arbetet avslutas med en presentation med stöd av digitala verktyg. Arbetet i studiegruppen ska dokumenteras fortlöpande på Mondo. I studiegruppen fördelas arbetet mellan samtliga studenter och det ska tydligt framgå vem som dokumenterat respektive tillfälle. Dokumentationen görs utifrån tre perspektiv: 1. Sammanfatta det ni uppfattar är det viktigaste innehållet i veckans tema; texter, föreläsningar, seminariediskussioner. 2. Vad betyder den kunskapen för lärares arbete? Vilka konsekvenser får det och vilka slutsatser kan dras? 3. Reflektera över den egna gruppens arbete med kunskapsutvecklingen. Fokusera särskilt på gruppens sociala processer. Vid sista seminariet gör varje studiegrupp en presentation med stöd av digitala verktyg, som fokuserar lärares arbete med sociala relationer i skolan. Arbetet ska innefatta någon/några av kursens teman/begrepp och bygga på den process som skett under veckorna. Arbetet bör ha en tydlig koppling till gruppens material som finns utlagt på Mondo. I kursen används APA som referenssystem, se manual på kurshemsidan/mondo. Obligatorisk närvaro Seminarier är obligatoriska. Frånvaro kan kompenseras enligt instruktioner nedan. Vid frånvaro över 45 % av obligatoriska moment anses studenten inte ha gått kursen och måste omregistrera sig för att fullfölja kursen vid ett senare kurstillfälle. Examinationer och uppgifter Examinationen består av en individuell skrivning (5 hp) samt studiegruppsuppgifter som redovisas under seminarium sex, seminarieuppgifter (2.5 hp). Det ingår också aktivt deltagande vid seminarier. Schema Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan. Föreläsningar och seminariers ordning kan av praktiska skäl variera något mellan schema och nedanstående beskrivning under rubriken Innehåll. Det är alltid ordningen i schemat som gäller. Datum, tider och platser skrivs därför inte ut i kursbeskrivningen.

4 4 (13) Litteratur Information om litteratur finns i bilaga till kursplanen på kurshemsidan. Kurslitteraturen består till viss del av vetenskapliga artiklar. Dessa finner du i fulltext via universitetsbibliotekets hemsida. För att ta fram artiklarna behöver du ha ett universitetskort och inloggningsuppgifter, se avsnittet Mitt universitet. Kontakta Stockholms universitetsbiblioteks vid eventuella frågor kring att få tillgång till artiklarna. Se också kurshemsidan/mondo för eventuella länkar till kurslitteratur. Innehåll Kursen behandlar skolan ur perspektivet av en uppsättning sociala relationer och som en arena för social interaktion. Kursen uppmärksammar olika typer av mänskliga relationer som aktualiseras i skolarbetet och på fritidshemmet: barns och ungas relationer till varandra samt relationer mellan lärare, elever och elevernas föräldrar. Kursen behandlar vidare föreställningar om normalitet och avvikelser, diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbning. Särskild vikt läggs vid kommunikation och hur problem kan identifieras och hanteras i ett tidigt skede, samt ledarskapets betydelse för dessa processer. Barnperspektiv och barns inflytande diskuteras, liksom hur barn och vuxna på olika sätt påverkas av kategoriseringar utifrån ålder, kön, etnicitet, klass, funktionalitet och sexualitet. Tema 1: Att vara barn och elev Kursintroduktion: Gemensam introduktion för samtliga studenter Karin Engström, kursansvarig lärare presenterar kursens förväntade studieresultat, upplägg och innehåll samt kursens examinationsuppgifter. Seminariegruppsintroduktion: Gemensam introduktion för samtliga studenter i respektive seminariegrupp Innehåll: Vid seminariet bearbetas kursens förväntade studieresultat, upplägg, studiegruppsarbetet, etiska riktlinjer, examinationsuppgifter och betygskriterier. Seminarium 1: Barnperspektiv/barns perspektiv och barns rättigheter Innehåll: I kursens första tema diskuteras frågor som rör barnperspektiv, barns perspektiv och barn-konventionen. Obligatorisk litteratur Hägglund, S., Quennerstedt, A., Thelander, N. (2013). Barns och ungas rättigheter i utbildning. Malmö: Gleerups. s , s , s

5 5 (13) Föreläsning 1: Sociala relationer och elevskapande: att göra identitet i skolans vardag Föreläsare: Anna Ambrose Innehåll: I föreläsningen presenteras teorier om identitet, med särskilt intresse för analys av att skapas som elev i olika utbildningssammanhang och skolkontexter. Kategoriseringar efter genus, sexualitet, etnicitet och ålder uppmärksammas, och exempel från etnografiskt material används för att analysera barns, ungas och vuxnas sociala interaktion i olika klassrum. Obligatorisk valbar litteratur Ambjörnsson, F. (2004). I en klass för sig: genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Diss. Stockholm: Univ., Stockholm. alternativt Bartholdsson, Å. (2008). Den vänliga maktutövningens regim: Om normalitet och makt i skolan. Stockholm: Liber. alternativt Jonsson, R. (2007). Blatte betyder kompis: Om maskulinitet och språk i en högstadieskola. Stockholm: Ordfront. Seminarium 2: Att vara elev Gruppuppgift: Till denna gång har studiegrupperna till uppgift att utifrån vald avhandling förbereda en presentation av det centrala innehållet i boken, samt förbereda diskussionsfrågor. Innehåll: Redovisning av gruppuppgift. Obligatorisk valbar litteratur (välj en av dessa per studiegrupp) Ambjörnsson, F. (2004). I en klass för sig: genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Diss. Stockholm: Univ., Stockholm. alternativt Bartholdsson, Å. (2008). Den vänliga maktutövningens regim: Om normalitet och makt i skolan. Stockholm: Liber. alternativt Jonsson, R. (2007). Blatte betyder kompis: Om maskulinitet och språk i en högstadieskola. Stockholm: Ordfront. Tema 2: Skola och samhälle Föreläsning 2: Utbildningssociologiska perspektiv på barn, ungdomar och skola Föreläsare: Nihad Bunar Innehåll: Föreläsningen fokuserar på hur skolor i socialt utsatta och mångkulturella områden påverkas av sociala och etniska förändringar i deras upptagningsområden samt av övergripande utbildningspolitiska reformer, som till exempel valfriheten. Betydelsen av stigmatisering och ungdomarnas förståelse och hantering av dess sociala effekter uppmärksammas särskilt. Obligatorisk litteratur Aspelin, J. (2010). Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. Lund: Gleerup. s Bunar, N. (2011). Multicultural urban schools in Sweden and their communities. Urban Education, 46(2),

6 6 (13) Skolverket (2011). Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket. (kap. 1 och 2) (Finns som elektronisk resurs) Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola Stockholm: Skolverket. (kap 1 och 2) (Finns som elektronisk resurs) Stockholm: Utrikesdepartementet. Seminarium 3: Läraren som ledare Gruppuppgift: För att förbereda seminariet presenterar varje studiegrupp en kort text på Mondo senast dagen innan seminariet kl Innehåll: Vid seminariet diskuteras hur lärare kan utöva pedagogiskt ledarskap för att skapa goda förutsättningar för lärande och utveckling. Varje studiegrupp lyfter ett centralt tema (centrala begrepp) och problematiserar detta i relation till seminariets texter. Obligatorisk litteratur Aspelin, J. (2010). Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. Lund: Gleerup. s Bunar, N. (2011). Multicultural urban schools in Sweden and their communities. Urban Education, 46(2), Dahlkwist, M. (2012). Lärarens ledarskap - relationer och grupprocesser. Stockholm Liber. s , s Skolverket (2011). Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket. (kap. 1 och 2) (Finns som elektronisk resurs) Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola Stockholm: Skolverket. (kap 1 och 2) (Finns som elektronisk resurs) Stockholm: Utrikesdepartementet. TEMA 3: SKOLANS VÄRDEGRUNDSARBETE Föreläsning 3: Att skapa ett socialt hållbart klimat för lärande Föreläsare: Karin Engström och Magnus Loftsson Innehåll: Föreläsningen belyser hur skolans värdegrundsarbete, däribland hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande arbete vad gäller kränkningar och våld i skolan, kan bedrivas ur såväl ett etiskt, juridiskt och forskningsbaserat perspektiv. Obligatorisk litteratur Bromseth, J., & Darj, F. (Red.) (2010). Normkritisk pedagogik: Makt, lärande och strategier för förändring. Uppsala: Centrum för genusvetenskaps skriftserie. s Colnerud, G. (2004). Värdegrund som pedagogisk praktik och forskningsdiskurs. Pedagogisk forskning, 2, Rigby, K. (2004). Addressing bullying in schools: theoretical perspectives and their implications. School Psychology International, 25, Svahn, J., & Evaldsson, A-C. (2011). 'You could just ignore me': Situating peer exclusion within the contingencies of girls' everyday interactional practices. Childhood, 18(4),

7 7 (13) Diskrimineringslagen SFS 2008:567. (de delar som berör förskola och skola, ca 10 s.) (Finns som elektronisk resurs) Lika rättigheter i skolan: handledning. (2012). Stockholm: Diskrimineringsombudsmannen. (Finns som elektronisk resurs) Lärarförbundet (2005). Lärares yrkesetik Principerna. (Finns som elektronisk resurs) Skolverket (2011). Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket. (kap. 1 och 2) (Finns som elektronisk resurs) Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola Stockholm: Skolverket. (kap 1 och 2) (Finns som elektronisk resurs) Skolverket. (2012). Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (Allmänna råd). Stockholm: Fritzes.(Finns som elektronisk resurs) Stockholm: Utrikesdepartementet. Seminarium 4: Sociala relationer i skolans vardag Enskild uppgift: Till detta seminarium förväntas du också läsa skönlitteratur som exemplifierar temat och bildar underlag för diskussioner. En lista över förslag på skönlitteratur kommer att finnas på Mondo och varje student väljer en av dessa. Förbered dig på att göra en kortare muntlig presentation av den skönlitterära bokens centrala innehåll i relation till seminariets tematik. Innehåll: Seminariet diskuterar sociala relationer i skolans vardag med särskilt fokus på delaktighet och utanförskap vilket sedan analyseras i relation till barnperspektiv, barns perspektiv och lärares ansvar. Vidare behandlas frågor om makt och normalitet och hur de kommer till uttryck i skolan. Obligatorisk litteratur Bromseth, J., & Darj, F. (Red.) (2010). Normkritisk pedagogik: Makt, lärande och strategier för förändring. Uppsala: Centrum för genusvetenskaps skriftserie. s Colnerud, G. (2004). Värdegrund som pedagogisk praktik och forskningsdiskurs. Pedagogisk forskning, 2, Diskrimineringslagen SFS 2008:567. (de delar som berör förskola och skola, ca 10 s.) (Finns som elektronisk resurs) Lika rättigheter i skolan: handledning. (2012). Stockholm: Diskrimineringsombudsmannen. (70 s.) (Finns som elektronisk resurs) Lärarförbundet (2005). Lärares yrkesetik Principerna. (2 s.) (Finns som elektronisk resurs) Skolverket (2011). Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket. (kap. 1 och 2) (Finns som elektronisk resurs) Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola Stockholm: Skolverket. (kap 1 och 2)(Finns som elektronisk resurs) Stockholm: Utrikesdepartementet. Seminarium 5: Att arbeta mot mobbning vad fungerar? Gruppuppgift: Analysera en likabehandlingsplan med hjälp av litteraturen och valfria resurser från exempelvis Skolverket, Diskrimineringsombudsmannen (DO), Barn- och elevombudet (BEO) och Brottsförebyggande rådets (Brå) webbsidor. Förbered en presentation av er analys

8 8 (13) till seminariet, i vilken ni problematiserar och analyserar vad som fungerar i arbetet mot kränkningar såsom mobbning utifrån kurslitteraturen och eventuellt nämnda hemsidor. Innehåll: I detta seminarium fokuseras och diskuteras Skolverkets rapporter i relation till skolans värdegrund och uppdrag. Varje studiegrupp presenterar sin analys av en likabehandlingsplan med hjälp kurslitteraturen och eventuellt resurser från Skolverkets, DO:s BEO:s och Brå:s webbsidor. Problematisera och analysera vad som fungerar utifrån nämnda hemsidor och litteraturen. Obligatorisk litteratur Dunkels, E. (2013). Vad är särskilt med kräkningar på nätet? I Kränkningar i skolan analyser av problem och lösningar. Stockholm: Skolverket. (s ) (Finns som elektronisk resurs) Rigby, K. (2004). Addressing bullying in schools: theoretical perspectives and their implications. School Psychology International, 25, Skolverket (2011). Utvärdering av metoder mot mobbning (Rapport nr 353). Stockholm: Skolverket. Läs Kap. 1 och 5. (Finns som elektronisk resurs) Svahn, J., & Evaldsson, A-C. (2011). 'You could just ignore me': Situating peer exclusion within the contingencies of girls' everyday interactional practices. Childhood, 18(4), Söderström, Å. (2013). Mobbning får näring i skolans arbetsmiljö. I Kräkningar i skolan analyser av problem och lösningar. Stockholm: Skolverket. (s ). (Finns som elektronisk resurs) Diskrimineringslagen SFS 2008:567. (de delar som berör förskola och skola, ca 10 s.) (Finns som elektronisk resurs) Lika rättigheter i skolan: handledning. (2012). Stockholm: Diskrimineringsombudsmannen. (Finns som elektronisk resurs) Lärarförbundet (2005). Lärares yrkesetik Principerna. (Finns som elektronisk resurs) Skolverket (2011). Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket. (kap. 1 och 2) (Finns som elektronisk resurs) Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola Stockholm: Skolverket. (kap 1 och 2) (Finns som elektronisk resurs) Skolverket. (2012). Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (Allmänna råd). Stockholm: Fritzes. (57 s.) (Finns som elektronisk resurs) Stockholm: Utrikesdepartementet. Seminarium 6: Avslutande seminarium: Att arbeta med sociala relationer i skolan Examinationsuppgift: Varje studiegrupp gör en presentation med stöd av digitala verktyg, som fokuserar lärares arbete med sociala relationer i skolan. Arbetet ska innefatta någon/några av kursens teman/begrepp och bygga på den process som skett under kursveckorna. Presentationen ska vara både fördjupande och problematiserande. Arbetssätt och metod är valfritt. Presentationen ska ske med hjälp av valfritt digitalt medium. Innehåll: Varje studiegrupp gör sin förberedda presentation med valfritt digitalt medium. Vid utvärdering av studiegruppsarbetet ska det framgå vad varje student bidragit med i det gemensamma arbetet.

9 9 (13) Examination Obligatorisk närvaro Seminarier är obligatoriska. Frånvaro upp till och med 45 % kan kompenseras skriftligt till seminarieläraren: Seminarium 1, kompenseras genom att lämna in en skriftlig sammanfattning av de sidor som är aktuella för sem. 1 i Hägglund m.fl. Glöm inte att relatera sammanfattningen till lärarprofessionen. Seminarium 2, kompenseras genom att: 1) sammanfatta den valda avhandlingen, 2) diskutera valda frågeställningar och 3) skriva en egen reflektion kopplat till elevers perspektiv och lärarens ansvar. Seminarium 3, kompenseras genom att definiera centrala begrepp i kurslitteraturen, och relatera dem till läraren som ledare. Seminarium 4, kompenseras genom att utgå från lärares yrkesetiska riktlinjer och diskutera skolans arbete med frågor som rör makt och normalitet. Seminarium 5, kompenseras genom att sammanfatta litteraturen kring mobbingförebyggande arbete, vad som fungerar respektive inte fungerar och vilka konsekvenser detta får för den kommande yrkesprofessionen. Seminarium 6 kompenseras genom skriftlig reflektion i överenskommelse med seminarielärare. För varje seminarium bör kompletteringsuppgiften vara ca 2 A4-sidor. Kompletteringar lämnas i respektive inlämningsmapp på Mondo senast sista dagen för kursen. Vid frånvaro över 45 % av obligatoriska moment anses studenten inte ha gått kursen och måste omregistrera sig för att fullfölja kursen vid ett senare kurstillfälle. Seminarieuppgifter 2,5 hp Seminarierna är examinerande och kräver ett förberett och aktivt deltagande. Studiegruppsuppgifter redovisas löpande och examineras under seminarium sex. Se också informationen ovan. Individuell skrivning 5 hp Texten i hemskrivningen ska struktureras på följande sätt: 1. Försättssida: Det ska finnas en försättssida med ditt namn och personnummer, kursens namn, termin, seminariegrupp och seminarieledarens namn. 2. Börja med att redogöra för begreppen barns perspektiv, normalitet och mobbning. Använd minst fem titlar från den obligatoriska kurslitteraturen (ca 2 sidor). 3. Jämför/kritiskt granska om begreppen definieras på olika sätt i olika texter eller om definitionerna är samstämmiga (ca 1 sida). Detta kan du göra inom ramen för din redogörelse eller som ett separat avsnitt i din text. 4. Analysera/diskutera en plan mot diskriminering och likabehandling med hjälp av ovan definierade begrepp (ca 2 sidor) (den likabehandlingsplan som du ska diskutera kommer att läggas ut på Mondo).

10 10 (13) 5. Reflektera över lärarens roll och ansvar för arbetet med skolans värdegrundsarbete. Relatera texten till skolans styrdokument och kurslitteraturen. (ca 2 sidor). 6. Referenser: Referenserna ska skrivas enligt APA-manualen. Den individuella skrivningen ska omfatta tecken inklusive blanksteg, typsnitt Times New Roman, 12 punkter, 1 ½ radavstånd och sparat i wordformat. Antal tecken anges direkt efter referenslistan. Referenser skrivs enligt APA-systemet. En manual finns på Mondo. Om du använder citat ska dessa vara korta och följas av sidhänvisning. Den individuella skrivningen lämnas i Mondo och läggs under fliken examination senast den kl Skrivningen bedöms inom 15 arbetsdagar och individuell respons från läraren lämnas på Mondo. Omexamination Student som fått lägst betyget E eller G på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre betyg. Betyget godkänd kan inte heller ändras till underkänd på studentens begäran. Student som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera inlämnat betygsunderlag inom två veckor efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Om detta inte görs inom angiven tid ska studenten omexamineras. Student som fått betyget U, Fx eller F på prov två gånger av en examinator har rätt att begära att en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras till ansvarig studierektor. Möjlighet till omexamination ges härutöver minst en gång per termin. Student anmäler önskemål om omexamination till kursadministratör. Nästkommande omexamination äger rum den 5 juni 2015 kl Anmälan till omexamination sker till kursadministratör Nicole Wickman senast den 15 maj Betyg och betygskriterier För att få slutbetyg på kursen krävs lägst G respektive E på examinationerna i kursen samt att alla uppgifter i kursen är fullgjorda. EXA1 Seminarieuppgifter 2,5 hp G. Godkänd: Förberett och aktivt deltagit i seminarier. Underkänd: Ej varit förberedd eller ej varit aktiv eller ej deltagit i examinerade seminarier. EXA2 Individuell skrivning 5 hp A. Utmärkt: Utförligt och korrekt beskrivna begrepp ur den obligatoriska kurslitteraturen. Arbetet innehåller en självständig kritisk granskning av begreppsdefinitionerna, en analys av en plan mot diskriminering och kränkande behandling med tydlig utgångspunkt i begreppen samt en fördjupad reflektion över lärarens roll och

11 11 (13) ansvar för skolans värdegrundsarbete med ett flertal relevanta referenser till skolans styrdokument och kurslitteratur. Skriftlig och kommunikativ klarhet, formalia utan nämnvärda brister. B. Mycket bra: Utförligt och korrekt beskrivna begrepp ur den obligatoriska kurslitteraturen. Arbetet innehåller en kritisk granskning av begreppsdefinitionerna, en diskussion av en plan mot diskriminering och kränkande behandling med tydlig utgångspunkt i begreppen, samt en fördjupad reflektion över lärarens roll och ansvar för skolans värdegrundsarbete med ett flertal referenser till skolans styrdokument och kurslitteratur. Skriftlig och kommunikativ klarhet, formalia utan större brister. C. Bra: Utförligt och korrekt beskrivna begrepp ur den obligatoriska kurslitteraturen. Arbetet innehåller en kritisk granskning av begreppsdefinitionerna, en diskussion av en plan mot diskriminering och kränkande behandling med stöd i begreppen, samt en reflektion över lärarens roll och ansvar för skolans värdegrundsarbete med ett flertal referenser till skolans styrdokument och kurslitteratur. Texten är språkligt godtagbar, formalia utan större brister. D. Tillfredställande: Utförligt och korrekt beskrivna begrepp ur den obligatoriska kurslitteraturen. Arbetet innehåller en jämförelse av begreppsdefinitionerna, en diskussion av en plan mot diskriminering och kränkande behandling med stöd i begreppen, samt en reflektion över lärarens roll och ansvar för skolans värdegrundsarbete med några referenser till styrdokument och kurslitteratur. Texten är språkligt godtagbar, formalia utan större brister. E. Tillräckligt: Tillräckligt och korrekt beskrivna begrepp ur den obligatoriska kurslitteraturen. Arbetet innehåller en jämförelse av begreppsdefinitionerna, en diskussion av en plan mot diskriminering och kränkande behandling med stöd i begreppen samt en reflektion över lärarens roll och ansvar för skolans värdegrundsarbete med några referenser till styrdokument och kurslitteratur. Texten är språkligt godtagbar, formalia utan större brister. Fx. Otillräckligt: Den individuella skrivningen är otillräckligt genomförd och måste kompletteras. Texten är bristande på någon eller några av följande punkter: För kortfattad. Kopplingen till kurslitteraturen är för svag. Beskrivningar och/eller definitioner samt jämförelser av begrepp är för otydliga. Plan mot diskriminering och kränkande behandling diskuteras inte med utgångspunkt i begreppen. En reflektion saknas över lärarens roll och ansvar för skolans värdegrundsarbete. Brister i referenshantering och/eller språkhantering. F. Helt otillräckligt: Se Fx, med skillnaden att den individuella skrivningen i detta fall inte bedöms som möjlig att komplettera utan måste göras om. Regler och rättigheter Under finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd utbildning gäller detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker eller fullgör praktik 2 kap. 1 p. 3 diskrimineringslagen. Läs mer om lika rättigheter och möjligheter på eller Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller

12 12 (13) hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används antiplagieringssystemet Turnitin och kompletterande sökmotorer. I denna kurs sker kontroll av samtliga studentexaminationer med hjälp av Turnitin. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk och plagiat till prefekt. Övrig information Studentinflytande och utvärdering Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering till din studentmailadress, som vi uppskattar att du besvarar. Det finns ett aktivt studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för mer information: se Studentinflytande & Studentkår Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden har bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp, skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi m.m. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på: Om du behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Studentavdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se. Mer information om exempelvis rättstavningsprogram finns på under rubriken Studera med funktionshinder.

13 13 (13) Campuskort och kåravgift Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på: Mitt universitet Genom att logga in på får du som student tillgång till detta: Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo. Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg. Webbmail: Kommunikation kring kursen kommer att ske via din studentmail. Kontrollera därför din studentmail regelbundet. Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver som student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm.