Kursbeskrivning för kursen. Pedagogiska miljöer. 8,5 högskolepoäng, grundläggande nivå, halvfart. Vårterminen Kurskod: UB01FS

Transkript

1 Kursbeskrivning för kursen Pedagogiska miljöer 8,5 högskolepoäng, grundläggande nivå, halvfart Vårterminen 2015 Kurskod: UB01FS Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: (vxl) Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholm Frescati Hagväg 24, 20 & 16B

2 2 (10) Välkommen till kursen Pedagogiska miljöer, 8,5 hp 3 Kursens mål 3 Obligatorisk kursstart och registrering 3 Kursens kursledare, kursansvarig/examinator, kurslärare och administratör 3 Kursens innehåll och arbetsformer 4 Seminarier 4 Närvaro 5 Föreläsningar 5 Att tänka på när man skriver en akademisk text 5 Kurslitteratur 6 Kurshemsida 6 Efter registrering 6 Examinationer i kursen 7 Allmän information om examinationer 7 Ordinarie examinationstillfällen 7 Omexamination 7 Stöd i studierna 8 Studie- och språkverkstaden 8 Studera med funktionshinder 8 Övriga anvisningar 9 Regler och rättigheter 9 Fusk, plagiat och självplagiering 9 Studieuppehåll/avbrott 10 Kommunikation via e-post 10 Studentinflytande och utvärdering 10 Mitt universitet 10 Campuskort och kåravgift 11

3 3 (10) Välkommen till kursen Pedagogiska miljöer, 8, 5 hp Kursbeskrivningen är tänkt att vara ett stöd för ditt lärande under kursens gång. Den innehåller information om innehåll, uppläggning och examinationer. Den innehåller också arbetsformer, kursens lärare/administratör samt en del annan praktisk information. Kompletteringar och ändringar kan komma att göras under kursens gång. Dessa meddelas av respektive kurslärare. För mer allmän information om lärarprogrammet och kursen: se studenthandboken och institutionens hemsida Information om kursen finns också i kursplanen. Denna kursbeskrivning är ett komplement till kursplanen. Kursplanen finns tillgänglig på Mondo och i den beskrivs bland annat lärandemål, innehåll och litteratur. Kursens mål Efter att ha genomgått kursen förväntas du kunna: reflektera över den pedagogiska miljöns betydelse för barns subjektskapande reflektera över barns delaktighet och pedagogiska konsekvenser av detta analysera olika sätt att organisera pedagogiska miljöer vad det gäller tid, rum och material i förskolan och dess pedagogiska konsekvenser reflektera över miljöns och materialets praktisk-estetiska betydelse för barns olika möjligheter till utforskande och lek Obligatorisk kursstart och registrering Se välkomstbrevet. Kursens kursledare, kursansvarig/examinator, kurslärare och administratör Den kursansvarige ansvarar bland annat för samordningsfrågor, kursinformation i lärplattformen Mondo ( samt att kursen planeras och utvärderas utifrån intentionerna i kursplanen. Kursadministratören ansvarar bland annat för information beträffande organisatoriska och administrativa frågor, registrering och betygsrapportering. En detaljplanering görs av gruppansvarig kurslärare som även ansvarar för seminarier, bedömning och betygssättning.

4 4 (10) Kursansvarig/examinator Christian Eidevald Kursledare Carina Östbrant Kursadministratör Maria Lund Kurslärare Grupp 1-V15 Kurslärare Grupp 2-V15 Carina Östbrant Antonio Rodriguez Kursens innehåll och arbetsformer Kursen ingår i Förskollärarprogrammet och ges vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen (BUV). Kursen behandlar barns identitets- och subjektskapande i relation till den pedagogiska miljön. Miljön och materialets betydelse för barns möjligheter till utforskande och lek undersöks och relateras till det utforskande arbetssättet som undervisningsform för yngre barn. I kursen läggs stor tyngdpunkt på skrivandet av akademiska texter. Nedan följer en kortfattad beskrivning av kursens innehåll: ett utforskande av den pedagogiska miljöns betydelse för barns subjektskapande ett utforskande av barns möjligheter till delaktighet organisationen av pedagogiska miljöer och material miljöns och materialets praktisk-estetiska betydelse för barns olika möjligheter till utforskande och lek introduktion till akademiska studier: att skriva akademiska texter Ett centralt inslag i kursen är arbete i grupper. Varje seminariegrupp har en kurslärare som studenterna träffar vid seminarierna. Seminariegruppen är vidare indelad i studentarbetslag (SA) som har ett nära studiesamarbete. En grundläggande tanke med seminarierna är att studenterna själva aktivt ska bidra till att diskussioner förs. Kurslitteraturen omfattar böcker, artiklar och arbetsmaterial i form av styrdokument. Innehållet i kurslitteraturen bearbetas i första hand genom individuella litteraturstudier och grupparbete. Närmare information ges av respektive kurslärare. Seminarier Lärarledda seminarier planeras utifrån att studenterna har läst och funderat över litteraturen. Seminarierna är till för att ge studenterna möjlighet att fördjupa sina kunskaper i diskussion och bearbetning med andra studenter och med lärarens stöd. Denna kurs har ett speciellt fokus på skrivande av akademiska texter och era egna texter kommer att bearbetas under kursen och på en särskild skrivhandledning. Instruktioner om vad ni förväntas göra mellan seminarierna meddelas muntligt och/eller skriftligt på seminarierna och/eller på Mondo. Du förväntas hålla dig uppdaterad på information som läggs ut på Mondo.

5 5 (10) Närvaro Seminarier är obligatoriska. Frånvaro kan kompenseras enligt instruktioner av kursläraren. Vid frånvaro över 45 % av obligatoriska moment anses studenten inte ha gått kursen och måste omregistrera sig för att fullfölja kursen vid ett senare kurstillfälle. Föreläsningar Datum/tid/lokal Föreläsare/Titel Litteratur 3/3 Kl Hörsal C6 i de blå husen 9/3 Kl Hörsal C6 17/3 kl BUV121a och b Ann Åberg Pedagogiska miljöer Kristina Schött Interaktiv föreläsning om akademiskt skrivande Christian Eidevald Subjektskapande i ett genusperspektiv Nordin-Hultman, Elisabeth (2004) Del 2. Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik Kap. 3, 4, 5 Schött, Kristina, Melin, Lars, Strand, Hans, Moberg, Bodil (2007) Eidevald, Christian (2009, s , , och ) Månsson, Annika (2011) Föreläsningarna förbereds genom läsning av obligatorisk litteratur. Det rekommenderas att var och en skriver individuella anteckningar som ett led i att synliggöra det egna lärandet. De kan sedan användas som underlag för kommande examinationer, grupparbeten och vid skrivandet av det självständiga arbetet. Att tänka på när man skriver en akademisk text Tänk på att ha en tydlig struktur och att använda rubriker till de olika avsnitten. Läsaren ska kunna följa en röd tråd i texten. Med fördel kan ni försöka erbjuda läsaren övergångar mellan de olika avsnitten. Exempel: Jag har nu redogjort för olika villkor för barns delaktighet i förskolan. Nu kommer jag att redogöra för hur barns handlingsmöjligheter kan påverkas av materialets (o)tillgänglighet. I en examination eller en uppsats ska det alltid framgå av texten vem som står för den information som framförs, du själv eller andra. För att läsaren ska kunna värdera dina uppgifter ska du alltid ange källan, varifrån du fått dina uppgifter. Genom att hänvisa till den ursprungliga källan kan läsarna öppna samma bok och själv läsa det författaren skrivit och gå vidare och fördjupa sig i ämnet. För din egen text är det viktigt att du belägger det du säger, du talar om att det inte är något du tagit ur luften. Du refererar för att visa att det du kommit fram till antingen stämmer överens med eller motsäger det någon annan kommit fram till du för ett samtal med och genom litteraturen. För forskare är det viktigt att de som använder

6 6 (10) deras forskning och texter talar om att texten och tankarna kommer från dem; att teorierna och idéerna är resultatet av deras arbete. Den som i ett sådant sammanhang inte anger sin källa gör sig skyldig till plagiat (se mer om plagiat nedan). I kursen används en referensguide för Harvardsystemet, se instruktioner på Mondo. Kurslitteratur Arnér, Elisabeth (2009). Barns inflytande i förskolan: en fråga om demokrati. Lund: Studentlitteratur. Eidevald, Christian (2009). Det finns inga tjejbestämmare: att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek. Diss. (s , och ). Tillgänglig på Internet: Hedlin, Maria (2010) Lilla genushäftet 2.0 Om genus och skolans jämställdhetsmål Uppdaterad och omarbetad version. Tillgänglig på internet: Månsson, Annika (2011) Becoming a Preschool Child: Subjectification in Toddlers During their Introduction to Preschool, from a Gender Perspective. International Journal of Early Childhood. Volume 43 Number 1 (7-22). (Artikeln finns digitalt på Stockholms universitets bibliotek.) Nordin-Hultman, Elisabeth (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Diss. Stockholm: Univ., Prochner Larry, Cleghorn Ailie and Green Nicole (2008) Space considerations: materials in the learning environment in three majority world preschool settings. International Journal of Early Years Education. Vol. 16 (3) (Artikeln finns digitalt på Stockholms universitets bibliotek.) Schött, Kristina, Melin, Lars, Strand, Hans, Moberg, Bodil (2007) Studentens skrivhandbok. 2.uppl. Stockholm: Liber. (s. 47, s.66-70, s , s ) Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik: etik och demokrati i pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber. (kap 3, 4, och 5) ARBETSMATERIAL Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Ny. rev. utg.). Stockholm: Skolverket. Guide för Harvardsystemet (finns i Mondo i kurssajten). Kurshemsida Alla kurser vid Barn och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där du fyra veckor innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema, kursbeskrivning, kursplan inklusive litteraturlista och kontaktpersoner.

7 7 (10) Examinationer i kursen Allmän information om examinationer Enligt högskoleförordningen och förvaltningslagen är en examination ett ärende om betygsättning. En examination ses då som att examinator bestämmer ett betyg på studenters prestationer utifrån den eller de former för bedömning som anges i kursplanen. Kursplanen anger hur kursen examineras och vilka examinationsmoment som skapar underlag för betygsättning. En förutsättning för betygssättning är att examinator får ett underlag för bedömning. Ordinarie examinationstillfällen Denna kurs innehåller två examinationer. Instruktioner till examinationerna samt betygskriterier läggs ut i Mondo vid kursstarten. 1. Individuell skrivning (kod EXA1): Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande Examination 1 är en individuell skriftlig examination som betygssätts enligt en sjugradig betygsskala (se kursplan). Inlämningsdatum för examinationen är den 19/5 senast kl Examinationen ska lämnas in både i pappersform (om läraren så önskar) och i en Word-/rtf-fil i Mondo. Den 9/6 blir resultatet registrerat i Ladok. 2. Gruppskrivning (kod EXA2): Fördjupning och utveckling av pedagogisk miljö Examination 2 är en gruppexamination som betygssätts enligt en tvågradig betygsskala, U och G. Inlämningsdatum för gruppskrivningen är den 28/4 kl Examinationen ska lämnas in både i pappersform (om läraren så önskar) och i en Word-/rtf-fil i Mondo. Den 21/5 finns resultatet registrerat i Ladok. Student som inte i tid inkommer med ett bedömningsunderlag som t.ex. en inlämningsuppgift kommer ej att få betyg inrapporterat på kursen. Observera att det är viktigt att du meddelar studieuppehåll och/eller studieavbrott vid kursgivande institution och vid hemvistinstitutionen eftersom det påverkar möjligheterna att gå kursen vid ett senare tillfälle. Omexamination Betyget U, F eller Fx används för att beskriva att bedömningsunderlaget i ett eller flera avseende inte uppfyller kraven för G eller E. En student som fått betyget U, F eller Fx erbjuds tillfälle för omexamination. Student som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera inlämnat betygsunderlag inom en vecka efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Om detta inte görs inom angiven tid skall studenten omexamineras. Student som fått lägst betyget E eller G på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre betyg. Betyget godkänd kan inte heller ändras till underkänd på studentens begäran. Student som har underkänts av samma examinator två gånger (ordinarie examinationstillfälle räknas som den första gången) har vid det tredje examinationstillfället rätt att begära en ny

8 8 (10) examinator (Högskoleförordningen 6 kap 22 ). Begäran därom sker skriftligen till kursansvarig/examinator. Nästkommande omexamination - EXA1 De som fått betyget Fx lämnar in sina korrigerade examinationer till läraren senast den 16/6 kl Därefter behandlas Fx som F. De studenter som fått betyget F och de som inte lämnat in någon ordinarie examination får göra en omexamination som lämnas in senast den 18/8 kl Därpå följande examinationstillfälle (omexamination två) blir nästa gång kursen går. Student anmäler då önskemål om omexamination till kursansvarig/kursadministratör. Ordinarie examination Betyg publiceras i Ladok Fx lämnas in Omexamination lämnas in lämnas in 19/5 kl /6 (under dagen) 15/6 kl /8 kl Nästkommande omexamination EXA 2 Inlämningsdatum för omexamination av gruppskrivningen är den 9/6 kl Därpå följande examinationstillfälle (omexamination två) blir nästa gång kursen går. Ordinarie examination Betyg publiceras i Ladok Omexamination lämnas in lämnas in 28/4 kl /5 (under dagen) 9/6 kl Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden Studie- och språkverkstaden har bland annat gratis hjälp kring studievanor, tala i grupp, skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi, mm. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på: Studera med funktionshinder Om du har en dokumenterad funktionsnedsättning och behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Studentavdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se - Mer information finns på under rubriken Studera med funktionshinder. Vid en dokumenterad funktionsnedsättning, så som exempelvis dyslexi, kan studenten eventuellt få lämna skriftliga examinationer något senare än angivet inlämningsdatum. Det är viktigt att studenten redan vid kursens start tar kontakt med studentavdelningen samt diskuterar med kursläraren om en eventuellt förlängd skrivtid. En sådan överenskommelse ska vara träffad senast två veckor efter kursens start.

9 9 (10) Övriga anvisningar Regler och rättigheter Under finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd utbildning gäller detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker eller fullgör praktik 2 kap. 1 p. 3 diskrimineringslagen. Läs mer om lika rättigheter och möjligheter på eller Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används antiplagieringssystemet Turn-it-in och kompletterande sökmotorer. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text.

10 10 (10) Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk och plagiat till prefekt. Studieuppehåll/avbrott Observera att det är viktigt att du meddelar studieuppehåll och/eller studieavbrott, eftersom det påverkar möjligheterna att gå kursen vid ett senare tillfälle. Studieuppehåll och avbrott på program anmäls via blankett som finns på hemsidan. Kommunikation via e-post Om du kommunicerar via e-post med din lärare eller laddar upp filer i Mondo, så måste filerna sparas i Word- eller rtf-format för att din lärare ska kunna öppna dem. Studentinflytande och utvärdering Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering till din mailadress, som vi uppskattar att du besvarar. Pedagogiska miljöer utvärderas muntligt på det sista seminariet samt digitalt i v. 45. Kontinuerlig utvärdering görs även under kursens gång. Det sker genom en dialog mellan studenter och kurslärare. Det finns ett aktivt studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för mer information: se Studentinflytande & Studentkår Mitt universitet Genom att logga in på http//:mitt.su.se får du som student tillgång till: Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo. Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg. Webbmail: Kommunikation kring kursen med dig kommer att ske via din studentmail. Kontrollera därför din studentmail regelbundet. Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver som student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm. Campuskort och kåravgift Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på: